Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer"

Transkript

1 Hög tid för en modern arbetsmarknad Vad som är fel med lönebildningen i Sverige, och vad vi kan göra åt det. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

2 Innehållsförteckning Lönesättning i takt med tiden Sammanfattning Lönebildning - en liten guide Så vill svenskarna att deras lön ska sättas Så sätts svenskarnas lön Den omoderna lönebildningens konsekvenser Alla vinner på lokal lönebildning Citerade arbeten

3 Lönesättning i takt med tiden I chefsorganisationen Ledarna slår vi vakt om det som brukar kallas den svenska modellen. Vi tror att parterna själva, inte politiker, ska göra upp om villkoren på arbetsmarknaden. Vi tror att kollektivavtal också är morgondagens modell. Just därför måste kollektivavtalen och lönebildningen moderniseras. Fortfarande förhandlas lönerna huvudsakligen fram av människor som medarbetarna själva aldrig har och aldrig kommer att vare sig träffa eller höra talas om. Bakom stängda dörrar och neddragna persienner i ett konferensrum långt borta gör främlingar upp om procentenheter och tiondelar. Därefter vidtar ofta ytterligare en nivå av hemlighetsmakeri, i de lokala förhandlingar där procentsatserna ska omvandlas till kronor och ören för var och en. Detta tycker vi är både omodernt och orättvist. Ledarna vill se en verkligt lokal och individualiserad lönebildning. Vi tycker att makten över lön ska flyttas ner till den enskilda arbetsplatsen och medarbetaren. Vi vill att kollektivavtalen ska erbjuda en process som stödjer människor att själv förhandla med sin egen chef om lön och andra villkor. I den här rapporten förklarar vi varför. Och argumenten är många. Lokal och individuell lönebildning är rättvist. Det är så de flesta, och allt fler, medarbetare själva vill att lönerna ska sättas. Det ger cheferna möjlighet att använda lönen som ett verktyg för ledarskap, utveckling och förändring. Det gör verksamheterna bättre och mer effektiva. Det är med lokal och individuell lönebildning vi kan skapa framtidens svenska modell. Vi tror och hoppas att du vill hjälpa oss i arbetet för en modern svensk arbetsmarknad. På de följande sidorna ger vi dig kunskapen och argumenten. Trevlig läsning. Annika Elias, ordförande Ledarna, Sveriges chefsorganisation 3

4 Sammanfattning Ingen annanstans i världen är och vill människor vara så individualistiska som i Sverige. Svenskarna har en stark önskan att kunna påverka sin tillvaro utifrån egna uppfattningar, värderingar och förutsättningar. Det syns också när man undersöker hur svenskarna ser på lönesättning, både hur den fungerar idag och hur den borde fungera. 7 av 10 svenskar i arbetsför ålder vill att lönen ska förhandlas och sättas på arbetsplatsen, i samtal direkt mellan medarbetare och chef. Bara drygt 3 av 10 tycker det är bra att lönen bestäms på riksnivå i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Stödet för individuell och lokal lönebildning är särskilt starkt bland unga. 8 av 10 unga vill själva förhandla sin lön. 6 av 10 vill ser en utveckling mot mer individualiserade löner. Unga som får förhandla sin egen lön är också betydligt nöjdare med hur lönearbetet fungerar på deras arbetsplats än de som, på central eller lokal nivå, företräds av facket. Trots ett starkt och växande stöd för att lönen ska sättas i samtal direkt mellan medarbetare och chef, är så kallad lokal lönebildning relativt ovanlig i Sverige arbetade ungefär två av tre svenskar i verksamheter där löneökningarna förhandlas fram på riksnivå mellan fack och arbetsgivarorganisationer. En av tre omfattades av lokal lönebildning. Men även den lokala lönebildningen styrs ofta av centrala överenskommelser om löneutrymmets storlek och hur det ska fördelas mellan medarbetarna. Så kallade sifferlösa avtal, där löneutrymmet fastställs och fördelas utan central inblandning, har trots den tilltagande individualiseringen hos medarbetarna blivit ovanligare de senaste åren. Klyftan mellan hur svenskarna vill att lönesättningen ska gå till, och hur den fungerar i praktiken, har en rad negativa konsekvenser. Undersökningar visar att central lönebildning är omotiverande och skapar frustration och maktlöshet bland medarbetarna. Löneskillnaderna avspeglar inte skillnader i prestation och resultat, och många upplever att de har små eller obefintliga möjligheter att påverka lönesättningen. Tre av fyra chefer tycker att kollektivavtalet på deras arbetsplats ger dem små eller inga möjligheter att belöna duktiga medarbetare. Att avtalet är begränsande är dessutom det klart vanligaste svaret när cheferna får uppge vad som är allra svårast i lönearbetet. Hälften av cheferna uppger också att de skulle kunna leverera ett bättre resultat om de fick mer att säga till om gällande lönesättningen. Den omoderna lönebildningen hotar dessutom den svenska arbetsmarknadsmodellen, eftersom den bygger på hög organiseringsgrad och att många därmed omfattas av kollektivavtal. Men under senare år har anslutningen till fackliga organisationer sjunkit. 4

5 Det beror bland annat på att många inte ser vad de vinner på att gå med i fackförbund som förespråkar central lönebildning och vill minska eller hålla tillbaka löneskillnaderna, när de själva vill ha större möjlighet att påverka sin egen lön och löneutveckling. Lokal lönebildning har däremot visat sig leda till goda resultat för både medarbetare och verksamhet. En undersökning inom SACO:s medlemsförbund finner till exempel att lönesamtal ger en klart högre lön för kvinnor. Undersökningen visar också att det är kvinnor i de lägre lönenivåerna som tjänar mest på lönesamtalet. Även i andra undersökningar har man sett ett positivt samband mellan lönesamtal och lönenivå. Lönesamtalet verkar också vara viktigare för kvinnors löner än för mäns. Välfungerande lönesamtal kan därför vara ett viktigt redskap för att komma till rätta med osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Andra undersökningar pekar på att lokal lönebildning också leder till nöjdare medarbetare, bättre produktivitet, högre tillväxt och bättre lönsamhet. 5

6 Lönebildning en liten guide Vad innebär egentligen lönebildning? Det enkla svaret ges i Nationalencyklopedin. Det är den process enligt vilken löner bestäms. I Sverige brukar denna process beskrivas som Den svenska modellen. Det innebär att löner och andra villkor bestäms av arbetsmarknadens parter, det vill säga fack och arbetsgivare. Förhandlingarna mellan parterna om löner och villkor kan ske på tre olika nivåer: centralt, bransch eller lokalt. Förhandlingarna leder så småningom fram till en överenskommelse kollektivavtalet. För den enskilde betyder ett starkt centraliserat system att möjligheterna är små att påverka den egna lönen. Lönenivåer och villkor bestäms i första hand i förhandlingar mellan den fackliga organisationen och arbetsgivarorganisationen. Motsatsen är det sätt som Ledarna ser som det moderna sättet att hantera lönebildningen, nämligen det lokala och individuella där den enskilde, den egna chefen och det enskilda företaget tillsammans tar det fulla ansvaret för lönebildningen. Den lönebildning Ledarna förespråkar är att jämföra med det Medlingsinstitutet kallar modell ett (se sidan 18). Kollektivavtalets roll är här att slå fast formerna för lönebildning, lönesättning och allmänna villkor, medan den direkta lönebildningen sker lokalt helt utifrån lokala och individuella förutsättningar. 6

7 Så vill svenskarna att deras lön ska sättas Hela världen individualiseras allt mer. Även om Sverige redan i dag är världens mest individualiserade land, blir svenskarnas individualistiska värderingar starkare för varje generation. SAMMANFATTNING Svenskarnas övergripande värderingar avspeglar sig i deras syn på lön och lönesättning. Stödet för dagens kollektivistiska lönesättning är svagt. Många är missnöjda med att de har så små möjligheter att påverka sin lön, och att löneskillnaderna är otydligt motiverade. De flesta svenskar tycker att lönen ska sättas direkt mellan medarbetare och chef. Särskilt unga vill företräda sig själva istället för att företrädas av andra. Det finns ett starkt stöd för att skillnader i prestation, ansvar, kompetens och utbildning ska synas tydligt i lönekuvertet. Oavsett vilken lönemodell man själv omfattas idag, vill svenskarna se en utveckling mot mer individuell lönesättning. Dagens svenska samhälle är det kanske mest individualistiska samhälle som världen hittills har skådat. Så beskriver statsvetarna Ulf Bjereld och Marie Demker Sverige i en debattartikel i Dagens Nyheter (Bjereld & Demkert, 2011). Och det är sannolikt en riktig beskrivning. Sett ur ett globalt perspektiv intar Sverige en unik position. Ingen annanstans i världen är och vill människor vara så individualistiska som här. Det syns till exempel i den så kallade World Values Survey, som mäter värderingar i ett stort antal länder. Resultatet presenteras bland annat i följande kartbild under namnet Inglehart-Welzel Cultural Map of the World (Inglehart, 2009). Källa: Inglehart-Welzel Cultural Map of the World, (Inglehart, 2009) Värderingar i världen Sekulärä värderingar Traditionella värderingar Orthodox Värderingar för överlevnad Confucian Södra Asien Africa Katolska Europa Sydamerika Protestantiska Europa Sverige Engelsktalande Värderingar för självförverkligande Som synes intar Sverige en speciell position på kartan, eftersom svenskarna i så hög grad både värderar självförvekligande och har en sekulär syn på världen. Att Sverige så tydligt skiljer ut sig från resten av världen skulle kunna tolkas som att vi, i och med globaliseringen, med tiden kommer närma oss resten av världen. Att vi på grund av omvärldens påverkan skulle bli mindre individualistiska. Men i stället är det omvärlden som närmar sig oss. Mätningarna visar att flertalet av världens länder befinner sig i en förflyttning upp mot övre högra hörnet. Världen i stort blir allt mer likt Sverige av i dag. 7

8 Även andra mätningar visar att svenskarna, trots att vi redan är världens största individualister, fortsätter att värdera självförverkligande i allt högre grad. SOM-institutet i Göteborg, som löpande följer svenskarnas värderingar och åsikter inom en rad olika områden, har till exempel mätt hur viktigt självförverkligande är för olika generationer. Resultatet visar att andelen som tycker att självförverkligande är mycket viktigt stiger för varje generation. Självförverkligande (värderingsutveckling i fyra generationer) Källa: Värderingar i en globaliserad tid, (Oscarsson, H. 2009) Andel mycket viktigt 50% 45% 40% 35% 25% 20% 15% 10% 5% % De unga som i dag ska eller just har kommit ut i arbetslivet har med andra ord en ännu starkare önskan om att kunna påverka sin tillvaro utifrån egna uppfattningar, värderingar och förutsättningar. För att förstå hur svenskarna vill att lönerna sätts, och varför frustrationen över hur det faktiskt fungerar är så stor, är det bra att känna till dessa övergripande trender och förändringar. Det finns en rad undersökningar som visar hur svenskarna ser på lönesättning, både hur den fungerar idag och hur den borde fungera. På de följande sidorna presenterar vi några av dem. 8

9 Unga vill företräda sig själva, inte företrädas av andra För att förstå hur framförallt unga människor (25-30 år) tänker i förhållande till lön och lönebildning genomförde Novus Opinion 2009, på uppdrag av Ledarna och Almega, en attitydundersökning. Resultatet presenterades i skriften Rör inte min lön (Almega & Ledarna, 2009). Få nöjda med hur det går till när lönen bestäms Känner du dig nöjd eller missnöjd med hur det går till när din lön bestäms på din arbetsplats? Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) 19% 38% 7% 7% 29% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd Rör inte min lön visade att stödet för dagens lönesättning är svagt bland unga. Endast en av tre är mycket eller ganska nöjd med hur det går till när lönen bestäms på den egna arbetsplatsen. Unga som har individuell lön är oftare nöjda med lönesättningen Känner du dig nöjd med hur det går till när din lön bestäms på din arbetsplats? Svarsgrupp där lön bestäms genom: Centrala fackliga förhandlingar Lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare En kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Individuella samtal 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket nöjd Ganska nöjd Varken eller/vet ej Ganska missnöjd Mycket missnöjd Mest nöjda är de som har en modell där lönen sätts genom individuella samtal. Mest missnöjda är de som har en modell där antingen lönen sätts genom centrala förhandlingar mellan parterna eller där fack och arbetsgivare lokalt förhandlar fram lönen. 9

10 Få känner att man kan påverka sin lön genom sin insats och sin kompetens 1 I vilken utsträckning kan du genom din personliga kompetens och insats på jobbet, påverka din egen lön? I mycket hög utsträckning I ganska hög utsträckning Osäker/vet ej I ganska liten utsträckning I mycket liten utsträckning Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) Svarsgrupp där lön bestäms genom: Centrala fackliga förhandlingar Lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Individuella samtal Alla grupper 0% 20% 40% 60% 80% 100% De unga är främst missnöjda med att de inte kan påverka lönen. Endast 1 av 10 uppger att man i mycket hög utsträckning kan påverka sin lön genom sin insats och sin personliga kompetens. Stöd för löneskillnader - om det finns bra skäl 1 I vilken utsträckning kan du genom din personliga kompetens och insats på jobbet, påverka din egen lön? Har ett större ansvar Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) Presterar bättre resultat Har högre kompetens för jobbet Har kompetensutvecklats mer Har högre utbildning Har arbetat längre på arbetsplatsen Är äldre Har haft ett chefsjobb tidigare 0% 20% 40% 60% 80% 100% Mycket starkt skäl Ganska starkt skäl Vet ej Ganska svagt skäl Mycket svagt skäl/inget skäl alls Undersökningen visar vidare att de unga ger sitt stöd till löneskillnader mellan kollegor med helt jämförbara arbetsuppgifter så länge de är grundade på skäl som upplevs som rimliga. Större ansvar, prestation, kompetens för jobbet och vidareutbildning är skäl som anses starka och rimliga för löneskillnader. Att någon haft ett chefsjobb tidigare, ålder och antal år på arbetsplatsen anses inte som starka skäl till löneskillnader. 10

11 Löneskillnader ofta dåligt motiverade Tycker du att löneskillnader som finns på din arbetsplats är tydligt motiverade? Ja, tydligt motiverade Vet ej/ingen uppfattning Nej, inte tydligt motiverade Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) Svarsgrupp där lön bestäms genom: Centrala fackliga förhandlingar Lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Individuella samtal Alla grupper 0% 20% 40% 60% 80% 100% Problemet är att de löneskillnader som finns på arbetsplatsen ofta är dåligt motiverade. Endast 3 av 10 svarar att löneskillnaderna på arbetsplatsen är tydligt motiverade. Bland de unga vars lön bestäms helt individuellt anser däremot hälften att löneskillnaderna är tydligt motiverade. Opinion för individuell lönesättning Hur skulle du helst vilja att din löns bestämdes på din arbetsplats? 33% 43% 9% 8% 7% Genom individuella samtal Genom kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Genom lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Genom centrala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Vet ej På frågan hur man helst skulle vilja att lönen bestämdes svarar en tydlig majoritet av de unga att lönen ska bestämmas i en individuell modell. 43 procent av de unga efterfrågar en kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal. 33 procent vill att lönen bestäms helt genom individuella samtal. 8 av 10 unga är alltså för en individuell lönesättning. 11

12 Majoritet vill se utveckling mot mer individuell lönesättning på arbetsmarknaden Skulle du vilja se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning, mindre individuell lönesättning eller är det bra som det är idag? Källa: Rör inte min lön, (Almega & Ledarna, 2009) Mer individuell lönesättning Vet ej Svarsgrupp där lön bestäms genom: Centrala fackliga förhandlingar Lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare Kombination av fackliga förhandlingar och individuella samtal Individuella samtal Alla grupper Bra som det är idag Mindre individuell lönesättning 0% 20% 40% 60% 80% 100% De allra flesta, oavsett vilken lönemodell man själv har, vill se en utveckling mot mer individuell lönesättning än idag. Även bland de som idag omfattas av centrala fackliga avtal är stödet för mer individuell lönesättning stort. 57 procent uppger att man vill se en utveckling på arbetsmarknaden mot mer individuell lönesättning. Det finns alltså en tydlig opinion för individuell lönesättning bland de unga på arbetsmarknaden. En liknande bild framträder i en annan undersökning, Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor (Wennberg & Ericson, 2009) som genomfördes av Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Swedbank under I undersökningen, en webbenkät som besvarades av unga mellan 18 och 30 år, ställdes frågan Förhandlar du helst lön och arbetstid individuellt med arbetsgivare eller gemensamt med facket?. Källa: Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor, (Wennberg & Ericson, 2009) Unga röster om facket Förhandlar du helst lön och arbetstid individuellt med arbetsgivare eller gemensamt med facket? 50% 40% 30% 20% 10% 0% Totalt Man Kvinna år år Helst själv direkt med arbetsgivaren Helst själv direkt med arbetsgivaren, men med stöd av facket Helst via facket Vet ej Svaren visade att 4 av 10 helst förhandlar själv direkt med arbetsgivaren. Ytterligare 3 av 10 gör det helst själva men med stöd av facket. 7 av 10 unga önskar med andra ord att förhandla själva, ett resultat som väl överensstämmer med resultatet i rapporten Rör inte min lön. 12

13 Stort stöd i alla grupper 2008 genomförde Näringslivets undersökningsinstitut en undersökning kring lönebildning på uppdrag av Almega. Drygt 1000 personer i åldrarna år intervjuades per telefon (Almega, Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare, 2008). Källa: Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare, (Almega, 2008) Majoritet vill att lönen bestäms lokalt Det är bra om min lön besäms på:...mitt företag i förhandlingar mellan min chef och mig själv...mitt företag i förhandlingar mellan facket och arbetsgivaren..riksnivå i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Undersökningen visar att 70 procent vill att lönen bestäms på arbetsplatsen mellan chef och medarbetare. Hälften tycker det är bra att löneförhandlingen sker på arbetsplatsen men mellan fackförening och arbetsgivare. Minst vill man att lönen bestäms på riksnivå. Endast 35 procent svarar att det är bra om min lön bestäms på riksnivå i förhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Stödet finns även från arbetare Det är bra om lönen bestäms i förhandlingar mellan min chef och mig själv Fackmedlem Källa: Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare, (Almega, 2008) Ej fackansluten Arbetare Tjänstemän Storstad Privat tjänstesektor Födda på 70-talet Födda Föddfa på 40-talet Alla grupper Bryter man ned svaren från dem som helst vill att lönen sätts lokalt i ett samtal med chefen visar undersökningen på följande signifikanta skillnader. Ej fackligt anslutna är mer intresserade av individuell förhandling än fackligt ansluta, 80 respektive 67 procent. Bland tjänstemännen svarar 74 procent av man vill att löneförhandlingen sker lokalt med den egna chefen. Arbetare är något mindre intresserade, men nästan 7 av 10 (67 procent) vill ändå ha den formen av lönesättning. 13

14 Det finns en betydande skillnad mellan yngre och äldre. Av de svarande födda på 70-talet svarar 77 procent att det är bra att lönen sätts lokalt i samtal med chefen medan motsvarande andel bland födda på 40-talet är 59 procent. Det är med andra ord troligt att skillnaden i individualisering mellan olika generationer som vi beskrivit tidigare också syns i dessa svar. Svenskt Näringsliv (Svenskt Näringsliv, 2011) genomförde i maj 2011 en undersökning med syfte att undersöka hur lönebildningen går till i dag och vilka framtida önskemål som finns. I undersökningen tillfrågades drygt förvärvsarbetande. Så sätts löner idag Hur bestäms din lön idag? Samtliga LO-medlem TCO-medlem Källa: Lönebildning - Förvärvsarbetande, (Svenskt Näringsliv, 2011) SACO-medlem Arbetare Tjänstemän Mellan mig och min chef Mellan mig och min chef, men med stöd av facket Mellan det lokala facket och företaget Av det centrala kollektivavtalet På annat sätt Vet ej/inget svar 31 procent svarar att lönen i dag bestäms mellan mig och min chef. Ytterligare 16 procent genom samtal mellan anställd och chef, men med stöd av facket. Lönen bestäms i dag i störst utsträckning på dessa båda sätt för anställda inom SACO, och sedan i sjunkande grad för TCO respektive LO-medlemmar. 14

15 Stort gap mellan nuläge och börläge Hur skulle du vilja att din lön bestämdes? Samtliga LO-medlem Källa: Lönebildning - Förvärvsarbetande, (Svenskt Näringsliv, 2011) TCO-medlem SACO-medlem Arbetare Tjänstemän Mellan mig och min chef Mellan mig och min chef, men med stöd av facket Mellan det lokala facket och företaget Av det centrala kollektivavtalet På annat sätt Vet ej/inget svar 45 procent vill att lönen bestäms mellan mig och min chef. Ytterligare 31 procent på samma sätt fast med stöd av facket, det vill säga ungefär 8 av 10. Beroende på vilken organisation man är fackligt organiserad i så skiftar intresset. Av LOmedlemmarna så svarar 28 procent att man helst vill att lönen bestäms mellan mig och min chef. Ytterligare 42 procent mellan mig och min chef fast med stöd av facket. Totalt föredrar alltså 7 av 10 tillfrågade LO-medlemmar att lönen bestäms i ett lönesamtal. SACO-medlemmarna är mest positiva. Här är svaren 51 respektive 34 procent på de båda alternativen. Jämför man nuläge med börläge så beskriver 47 procent att lönen bestäms i samtal mellan mig och chefen alternativt i samtal mellan mig och chefen, men med stöd av facket. 76 procent skulle helst vilja att lönen bestämdes på dessa sätt. En nedbrytning av dessa svar visar att lönen idag bestäms på ovan sätt för 36 procent av arbetarna, medan 72 procent svarar att man skulle vilja att lönen bestämdes så. För tjänstemän är motsvarande att 59 procent svarar att den bestäms så i dag medan 82 procent svarar att den borde bestämmas så. 15

16 Ytterligare en undersökning från 2011 innehåller ett liknande resultat som Svenskt Näringslivs undersökning. Almega (Silentium, 2011) frågade under juli 2011 drygt 1100 personer i åldrarna 20 till 70 år. Lönen och rättvisan Vilket sätt tycker du är mest rättvist när den egna löneökningen bestäms? 70% Källa: Vad är rättvisa löner - och för vem?, (Silentum, 2011) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Genom individuella samtal mellan den anställde och chefen. Vid lokala fackliga förhandlingar på företaget, dvs utan den anställdes medverkan Genom centrala fackliga förhandlingar, dvs utan den anställdes medverkan Vet ej 66 procent, det vill säga 7 av 10, anser att det mest rättvisa är att löneökningen bestäms genom individuella samtal mellan den anställde och chefen. Av de som inte är fackligt anslutna anser 8 av 10 att det är mest rättvist att den egna löneökningen ska bestämmas genom individuella samtal mellan den anställde och chefen. Av dem som är fackligt anslutna anser 6 av 10 detsamma. Kvinnor tycker i något högre grad att det är mest rättvist att löneökningen bestäms genom individuella samtal. Åldersmässigt är åringar mest positiva till individuella samtal, 7 av 10. Andelen positiva faller med stigande ålder, men ändå tycker 6 av 10 av åringarna att individuella samtal är mest rättvist när det gäller att bestämma löneökningen. 16

17 Så sätts svenskarnas lön i verkligheten Trots ett starkt och växande stöd för att lönen ska sättas i samtal direkt mellan medarbetare och chef, är så kallad lokal lönebildning relativt ovanlig i Sverige. SAMMANFATTNING 2010 arbetade ungefär två av tre svenskar i verksamheter där löneökningarna förhandlas fram på riksnivå mellan fack och arbetsgivarorganisationer. En av tre omfattades av lokal lönebildning. Men även den lokala lönebildningen styrs ofta av centrala överenskommelser om löneutrymmets storlek och hur det ska fördelas mellan medarbetarna. Så kallade sifferlösa avtal, där löneutrymmet fastställs och fördelas utan central inblandning, har trots den tilltagande individualiseringen hos medarbetarna blivit ovanligare de senaste åren. Som vi sett finns det alltså ett starkt och växande stöd för att lönen ska sättas i samtal direkt mellan medarbetare och chef, med eller utan stöd av det lokala facket. På arbetsmarknadsspråk brukar det kallas lokal lönebildning. Trots det stora och växande stödet är lokal lönebildning relativt ovanlig i Sverige. Det statliga Medlingsinstitutet rapporterar varje år hur lönebildningen på arbetsmarknaden har utvecklats. Så sätts svenskarnas lön Källa: Avtalsrörelsen och lönebildningen , (Medlingsinstitutet ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning 17

18 Som syns i diagramet på föregående sida arbetade 2010 ungefär två av tre svenskar på arbetsplatser med någon typ av central lönebildning, det vill säga att löneökningarna förhandlas fram på riksnivå mellan fack och arbetsgivarorganisationer. Det handlar om allt ifrån generella höjningar alla medarbetare får samma procentuella löneökning, oavsett insats till så kallade lönepotter, där man centralt slår fast en procentsats för de totala lönehöjningarna, men där individen bara är garanterad en viss summa eller ingenting alls. Samma år var det således bara en tredjedel av medarbetarna på svensk arbetsmarknad som omfattades av lokal lönebildning. Men Medlingsinstitutets beskrivning av de tre lönebildningsmodeller som har lokal lönebildning som utgångspunkt visar att två av dem likafullt styrs av centrala överenskommelser (Medlingsinstitutet, 2011). Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Lönerevisionen sker i första hand genom lokal överenskommelse om både den sammanlagda löneökningens storlek och hur den ska fördelas mellan medarbetarna. Men om parterna inte kan komma överens finns en så kallad stupstock som bestämmer utrymmets storlek, samt hur stor summa alternativt andel av löneutrymmet som ska läggas ut på varje medarbetare. Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Utgångspunkten är att lönerevisionen ska ske genom lokal överenskommelse om såväl utrymmets storlek som fördelning på individer. Om de lokala parterna inte kan enas gäller en stupstock som fastställer det totala löneutrymmet, men däremot inte hur stor summa alternativt del av löneutrymmet som ska läggas ut på varje medarbetare. Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme Lönerna bestäms helt genom lokal lönebildning, det vill säga utan centralt fastställt utrymme och utan individgaranti. Vid lönerevisionen sätts den nya lönen antingen av de lokala parterna eller i samtal mellan chef och medarbetare. Det är den sistnämnda modellen som brukar kallas sifferlösa avtal som Ledarna förespråkar och tillämpar sedan början av 1990-talet. Då tecknade vi det så kallade Ledaravtalet tillsammans med arbetsgivarorganisationen Almega. Ledaravtalet innebär att vi inte längre slår fast vare sig totala löneökningar eller individuell fördelning, utan avtalet reglerar bara hur den lokala löneprocessen ska gå till till exempel hur ofta lönen ska förhandlas, att den ska sättas direkt mellan chef och medarbetare och att den ska grunda sig på prestation, ansvar och resultat. Genom sifferlösa avtal får den enskilda medarbetaren största möjliga makt över sin egen lön och löneutveckling. I stället för att styras av hela arbetsmarknadens eller hela den egna branschens utrymme för löneökningar, sätts lönen utifrån den egna arbetsplatsens förutsättningar och allra viktigast den egna insatsen. 18

19 Sammanfattningsvis kan man konstatera att lokal lönebildning sett över hela 2000-talet har blivit vanligare. Det är främst de varianter på kollektivavtal som inte innehåller en individgaranti som växer. Däremot har de sifferlösa avtalen blivit mindre vanliga, trots den tilltagande individualiseringen hos medarbetarna. Men utvecklingen skiljer sig mycket åt mellan olika sektorer av arbetsmarknaden. SACO:s rapport om lönebildning (Regnér & Granqvist, 2009) visar att i princip alla medlemmar [98 %] inom akademikerfacken omfattas av avtal utan individgarantier omfattades 57 procent av SACO-medlemmarna av avtal med lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme eller lokal lönebildning med enbart stupstock om utrymmets storlek. Så sätts svenskarnas lön inom den privata sektorn Källa: Avtalsrörelsen och lönebildningen , (Medlingsinstitutet ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning Inom den privata sektorn har utvecklingen mot mer lokal lönebildning legat stilla under flera år, för att under 2010 bli mer sällsynt. Det är speciellt lokal lönebildning med stupstock om utrymmet och någon form av individgaranti som nästan har försvunnit. De två övriga formerna av lokal lönebildning behåller dock samma andel som tidigare år. Medlingsinstitutet ger ingen direkt förklaring till varför den tredje typen av lokal lönebildning minskat. 19

20 Så sätts svenskarnas lön inom kommun och landsting Källa: Avtalsrörelsen och lönebildningen , (Medlingsinstitutet ) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lokal lönebildning utan centralt angivet utrymme (sifferlösa avtal) Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek Lokal lönebildning med stupstock om utrymmets storlek och någon form av individgaranti Lönepott utan individgaranti Lönepott med individgaranti alt. stupstock om individgaranti Generell höjning och lönepott Generell höjning Inom kommun och landsting har andelen anställda som berörs av lokal lönebildning förändrats kraftigt de senaste två åren. Under 2009 uppskattade Medlingsinstitutet att alla anställda omfattades av denna typ av lönebildning, medan man för senaste året gör en annan värdering. Nästan hälften av de anställda inom kommun och landsting omfattas av lokal lönebildning. Den typ man omfattas av innehåller inga individgarantier. Enligt Medlingsinstitutet är förklaringen till förändringen 2010 att Svenska Kommunalarbetareförbundets avtal ändrats från grupp 3 till grupp 5. 20

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal

Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk

Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Internt PM Dokumentet skapat Senaste ändrat Grupp/avdelning/projekt Version Författare 2011-10-11 2011-10-13 Yrke och villkor 1 Oskar Falk Avtalskonstruktioner Vad är lön? Kvitto på arbetsinsats Kvitto

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Styrelsens förslag Idé & Framtid 2014

Styrelsens förslag Idé & Framtid 2014 Styrelsens förslag Idé & Framtid 2014 Verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer. Chefen har en avgörande inverkan på verksamheters effektivitet, produktivitet, innovationsförmåga och arbetsmiljö.

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg

Att sätta lön. Guide till dig som är chef. 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Att sätta lön Guide till dig som är chef 2015 Karin Karlström och Anna Kopparberg Alla kan inte vara nöjda med sin lön, men målet är att alla, inklusive du som chef, ska vara nöjda med hur lönesättningen

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Backspegeln är inte kompassen för lönebildningen

Backspegeln är inte kompassen för lönebildningen inlägg Lena Granqvist är doktor i nationalekonomi och verksam vid Saco. lena.granqvist@saco.se Håkan Regnér är docent i nationalekonomi och verksam vid Saco. hakan.regner@saco.se Backspegeln är inte kompassen

Läs mer

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF

Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Vägledning till Lönebildningsavtal 2013 Fastigo Vision, Unionen och AiF Fastigo och Vision, Unionen samt AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sv. Ingenjörer, Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna,

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport

Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Ademikernas lokala löneprocesser

Ademikernas lokala löneprocesser 2014 Lena Granqvist och Håkan Regnér Ademikernas lokala löneprocesser Akademikernas lokala löneprocesser Lena Granqvist och Håkan Regnér Lena Granqvist och Håkan Regnér och Saco 2014 ISBN: 978-91-87146-96-1

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF

Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF Bilaga 1 Avtal om lokal lönebildning i företagen mellan Föreningen Vårdföretagarna och SKTF 1. Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i ovanstående förbund som är anställda i företag anslutna

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014

Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 Från ord till handling Idé och framtid i praktiken 2010-2014 I dokumentet beskrivs arbetet med Ledarnas centrala ställningstaganden inom områdena lön, ledarskap, chefsförsörjning och hållbarhet. Utgångspunkten

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision

Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete

40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete 40-talisternas uttåg och 80- talisternas intåg. Vad ställer det för krav på företagen vad gäller lönesättning och strategiskt hr-arbete Var är alla jobbarna? Kan man köra ett sågverk själv? Arbetare

Läs mer

Tio chefer om lön. Därför behöver arbetsmarknaden moderniseras. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer

Tio chefer om lön. Därför behöver arbetsmarknaden moderniseras. Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Tio chefer om lön Därför behöver arbetsmarknaden moderniseras Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Tio berättelser om varför svensk arbetsmarknad måste moderniseras I den här skriften

Läs mer

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare

LÖNEAVTAL Friskolor. Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare LÖNEAVTAL Friskolor Giltighetstid: LR/Lärarförbundet 2013-09-01 2017-08-31 Kommunal 2013-09-01 2016-10-31 Vision 2013-09-01 tillsvidare Innehållsförteckning Kollektivavtal om lönebildning i fristående

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015

Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Arbetsgivarfrågor Nr 2, Februari 2015 Lönerevision 2015 Enligt det avtal som Livsmedelsföretagen träffat med Livsmedelsarbetareförbundet (Livs) ska företagen genomföra lönerevision per den 1 april 2015.

Läs mer

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T

Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T 2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet

Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet Klubbstöd - Avtal om lokal lönebildningen mellan IT & Telekomföretagen inom Almega ITavtalet och Unionen Kompletterande förhandlingsstöd till löneavtalet och de partsgemensamma tillämpningsanvisningarna

Läs mer

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef!

Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1. Kalla chefen chef! Chefsbarometer 2007 - delrapport 1 Kärt barn har många namn heter det. I så fall är Sveriges chefer sannerligen populära! En chefs främsta uppgift är att skapa resultat i den verksamhet han eller hon

Läs mer

SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE 6 5 Totalt 5 31% Totalt 5% 11% 3% i mycket liten i liten i stor i mycket stor vet ej 6 5 49% 53% 31% 31% Man Kvinna 6% 4% 12% 3% 2% i mycket liten i liten i stor i mycket stor vet ej 6 5 51% 48% 56% 37%

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 3. Jakten på cheferna till välfärdssektorn

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 3. Jakten på cheferna till välfärdssektorn Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 3 Jakten på cheferna till välfärdssektorn Ledarnas Chefsbarometer 2008 Delrapport 3: Jakten på cheferna till välfärdssektorn Chefer i offentlig sektor upplever

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Akademikerförbundens löneprocess

Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition

Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition 2013 Anna Danielsson Håkan Regnér Tillämpningen av individuell lönesättning - problem och möjligheter Inför 2012 års forsknings- och innovationspolitiska proposition Tolkningar av studien: Besluts- och

Läs mer

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv

Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Unionens krav Bra jobb ska löna sig Balans i tid Ett utvecklande arbetsliv Detta vill Unionen i avtalsrörelsen Målet för avtalsrörelsen är att förbättra vår vardag och våra villkor. Utgångspunkten är vår

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag

Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016

Löneavtal 2013-2016. 1. Utgångspunkter. 2. Lönepolitik LÖNEAVTAL 2013-2016 Löneavtal 2013-2016 Löneavtalet gäller mellan Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Ideella och Idéburna Organisationer och Unionen, Akademikerförbunden och Vision avseende tjänstemän. 1. Utgångspunkter

Läs mer

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten

Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten A-CIRKULÄR Till Regioner Avtalsenheten Unionen Direkt Datum Vår referens Cirkulär nr 2013-07-05 Madeleine Lindermann, Avtalsenheten 13.60 Avtal 2013 inom Almega IT-Hantverkarna Nu är det nya avtalet för

Läs mer

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.

Lönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner. Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Lönebildning för utvecklingskraft

Lönebildning för utvecklingskraft Nils Karlson och Anders Thorstensson (red) Lönebildning för utvecklingskraft A 262196 NORSTEDTS UTARBETAD 1 SAMARBETE MED RATIO - NÄRINGSLIVETS FORSKNINGSINSTITUT INNEHÅLL Introduktion 9 Nils Karlson och

Läs mer

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen

DITT LÖNESAMTAL. guide till löneförhandlingen DITT LÖNESAMTAL guide till löneförhandlingen Juseks stöd inför lönesamtalet För medlemmar www.jusek.se Innehåll Ditt lönesamtal guide till löneförhandlingen... 3 Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet...

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Välfärd eller misär för chefer i välfärdssektorn?

Välfärd eller misär för chefer i välfärdssektorn? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Välfärd eller misär för chefer i välfärdssektorn? - En rapport om att jobba som chef i den offentliga sektorn i jämförelse med den privata. Innehållsförteckning Förord Inledning

Läs mer

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar

2. Lönehöjning 2013-05-01, 2014-05-01 och 2015-05-01 Allmän pott för lokala förhandlingar Löner m m 1. Löneprinciper Lönesättningen skall vara individuell och differentierad. BILAGA A LÖNER M M Bilaga A Lönerna skall bestämmas med hänsyn till ansvaret och svårighetsgraden i arbetsuppgi erna

Läs mer

Decentraliserad lönebildning bland akademiker i privat och offentlig sektor

Decentraliserad lönebildning bland akademiker i privat och offentlig sektor Lena Granqvist & Håkan Regnér Decentraliserad lönebildning bland akademiker i privat och offentlig sektor Under det senaste decenniet har lönebildningen decentraliserats och individualiserats för många

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy

Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor

Unga röster om facket. Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Unga röster om facket Undersökning om ungas inställning till fackförbund och fackliga frågor Lars Wennberg, Öhrlings PricewaterhouseCoopers och Lars Ericson, Swedbank September 2009 Innehåll INNEHÅLL...

Läs mer

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13

Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 12_PI_Lönsam_lön 4.doc 2008-06-13 Pharma Industry nr 3/08 Sidan 1 av 5 Lönsam lönesättning Lönen är en av de viktigaste delarna i relationen mellan arbetsgivaren och medarbetaren. I stort sett alla medarbetare vill ha mer lön och många

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa?

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och konjunkturen Gasa eller bromsa? Innehållsförteckning Förord... 2 Rapporten i korthet... 4 Hur mår konjunkturen?... 5 Rekrytering... 6 Stannar chefen kvar?... 10

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst

I det offentligas tjänst: Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag. Chefsbarometer 2007 delrapport 2. I det offentligas tjänst : Tuffa chefsvillkor värdefulla uppdrag Chefsbarometer 2007 delrapport 2 Våga välja offentlig sektor! Under min karriär har jag träffat på några av de mest hängivna och kompetenta medarbetarna under mina

Läs mer

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31

LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013. Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 LÖNEBILDNING I FÖRETAGEN Lernia Lärarförbundet Sveriges Ingenjörer 2012 2013 Giltighetstid: 2012-04-01 2013-03-31 Innehållsförteckning 1 Lönebildningens betydelse inom Lernia... 4 2 Kompetensutveckling...

Läs mer

EXAMENSARBETE. Individuella lönesättningens påverkan på arbetsmotivationen i Sverige. Alexander Öström 2013. Filosofie kandidatexamen Psykologi

EXAMENSARBETE. Individuella lönesättningens påverkan på arbetsmotivationen i Sverige. Alexander Öström 2013. Filosofie kandidatexamen Psykologi EXAMENSARBETE Individuella lönesättningens påverkan på arbetsmotivationen i Sverige Alexander Öström 2013 Filosofie kandidatexamen Psykologi Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi, teknik

Läs mer

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken

Din lön. Lönestatistik. Dags för lönesamtal? Använd statistiken Din lön Lönestatistik Dags för lönesamtal? Använd statistiken Innehåll Så använder du statistiken 3 Samtal om lön 4 Lönesamtalet steg för steg 8 Hela arbetsmarknaden 9 Lön efter examensår och sektor 9

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Avtalsextra 12 juni 2012

Avtalsextra 12 juni 2012 Avtalsextra 12 juni 2012 Nytt kollektivavtal med HRF Allmänt Visita och HRF träffade efter medling ett nytt kollektivavtal den 10 juni 2012. Nedan finns en sammanfattning av avtalet. - avtalsperioden är

Läs mer

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn

! 2014-12-09 + 2014-12-17. Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Överläggningar med lärarorganisationerna den 9/12, 17/12 inför 2015 års löneöversyn Närvarande: För arbetsgivaren: Anders Pettersson Victoria Ödlund (2014-12-09) Patrik Kjällgren (2014-12-17) För arbetstagarna:

Läs mer

Avtalsextra 14 juni 2013

Avtalsextra 14 juni 2013 Avtalsextra 14 juni 2013 Nytt kollektivavtal med Unionen Allmänt Visita och Unionen träffade den 23 maj 2013 ett nytt kollektivavtal för perioden 1 juni 2013 31 maj 2016, vilket motsvarar 36 månader. Båda

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader

Läs mer

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser

AVTAL 2016. Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser AVTAL 2016 Diskussionsunderlag Regionala avtalskonferenser 2 Inledning 2016 är det dags att förhandla om kollektivavtalen igen det är dags för en ny avtalsrörelse, den fjärde Unionen genomför. Inför och

Läs mer

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST Du och din lön - lathund för medlemmar i ST Inledning Här är ett stödmaterial du kan använda i dina förberedelser inför ditt samtal om lön med din chef. Materialet baserar sig på STs syn på hur ett sådant

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

Lönesamtalet. - Tips och råd kring lönesamtalet

Lönesamtalet. - Tips och råd kring lönesamtalet Lönesamtalet - Tips och råd kring lönesamtalet Innehåll: Ditt lönesamtal 3 - Skilj lönesamtalet från utvecklingssamtalet 4 - Arbetsgivarens lönekultur 4 Förberedelsen 5 - Kartlägg din arbetsinsats 5 -

Läs mer

Avtalen klara! Det här betyder det för dig

Avtalen klara! Det här betyder det för dig Avtalen klara! Det här betyder det för dig 1 2 ST, 2007. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafi ska, december 2007. Upplaga: 63 000 ex. Beställ fl er exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52

Läs mer

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco

Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Nyheter i Energiavtalet med Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och Förtecknade Saco Den 4 juli 2013 tecknade KFS och Ledarna, Sveriges Ingenjörer, Civilekonomernas Riksförbund och

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR

Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR Hos oss blir du en bättre chef. CHEFEN I SIFFROR Värdefullt vetande om chefer För tredje gången sedan 2008 presenterar Sveriges chefsorganisation Ledarna skriften Chefen i siffror. Med Chefen i siffror

Läs mer