facket blir mer politiskt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "facket blir mer politiskt"

Transkript

1 Il Il I SYDAfRIKA 4 AFRIKAGRUPPERNA INFORMERAR SEP ( f ACILIGT UPPSVING -Ibland arbetar vi från måndag till måndag utan uppehåll. Och arbetsförhållandena är farliga. Vi arbetar på fyra kilometers djup under jorden och på många ställen är arbetsplatserna bara en meter i tak. Vi får ingen kompensation i lönekuvertet för allt detta, utan måste dö för att bli kompenserade. Så berättade Andrew Mzikayise, 31-årig gruvarbetare som av sjukdom tvingats till änne sämre avlönat arbete hos gruvbolaget i Randfontein. Det var sådana missförhållanden och de mycket låga lönerna som låg bakom den stora gruvstrejken i Sydafrika i augusti i år. Den blev en kraftmätning som visade på hur mycket starkare de svarta fackförbunden blivit under de senaste åren. Vad är det då som gett de svarta facken ny styrka? Hur har de byggts upp och blivit så välorganiserade som de är idag? Vilka problem har det svarta facket att kämpa med? Det är sådana frågor som vi försöker besvara i den här lilla skriften. facket blir mer politiskt När Cosatu i juli 1987 höll sin andra kongress, hade fackfederationens medlemsantal fördubblats på 19 månader och var cirka en n ilj on varav betalande - _1edlemmar. Det betyder att Cosatu nu är en av de största och viktigaste organisationerna i Sydafrika. Styrkan ligger bl a i att Cosatu är mycket välorganiserat på basplanet med sina fackombud. Det blev dödstyst på Witwatersranduniversitetet i Johannesburg när Cosatukongressen skulle inledas - högtalaroch tolkanläggningen hade brutit samman under de delegaternas sång, dans och ovationer i väntan på kongressens början. Men anläggningen var funktionsduglig igen efter bara tio minuter och kongressen kunde komma igång. Det hade förekommit vissa farhågor för att apartheidregimen skulle förbjuda den tre dagar långa fackliga kongressen. Men inte ens regimen tycks längre kunna helt ignorera den väldiga styrka de fackliga organisationerna byggt upp i Cosatu, så inget förbud utfärdades. ANTOG FRIHETSMANIFESTET Det rådde stor enighet bland kongressdelegaterna om att Cosatu.måste ta tydligare politisk ställning. Ett av kongressens viktigaste beslut blev därför att anta Frihetsmanifestet som politiskt program. Frihetsmanifestet tillkom 1955 och har sedan dess blivit ett gemensamt program för oppositionen mot apartheidsystemet. Beslutet var inte oväntat men innebar en klar utmaning mot apartheidregimen, som några dagar före kongressen hade hotat facket med ytterligare repressalier om det»lade sig i politikeru>. Cosatu vägrar emellertid att ge avkall på den politiska inriktningen, för i ett samhälle där»majoriteten av fo\ket saknar de mest grundläggande demokratiska rättigheterna, är politiken en överlevnadsfråga för arbetarklassen». Kongressens politiska resolution klargjorde att arbetarnas organisationer inte.,.

2 0 SA Cosatus andra kongress, juli Från vänster på bilden: generalsekreteraren Jay Naidoo, UDFs Murphy Morobe, vice ordföranden Chris Dlamini, vice generalsekreteraren Sydney Mafumadi och ordföranden Elijah Barayi. _!{ärnpar för bättre arbetsvillkor utan för ett demokratiskt samhälle kontrollerat av det arbetande folket. Detta beslut kommer att föra fram Cosatu i den politiska kampens främsta led och föra med sig närmare samarbete med andra progressiva organisationer. Kongressen fattade också beslut om att upprätta permanenta strukturer för ett sådant samarbete. Men Cosatus beslut från den första kongressen 1985 om att inte gå med i någon politisk organisation stod fast också vid den andra kongressen. ~bara INTERNATIONELL POLITIK På det internationella planet utlovade Cosatukongressen full solidaritet med den namibiska fackfederationen NUNWs kamp. Kongressbeslutet om att Cosatu ska stödja all kamp mot kolonialism, imperialism och nykolonialism innebar en skärpning. Det ska bl a ta sig uttryck i ett stärkt samarbete med arbetarna i Nicaragua, El Salvador, Filippinerna, Angola och Mocambique. Cosatu ska också diskutera en rekommendation att gå med i den afrikanska fackinternationalen Oatuu. Cosatu vill i fortsättningen spela en aktivare roll i sanktionskampanjen mot apartheidregimen och beslöt att vädja om solidaritet från all världens arbetare. Kongressbeslutet om att»stödja allomfattande och obligatoriska sanktioner som de enda sanktioner vilka kan åstadkomma ett effektivt tryck» mot rasistregimen gjorde slut på alla spekulationer och rykten om att Cosatu skulle ha»mildrat» sin inställning till sanktioner. Cosatukongressen vidgade sanktionskraven till att omfatta ett krav på boj ta- och MNR-banditerna i Angola och Mocambique. Beslutet ifråga om tillbakadragandet av utländska investeringar innebar snarare en generell princip än specifika villkor. Cosatu krävde att de utländska bolagen ska samråda med facket i god tid innan de drar sig tillbaka. Det är troligt att Cosatu nöjde sig med att formulera denna allmänna princip, dels därför att frågan inte är färdigdiskuterad inom organisationen, dels därför att man ville ge medlemsförbunden större manöverutrymme med tanke på att den konkreta situationen är så olika inom olika sektorer. ETT ENDA FACK Kongressen betonade genomgående hur viktigt det är att stärka de fackförbund som bildats för att kunna försvara den fackliga rörelsen. Genom sammanslagningar har antalet medlemsförbund minskat, men varje enskilt förbunds styrka har ökat. Nu återstår den viktiga uppgiften att organisera också lantarbetarna och de arbetslösa. De kan i annat fall lätt bli offer för regimens försök att värva dem som s k vigilantes och vända vapnen mot de organiserade arbetarna. Det är också i dessa grupper bolagen hämtar strejkbrytare för att bekämpa de fackligt organiserade arbetarnas strejker. Cosatus arbete med att organisera de arbetslösa fackligt påbörjades i början av 1987, och det har sagts att ett fackförbund kanske kan bildas innan årets slut. När den uppgiften är slutförd, blir nästa mål att sträva efter att det blir bara en enda fackfederation i landet. Den andra kongressen omvalde ledningen för Cosatu. Det verkställande utskottet utökades med två representanter Det blev en milstolpe i den fackliga kampen i Sydafrika då Congress of South African Trade Unions (Cosatu) bildades den 30 november Cosatus syfte är att fungera som en centralorganisation (»LO») för de oberoende fackliga organisationerna. Federationen har antagit följande principer och mål: Icke-rasism - en enad arbetarrörelse oberoende av ras, hudfärg, religion eller kön Ett fackförbund för varje industri Arbetarkontroll Representation i federationen kräver att deltagande fackförbund kan uppvisa bevis på betalande medlemmar Samarbete på det nationella planet Cosatu uttalade sig också redan från början för en internationell bojkott mot apartheidregimen och för kvinnornas frigörelse från sitt mångdubbla förtryck. ENHETSDISKUSSIONER Vägen fram till Cosatus enande principer och mål var lång och svår. Enhetsdiskussionerna som började redan i augusti HANT~ ~~ Källorna för detta nummer var huvudsakligen följande publikationer: Africa News AfricanCommunist Cosatu Financial Mail New Nation Press Trust of South Africa Sactu News Flashes Saspu National/State of the Nation South African Labour Bulletin Southscan Summary of World Broadcasts Weekly Mail Work in Progress För detta nummer av Hänt i Sydafrika, som gick i press den 16 september, ansvarade Afrikagruppernas fackliga utskott och Hillevi Nilsson. Tryck: Williamssons Offsettryck AB, Solna. ISSN kott också mot de sydafrikastödda Uni- för varje medlemsförbund... J 2

3 I öddes Cosatu 1981 påverkades i hög grad av den folkliga kamp som utvecklades under diskussionernas gång. Bland knäckfrågorna under enhetsdiskussionerna figurerade: frågan om registrering av fackliga organisationer frågan om organisering i industriförbund eller geografiskt frågan om icke-rasismen och befrielsekampen. REGISTRERING Apartheidregimen införde 1979 en ny lag Labour Relations Act för att försöka undvika en politisering av arbetsförhållandena och upprätthålla en skiljelinje mellan den politiska och ekonomiska sfären. Lagen gav svarta arbetare rätt att organisera sig fackligt, men de fackliga organisationerna måste registreras för att få förhandlingsrätt. På det sättet räknade regimen med att kunna kontrollera dem. I enhetssamtalen visade det sig att vissa oberoende fackliga organisationer accepterade registreringskravet, medan andra tog avstånd från registrering. Men med tiden minskade motsättningarna i denna fråga. De icke-registrerade facken överlevde ändå, och de registrerade lyckades undvika att bli statskontrollerade trots att de åtlydde lagen. ORGANISERINGSPRINCIPER Framåt 1983 centrerades diskussionerna i stället på organisatoriska frågor, främst frågan om industriförbund eller allmänna förbund. Under den ekonomiska tillbakagång som redan hade börjat visade det sig att industriförbunden klarade sig bäst, och 1984 hade principen om ett fackförbund för varje industri al.lmänt accepterats. Men man kunde inte komma överens om en tidsplan för när industriprincipen skulle vara genomförd. I det läget beslöt de industrivis organiserade facken att fortsätta ensamma. ICKE-RASISM Mot slutet av 1984 hade tre klart avgränsade grupper av fackliga organisationer utkristalliserat sig: De som deltog i enhetssamtalen: främst fackförbund från Fosatu och Cusa De som var anslutna till UDF (Förenade demokratiska fronten), varav de flesta var allmänna fackförbund De som tillhörde det ganska nybildade Azactu, som antog en stenhård svart medvetenhetslinje och som hade allmänna fackförbund som medlemmar Men i maj 1985 öppnades åter enhetssamtalen för alla, och krafterna omgrupperades. Azactu ville inte ställa sig bakom principen om icke-rasism, som lades fram under enhetssamtalen. Det förvånade kanske mer att också Cusa drog sig ur av samma anledning, eftersom de hade deltagit i samtalen ända sedan Men Cusas största medlemsförbund, det starka gruvarbetarfacket NUM vägrade att hoppa av och förklarade sig i stället vilja vara med och bygga upp den nya federationen. De UDF-anslutna fackförbunden gick med på att dela upp sina medlemmar industrivis och gå med i lämpliga industriförbund. Man kan alltså säga att den fackliga federationen Cosatu, då den bildades, byggde på en allians mellan två huvudtraditioner inom oppositionen mot apartheidsystemet: den ena klassbaserad och den andra länkad till den nationella befrielserörelsen. Cosatu hade vid sitt bildande medlemmar samlade i 33 olika fackförbund. South African Congress of Trade Unions (Sactu) var 1950-talets Cosatu. INGA MOTSÅTTNINGAR COSATU - SACTU Men Sactu tvingades att gå under jord i samband med den stora vågen av arresteringar och rättegångar på 60-talet. Idag arbetar Sactu bl a med att samordna den lagligt verkande fackföreningsrörelsen med den politiska kampen mot apartheid och med att organisera nya grupper. Sactu bildades 1955 som en fackfederation i opposition mot flera antifackliga lagar och för att stärka den fackliga rörelsen. Lagen om»försoning på arbetsmarknaden» (Industrial Conciliation Act) från 1954 gjorde att en afrikan inte längre juridiskt kunde betraktas som en arbetare. Det innebar i sin tur att förhandlingsrätten för afrikanska fackföreningar försvann med ett pennstreck. Sactu var från början medveten om att inga grundläggande förbättringar kunde åstadkommas för de sydafrikanska arbetarna, så länge apartheidsystemet bestod. Därför hade Sactu redan från början ett nära samarbete med ANC. Sactu deltog i Kongressalliansen och antog Frihetsmanifestet den 26 juni Vid sin höjdpunkt i början av 60-talet organiserade Sactu cirka arbetare. Den siffran kan inte direkt jämföras med dagens medlemsantal i de lagligt verkande fackföreningarna, eftersom den sydafrikanska arbetarklassen på den tiden var betydligt mindre än nu. Då Cosatu bildades syntes många Sactu-tröjor bland delegaterna. När Cosatuordföranden Elijah Barayi steg upp i talarstolen bar han en Sactu-nål på bröstet. Sactu är formellt inte förbjudet i Sydafrika, men fackföreningsledare i bl a Saawu har stått åtalade för högförräderi där staten har jämställt Sactu med ANC. Det gör att Sactu bara i viss utsträckning kan verka öppet i Sydafrika. Erfarenheterna från 60-talet lärde både ANC och Sactu att öppen laglig verksamhet inte var tillräcklig för att med kraft kunna bekämpa apartheid och statens angrepp mot den fackliga verksamheten. Aret innan Cosatu bildades hade Sactu en kampanj för att de lagligt verkande fackföreningarna skulle enas i en federation enligt industriförbundsprincipen - något som blev verklighet ett par år senare. Den 7 mars 1986, bara några månader efter Cosatus bildande, träffades repre. sentanter för Cosatu, Sactu och ANC på ett officiellt möte i Zambias huvudstad Lusaka. I den gemensamma kommuniken sägs bl a:»sydafrikas grundläggande problem, frågan om den politiska makten, kan inte lösas utan fullt deltagande av ANC - den rörelse som majoriteten av det sydafrikanska folket betraktar som sin ledare och genuina representant».»lösningen på vårt lands problem ligger i upprättandet av majoritetsstyre i ett enat, demokratiskt och icke-rasistiskt Sydafrika» och ett avskaffande av apartheidsystemet»måste omfatta mer än enbart formell demokrati». Sactu och Cosatu konstaterade»att det inte fanns någon som helst motsättning mellan de bägge organisationernas separata verksamhet». 3

4 De 13 förbunden Samtidigt som den fackliga bjässen Cosatus medlemsantal fördubblats sedan federationen bildades för 19 månader sedan, har antalet medlemsförbund minskat enligt principen om ett fackförbund för varje industrigren. Det finns nu enhetliga industriförbund på alla de viktigaste sektorerna, även om sammanslagningarna mellan olika fackorganisationer inom samma bransch inte gick riktigt så snabbt som Cosatu hade planerat. GRUVOR OCH METALL Det största av Cosatus 13 industriförbund är gruvarbetarförbundet National Union of Mineworkers (NUM). Det bildades 1982 och hade då bara medlemmar. Sedan dess har medlemsantalet stigit till Gruvorna är apartheidekonomins högsäte med tydlig rasdiskriminering i arbetsuppgifterna och den värsta olycksstatistiken i världen för gruvarbetare. NUM har under många år krävt större säkerhet i gruvorna och tillgång till alla sorters jobb för svarta gruvarbetare. Under de senaste åren har NUM också rest kravet att gästarbetarsystemet ska avskaffas. Metallarbetarförbundet National Union of Metalworkers of South Africa (Numsa) bildades i maj i år efter två års förhandlingar mellan sju mindre metallfack. Numsa blev Cosatus näststörsta medlemsförbund med medlemmar. Numsa ställde långtgående krav på bl a löneökningar och avskaffande av gästarbetarsystemet. Metallarbetarför- bundet tog i juli i år ut arbetare i strejk för att sätta eftertryck bakom dessa krav. Men apartheidregimen blandade sig i konflikten genom ett beslut som olagligförklarade strejken, så de strejkande tvingades att återgå till arbetet efter en dag. LNSMEDEL, HANDEL OCH HEMARBETANDE Livsmedelsarbetarförbundet Food and Allied Workers' Union (Fawu) var det första industriförbund som bildades genom ett samgående av olika organisationer efter Cosatus rekommendationer. Fawu har medlemmar och finns representerat på 350 arbetsplatser. Det är Fawu som har fått i uppgift att börja organisera lantarbetarna, eftersom de anses hänga samman med livsmedelsproduktionen. De handelsanställdas förbund Commercial, Catering and Allied Workers' Union (Ccawusa) har under sin 15-åriga tillvaro genomfört en rad strejker - den längsta mot detaljhandelskedjan OK Bazaars i början av Ccawusa beräknas nu ha cirka medlemmar. I slutet av 1986 bildades ett fackförbund för hemanställda South African Domestic Workers' Union (Sadwu). Av de cirka medlemmarna är majoriteten kvinnor. Det anses vara mycket svårt att organisera den miljon hemanställda som finns i Sydafrika. De är så utlämnade till sina arbetsgivares godtycke att de kan bli avskedade om de går med i facket. Därför står kravet på lagar om Angola och fyra om Mocambique. Närmast planeras en Hänt i Zimbabwe. Den som är intresserad av att i fortsättningen få alla nummer av Hänt, kan skaffa 'sig dem genom att prenumerera på Södra Afrika Nyheter, som utges av Isolera Sydafrikakommitten, Afrikagrupperna och Afrikagruppernas Rekryteringsorganisation gemensamt. Södra Afrika Nyheter presenterar nyheter om södra Afrika i notisform var fjortonde dag. Den försöker att kom- BYGGEN OCH TRANSPORTER Byggnadsarbetarförbundet Construction and Allied Workers' Union (Cawu) bildades genom en sammanslagning av sju tidigare fackorganisationer. Förbundets medlemmar representerar bara en mycket liten del av alla arbetarna inom sektorn ( i juli 1986). Sammanslagningen i januari 1987 var betydelsefull, bl a därför att de små och uppsplittrade byggnadsfacken har haft svårt att göra sig gällande under de se naste årens kris inom byggnadsindustrin. De anställda vid det statliga transportbolaget Sats är organiserade i South African Railway and Harbour Workers' Union (Sarhwu), som utkämpade en lång och segerrik strejk mot bolaget un <ler våren Det var den störtsta järnvägskonflikten på över 70 år. Sarhwu har ungefär medlemmar. Bland de övriga industriförbunden har textilarbetarförbundet Nutw ungefär medlemmar, kemiindustriarbetarförbundet Cwiu cirka , pappersarbetarförbundet Pwawu , transportarbetarförbundet Tgwu har och det senast bildade, de offentliganställdas förbund Nehawu ungefär medlemmar. Ett första steg att organisera också de arbetslösa fackligt togs i januari i år, då en nationell samordningskommitte Unemployed Workers' Coordination Committee bildades. Den har utlovat att ett fackförbund ska bildas före årets slut. Troligen kommer ett sådant att på något sätt kopplas till de produktionsko operativ som har bildats på senare år. HÄNT Hänt utges av Afrikagrupperna och dess rekryteringsorganisation ARO med minst fem nummer om året. I Hänt sammanfattas viktigare händelser under de senaste månaderna i främst Mocambique, Angola, Namibia och Sydafrika. Ibland publiceras också analyser av aktuella problem i Häntform. Detta är det fjärde numret av Hänt i Sydafrika. Därutöver har vi hittills publicerat två nummer om Namibia, tre plettera den splittrade informationen i vanliga massmedier och ge en sammanhängande bild av utvecklingen genom att kontinuerligt bevaka vissa teman. En helårsprenumeration kostar 130 kronor och inkluderar då också Hänt. Du kan använda inbetalningskortet som följer med detta nummer av Hänt eller beställa en prenumeration från Södra Afrika Nyheter, Afrikagrupperna, Barnängsgatan 23, Stockholm. 4.

5 COSATU KRÄVER: IN l8n Cosatus kampanj för»en lön att leva på>> som började i mars i år uppfattas som ett allvarligt hot av apartheidregimen och bolagen. Underbetalning av de svarta arbetarna är ju en av apartheidstystemets grundvalar... Samtidigt som Cosatu inledde sin stora kampanj för minimilöner slog regimens polis och militär till mot flera fackliga kontor. Det massmöte i Soweto som skulle ha inlett kampanjen förbjöds, så den fick dras igång genom möten på andra håll i stället. Regimens förföljelser har försvagat kampanjen för minimilön, eftersom de på många håll har gjort det omöjligt att få igång lokala kommitteer. STREJKER FRÄMJAR KAMPANJEN Men vårens många strejker har å andra sidan stärkt kraven på människovärdig lön. De handelsanställdas strejk vid OK Bazaars och järnvägsarbetarnas strejk vid det statliga transportbolaget Sats, vilka båda fortsatte under många veckor trots mycket hårda repressalier, stärkte utan tvekan kampanjen för en lön att leva på. Också den stora gruvstrejken i augusti i år kan ses som ett led i kampen för minimilön. Gruvbolagen vägrade inte att ge med sig därför att de inte skulle ha haft råd att betala mycket högre löner till gruvarbetarna. I själva verket förnekade de aldrig att de har råd att betala mer. Deras omedgörlighet hängde i stället samman med att löneökningar till gruvarbetarna skulle ha gett kampanjen för minimilön ännu mer vind i seglen, vilket småningom skulle kunna bli ett hot mot bolagens traditionella jättevinster. KRAVEN Det var 1981 som den fackliga organisationen Fosatu (som senare gick med i Cosatu) första gången ställde kravet på minimilön. Sedan dess har kravet fått allt större tyngd och i år blivit en prioriterad fråga för facket. De viktigaste kraven i Cosatus kampanj är: minimilön och arbete åt alla 40 timmars arbetsvecka avskaffande av gästarbetarsystemet. Cosatu kräver månadslöner på omkring 650 rand (cirka kronor), jämfört med svarta metallarbetares nuvarande 384 rand (cirka kronor) eller de svarta gruvarbetarnas rand (cirka kronor). De vita arbetarna i samma sektorer tjänar mer än fem gånger så mycket. FATTIGDOMEN FÖRVÄRRAS De svarta hushållens genomsnittsinkomst var enligt en undersökning av Market Research Africa 1985 cirka 352 rand (ung kronor) i månaden, medan det vita genomsnittet låg på rand (cirka kronor). Samtidigt uppskattade University of South Africa den absoluta överlevnadsgränsen till en inkomst på 430 rand (cirka kronor) i månaden, och räknade 0 ATT llva PA! ut att nästan hälften av de svarta låg under den gränsen. Under de senaste tio åren har mönstret bara förvärrats. Inte ens under den senaste ekonomiska uppgången i Sydafrika ökade de svartas löner nämnvärt, konstaterar professor Jeremy Keenan. Och sedan dess har de svartas realinkomster sjunkit ytterligare på grund av den ständigt höga inflationen (cirka 20 procent). ARBETSLÖSHET Samtidigt har den svarta arbetslösheten ökat och ligger enligt professor Keenan på ungefär 4 miljoner, vilket innebär att över 30 procent av alla arbetsföra svarta sydafrikaner saknar jobb. Till och med i en rapport till Bothas presidentråd erkändes det nyligen att var tredje svart sydafrikan är arbetslös. Till råga på eländet har prishöjningarna drabbat de svarta hårdast, eftersom de största prisökningarna gäller livsmedel och transporter. Bara under det senaste året har matpriserna stigit med 26 procent. Allt detta gör att massor av svarta lever på svältgränsen, och det är inte förvånande att Cosatus kampanj för en minimilön har väckt anklang. Kraven på löner som man kan försörja sig på ligger bakom många av de arbetskonflikter, som under våren 1987 har lett till en formlig strejkvåg. 5

6 Strejker allt vanligare Gruvstrejken som mobiliserade svarta arbetare att sätta kraft bakom sina lönekrav är den senaste och den största i en lång rad strejker under de senaste två åren i Sydafrika. Strejkvågen, som steg alltmer efter apartheidregimens undantagstillstånd i juni 1986, har på kort tid kostat bolagen miljontals förlorade mandagar. De flesta av strejkerna har gett eftertryck åt arbetarnas krav på ökade löner, men andra har ställt krav om frigivning av fackliga ledare som fängslats av regimen eller varit solidaritetsyttringar med andra strejkande arbetare. En del av strejkerna har inneburit en direkt utmaning mot bolagsledningarnas makt och krävt en rättvis fördelning av rikedomarna i landet. COSATUS FÖRSTA AR De viktigaste strejkerna under Cosatus första år genomfördes inom gruvnäringen, detaljhandeln, livsmedelssektorn och bilindustrin. Strejken mot över 50 Pick'n Pay-butiker gällde lönefrågor, medan hundratusentals gruvarbetare strejkade i protest mot den undermåliga säkerheten i gruvorna och mot att fackliga ledare hade kastats i fängelse av regimen. Facket visade också prov på sin styrka, då 1,5 miljoner arbetare 1986 för första gången gjorde 1 maj till en arbetarnas dag i Sydafrika genom att på Cosatus uppmaning utebli från jobbet. Ännu fler stannade hemma på Sowetodagen den 16 juni samma år, trots att regimen just hade infört undantagstillstånd. UPPSVING Men strejkvågens verkliga uppsving har kommit i år, trots att de fackligt organiserade arbetarna under månader utsatts för trakasserier och förföljelse från regimens polis och militär inleddes med den första lagliga strejken inom trä- och pappersindustrin, då arbetare på Mondi krävde högre löner. Också de handelsanställdas strejk mot de- 6 taljhandelskedjan OK Bazaars var en lönestrejk. Den utvecklades till den största strejken inom sydafrikansk detaljhandel någonsin, när det småningom stod klart att apartheidregimen gett direktiv att bolaget inte fick ge efter för arbetarnas krav. Trots att hundratals strejkande fängslades och avskedades, visade de cirka handelsanställda som gått ut i strejk stark motståndsvilja och lyckades till slut få löfte om solidaritetsaktioner från arbetarna i jätteföretaget Anglo American. Det bidrog till att den elva veckor långa OK-strejken kröntes med seger för arbetarna. Dessa två strejker kan ses som en inledning till fackets kamp för minimilöner. Järnvägsarbetarstrejken, som kom att omfatta cirka arbetare, började som en sympatiyttring med en orättvist avsked'ad kollega. Men den fick stor principiell betydelse, därför att det statliga bolaget Sats och regimens polis och militär med full kraft kastade sig över de strejkande. Regimen drog sig inte ens för att skjuta ner strejkande arbetare för att försöka knäcka strejken. Bolaget avskedade strejkande, men järnvägsarbetarna gav ändå inte upp. Den tolv veckor långa strejken slutade i åtminstone en halv seger för järnvägsarbetarnas fackförbund Sarhwu, eftersom transportbolaget inte lyckades att få järnvägstrafiken att fungera med strejkbrytare utan förlorade enorma summor på strejken. Bolaget måste i uppgörelsen förbinda sig att återanställa de avskedade. GRUVSTREJKEN Den stora gruvstrejken för högre löner åt gruvarbetarna måste däremot avbrytas efter tre veckor, främst därför att gruvbolagen började att systematiskt avskeda strejkande och nyrekry.tera gruvarbetare i Lesotho. Där stod tusentals i kö för att få arbete. De flesta av de strejkande gruvarbetarna bodde i bolagens bostäder, där bolagens polisstyrkor kunde sätta stopp för alla strejkmöten och utsätta de strejkande för övergrepp. De fick dessutom förstärkning av regimens polis och mi- Byggnadsarbetare från aktion litär, och elva gruvarbetare dödades under strejken. Gruvarbetarförbundet NUMs generalsekreterare Cyril Ramaphosa medgav efter strejken att det var avskedandet av strejkande arbetare och nyrekryteringen som tvingade facket till förhandlingsbordet. Fortsatta avskedanden skulle ha kunnat totalförstöra fackets strukturer på basnivån. Men NUM tycks trots återgången ha vunnit stor prestige bland gruvarbetarna för att det lyckades att hålla strejken igång under hela tre veckor, och Ramaphosa utlovade att»1988 blir det år då gruvarbetarna går mot seger». fackförbundet Cawu STIGANDE KURVA Till och med apartheidregimens rutinmässigt alltför låga statistik visar på en mdt uppskattar antale1 dagar genom stre: under det första h fört med 1,3 milj hela Och di te räknat in pro1 garsstrejken mot maj, då 2,5 miljot ma från arbetet, e då 1,5 miljoner ut Inofficiella skatt ran för förlorade ; juli och augusti ti ner (gruvstrejken tycks inte råda nåj de fackligt organii tarna i allt högi strejkvapnet för a om sina krav, tro I trappat upp förfi pressalierna mot d

7 Polisbrutalitet racklig vardag en strejk- ;tre: 1rva. Den förlorade arbetser till en miljon våret 1987, jämner dagar under iar man ändå inster som tvådalet vita valet i r stannade hemir Sowetodagen, lev..ngar sätter siffbetsdagar under cirka 4,5 miljoinräknad). Det In tvekan om att rade svarta arbegrad använder sätta kraft bakatt regimen har jelserna och ren. -Polisen ropade till oss i högtalare att utrymma huset. Just när vi strömmade ned för trapporna stormade polisen in i huset. Jag hörde två skott i foajen och såg hur en person föll ihop. Vittnesmålet om polisens stormning av Cosatus högkvarter i Johannesburg smugglades ut ur Sydafrika och undkom därmed regimens stenhårda censur. Det var i samband med det vita valet i början av maj som polisen stormade det lite förfallna elvavåningshuset i centrala Johannesburg. Några dagar senare skakades fackföreningshuset av två bomber. Bomberna var mycket kraftiga och ledde till att huset fick stängas under flera veckor. -Det började med att det helt plötsligt började strömma fram kravallutrustade poliser och militärer på gatorna kring fackförbundshuset. Till och med pansarbilar. De ställde upp sig på långa led. En del var civilklädda trots att de var tungt beväpnade med hagelgevär, k-pistar och gevär för gummikulor. -Det var väldigt spänt och de släppte varken in eller ut några människor från huset. Vi var då minst 600 i huset. De flesta var strejkande järnvägsarbetare som satt i möte. Vi beslöt att skicka en delegation för att tala med polisen, men det var lönlöst. Telefonerna och telexapparaterna bröts och vi försökte återigen tala med poliserna. Det var i det ögonblicket de ropade till oss i högtalare att lämna huset. SLOG VILT - Det var minst 200 poliser som stormade huset. Alla tvingades att ställa sig med händerna mot väggen. De slog vilt omkring sig med piskor och till och med hammare. Kontorsutrustningen förstördes och papper bara slängdes omkring. Totalt dödades den dagen minst sex människor. -Dagen efter såg huset ut som det drabbats av en bomb. I foajen fanns en stor pöl med blod. På natten bara några dagar senare sprängdes två bomber i huset. Huset blev så skadat att vi inte vet om det går att använda det igen, eftersom grunden kan ha blivit skadad, berättar ögonvittnet till polisens attack mot fackföreningshuset i början av maj. KONTROLL Några veckor tidigare var situationen helt annorlunda när jag besökte fackförbundshuset. Som vanligt står några gula polisbilar parkerade på gatan utanför huset. De blåklädda poliserna med hagelgevär står slappt lutade mot väggen och bevakar personerna som går in och ut genom husets ingång. I huset som kryllar av fackligt aktiva arbetare möts man som vit av lite kritiskt granskande blickar. De vita som besöker det av polisen välbevakade huset är antingen vita säkerhetspoliser, utländska journalister eller vita anti-apartheidaktivister vilka ofta är igenkända av de fackliga aktivisterna. Efter att ha blivit kollad av personer som känner till mitt besök byts de misstänksamma blickarna mot ett varmt välkomnande. På fjärde våningen i ett litet ruffigt rum med kakel på väggarna möter jag Jeremy Baskin, vit generalsekreterare i det sydafrikanska pappers- och skogsarbetarförbundet Pawu. Rummet har tidigare varit ett badrum, säger han. -Utvecklingen för vårt förbund har trots trakasserier varit ganska enorm. Sedan fackföreningsfederationen Cosatus bildande i november 1985 har vi mer än fyrdubblat vårt medlemsantal som nu är över Vi har också lyckats att driva igenom flera stora avtalsframgångar. -Men vi har också mer än någonsin drabbats av fängslanden. Att vi drabbas alltmer av frihetsberövanden hör givetvis samman med arbetarnas vilja att inte begränsa vårt arbete till löne- och arbetarskyddsfrågor. COSATU OCH ANC Den vita rasistregimen fick en rejäl chock när ledningen i den nybildade fackförbundsfederationen Cosatu i början av 1986 åkte till Zambias huvudstad Lusaka och samtalade med den förbjudna befrielserörelsen ANC. I det gemensamma uttalande som publicerades efter mötet klargjorde Cosatu att man såg ANC som»den övergripande ledaren och som en verklig representant för Sydafrikas kämpande folk>>. -Vi måste göra klart att ANC inte direkt leder vårt arbete. Vi är en egen demokratisk organisation men det är utan tvekan så att den stora majoriteten av arbetarna - våra medlemmar - stödjer ANC. -Det är en realitet, säger Jeremy Baskin. RAZZIOR Denna nya öppenhet och utmaning till apartheidregimen har utan tvekan varit en orsak till den kraftigt ökande vågen av häktningar av fackliga ledare och aktivister. Under hela 1986 fängslades uppskattningsvis fackliga ledare och aktivister. Den siffran är troligtvis redan överstigen efter 1987 års första sex månader. I maj och juni har en läng rad av Cosatus kontor utsatts för polisrazzior och slagits sönder med påkar, bränts upp med bensinbomber eller som i Johannesburghögkvarteret bombats med kraftiga bomber. Cosatus generalsekreterare Jay Naidoo menar att detta inte kommer att kunna hindra fackförbundsrörelsens fortsatta utveckling: -Vår verkliga styrka ligger inte i att vi har kontor. Vår styrka finns hos våra medlemmar och den demokratiska strukturen på arbetsplatserna. Det är de som skapat Cosatu och givit en röst åt den sydafrikanska arbetarklassen. Han ser ganska mörkt på framtiden. -Vi ser bomberna och polisattackerna som inledningen till en större planerad aktion mot federationen från regimens sida. -Vi behöver den internationella solidariteten mer än någonsin, säger Cosatus generalsekreterare Jay Naidoo. (Artikeln är en förkortad version av en artikel i Sia nr 14/87. Den återges med författarens tillstånd.)

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. 1 Facket vs FLO Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. Frågeställning: Kan facklig organisering och FLO komplettera, ersätta eller motsätta varandra?

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE

STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE STADGAR FÖR ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE 1 FÖRBUNDETS NAMN Förbundets namn är ERITREANSKA RIKSFÖRBUNDET I SVERIGE och förkortas ERIS. ERIS är ett ideellt förbund av lokala föreningar. 2 FÖRBUNDET

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet!

Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Kom med i Livsmedelsarbetareförbundet! Gratis elevmedlemskap för dig som studerar Livs är på din sida! Slaktare och bagare. Snusarbetare och kylpersonal. Maskin skötare och kafferostare. Bryggare och kex

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees

ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees Helena Johansson ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees Johansson was elected to the The Swedish Association of Health Professionals (Vårdförbundet - swe) in mid 1980's. She had previously

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2

GWA ARTIKELSERIE INNEHÅLL. 1 Publicering av sexbilder på Facebook ej saklig grund för uppsägning AD 2012 NR 25... 2 GWA ARTIKELSERIE Titel: Nyhetsbrev, juni 2012 Rättsområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslaus Arbetsrättsgrupp Datum: Juni, 2012 I vanlig ordning när det nalkas sommar, sol och välförtjänt ledighet

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen

1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen LÄRARNAS RIKSFÖRBUND 1884-2000 1971 års avtalsrörelse: den stora akademikerkonflikten och tjänstepliktslagen 1971 års avtalsrörelse kom att bli den mest händelserika i SACOs historia och berörde i hög

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

ORGANISERING FÖRÄNDRAR VÄRLDEN! MÖT FACKLIGT AKTIVA SOM TROTSAR FÖRTRYCK

ORGANISERING FÖRÄNDRAR VÄRLDEN! MÖT FACKLIGT AKTIVA SOM TROTSAR FÖRTRYCK ORGANISERING FÖRÄNDRAR VÄRLDEN! MÖT FACKLIGT AKTIVA SOM TROTSAR FÖRTRYCK DE KÄMPAR FÖR FACKLIGA RÄTTIGHETER I den här broschyren kan du läsa om hur den fackliga situationen ser ut i några länder i världen.

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

Synen på fackets roll

Synen på fackets roll Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò Synen på fackets roll Resultat av en undersökning från Demoskop Maria Rankka och Cecilia Stegö Chilò

Läs mer

Uppsats om Barnsoldater

Uppsats om Barnsoldater Uppsats om Barnsoldater Min uppsats handlar om barnsoldater. Anledningen till att jag har valt detta ämne är för att jag såg en film som hette Blood Diamond som delvis handlade om barnsoldater. Filmen

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner !! Ekonomiska frizoner är ett hot mot den globala fackföreningsrörelsen. I zonerna finns många miljoner anställda, men nästan ingen tillåts att gå med i facket. Ofta är facklig verksamhet förbjuden i zonerna.

Läs mer

Tema: Ekonomiska frizoner

Tema: Ekonomiska frizoner ! Tema: Ekonomiska frizoner Bild omslag:: Metallindustriarbetare i Gujarat, Indien.! TEMA är en serie skrifter som ges ut av LO-TCO Biståndsnämnd för att tematiskt belysa och diskutera aktuella frågor

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Fackföreningsrörelsen Afrika

Fackföreningsrörelsen Afrika Utan kontakter med ett lands fackliga organisationer är det svårt att förstå vad som sker i arbetslivet. Fackliga företrädare ger ett annat perspektiv än företag och myndigheter ett underifrånperspektiv.

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem:

Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: L/A KRIG I ALLMÄNHET Varför krigar människor? Det finns lite olika teorier om det. Här är några av dem: 1. Människans natur Vissa hävdar att människan är krigisk av sin natur, och att det är därför det

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

FACKLIG UTBILDNING (FU)

FACKLIG UTBILDNING (FU) FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och

Läs mer

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN)

STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) STRATEGI DOKUMENT FÖR MÅLUPPFYLLELSE (VERKSAMHETSPLAN) KOMMUNAL SEKTION ÖST 2015 Förslag till arbetsmetoder/aktiviteter för måluppfyllelse för 2015 Sida 1 av 9 Verksamhetsplan för sektion Öst Vision Viktiga

Läs mer

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport

6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete. 17 september 2009. Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete A (4) Avtal om samarbete 17 september 2009 Byggnads Elektrikerna Fastighets Målarna Seko Transport 6F Avtal om samarbete 1 (4) 6F Fackförbund i samverkan Avtal om samarbete mellan:

Läs mer

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter.

7. Avslutning. 5. Skrivelser. a. b. I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. DAGORDNING STYR ELSEMÖTE. 2000/02/21 Möte nr, 2 I. Mötets öppnande. 2. Godkänna dagordningen. 3. Protokolljustering. 4. Rapporter. a. Flytt av Kontoret till Skandiahamnen b. Blixtens agerande ang. Timo

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet

Kommunalarnas arbetsmarknad. Deltidsarbetslöshet Kommunalarnas arbetsmarknad Deltidsarbetslöshet 1 Bakgrund Deltidsarbetslöshet är ett stort problem för många av medlemmarna i Kommunal. Inom kvinnodominerade vård- och omsorgsyrken är deltider mycket

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Ingenstans att ta vägen

Ingenstans att ta vägen Ingenstans att ta vägen Vi har läst en artikel som handlar om en kille utan hem, pengar och arbete. Han kan inte svenska och bor på ett akutboende. Velibor, som han heter, tycker att man borde få mer hjälp

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Unikt avtal för svensk polis!

Unikt avtal för svensk polis! Avtalsinformation för dig som är medlem i polisförbundet Nr 11 7 december 2007 Är pensionsfrågan så viktig att det är värt en ökad arbetstid? Är det viktigare att inte öka arbetstiden och istället riskera

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014

KONGRESSBLADET. Nej till inkomstförsäkring. 14 juni 2014 KONGRESSBLADET 14 juni 2014 Vi är alla Seko-iter idag sa Karl-Petter Thorwaldsson och fick rungande applåder. LO-ordföranden syftade givetvis på den pågående Sekostrejken mot otrygga anställningar. Nej

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?

Vår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver? 1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

#Negativa kommentarer om jobbet

#Negativa kommentarer om jobbet Rapport om HR-utmaningar, inriktning Sociala Medier #Negativa kommentarer om jobbet Bakgrund Hela 85 procent av Sveriges befolkning över 16 år har tillgång till Internet i hemmet. Sverige hamnar därmed

Läs mer

Patrioten, Ledaren, Mannen

Patrioten, Ledaren, Mannen Patrioten, Ledaren, Mannen Sofie Ahlgren, SAMgymnasiet HT-07 Vi ska gå mot frihetens sol eller mot döden; och om vi dör, så kommer vår sak ändå att leva vidare. Andra kommer att följa oss. (Sandino, Augusto

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer