Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen 2011-02-21"

Transkript

1 Dokument Datum Referens: TCO/Leif Dergel Direkttel: E-post: Sida Rapport 1 (56) Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan

2 2 (56)

3 3 (56) INNEHÅLL Sammanfattning och slutsatser... 5 Inledning, uppdraget... 6 Avgränsning... 6 EU:s arbetsmarknadsdialog talet: partsgemensamma kommittéer talet: informella arbetsgrupper talet: Förhandlad lagstiftning... 8 Sektorsdialogen talet: Självständiga avtal, arbetsprogram och procedurregler... 9 Arbetsprogram, nytt styrmedel för den sociala dialogen Att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet EFS interna procedurregler TCO:s interna procedurregler Inga tvistelösningsregler i den sociala dialogen Den sociala dialogens utveckling: TCO:s linje Ingen ny överordnad nivå TCO-juristerna Dagsläget och framtiden Nivån på europeiska avtal: För låg, lagom eller för hög? Förpliktelser och rättigheter Ett europeiskt tvistelösningssystem Fortsatt passivitet från EU-kommissionen? Slutsatser BILAGA: Den sociala dialogen och den svenska modellen ett äktenskap med förhinder? BILAGA: TCO:s interna procedurregler för sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Mandat Förhandlingsledning Förhandlingsdelegationer och redaktionskommittéer Information under förhandlingsprocessen Godkännande av resultat Beslutsprocess vid strandade förhandlingar Övervakning och uppföljning av genomförande i Sverige Synergi mellan sektorsvisa och sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Årlig rapport om utvecklingen i den sociala dialogen BILAGA, EFS PROCEDURREGLER: Mandat Förhandlingsledning Förhandlingsdelegationer och redaktionskommittéer Information under förhandlingsprocessen Godkännande av resultat Beslutsprocess vid strandade förhandlingar Övervakning och uppföljning av genomförandet Synergi mellan sektorsvisa och sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Årlig rapport om utvecklingen i den sociala dialogen... 55

4 4 (56)

5 5 (56) Sammanfattning och slutsatser Rapporten handlar om den sociala dialogen, EU:s fördragsreglerade förhandlingssystem där arbetsmarknadens parter på EU-nivå sektorsövergripande och sektorsvis förhandlar fram EUdirektiv, självständiga avtal och andra dokument. Andra former av gränsöverskridande förhandlingssystem behandlas inte i den här rapporten. Den sociala dialogen har sedan starten 1985 utvecklats från gemensamma positioner via förhandlade ramdirektiv till en mer självständig social dialog där parterna själva ska genomföra de texter de kommer överens om. Det finns en förhistoria ända sedan 1950-talet. EFS beslutade 2004 och TCO beslutade 2005 om interna procedurregler för den sociala dialogen. De nordiska fackliga centralorganisationerna inom NFS driver frågan att tvistelösningsregler bör införas i den sociala dialogen. Det har hittills endast resulterat i skrivningar i parternas arbetsprogram för den sociala dialogen. Den sociala dialogen är enligt Lissabonfördraget inte någon överordnad nivå ovanpå medlemsstaternas nationella system utan lever sitt eget liv som en kompletterande nivå helt skild från de nationella systemen. TCO:s jurister konstaterade 1998 i en promemoria att det inte uppstår några problem så länge förhandlingar mellan parterna på europanivå bara sätter miniminivåer, och alla förbättringar på det nationella planet till arbetstagarnas fördel är tillåtna. Juristerna drog också slutsatsen att vi inte får öppna för en köpslagan på europanivå där det blir tillåtet med undantag från det som reglerats på en mer övergripande nivå. TCO-juristerna ville hålla fast vid principen att överenskommelser på europanivå ska införlivas i medlemsländerna genom direktiv. Så har det inte blivit utan på 00-talet kom de självständiga avtalen som ska införlivas utan att ta vägen via direktiv. Slutsatser TCO bör söka möjligheter att utveckla genomförandet av de självständiga avtalen. Den sociala dialogen är okänd i de fackliga leden och för en bredare allmänhet. TCO bör överväga och, om det behövs, genomföra informationsinsatser TCO ska analysera förutsättningarna för att den sociala dialogen, med självständiga avtal på europeisk nivå, kan bidra till att förbättra nivån på villkoren i Sverige TCO ska utveckla analysen och diskussionen kring hur de krav den inre marknaden ställer, och den sociala dialogens utveckling, på sikt kan påverka utrymmet för den svenska kollektivavtalsmodellen Vi får inte öppna för en köpslagan på europanivå där det blir tillåtet med undantag från det som reglerats på en mer övergripande nivå. Samtidigt behövs en bättre samordning mellan den sociala dialogens sektorer Det bör läggas fast generella förpliktelser och rättigheter som ska gälla för alla självständiga avtal i den europeiska sektorsövergripande sociala dialogen i ett särskilt förhandlingsordningsavtal eller motsvarande. Diskussionen om tvistelösningssystem i den sociala dialogen bör fortsätta Det behövs beredskap för åtgärder från EU-kommissionen. Formellt är alla förhandlingar i den sociala dialogen förhandlingar under hot om lagstiftning. Det är inte uteslutet att EU-kommissionen kommer att agera ifall parterna skulle vara alltför passiva.

6 6 (56) Inledning, uppdraget Den här rapporten handlar om hur EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen 1, bör utvecklas för att på bästa sätt respektera den svenska kollektivavtalsmodellen. Utgångspunkten är ett uppdrag från Förhandlingskommittén till TCO:s kansli att värdera dagsläget och föreslå inriktning för TCO:s fortsatta agerande när det gäller förhandlingar och förhandlingssystem på Europeisk nivå och den sociala dialogen. Rapporten behandlades av Förhandlingskommittén TCO-styrelsen ställde sig bakom slutsatserna I bilagan Den sociala dialogen och den svenska modellen ett äktenskap med förhinder? redovisar Kristina Lovén, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet sin syn på hur den europeiska sociala dialogen bör utvecklas för att på bästa sätt respektera den svenska kollektivavtalsmodellen. Avgränsning EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen, är det förhandlingssystem på europeisk nivå som är reglerat EU:s fördrag, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget), artiklarna 154 och 155. TCO har som medlemsorganisation i EFS en formell roll i den sociala dialogen. Det finns också andra former av samråd och förhandlingar på europeisk nivå som inte behandlas närmare i den här rapporten. För det första tar vi inte upp den samverkan som har utvecklats i multinationella företag där det bland annat träffas transnationella avtal på företagsnivå. Den här utvecklingen har diskuterats under ett antal år inom EU-kommissionen och 2009 startade kommissionen en expertgrupp om transnationella avtal på företagsnivå. Expertgruppen diskuterar bland annat en eventuell europeisk lagstiftning om ett ramverk för transnationella avtal på företagsnivå. Jens Bundvad, generalsekreterare på Industrianställda i norden är nordisk facklig representant i expertgruppen. I multinationella företag finns också samverkan mellan fackliga organisationer kring frågor som rör till exempel omstruktureringar. För det andra behandlas inte de europeiska företagsråden. De regleras i den europeiska lagstiftningen om Europeiska företagsråd där personalrepresentanter inte nödvändigtvis fackliga representanter ingår. Företagsråden deltar i samråd och är ibland en part i överenskommelser med företag. En tredje företeelse, som inte närmare behandlas här, är den samverkan över gränserna kring löneförhandlingar som har utvecklats mellan fackliga organisationer. Det finns det så kallade Doorn- 1 Det som på engelska och franska heter social dialogue respektive dialogue social blir med svenskt språkbruk arbetsmarknadsdialog. Social partners respektive partenaires sociaux heter på svenska arbetsmarknadens parter. Men det pågår ett betydelseinlån, bland annat via översatta EU-dokument, socialpolitik håller på att få samma betydelse som på engelska och franska, det vill säga både socialpolitik och arbetsmarknadspolitik håller på att inkluderas i begreppet socialpolitik.

7 7 (56) samarbetet mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Svenska fackliga organisationer inom industrin håller sig också informerade om bland annat tyska löneförhandlingar. För det fjärde tar vi inte upp toppmöten inom den makroekonomiska dialogen där EU-kommissionen, arbetsmarknadens parter på EU-nivå och EU:s finansministrar samråder med varandra. För det femte tar vi inte närmare upp de sociala trepartstoppmötens varje vår, där EU:s stats- och regeringschefer, EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå träffas. Där pågår samråd och träffas överenskommelser på övergripande politisk nivå. EU:s arbetsmarknadsdialog Den sociala dialogen har sedan starten 1985 utvecklats från gemensamma positioner via förhandlade ramdirektiv till en mer självständig social dialog där parterna själva ska genomföra de texter de kommer överens om. Den sociala dialogen finns inskriven i fördraget som en av hörnpelarna i den europeiska sociala modellen. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget), artikel 154 innehåller bestämmelser om obligatoriskt samråd i två steg: Innan kommissionen lägger fram socialpolitiska förslag ska den samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd. Om kommissionen anser att en gemenskapsåtgärd är önskvärd ska den samråda med parterna om åtgärdens innehåll. Efter det andra konsultationssteget kan arbetsmarknadens parter meddela kommissionen att de vill lösa frågan genom att förhandla fram ett avtal istället för att kommissionen lagstiftar. Det vill säga parternas beslut att förhandla fram ett avtal kan tillfälligt stoppa en lagstiftningsprocess som EUkommissionen har inlett talet: partsgemensamma kommittéer Redan på 1950-talet 2 började EU-kommissionen inrätta partsgemensamma kommittéer för att konsultera arbetsmarknadens parter. Det började med gruvsektorn, fortsatte med jordbrukssektorn, vägtransporterna, fisket, järnvägstransporterna och kanaltrafiken på 1960-, och 1980-talen. Ledamöterna utsågs av EU-kommissionen med samma antal från arbetsgivar- och arbetstagarsidan talet: informella arbetsgrupper På 1980-talet började informella arbetsgrupper bildas på begäran av arbetsmarknadens parter med stöd av EU-kommissionen. Utvecklingen fortsatte in på 1990-talet och det bildades informella arbetsgrupper inom en lång rad sektorer som handel, försäkring, banksektorn, sjöfart, civilflyg, telekommunikationer och posten. 2 Pochet 2007

8 8 (56) EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen inrättades formellt för 25 år sedan, Då tog EU-kommissionens dåvarande ordförande Jaques Delors ett initiativ som ledde till en regel i den så kallade Enhetsakten där arbetsmarknadens parter formellt erkändes och tilläts utveckla en social dialog. Därmed inleddes den sektorsövergripande (cross-industry) sociala dialogen mellan EFS på arbetstagarsidan och UNICE (numera Businesseurope) samt CEEP 3 på arbetsgivarsidan. Idén var att låta arbetsmarknadens parter på EU-nivån göra åtaganden gentemot varandra ungefär som parterna gjorde nationellt i medlemsstaterna. Trots det fortsatte man med gemensamma uttalanden och mellan 1985 och 1990 resulterade dialogen i ett antal gemensamma uttalanden (joint opinions) om kompetensutveckling, ny teknik, rörlighet på arbetsmarknaden med mera talet: Förhandlad lagstiftning Genom det sociala protokollet i Maastrichtfördraget 1991 blev EU-kommissionen skyldig att konsultera arbetsmarknadens parter innan den lägger fram socialpolitiska förslag 4. Samtidigt infördes möjligheten för parterna att som alternativ till kommissionens lagförslag reglera frågan i avtal som på parternas gemensamma begäran kan göras till EU-lagstiftning (direktiv) av EU-kommissionen och rådet, alternativt genomföras nationellt av parterna själva. Under 1990-talet träffade parterna tre avtal inom den sektorsövergripande sociala dialogen som på parternas gemensamma begäran antogs som direktiv med stöd av artikel 138, punkt två i EG-fördraget 5 : Avtal om föräldraledighet 1996 (parental leave) (omförhandlat och nytt direktiv antaget den 8 mars 2010) Avtal om deltidsarbete 1997 (part-time work) Avtal om visstidsarbete 1999 (fixed-term work) Sektorsdialogen Den 1 januari 1999 beslutade EU-kommissionen att ersätta de partsgemensamma sektorsvisa kommittéerna och de informella arbetsgrupperna med sociala dialogkommittéer på sektorsnivå (Sectoral Social Dialogue Committees, SSDCs). Sektorskommittéer kan bildas efter en partsgemensam begäran av arbetsmarknadsparterna på EU-nivå inom en sektor. De ska godkännas av EU-kommissionen och får bestå av maximalt 40 representanter, med lika antal från arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Ordförande är en av partsrepresentanterna eller en representant från EU-kommissionen om parterna begär det. Kommissionen står under alla förhållanden för sekreterarfunktionen i sektorskommittéerna. Varje sektorskommitté förväntas anta procedurregler och arbetsprogram, ofta ettåriga. Sektorskommittéerna håller minst ett plenarmöte per år. Detaljfrågor behandlas i utvidgade sekretariatsmöten eller i arbetsgrupper. Förhandlingsmandat bestäms av de nationella medlemsorganisationerna. Antalet sektorskommittéer hade 2008 vuxit till 35 stycken och 2010 till omkring 40. Tillsammans kommer sektorskommittéerna varje år överens om cirka 50 partsgemensamma texter. Några 3 The European Centre of Enterprises with Public Participation 4 Med svenskt språkbruk: Arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska förslag 5 Från och med : Lissabonfördraget, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 155, punkt 2.

9 9 (56) omvandlas till europeisk lagstiftning som till exempel det europeiska avtalet, senare direktivet (2009), om vassa instrument träffat av parterna i vårdsektorn HOSPEEM och EPSU. Andra texter är självständiga avtal som ska genomföras av parterna själva enligt praxis i varje land. Utöver det finns det gemensamma uttalanden, handlingsprogram, riktlinjer med mera. 00-talet: Självständiga avtal, arbetsprogram och procedurregler Ett europeiskt avtal/direktiv om bemanningsföretag var tänkt som sista steget i den serie avtal om atypiska arbeten som hade inletts med avtalen om deltidsarbete och visstidsarbete som bägge blev direktiv. När bemanningsföretagsförhandlingarna strandade under våren 2001 markerade det slutet på perioden med förhandlad lagstiftning under 1990-talet. EFS fick omvärdera EU-kommissionens roll. Kommissionen stödde inte längre den sociala dialogen genom att föreslå ny lagstiftning. Det hade dittills varit det enda som kunde få arbetsgivarna till förhandlingsbordet. Arbetsgivarna såg möjligheten att en gång för alla slippa hotet om lagstiftning från EU-kommissionen. Ramavtal avsedda att bli juridiskt bindande via EU-lagstiftning (direktiv) fick lämna plats för frivilliga avtal. Benämningen frivilliga avtal användes före 2004 då EU-kommissionen i ett meddelande 6 introducerade benämningen självständiga eller oberoende (autonomous) avtal. Terminologin vacklar mellan självständiga, oberoende och autonoma på grund av olika översättningar. I den svenska versionen av kommissionens meddelande används uttrycket självständiga. Bakgrunden var att en del arbetsgivareföreträdare, bland annat finska och svenska, hävdade att avtalen var frivilliga i betydelsen frivilliga att tillämpa. Det första försöket att teckna ett självständigt avtal, det vill säga ett avtal som ska genomföras i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna särskilt tillämpar (Artikel 139 p. 2) 7 gällde, som sagt, bemanningsföretag och strandade Därefter har följande självständiga avtal träffats: Ramavtal om distansarbete (Telework) 2002 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2004 Ramavtal om trakasserier och våld i arbetet 2007 Ramavtal om en arbetsmarknad för alla 2009 Utöver de självständiga avtalen kom parterna i den sektorsövergripande sociala dialogen under 00- talet överens om följande tre dokument. Handlingsprogram för kompetensutveckling 2002 Riktlinjer för strukturomvandling 2003 Handlingsprogram för jämställdhet (Gender equality) 2004 De självständiga avtalen medförde att den öppna samordningsmetoden inspirerad av Lissabonprocessen stegvis introducerades också i den sociala dialogen. I avtalen och handlingsprogrammen finns genomgående en uppföljningsprocedur som går ut på att arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna årligen ska producera partsgemensamma uppföljningsrapporter. Uppföljningsrapporterna 6 KOM(2004) 557, Partnerskap för förändring i ett utvidgat EU - Ökad genomslagskraft för den sociala dialogen i EU 7 Från december 2009: artikel 155, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget)

10 10 (56) föredras sedan i den sektorsövergripande sociala dialogkommittén. Det enda kravet är att rapporterna levereras, det görs ingen värdering av kvaliteten. Det kvarstår stora oklarheter när det gäller avtalens status och det kvarstår också oklarheter kring hur de ska genomföras och följas upp. Det finns inga tvistelösningsmekanismer som kan ta hand om eventuella tvister. Det som finns är skrivningar om att parter som ska genomföra avtalen kan ställa frågor om tolkning av texterna partsgemensamt eller var för sig till parterna som har slutit avtalen. Det finns också i samtliga avtal en icke-regressionsklausul, det vill säga en skrivning om att avtalen inte utgör grund för att sänka skyddsnivån för arbetstagarna. Arbetsprogram, nytt styrmedel för den sociala dialogen En annan utveckling under 00-talet var att den sektorsövergripande sociala dialogen övergick till att styras av åtaganden i partsgemensamt utarbetade arbetsprogram snarare än hot om lagstiftning från EU-kommissionen. Det enda undantaget var när EU-kommissionen kring årsskiftet meddelade att den var beredd att lagstifta om ett nytt föräldraledighetsdirektiv. Det ledde till att ett nytt föräldraledighetsavtal förhandlades fram och också gjordes till direktiv den 8 mars Under 2002 antog UNICE, CEEP och EFS ett treårigt arbetsprogram för den sektorsövergripande sociala dialogen. Arbetsprogrammet innehöll inga planer på att förhandla fram något juridiskt bindande utan istället framhölls frivilliga/självständiga avtal och handlingsprogram. Ett andra treårigt arbetsprogram för perioden förhandlades fram under Ett åtagande var att förhandla fram ett självständigt avtal antingen om svaga grupper på arbetsmarknaden eller om livslångt lärande. Till slut blev man överens om att slå ihop de bägge ämnena till ett avtal om arbetsmarknader öppna för alla, men genomförandet av förhandlingarna sköts upp till Parterna åtog sig också att göra en gemensam analys av nyckelutmaningarna på de europeiska arbetsmarknaderna. Det genomfördes också, och till EU:s toppmöte i oktober 2007 lämnade parterna över sin gemensamma analys av nyckelutmaningarna på de europeiska arbetsmarknaderna. Det får betecknas som en framgång. Det blev ett tungt inlägg i debatten om flexicurity och innehöll mer balanserade formuleringar om flexicurity än EU-kommissionens dokument. Ett tredje arbetsprogramblev klart i slutet av Det var bara tvåårigt och omfattade perioden Det tredje arbetsprogrammet innehöll åtagandet att förhandla och genomföra ett självständigt ramavtal om en arbetsmarknad för alla och avtalet blev också klart Den sektorsövergripande sociala dialogkommittén beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2010 att förlänga det tredje arbetsprogrammet till och med Att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet Alla tre arbetsprogrammen innehöll åtaganden om att arbeta med att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet i ett utvidgat EU, i EES- och kandidatländerna, inklusive ytterligare utveckla aktiviteterna på arbetsmarknadsparternas respektive resurscenter. som det formuleras i arbetsprogrammet för De tio före detta kommuniststyrda länderna som blev EU-medlemmar 2004 skulle delta i den sociala dialogen trots dramatiskt mycket svagare sy-

11 11 (56) stem för förhandlingar och för organisering. Den fackliga organiseringen var och är låg och arbetsgivarnas organisering är ännu lägre. Arbetet med att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet är exempelvis en omfattande partsgemensam seminarieverksamhet i framför allt de tio nya länderna. Inom det så kallade integrerade programmet (integrated programme), som fortfarande pågår, genomförs omfattande seminarieserier. Det finns så kallade resurscenter, både ett gemensamt på arbetsgivarsidan för Businesseurope, CEEP och UEAPME 8, och ett på arbetstagarsidan för EFS, Där publiceras bland annat översättningar till de flesta EU-språken av texter producerade inom den sociala dialogen och informationsmaterial om de pågående seminarie- och informationsaktiviteterna. Den sociala dialogen har en egen hemsida som EU-kommissionen driver, där det bland annat finns en databas med alla texter inom den sociala dialogen på sektorsnivå och på sektorsövergripande nivå. EFS interna procedurregler 2004 I december 2004 beslutade EFS styrelse att anta interna procedurregler för europeiska sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar. TCO och övriga nordiska medlemsorganisationer var starkt pådrivande. Procedurreglerna omfattar hela processen från förhandlingsmandat till genomförande av avtalen. Om förhandlingsmandatet säger reglerna att medlemsorganisationerna ska få sig tillsänt all information och alla detaljer om förslag rörande potentiella förhandlingar från EFS kansli minst sex veckor före det att besluten fattas i styrelsen. Det finns också utförliga anvisningar om vad som ska ingå i mandatet. EFS kansli skall leda förhandlingsdelegationen och redaktionskommittéer (drafting groups) som upprättas inom ramen för förhandlingarna. Styrelsen, styrkommittén och alla relevanta EFS-kommittéer/arbetsgrupper skall hållas regelbundet informerade om framstegen i förhandlingarna. Om förhandlingarna leder till ett avtalsförslag ska EFS-kansliet sända det till medlemsorganisationerna minst sex veckor före det att styrelsen fattar beslut. Om styrelsen på grund av sammanträdesschemat inte kan beakta konsultationsperioden på sex veckor får styrelsen, på begäran av kansliet och förutsatt att avtalsförslaget har förklarats i detalj, godkänna att ramavtalet antas genom skriftlig procedur. Minst sex veckor ska avsättas även för den skriftliga proceduren. Kansliet ska därefter ge styrelseledamöterna en öppen redovisning av alla svar som mottagits och ange om texten kan anses vara antagen eller inte. Om förhandlingarna strandar ska kansliet informera styrelsen och rekommendera en fortsatt strategi. Styrelsen ska besluta om strategin enligt artikel 14 i stadgarna (två tredjedels majoritet). 8 European Association of Craft, Small and Medium-Sized Enterprises

12 12 (56) EFS kansli ska övervaka genomförandet av avtalen via regelbundna konsultationer med medlemsorganisationerna. Slutligen säger EFS procedurregler att EFS ska sammanställa en årlig rapport i samarbete med ETUI 9 och med stöd av de europeiska yrkessekretariaten och redovisa detaljer om utvecklingslinjer i både den sektorsvisa och den sektorsövergripande sociala dialogen. Rapporten ska utnyttjas i diskussioner med styrelsen för att säkerställa att en genuin och effektiv facklig strategi gentemot och inom den europeiska sociala dialogen vidmakthålls. TCO:s interna procedurregler 2005 TCO-styrelsen beslutade i december 2005 om TCO:s interna procedurregler för sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar. TCO:s svar på EFS förfrågningar om förhandlingsmandat ska enligt reglerna beredas av TCO:s förhandlingskommitté, lämnas för kännedom till TCO:s internationella kommitté och TCO:s nätverk för EU-frågor samt beslutas av TCO:s styrelse. Detsamma gäller för TCO:s svar på eventuella förfrågningar från EFS om modifiering av förhandlingsmandat. LO, TCO och Saco utser gemensamt en svensk förhandlare att ingå i förhandlingsdelegationen som beslutas av EFS styrelse och att leda det svenska agerandet i förhandlingarna. TCO anser att grunderna för att utse svensk förhandlare bör vara en avvägning mellan en turordningsprincip mellan centralorganisationerna och intresse och kompetens i ämnet för förhandlingarna. Valet av svensk förhandlare bereds av TCO:s Förhandlingskommitté bereds av LO:s, TCO:s och Saco:s Koordinationskommitté beslutas av TCO-styrelsen som en representationsfråga. LO, TCO och Saco utser representanter till en svensk förhandlingsdelegation. Representanterna från TCO-organisationerna beslutas av TCO-styrelsen efter hörande av OFR och PTK. Den svenska förhandlaren skall kalla till regelbundna möten med den svenska förhandlingsdelegationen. TCO-representanter i den svenska förhandlingsdelegationen rapporterar till TCO:s förhandlingskommitté. Förhandlingskommittén samordnar TCO:s positioner. TCO:s svar på EFS förfrågningar om godkännande av förhandlingsresultat ska beredas av TCO:s förhandlingskommitté lämnas för kännedom till TCO:s internationella kommitté och TCO:s nätverk för EU-frågor samt beslutas av TCO:s styrelse. EFS-kansliets information till EFS-styrelsen vid strandade förhandlingar ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EU-frågor samt TCO:s internationella kommitté för synpunkter inför EFS styrelsebehandling. EFS-kansliets konsultationer med medlemsorganisationerna kring övervakning och uppföljning av genomförandet av europeiska avtal ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EU-frågor och TCO:s internationella kommitté. TCO-styrelsen beslutar om TCO:s åtgärder för uppföljning och genomförande av europeiska avtal i Sverige. 9 European Trade Union Institute, EFS forskningsinstitut

13 13 (56) De återkommande rapporterna till EFS styrelse om europeiska sektorsförhandlingar och om den sociala dialogen ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EUfrågor och TCO:s internationella kommitté. Inga tvistelösningsregler i den sociala dialogen De nordiska medlemsorganisationerna i EFS driver frågan om tvistelösningsregler i den sociala dialogen. De europeiska arbetsgivarorganisationerna verkar däremot vara ointresserade eller negativa till tvistelösningsregler. Diskussionen om tvistelösningsregler resulterade i följande urvattnade skrivning i det andra arbetsprogrammet ( ) för den sociala dialogen. Den gick ut på att parterna ska utveckla sin gemensamma förståelse av instrumenten i sociala dialogen. based on the implementation of the telework and stress agreements and the frameworks of actions on the lifelong development of competences and qualifications and on gender equality, further develop their common understanding of these instruments and how they can have a positive impact at the various levels of social dialogue. (Work Programme of the European Social Partners , Draft finalised during Social Dialogue Committee meeting of 25 January 2006, p. 8) Vid EFS-kongressen 2007 höll de nordiska organisationerna genom norska YS ett inlägg 10 och argumenterade för ett tvistelösningssystem för den sociala dialogen. Resultatet blev följande formulering i EFS strategi och handlingsplan som antogs vid kongressen. - promote a higher quality social dialogue and a European level of dispute resolution ( XIth ETUC Congress Seville, May 2007 STRATEGY AND ACTION PLAN, s. 7) Inför att det tredje arbetsprogrammet för den sociala dialogen skulle utarbetas tillsatte EFS i slutet av 2008 en arbetsgrupp som skulle diskutera hur den ovan citerade punkt åtta i det andra arbetsprogrammet skulle kunna utvecklas. Från de nordiska medlemsorganisationerna medverkade en representant från LO Danmark. Där visade det sig att en del av EFS medlemsorganisationer var tveksamma till idén om procedurregler för den sociala dialogen. De tyckte helt enkelt inte att den europeiska sociala dialogen på dåvarande utvecklingsnivå innehöll något som motiverade ett tvistelösningssystem. Därför kom det färdiga tredje handlingsprogrammet för den sociala dialogen att innehålla följande skrivning om procedurerna i den sociala dialogen. De europeiska arbetsmarknadsparterna kommer även att ytterligare utveckla sin gemensamma förståelse för de olika instrument som blev följden av förhandlingar, bestämma deras inverkan på olika nivåer i den sociala dialogen, ytterligare samordna den sociala dialogens och förhandlingarnas olika nivåer, och även utveckla en bättre samverkan mellan europeisk social dialog inom olika yrkesgrenar och sektorer. ( De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram , s. 3) Det handlade alltså fortfarande om att utveckla den gemensamma förståelsen, men det tillkom lite text om olika nivåer, samordning och om bättre samverkan mellan sektorer och yrken. 10 Rapport till TCO-styrelsens sammanträde : EFS 11:e kongress maj 2007 i Sevilla, s.16 ff

14 14 (56) Den sociala dialogens utveckling: TCO:s linje 2009 TCO:s styrelse antog 2009 ett Europapolitiskt program. Där sägs följande om den sociala dialogen: Den sociala dialogen bör fortsätta att utvecklas som ett europeiskt förhandlingssystem som fungerar parallellt med nationella förhandlingssystem utan att inkräkta på de nationella systemen. För det behövs procedurregler på europeisk nivå, både sektorsövergripande och på sektorsnivå. De olika instrumenten, oberoende avtal, handlingsprogram med mera, behöver definieras och europeiska tvistelösningsmekanismer införas. Det behövs också generella metoder för uppföljning av träffade avtal. Det är också viktigt med informationsinsatser i Sverige för att göra oberoende avtal, handlingsprogram med mera, kända av de svenska förhandlande arbetsmarknadsparterna på regional och lokal nivå. (TCO, : TCO:s Europaprogram 2009 ) Ingen ny överordnad nivå Artiklarna om socialpolitik i EU:s fördrag 11 som är grunden för den sociala dialogen är uppbyggda så att den sociala dialogen inte är någon överordnad nivå ovanpå medlemsstaternas nationella system. Den välkända undantagsregeln: Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout finns fortfarande kvar i Fördraget om EU:s funktionssätt som punkt fem i artikel 153. Den är direkt överflyttad från artikel 137 i Nicefördraget. Regeln undantar de nationella förhandlingssystemen från EU:s kompetens. Mia Rönnmar 12 påpekar att de nya förhandlingssystemen samtidigt verkar över, bredvid och inom de nationella systemen. EU:s sociala dialog och övriga olika framväxande former av gränsöverskridande förhandlingar är inte någon ny toppnivå i en hierarki ovanpå de nationella systemen. Dublininstitutet, 13 det europeiska institutet för förbättring av livs- och arbetsförhållanden (fritt översatt) har ungefär samma uppfattning och beskriver internationaliseringen av partsförhållandena på arbetsmarknaden som ett kompletterande lager av strukturer och processer på den internationella nivån som interagerar med nationella organisationer och aktörer. De olika systemen håller inte på att smälta samman, utan de är en kompletterande nivå, något som lever sitt eget liv helt skilt från nationella system. De framväxande formerna av gränsöverskridande förhandlingar verkar alltså inte vara något som hotar att ta över, eller ta kommandot över nationella förhandlingssystem. Tvärtom säger EU:s fördrag uttryckligen att den sociala dialogen inte ska fungera på det sättet. Hotet mot nationella förhandlingssystem visar sig istället i flera domar från EU-domstolen de senaste åren med lavaldomen som den mest kända. EU-domstolen tolkar där EU-fördragens regler om företagens frihet på den inre marknaden på ett sätt som hotar de grundläggande rättigheterna för arbetstagarna. 11 Lissabonfördraget, Fördraget om EU:s funktionssätt, avdelning X, socialpolitik, artiklarna Rönnmar, Mia (ed.): EU Industrial Relations v. National Industrial Relations, Kluwer Law International European and international framework agreements: Practical experiences and strategic approaches European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, 2009

Ramavtal om arbetsrelaterad stress

Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.

Läs mer

Resolution R.2. Kollektivavtal

Resolution R.2. Kollektivavtal EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig

Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett

Läs mer

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)

FÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25) Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom 2012-09-24 Direkttel: 08-782 91 37 E-post: samuel.engblom@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FÖRSTÄRKT

Läs mer

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)

Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och

Läs mer

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48) Dokument YTTRANDE Datum Referens: Strategisk samordning/leif Dergel 2008-03-17 Direkttel: 08-782 91 91 E-post: leif.dergel@tco.se Sida Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Ämne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker

Ämne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker EPSU:s fasta kommitté för sjuk- och hälsovård samt sociala tjänster (HSS) antaget den 4 november 2009 - med uppdatering i oktober (för regelbunden översyn och uppdatering under kongressperioden) EPSU:s

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

Anmälan mot Konungariket Sverige

Anmälan mot Konungariket Sverige Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS OFFENTLIGA SAMRÅD OM TRANS- NATIONELLA FÖRETAGSAVTAL

EU-KOMMISSIONENS OFFENTLIGA SAMRÅD OM TRANS- NATIONELLA FÖRETAGSAVTAL Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/hanna Wallinder 2012-12-19 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: hanna.wallinder@tco.se EU-kommissionen 200, rue de la Loi B-1049 BRYSSEL

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015

Kommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Kommittédirektiv Genomförande av sjöfolksdirektivet Dir. 2015:116 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera sjöfolksdirektivet, som ändrar vissa

Läs mer

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion

UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier

EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på

Läs mer

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET

EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar

Lagstiftningsöverläggningar Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

RP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form

Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen. Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form Från kol- och stålgemenskapen till Europeiska unionen Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska form 1 Historia 2 Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

Moderaterna och arbetsrätten i EU. En rapport från LO/TCO Rättsskydd

Moderaterna och arbetsrätten i EU. En rapport från LO/TCO Rättsskydd Moderaterna och arbetsrätten i EU En rapport från LO/TCO Rättsskydd Vårt uppdrag och sammanfattning LO-TCO Rättsskydd har tidigare på uppdrag av LO granskat hur moderaterna agerat i den svenska riksdagen

Läs mer

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET

(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET 4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,

Läs mer

TCO LO Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson

TCO LO Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson 1 TCO LO Saco Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson Ett gemensamt yttrande från TCO, LO och Saco angående EU-kommissionens förslag till ändrat direktiv gällande europeiska företagsråd här förkortat

Läs mer

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) YTTRANDE Dnr 27/2009 Stockholm den 18 mars 2009 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr A2008/3541/ARM Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Svenska institutet för europapolitiska

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.

Kansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde. Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:62

Regeringens proposition 2015/16:62 Regeringens proposition 2015/16:62 Skärpta åtgärder mot missbruk av tidsbegränsade anställningar Prop. 2015/16:62 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 december 2015 Stefan

Läs mer

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system

Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system Europeiska unionens historia, grundläggande fördrag och politiska system 1 Europeiska unionens historia 2 Europeiska unionens historia Utvecklingen som ledde till dagens Europeiska union uppstod ur ruinerna

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens

Svar på SIS-Remiss Kvalitetsledning Validering av individuell kompetens Komm2016/00409-2 2016-03-07 Valideringsdelegationen 2015 2019 U 2015:10 Kanslichef Elin Landell 08-405 34 57 076-811 33 90 elin.landell@regeringskansliet.se SIS Swedish Standards Institute Att: Tina Bohlin

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemoria upprättad i Näringsdepartementet Förordning om ändring i förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller ett förslag till ändringar

Läs mer

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar 2013-02-20 Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar Genom åren har EU:s domstol i sina avgöranden förtydligat hur anmälningsdirektivet (98/34/EG)

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.7.2001 KOM(2001) 411 slutlig Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT om tjänsteföreskrifter och allmänna villkor för utövande

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 132.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2005-03-21 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Åke Zettermark/LE Till Utrikesdepartementet FÖRDRAGET OM UPPRÄTTANDE AV EN KONSTITUTION FÖR EUROPA

Läs mer

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013

Folkbildningsförbundets. verksamhetsplan 2013 Folkbildningsförbundets verksamhetsplan 2013 1. Inledning Tio studieförbund med 374 medlems- eller samverkansorganisationer, ca. 280 000 studiecirklar och drygt 330 000 kulturprogram per år, samlas i

Läs mer

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013

Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013 SLUTLIG VERSION (EPSU OCH CEMR) A. Målsättning Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Att företräda arbetsgivare och fackliga organisationer i branschen kommunala och regionala myndigheter

Läs mer

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden

Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt

Läs mer

Kommissionens arbetsdokument

Kommissionens arbetsdokument Kommissionens arbetsdokument En kontinuerlig och systematisk dialog med sammanslutningar av regionala och lokala myndigheter i utformningen av politiken. INLEDNING Som svar på den önskan som uttrycktes

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Mellan Scandic Hotels Holding AB och Europeiska Kommittén för Livsmedels-, Hotell-, Catering-, och Njutningsmedelsarbetare

Läs mer

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut

BILAGA. till ändrat förslag till. rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.9.2016 COM(2016) 552 final ANNEX 2 BILAGA till ändrat förslag till rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av luftfartsavtalet mellan Amerikas

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning

Förslag till RÅDETS BESLUT. om Regionkommitténs sammansättning EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.6.2014 COM(2014) 226 final 2014/0128 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om Regionkommitténs sammansättning SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET I artikel 305

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM37. Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans. Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Direktiv om försäljning av varor på nätet eller annars på distans Justitiedepartementet 2016-01-11 Dokumentbeteckning KOM(2015) 635 Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt

Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt Civilutskottets utlåtande 2010/11:CU6 Politiska alternativ för främjande av en europeisk avtalsrätt Sammanfattning I utlåtandet behandlar utskottet Europeiska kommissionens grönbok om politiska alternativ

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2013/0285 (NLE) 5.2.2015 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU 18.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 68/13 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Förslag till Bryssel den 3.11.2006 KOM(2006)653 slutlig 2006/0217(COD) EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om att inrätta en europeisk rådgivande kommitté för gemenskapens

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)

LÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28) Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EUROPEISKA SOCIALA DIALOGEN: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT HANTERA VÅLD OCH TRAKASSERIER FRÅN UTOMSTÅENDE I ARBETET EPSU, UNI

EUROPEISKA SOCIALA DIALOGEN: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT HANTERA VÅLD OCH TRAKASSERIER FRÅN UTOMSTÅENDE I ARBETET EPSU, UNI EUROPEISKA SOCIALA DIALOGEN: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT HANTERA VÅLD OCH TRAKASSERIER FRÅN UTOMSTÅENDE I ARBETET EPSU, UNI europa, ETUCE, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS 16 juli 2010

Läs mer