Revidering Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Transkript

1 HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2008/558/10 Rektor Revidering Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ärendet Antagningsordningen har genomgått en smärre revidering. Ändringarna består av en anpassning till beslutsordningen och uppdateringar vad gäller namnbyten på organisatoriska enheter och styrdokument. Beslut Rektor beslutar att godkänna revideringarna av Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Ärendet föredrogs av Eva Bäck, chef för Avdelningen för studentservice. Vid beslutet närvarade deltagarna vid beslutsmötet enligt protokoll 19:2013. Marita Hilliges Rektor Eva Bäck Föredragande Bilaga Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Delges Avdelningen för studentservice Utbildning- och forskningsnämnden Områdesnämnderna Ledningsrådet 1

2 Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på grundnivå och avancerad nivå Beslut: Högskolestyrelsen Revidering: , , , , Dnr: DUC 2008/558/10 Ersätter: rev Relaterade dokument: Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Ansvarig för uppdatering: Chef Avdelningen för studentservice i samråd med Utbildnings- och forskningsnämnden 1

3 1. Allmänt Med antagningsordning avses de regler för utbildning som högskolan tillämpar i fråga om dels ansökan, behörighet och undantag från behörighetsvillkor samt urval, dels hur beslut om antagning och undantag från behörighetsvillkor fattas. Dessutom avses regler om hur beslut om behörighet överklagas 1. Högskolans styrelse beslutar om antagningsordningen 2. Beredningsansvaret åvilar chefen för avdelningen för studentservice, som i det beredande arbetet ska höra högskolans centrala nämnder 3. Högskolan Dalarna har en anställd antagningsansvarig med handläggningsansvar för planering av antagningsomgångar samt för anstånd med studiestart 4. Vid behörighetsbedömning av sökande till kurser och program tillämpar Högskolan Dalarna de nationella riktlinjer som anges i de bedömningshandböcker som utarbetas i samarbete mellan Universitets och högskolerådet (UHR) 5 och landets universitet och högskolor. I dessa finns bl.a riktlinjer och anvisningar som berör bedömning, behörighet och urval beträffande sökande med svensk och utländsk förutbildning. Högskolan Dalarna är antagningsmyndighet för samtliga kurser och program som högskolan erbjuder, oavsett om det egentliga antagningsarbetet utförs vid högskolan eller externt. Antagning till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå kan avse kurser eller utbildningsprogram. Högskolan har uppdragit åt UHR att hantera visst praktiskt antagningsarbete. Högskolan Dalarna ansvarar dock för merparten av antagningsarbetet och för den kompletterande antagningen. Högskolan är antagningsmyndighet för all utbildning vid lärosätet, d.v.s. även för de utbildningar där ansökningarna handläggs av UHR. Deltagare i uppdragsutbildning omfattas inte av antagningsordningen. Uppdragsutbildning regleras genom särskilda förordningar och av högskolan fastställda lokala riktlinjer. 2. Anmälan Den som vill bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som Högskolan bestämmer. Anmälan till studier kan gälla fristående kurs, utbildningsprogram, kurs inom utbildningsprogram eller antagning till senare del av utbildningsprogram. Anmälan till studier ska göras via webbsidan för nationella sökande och för internationella sökande. Anmälan till antagning till senare del sker på för anmälan avsedd blankett. 1 Högskoleförordning (1993:100), 6 kap., 3 2 HF 2 kap., 2 3 Arbetsordning för Högskolan Dalarna, DUC 2006/707/10, bilaga 2 Beslutsordning, punkt Beslutsärendeförteckning DUC 2013/185/10 5 Senaste upplaga av Bedömningshandboken för antagning till högskoleutbildning respektive Utländsk bedömningshandbok 2

4 Till anmälan ska den sökande bifoga de dokument hon eller han vill åberopa för styrkande av behörighet och som underlag för beräkning av meritvärde. Vissa meriter kan finnas sparade i det för högskolorna gemensamma antagningssystemet NyA, liksom i studiedokumentationssystemet ladok. Det åligger den sökande att själv ta reda på, huruvida meriter finns sparade eller måste skickas in. Detsamma gäller gymnasiebetyg som i vissa fall överförs till antagningssystemet via gymnasieskolornas nationella betygsdatabas, BEDA. Av dokumenten ska tydligt framgå vilken eller vilka utbildningar anmälan avser. Frågor om antagning avgörs av Högskolan. Därvid gäller ett maskinellt framtaget antagningsbesked som högskolans beslut. Den som är antagen till kurs eller utbildningsprogram ska påbörja studierna den termin som anges i antagningsbeslutet. Om student inte infinner sig till studiestart eller inte meddelar förhinder ska utbildningsplatsen anses som förverkad. Den som har förhinder av något slag att påbörja en utbildning kan i vissa fall ansöka om anstånd. 2.1 Sen anmälan Anmälan som inkommit efter sista anmälningsdatum behandlas efter att i tid inkomna anmälningar gåtts igenom. Meritvärdering sker ej. Rangordning görs efter det datum en komplett anmälan inkommit. Sent inkommen anmälan till senare del av utbildningsprogram hanteras enligt särskilda bestämmelser (se punkt 7.1.1). 2.2 Anmälnings och studieavgifter Anmälningsavgift och studieavgifter infördes med start ht Vilka som ska betala anmälningsavgift respektive studieavgift regleras i den s.k. avgiftsförordningen 6. Information om avgifter finns på och Anmälningsavgift 7 Anmälningsavgift tas ut av en person som vid tidpunkten för anmälan inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz. Anmälningsavgift tas dock inte ut om personen ifråga vid tidpunkten för anmälan 1. är familjemedlem till en medborgare i en EES-stat och har uppehållsrätt eller permanent uppehållstillstånd i Sverige 2. är familjemedlem till en schweizisk medborgare och har uppehållstillstånd i Sverige 3. har permanent uppehållstillstånd i Sverige 4. av andra skäl än studier har tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige 5. har ställning som varaktigt bosatt i Sverige 6. har ställning som varaktigt bosatt i en annan stat inom Europeiska unionen och har uppehållstillstånd i Sverige 7. är student vid utländsk högskola men genomför en begränsad del av utbildningen vid en svensk högskola inom ramen för ett utbytesavtal som innebär att en studieavgift inte ska tas ut av den mottagande högskolan 6 Förordning om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor SFS 2010:543; 2011:303 7 SFS 2010:543, 2 3

5 8. söker till eller studerar på en utbildning inom ramen för ett sådant utbytesprogram eller samarbetsprogram som studieavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut 9. söker till utbildning inom ramen för ett sådant utbytesprogram eller samarbetsprogram som anmälningsavgift enligt beslut av regeringen inte ska tas ut 10. är registerad på en utbildning vid svensk högskola I de fall en utbildning har lokal anmälan d.v.s. anmälan görs direkt till högskolan och inte via antagning.se/ universityadmissions.se, ska högskolan ta ut en anmälningsavgift. Handläggningen av anmälan påbörjas först efter det att anmälningsavgiften betald Studieavgift 8 Studieavgift tas ut av en person som vid tidpunkten för anmälan inte är medborgare i en stat som omfattas av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i Schweiz. Studieavgift tas dock inte ut av medborgare som avses i p 1-8 ovan. 3. Behörighet För att bli antagen krävs det att sökanden har grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven 9. Det åligger den sökande att styrka sin behörighet till sökt utbildning. Om en sökande bedömts vara grundläggande behörig vid ett annat svenskt lärosäte, ska denna bedömning, om det inte finns synnerliga skäl att frångå beslutet, godtas av Högskolan Dalarna. Har en sökande av annan högskola bedömts vara särskilt behörig för en viss utbildning på grundval av formella meriter eller motsvarandebedömning, ska denna bedömning, om det inte finns synnerliga skäl att frångå beslutet, godtas av Högskolan Dalarna. Förkunskapskrav till kurs respektive program ska anges i kursplan respektive utbildningsplan 10. Beslut om att en sökande är obehörig till sökt kurs eller program kan överklagas (se punkt 9) Validering av reell kompetens Med reell kompetens avses den samlade kompetens en person har, oavsett hur den har uppnåtts och om formella betyg föreligger eller inte. Kunskaperna kan ha uppnåtts via äldre utbildningsformer, utländska utbildningar, arbetslivserfarenhet, via test eller på annat sätt. Högskolan ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla de formella behörighetsvillkoren 11. Den som saknar formell behörighet till sökt kurs eller program, kan begära att få sin reella kompetens bedömd med avseende på ifrågavarande behörighetskrav. Denna process, kallad 8 SFS 2010:543; 5 9 HF 7 kap., 2 10 HF 6 kap., HF 7 kap., 3 4

6 validering av reell kompetens, regleras av Högskolan Dalarnas Handläggningsordning för tillgodoräknande, tillgodogörande och ersättande av kurs 12. Möjligheten att åberopa reell kompetens gäller oavsett vilken kurs eller vilket program anmälan avser. Den som genom validering av reell kompetens bedöms ha förutsättningar att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen, likställs i behörighetshänseende med den som uppfyller kursens eller utbildningsprogrammets formella förkunskapskrav. Minst tre år bör ha förflutit efter avslutat ungdomsgymnasium för att nödvändiga förutsättningar för reell kompetens ska anses föreligga. Högskolan följer de av Sveriges Universitets- och Högskoleförbund (SUHF) antagna rekommendationer för arbetet med att validera reell kompetens. (REK2009:2) Beslut om att en sökandes reella kompetens bedöms vara otillräcklig för att uppfylla förkunskapskravet till sökt kurs eller program kan överklagas (se punkt 9) Behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare 13 Denna rubrik avser kurser och program som påbörjas på grundnivå, där förkunskapskraven uttrycks genom områdesbehörigheter och inte utgörs av någon högskolekurs. Den sökande ska ha grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven Grundläggande behörighet Grundläggande behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare har den som 1. avlagt en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, avlagt en yrkesexamen i gymnasieskolan eller inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå samt har lägst betyget E i de kurser i svenska eller svenska som andraspråk och engelska som krävs för en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan, 2. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt i engelska A och matematik A, 3. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst gymnasiepoäng samt lägst betyget Godkänt i svenska A och B, alternativt svenska som andraspråk A och B, samt engelska A och matematik A, 4. fått slutbetyg från ett nationellt/specialutformat program i gymnasieskolan och lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett fullständigt program eller slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar minst 90 procent av vad som krävs för ett slutbetyg. Observera att betyget måste vara utfärdat före den 1 januari 2010, 12 Handläggningsordning för tillgodoräknande, tillgodogörande och ersättande av kurs vid Högskolan Dalarna DUC 2013/830/80 13 Regleras av HF, 7 kap.,

7 5. har ett slutbetyg från ett reducerat program, men som ändå uppfyller kraven i punkten 4 har även grundläggande behörighet om betyget är utfärdat före den 1 januari Detsamma gäller för sökande med samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning som motsvarar minst 90 procent av de kurser som krävs för ett slutbetyg, 6. har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, har ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning, 7. har ett avgångsbetyg från en fullständig minst tvåårig linje/tvåårig specialkurs i gymnasieskolan, har ett avgångsbetyg 2 eller 3 från gymnasial vuxenutbildning eller motsvarande och kunskaper i svenska och engelska motsvarande slutförd lärokurs om minst två årskurser på någon linje i gymnasieskolan eller etapp 2 på gymnasial vuxenutbildning, 8. fått intyg om grundläggande behörighet från folkhögskola, 9. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen (så kallad reell kompetens). Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs. Den som har finska som modersmål och har haft svenska som ämne i finskt gymnasium eller motsvarande finsk skolform under tre år eller mer ska anses ha de kunskaper i svenska som behövs. Äldre regler gäller för sökande som uppfyller kravet för grundläggande behörighet före den 1 januari Övergångsreglerna gäller också sökande som före den 1 januari 2010 uppfyller kraven för grundläggande behörighet genom samlade betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och slutbetyg med reducerat program från gymnasieskolan. Utöver den sökandes möjlighet att alltid få sin reella kompetens prövad, tillämpar högskolan tillsammans med övriga landets högskolor och universitet ett gemensamt synsätt vid bedömning av den grundläggande behörigheten. Kraven på grundläggande behörighet ska anses uppfyllda om den sökande har godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk kurs A och B, engelska kurs A, matematik kurs A och Samhällskunskap kurs A samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder Särskild behörighet De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som 6

8 utbildningen förbereder för. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förkunskapskrav till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare ska anges i områdesbehörigheter. Högskoleverket föreskriver vilka områdesbehörigheter som finns 14. Högskoleverket föreskriver vilken områdesbehörighet som ska gälla för ett utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen 15. I övrigt bestämmer högskolan vilka områdesbehörigheter som ska gälla 16. En områdesbehörighet kan modifieras genom att en generell dispens beviljas från någon och eller några kurser som områdesbehörigheten omfattar. En områdesbehörighet kan dock ej modifieras genom skärpning av ett eller flera ingående kurskrav. Om det finns särskilda skäl, får Högskoleverket medge att högskolan ställer upp andra förkunskapskrav än de som följer av standardbehörigheter som behövs för utbildningen Särskild behörighet till examensarbete på grundnivå Vid Högskolan Dalarna ska förkunskapskravet till ett examensarbete som leder till examen på grundnivå vara 150 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng ska härröra sig från kurser inom det aktuella huvudområdet 18. I de fall det föreligger andra moment av slutexaminerande karaktär i utbildningen kan Utbildnings- och forskningsnämnden bevilja undantag Behörighet till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 19 Denna rubrik avser kurser och program som påbörjas på grundnivå, där förkunskapskraven omfattar tidigare högskolestudier. Den sökande ska ha grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven Grundläggande behörighet Kravet på grundläggande behörighet till högskolestudier ska vara uppfyllt (se punkt 3.2.1) Särskild behörighet 14 Se Högskoleverkets föreskrifter (HSFVS 1996:21) om standardbehörigheter 15 Ibidem 16 HF 7 kap., HF 7 kap., Behörighetskrav för kurs med slutexaminerande moment Dnr: DUC 2013/336/10 19 Regleras av HF, 7 kap.,

9 De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella eller specialutformade program eller motsvarande kunskaper, 2. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 3. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt ovan som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. 3.4 Behörighet till utbildning på avancerad nivå 20 Denna rubrik avser kurser och program på avancerad nivå. Den sökande ska ha grundläggande behörighet och dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven Grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå Grundläggande behörighet till kurser på avancerad nivå har den som genomgått utbildning på grundnivå, eller som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Grundläggande behörighet till utbildningsprogram på avancerad nivå Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en generell examen på avancerad nivå har den som 1. har en examen på grundnivå som omfattar minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen, eller 2. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Undantag får göras från kravet på en examen i punkt 1, om en sökande bedöms kunna uppfylla fordringarna för en sådan examen men examensbevis på grund av särskilda omständigheter inte har hunnit utfärdas. Den som på nämnda grunder antas till ett utbildningsprogram, måste efter genomgånget program kunna uppvisa det behörighetsgivande examensbeviset, för att kunna få en examen på avancerad nivå utfärdad vid Högskolan Dalarna Grundläggande behörighet till utbildningsprogram som leder till yrkesexamen på avancerad nivå 20 Regleras av HF, 7 kap.,

10 Grundläggande behörighet till ett utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen på avancerad nivå som enligt examensordningen 21 förutsätter viss legitimation eller viss tidigare avlagd examen har den som fått angiven legitimation eller avlagt angiven examen. Grundläggande behörighet har även den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Detta gäller dock inte i fråga om utbildningsprogram som leder till en sådan yrkesexamen som förutsätter legitimation. Utländska sökande som är i behov av beslut om uppehållstillstånd måste uppfylla kraven på grundläggande behörighet innan antagning kan ske. För engelskspråkiga magister- och mastersprogram som bl. a vänder sig till sökande utanför EU/EES-området gäller att den sökande i samband med anmälan ska styrka grundläggande behörighet för program på avancerad nivå (HF 7:29). Antagning kan också göras på villkor att full behörighet uppnås före utbildningens start Särskild behörighet till kurser och program på avancerad nivå De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Kraven får avse 1. kunskaper från en eller flera högskolekurser, och 2. andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för. Högskolan får bestämma vilka krav enligt punkt 1 och 2 ovan som ska ställas. Särskild behörighet har också den som genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen Särskild behörighet till examensarbete på avancerad nivå Vid Högskolan Dalarna ska förkunskapskravet till ett examensarbete på avancerad nivå inkludera en examen på grundnivå om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen 22. Detta gäller dock ej för utbildningsprogram som påbörjas på grundnivå och avslutas på avancerad nivå. Utöver vad som ovan anges, ska vid Högskolan Dalarna förkunskapskravet till ett examensarbete som leder till examen på avancerad nivå vara minst 30 högskolepoäng på avancerad nivå, varav minst 15 högskolepoäng ska härröra sig från kurser inom det aktuella huvudområdet, inklusive kunskaper i vetenskapliga metoder 23. I de fall det föreligger andra moment av slutexaminerande karaktär i utbildningen kan Utbildnings- och forskningsnämnden bevilja undantag. 21 HF, bilaga 2 22 Lokalt beslut: Utbildnings- och forskningsnämnden, Protokoll , Lokala beslut: Utbildnings- och forskningsnämnden, Protokoll , 171 ; Behörighetskrav för kurs med slutexaminerande moment Dnr: DUC 2013/336/10 9

11 4. Dispens från förkunskapskrav Sökande som önskar bli befriad från ett eller flera förkunskapskrav, kan ansöka om detta i samband med att anmälan till kurs eller utbildningsprogram görs. Befrielse från förkunskapskrav beviljas som regel inte, eftersom förkunskapskraven ska vara helt nödvändiga för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen 24. Den som saknar formell behörighet, men trots detta anser sig ha möjlighet att tillgodogöra sig den aktuella utbildningen, kan istället ansöka om antagning baserad på validering av reell kompetens (se punkt 3.1). 4.1 Motsvarandebedömning De regler och bedömningar, som finns definierade i den nationella bedömningshandboken för antagning till högskoleutbildning, tillämpas för all antagning till högskolans utbildningar. 4.2 Undantag från behörighetsvillkor Om det finns särskilda skäl kan Högskolan göra undantag från något eller några behörighetskrav. Undantag ska göras om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen utan att uppfylla behörighetskravet (HF 7:3). Den sökande ska själv ansöka om undantag. Saknas en sådan ansökan, ska högskolan ändå i sitt beslut om behörighet göra en prövning av om undantag kan beviljas. Undantag från kravet på svenska i grundläggande behörighet kan ges vid synnerliga skäl om den sökande har gymnasieutbildning eller motsvarande. Högskolan gör också generellt undantag från krav på svenska för grundläggande behörighet för utbildningar som i sin helhet ges på engelska eller annat främmande språk. Undantag från grundläggande behörighet kan ges om den sökande har tidigare godkända högskolestudier omfattande minst 30 hp och om undervisningsspråk är svenska. 5. Urval När det finns fler behöriga sökande till en kurs eller ett program än det finns utbildningsplatser, ska ett urval göras 25. Vid urval ska hänsyn tas till de sökandes meriter 26. Till kurser inom utbildningsprogram sker inget urval, eftersom behöriga programstudenter har platsgaranti till programmets obligatoriska kurser. Förutsättningen är dock att studenten har gjort en anmälan till kurserna, uppfyller förkunskapskraven till kursen samt inom föreskriven tid tackat ja till erbjuden utbildningsplats. Behörig sökande som saknar urvalsgruppsplacerande meritvärde deltar i urval, men kan endast bli antagen om det finns fler lediga platser än det finns sökande med meritvärde. 24 HF 7 kap, 8, 25, Högskolelag (1992:1434), 4 kap, 3 26 HF 7 kap, 12, 26 10

12 5.1. Urval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till nybörjare 27 Denna rubrik avser kurser och program som påbörjas på grundnivå, där förkunskapskraven uttrycks genom områdesbehörighet och inte utgörs av någon högskolekurs. Meritvärdering görs enligt bestämmelserna i Högskoleförordningens bilaga 3 28 och i överensstämmelse med Högskoleverkets föreskrifter om grundläggande behörighet samt urval 29. Huvudregeln vid urval är att minst en tredjedel av platserna ska fördelas på grundval av betyg och minst en tredjedel på grundval av resultat från högskoleprovet. I och med att en del av utbildningsplatserna tillsätts med urval baserat på högskoleprovet ges möjlighet för den som inte har tillräckliga gymnasiebetyg, eller inget meritvärde alls (ex.vis behörig enligt reell kompetens) att bli antagen till högskolestudier. Följande urvalsgrunder tillämpas: Betyg BI Betyg från gymnasieskolan och betyg från gymnasial vuxenutbildning (om minst två tredjedelar av gymnasiepoängen avser gymnasial vuxenutbildning). Sökande med betyg från International Baccalaureate (IB), Europaskolorna (EB), åländsk gymnasieskola och Lycée international de Saint-Germain-en-Laye. Från och med höstterminen 2012 deltar samtliga sökande med utländska betyg utan kompletteringar i urvalet i denna grupp. Sökande med betyg från gymnasieskolans yrkesprogram som lett till en yrkesexamen i kombination med sådana betyg från kommunal vuxenutbildning som ger grundläggande behörighet. BII Betyg från gymnasieskolan i kombination med antingen betyg från gymnasial vuxenutbildning eller med betyg förvärvade genom prövning i gymnasieskolan av den som inte är elev där. Detta gäller under förutsättning att betyget från gymnasial vuxenutbildning/prövning i gymnasieskolan tillsammans eller var för sig utgör mindre än två tredjedelar av gymnasiepoängen. Till denna grupp förs också sökande som behörighetskompletterat via studier i folkhögskola eller via basårsstudier. BIV Sökande med intyg om grundläggande behörighet och studieomdöme från folkhögskola. HP (Högskoleprov) Resultat på högskoleprovet. Provresultatet måste uppgå till minst 0,1. Resultatet är giltigt i fem år. 27 Regleras av HF, 7 kap., HF, bilaga 3: Meritvärdering av betyg. 29 Högskoleverkets föreskrifter (HSVFS 1996:22) om grundläggande behörighet samt urval 11

13 ÖS (Övriga sökande) Behörig sökande utan meritvärde, som inte kan konkurrera om utbildningsplatserna enligt någon av ovanstående urvalsgrunder, kan ändå delta i urvalet. Antagning kan dock endast komma i fråga, om det finns fler lediga platser än det finns sökande med meritvärde. Likvärdiga meriter Om sökande har likvärdiga meriter sker urvalet genom maskinell lottning. Vid Högskolan Dalarna tillämpade urvalsmodeller och urvalsgrupper finns beskrivna i bilaga 1 och bilaga Alternativa urvalsgrunder Högskolan har möjlighet att till högst en tredjedel av platserna på en viss kurs eller visst program tillämpa andra urvalsgrunder än de som anges under punkt 5.1. Sådana alternativa urvalsgrunder får bestå av: 1. andra särskilda prov än högskoleprovet 2. kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen, och 3. andra för utbildningen sakliga omständigheter. Detta ger möjlighet att tillämpa alternativa urvalsmetoder vid sidan om gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat och avser andra särskilda prov, kunskaper, arbetslivserfarenhet eller annan erfarenhet som är särskilt värdefull för den sökta utbildningen eller andra för utbildningen sakliga omständigheter (HF 7:13,23). Syftet kan dels vara att främja och bredda rekryteringen till högskolan ur ett social och/eller etniskt perspektiv och dels att särskild förmåga eller arbetslivserfarenhet är värdefull att beakta vid urvalet. Alternativt urval kan till exempel ske genom bedömning av teoretiska/praktiska prov, inlämnade arbetsprover och/eller intervju. Högskoleverket kan medge, att alternativt urval får användas som urvalskriterium i högre utsträckning än vad som anges ovan. Alternativa urvalsgrunder beslutas av chefen för Utbildnings- och forskningskansliet och chefen för Avdelningen för studentservice gemensamt och ska avse specifik kurs eller specifikt pro-gram under en viss antagningsomgång. Beslut ska fattas i så god tid, att information om urvalsgrunderna kan anges i tryckt anmälningsmaterial och på webben Kompletteringar för att höja meritvärdet Sökande har möjlighet att påverka sitt meritvärde genom betygskompletteringar. Vid komplettering med kurs/kurser som krävs för behörighet, sk behörighetskomplettering räknas detta betyg alltid med i meritvärderingen. Betyg som läses upp som sk utbyteskomplettering medräknas. Tilläggskompletteringar medräknas om det höjer meritvärdet. Högskolan Dalarna tillämpar de kompletteringsregler som återfinns i de bedömningshandböcker som ges ut av Verket för högskoleservice Senaste upplaga av Bedömningshandboken för antagning till högskoleutbildning (VHS) respektive Utländsk bedömningshandbok (VHS) 12

14 5.2 Urval till utbildning som påbörjas på grundnivå och som vänder sig till andra än nybörjare 31 Denna rubrik avser kurser och program som påbörjas på grundnivå, där förkunskapskraven utgörs av en eller flera högskolekurser. Urvalsgruppen är APG Akademiska poäng Den sökande konkurrerar med antal avklarade högskolepoäng i intervallet De urvalsgrundande poängen ska vara avklarade senast sista anmälningsdag. Poäng från fristående kurser jämställs med poäng från kurser inom utbildningsprogram. Ingen åtskillnad görs mellan poäng från Högskolan Dalarna och poäng från annat lärosäte. Utländska högskolepoäng konverteras för att kunna konkurrera i samma urvalsgrupp som svenska. Konvertering sker, i förekommande fall, genom tillämpning av ECTS 32 eller, då ECTS-angivelse saknas, genom en omräkning av det utländska lärosätets poängsystem. 5.3 Urval till utbildning på avancerad nivå 33 Denna rubrik avser kurser och program på avancerad nivå. Urvalsgruppen är APA Akademiska poäng Den sökande konkurrerar med antal avklarade högskolepoäng i intervallet De urvalsgrundande poängen ska vara avklarade senast sista anmälningsdag. Poäng från fristående kurser jämställs med poäng från kurser inom utbildningsprogram. Ingen åtskillnad görs mellan poäng från Högskolan Dalarna och poäng från annat lärosäte. Utländska högskolepoäng konverteras för att kunna konkurrera i samma urvalsgrupp som svenska. Konvertering sker, i förekommande fall, genom tillämpning av ECTS 34 eller, då ECTS-angivelse saknas, genom en omräkning av det utländska lärosätets poängsystem. 6. Viss platsgaranti för sökande som genomgått basårsutbildning vid Högskolan Dalarna Till vissa utbildningsprogram tillämpas platsgaranti för sökande som genomgått basårsutbildning vid Högskolan Dalarna. Villkoret är, att den sökande ska ha godkänts i en eller flera av högskolans basårskurser, och därigenom kommit att uppfylla det särskilda behörighetskravet till aktuellt program. Platsgarantin förutsätter, att den sökande är 31 Regleras av HF, 7 kap., European Credit Transfer System 33 Regleras av HF, 7 kap., European Credit Transfer System 13

15 grundläggande behörig till högskolestudier. Vilka utbildningsprogram som kan komma ifråga framgår av högskolans aktuella anmälnings- och informationsmaterial. 7. Antagning till senare del av utbildningsprogram Antagning till senare del av utbildningsprogram innebär, att den sökande antas till ett utbildningsprogram och påbörjar studierna från programtermin två eller senare. 7.1 Anmälan Ansökan om antagning till senare del av ett utbildningsprogram ska göras senast det datum högskolan bestämmer. Datum framgår av aktuellt anmälningsmaterial Sen anmälan Anmälan som inkommer till Högskolan Dalarna efter sista anmälningsdatum, sparas till utgången av nästa anmälningsperiod och prövas därefter. Om det aktuella programmet tillämpar platsgaranti för behöriga sökande till senare del, görs en omedelbar prövning även av anmälningar som inkommit efter sista anmälningsdatum. 7.2 Behörighet För att vara behörig till senare del av ett utbildningsprogram, ska den sökande ha godkänts i kurser som motsvarar den studietid som föregår den programtermin ansökan gäller. Kurserna måste kunna tillgodoräknas inom ramen för det aktuella utbildningsprogrammet. 7.3 Urval Om det uppstår en situation, där det finns fler behöriga sökande till en viss programtermin än det finns tillgängliga studieplatser, ska ett urval göras. Högskolan Dalarna gör en prioriteringsordning enligt följande: 1. Sökande som närmast föregående termin varit registrerad på kurs vid Högskolan Dalarna 2. Sökande som närmast föregående termin ej har varit registrerad på kurs vid Högskolan Dalarna Om det uppstår konkurrens om utbildningsplats inom någon eller några av ovanstående prioriteringsgrupper ska urvalet göras enligt följande kriterium: Totalt antal högskolepoäng uppnådda vid sista anmälningsdag. Den sökande konkurrerar med antal avklarade högskolepoäng i intervallet De urvalsgrundande poängen ska vara avklarade senast sista anmälningsdag. Poäng från fristående kurser jämställs med poäng från kurser inom utbildningsprogram. Ingen åtskillnad görs mellan poäng från Högskolan Dalarna och poäng från annat lärosäte. 14

16 Utländska högskolepoäng konverteras för att kunna konkurrera i samma urvalsgrupp som svenska. Konvertering sker, i förekommande fall, genom tillämpning av ECTS 35 eller, då ECTS-angivelse saknas, genom en omräkning av det utländska lärosätets poängsystem. 8. Anstånd med studiestarten 36 Om det finns särskilda skäl kan anstånd med studiestart i enskilda fall beviljas. Omständigheter ska i regel ha uppkommit efter det att anmälan till utbildningen skett. Beslut om anstånd fattas av högskolan Ansökan om anstånd prövas av högskolan och om anstånd beviljas innebär det att utbildningsplatsen behålls till nästa tillfälle programmet startar, eller högst 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid. Förutsättningen är också att programmets behörighetskrav är oförändrat. Om ansökan om anstånd med studiestart inte beviljas, kan beslutet överklagas (se punkt 9). Frivillig grundläggande militärutbildning Från 1 juli 2010, ersattes värnplikten med frivillig grundläggande militärutbildning, GMU. Det finns fortfarande möjlighet att ansökan om anstånd för militärutbildning, men då den är frivillig så kommer ansökan om anstånd att bedömas vid varje lärosäte. 9. Överklagande Beslut om att sökande inte uppfyller kraven på behörighet för sökt utbildning kan överklagas. Detsamma gäller beslut om att inte bevilja anstånd med studiestarten. Överklagandet ska göras skriftligen och ställas till: Överklagandenämnden för högskolan Högskolan Dalarna FALUN Överklagandet ska ha inkommit senast tre veckor efter att den sökande har tagit del av beslutet. I skrivelsen ska framgå vilket beslut det är som överklagas, samt vilken förändring den sökande önskar få till stånd. Högskolan Dalarna går igenom inkomna överklaganden. Om överklagandet bifalles,vidtar antagningsenheten de åtgärder som följer på beslutet. Om högskolan vidhåller det överklagade beslutet, skickar högskolan överklagandet vidare till Överklagandenämnden för högskolan (ÖNH) för beslut. Överklagandenämndens beslut kan inte överklagas. 35 European Credit Transfer System 36 Regleras av Föreskrifter från Högskoleverket (HSVFS 1999:1) om anstånd med studier för antagna samt studieuppehåll 15

17 10. Övrigt En sökande får antas till högst 45 hp per termin och kvarstå i andra urval till högst 210 hp (antagna och reservplacerade poäng). Efter ansökan kan en högre individuell poänggräns undantagsvis erhållas. Detta förutsätter dock att studier har bedrivits tidigare på högskolan och att inga resttentamina föreligger. Antagning till både program och kurser sker i två urval, dock inte för sommarkurser där ett urval sker. Den ordinarie antagningen ska avslutas med en kompletterande efterantagning om det behövs för att uppnå det önskade antalet studenter på ett program eller en kurs. Kompletterande antagning/reservantagning/efterantagning pågår till sista registreringsdag eller så länge det är möjligt med hänsyn till aktuell utbildning. Överintag kan göras för att kompensera förväntat bortfall, eftersom det är angeläget att sökande får så tidigt besked som möjligt om antagning. I första hand ska de personer antas som förtecknats som reserver (i den ordning de finns förtecknade på reservlistorna och i aktuell urvalsgrupp). I andra hand antas övriga behöriga sökande om antalet reserver inte är tillräckligt. Besked om antagning respektive reservplacering fordrar svar enligt de anvisningar som finns i anmälningsmaterial och på antagningsbesked. För sent inkommet eller uteblivet svar medför att den sökande förlorar sin plats eller reservplacering. 16