En god och jämlik hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En god och jämlik hälsa"

Transkript

1 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

2 Omslag: Rynningeviken en tidig morgon i september. Foto: Elisabet Fardelin Layout: Margareta Zander Tryck: Trio Tryck AB, 2008 Producerad av samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting, 2008.

3 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vision: Alla invånare i Örebro län känner delaktighet i samhällslivet och har inflytande över sin livssituation. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktör Valdeltagandet ska öka i allmänna val men särskilt i landstings- och kommunalval och i de valkretsar och åldersgrupper där valdeltagandet är lågt. Barns och ungdomars delaktighet och inflytande i sin närmiljö ska öka. Örebro län skall vara ett jämställt län. Jämställdheten mellan kvinnor och män inom alla samhällsområden och på alla beslutsnivåer ska öka. Ingen i Örebro län ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Demokratisk delaktighet. Förutsättningar för skoldemokrati. Förutsättningar för jämställdhet. Risk för diskriminering. Valdeltagande. Andelen röstande av röstberättigade i val till kommunfullmäktige. Förstagångsväljare. Utländska medborgare med rösträtt i landstings- och kommunval. Andelen elever som har möjlighet att påverka det man gör i skolan. Jämställdhetsindex. Ett index som är en sammanvägning av 13 variabler (skillnad eftergymnasial utbildning, skillnad förvärvsarbetande, ohälsotal etc). Andelen personer som uppger att de under de tre senaste månaderna blivit behandlade/bemötta så att de känt sig kränkta. Andelen elever som blivit kränkta av någon vuxen i skolan. SCB Röstlängder (2:e år) SCB (årlig) (2:e år) folkbildning, Kommun, Enskilda, stat, landsting, kommun, näringsliv, Gemensamt ansvar. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

4 Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktör Folkrörelsers och frivilligorganisationers kompetens ska tas till vara i demokratiprocessen. Förutsättningar för social delaktighet. Andelen deltagare i studieförbundens verksamhet i Örebro län. Örebro läns bildningsförbunds årsstatistik (årlig) Enskilda, stat, landsting, kommun, regionförbund, folkbildning, Delaktigheten i föreningsoch kulturaktiviteter skall öka. Deltagande i kultur och föreningsaktiviteter. Antalet kulturprogram i studieförbundens regi. Andelen av befolkningen som deltagit i/utövat kulturell verksamhet. Andelen personer som anger att de deltagit i någon föreningsaktivitet de senaste 12 månaderna. Örebro läns bildningsförbunds årsstatistik (årlig) SCB (2:e år) Enskilda, stat, landsting, kommun, regionförbund, folkbildning, kulturinstitutioner, föreningsliv, Andelen föreningsaktiva ungdomar. Förutsättningarna för människor med funktionsnedsättning att leva ett självständigt liv ska förbättras. Tillgänglighet. Andelen funktionshindrade som inte behöver gå i trappor för att komma ut eller in i sin bostad. Andelen funktionshindrade som är i behov av hjälp och stöd i hemmet. SCB idrottsrörelse, patientföreningar, föreningsliv, Nya former och mötesplatser skapas för att öka länsinvånarnas inflytande och delaktighet. Förutsättningar för delaktighet. Kommuner, landsting, folkbildning, arbetsförmedling, försäkringskassa, 2 En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

5 2 Ekonomisk och social trygghet Vision: Alla invånare i Örebro län känner ekonomisk och social trygghet. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Tillväxt, sysselsättning och företagande skall öka. Möjlighet till sysselsättning. Andelen nyetablerade företag i relation till nedlagda. Sysselsättning Andelen reguljärt sysselsatta i åldern år. SCB (årlig) Näringsliv, länsstyrelse, kommun, landsting, regionförbund, arbetsförmedling, fackförbund, Ungdomars möjlighet till arbete och utbildning skall öka. Arbetsmarknadsposition. Tillgång till utbildning Andelen unga inskrivna vid arbetsförmedling. Andelen arbetslösa år. Behörighet till gymnasieskolan. Arbetsförmedlingen (årlig) Skolverket (kontinuerlig) Näringsliv, kommun, landsting, länsstyrelse, regionförbund, fackförbund, arbetsförmedling, Andelen sysselsatta ska öka och skillnaden i sysselsättningsgrad mellan olika socioekonomiska grupper ska minska. Arbetsmarknadsposition. Andelen inskrivna vid arbetsförmedling. SCB (kontinuerlig) Näringsliv, kommun, landsting, arbetsförmedling, fackförbund, Andelen hushåll med låga inkomster eller beroende av ekonomiskt bistånd skall minska. Inkomstnivå. Andelen av befolkningen med hög respektive låg inkomstgräns. Andelen personer med inkomstmarginal. SCB (årlig) Arbetsgivare, fackliga organisationer. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

6 Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Andelen barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer ska minska. Inkomstnivå. Andelen barnfamiljer med ekonomiskt bistånd. SCB Kommun, Utbildningsnivån skall höjas och skillnader mellan kommuner och olika grupper ska minska. Utbildningsnivå. Andelen av befolkningen med förgymnasial, gymnasial resp eftergymnasial nivå. SCB Kommuner, arbetsförmedling, utbildningsanordnare, arbetsgivare, studieförbund, Den socioekonomiska segregationen ska minska. Bostadssegregation. Geografiska skillnader i socioekonomi. Bostadsföretag, politik, kommun, landsting, stat, Alla länsinvånare skall ha rätt till ett boende. Tillgång till bostad. Bostadsmarknadsläget per kommun. Kända bostadslösa per kommun. Boverket Lokal statistik Kommuner, bostadsföretag. Funktionshindrade ska kunna leva, bo och arbeta på likvärdiga villkor som övriga invånare. Tillgång till bostad och sysselsättning för funktionshindrade. Kommuner, arbetsförmedling, arbetsgivare, fackliga organisationer, Alla länsinvånare ska uppleva trygghet och säkerhet i hem och utemiljö. Trygghet i närmiljö. Andelen personer som uppger att det händer att de ibland eller ofta avstår från att gå ut ensamma av rädsla att bli överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade. BRÅ (varierar) Kommuner, polis, grannsamverkan. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

7 3 Trygga och goda uppväxtvillkor Vision: Alla barn och ungdomar i Örebro län är trygga och lever under goda uppväxtvillkor. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Örebro län skall vara ett barnvänligt län med en välkomnande inställning till barn. Barnvänlighet. In och utflyttning. Andelen in och utflyttade barnfamiljer. Andelen barn i barnomsorgskö. SCB (årlig) Kommuner, landsting, regionförbund, länsstyrelse, Nattöppna dagis. Föräldrar/vårdnadshavare ska stödjas i att ge barnen ett tryggt, aktivt och utvecklande liv. Miljön i hemmet. Barnfattigdom. Andelen barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag i kommunerna år x. Rädda Barnen (årlig) Kommuner, landsting, frivilligorganisationer, mvc, bvc, skola, fritid, idrottsrörelse, familjecentraler, Samverkan ska öka mellan alla som arbetar med att stödja barns uppväxt. Samverkan med barnperspektiv. Förekomst av samverkansgrupper med barnperspektiv (lokalt och regionalt). Lokala data Kommuner, landsting, frivilligorganisationer, Förekomst av familjecentraler i länets kommuner. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

8 Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Skolan skall ge trygghet, vilja och lust att lära samt främja elevers utveckling. Framtidstron bland barn och unga ska öka. Den psykiska hälsan bland barn och unga ska förbättras. Inga unga ska försöka ta sitt liv. Möjlighet till god kvalitet i förskolan och skolan. Miljön i skolan. Möjlighet för barn och unga att påverka sin framtid. Möjlighet för barn och unga att ha en god psykisk hälsa. Samhällsmiljön. Andelen barn och unga som uppger att de kan vara med och bestämma hur skolmiljön skall se ut, t.ex. när det gäller lokalerna och skolgården. Andelen unga som trivs bra i skolan. Andelen unga som ser ljust på framtiden. Andelen unga som sällan eller aldrig känner sig nedstämda. Andelen självmord och självmordsförsök bland unga. SCB (varierar) (2:a år) (2:a år) (2:a år) EPC/Socialstyrelsen Kommun, skola. Gemensamt ansvar. Gemensamt ansvar. Gemensamt ansvar. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

9 4 Ökad hälsa i arbetslivet Vision: Arbetsplatserna i Örebro län har ett långsiktigt hälsotänkande. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Arbetstagarnas upplevelse av delaktighet och inflytande på sina arbetsplatser ska öka. Besvär och skador pga av den fysiska och psykosociala arbetsmiljön ska minska. Den upplevda arbetsrelaterade stressen ska minska. Andelen arbetstagare som upplever sitt arbete som meningsfullt ska öka. Arbetsmiljöfaktorer. Arbetsmiljöfaktorer. Återhämtning mellan arbetspass. Inflytande i arbetsliv Andelen personer som uppger att de har frihet att bestämma hur deras arbete skall utföras. Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per 1000 av alla förvärvsarbetande. Andelen personer som anger höga krav och låg kontroll. Arbetsmiljöverket (årlig) Arbetstrivsel. Andelen som trivs på jobbet. Ohälsotalen ska minska. Arbetsmiljöfaktorer. Ohälsotal Antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad. SCB Arbetsgivare, fackliga organisationer. Arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, företagshälsovård. Arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, företagshälsovård. Arbetsgivare, arbetskamrater, fackliga organisationer. Arbetsgivare, arbetstagare, fackliga organisationer, företagshälsovård, En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

10 5 Sunda och säkra miljöer och produkter Vision: Örebro län kännetecknas av sunda och säkra miljöer som bidrar till god hälsa. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Länets hälsorelaterade miljömål ska uppfyllas. Exponering för luftföroreningar, långlivade organiska ämnen, UV-strålning, buller, radon. Buller Andelen av befolkningen som är besvärade av buller i bostaden respektive utomhus. SCB LUCAS (varierar) Allmänhet, länsstyrelse, regionförbund, kommun, landsting, Barn ska ha säkra inne och utemiljöer. Miljöer som kan relateras till skador. Produkter som kan relateras till skador. Skador och förgiftningar Antalet skador och förgiftningar per 1000 invånare. Andelen barn och blir skadade eller råkar ut för olyckor. EPC/Socialstyrelsen Patientregistret (Årlig) (2:e år) Föräldrar, kommun, barnomsorg, skola, fritid, föreningsliv. Personskaderegistreringen av skador och olycksfall ska förbättras. polis, idrottsrörelse. Fallolyckor bland äldre ska minska. Miljöer som kan realteras till skador. Andelen lårbenshalsbrott. EPC/Socialstyrelsen (årlig) Kommun, landsting. 8 En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

11 6 En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård Vision: I Örebro län är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet en naturlig del i all hälso- och sjukvård. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Hälso- och sjukvården i landsting och kommuner i länet ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande. Hälso- och sjukvårdens samlade förebyggande och behandlande insatser. Förekomst av sjukdomsförebyggande insatser. Andelen som sökt hälso- och sjukvård och fått råd om levnadsvanor. Vårdbarometern andra vårdgivare. Hälso- och sjukvårdens specialkunskaper ska användas i det befolkningsinriktade hälsofrämjande arbetet. Förekomst av aktiv kunskapsförmedling om sjukdomar och hälsans bestämningsfaktorer samt hur dessa kan påverkas. Finns formulerat i överenskommelser och planer. Lokala data Landsting, privata vårdgivare. Sjukhusen i länet ska bli mer hälso- och helhetsorienterade och vara en hälsoresurs för sin lokalbefolkning. Förekomst av medverkan i befolkningsinriktat hälsoarbete. Förekomst av livsstilsråd. Finns formulerat i landstingets överenskommelser och planer. Lokala data Landsting, sjukhus. Elevhälsans möjligheter att arbeta förebyggande och hälsofrämjande ska förbättras. Tid för elevhälsan att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Elever per skolläkartimme. Elever per heltidsskolsköterska. Skolhälsovården Kommun, landsting. Elever per heltid kurator. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

12 7 Gott skydd mot smittspridning Vision: I Örebro län får smittsamma sjukdomar inget fäste. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Länet ska ha en god beredskap och organisation för att möta större utbrott av smittsamma sjukdomar. Antalet smittade av sexuellt överförbara sjukdomar ska minska. Förekomst av smittämne. Klamydia Andelen rapporterade fall av klamydia per 1000 invånare. Smittskyddsinstitutet (årlig) apotek, frivilligorganisationer, I riskgrupper ska alla vaccineras mot influensa och i åldersgruppen över 65 år ska antalet vaccinerade mot influensa nå minst den nationellt rekommenderade nivån. Influensavaccinationer Andelen vaccinerade i åldersgruppen över 65 år. Landstinget (årlig) Landsting, privata vårdgivare. Ökningen av läkemedelsresistenta bakterier ska stoppas. Förekomst av läkemedelsresistenta smittämnen. Årlig uppföljning av förekomsten av antimikrobiell resistens. Smittskyddsinstitutet Landsting, privata vårdgivare, kommun, apotek. Hygienrutiner ska följas och kunskapen om deras betydelse för att förhindra smittspridning ska öka. Landsting, kommun, privata vårdgivare, vårdutbildningar. 10 En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

13 8 Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa Vision: I Örebro län är invånarnas sexualitet lustfylld, trygg och säker samt fri från diskriminering, våld, tvång och förtryck. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Länet ska ha ett väl fungerande stöd kring graviditet och föräldraskap. Förekomst av föräldrastöd. Föräldrastöd i grupp. Hembesök per inskrivet barn. Barnhälsovårdens statistik (årlig) Landsting, kommun, föreningsliv, Unga föräldrar ska stödjas i sitt föräldraskap. Förekomst av föräldrastöd till unga föräldrar. Landsting, kommun, föreningsliv, Antalet tonårsaborter ska minska. Aborter Antalet aborter per 1000 kvinnor år. EPC/Socialstyrelsen (årlig) Landsting, kommun. Gott och respektfullt omhändertagande vid och efter abort. Tidigt omhändertagande vid abort. Förekomst av personal med psykosocial kompetens vid kvinnoklinik. Landsting Antalet smittade med klamydia ska minska. Oskyddat sex. Klamydia Andelen rapporterade fall av klamydia per 1000 invånare. Smittskyddsinstitutet (årlig) apotek, frivilligorganisationer. Könsrelaterat våld, tvång och kränkningar ska inte förekomma. Risk att utsättas för sexuellt våld och tvång. Antal anmälda fall av sexuellt våld och tvång. BRÅ (årlig) rättsväsende, frivilligorganisationer, Risk att utsättas för våld, misshandel, fridskränkning. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer 11

14 9 Ökad fysisk aktivitet Vision: I Örebro län utövar alla invånare daglig fysisk aktivitet utifrån sina förutsättningar. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Stödjande miljöer för rörelse, spontanidrott och allsidig träning ska utvecklas. Den fysiska aktiviteten ska öka bland länets invånare. Andelen barn och unga som regelbundet är fysiskt aktiva och tränar på ett allsidigt sätt ska öka. Förekomst av stödjande miljöer för fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Goda förutsättningar för fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet. Andelen som av sin arbetsgivare får subvention för motion eller träning. Andelen personer som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 2 timmar per vecka. Andelen unga som uppger att de är fysiskt aktiva på minst måttlig nivå minst 30 min per dag. (2:e år) Kommun, arbetsgivare, fackliga organisationer, frivilligorganisationer, Kommun, arbetsgivare, frivilligorganisationer, Föräldrar, kommun, frivilligorganisationer, 12 En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

15 10 Goda matvanor och säkra livsmedel Vision: I Örebro län har invånarna goda matvanor och använder sunda och säkra livsmedel. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer De offentliga måltiderna ska kvalitetssäkras. Kommun, landsting. Goda matvanor ska främjas. Förutsättningar för goda matvanor. Goda kostvanor index. Föräldrar, kommun, landsting, hushållningssällskap, föreningsliv, Andelen normalviktiga ska öka i alla åldrar. Förutsättningar för goda matvanor och fysisk aktivitet. Energibalans. Andelen personer med övervikt respektive fetma (BMI). Andelen personer med undervikt (BMI). (2:a år) Föräldrar, kommun, landsting, frivilligorganisationer, privata vårdgivare, pensionärsorganisationer, Andelen barn som ammas vid fyra månaders ålder ska öka så att den minst överensstämmer med riksgenomsnittet. Amningsfrekvens. Andelen enbart eller delvis ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder. EPC/Socialstyrelsen Landsting Det ska inte förekomma att länsinvånare blir sjuka av smittämnen i mat eller av förorenat vatten. Tillgång till säkra livsmedel. Andelen invånare som aldrig uppger dåligt dricksvatten i sin bostad. Kommun, länsstyrelse, En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer 13

16 Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Konsumtionen av och tillgången till ekologiskt närproducerade livsmedel ska öka. Allmänhet, uppköpare, storkök, producenter, 14 En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

17 11 Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Vision: Örebro län är fritt från narkotika och dopning. Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Örebro län ska vara narkotika- och dopingfritt. Bruk av narkotika och dopningsmedel. Självrapporterat narkotikabruk Andelen ungdomar i årskurs 9 respektive åk 2 i gymnasieskolan som uppger att de använder narkotika. (2:e år) CAN (årlig) BRÅ (årlig) idrottsrörelse, gymägare, polis, länsstyrelse, Antalet drogpåverkade i trafiken Den totala alkohol- och tobakskonsumtionen ska minska. Alkohol och tobaksbruk. Självrapporterad tobaks och alkoholkonsumtion Andelen av befolkningen med riskkonsumtion av alkohol. (2:e år) polis, nykterhetsrörelsen, Andelen personer som uppger att de röker dagligen. EPC/Socialstyrelsen (årlig) Andelen personer som uppger att de snusar dagligen. Rökande blivande mödrar Andelen av gravida kvinnor som röker vid inskrivning till mödravårdscentral. En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer 15

18 Länsmål Bestämningsfaktor Indikator Källa/metod (när) Aktörer Ungdomsmiljöerna ska vara alkohol- och tobaksfria. Den illegala försäljningen av alkohol och tobak ska upphöra. Berusningsdrickandet ska minska. Risker för spelmissbruk ska uppmärksammas och aktivt motverkas. Prevention, tidig upptäckt samt insats mot tobak, alkohol och droganvändning ska prioriteras. Ingen ska ofrivilligt utsättas för tobaksrök. Trafiken i Örebro län skall vara alkohol- och drogfri. Alkohol och tobaksbruk. Skadlig alkoholkonsumtion. Risk för överdrivet spelande. Antalet åtalade för illegal försäljning av alkohol och tobak. Andel ungdomar som köpt alkohol från någon som tagit in från utlandet. Självrapporterad alkoholkonsumtion Andelen av befolkningen som anger att de dricker sig berusade minst 2 ggr per månad. Andelen som spelat om pengar eller värdeföremål. Andelen personer som ofta vistas i lokaler där andra röker. Antalet ertappade rattfulla i trafiken. BRÅ (årlig) (2:e år) (2:e år) SCB (2:e år) BRÅ (årlig) föreningsliv, Föräldrar, tull, polis, allmänhet, nykterhetsrörelse, ALNAråd, näringsidkare, idrottsrörelse, spelbutiker, anhöriga, Föräldrar, kommun, landsting, föreningsliv, Föräldrar, kommun, landsting, näringsliv, föreningsliv, polis, länsstyrelse, 16 En god och jämlik hälsa i Örebro län länsmål, bestämningsfaktorer och indikatorer

19

20 Postadress: Ledningskansliet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro. Besöksadress: Eklundavägen 2, Örebro. E-post: Telefon , telefax

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Bestämningsfaktorer och indikatorer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Bestämningsfaktorer och indikatorer ÖREBRO LÄNS LANDSTING Bestämningsfaktorer och indikatorer till Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål 2012 2015 1 Örebro läns landsting 2012 Omalagsbild: Örebro läns landstings kommunikationsfunktion.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun

FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal. Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Karlsborgs kommun FOLKHÄLSA: Välfärdsnyckeltal Folkhälsoperspektivet återkommer i flera kommunala styrdokument. En kommun har stora möjligheter att påverka förutsättningarna

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5:

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 12 december 2013 att lämna följande önskemål om tillägg under rubriken Matvanor och livsmedel, sidan 5: Protokoll Sammanträdesdatum Sida 2014-04-28 15(20) Kommunfullmäktige Dnr 13.K0374 106 Folkhälsopolitiskt program, aktivitetsplan 2014-2017 Sammanfattning Kommunens folkhälsoråd har i uppdrag att genom

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund

Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016. Foto: Sara Marklund Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2012-2016 Foto: Sara Marklund Norsjö kommun - en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011

DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 1 (5) Antagen av kommunfullmäktige den 19 maj 2010, 104. Dnr: 316/10-900. DROGFÖREBYGGANDE STRATEGI 2010-2011 Båstads kommuns drogförebyggande strategi handlar ytterst om att bedriva ett långsiktigt förebyggande

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun

Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun Alkohol- och drogpolicy för Varbergs kommun 2010-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-21 Kf 98 Inledning Varbergs kommun ska medverka till att stärka en god folkhälsa för ökad livskvalitet för medborgarna

Läs mer

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013

Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Tjänsteskrivelse 2012-10-23 Handläggare: Cecilia Ljung Förhandsinbjudan till regional folkhälsokonferens 2013 Sammanfattning I folkhälsoplan för Örebro län står att länets fortsatta folkhälsoarbete ska

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ

Folkhälsan i Norsjö kommun. Plats för kropp och själ Folkhälsan i Norsjö kommun Plats för kropp och själ Sammanfattning av folkhälsopolitiskt program 2008-2010 Norsjö, en plats att må bra på En människas hälsa påverkas av många saker. Uppväxtvillkor, utbildning,

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020

Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Mall: Drogpolitisk plan 2015-2020 Upprättad: 2014-06-02 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-09-29, 82 Kontaktperson: Mikael Lundgren Innehållsförteckning VISION... 3 VÄRDEGRUND... 3

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun

Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Alkohol- och drogpolitiskt program för Skellefteå kommun Ett program framtaget av Förebyggande rådet i Skellefteås ingående aktörer i samverkan med landstinget, föreningar och organisationer, samt med

Läs mer

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN

FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN Presentation FOLKHÄLSA I NYNÄSHAMN I en attraktiv kommun som jobbar för allas framtid mår, och trivs, människor bra. Skärgårdskommun nära storstad 26 000 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 2011 Förord Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun

FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Falköpings kommun FOLKHÄLSORÅDETS VERKSAMHETSPLAN 2013 Folkhälsoarbete i Folkhälsorådet i Falköping 1 är ett samverkansorgan mellan och Västra Götalandsregionen vars syfte är att initiera, utveckla och samordna det tvärsektoriella

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun

Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Dnr: 602/05 Alkohol- och drogpolicy För Laholms kommun Folkhälsoperspektivet Antagen av kommunfullmäktige 2006-01-26 Komplement till Folkhälsopolicy för Laholm 2003-2008 FOLKHÄLSOPERSPEKTIVET Folkhälsoperspektivet

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010

Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Handlingsplan för Drogförebyggande arbete. Karlskrona kommun 2007 2010 Antagen av kommunfullmäktige: 2007-08-30. INLEDNING I handlingsplanen presenteras inriktningar och åtgärder för det drogförebyggande

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version

Mölndals stad Välfärdsbokslut 2011. Fullständig version Mölndals stad Välfärdsbokslut 211 Fullständig version Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020. Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa 2015-2020 Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa mellan Motala kommun;

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar G Landstinget Halland Landstingskontoret Agneta Overgaard, utvecklare Folkhälsoenheten Processavdelningen Tfn 035-13 48 73 agneta.overgaard @Ithal I and.se aiecta d l,s 0703/2. Datum Diarienummer 2007-03-12

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Program för bättre hälsa

Program för bättre hälsa Program för bättre hälsa Mål Strategier Åtgärder Program för bättre hälsa Program för hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete antogs av landstingsfullmäktige 2010-06-22 och anger riktlinjer för

Läs mer

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006

Mål för nyanländas introduktion. Reviderad april 2006 Mål för nyanländas introduktion Reviderad april 2006 Introduktion för nyanlända utgörs av samhällets insatser under deras första tid i Sverige. Här beskrivs de nationella målen och delmålen för introduktionen.

Läs mer

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun

för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Drogpolicy för skola/fritidsgård i Norsjö kommun Handbok för personal Information för föräldrar och elever Antaget av kommunstyrelsen 2012-02-27 Mål Alla som arbetar inom skola och fritidsgård i Norsjö

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer