facket blir mer politiskt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "facket blir mer politiskt"

Transkript

1 Il Il I SYDAfRIKA 4 AFRIKAGRUPPERNA INFORMERAR SEP ( f ACILIGT UPPSVING -Ibland arbetar vi från måndag till måndag utan uppehåll. Och arbetsförhållandena är farliga. Vi arbetar på fyra kilometers djup under jorden och på många ställen är arbetsplatserna bara en meter i tak. Vi får ingen kompensation i lönekuvertet för allt detta, utan måste dö för att bli kompenserade. Så berättade Andrew Mzikayise, 31-årig gruvarbetare som av sjukdom tvingats till änne sämre avlönat arbete hos gruvbolaget i Randfontein. Det var sådana missförhållanden och de mycket låga lönerna som låg bakom den stora gruvstrejken i Sydafrika i augusti i år. Den blev en kraftmätning som visade på hur mycket starkare de svarta fackförbunden blivit under de senaste åren. Vad är det då som gett de svarta facken ny styrka? Hur har de byggts upp och blivit så välorganiserade som de är idag? Vilka problem har det svarta facket att kämpa med? Det är sådana frågor som vi försöker besvara i den här lilla skriften. facket blir mer politiskt När Cosatu i juli 1987 höll sin andra kongress, hade fackfederationens medlemsantal fördubblats på 19 månader och var cirka en n ilj on varav betalande - _1edlemmar. Det betyder att Cosatu nu är en av de största och viktigaste organisationerna i Sydafrika. Styrkan ligger bl a i att Cosatu är mycket välorganiserat på basplanet med sina fackombud. Det blev dödstyst på Witwatersranduniversitetet i Johannesburg när Cosatukongressen skulle inledas - högtalaroch tolkanläggningen hade brutit samman under de delegaternas sång, dans och ovationer i väntan på kongressens början. Men anläggningen var funktionsduglig igen efter bara tio minuter och kongressen kunde komma igång. Det hade förekommit vissa farhågor för att apartheidregimen skulle förbjuda den tre dagar långa fackliga kongressen. Men inte ens regimen tycks längre kunna helt ignorera den väldiga styrka de fackliga organisationerna byggt upp i Cosatu, så inget förbud utfärdades. ANTOG FRIHETSMANIFESTET Det rådde stor enighet bland kongressdelegaterna om att Cosatu.måste ta tydligare politisk ställning. Ett av kongressens viktigaste beslut blev därför att anta Frihetsmanifestet som politiskt program. Frihetsmanifestet tillkom 1955 och har sedan dess blivit ett gemensamt program för oppositionen mot apartheidsystemet. Beslutet var inte oväntat men innebar en klar utmaning mot apartheidregimen, som några dagar före kongressen hade hotat facket med ytterligare repressalier om det»lade sig i politikeru>. Cosatu vägrar emellertid att ge avkall på den politiska inriktningen, för i ett samhälle där»majoriteten av fo\ket saknar de mest grundläggande demokratiska rättigheterna, är politiken en överlevnadsfråga för arbetarklassen». Kongressens politiska resolution klargjorde att arbetarnas organisationer inte.,.

2 0 SA Cosatus andra kongress, juli Från vänster på bilden: generalsekreteraren Jay Naidoo, UDFs Murphy Morobe, vice ordföranden Chris Dlamini, vice generalsekreteraren Sydney Mafumadi och ordföranden Elijah Barayi. _!{ärnpar för bättre arbetsvillkor utan för ett demokratiskt samhälle kontrollerat av det arbetande folket. Detta beslut kommer att föra fram Cosatu i den politiska kampens främsta led och föra med sig närmare samarbete med andra progressiva organisationer. Kongressen fattade också beslut om att upprätta permanenta strukturer för ett sådant samarbete. Men Cosatus beslut från den första kongressen 1985 om att inte gå med i någon politisk organisation stod fast också vid den andra kongressen. ~bara INTERNATIONELL POLITIK På det internationella planet utlovade Cosatukongressen full solidaritet med den namibiska fackfederationen NUNWs kamp. Kongressbeslutet om att Cosatu ska stödja all kamp mot kolonialism, imperialism och nykolonialism innebar en skärpning. Det ska bl a ta sig uttryck i ett stärkt samarbete med arbetarna i Nicaragua, El Salvador, Filippinerna, Angola och Mocambique. Cosatu ska också diskutera en rekommendation att gå med i den afrikanska fackinternationalen Oatuu. Cosatu vill i fortsättningen spela en aktivare roll i sanktionskampanjen mot apartheidregimen och beslöt att vädja om solidaritet från all världens arbetare. Kongressbeslutet om att»stödja allomfattande och obligatoriska sanktioner som de enda sanktioner vilka kan åstadkomma ett effektivt tryck» mot rasistregimen gjorde slut på alla spekulationer och rykten om att Cosatu skulle ha»mildrat» sin inställning till sanktioner. Cosatukongressen vidgade sanktionskraven till att omfatta ett krav på boj ta- och MNR-banditerna i Angola och Mocambique. Beslutet ifråga om tillbakadragandet av utländska investeringar innebar snarare en generell princip än specifika villkor. Cosatu krävde att de utländska bolagen ska samråda med facket i god tid innan de drar sig tillbaka. Det är troligt att Cosatu nöjde sig med att formulera denna allmänna princip, dels därför att frågan inte är färdigdiskuterad inom organisationen, dels därför att man ville ge medlemsförbunden större manöverutrymme med tanke på att den konkreta situationen är så olika inom olika sektorer. ETT ENDA FACK Kongressen betonade genomgående hur viktigt det är att stärka de fackförbund som bildats för att kunna försvara den fackliga rörelsen. Genom sammanslagningar har antalet medlemsförbund minskat, men varje enskilt förbunds styrka har ökat. Nu återstår den viktiga uppgiften att organisera också lantarbetarna och de arbetslösa. De kan i annat fall lätt bli offer för regimens försök att värva dem som s k vigilantes och vända vapnen mot de organiserade arbetarna. Det är också i dessa grupper bolagen hämtar strejkbrytare för att bekämpa de fackligt organiserade arbetarnas strejker. Cosatus arbete med att organisera de arbetslösa fackligt påbörjades i början av 1987, och det har sagts att ett fackförbund kanske kan bildas innan årets slut. När den uppgiften är slutförd, blir nästa mål att sträva efter att det blir bara en enda fackfederation i landet. Den andra kongressen omvalde ledningen för Cosatu. Det verkställande utskottet utökades med två representanter Det blev en milstolpe i den fackliga kampen i Sydafrika då Congress of South African Trade Unions (Cosatu) bildades den 30 november Cosatus syfte är att fungera som en centralorganisation (»LO») för de oberoende fackliga organisationerna. Federationen har antagit följande principer och mål: Icke-rasism - en enad arbetarrörelse oberoende av ras, hudfärg, religion eller kön Ett fackförbund för varje industri Arbetarkontroll Representation i federationen kräver att deltagande fackförbund kan uppvisa bevis på betalande medlemmar Samarbete på det nationella planet Cosatu uttalade sig också redan från början för en internationell bojkott mot apartheidregimen och för kvinnornas frigörelse från sitt mångdubbla förtryck. ENHETSDISKUSSIONER Vägen fram till Cosatus enande principer och mål var lång och svår. Enhetsdiskussionerna som började redan i augusti HANT~ ~~ Källorna för detta nummer var huvudsakligen följande publikationer: Africa News AfricanCommunist Cosatu Financial Mail New Nation Press Trust of South Africa Sactu News Flashes Saspu National/State of the Nation South African Labour Bulletin Southscan Summary of World Broadcasts Weekly Mail Work in Progress För detta nummer av Hänt i Sydafrika, som gick i press den 16 september, ansvarade Afrikagruppernas fackliga utskott och Hillevi Nilsson. Tryck: Williamssons Offsettryck AB, Solna. ISSN kott också mot de sydafrikastödda Uni- för varje medlemsförbund... J 2

3 I öddes Cosatu 1981 påverkades i hög grad av den folkliga kamp som utvecklades under diskussionernas gång. Bland knäckfrågorna under enhetsdiskussionerna figurerade: frågan om registrering av fackliga organisationer frågan om organisering i industriförbund eller geografiskt frågan om icke-rasismen och befrielsekampen. REGISTRERING Apartheidregimen införde 1979 en ny lag Labour Relations Act för att försöka undvika en politisering av arbetsförhållandena och upprätthålla en skiljelinje mellan den politiska och ekonomiska sfären. Lagen gav svarta arbetare rätt att organisera sig fackligt, men de fackliga organisationerna måste registreras för att få förhandlingsrätt. På det sättet räknade regimen med att kunna kontrollera dem. I enhetssamtalen visade det sig att vissa oberoende fackliga organisationer accepterade registreringskravet, medan andra tog avstånd från registrering. Men med tiden minskade motsättningarna i denna fråga. De icke-registrerade facken överlevde ändå, och de registrerade lyckades undvika att bli statskontrollerade trots att de åtlydde lagen. ORGANISERINGSPRINCIPER Framåt 1983 centrerades diskussionerna i stället på organisatoriska frågor, främst frågan om industriförbund eller allmänna förbund. Under den ekonomiska tillbakagång som redan hade börjat visade det sig att industriförbunden klarade sig bäst, och 1984 hade principen om ett fackförbund för varje industri al.lmänt accepterats. Men man kunde inte komma överens om en tidsplan för när industriprincipen skulle vara genomförd. I det läget beslöt de industrivis organiserade facken att fortsätta ensamma. ICKE-RASISM Mot slutet av 1984 hade tre klart avgränsade grupper av fackliga organisationer utkristalliserat sig: De som deltog i enhetssamtalen: främst fackförbund från Fosatu och Cusa De som var anslutna till UDF (Förenade demokratiska fronten), varav de flesta var allmänna fackförbund De som tillhörde det ganska nybildade Azactu, som antog en stenhård svart medvetenhetslinje och som hade allmänna fackförbund som medlemmar Men i maj 1985 öppnades åter enhetssamtalen för alla, och krafterna omgrupperades. Azactu ville inte ställa sig bakom principen om icke-rasism, som lades fram under enhetssamtalen. Det förvånade kanske mer att också Cusa drog sig ur av samma anledning, eftersom de hade deltagit i samtalen ända sedan Men Cusas största medlemsförbund, det starka gruvarbetarfacket NUM vägrade att hoppa av och förklarade sig i stället vilja vara med och bygga upp den nya federationen. De UDF-anslutna fackförbunden gick med på att dela upp sina medlemmar industrivis och gå med i lämpliga industriförbund. Man kan alltså säga att den fackliga federationen Cosatu, då den bildades, byggde på en allians mellan två huvudtraditioner inom oppositionen mot apartheidsystemet: den ena klassbaserad och den andra länkad till den nationella befrielserörelsen. Cosatu hade vid sitt bildande medlemmar samlade i 33 olika fackförbund. South African Congress of Trade Unions (Sactu) var 1950-talets Cosatu. INGA MOTSÅTTNINGAR COSATU - SACTU Men Sactu tvingades att gå under jord i samband med den stora vågen av arresteringar och rättegångar på 60-talet. Idag arbetar Sactu bl a med att samordna den lagligt verkande fackföreningsrörelsen med den politiska kampen mot apartheid och med att organisera nya grupper. Sactu bildades 1955 som en fackfederation i opposition mot flera antifackliga lagar och för att stärka den fackliga rörelsen. Lagen om»försoning på arbetsmarknaden» (Industrial Conciliation Act) från 1954 gjorde att en afrikan inte längre juridiskt kunde betraktas som en arbetare. Det innebar i sin tur att förhandlingsrätten för afrikanska fackföreningar försvann med ett pennstreck. Sactu var från början medveten om att inga grundläggande förbättringar kunde åstadkommas för de sydafrikanska arbetarna, så länge apartheidsystemet bestod. Därför hade Sactu redan från början ett nära samarbete med ANC. Sactu deltog i Kongressalliansen och antog Frihetsmanifestet den 26 juni Vid sin höjdpunkt i början av 60-talet organiserade Sactu cirka arbetare. Den siffran kan inte direkt jämföras med dagens medlemsantal i de lagligt verkande fackföreningarna, eftersom den sydafrikanska arbetarklassen på den tiden var betydligt mindre än nu. Då Cosatu bildades syntes många Sactu-tröjor bland delegaterna. När Cosatuordföranden Elijah Barayi steg upp i talarstolen bar han en Sactu-nål på bröstet. Sactu är formellt inte förbjudet i Sydafrika, men fackföreningsledare i bl a Saawu har stått åtalade för högförräderi där staten har jämställt Sactu med ANC. Det gör att Sactu bara i viss utsträckning kan verka öppet i Sydafrika. Erfarenheterna från 60-talet lärde både ANC och Sactu att öppen laglig verksamhet inte var tillräcklig för att med kraft kunna bekämpa apartheid och statens angrepp mot den fackliga verksamheten. Aret innan Cosatu bildades hade Sactu en kampanj för att de lagligt verkande fackföreningarna skulle enas i en federation enligt industriförbundsprincipen - något som blev verklighet ett par år senare. Den 7 mars 1986, bara några månader efter Cosatus bildande, träffades repre. sentanter för Cosatu, Sactu och ANC på ett officiellt möte i Zambias huvudstad Lusaka. I den gemensamma kommuniken sägs bl a:»sydafrikas grundläggande problem, frågan om den politiska makten, kan inte lösas utan fullt deltagande av ANC - den rörelse som majoriteten av det sydafrikanska folket betraktar som sin ledare och genuina representant».»lösningen på vårt lands problem ligger i upprättandet av majoritetsstyre i ett enat, demokratiskt och icke-rasistiskt Sydafrika» och ett avskaffande av apartheidsystemet»måste omfatta mer än enbart formell demokrati». Sactu och Cosatu konstaterade»att det inte fanns någon som helst motsättning mellan de bägge organisationernas separata verksamhet». 3

4 De 13 förbunden Samtidigt som den fackliga bjässen Cosatus medlemsantal fördubblats sedan federationen bildades för 19 månader sedan, har antalet medlemsförbund minskat enligt principen om ett fackförbund för varje industrigren. Det finns nu enhetliga industriförbund på alla de viktigaste sektorerna, även om sammanslagningarna mellan olika fackorganisationer inom samma bransch inte gick riktigt så snabbt som Cosatu hade planerat. GRUVOR OCH METALL Det största av Cosatus 13 industriförbund är gruvarbetarförbundet National Union of Mineworkers (NUM). Det bildades 1982 och hade då bara medlemmar. Sedan dess har medlemsantalet stigit till Gruvorna är apartheidekonomins högsäte med tydlig rasdiskriminering i arbetsuppgifterna och den värsta olycksstatistiken i världen för gruvarbetare. NUM har under många år krävt större säkerhet i gruvorna och tillgång till alla sorters jobb för svarta gruvarbetare. Under de senaste åren har NUM också rest kravet att gästarbetarsystemet ska avskaffas. Metallarbetarförbundet National Union of Metalworkers of South Africa (Numsa) bildades i maj i år efter två års förhandlingar mellan sju mindre metallfack. Numsa blev Cosatus näststörsta medlemsförbund med medlemmar. Numsa ställde långtgående krav på bl a löneökningar och avskaffande av gästarbetarsystemet. Metallarbetarför- bundet tog i juli i år ut arbetare i strejk för att sätta eftertryck bakom dessa krav. Men apartheidregimen blandade sig i konflikten genom ett beslut som olagligförklarade strejken, så de strejkande tvingades att återgå till arbetet efter en dag. LNSMEDEL, HANDEL OCH HEMARBETANDE Livsmedelsarbetarförbundet Food and Allied Workers' Union (Fawu) var det första industriförbund som bildades genom ett samgående av olika organisationer efter Cosatus rekommendationer. Fawu har medlemmar och finns representerat på 350 arbetsplatser. Det är Fawu som har fått i uppgift att börja organisera lantarbetarna, eftersom de anses hänga samman med livsmedelsproduktionen. De handelsanställdas förbund Commercial, Catering and Allied Workers' Union (Ccawusa) har under sin 15-åriga tillvaro genomfört en rad strejker - den längsta mot detaljhandelskedjan OK Bazaars i början av Ccawusa beräknas nu ha cirka medlemmar. I slutet av 1986 bildades ett fackförbund för hemanställda South African Domestic Workers' Union (Sadwu). Av de cirka medlemmarna är majoriteten kvinnor. Det anses vara mycket svårt att organisera den miljon hemanställda som finns i Sydafrika. De är så utlämnade till sina arbetsgivares godtycke att de kan bli avskedade om de går med i facket. Därför står kravet på lagar om Angola och fyra om Mocambique. Närmast planeras en Hänt i Zimbabwe. Den som är intresserad av att i fortsättningen få alla nummer av Hänt, kan skaffa 'sig dem genom att prenumerera på Södra Afrika Nyheter, som utges av Isolera Sydafrikakommitten, Afrikagrupperna och Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation gemensamt. Södra Afrika Nyheter presenterar nyheter om södra Afrika i notisform var fjortonde dag. Den försöker att kom- BYGGEN OCH TRANSPORTER Byggnadsarbetarförbundet Construction and Allied Workers' Union (Cawu) bildades genom en sammanslagning av sju tidigare fackorganisationer. Förbundets medlemmar representerar bara en mycket liten del av alla arbetarna inom sektorn ( i juli 1986). Sammanslagningen i januari 1987 var betydelsefull, bl a därför att de små och uppsplittrade byggnadsfacken har haft svårt att göra sig gällande under de se naste årens kris inom byggnadsindustrin. De anställda vid det statliga transportbolaget Sats är organiserade i South African Railway and Harbour Workers' Union (Sarhwu), som utkämpade en lång och segerrik strejk mot bolaget un <ler våren Det var den störtsta järnvägskonflikten på över 70 år. Sarhwu har ungefär medlemmar. Bland de övriga industriförbunden har textilarbetarförbundet Nutw ungefär medlemmar, kemiindustriarbetarförbundet Cwiu cirka , pappersarbetarförbundet Pwawu , transportarbetarförbundet Tgwu har och det senast bildade, de offentliganställdas förbund Nehawu ungefär medlemmar. Ett första steg att organisera också de arbetslösa fackligt togs i januari i år, då en nationell samordningskommitte Unemployed Workers' Coordination Committee bildades. Den har utlovat att ett fackförbund ska bildas före årets slut. Troligen kommer ett sådant att på något sätt kopplas till de produktionsko operativ som har bildats på senare år. HÄNT Hänt utges av Afrikagrupperna och dess rekryteringsorganisation ARO med minst fem nummer om året. I Hänt sammanfattas viktigare händelser under de senaste månaderna i främst Mocambique, Angola, Namibia och Sydafrika. Ibland publiceras också analyser av aktuella problem i Häntform. Detta är det fjärde numret av Hänt i Sydafrika. Därutöver har vi hittills publicerat två nummer om Namibia, tre plettera den splittrade informationen i vanliga massmedier och ge en sammanhängande bild av utvecklingen genom att kontinuerligt bevaka vissa teman. En helårsprenumeration kostar 130 kronor och inkluderar då också Hänt. Du kan använda inbetalningskortet som följer med detta nummer av Hänt eller beställa en prenumeration från Södra Afrika Nyheter, Afrikagrupperna, Barnängsgatan 23, Stockholm. 4.

5 COSATU KRÄVER: IN l8n Cosatus kampanj för»en lön att leva på>> som började i mars i år uppfattas som ett allvarligt hot av apartheidregimen och bolagen. Underbetalning av de svarta arbetarna är ju en av apartheidstystemets grundvalar... Samtidigt som Cosatu inledde sin stora kampanj för minimilöner slog regimens polis och militär till mot flera fackliga kontor. Det massmöte i Soweto som skulle ha inlett kampanjen förbjöds, så den fick dras igång genom möten på andra håll i stället. Regimens förföljelser har försvagat kampanjen för minimilön, eftersom de på många håll har gjort det omöjligt att få igång lokala kommitteer. STREJKER FRÄMJAR KAMPANJEN Men vårens många strejker har å andra sidan stärkt kraven på människovärdig lön. De handelsanställdas strejk vid OK Bazaars och järnvägsarbetarnas strejk vid det statliga transportbolaget Sats, vilka båda fortsatte under många veckor trots mycket hårda repressalier, stärkte utan tvekan kampanjen för en lön att leva på. Också den stora gruvstrejken i augusti i år kan ses som ett led i kampen för minimilön. Gruvbolagen vägrade inte att ge med sig därför att de inte skulle ha haft råd att betala mycket högre löner till gruvarbetarna. I själva verket förnekade de aldrig att de har råd att betala mer. Deras omedgörlighet hängde i stället samman med att löneökningar till gruvarbetarna skulle ha gett kampanjen för minimilön ännu mer vind i seglen, vilket småningom skulle kunna bli ett hot mot bolagens traditionella jättevinster. KRAVEN Det var 1981 som den fackliga organisationen Fosatu (som senare gick med i Cosatu) första gången ställde kravet på minimilön. Sedan dess har kravet fått allt större tyngd och i år blivit en prioriterad fråga för facket. De viktigaste kraven i Cosatus kampanj är: minimilön och arbete åt alla 40 timmars arbetsvecka avskaffande av gästarbetarsystemet. Cosatu kräver månadslöner på omkring 650 rand (cirka kronor), jämfört med svarta metallarbetares nuvarande 384 rand (cirka kronor) eller de svarta gruvarbetarnas rand (cirka kronor). De vita arbetarna i samma sektorer tjänar mer än fem gånger så mycket. FATTIGDOMEN FÖRVÄRRAS De svarta hushållens genomsnittsinkomst var enligt en undersökning av Market Research Africa 1985 cirka 352 rand (ung kronor) i månaden, medan det vita genomsnittet låg på rand (cirka kronor). Samtidigt uppskattade University of South Africa den absoluta överlevnadsgränsen till en inkomst på 430 rand (cirka kronor) i månaden, och räknade 0 ATT llva PA! ut att nästan hälften av de svarta låg under den gränsen. Under de senaste tio åren har mönstret bara förvärrats. Inte ens under den senaste ekonomiska uppgången i Sydafrika ökade de svartas löner nämnvärt, konstaterar professor Jeremy Keenan. Och sedan dess har de svartas realinkomster sjunkit ytterligare på grund av den ständigt höga inflationen (cirka 20 procent). ARBETSLÖSHET Samtidigt har den svarta arbetslösheten ökat och ligger enligt professor Keenan på ungefär 4 miljoner, vilket innebär att över 30 procent av alla arbetsföra svarta sydafrikaner saknar jobb. Till och med i en rapport till Bothas presidentråd erkändes det nyligen att var tredje svart sydafrikan är arbetslös. Till råga på eländet har prishöjningarna drabbat de svarta hårdast, eftersom de största prisökningarna gäller livsmedel och transporter. Bara under det senaste året har matpriserna stigit med 26 procent. Allt detta gör att massor av svarta lever på svältgränsen, och det är inte förvånande att Cosatus kampanj för en minimilön har väckt anklang. Kraven på löner som man kan försörja sig på ligger bakom många av de arbetskonflikter, som under våren 1987 har lett till en formlig strejkvåg. 5

6 Strejker allt vanligare Gruvstrejken som mobiliserade svarta arbetare att sätta kraft bakom sina lönekrav är den senaste och den största i en lång rad strejker under de senaste två åren i Sydafrika. Strejkvågen, som steg alltmer efter apartheidregimens undantagstillstånd i juni 1986, har på kort tid kostat bolagen miljontals förlorade mandagar. De flesta av strejkerna har gett eftertryck åt arbetarnas krav på ökade löner, men andra har ställt krav om frigivning av fackliga ledare som fängslats av regimen eller varit solidaritetsyttringar med andra strejkande arbetare. En del av strejkerna har inneburit en direkt utmaning mot bolagsledningarnas makt och krävt en rättvis fördelning av rikedomarna i landet. COSATUS FÖRSTA AR De viktigaste strejkerna under Cosatus första år genomfördes inom gruvnäringen, detaljhandeln, livsmedelssektorn och bilindustrin. Strejken mot över 50 Pick'n Pay-butiker gällde lönefrågor, medan hundratusentals gruvarbetare strejkade i protest mot den undermåliga säkerheten i gruvorna och mot att fackliga ledare hade kastats i fängelse av regimen. Facket visade också prov på sin styrka, då 1,5 miljoner arbetare 1986 för första gången gjorde 1 maj till en arbetarnas dag i Sydafrika genom att på Cosatus uppmaning utebli från jobbet. Ännu fler stannade hemma på Sowetodagen den 16 juni samma år, trots att regimen just hade infört undantagstillstånd. UPPSVING Men strejkvågens verkliga uppsving har kommit i år, trots att de fackligt organiserade arbetarna under månader utsatts för trakasserier och förföljelse från regimens polis och militär inleddes med den första lagliga strejken inom trä- och pappersindustrin, då arbetare på Mondi krävde högre löner. Också de handelsanställdas strejk mot de- 6 taljhandelskedjan OK Bazaars var en lönestrejk. Den utvecklades till den största strejken inom sydafrikansk detaljhandel någonsin, när det småningom stod klart att apartheidregimen gett direktiv att bolaget inte fick ge efter för arbetarnas krav. Trots att hundratals strejkande fängslades och avskedades, visade de cirka handelsanställda som gått ut i strejk stark motståndsvilja och lyckades till slut få löfte om solidaritetsaktioner från arbetarna i jätteföretaget Anglo American. Det bidrog till att den elva veckor långa OK-strejken kröntes med seger för arbetarna. Dessa två strejker kan ses som en inledning till fackets kamp för minimilöner. Järnvägsarbetarstrejken, som kom att omfatta cirka arbetare, började som en sympatiyttring med en orättvist avsked'ad kollega. Men den fick stor principiell betydelse, därför att det statliga bolaget Sats och regimens polis och militär med full kraft kastade sig över de strejkande. Regimen drog sig inte ens för att skjuta ner strejkande arbetare för att försöka knäcka strejken. Bolaget avskedade strejkande, men järnvägsarbetarna gav ändå inte upp. Den tolv veckor långa strejken slutade i åtminstone en halv seger för järnvägsarbetarnas fackförbund Sarhwu, eftersom transportbolaget inte lyckades att få järnvägstrafiken att fungera med strejkbrytare utan förlorade enorma summor på strejken. Bolaget måste i uppgörelsen förbinda sig att återanställa de avskedade. GRUVSTREJKEN Den stora gruvstrejken för högre löner åt gruvarbetarna måste däremot avbrytas efter tre veckor, främst därför att gruvbolagen började att systematiskt avskeda strejkande och nyrekry.tera gruvarbetare i Lesotho. Där stod tusentals i kö för att få arbete. De flesta av de strejkande gruvarbetarna bodde i bolagens bostäder, där bolagens polisstyrkor kunde sätta stopp för alla strejkmöten och utsätta de strejkande för övergrepp. De fick dessutom förstärkning av regimens polis och mi- Byggnadsarbetare från aktion litär, och elva gruvarbetare dödades under strejken. Gruvarbetarförbundet NUMs generalsekreterare Cyril Ramaphosa medgav efter strejken att det var avskedandet av strejkande arbetare och nyrekryteringen som tvingade facket till förhandlingsbordet. Fortsatta avskedanden skulle ha kunnat totalförstöra fackets strukturer på basnivån. Men NUM tycks trots återgången ha vunnit stor prestige bland gruvarbetarna för att det lyckades att hålla strejken igång under hela tre veckor, och Ramaphosa utlovade att»1988 blir det år då gruvarbetarna går mot seger». fackförbundet Cawu STIGANDE KURVA Till och med apartheidregimens rutinmässigt alltför låga statistik visar på en mdt uppskattar antale1 dagar genom stre: under det första h fört med 1,3 milj hela Och di te räknat in pro1 garsstrejken mot maj, då 2,5 miljot ma från arbetet, e då 1,5 miljoner ut Inofficiella skatt ran för förlorade ; juli och augusti ti ner (gruvstrejken tycks inte råda nåj de fackligt organii tarna i allt högi strejkvapnet för a om sina krav, tro I trappat upp förfi pressalierna mot d

7 Polisbrutalitet racklig vardag en strejk- ;tre: 1rva. Den förlorade arbetser till en miljon våret 1987, jämner dagar under iar man ändå inster som tvådalet vita valet i r stannade hemir Sowetodagen, lev..ngar sätter siffbetsdagar under cirka 4,5 miljoinräknad). Det In tvekan om att rade svarta arbegrad använder sätta kraft bakatt regimen har jelserna och ren. -Polisen ropade till oss i högtalare att utrymma huset. Just när vi strömmade ned för trapporna stormade polisen in i huset. Jag hörde två skott i foajen och såg hur en person föll ihop. Vittnesmålet om polisens stormning av Cosatus högkvarter i Johannesburg smugglades ut ur Sydafrika och undkom därmed regimens stenhårda censur. Det var i samband med det vita valet i början av maj som polisen stormade det lite förfallna elvavåningshuset i centrala Johannesburg. Några dagar senare skakades fackföreningshuset av två bomber. Bomberna var mycket kraftiga och ledde till att huset fick stängas under flera veckor. -Det började med att det helt plötsligt började strömma fram kravallutrustade poliser och militärer på gatorna kring fackförbundshuset. Till och med pansarbilar. De ställde upp sig på långa led. En del var civilklädda trots att de var tungt beväpnade med hagelgevär, k-pistar och gevär för gummikulor. -Det var väldigt spänt och de släppte varken in eller ut några människor från huset. Vi var då minst 600 i huset. De flesta var strejkande järnvägsarbetare som satt i möte. Vi beslöt att skicka en delegation för att tala med polisen, men det var lönlöst. Telefonerna och telexapparaterna bröts och vi försökte återigen tala med poliserna. Det var i det ögonblicket de ropade till oss i högtalare att lämna huset. SLOG VILT - Det var minst 200 poliser som stormade huset. Alla tvingades att ställa sig med händerna mot väggen. De slog vilt omkring sig med piskor och till och med hammare. Kontorsutrustningen förstördes och papper bara slängdes omkring. Totalt dödades den dagen minst sex människor. -Dagen efter såg huset ut som det drabbats av en bomb. I foajen fanns en stor pöl med blod. På natten bara några dagar senare sprängdes två bomber i huset. Huset blev så skadat att vi inte vet om det går att använda det igen, eftersom grunden kan ha blivit skadad, berättar ögonvittnet till polisens attack mot fackföreningshuset i början av maj. KONTROLL Några veckor tidigare var situationen helt annorlunda när jag besökte fackförbundshuset. Som vanligt står några gula polisbilar parkerade på gatan utanför huset. De blåklädda poliserna med hagelgevär står slappt lutade mot väggen och bevakar personerna som går in och ut genom husets ingång. I huset som kryllar av fackligt aktiva arbetare möts man som vit av lite kritiskt granskande blickar. De vita som besöker det av polisen välbevakade huset är antingen vita säkerhetspoliser, utländska journalister eller vita anti-apartheidaktivister vilka ofta är igenkända av de fackliga aktivisterna. Efter att ha blivit kollad av personer som känner till mitt besök byts de misstänksamma blickarna mot ett varmt välkomnande. På fjärde våningen i ett litet ruffigt rum med kakel på väggarna möter jag Jeremy Baskin, vit generalsekreterare i det sydafrikanska pappers- och skogsarbetarförbundet Pawu. Rummet har tidigare varit ett badrum, säger han. -Utvecklingen för vårt förbund har trots trakasserier varit ganska enorm. Sedan fackföreningsfederationen Cosatus bildande i november 1985 har vi mer än fyrdubblat vårt medlemsantal som nu är över Vi har också lyckats att driva igenom flera stora avtalsframgångar. -Men vi har också mer än någonsin drabbats av fängslanden. Att vi drabbas alltmer av frihetsberövanden hör givetvis samman med arbetarnas vilja att inte begränsa vårt arbete till löne- och arbetarskyddsfrågor. COSATU OCH ANC Den vita rasistregimen fick en rejäl chock när ledningen i den nybildade fackförbundsfederationen Cosatu i början av 1986 åkte till Zambias huvudstad Lusaka och samtalade med den förbjudna befrielserörelsen ANC. I det gemensamma uttalande som publicerades efter mötet klargjorde Cosatu att man såg ANC som»den övergripande ledaren och som en verklig representant för Sydafrikas kämpande folk>>. -Vi måste göra klart att ANC inte direkt leder vårt arbete. Vi är en egen demokratisk organisation men det är utan tvekan så att den stora majoriteten av arbetarna - våra medlemmar - stödjer ANC. -Det är en realitet, säger Jeremy Baskin. RAZZIOR Denna nya öppenhet och utmaning till apartheidregimen har utan tvekan varit en orsak till den kraftigt ökande vågen av häktningar av fackliga ledare och aktivister. Under hela 1986 fängslades uppskattningsvis fackliga ledare och aktivister. Den siffran är troligtvis redan överstigen efter 1987 års första sex månader. I maj och juni har en läng rad av Cosatus kontor utsatts för polisrazzior och slagits sönder med påkar, bränts upp med bensinbomber eller som i Johannesburghögkvarteret bombats med kraftiga bomber. Cosatus generalsekreterare Jay Naidoo menar att detta inte kommer att kunna hindra fackförbundsrörelsens fortsatta utveckling: -Vår verkliga styrka ligger inte i att vi har kontor. Vår styrka finns hos våra medlemmar och den demokratiska strukturen på arbetsplatserna. Det är de som skapat Cosatu och givit en röst åt den sydafrikanska arbetarklassen. Han ser ganska mörkt på framtiden. -Vi ser bomberna och polisattackerna som inledningen till en större planerad aktion mot federationen från regimens sida. -Vi behöver den internationella solidariteten mer än någonsin, säger Cosatus generalsekreterare Jay Naidoo. (Artikeln är en förkortad version av en artikel i Sia nr 14/87. Den återges med författarens tillstånd.)

8 Uwusade utländska företagens hopp? Sydafrikanska och utländska företag söker febrilt efter alternativ till Sydafrikas största fackfederation Cosatu. I jakten på mer samarbetsvilliga fack har de fått fram Uwusa, den beryktade zululedaren Gathsa Buthelezis skapelse. Buthelezi och hans Inkatharörelse har länge framträtt som en alternativ opposition, som utmanat befrielserörelsen ANC på de flesta områden. Bl a värnar Buthelezi om de utländska företagen och motsätter sig bestämt sanktioner i form av handelsbojkott eller tillbakadragande av investeringar. Trots att Buthelezi ofta uttalar sig kategoriskt mot apartheidregimen blir hans rörelse inte förföljd av polisen. Inkathaledarna har ingen svårighet att resa fritt i Sydafrika eller utomlands. Buthelezi är en populär besökare i USA och har även sina gynnare bland svenska företag. BUTHELEZI STARTAR EGET Inkatha har ett relativt starkt stöd hos zulufolket, som dominerar Natal, den mest industrialiserade av Sydafrikas delstater. Det är emellertid främst hos landsbygdsbefolkningen som Buthelezi är populär, medan arbetarna i industriorterna vänder honom ryggen. För att öka sitt stöd bland arbetarna startade Buthelezi 1986 en egen facklig organisation, United Workers' Union of South Africa (Uwusa) i direkt opposition till det militanta Cosatu. Cosatu har i Natal haft vissa svårigheter att bygga upp sin organisation och har aktivt motarbetats av Inkatha. Det offentliga lanserandet av Uwusa skedde den 1 maj 1986 i industristaden Durban. Medan Cosatu trakasserades, fick Uwusa all möjlig hjälp att köra in busslast efter busslast till sitt möte. Enligt vissa uppgifter dirigerade polisen t o m tio busslaster med Cosatuanhängare till Uwusas möte (Saspu National nr ). Det är därför inte så förvånande att Uwusa kunde samla över människor till sitt möte. Huvudtalare var Buthelezi själv. Han sabla att Uwusa bildades för att motsätta sig sanktioner och stödja fri företagsamhet (Africa News juni 1986). Uwusas officiella linje är att organisationen är fristående från Inkatha, men banden är så uppenbara att ingen i Sydafrika ser Uwusa som annat än Inkathas fackliga gren. Uwusa säger vidare att man som facklig organisation inte ska blanda sig i politik och tar därför avstånd från Cosatus allians med UDF, som betraktar både Inkatha och Uwusa som quislingar. MOTSTÅNDARE TILL VÅLD? I Uwusas program ingår att man är emot våld. Denna fredlighet tycks emellertid bara gälla arbetsgivarna. I varje fall gäller det inte förhållandet till Cosatu. Man har vid ett flertal tillfällen angripit Cosatu med vapen. Redan i juni förra året uppgick Cosatus sammanställning över dessa angrepp till 45 sidor. Ett av de värsta exemplen är händelserna vid gruvan i Vryheid i juni I protest mot att en representant för gruvarbetarförbundet NUM kastades ut av företagets säkerhetsvakter utlyste NUM en strejk vid den av statliga Iscor ägda gruvan - en strejk som Uwusa motsatte sig. Under strejken släppte företagsledningen in Uwusa för att värva medlemmar. Den 5 juni gick ett förband av Inkathas s k vigilantes in i gruvarbetarnas förläggning. I slagsmålet som följde dödades 11 och skadades 115. Företagsledningens representanter förhöll sig helt passiva. Nästan tusen gruvarbetare flydde från området. De ersattes med arbetare som var lojala mot Inkatha. Ett annat exempel är företaget Jabula foods i Springs, där Cosatuförbundet Fawu organiserade arbetarna. Plötsligt började företagsledningen rekrytera medlemmar till Uwusa. När en representant för Fawu blev nedskjuten på en busshållplats, reagerade arbetarna så starkt att många som tidigare inte varit organiserade gick in i Cosatu i ren protest. De Uwusavänliga företagsledarna var tvungna att lämna företaget. Vid ytterligare ett annat tillfälle brändes en Cosatuledares hus ner av personer som bar Uwusatröjor.»KAPITALISMEN ÄR BÄST» Av ovanstående framgår att Uwusa har starkt stöd från företagen i Sydafrika. Flera exempel kan ges på detta. Vid mejerikoncernen Clover i Natal hade Fawu med framgång organiserat arbetarna vid två av mejerierna. Då blev Fawu plötsligt po.rtförbjudet vid de andra anläggningarna, där man i stället släppte in Uwusas folk. Vid en strejk vid Clovers anläggning i Pietennaritzburg i juni 1986 sparkades 230 arbetare. I stället kom Uwusafunktionärer för att tala med företagsledningen. I januari 1987 skrev det brittiskägda BTR-Sanncol ett avtal med Uwusa. Det var strax innan arbetsdomstolen skulle ta ställning till företagets åtgärd att sparka 950 arbetare som tillhörde Cosatuförbundet Mawu. Enligt uppgift har Uwusa under våren 1987 organiserat sk»scab fronts», dvs strejkbrytarligor som hoppar in när något företag krossat den demokratiskt valda fackföreningen på företaget (New Nation 14 maj 1987). Uwusa har ännu inte organiserat några strejker. Däremot har man skrivit en rad avtal med olika företag, detta trots att Uwusa är en centralorganisation utan anslutna förbund. I en intervju sade den förre Uwusaledaren Conco att man mås te ha minst medlemmar inom en bransch innan man kan bilda ett förbund, och så långt har man tydligen inte kommit. I samma intervju sade Conco att han var emot Cosatus inriktning på att ändra det ekonomiska systemet till socialism och tillade: -Även om de svarta i Sydafrika inte har njutit frukterna av kapitalismen som den praktiserats här, så är kapitalismen det enda system som kan förvandla stoft till limpa. (Weekly Mail 30 april 1987) UWUSA BILDAD UPPIFRÅN Inkathas anhängare pekar gärna på att Uwusas ledning innehåller en före detta ordförande i metallarbetarfacket Mawu och att den bannlyste Rowley Arenstein var med om att grunda Uwusa. Inför ut ländsk publik talar man också om att 126 vita är med i förbundet. Sanningen är emellertid att Uwusas ledning domineras av zululedare. Den förste generalsekreteraren Simon Conco var ledamot i Buthelezis»par! )fil ment». Conco avsattes i våras, bl a därför att Uwusas medlemsantal hade sjunkit drastiskt under de senaste månaderna. Han ersattes på generalsekreterarposten av Hadabe, en f d medlem i Buthelezis»parlament». Uwusas kassör Peter Davidson sitter med i Inkathas ledning. I övrigt finns det flera affärsmän och företagsledare i Uwusas styrelse, liksom en rektor och en borgmästare (Africa News juni 1986, Saspu National nr ). Uwusa är ett typexempel på en organisation som bildats uppifrån. Organisationen är en centralorganisation som ska samordna verksamheten hos olika förbund. Länge saknades några föreningar att samordna. Av de tre föreningar som sedan bildats har två tillkommit på arbetsgivarnas initiativ. överhuvudtaget är organiseringen på verkstadsgolvet yt- 8

9 terst svag. Uwusas ledning är inte vald av medlemmarna utan tillsatt utifrån. STÖD FRÅN VÄST I april 1986 bes'cikte Conco och Davidson USA för att söka stöd. Meningen var att besöket skulle vara hemligt, men nyheten läckte ut. De träffade Irwing Brown från det ökända amerikanska facket AFL-CIO och Patrick O'Farell, direktör för AFL-CIOs African-American Labor Center (Aalc). Aalc får bidrag från den amerikanska staten - 1,5 miljoner dollar Conco och Davidson presenterade sig som blivande generalsekreterare respektive kassör i den organisation som ännu inte bildats. Med i de ~egationen var exilsydafrikanen Nana Mahomo som har hand om Aalc :s pro- gram för Sydafrika. AFL-CIO gjorde sig känt på 50-talet för att med hjälp av spionorganisationen CIA bygga upp antikommunistiska fackföreningar i olika länder och för att göra den västorienterade fackföreningsinternationalen FFI till ett instrument i kampen mot kommumsmen. Enligt den avhoppade CIA-agenten John Stockwell var Irwing Brown»Mr CIA» i Afrika under många år. En annan f d CIA-agent, Philip Agee, instämmer i beskrivningen av Brown som en antikommunist i CIAs tjänst. Aalc ogillar starkt Cosatus kontakter med ANC, kraven på sanktioner och kritiken mot Buthelezi. Därför agerar man för att försvaga Cosatu. Under de två första åren av sin verksamhet gav Aalc enligt officiella uppgifter dollar till 29 sydafrikanska fackliga organisationer med sammanlagt arbetare. Medlen gick till organisationer som. stod utanför Cosatu eller till organisationer inom Cosatu som stod i opposition till ledningen. Mest fick Urban Training Project, som ger facklig utbildning i västorienterad tappning (Africa News juni 1986). Uwusa har också sökt stöd från Israels LO och från organisationer i Västtyskland (Weekly Mail maj 1986). I april i år var en Inkathadelegation inbjuden till Näringslivets Internationella Råd i Sverige. Den besökte bl a SKF och Sandvik. Huruvida de lyckades utverka något stöd till Uwusa har inte framkomm~ Kronologi over fackhändelser i Sydafrika I Sverige mm "Attentat mot säkerheten" (dvs ANCs kamp) ökar med 309 % under året enl lnst f strategiska studier i Pretoria. nllllo~ Undantagstillstånd införs i Sydafrika. llll~ Studentorganisationen COSAS förbjuds (men skolbojkotterna fortsätter ändå). Nordisk Facklig Samorganisation reviderar sitt program mot apartheid, uppmanar till handelsbojkott och tillbakadragande av investeringar. ~j9)u 3 av 4 svarta stadsbor är för sanktioner enligt undersökning i Sydafrika. FOSATU leder bojkott mot vita affärsmän. Metallkongressen får upprop från Metallare moi apartheid. TCO deltar i demonstration mot Sydafrika. Hamnarbetarförbundet inleder blockad av sydafrikanska varor. Transport startar COSATU bildas av 33 fackorg m 1/2 milj medlemmar. Bonisile Norushe, SACTU, besöker Sverige, inbjuden av Afrikagrupperna. SKF- Gbg & Metall avd 41 uttalar sig mot att SKF ska lämna Sydafrika. l Den afrikanska fackliga samarbetsorganisationen OATUU möts i Accra, krttiserar CIA för att spltttra den afrikanska arbetarrörelsen. 75 gerillaangrepp de 4 första mån, strejkdagar i januari. Kupp i Lesotho, ANC-medlemmar utvisas till Zambia. SHSTF går med i ISAK. Shellbojkott startar i USA. 9

10 i Sydafrika i Sverige mm..,.. ~ l J Undantagstillståndet i Sydafrika hävs NUM-medlemmar går i strejk. 800 i strejk vid ASEA-SA (5 veckor). Folkriksdagen mot apartheid i Stockholm Polishögkvarteret i Johannesburg exploderar. SACTU och COSATU möts i Lusaka, avger gemensam kommunike. Det avslöjas att Nitro Nobel bygger dynamitfabrik i Sydafrika, Fabriks/Gyttorp protesterar. COSATU på presskonferens i Stockholm. Metall startar insaml till strejkandes familjer vid ASEA-SA. ASEA tar emot sydafrikanska järnvägsdirektörer. SFs avd 1350: lokförare vägrar ha sydafrikanska rasister i förarhytten. SKF-are mot apartheid demonstrerar mot egna företaget Gamlestaden, klubben ger 1 O 000 till sydafrikanska oppositionen. ~ll'llo Köpbojkotten mot vita affärer återupptas i Port Elisabeth. Desmond Tutu uppmanar offentligt till bojkott. Buthelezis fack UWUSA i Washington för att få pengar. Socialistinternationalens konferens i Gaberone kräver sanktioner. ISAK angriper Atlas Copco inför dess bolagsstämma. llijillfiln COSATU genomför storstrejk, störst sedan början av 60-talet (1,5 milj deltog). Buthelezi lanserar konkurrentfacket UWUSA. Frontstaternas utrikesministermöte i Harare kräver sanktioner. CUF startar bojkott av Alfa-Laval. Daniel Dube på IMF/SKF-möte i Göteborg: SKF bör stanna i Sydafrika, AGIS bemöter. SKAF ger 1,5 milj till ANC, uttalar sig för total bojkott. nmllil~ Livsmedelsarbetarförbundet FAWU bildas genom samman slagning av 3 andra fack, får medlemmar. Undantagstillstånd återinförs i SA. Generalstrejk mm till minne av Sowetodagen, trots mötesförbud. Danmark inför som första västerländska stat en lag mot handel med Sydafrika. 600 svenska Shell-mackägare ber "på sina bara knän" att Shell ska lämna Sydafrika (pga bojkotthot). M~ 171 medl emmari COSATU är nu fängslade. Minst 30 dödas av polis i Soweto vid försök att vräka hyresstrejkande (på 3e året). Chris Dlamini & Makhulu Ledwaba, COSATU besöker LO & TCO. Beklädnads kongress uttalar sig för svensk bojkott. ~~u Post- och telefacket POTWA bildas. 101 alliansfria stater antar särskild deklaration om södra Afrika vid möte i Harare. Bombdåd mot ANC-kontoret i Stockholm. ISAK och Ekumeniska nämnden uppvaktar Mats Hellström om handelsstopp. LO-kongressen hänvisar till FN som svar på motioner om gruvarbetare i endagsstrejk i sorg över 177 omkomna vid brand i Kinross-gruvan. FFI, Zambias LO och SATUUC (Southern Africa Trade Union Coordination Council) håller konferens i Lusaka om "Beating Apartheid and Strengthening the Frontline". 10

11 i Sydafrika i Sverige mm!lil W South African Domestic Workers Union bildas genom sammanslagning av 5 förbund. OK Bazaar-strejken startar, ledd av CCAWUSA. FFI stöder strejken. 62 gruvarbetare har dödats under senare tid - enligt NUM för att krossa facket. Patrick Msizi till Köpenhamn för att öppna SACTU-kontor för Norden. ~ 'F nlid!lil COSATU har nu medlemmar. COSATU bildar Unemployed Workers' Coordination Committee. SAHRWUs generalsekreterare fängslas mitt under påg,ående förhandling om järnvägsarbetarstrejken arbetare vid Beatrix-gruvan säger upp sig i protest mot våldsaktioner mot dem. Nytt byggfack Construction and Allied Workers' Union, CAWU med medlemmar bildas i Soweto. Polisen gör razzia på CCAWUSAs kontor. Anthony Mongalo, ANC besöker Sverige. ASEA säljer återstoden av sina aktier i ASEA Electric South Africa för 33 milj kr. ~ IQJ lli1il U' ~uilo AAC sparkar arbetare vid guldgruvan President Steyn efter strid med antifackliga organisationen FITO. OK Bazaar-strejkande fick igenom alla krav efter sympatistrejk vid AAC-företag. NUM håller sin 5:e kongress, kräver få ta över gästarbetarförläggningarna, antar frihetsdeklarationen. lnkhatas fack UWUSA misshandlar NUM-medlemmar anställda vid Gold Fields i deras förläggning, uppmuntrade av GFs föreståndare strejkar på Baragwanath hospital järnvägsanställda strejkar i protest mot uppsägningar och för erkännande av sitt fack SAHRWU. COSATU startar kampanj "Lön att leva på", ministern för lag och ordning förbjuder upptaktsmötet postarbetare (med i POTWA) i protest mot ökning av rasdiskrimineringen inom postverket. 305 statsanställda grips för sympatistrejk med de strejkande järnvägsarbetarna. 6 transportarbetare skjuts ihjäl mitt i Johannesburg på väg till möteom den 6 veckor långa strejken. Polisen stormar COSATUs byggnad i Joburg, misshandlar många av de 800 pers som sökt tillflykt i huset, tvingar alla passera maskerade tjallare som identifierar COSATUledare. Handelsanställdas förbund och dess international stöder OK Bazaar-strejken. LO-tidningen agiterar för nej till handelsbojkott. Ledwaba från CCAWUSA i Stockholm. Metall uttalar sig mot handelsstopp. Regeringen lägger fram förslag om handelsbojkott.!sak-veckan med tema Inga affärer med apartheid. Metall-Volvo överlämnar insamlade tillanc. Volvoanst kräver att Stiftelsen Volvo-resultats aktier i sv Sydafrika-företag ska säljas (32;6 milj) Näringslivets internationella råd tar emot lnkathadelegation, besöker SKF, Sandvik mm. Handelsanställda protesterar mot försöken att krossa fackliga rättigheter i Sydafrika. lli1il n De vitas val. 2,5 milj svarta stannar hemma från jobb och skolor i protest, den största manifestationen sedan 50- talet. Bombexplosioner förstör COSATUs kontor i Johannesburg, därefter följer ett dussin andra liknande angrepp. 6 fack går samman i enat Metallarbetarförbund NUMSA enligt COSATUs princip, medlemmar. LO/TCO protesterar mot angreppet på COSA TU. Patrick Msizi, SACTU i Sverige, träffar en rad fackrepresentanter. SF skänker till strejkande järnvägsarbetare. Alan Boesak i Stockholm, väntar inga kryphål i svenska lagen om handelsstopp...,. 11

12 i Sydafrika Botha ålägger företagen att driva in hyran för de som hyresstrejkar. COSATUs 2a kongress avslutas, kräver obligatoriska sanktioner, bojkott av flygbolagetsm, antar frihetsdeklarationen. Nya metallfacket NUMSA genomför kort strejk, deltar. Vita liberaler träffar ANC i Dakar. Gruvfacket NUM startar den mest omfattande strejken i Sydafrikas historia. i Sverige mm USAs Citibank och Ford drar sig ur SA, sällar sig till de ca 100 US-företag som avvecklat. Den svenska lagen om handelsbojkott träder i kraft. Sullivan överger Sullivan-principen, kräver fulla ekonomiska sanktioner. Sv Tändsticks AB säljer sitt dotterbolag till sydafrikanskt holdingbolag. Patrick Mzisi i Sverige för att förbereda besök av SACTUs ledning. Afrikagruppernas fackliga utskott Sedan 1980 har Afrikagrupperna ett fackligt utskott för att stimulera till svensk facklig solidaritet med arbetarnas kamp i Sydafrika och Namibia. Utskottet består av nio personer som träffas en gång i månaden. Medlemmarnas egna fackliga erfarenheter kommer från Statstjänstemannaförbundet, Metallindustriarbetarförbundet, sjukvårdsförbundet SHSTF, Statsanställdas förbund, olika sjöfolksförbund, Journalistförbundet och Arkitektförbundet. Utskottet följer den fackliga utvecklingen i Sydafrika och Namibia genom olika tidskrifter och genom direkta kontakter med olika fackförbund. Vi intervjuar fackliga representanter som besöker Sverige och informerar dem om svenska facks inställning till internationell solidaritet. Vårt främsta arbete är att hålla kontakt med cirka 150 enskilda personer som vill arbeta för södra Afrika inom sitt fack eller på sin arbetsplats. Dessa personer förses med regelbunden information om facket i södra Afrika och om initiativ inom ojika fack i Sverige. Vi söker också bemöta de fack som går emot solidaritetsrörelsens krav på sanktioner. Vissa fackliga företrädare i Sverige lever kvar i det kalla krigets tänkande och slår vakt om den västorienterade fackintemationalen FFI. De dömer ut de förbund som tillhör den fackliga världsfederationen WFTU, med högkvarter i Prag. Vi anser att det är de sydafrikanska och namibiska arbetarnas sak vilka internationellii organisationer de vill tillhöra och att LO och TCO måste stödja de aktiva facken, oberoende av vilken international de tillhör. Faktum är att väldigt många fack i tredje världen tillhör WFTU, bl a för att de uppfattar FFI som ett instrument för västmakterna. Särskilt viktigt anser vi det vara att stödja det underjordiska facket Sactu, som samarbetar med ANC. Vissa svenska fackrepresentanter påstår att Sactu är en exilorganisation, men det står idag helt klart att Sactu har ett väl fungerande underjordiskt nät. Dessutom kan Sactu arbeta genom ANC, som ju också har en stark organisation inne i Sydafrika. Det är viktigare än någonsin att stödja Sactu nu när rasistregimen slår till hänsynslöst mot den öppet arbetande fackföreningsrörelsen. Sactu kan sägas vara det aktiva sydafrikanska fackets garanti för överlevnad. Därför driver vi en ständig insamling av pengar till Sactu. Även den namibiska centralorganisatione 1 NUNW, som samarbetar med SWAPO behöver stöd. En av utskottets arbetsuppgifter är att ordna turneer för fackliga företrädare som inbjuds till Sverige. Vi söker då ordna många kontakter med lokala svenska fack, inte bara med förbundens ledningar. Det är viktigt för att få till stånd en genuin facklig solidaritet. Kommunalarbetarförbundet och Handelsanställdas förbund är exempel på förbund som aktivt går in för att föra ut kampen i södra Afrika bland medlemmarna. Utskottet ordnar också seminarier till vilka våra 150 kontaktpersoner inbjuds. Hör gärna av dig till det fackliga utskottet och ställ frågor! Berätta gärna också vad som händer i ditt fack. Om du vill ha våra utskick eller bli med i utskottet kan du fylla i och skicka in ta longen här intill. Särskilt intresserade är vi av att få kontakt med medlemmar i Kommunalarbetarförbundet, Metall, Fabriks, Handelsanställdas förbund och Handelstjänstemannaförbundet. Du kan också kontakta: Nisse Tyreskog, tel 08/ , eller Meta Boetius, tel 08/ Jag är intresserad av facklig solidaritet med södra Afrika Namn:... Tel:... Adress: Fackförbund, avd el motsv (inkl ev förtroendepost):... Jag vill ha fackliga utskottets utskick, som jag kan sprida på min arbetsplats: Ja Nej Jag vill vara med i fackliga utskottet: Ja Nej Skickas in till Afrikagruppernas Fackliga utskott, Barnängsgatan 23, Stockholm 12

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

FJ"io,.,, j/ / Jt. 88 (E,t..-: ~!3l!i]~[EI:!~C~

FJio,.,, j/ / Jt. 88 (E,t..-: ~!3l!i]~[EI:!~C~ FJ"io,.,, j/ / Jt. 88 (E,t..-: ~!3l!i]~[EI:!~C~ Till medlemsorganisationerna i ISAK-Göteborg K A L L E L S E Vi kallar härmed till medlemsmöte torsdagen den 21, ~ april kl. 19.00. Plats: Göteborg:s Afrikagrupps

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu.

NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. NORBERG 2010-04-30. FÖRSTA MAJ 2010 NORBERG. SOLIDARITET FÖR EN HÅLLBAR FRAMTID. Allt startar där man själv befinner sej, här och nu. När jag passerar Mossgruvparken, brukar jag stanna till, vid den sten

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor:

Låt eleverna skriva en bokrecension av boken. De ska svara på följande frågor: FRANCE RIDLEY IDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Nelson Mandela och hans liv. Mandela kämpade för de svartas rättigheter i ydafrika. I ydafrika fick svarta människor inte gå i

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future.

Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future. Rewrite the Future Som företagsvän julen 2008 stödjer ni Rädda Barnens projekt Rewrite the Future. Här följer en presentation som i korthet beskriver projektet och hur er gåva kommer till nytta i år. Rewrite

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID MITT SVERIGE VÅR FRAMTID INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...5 INTERVJU: HEJ SEKO SÖDRA...6 RESULTAT...7 ARBETSGIVAREN SKA INTE KUNNA STAPLA KORTA VISSTIDSANSTÄLLNINGAR PÅ VARANDRA...7 NÄR MÄNNISKOR

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

kubakrisen.notebook September 21, 2009

kubakrisen.notebook September 21, 2009 KUBAKRISEN Det Kalla kriget förändrades under den senare delen av 1950 talet. Den värsta kommunisthysterin avtog i USA samtidigt som Khruschev lanserade idén om fredlig samexistens mellan väst och öst.

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

ETC 3&1035"(& 'SFEBH OPWFNCFS XXX FUD TF &O NBO UJUUBS Ql NBUDIFO NFMMBO (IBOB PDI 6SVHVBZ Ql FO CBS J,BQTUBEFO VM-FESTENS BAKSMÄLLA

ETC 3&1035(& 'SFEBH OPWFNCFS XXX FUD TF &O NBO UJUUBS Ql NBUDIFO NFMMBO (IBOB PDI 6SVHVBZ Ql FO CBS J,BQTUBEFO VM-FESTENS BAKSMÄLLA ETC VM-FESTENS ETC BILD: SCANPIX BAKSMÄLLA ETC Den 106 meter höga bågen över Moses Mabhida-stadion i Durban lyser i vitt och orange i den nedåtgående solen. Enligt arkitekten ska bågen symbolisera hur

Läs mer

Vad är det som händer i Venezuela?

Vad är det som händer i Venezuela? Vad är det som händer i Venezuela? Högern vann majoritet i Nationalförsamlingen i december 2015 efter omfattande sabotage av landets ekonomi. Deras viktigaste mål sedan dess har varit att störta president

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Det här är SEKOs medlemmar

Det här är SEKOs medlemmar Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig

Läs mer

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. 1 Facket vs FLO Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. Frågeställning: Kan facklig organisering och FLO komplettera, ersätta eller motsätta varandra?

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426.

Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Joh. 10:1-10 3:e sönd. efter påsk. 090426. Ovanför våran säng där hemma så hänger det en gammal tavla. Den föreställer den gode herden som i en kuslig och farlig terräng sträcker sig efter det förlorade

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Högersidan av tavlan, rad 1

Högersidan av tavlan, rad 1 Högersidan av tavlan, rad 1 H 1.1 R, Riksbyggen, märket utkom på 1980-talet. (S.R.777) 1940 grundades Riksbyggen av byggfacken inom LO, då det rådde brist på bostäder och arbetstillfällen. De kooperativa

Läs mer

Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar. Nyhetsklipp

Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar. Nyhetsklipp Polhemsgymnasiet Uttag 2010-11-18 3 tryckt press artiklar Nyhetsklipp Ny ordförande för hamnarbetarna Göteborgs-Posten 2000-04-22 2 Syndikalism går bra på spårvagnen Göteborgs-Posten 2000-04-15 3 Indiska

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009.

Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Presentation av motionen till årsmötet i Midälvaklubben tisdagen den 17 februari 2009. Motionen gäller ökade aktiviteter i klubben, övriga klubbar i distriktet och SPF centralt, för att manifestera och

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014

KONGRESSBLADET. Sveriges näste statsminister besökte kongressen. 13 juni 2014 KONGRESSBLADET 13 juni 2014 Sveriges näste statsminister besökte kongressen Under fredagseftermiddagen kom Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven till Byggnads kongress. Han talade om arbetsrätt

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Amerikanska revolutionen

Amerikanska revolutionen Amerikanska revolutionen 1776 1783 Amerikanska revolutionen Eller amerikanska frihetskriget - Storbritannien hade kolonialiserat USA på 1600- talet - Sammanlagt 13 kolonier på Östkusten - Britter som flytt

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF

Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF Vad är den Fackliga Världsfederation - FVF FACKLIGA VÄRLDSFEDERATION Vad är FVF Fackliga Världsfederationen, FVF, grundades I Paris, den 3:e oktober 1945. FVF är den äldsta internationella fackliga organisation.

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 011 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista rapport arbetsledning missköta sig rasist Diskrimineringsombudsmannen arbetskamrater arbetstider morgon- eller eftermiddagsskift stämpelkort

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick

Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Statschefen bör väljas demokratiskt En undersökning av svenska medborgares inställning till Sveriges statsskick Samordnare av rapporten Mona Abou- Jeib Broshammar Republikanska Föreningen Inledning I offentlig

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

När det värsta händer

När det värsta händer När det värsta händer Fem sätt att agera när en medarbetare blir svårt sjuk, drabbas av psykisk ohälsa eller dör. 2015 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Fem sätt att agera när en medarbetare blir

Läs mer

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Galaterbrevet Del 8) 3:14-29 Undervisning: Chuck Smith Här har vi en underbar inblick i Guds nåd mot oss i Kristus. För: "Han var rik men blev fattig för er skull, för att ni genom hans fattigdom skulle

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE 1. FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA KVINNOFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas EKRFS. EKRFS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2.

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer