Tillgänglig. »Om det inte vore för att vi är människor, skulle omorganisationer vara lätta.« Gyllenhaal om talande siffror

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillgänglig. »Om det inte vore för att vi är människor, skulle omorganisationer vara lätta.« Gyllenhaal om talande siffror"

Transkript

1 Medlemstidning från Försvarsförbundet. nr »Om det inte vore för att vi är människor, skulle omorganisationer vara lätta.«valberedningen framgångsfaktor för föreningen Gyllenhaal om talande siffror Tillgänglig Under förändringsarbetet jobbade Helena fackligt på heltid Ledaren:»Våra medlemmar är värda värdighet«

2 innehåll MEDLE MSTIDN RBUND FÖRSVARSFÖ ING FRÅN ET. NR vore för»om det inte niskor, att vi är män ioner isat skulle omorgan vara lätta.«en Valberedning ktor framgångsfa en för förening Omslagsbild: Helena Astanius, ordförande för förening 8 i Skövde, jobbade hårt i samband med förändringsarbetet. Foto: Sören Andersson Gyllenhaal om talande siffror Tillgänglig jobbade ngsarbetet Under förändri på heltid ligt Helena fack medlemmar är Ledaren:»Våra värda värdighet«nr Om Försvarsförbundet Årgång 74. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, Stockholm. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ulrica Jansson Telefon: Fax: E-post: ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se. Annonsbokning: Ywonne Bjärkenrud, Mendo Media AB, Telefon ywonne.b@telia.com. Produktion: Clinton Agency AB. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 1/13 gick i tryck den 12 mars. Nr 2/13 har manusstopp den 13 maj. Tidningen kommer ut den 18 juni. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. 6 Innehåll Hanterade förändring på heltid. Kompetensinventeringen orolig period för Helena Astanius medlemmar Omorganiseringar utan tydliga målbilder är dömda att misslyckas. Expert efterlyser tydlighet Valberedningen. Underskattat uppdrag, men ack så viktigt för föreningens arbete Satsa på kompetensutveckling i oroliga tider. Många möjligheter finns Han presenterar sig som anställd inom ett särintresse, konstaterar Gyllenhaal Samlas för samarbete. Nya organisationen påverkar förstås också Försvarsförbundets arbete Tinna tänker att lågenergidagarna är slut för den här gången ISSN Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: (telefontid och ) Sekreterare: Gülseren Kiyak, ankn Informationsansvarig: Anna Jonsson (vikarie), ankn Medlemsregister: Annica Arnared, ankn (telefontid tisd fred 9 11) Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, ankn Ombudsmän: Marika Olsson, Hans Jonsson, E-post skickas på adressen: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se 2

3 innehåll 4 9 Valberedningen föreningslivets doldis Internationella kvinnodagen har passerat igen. Några aktioner. Lite diskussioner kring huruvida vi ska ha en kvinnodag eller inte. Några markerar genom att gå tidigare från jobbet. Fast en minut senare i år än förra året, vilket någonstans väl får anses vara lite glädjande. Tror jag. Och det är ju positivt, att kvinnor tjänar lite mer och att några fler kvinnor än tidigare har lyckats ta sig fram till en chefsposition. Men varför går det så erbarmligt långsamt? Hur lång tid ska det ta innan vi tar lika mycket hand om våra barn och våra hem? Hur lång tid ska det behöva ta innan vi har en arbetsmarknad där kvinnorna inte har den sämsta arbetsmiljön? När ska könsbaserat våld inte längre vara ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa? Det är en viktig, viktig fråga och jag är glad att Försvarsförbundet har just jämställdhet som en av de mest prioriterade frågorna. Vi har med anledning av internationella kvinnodagen sammanställt fakta kring arbetsmarknaden ur ett jämställdhetsperspektiv. Finns på sidan 22. På sidan 12 kan ni läsa om arbetet som valberedningen för förening 130 på FMV i Stockholm har lagt ner inför årsmötet. Valberedningen denna föreningslivets doldis. Denna ständigt underskattade grupp som desperat brukar leta kandidater när årsmötet tornar upp sig. Så icke den här valberedningen. Den har jobbat strategiskt och utåtriktat och kan väl fungera som ett skolboksexempel på hur en valberedning kan agera. Dessutom har den valt att koppla ihop sig i sitt tankearbete med revisorerna och haft mycket nytta av det. Inspirerande att läsa om den trions arbete. Läs gärna också texterna som Magdalena Persson har skrivit utifrån förändringsarbetet i Skövde. Hon belyser det ur både ett arbetsgivarperspektiv och ur perspektivet att vara förtroendevald och nära oroliga medlemmar. Intressant. Börjar på sidan 6. Och så måste det ju konstateras: våren är på väg. Det är ljusare. Dagarna har blivit lite längre och livet lite lättare. Trevlig läsning och trevlig vår! Ulrica Jansson, chefredaktör ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se Medarbetare i detta nummer Sören Andersson fotograf, som efter ett besök i Skövde hos Helena Astanius reflekterar över att någon har både orken och modet att ta på sig ordförandeskapet precis när arbetsplatsen står inför ett stålbad. Beundransvärt. info@2see.se Carina Wising, reporter och krönikör, som har fått fin balans efter att ha promenerat på blankis hela vintern. Och som tackar kommunens snöröjningsentreprenörer för detta. carina.wising@telia.com Lars Gyllenhaal, skribent och krönikör, som just nu skriver så att datorn glöder för att i höst kunna presentera sin mest spännande bok hittillsgyllenhaals.blogspot. com. Magdalena Persson, nyfiken frilansjournalist som älskar att resa. Kort, långt eller i tankarna. Om Försvarsförbundet är en helt ny resa för mig. Försvarssektorn är en ny spännande bekantskap som jag ser fram emot att lära mig mer om. om försvarsförbundet nr4 nr

4 i korthet Skyddsombud behöver mer kunskap Allt fler chefer och skyddsombud ser arbetsmiljöarbetet som en självklar och prioriterad del i företagets verksamhet. Men tre av tio skyddsombud saknar kunskap och fyra av tio chefer saknar tid för arbetsmiljöarbetet. En bra arbetsmiljö lönar sig, det vet vi. Medmänsklig omtanke och ekonomiska hänsyn är tunga argument för att satsa på ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete, säger Maria Schönefeld, vd för arbetsmiljöorganisationen Prevent. Prevents Arbetsmiljörapport visar att tre av tio skyddsombud anser sig ha ganska eller mycket begränsade övergripande kunskaper och fyra av tio skyddsombud anser sig sakna branschspecifika kunskaper. Fyra av tio chefer tycker sig i ganska liten utsträckning eller inte alls ha den tid som behövs. Utmaningarna är större i mindre företag, där fyra av tio skyddsombud saknar övergripande kunskaper och mer än fem av tio chefer har tidsbrist. Många pensionärer hade velat jobba längre Foto: Regeringen Maria Arnholm ny jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm är ny jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister. Jämställdhet mellan män och kvinnor var ett av skälen till att jag engagerade mig politiskt i tonåren. Jag är därför mycket stolt över att få möjligheten att ansvara för dessa frågor inom regeringen. Frågan om jämställda löner, pojkars sjunkande resultat i skolan och mäns våld mot kvinnor tillhör de viktiga områden jag vill fokusera mitt arbete på, säger Maria Arnholm. Arnholm har varit bland annat verkställande direktör för kommunikationsföretaget Springtime, kommunikationsdirektör för COOP Norden och dessförinnan stabschef hos socialminister Bengt Westerberg. Fem miljarder Så mycket var fakturan på, som statsminister Fredrik Reinfeldt fick från Lärarförbundet för försummade höjningar av lärarlönerna. Begär utvärdering av Samverkansavtalet Foto: Istockphoto»Många äldre vill jobba, men i flexiblare arbetsformer och på deltid«allt fler pensionärer önskar att de hade gått i pension senare. En femtedel uppger att de hade velat fortsätta arbeta om det hade varit möjligt och förutsättningarna varit rätt. Det visar en ny undersökning som AMF tagit fram i samarbete med undersökningsföretaget Vintage People. Många äldre vill jobba, men i flexiblare arbetsformer och på deltid, säger Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF. Andelen som hade velat jobba längre har ökat de senaste åren. Idag uppger 19 procent av de tillfrågade pensionärerna att de hade velat gå i pension senare och 7 procent att de hade velat gå tidigare. I en undersökning som AMF genomförde 2010 var motsvarande siffror 16 procent (velat gå i pension senare) och 8 procent (velat gå i pension tidigare). Samverkansavtalet fyller 15 år i år. Försvarsförbundet har i samband med detta begärt att Försvarsmakten genomför en utvärdering av hur avtalet fungerar. Det känns naturligt att vi nu utvärderar ett avtal som vi har levt med så länge. Vi vet att det fungerar bra på vissa enheter, men sämre på andra och det är viktigt att analysera varför det är så, säger ombudsman Hans Jonsson. Vår målsättning är naturligtvis att alla enheter där vi har medlemmar följer avtalet. Det är viktigt att alla avtal efterlevs, men samverkansavtalet har extra stor betydelse eftersom det ger varje anställd möjlighet att påverka. Det är ett avtal som strävar efter långtgående decentralisering, vilket skapar både rättigheter och skyldigheter för var och en som är anställd.»regeringen skyller på arbetslösheten när sanningen är att den misslyckats att ta fram ett begripligt förslag som kan få parlamentariskt stöd«. TCO:s ordförande Eva Nordmark är tydlig i sin kritik mot arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i frågan om missbruk av visstidsanställningar.

5 håkansäger: Man måste behandla våra medlemmar med den värdighet de förtjänar. Ser ni ljuset på morgonhimlen? Nej, jag tänker inte skriva poesi, men nog känner man sig betydligt gladare till sinnes när man märker att dagarna blir längre och ljuset är på väg tillbaka! Om ljuset är på väg tillbaka på våra arbetsplatser vill jag inte gå in på, men vi kan i alla fall vara överens om att det är ganska turbulent, åtminstone för våra medlemmar som har sin tjänst på FMV/FSV. Chefen för FSV kör på hårt och att han har ett uppdrag är ganska tydligt. Men även Salzman måste naturligtvis rätta sig efter våra lagar och avtal, men dem verkar han inte vara så bekant med. Man måste behandla våra medlemmar med den värdighet de förtjänar uppdrag eller inte Herr Salzman. Det är människor av kött, blod och känslor som du arbetar med och inte maskiner på ett verkstadsgolv. Våra medlemmar på Fortverket känner såklart också en oerhörd frustration av att gå och vänta på utredningarna om deras framtid. Så några ord om försvarsdebatten i gamla Svedala: äntligen har den kommit igång, vilken åtminstone jag har saknat. Regeringens utgångspunkt är att Försvarsmaktens anslag kan vara i stort sett oförändrade. Om mer resurser behövs kan de främst skapas genom rationalisering och effektivisering inom myndigheten. Försvarsmaktens svar på Regeringsbeslut 7 får nog betecknas som mycket besvärande för regeringen. Svaret innebär enligt media ett anslagshöjande på cirka fyra miljarder per år eller en bantning av Försvaret med en tredjedel cirka 9000 man. Nu kan inte jag utläsa just dessa siffror men att det behövs ett rejält anslagshöjande för att fullfölja det uppdrag som Försvarsmakten har just nu det står klart. Försvarsförbundet har samverkat Försvarsmaktens svar till regeringen i enighet. Vi tycker att det är bra. Nu är det upp till politikerna att fatta ett brett politiskt beslut inför försvarsbeslutet Var det hela slutar är ganska svårt att sia om. Jag har svårt att se några stora beslut i försvarsfrågan i närtid då det snart stundar ett riksdagsval. Jag måste också säga några ord om vår högsta prioritering, rekrytering. Jag vet att ni tycker jag är tjatig vad gäller det här ämnet. Jag vet också att ni gör vad ni kan vad gäller rekrytering. Men känner ni att ni skulle behöva hjälp av mig personligen så tveka inte, utan hör av er direkt till mig så kan vi säkert komma överens om något bra. Snart så stundar ett förbundsmöte i Försvarsförbundet. Det betyder att vi gärna vill ha in nomineringar till en ny valberedning inför kongressen, så nominera på. Avslutningsvis så vill jag tacka alla förtroendevalda för ett alldeles utmärkt arbete ute på våra arbetsplatser. Jag vet av egen erfarenhet att det inte är så många som tackar er för ert arbete så därför passar jag på i detta forum. Nu hoppas jag att ni får en så bra och härlig vår som möjligt så hörs vi till sommaren. Er ödmjuke Förbundsordförande Håkan Sparr, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se

6 Ovissheten var jobbig för alla En föränderlig värld ställer krav och nya utmaningar. Försvarsmakten anpassar sig. Men omorganiseringar kostar på, också känslomässigt. På Skaraborgs regemente, P 4 tog fack och ledningsgrupp hjälp och stöd av varandra. Utan att blanda ihop rollerna. Av Magdalena Persson. Foto: Sören Andersson. Något försenat rullar tåget in på Skövde central. Vid stationshuset väntar Helena Astanius, administratör vid Skaraborgs regemente P 4 och ordförande för förening 08. På väg mot P 4 berättar hon att invånarantalet i hennes hemstad är på väg uppåt. Övergången från ett värnpliktssystem till anställda soldater har fått Skaraborgs regemente att växa. P 4 är idag ett förband som utbildar soldater till insatser i Sverige och utomlands. Nedläggningar, neddragningar och sammanslagningar samt ständiga omorganiseringar är en del av försvarets verklighet. Men också nyrekryteringar för att kunna möta en föränderlig värld, nya utmaningar och krav. Försvarsmaktens största omorganisering i modern tid, övergången från ett värnpliktssystem till anställda soldater krävde en ny organisation och kravprofiler. Ett enormt omstruktureringsarbete som föregicks av en stor kompetensinventering var rätt person på rätt plats? Nya tjänster tillkom och gamla försvann. För en del anställda innebar det inga förändringar alls, medan andra fick byta förband eller tjänst och i vissa fall också bostadsort. Och några blev övertaliga. För Skaraborgs regemente P 4 drabbade det framför allt skjutfältspersonal. Helena Astanius parkerar utanför Soldathemmet. Ett rött sekelskifteshus strategiskt placerad mellan P 4, Markstridsskolan och Trängregementet. Idag arbetar hon som administratör vid regementsstaben. Men under det intensiva förändringsarbetet som pågick från maj 2012 till september samma år, upptog det fackliga engagemanget all hennes tid. Ovissheten, om man skulle få behålla sin tjänst eller inte, var självklart jobbig för alla. Hon upplevde den själv. Att personal blev övertalig samtidigt som nyrekrytering pågick, var svårt för många att förstå, förklarar hon över en kopp kaffe en stund senare. Själva förändringsarbetet var krävande men underlättades av att arbetsgivarsidan bjöd in till samarbete redan från start. Istället för att bara bli presenterade slutresultatet hade vi stor inblick och kunskap om hela processen. Vi var inte alltid överens, men hade möjlighet att säga vad vi tyckte och kunde påverka. Det betydde mycket. Stefan Smedman, stabschef på P 4 och Anders Poutiainen, HR-chef på P 4 gör oss sällskap under Soldathemmets välvda trätak. Båda har tidigare erfarenheter av omorganiseringar och satt med i den styrgrupp som tillsammans med Helena Astanius träffades var fjortonde dag under förändringsarbetet. Att samarbeta med facket var en självklarhet. Att ha en tydlig metod och struktur för förändringsarbetet var viktigt, säger Stefan Smedman. De redovisades också öppet för alla medarbetare. Chefsgrupperna på de olika förbanden träffades ännu oftare. Och det hölls informationsmöten där medarbetarna gavs möjlighet att ställa frågor. Själva beslutsprocessen, vilka som skulle få behålla sina tjänster eller inte, var däremot sluten in i det sista. Även det ett medvetat val, förklarar Anders Poutiainen. Eftersom arbetet pågick som intensivast över sommaren innebar det att medarbetare gick på semester utan att veta om de 6

7 skulle ha något jobb kvar. Även om ovisshet är svårt att förhålla sig till, var det att föredra framför ett negativt besked. Att förlora ett jobb kan påverka en hel familjs framtid. Att det kan kännas tungt är inte svårt att förstå, det är bara att gå till sig själv, menar Anders Poutianien som har haft många samtal med oroliga medarbetare. Trots gott samarbete och bra struktur har den här tiden varit mer psykiskt påfrestande än vad jag trodde från början, sammanfattar Stefan Smedman. Samtliga chefer fick genomgå en förberedande utbildning innan förändringsarbete påbörjades. Ändå önskar han att han hade haft mer tid att vara ute hos mellancheferna under processens gång. Alla runt bordet är överens, Trygghetsstiftelsen spelade också en viktig roll. För de övertaliga i form av utbildningsinsatser men också för medarbetare som behövde rådgivning inför en ny tjänst och kanske bostadsort. Drygt hundra personer förlorade sin tjänst på P 4, men efter omplaceringar var det bara 10 som blev övertaliga. För vissa förband innebar det inga förändringar alls. En kompetensinventering av en hel myndighet är ett enormt arbete. Var den nödvändig att göra? Stefan Smedman och Anders Poutiainen är eniga: på det stora hela behövde» Ovissheten, om man skulle få behålla sin tjänst eller inte, var självklart jobbig för alla. 7

8 » den göras. Och menar att tiden är över då en anställning inom försvaret innebär anställningstrygghet på livstid. Nu står man inför nya utmaningar, som att nå ut till ungdomar och vara en attraktiv arbets plats. Soldathemmets lunchtid är passerad, jag följer med Helena Astanius till en restaurang i stan. Vad kan en förtroendevald göra för sina medlemmar under pågående förändringsarbete och hur har hon själv mått under tiden? Att finnas till hands är a och o, menar Helena Astanius. Och att ge rätt information. Hon har funnits med på samtliga möten och gjort mejlutskick. När ett rykte började florera på Markstridsskolan om att alla civila på P 4 skulle sägas upp, ordnades en informationsträff där ryktet snabbt dementerades. Helena Astanius vet hur det känns att förlora sitt jobb. För ett antal år sedan beslutade Försvarsmakten att lägga ner redovisningskontoret i Karlsborg. Hennes dåvarande tjänst försvann och hon tvingades fundera på om hon ville fortsätta inom försvaret. Det slutade med att»hon har blivit rejält utskälld, men också känt tacksamhet.«hon sökte en tjänst på P 4. Hon började som adjutant. Under förändringsarbetet var framtiden oviss också för henne, men tack vare sina kunskaper inom ekonomi fick hon sin nuvarande tjänst. I möten med drabbade medarbetare har hon mötts av både framåtanda och apati. En del har mått så dåligt att de blivit sjukskrivna. Hon har blivit rejält utskälld, men också känt tacksamhet. Helena Astanius berättar om en trestegsraket hon hjälpte till att lösa, där en medarbetare blivit placerad på både fel ort och tjänst. Människor reagerar så otroligt olika. Man får inte ta en utskällning personligt. Vad har varit svårast under den här tiden? Att inte kunna svara oroliga medarbetare om de skulle få behålla sin tjänst eller inte. Jag hade ju god inblick i vad som skulle ske. Men sekretess och integritet är viktigt. Ett nära samarbete mellan parterna öppnade också för kritik om att sitta i knät på arbetsgivarna. Men Helena Astanius är tydlig: Vi var väldigt säkra på våra roller. Facket ska se till att arbetsgivaren följer arbetsrättsliga lagar och regler. P 4 följde alla direktiv. Ett gott och stödjande samarbete från start gynnande alla parter. Bara en sak skulle Helena Astanius velat annorlunda. Hon hade gärna varit med på slutförhandlingarna på Karlbergs slott utanför Stockholm då drygt hundra personer från P 4 skulle omplaceras. Men där representerades facket endast på central nivå. Nu blev besluten bra ändå, men jag tror att jag med min lokala kompetens hade kunnat bidra till att de blivit ännu bättre. Lunchen är slut och Helena Astanius kör mot Skövde Centralstation. Förändringsarbetet har varit påfrestade, också för en person som gillar utmaningar. Men framförallt lärorikt. Så här i efterhand anser hon att en utbildningsinsats för att hantera svåra situationer hade varit ett bra komplement till den förberedande utbildningen. I framtiden tror hon att Försvarsmakten kommer att gå igenom många förändringar, om än inte lika stora. Hon tänker också att medarbetare måste ta ett större ansvar att själva över sin kompetensutveckling. 8

9 Omorganisering allt annat än»quick en fix«att omorganisera har nästan blivit ett modeord. Samtidigt, utan förändringar skulle många företag gå under. Vad är det som gör att en omorganisering lyckas eller inte? Och hur påverkas de anställda? Johnny Hellgren vid Stockholms Universitet har svaren. Av Magdalena Persson I ett rött tegelhus ett stenkast från Brunnsviken ligger psykologiska institutionen. I rum 365 sitter Johnny Hellgren, universitetslektor och docent i arbets- och organisationspsykologi. Om det inte vore för att vi är människor, så vore det inga problem att omorganisera företag. I snart 20 år har han studerat, föreläst och skrivit om effektiviteten av omorganiseringar och hur människorna som ingår i dem reagerar. Forskningen talar sitt tydliga språk: 6 av 10 visar sig vara mindre lyckade. Det betyder dock inte helt misslyckade, poängterar Johnny Hellgren, men alla mål har inte uppnåtts. Han berättar om en händelse då han i rollen som observatör satt med i ett styrelserum där man beslutade om omorganisa- tion. Ledningsgruppen var enig i frågan. Efteråt gjorde han en kortintervju med samtliga inblandade och det visade sig att alla hade helt olika målbild. Är målbilden inte uttalad och tydlig blir det problem. Bakom ett skrivbord omgiven av hyllmeter av böcker ger Johnny Hellgren en snabb historik: på 70-talet talade man om nedläggning, 80-talet om organisationsutveckling, 90-talet om downzising. Nytt för 2000-talet är gallring, några av de anställda blir kvar med hänsyn till de nya kompetenskraven. Orsakerna till att omorganisera en verksamhet varierar, men vanligtvis önskar man dra ned på kostnaderna och skapa en mer slimmad organisation som kan möta framtida krav på produktion och effektivitet. Det kan handla om att avknoppa till en kärnverksamhet eller slå ihop två verksamheter till en. Vid den senare, får ofta det mindre företagets kultur ge vika»»om det inte vore för att vi är människor, så vore det inga problem att omorganisera företag.«foto: Magdalena Persson 9

10 Medarbetare Försöka tänka positivt och gilla läget. Företag genomför förändring för att det ska bli bättre. Även om det kan vara svårt, se över ditt motstånd och försök se rationellt på det som sker. Facket Facket är en viktig trygghetspartner. Bra förtroendevalda kan göra skillnad i en förändringsprocess men måste bli bättre på att kommunicera vinster. Det finns många exempel där medlemmar blivit förbannande på facket då medarbetare fått gå. Med all sannolikhet skulle fler fått gå utan förhandlingar. Ledningen Ha målbilden klar, gör en plan och noggrann konsekvensanalys samt dokumentera processen. Som grund inför omorganiseringar används ofta Kurt Lewins 3-stegmodell: upptining, förändring och nedfrysning. Innan processen startar bör ledningen kunna svara ja på följande: kan starta en organisationsförändring, kan kontrollera/styra förändringen, kan avsluta förändringen samt permanenta den. Räcker den egna personalavdelningen inte till, ta hjälp av organisationskonsult. Ofta en fördel om det handlar om personalneddragningar. Arbeta proaktivt. Förankra omorganiseringen på alla nivåer i företaget. Se till att få med alla nyckelpersoner på tåget. Skapa delaktighet och känsla av rättvis behandling. Ge tydliga besked, ovisshet är förödande. Mellancheferna, som i praktiken ska verkställa förändringarna, kommer ofta i kläm. Ge dem stöd. Oavsett egen hållning har mellancheferna sen skyldighet att stödja ledningens beslut.» för det större. Det krävs strategier för att underlätta en sådan sammansmältning. Johnny Hellgren minns ett studiebesök hos ett stort byggföretag som många år tidigare slagits samman med ett annat. I lunchsalen existerade fortfarande båda. Vi lever i en föränderlig och snabb värld. I dag tvingas många branscher till snabba beslut för att hänga med i samhällsutvecklingen. Ångmaskinen var säkert en väldigt stor förändring för dem som levde då, tror Johnny Hellgren. Men det har aldrig omorganiserats så mycket som nu, samtidigt är resultaten långt ifrån tillfredställande. Att omorganisera har nästan blivit ett modebegrepp. Det finns en tendens till att gräset är grönare på andra sidan tänk, anser han. Förvånansvärt ofta slarvas det i förarbetet inför en omorganisation, vilket kan bli dyrköpt i slutändan. Tidigare erfarenheter som skulle kunna ge lärdom inför framtiden, dokumenteras sällan. Det är heller inte ovanligt att en ny chef vill sätta sin prägel på verksamheten, och av den anledningen gör mindre genomtänkta förändringar. Man är helt enkelt för snabb, startar en omorganisering utan konsekvensplan och analys av vad som egentligen bör göras och hur. Vilket är en självklarhet inför andra stora ekonomiska investeringar. Företag skulle gå under om de inte hade förmågan att anpassa sig efter en föränderlig värld. Men omorganiseringar innebär stora kostnader, det är inte som att ångra att man köpt fel färg på skjortan. Johnny Hellgren berättar om ett fenomen i USA kallat organisationsanorexi. Företag som under lågkonjunktur bantat ner organisationen till svältstatus och inte haft en chans att möta efterfrågan tillräckligt snabbt när konjunkturen vänt. Våra samhällsinstanser måste också bli bättre på att matcha samhällsutvecklingen, anser han. Anställningsformer av mer tillfälliga slag har ökat och därmed anställningsotryggheten. För en människa med en tillfällig anställningsform, är det idag näst intill omöjligt att ta bolån eller skriva under ett hyreskontrakt. Tillsammans med kollegan Magnus Sverke har Johnny Hellgren precis avslutat ett kapitel om omorganiseringar och stress i en bok som kommer ut inom 10

11 Att tänka på vid omorganiseringar kort. Oavsett hur förberett och väl genomtänkt allt är, kommer människor reagera under processen. Generellt gillar vi trygghet, förutsägbarhet och kontroll. Har vi det kan vi blicka framåt, förklarar Johnny Hellgren och nämner begreppet psykologiskt kontrakt. De anställda förväntas sköta sina arbetsuppgifter och arbetsgivaren erbjuda anställningstrygghet. Upplever man att kontraktet bryts på ett orättvist sätt, kommer reaktioner. Stress, ilska och förnekelse är vanligt. Våra försvarsmekanismer slås på, omedvetet kan vi distansera oss genom att till exempel glömma möten. Men också uppvisa motsatsen, som överentusiasm. Personer som starkt identifierar sig med sin yrkesroll reagerar kraftfullast. Mest påtagligt om medarbetare riskerar att bli av med sina jobb. För en del kan upplevelsen vara densamma som att förlora en närstående. Sen finns det såklart personer som tenderar att se förändringar som utmaningar. Men att leta förändringsbara människor som var på tapeten inom rekrytering för en tid sedan, är meningslöst enligt Johnny Hellgren. Istället klarar vi förändringar olika bra vid skilda tidpunkter i våra liv. För att lyckas med en omorganisering är det viktigt att företagsledningen förankrat den och att de anställda helst fått vara delaktiga i förarbetet. Förstår man anledningen är den lättare att acceptera. Mellancheferna får inte heller glömmas bort, ofta hårt utsatta som verkställare och ibland med dubbla lojaliteter. Att de anställda tvingas leva i ovisshet är sämsta scenariot enligt Johnny Hellgren. I ett sådant klimat frodas rykten och syndabockar. Ett rakt besked om uppsägning är alltid bättre än att leva i lång ovisshet. Först efter ett besked kan medarbetaren bearbeta förlust en förutsättning för att kunna gå vidare. Slutligen nämner Johnny Hellgren fackets roll som förhandlingspartner och stöd för medlemmar vid omorganisering. De måste bli bättre på att snabbt nå ut med information om vad man faktiskt uppnått. Efter långa förhandlingar är det vanligtvis arbetsgivaren som är först med att redovisa resultatet. Facket riskerar att ses som en partner till arbetsgivaren, tror han. Och på sikt att förlora medlemmar. Vi tar en promenad utmed Brunnsviken och fortsätter samtalet. Omorganiseringar är krävande. Nästan alltid innebär det dubbelarbete eftersom produktionen fortgår samtidigt. Johnny Hellgren sammanfattar: vi människor är inga robotar. Omorganiseringar är oförutsägbara, kräver förarbete och ska helst inte skyndas på. De är allt annat än en quick fix. Fritt fram för bolån Försvarsförbundet har tagit beslut om att medlemmarna ska omfattas av det bolåne erbjudande som TCO och SEB har kommit överens om. Erbjudandet är tillgängligt från andra april. TCO och SEB har träffat en överenskommelse om ett bolåneerbjudande till de 1,2 miljoner medlemmarna i TCO-förbunden. Räntan på erbjudandet uppgår till SEB:s upplåningsränta plus 0,9 procentenheter och det maximala lånebeloppet är fem gånger låntagarnas bruttoinkomst. Den som ansöker om erbjudandet kommer att genomgå sedvanlig kreditprövning och ska ha SEB som sin huvudbank. Det känns mycket bra att vi kan ge våra medlemmar det här erbjudandet, säger förbundsordförande Håkan Sparr. Bra villkor för bolån är en viktig del av en bra privatekonomi och jag känner mig stolt över att vi kan vara med och påverka den delen till det bättre. ERBJUDANDE OM BOLÅN Upp till 85 procents belåningsgrad utifrån bedömt marknadsvärde på bostaden. Amorteringstid år. Maximalt lånebelopp på fem gånger storleken av låntagarnas bruttoinkomst. Räntan uppgår till SEB:s upplåningsränta plus 0,9 procentenheter eller den ränta kunden får genom individuell prissättning. När SEB fastställer kundens ränta på ett bolån utgår SEB från sin upplåningsränta. Utifrån kundens risk som bland annat bedöms utifrån faktorer som belåningsgrad, inkomst, återbetalningsförmåga och kundens affärsvolym med SEB, fastställs kundens marginal (det vill säga procentsats) som adderad med bankens upplåningsränta utgör den räntesats kunden ska betala för lånet. Den marginal som varje enskilt bolån åsätts gäller under lånets första villkorsbindningsperiod. Villkorsbindningsperioden kan vara mellan 1-10 år, för lån med en räntebindningsperiod om 3 månader är villkorsbindningsperioden 2 år. Därefter har SEB rätt att ändra marginalen för medlemmens lån, i enlighet med vad som framgår av villkoren för låneavtalet mellan Medlemmen och SEB. Anslutna medlemmar som redan har sitt bolån i SEB kan avropa erbjudandet inför nästkommande villkorsbindningsperiod. Ingen aviseringsavgift utgår vid konto eller autogirobetalning. SEB förbehåller sig rätten till sedvanlig kreditprövning. Erbjudandet om bolån förutsätter att SEB är eller blir huvudlåntagarens och medlåntagarens huvudbank. Med huvudbank avses här att huvud- och medlåntagaren ska ha följande engagemang hos SEB: Vardagsekonomi i form av att lön, pension, annan inkomst, eventuellt barnbidrag och sparande sätts in på konto i SEB. Vidare ska betalflöden utföras via SEB betaltjänst i Internetbanken. Kortbetalningar ska utföras med SEB:s Visa Betalkort och eller SEB:s Master Card kreditkort. 11

12 Nyckelpersoner för föreningen Valberedningen. Föreningslivets doldis och ofta underskattade uppdrag. Men inte på FMV i Stockholm. Här har valberedningen en egen vision och jobbar både strategiskt och utåtriktat. Med revisorerna som bollplank. Det är första veckan i mars och himlen är lysande vårvinterblå. I samband med lunchen håller förening 130 på FMV i Stockholm årsmöte. Det tillhör inte vanligheterna, men det här året fanns det fler kandidater än lediga uppdrag till styrelsen. Framför allt är det suppleantposterna som har fått många att anmäla sitt intresse. Anledningen verkar vara ett ovanligt strategiskt och utåtriktat arbete av föreningens valberedning, Kenny Andersson (sammankallande), Gun Zetterquist och Tuula Myller. De bestämde sig tidigt, på det första mötet de hade tillsammans: valberedningen för förening 130 på FMV i Stockholm skulle jobba både strategiskt och utåtriktat. De började med, nästan som ett skolboksexempel, att ta fram en vision för det egna arbetet. Ett gemensamt riktmärke för verksamheten. Vi bestämde oss för att vi ska arbeta efter visionen att vi lokalt ska rekrytera en styrelse i toppklass och som är duktig på långsiktigt arbete för att kunna möta de utmaningar som arbetsplatsen kommer att stå inför, säger Kenny Andersson som är sammankallade för valberedningen. Och betonar att det är visionen för valberedningens arbete. Visionen för föreningens arbete är förstås betydligt mer inriktad på medlemsnyttan. Efter arbete med egna riktlinjer och diskussion kring valberedningens uppgift och genomgång av studieförbundets Sensus material kring valberedningsarbete, bjöd Kenny Andersson, Gun Zetterquist och Tuula Myller in till medlemsmöte för att diskutera facklig framtid. Något besvikna över deltagarantalet (fjorton stycken) men desto mer nöjda med resultatet. Valberedningen och dess arbete Valberedningen tillsätts av årsmötet. Dess uppdrag är att på nästa årsmöte ge förslag på kandidater till de förtroendeposter som finns. En valberedning är inte underställd styrelsen. Den har sitt mandat direkt från årsmötet och rapporterar till detta. Uppdraget är dock begränsat till att föreslå kandidater. En valberedning kan inte träffa avtal i föreningens namn. Den kan heller inte förhandla med kandidaterna om arvoden och dylikt. Vi fick in flera kloka synpunkter, som vi har tagit med oss i arbetet, konstaterar Gun Zetterquist. Även om det inte var så många som kom till mötet, tror jag att det har betydelse att vi visar att vi faktiskt är öppna och intresserade. Kanske kan det göra att flera kommer nästa gång. Valberedningen för förening 130 har strävat efter en bred sammansättning i styrelsen och arbetat för blandad åldersstruktur, representanter från både FMV och FSV samt sett till de kompetenser som behövs i styrelsen. När vi hade medlemsmötet diskuterade vi till exempel mycket kring kommunikation. Då insåg vi att vi behöver någon i styrelsen som har kunskap om och/eller intresse för kommunikationsfrågor, säger Kenny Andersson. Valberedningen valde också att ta kontakt med föreningens revisorer, för att få input till sitt arbete. Eftersom vare sig revisorerna eller vi är valda av styrelsen kände vi ett slags koppling till dem, säger Gun Zetterquist. Dessutom har både revisorerna och valberedningen som en av sina uppgifter att följa upp hur styrelsearbetet utvecklas, så för oss blev det fruktbart att föra en kontinuerlig dialog med revisorerna. 12

13 Oeniga om rationaliseringar Samverkan har skett hos chefen för FSV. Arbetsgivaren har för avsikt att rationalisera organisationen, vilket innebär att det totala antalet befattningar inom serviceenheten kommer att minska. Försvarsförbundet menar att detta leder till att arbetsbelastningen blir för hög för medlemmarna, vilket i sin tur gör att sannolikheten för att arbetsmiljöproblem ska uppstå ökar markant. Samverkanspunkten avslutades i oenighet. FMV har beslutat om anställningsstopp inom de kompetensområdena som berörs av rationaliseringen. Bjud in medlemmarna. Känner sig medlemmarna inbjudna att komma med synpunkter och önskemål så föder det engagemang. Jobba tillsammans med revisorerna på många sätt har ni liknande uppdrag. Dra nytta av varandra. Valberedningen för förening 130, FMV: Tuula Myller, Kenny Andersson och Gun Zetterquist. Tips för ett bra valberedningsarbete Kartlägg behoven. Valberedningen är ett stort stöd för föreningen om den skaffar sig en bra helhetsbild av styrelsens arbete och behov. Sverige bryter mot EU:s direktiv om visstidsarbete EU-kommissionen ger TCO rätt: Om LAS inte ändras hamnar Sverige i EUdomstolen. Sverige bryter nämligen mot EU:s direktiv om visstidsarbete genom att det är för lätt för arbetsgivare att stapla tidsbegränsade anställningar på varandra under lång tid. Detta slår EU-kommissionen fast i ett yttrande till den svenska regeringen. Bakgrunden är en anmälan från TCO. Den svenska regeringen måste nu inom två månader underrätta EU-kommissionen om vad den tänker göra för att uppfylla EU-rättens krav. Om så inte sker kan kommissionen stämma Sverige i EUdomstolen. Detta är en seger för TCO som redan innan reglerna infördes 2007 påpekade att de stred mot EU-rätten och sen anmälde till EU-kommissionen, säger TCOs ordförande Eva Nordmark. Foto: Istockphoto 13

14 Lönesättande samtal enskilda ta över fackets Foto: Sören Andersson Om man ska förhandla sin egen lön varför ska man då vara med i facket? Lönesamtal. Lönesättande samtal. Lönesättningssamtal. Kärt barn har många namn och kan även betyda olika saker på olika arbetsplatser. När Försvarsförbundet pratar om samtal där den enskilda förhandlar lön med sin chef kallas det i alla fall lönesättande samtal. Inom Försvarsförbundets område genomför medlemmarna på FRA och Rekryteringsmyndigheten varje år lönesättande samtal. På FMV har en del valt lönesättande samtal, medan andra fortfarande föredrar traditionell förhandling (att facket förhandlar med arbetsgivaren). Inom Försvarsmakten är det bara Marinens Musikkår som har lönesättande samtal. Ombudsman Marika Olsson. Men om nu varje anställd själv ska förhandla sin lön med chefen varför ska man då vara med i facket? Jag skulle säga att facket får en annan roll på arbetsplatser som väljer lönesättande samtal. Men att rollen blir annorlunda betyder inte att den är vare sig mindre eller mindre viktig, säger ombudsman Marika Olsson. Hon har nyligen avslutat ganska intensiva förhandlingar med Försvarsmakten om det nya Rals-avtalet. Hon kan se att den har haft stor betydelse att Försvarsförbundet funnits med i arbetet med att ta fram det nya avtalet: När det gäller handlingsplanen som ska tas fram för den som får ringa eller ingen ersättning har jag till exempel varit noga med att den ska tas fram på arbetsgivarens initiativ. Och Lönesättande samtal Facket förbereder och skapar sig en helhetssyn. Facket diskuterar med arbetsgivaren och kommer överens om rimlig fördelning och eventuell prioritering av medarbetare som ligger fel i lönenivå. Medarbetare och chef diskuterar, under ett eller två samtal, lönenivå och prestation i förhållande till de kriterier som finns på arbetsplatsen. Om chef och medarbetare inte kommer överens förhandlar arbetsgivaren med facket. En form av överklagande som oorganiserade saknar. ATO och arbetsgivare skriver kollektivavtal om ny lön. Traditionell förhandling Facket förbereder och skapar sig en helhetssyn. Facket diskuterar med arbetsgivaren och kommer överens om rimlig fördelning och eventuell prioritering av medarbetare som ligger fel i lönenivå. Prestationssamtal mellan medarbetare och chef. Förhandling mellan fack och arbetsgivare. Chef och medarbetare har ett lönesamtal, där lönen ska motiveras. ATO och arbetsgivare skriver kollektivavtal om ny lön. 14

15 ska den roll? vi har fått till en tidsplan, som säger att de nya lönerna ska vara klara till midsommar. Även på enhetsnivå har de fackliga organisationerna en viktig roll i samband med löneprocessen, genom att ha en helhetsbild och ett ansvar för att bevaka att lönerna ligger på en rimlig nivå för alla, både på kort och lång sikt. Det är också facket som kan se till att det inte uppstår osakliga löneskillnader. Jag kan dock förstå att det är en stor omställning med lönesättande samtal, både för dem som ska genomföra dem och för de fackligt förtroendevalda, säger Marika Olsson. De förtroendevalda ska gå från rollen som förhandlare till coach och utbildare. Medarbetarna får högre krav på sig, eftersom de ska förbereda sig för en förhandling. Frågelådan Hur ska en helt ny chef kunna löneförhandla? Jag har blivit överflyttad till FMV, men min nya chef ska förhandla min lön. Han har ju ingen aning om hur bra eller dålig jag har varit på mitt jobb? Det stämmer att det är på din nya arbetsplats som löneförhandlingen för dig genomförs. Det är dock din gamla arbetsplats (ytterst chefen FMLog) som har ansvaret för att alla som tillhörde FMLog den 1 oktober förra året får en bra löneförhandling. Det vill säga: han eller hon har skyldighet att inhämta information om din arbetsinsats och ansvarar för att alla får en lön som är begriplig och rättvis. Försvarsmakten tillämpar en så kallad nulägesprincip, som innebär att lönen förhandlas på det arbetsställe man är anställd på. Det här är förstås en princip som är lättare att genomföra då alla anställda tillhör samma myndighet.»att rollen blir annorlunda betyder inte att den är vare sig mindre eller mindre viktig«medarbetarna som ska genomföra lönesättande samtal har ett ansvar att förbereda sig grundligt och måste vara beredda att diskutera även sina negativa sidor. Det är klart att det kan vara jobbigt till att börja med. Marika Olsson ser dock, trots den högre arbetsinsatsen det innebär från var och en, att lönesättande samtal har sina poänger. De ger trots allt en möjlighet för var och en att få prata om sina egna insatser på ett sätt som ingen annan kan göra. Jag tror att det på sikt är bra för förståelsen för varför man har den lönen man har. Även den som inte är nöjd med nivån på sin lön ska känna att han eller hon förstår varför nivån är som den är och vad han eller hon kan göra för att förändra den. Men, påpekar Marika Olsson, uppläggen är egentligen ganska lika. Både lönesättande samtal och traditionell förhandling innebär två samtal med chefen, med de fackliga organisationerna som förbereder och avslutar. Inom Försvarsmakten finns det ännu inte, bortsett från musikerna i Karlskrona, möjlighet att ha lönesättande samtal. Myndighetsavtalet säger att det är traditionell förhandling som gäller. Och så länge det inte kommer önskemål från medlemmarna om någon annan ordning kommer något annat förmodligen inte att skrivas in. Vad innebär ringa ersättning? I nya RALS-avtalet står det att man ska få en handlingsplan om man inte får något påslag på lönen eller om påslaget är litet? Hur litet är det? Vem gör den handlingsplanen? Det stämmer att det i avtalet står att den som får ingen eller ringa ersättning har rätt att få en handlingsplan för att veta hur han eller hon ska få en bättre löneutveckling. Det är arbetsgivaren som ska ta initiativ till den här handlingsplanen, men det är den anställde och chefen som ska genomföra den tillsammans. Vad ringa ersättning innebär finns inte definierat i avtalet och kan därför variera mellan olika orter. Ett riktmärke kan dock vara att den som får en löneutveckling på under 300 kronor ska ha en riktigt bra motivering. Varför inte inkomstförsäkring? Varför har inte Försvarsförbundet en inkomstförsäkring när många andra fackförbund har tagit fram det för sina medlemmar? Försvarsförbundets medlemmar behöver inte en särskild inkomstförsäkring, eftersom det fackligt framförhandlade Trygghetsavtalet omfattar alla statligt anställda, som uppfyller vissa kriterier. Det första kriteriet för att få avgångsersättningen är att man har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist och det andra att man som tillsvidareanställd ska ha jobbat i minst ett år och som tidsbegränsat anställd ska ha varit anställd under sammanlagt minst tre år under de senaste fyra åren. Det statliga avtalet ger 80 procent av lönen vid arbetslöshet. Den som vill veta mer om Trygghetsavtalet hittar information på Trygghetsstiftelsens hemsida: 15

16 Kompetensutveckling ökar möjligheten för for Det finns många möjligheter som statsanställd och medlem i Försvarsförbundet att kompetensutveckla sig. Något som är viktigt i tider av förändring. Leder den här kursen till kompetensutveckling för mig? Ökar den min möjlighet att bli anställd på annan befattning inom eller utanför Försvarsmakten? Om svaren på de här två frågorna är ja, är chansen stor att få pengar från Rals bilaga 3. Det ligger drygt 120 miljoner och väntar på att få bidra till kompetensutveckling. Så varför ligger de där? Varför tar de inte slut på stört? En anledning är att försvarsanställda tycker att sökningsförfarandet är för krångligt och att reglerna är otydliga. Så den centrala gruppen för Rals bilaga 3 har därför bestämt sig för att förenkla och förtydliga både regler och sökförfarande. Vi har bland annat tagit beslut om att livs- och karriärplanerarna inte behöver lämna sitt godkännande för att den enskilde ska ha möjlighet att få pengar, säger förste ombudsman Eva Rundlöf, som är Försvarsförbundets representant i Rals bilaga 3-gruppen. En annan förändring är att de anställda numera kan ansöka om kompetens- Många möjligheter till kompetensutveckling Sök stipendium hos Försvarsförbundet Ett av de områden som Försvarsförbundet prioriterar är kompetensutveckling för medlemmarna. Som ett led i denna satsning inrättade förbundsstyrelsen ett stipendium år Den som är och har varit aktiv medlem i förbundet de senaste två åren kan söka stipendium. Medlemstiden ska ha varit sammanhängande. Syftet är också att underlätta till deltagande i yrkeskonferenser. Stipendium kan delas ut med upp till halva kostnaden för deltagande i utbildning eller konferens, dock högst kronor. Kostnaden kan avse resan, anmälningsavgift, kurslitteratur o dylikt, dock inte traktamente eller ersättning för löneavdrag. Stipendium delas inte ut för deltagande i Försvarsförbundets interna utbildningar eller för kurser anordnade av TCO och Sensus eller motsvarande, där förbundet ändå står för hela eller delar av kostnaderna. Ansökan skall skickas in i förväg. Ansökningstiden för 2013 är mellan 5 augusti och 30 september. För sent inkomna ansökningar kan inte behandlas. Presidiet beslutar om stipendium ska beviljas. Kontaktperson på kansliet är Gülseren Kiyak, telefon , gulseren.kiyak@forsvarsforbundet.se Halva priset hos Sensus Medlemmar hos Försvarsförbundet får 50 procents rabatt på öppna kurser och kulturprogram hos Sensus studieförbund, dock högst 600 kr per person och halvår. Sensus kan också hjälpa till att designa en kurs för just din förenings behov. Besök Sensus hemsida för att ta del av kursutbudet www. sensus.se. Bidrag till lokal facklig utbildning Den som är intresserad av utbildning med facklig inriktning kan via sin förening söka om bidrag till lokal facklig utbildning. Föreningen kan få 250 kronor per deltagare per heldag (mer än fyra timmars utbildning) och 125 kronor per halvdag. Bidraget betalas ut efter genomförd utbildning. Maxbeloppet är kronor. Obligatorisk förhandsanmälan av de utbildningar som föreningen planerar under året ska göras till förbunds kansliet helst före den 15 maj. Ta kontakt med studieorganisatören i föreningen för mer detaljerad information. 16

17 tsatt anställning pengar gruppvis. Förut har det inte varit möjligt att exempelvis läsa engelska tillsammans, men det kan man alltså göra nu. Kompetensutveckling som behövs för den tjänsten man har ska arbetsgivaren betala. För övrig kompetensutveckling finns det alltså stora chanser att få pengar från Rals bilaga 3. Försvarsförbundet har vid flera samverkanstillfällen tryckt på att det är viktigt att inte bara anställa personal utifrån, utan även se över möjligheten att kompetensutveckla Försvarsförbundets kurser 2013 Lag och avtal 1 3 oktober Sista anmälningsdag: 30 augusti Här får ni hjälp att använda de lagar och avtal som finns vid rätt tillfälle. Vi utgår från olika situationer från anställningstillfället fram till anställningens upphörande. Efter en kort introduktion på varje avsnitt arbetar vi i grupper för att lösa problemen. Därefter kommenterar vi och tittar på olika avsnitt och paragrafer som gäller för varje situation. Deltagarna bör ha gått förbundets Grundkurs. befintlig personal till nya befattningar. Det är väldigt viktigt, särskilt nu när det är så mycket förändringar som pågår på i stort sett alla våra myndigheter, att alla medlemmar slår vakt om möjligheten till kompetensutveckling det är ett sätt att öka möjligheten att ha kvar sin anställning i framtiden. På övriga myndigheter inom Försvarsförbundets område finns motsvarigheter till Rals bilaga 3, men de pengarna är det en jämnare och större efterfrågan på. Samverkan och förhandling november Sista anmälningsdag: 10 oktober Kursen vänder sig till förtroendevalda som vill fördjupa sina kunskaper och få praktisk träning i samverkan och förhandling. Kursen innehåller både argumentation, kommunikation och olika aspekter av förhandling varvat med praktisk träning. Lättare att få Rals bilaga 3-pengar En anledning till att så få söker pengar från Rals bilaga 3 ska ha varit att det anses för krångligt att söka pengarna. Därför har nu reglerna delvis ändrats. Bland annat behöver inte längre livs- och karriärplanerarna på förbanden godkänna ansökningarna. Det går numera också att söka pengar för gruppaktiviteter, exempelvis om ett arbetslag vill läsa engelska tillsammans. Använd ansökningblanketten som finns på Emil/Emilia. Uppgifterna är obligatoriska och en förutsättning för att ansökan ska behandlas. Det är medarbetare som har varit anställda mer än ett år som har rätt att söka pengar från Rals bilaga III. Ställ krav på din arbetsgivare Pengar att söka i all ära, men det är också viktigt att som anställd diskutera med sin chef vilken kompetensutveckling som behövs för att klara kommande uppgifter på sin myndighet. Myndigheterna planerar sin verksamhet långt i förväg och vi betonar i våra kontakter med myndighetsföreträdarna att det är grunden i en verksamhet att kompetensutveckla sin personal i rätt riktning, säger ombudsman Hans Jonsson. Det är bra för både personalen och för arbetsgivarna. 17

18 talande si krönika gyllenhaal Väldigt Men jag tänker i denna krönika inte skriva så värst mycket om Försvarsmakten och den sedan årsskiftet uppblossade försvarsdebatten, utan istället förse dig, käre läsare, med några talande siffror. Det är ju ännu bara sporadiskt som svenska medier berättar om hur upprustningen i vårt närområde ser ut, och då ofta bara genom att ange att den ryska militärbudgeten ökat med si och så många procent. De många anslagsökningarna och budgetens storlek i jämförelse med andras är dock inte det intressantaste, eftersom man på grund av olika ekonomier får ut olika mycket materiel och soldater per satsad krona i USA, Ryssland och Sverige. Att Ryssland 2011 till 2020 satsar drygt 5000 miljarder (obs miljarder, inte miljoner) kronor på extra inköp av försvarsmateriel och att ryska officerare i fjol fick lönerna tredubblade är helt enkelt svårt att greppa. Vad innebär det? Låt oss därför göra den ryska utvecklingen ännu mer konkret, genom att titta på en del nyckeltal: 50 Så många nya ryska örlogsfartyg ska levereras senast Så många stödfartyg ska levereras under samma period Så många helikoptrar ska levereras fram till Så många flygplan ska levereras fram till Så många brigader ska det istället finnas inom ryska armén 2020, enligt beskedet Så många brigader ska det istället finnas inom ryska armén 2020, enligt beskedet Så många arktiska brigader ska Ryssland skapa, enligt beskedet Så många arktiska brigader, minst, ska Ryssland ha, enligt beskedet Så många stridsvagnar av typ Armata ska vara levererade senast Den första färdiga Armatan, som inte ska vara någon vidareutveckling av tidigare modeller, ska presenteras inom några månaders tid. 100 Max hastighet för nya ryska fallskärmsfällningsbara stridsfordonet BMD-4M (bandgående) som tillsammans med den lätta stridsvagnen Sprut-SD innebär att Rysslands luftlandsättningsförband får en eldkraft långt utöver vad som var fallet under sovjetisk tid. 100 Så många nya militära satelliter ska ha skickats upp senast Så många brigader ska det finnas inom ryska armén 2020, enligt beskedet

19 En av Försvarsmaktens roligare och vassare medarbetare som jag här låter vara anonym har verkligen tagit fasta på statsministerns beskrivning av försvaret som ett särintresse och presenterar sig nu direkt med orden jobbar i ett särintresse. ffror Lägg till ovan ett under 2012 och början av 2013 ökande antal ryska flygpatruller längs Norges och baltstaternas gränser. Liksom ett mer intensivt övande av ryska markförband intill dessa stater plus Polen. Jämför man rapporteringen om dessa patruller och övningar i svensk respektive utländsk press ser man att det inte ens räcker med att de urartar till någon typ av incident, då till exempel ryskt flyg lågsniffar över amerikanska fartyg i Barents hav. Det blir oftast inte ens en notis i svenska medier. Visst är det rätt osäkert om det går att möta de storstilade anskaffningsmålen ovan, men man kan konstatera att planerna är historiskt stora och att vi samtidigt inte vet någonting om vart Ryssland är på väg politiskt. lars Gyllenhaal lars_gyllenhaal@yahoo.se P.S. För aktuella nyheter om upprustningen kring Sverige se min blogg: gyllenhaals.blogspot.com Svenska chefer bäst på beröm Cheferna i Sverige är bäst i Europa på att ge beröm till sin personal. Bara var fjärde europé säger att deras prestation på jobbet uppskattas av de överordnade. I Sverige får fyra av tio erkännande för sina prestationer från chefen. Det gör att de svenska cheferna är bäst på att berömma. Tätt därefter följer danskar och fransmän. Tyskland är det land där ledningen är sämst på att ge beröm, bara 19 procent av tyskarna uppger att deras arbete uppmärksammas av cheferna. Men uppmärksamhet från chefen är något som en hel del inte bryr sig om de får eller inte. Av de tre fjärdedelar av européerna som sällan eller aldrig får något erkännande från chefen, säger nämligen en fjärdedel att de inte har något emot det. Det framgår av en webbenkät från jobbsajten StepStone som personer i sju länder besvarat. Bildkälla: Sören Andersson MEDLEM Fredrik Holmkvist Förening 8 i Skövde Yrke: Personaladministratör. Det innebär att jag till vardags gör: Personaladministrativa åtgärder vid insatsförbadet, ersätter personalchefen vid frånvaro. Ja, det händer nog att jag gynnar ett särintresse, nämligen de pansarintresserade. Här är jag i Nordnorge 2012 med en gammal veteran från andra världskriget och Koreakriget, M24 Chaffee. Den tjänstgjorde inom det norska hemvärnet ända fram till 1993! Bildkälla: Lars Gyllenhaal Medlem i Försvarsförbundet sedan: september Därför blev jag medlem i Försvarsförbundet: Gillade INTE avtalet mellan Försvarsmakten och SEKO. Jag tycker att den viktigaste fackliga frågan att driva är: Korrekta avtal mellan arbetsgivaren och fack (arbetstagaren). 19

20 Ewy Johannesson. Ordförande för förening 130 på FMV. Lyssnar. Leif Breidemar och Sven-Olof Wallman från förening 51 i Karlskrona. Några av dem som samlats för att diskutera samarbetsorgan. Längst till höger: Inge Bäcklin, ordförande för förening 10 i Enköping. FMLogs organisation. Clarence Arnstedt, ordförande för förbundets rikstäckande förening 101, håller genomgång. Samlas för samarbete De stora förändringarna i Försvarsmaktens och FMV:s organisation påverkar förstås även samarbetet mellan de olika föreningarna inom Försvarsförbundet. I januari samlades ett femtontal föreningsrepresentanter för att diskutera bland annat samarbetsorgan. Om flera föreningar inom förbundet har medlemmar som är verksamma vid samma myndighet, eller del därav, ska förbundsstyrelsen inrätta särskilda organ för samarbete mellan dessa föreningar i gemensamma frågor. Så står det i Försvarsförbundets stadgar. I slutet av januari samlades 15 föreningsrepresentanter på Försvarsförbundets kansli i Stockholm för att diskutera organisationerna inom FMLog och FMV, efter den delning som genomfördes den första januari i år. Här fanns tillfälle att diskutera både fördelar och nackdelar med den nya organisationen. Mötets tyngdpunkt låg på frågan om hur samarbetsorganen ska fungera och det verkar som om nyordningen öppnar för ett ökat samarbete mellan myndigheterna. Samarbetsorganen ska ta ett samlat grepp om gemensamma frågor inom FMLog och FMV och driva dessa inom respektive organisationer. Där vi ser att vi ska samarbeta är inom framför allt arbetsmiljöfrågor, där vi berör varandra som uppdragsgivare och leverantör - vi kanske delar lokaler och utrustning med mera. Vi har också diskuterat huruvida vi ska ha gemensamma skyddsombud eller inte, säger Clarence Arnstedt som tillsammans med Ewy Johannesson var sammankallande till mötet. Under mötet diskuterades också bland annat det nya Rals-avtalet och hur föreningarna bäst ska samarbeta inför löneförhandlingarna samt Rals bilaga 3-medel och hur de pengarna hanteras av respektive myndighet. Under mötet valdes ansvariga för respektive samarbetsorgan: Clarence Arnstedt för FMLog och Ewy Johannesson för FSV/FMV. Jag är mycket nöjd med mötet och hoppas att vi kan skapa flera tillfällen för gemensamma diskussioner, säger Ewy Johannesson. 20

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL

TIPS &RÅD LÖNESAMTAL TIPS &RÅD LÖNESAMTAL 2 Sveriges Arkitekter 2014 OM LÖN Sveriges Arkitekter anser att lönen ska vara individuell och differentierad mellan grupper och individer. Lönen ska spegla din prestation i förhållande

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014

DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 Malmö 2014-05-28 DIK-kretsen Malmö stad DIK:s löneenkät i Malmö stad 2014 DIK i Malmö stad genomför varje år en enkät bland medlemmarna för att ta reda på hur de upplever processen kring årets lönerevision.

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. Facket för dig inom försvaret eller försvarsnära myndigheter oavsett utbildning eller yrke. FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. Facket för dig inom försvaret eller försvarsnära myndigheter oavsett utbildning eller yrke. FÖRSVARSFÖRBUNDET Facket för dig inom försvaret eller försvarsnära myndigheter oavsett utbildning eller yrke. Foto framsida: Sören Andersson Foton inlaga: Thinkstockphoto VISION Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete

Läs mer

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal

ANTECKNINGAR. Goda råd inför lönesättningssamtal ANTECKNINGAR Goda råd inför lönesättningssamtal F Ö R S VA R S F Ö R B U N DET 1 N Å G R A T I P S Vad innebär ett lönesättningssamtal? Att förhandla om sin egen lön är en spännande utmaning. Första gången

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET

FÖRSVARSFÖRBUNDET. TCO-förbundet nära dig FÖRSVARSFÖRBUNDET TCO-förbundet nära dig Foto: Sören Andersson VISION VÅR VISION: Vi i Försvarsförbundet ska genom vårt arbete medverka till bättre livskvalitet för medlemmarna FÖR DIG Jobbar du inom försvaret eller en

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16

FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2015/16 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras och formerna förnyas.

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting

Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfonden vid uppsägning inom kommuner och landsting Omställningsfondens uppdrag är att aktivt hjälpa anställda som blir uppsagda på grund av arbetsbrist till ett nytt jobb Omställningsfonden

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet

Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Fem steg för bästa utvecklingssamtalet Hitta drivkraften, styrkan och nå målet! Gita Bolt 2013 Copyright: airyox AB Mångfaldigande av denna skrift, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrättsskydd

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Gemenskap ger styrka

Gemenskap ger styrka Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017, reviderad mars 2018 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST

Du och din lön. - lathund för medlemmar i ST Du och din lön - lathund för medlemmar i ST Inledning Här är ett stödmaterial du kan använda i dina förberedelser inför ditt samtal om lön med din chef. Materialet baserar sig på STs syn på hur ett sådant

Läs mer

Medarbetarsamtal och lönesamtal

Medarbetarsamtal och lönesamtal 2010-12-28 Medarbetarsamtal och lönesamtal Här finns mallar som kan användas som underlag för medarbetarsamtal och lönesamtal. Lönesamtal inom Teknikförvaltningen Varför? Syftet med samtalet är att arbetsgivaren

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen

MEDARBETARSAMTAL. vid miljöförvaltningen MEDARBETARSAMTAL vid miljöförvaltningen Medarbetarsamtal vid miljöförvaltningen Vi är alla anställda på miljöförvaltningen för att utföra ett arbete som ska leda till att verksamheten lever upp till målen

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis

Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ditt skyddsombud Skyddsombudet en arbetskamrat och facklig kompis Ligger du vaken om nätterna och grubblar över hur skyddsombudet har det? Inte det? Byggnads vet i alla fall att många skyddsombud funderar

Läs mer

Så här går det till att välja förtroendevalda till uppdrag inom ST inom Sveriges Domstolar

Så här går det till att välja förtroendevalda till uppdrag inom ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar Så här går det till att välja förtroendevalda till uppdrag inom ST inom Sveriges Domstolar För att tydliggöra hur valen i vår fackliga organisation går till på olika nivåer och

Läs mer

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST

Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST Dina tre viktigaste uppdrag 2012 Som förtroendevald i fackförbundet ST ST, 2012. Tryck: Realtryck, februari 2012. Upplaga: 10 800 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Webbplats: www.st.org. Ange

Läs mer

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre

Du och din lön. eller hur du kan göra din lönedialog bättre Du och din lön eller hur du kan göra din lönedialog bättre STs lönepolitik Din lön ska vara saklig Ju högre krav som ställs på ditt jobb och skickligare du är desto mer ska du tjäna Osakliga löneskillnader

Läs mer

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig

Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig Lönesamtal Kom väl förberedd till ditt lönesamtal så ökar möjligheterna att få gehör för dina krav. Det gäller såväl när du har en klubb som förhandlar för dig som när du förhandlar din lön själv. Den

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Lönesamtalet. Att tänka på

Lönesamtalet. Att tänka på Lönesamtalet Att tänka på Bakgrund Sedan slutet av 1980-talet är individuell lönesättning Vårdförbundets lönestrategi. Individuell lönesättning och utvecklingssamtal stämmer bättre med vår syn på kunskap

Läs mer

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011

FACKLIGA STUDIER. Hösten 2011 FACKLIGA STUDIER Hösten 2011 ABF ÖREBRO LÄN Drottninggatan 38 702 22 Örebro Tel: 019-601 54 13 Fax: 019-601 54 09 E-POST: tomas.hjort@abf.se thomas.andersson@abf.se LO-distriktet Örebro-Värmland Kungsvägen

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Stödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet

Stödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar

Läs mer

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening

Basutbildningar. För styrelseledamot i klubb eller förening Kursprogram 2015 Basutbildningar För styrelseledamot i klubb eller förening FTFs basutbildningar ger dig som är ledamot i föreningens eller klubbens styrelse de kunskaper du behöver för att på bästa sätt

Läs mer

Att anlita en arbetstagarkonsult. Pappers

Att anlita en arbetstagarkonsult. Pappers Att anlita en arbetstagarkonsult Pappers Att anlita en arbetstagarkonsult Innehållsförteckning Att anlita en arbetstagarkonsult För vad kan ni anlita en konsult? När ska ni anlita en konsult? Vilken nytta

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014

Sammanfattande rapport av chefsenkät 2014 Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker

Läs mer

Stödmaterial inför lönerevision

Stödmaterial inför lönerevision Stödmaterial inför lönerevision Revision&Konsult Almega Tjänsteföretagen - Unionen Löneprocessen gemensamt ansvar Enligt löneavtalet för tjänstemän mellan Almega Tjänsteföretagen och Unionen ska lönen

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

Sätt agendan bli facklig företrädare

Sätt agendan bli facklig företrädare Sätt agendan bli facklig företrädare 1 Sätt agendan bli facklig företrädare, 2016 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Foto: Johan Gunséus (omslag) och Jonas Eriksson (s. 9) Tryck: Exakta Print

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten

medarbetarsamtalet Medarbetaren i samverkan Samverkansavtalet bygger på delaktighet, dialog och möten Medarbetaren i samverkan medarbetarsamtalet Malmö högskolas samverkansavtal med Dnr Mahr 19-2012/488 har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER

Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega! NÅGRA TIPS TILL DIG SOM VILL UPPMUNTRA EN KOLLEGA ATT BLI MEDLEM I SVERIGES ARBETSTERAPEUTER Värva en kollega några tips, 2017 Sveriges Arbetsterapeuter Layout: Pontus Wikholm Illustrationer:

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Välj ett bättre arbetsliv

Välj ett bättre arbetsliv Fackförbundet ST Välj ett bättre arbetsliv Gå med i facket som gör skillnad för dig Foto: Bo Håkansson, Bilduppdraget Därför ska du vara med i facket I Sverige regleras inte alla regler och villkor på

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!

Vår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet! 1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem

Läs mer

Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre.

Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre. Välkommen som ny medlem! Tillsammans gör vi arbetslivet ännu bättre. ST 2014. Produktion: Fackförbundet STs Kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska januari 2016. Tack för ditt förtroende! Vi är glada

Läs mer

Lärarfackligt. Värva nya medlemmar. tema sid 2-7

Lärarfackligt. Värva nya medlemmar. tema sid 2-7 Lärarfackligt NR 6 för dig som är ombud i Lärarförbundet AUGUSTI 2013 tema sid 2-7 Värva nya medlemmar Ny termin. Nya kollegor. Passa på att presentera dig själv och Lärarförbundet redan första dagen.

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt

Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt Arbetsgivarstrategi Orsa kommun Ett bra jobb helt enkelt En av våra största resurser vi har är vår personal Värdegrund, Orsa kommun Inledning. Varför arbetsgivarstrategi? Arbetsgivarstrategin beskriver

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Personalvision Polykemi AB

Personalvision Polykemi AB Personalvision Polykemi AB I ett företag som Polykemi anser vi att teknik står för 30 % och att människan står för 70 % av företagets framgång. Medarbetarna är alltså den viktigaste resursen för att kunna

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Handbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras.

Handbok för. Lönesättande samtal. Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras. Handbok för Lönesättande samtal Försvarsförbundets målbild: Varje medlems lön ska sakligt kunna motiveras. Lönesättande samtal I det lönesättande samtalet pratar du och din chef om sambandet mellan din

Läs mer

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt

Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND INFORMERAR Förhandla om din skolledarlön framgångsrikt Sveriges skolledare har ett stort och komplext ansvar. Det ska synas i den lön som skolledarna får. Lönen är individuell

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning

Ledaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig

Läs mer

Välj ett bättre arbetsliv

Välj ett bättre arbetsliv Fackförbundet ST Välj ett bättre arbetsliv Gå med i facket som gör skillnad för dig Därför ska du vara med i facket I Sverige regleras inte alla regler och villkor på din arbetsplats i lag utan fastställs

Läs mer

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun

Rutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Vill du bli företrädare i Ledarna?

Vill du bli företrädare i Ledarna? Vill du bli företrädare i Ledarna? Är jag en företrädare? Är du chef eller ledare, medlem i Ledarna och intresserad av att påverka vad som händer på din arbetsplats? Då kanske du är rätt person för att

Läs mer

Röster om facket och jobbet 2011

Röster om facket och jobbet 2011 Röster om facket och jobbet 11 Sammanfattning av del 1-5 Röster om facket och jobbet 11 Om undersökningen - 1988, 1993, 1998, 2, 6 och 11-45 intervjuer vintern 1/11 - Anställda 18-64 år - SCBs AKU och

Läs mer

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011

Ungas syn på (o)fasta jobb. En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion 2011 Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av YouGov opinion Ungas syn på (o)fasta jobb En undersökning från Vision genomförd av Yougov opinion Inledning De tidsbegränsade anställningarna

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring?

Du och chefen Vad fungerar bra/mindre bra i samarbetet? Vad kan var och en göra för att åstadkomma en förbättring? Utvecklingssamtalet Utvecklingssamtal Din utveckling är värd ett eget samtal Utvecklingssamtalet är ett samtal där du och din chef talar om din utveckling i företaget. Syftet är att utveckla dig som individ

Läs mer

Officersförbundet på din sida

Officersförbundet på din sida Foto: Cecilia Larsson Officersförbundet på din sida Officersförbundet, den självklara organisationen för all militär personal Officersförbundet företräder militär personal i fackliga frågor samt bidrar

Läs mer

Till dig som jobbar inom Försvaret

Till dig som jobbar inom Försvaret Till dig som jobbar inom Försvaret Med dig blir vi ännu starkare Tack vare att vi är många kan vi sätta tryck på arbetsgivaren. Men du kan hjälpa oss att bli ännu starkare. Bra villkor När Sverige ställer

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklings- och lönesamtal ger dig inflytande Utvecklings- och lönesamtal ger dig inflytande SKTF är ett fackförbund för offentligt och privat anställda tjänstemän med anknytning till kommun, landsting eller kyrka. Idag är vi 180 000 medlemmar. SKTF

Läs mer

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad

Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Viktig information om du är eller blir sjuk/skadad Även om du inte är sjukskriven nu spara och använd denna information. Den är viktig! Det finns nya

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET. Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen. VALBEREDNINGEN RIKTLINJER SVENSKA BOULEFÖRBUNDET Version: 1.0 Antagen: FS maj 2014 Nästa revision: FS aug 2015 Målgrupp: Instruktionen är ett komplement och förtydligande till stadgar och avser valberedningen.

Läs mer