Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen 2011-02-21"

Transkript

1 Dokument Datum Referens: TCO/Leif Dergel Direkttel: E-post: Sida Rapport 1 (56) Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan

2 2 (56)

3 3 (56) INNEHÅLL Sammanfattning och slutsatser... 5 Inledning, uppdraget... 6 Avgränsning... 6 EU:s arbetsmarknadsdialog talet: partsgemensamma kommittéer talet: informella arbetsgrupper talet: Förhandlad lagstiftning... 8 Sektorsdialogen talet: Självständiga avtal, arbetsprogram och procedurregler... 9 Arbetsprogram, nytt styrmedel för den sociala dialogen Att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet EFS interna procedurregler TCO:s interna procedurregler Inga tvistelösningsregler i den sociala dialogen Den sociala dialogens utveckling: TCO:s linje Ingen ny överordnad nivå TCO-juristerna Dagsläget och framtiden Nivån på europeiska avtal: För låg, lagom eller för hög? Förpliktelser och rättigheter Ett europeiskt tvistelösningssystem Fortsatt passivitet från EU-kommissionen? Slutsatser BILAGA: Den sociala dialogen och den svenska modellen ett äktenskap med förhinder? BILAGA: TCO:s interna procedurregler för sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Mandat Förhandlingsledning Förhandlingsdelegationer och redaktionskommittéer Information under förhandlingsprocessen Godkännande av resultat Beslutsprocess vid strandade förhandlingar Övervakning och uppföljning av genomförande i Sverige Synergi mellan sektorsvisa och sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Årlig rapport om utvecklingen i den sociala dialogen BILAGA, EFS PROCEDURREGLER: Mandat Förhandlingsledning Förhandlingsdelegationer och redaktionskommittéer Information under förhandlingsprocessen Godkännande av resultat Beslutsprocess vid strandade förhandlingar Övervakning och uppföljning av genomförandet Synergi mellan sektorsvisa och sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Årlig rapport om utvecklingen i den sociala dialogen... 55

4 4 (56)

5 5 (56) Sammanfattning och slutsatser Rapporten handlar om den sociala dialogen, EU:s fördragsreglerade förhandlingssystem där arbetsmarknadens parter på EU-nivå sektorsövergripande och sektorsvis förhandlar fram EUdirektiv, självständiga avtal och andra dokument. Andra former av gränsöverskridande förhandlingssystem behandlas inte i den här rapporten. Den sociala dialogen har sedan starten 1985 utvecklats från gemensamma positioner via förhandlade ramdirektiv till en mer självständig social dialog där parterna själva ska genomföra de texter de kommer överens om. Det finns en förhistoria ända sedan 1950-talet. EFS beslutade 2004 och TCO beslutade 2005 om interna procedurregler för den sociala dialogen. De nordiska fackliga centralorganisationerna inom NFS driver frågan att tvistelösningsregler bör införas i den sociala dialogen. Det har hittills endast resulterat i skrivningar i parternas arbetsprogram för den sociala dialogen. Den sociala dialogen är enligt Lissabonfördraget inte någon överordnad nivå ovanpå medlemsstaternas nationella system utan lever sitt eget liv som en kompletterande nivå helt skild från de nationella systemen. TCO:s jurister konstaterade 1998 i en promemoria att det inte uppstår några problem så länge förhandlingar mellan parterna på europanivå bara sätter miniminivåer, och alla förbättringar på det nationella planet till arbetstagarnas fördel är tillåtna. Juristerna drog också slutsatsen att vi inte får öppna för en köpslagan på europanivå där det blir tillåtet med undantag från det som reglerats på en mer övergripande nivå. TCO-juristerna ville hålla fast vid principen att överenskommelser på europanivå ska införlivas i medlemsländerna genom direktiv. Så har det inte blivit utan på 00-talet kom de självständiga avtalen som ska införlivas utan att ta vägen via direktiv. Slutsatser TCO bör söka möjligheter att utveckla genomförandet av de självständiga avtalen. Den sociala dialogen är okänd i de fackliga leden och för en bredare allmänhet. TCO bör överväga och, om det behövs, genomföra informationsinsatser TCO ska analysera förutsättningarna för att den sociala dialogen, med självständiga avtal på europeisk nivå, kan bidra till att förbättra nivån på villkoren i Sverige TCO ska utveckla analysen och diskussionen kring hur de krav den inre marknaden ställer, och den sociala dialogens utveckling, på sikt kan påverka utrymmet för den svenska kollektivavtalsmodellen Vi får inte öppna för en köpslagan på europanivå där det blir tillåtet med undantag från det som reglerats på en mer övergripande nivå. Samtidigt behövs en bättre samordning mellan den sociala dialogens sektorer Det bör läggas fast generella förpliktelser och rättigheter som ska gälla för alla självständiga avtal i den europeiska sektorsövergripande sociala dialogen i ett särskilt förhandlingsordningsavtal eller motsvarande. Diskussionen om tvistelösningssystem i den sociala dialogen bör fortsätta Det behövs beredskap för åtgärder från EU-kommissionen. Formellt är alla förhandlingar i den sociala dialogen förhandlingar under hot om lagstiftning. Det är inte uteslutet att EU-kommissionen kommer att agera ifall parterna skulle vara alltför passiva.

6 6 (56) Inledning, uppdraget Den här rapporten handlar om hur EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen 1, bör utvecklas för att på bästa sätt respektera den svenska kollektivavtalsmodellen. Utgångspunkten är ett uppdrag från Förhandlingskommittén till TCO:s kansli att värdera dagsläget och föreslå inriktning för TCO:s fortsatta agerande när det gäller förhandlingar och förhandlingssystem på Europeisk nivå och den sociala dialogen. Rapporten behandlades av Förhandlingskommittén TCO-styrelsen ställde sig bakom slutsatserna I bilagan Den sociala dialogen och den svenska modellen ett äktenskap med förhinder? redovisar Kristina Lovén, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet sin syn på hur den europeiska sociala dialogen bör utvecklas för att på bästa sätt respektera den svenska kollektivavtalsmodellen. Avgränsning EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen, är det förhandlingssystem på europeisk nivå som är reglerat EU:s fördrag, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget), artiklarna 154 och 155. TCO har som medlemsorganisation i EFS en formell roll i den sociala dialogen. Det finns också andra former av samråd och förhandlingar på europeisk nivå som inte behandlas närmare i den här rapporten. För det första tar vi inte upp den samverkan som har utvecklats i multinationella företag där det bland annat träffas transnationella avtal på företagsnivå. Den här utvecklingen har diskuterats under ett antal år inom EU-kommissionen och 2009 startade kommissionen en expertgrupp om transnationella avtal på företagsnivå. Expertgruppen diskuterar bland annat en eventuell europeisk lagstiftning om ett ramverk för transnationella avtal på företagsnivå. Jens Bundvad, generalsekreterare på Industrianställda i norden är nordisk facklig representant i expertgruppen. I multinationella företag finns också samverkan mellan fackliga organisationer kring frågor som rör till exempel omstruktureringar. För det andra behandlas inte de europeiska företagsråden. De regleras i den europeiska lagstiftningen om Europeiska företagsråd där personalrepresentanter inte nödvändigtvis fackliga representanter ingår. Företagsråden deltar i samråd och är ibland en part i överenskommelser med företag. En tredje företeelse, som inte närmare behandlas här, är den samverkan över gränserna kring löneförhandlingar som har utvecklats mellan fackliga organisationer. Det finns det så kallade Doorn- 1 Det som på engelska och franska heter social dialogue respektive dialogue social blir med svenskt språkbruk arbetsmarknadsdialog. Social partners respektive partenaires sociaux heter på svenska arbetsmarknadens parter. Men det pågår ett betydelseinlån, bland annat via översatta EU-dokument, socialpolitik håller på att få samma betydelse som på engelska och franska, det vill säga både socialpolitik och arbetsmarknadspolitik håller på att inkluderas i begreppet socialpolitik.

7 7 (56) samarbetet mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Svenska fackliga organisationer inom industrin håller sig också informerade om bland annat tyska löneförhandlingar. För det fjärde tar vi inte upp toppmöten inom den makroekonomiska dialogen där EU-kommissionen, arbetsmarknadens parter på EU-nivå och EU:s finansministrar samråder med varandra. För det femte tar vi inte närmare upp de sociala trepartstoppmötens varje vår, där EU:s stats- och regeringschefer, EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå träffas. Där pågår samråd och träffas överenskommelser på övergripande politisk nivå. EU:s arbetsmarknadsdialog Den sociala dialogen har sedan starten 1985 utvecklats från gemensamma positioner via förhandlade ramdirektiv till en mer självständig social dialog där parterna själva ska genomföra de texter de kommer överens om. Den sociala dialogen finns inskriven i fördraget som en av hörnpelarna i den europeiska sociala modellen. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget), artikel 154 innehåller bestämmelser om obligatoriskt samråd i två steg: Innan kommissionen lägger fram socialpolitiska förslag ska den samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd. Om kommissionen anser att en gemenskapsåtgärd är önskvärd ska den samråda med parterna om åtgärdens innehåll. Efter det andra konsultationssteget kan arbetsmarknadens parter meddela kommissionen att de vill lösa frågan genom att förhandla fram ett avtal istället för att kommissionen lagstiftar. Det vill säga parternas beslut att förhandla fram ett avtal kan tillfälligt stoppa en lagstiftningsprocess som EUkommissionen har inlett talet: partsgemensamma kommittéer Redan på 1950-talet 2 började EU-kommissionen inrätta partsgemensamma kommittéer för att konsultera arbetsmarknadens parter. Det började med gruvsektorn, fortsatte med jordbrukssektorn, vägtransporterna, fisket, järnvägstransporterna och kanaltrafiken på 1960-, och 1980-talen. Ledamöterna utsågs av EU-kommissionen med samma antal från arbetsgivar- och arbetstagarsidan talet: informella arbetsgrupper På 1980-talet började informella arbetsgrupper bildas på begäran av arbetsmarknadens parter med stöd av EU-kommissionen. Utvecklingen fortsatte in på 1990-talet och det bildades informella arbetsgrupper inom en lång rad sektorer som handel, försäkring, banksektorn, sjöfart, civilflyg, telekommunikationer och posten. 2 Pochet 2007

8 8 (56) EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen inrättades formellt för 25 år sedan, Då tog EU-kommissionens dåvarande ordförande Jaques Delors ett initiativ som ledde till en regel i den så kallade Enhetsakten där arbetsmarknadens parter formellt erkändes och tilläts utveckla en social dialog. Därmed inleddes den sektorsövergripande (cross-industry) sociala dialogen mellan EFS på arbetstagarsidan och UNICE (numera Businesseurope) samt CEEP 3 på arbetsgivarsidan. Idén var att låta arbetsmarknadens parter på EU-nivån göra åtaganden gentemot varandra ungefär som parterna gjorde nationellt i medlemsstaterna. Trots det fortsatte man med gemensamma uttalanden och mellan 1985 och 1990 resulterade dialogen i ett antal gemensamma uttalanden (joint opinions) om kompetensutveckling, ny teknik, rörlighet på arbetsmarknaden med mera talet: Förhandlad lagstiftning Genom det sociala protokollet i Maastrichtfördraget 1991 blev EU-kommissionen skyldig att konsultera arbetsmarknadens parter innan den lägger fram socialpolitiska förslag 4. Samtidigt infördes möjligheten för parterna att som alternativ till kommissionens lagförslag reglera frågan i avtal som på parternas gemensamma begäran kan göras till EU-lagstiftning (direktiv) av EU-kommissionen och rådet, alternativt genomföras nationellt av parterna själva. Under 1990-talet träffade parterna tre avtal inom den sektorsövergripande sociala dialogen som på parternas gemensamma begäran antogs som direktiv med stöd av artikel 138, punkt två i EG-fördraget 5 : Avtal om föräldraledighet 1996 (parental leave) (omförhandlat och nytt direktiv antaget den 8 mars 2010) Avtal om deltidsarbete 1997 (part-time work) Avtal om visstidsarbete 1999 (fixed-term work) Sektorsdialogen Den 1 januari 1999 beslutade EU-kommissionen att ersätta de partsgemensamma sektorsvisa kommittéerna och de informella arbetsgrupperna med sociala dialogkommittéer på sektorsnivå (Sectoral Social Dialogue Committees, SSDCs). Sektorskommittéer kan bildas efter en partsgemensam begäran av arbetsmarknadsparterna på EU-nivå inom en sektor. De ska godkännas av EU-kommissionen och får bestå av maximalt 40 representanter, med lika antal från arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Ordförande är en av partsrepresentanterna eller en representant från EU-kommissionen om parterna begär det. Kommissionen står under alla förhållanden för sekreterarfunktionen i sektorskommittéerna. Varje sektorskommitté förväntas anta procedurregler och arbetsprogram, ofta ettåriga. Sektorskommittéerna håller minst ett plenarmöte per år. Detaljfrågor behandlas i utvidgade sekretariatsmöten eller i arbetsgrupper. Förhandlingsmandat bestäms av de nationella medlemsorganisationerna. Antalet sektorskommittéer hade 2008 vuxit till 35 stycken och 2010 till omkring 40. Tillsammans kommer sektorskommittéerna varje år överens om cirka 50 partsgemensamma texter. Några 3 The European Centre of Enterprises with Public Participation 4 Med svenskt språkbruk: Arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska förslag 5 Från och med : Lissabonfördraget, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 155, punkt 2.

9 9 (56) omvandlas till europeisk lagstiftning som till exempel det europeiska avtalet, senare direktivet (2009), om vassa instrument träffat av parterna i vårdsektorn HOSPEEM och EPSU. Andra texter är självständiga avtal som ska genomföras av parterna själva enligt praxis i varje land. Utöver det finns det gemensamma uttalanden, handlingsprogram, riktlinjer med mera. 00-talet: Självständiga avtal, arbetsprogram och procedurregler Ett europeiskt avtal/direktiv om bemanningsföretag var tänkt som sista steget i den serie avtal om atypiska arbeten som hade inletts med avtalen om deltidsarbete och visstidsarbete som bägge blev direktiv. När bemanningsföretagsförhandlingarna strandade under våren 2001 markerade det slutet på perioden med förhandlad lagstiftning under 1990-talet. EFS fick omvärdera EU-kommissionens roll. Kommissionen stödde inte längre den sociala dialogen genom att föreslå ny lagstiftning. Det hade dittills varit det enda som kunde få arbetsgivarna till förhandlingsbordet. Arbetsgivarna såg möjligheten att en gång för alla slippa hotet om lagstiftning från EU-kommissionen. Ramavtal avsedda att bli juridiskt bindande via EU-lagstiftning (direktiv) fick lämna plats för frivilliga avtal. Benämningen frivilliga avtal användes före 2004 då EU-kommissionen i ett meddelande 6 introducerade benämningen självständiga eller oberoende (autonomous) avtal. Terminologin vacklar mellan självständiga, oberoende och autonoma på grund av olika översättningar. I den svenska versionen av kommissionens meddelande används uttrycket självständiga. Bakgrunden var att en del arbetsgivareföreträdare, bland annat finska och svenska, hävdade att avtalen var frivilliga i betydelsen frivilliga att tillämpa. Det första försöket att teckna ett självständigt avtal, det vill säga ett avtal som ska genomföras i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna särskilt tillämpar (Artikel 139 p. 2) 7 gällde, som sagt, bemanningsföretag och strandade Därefter har följande självständiga avtal träffats: Ramavtal om distansarbete (Telework) 2002 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2004 Ramavtal om trakasserier och våld i arbetet 2007 Ramavtal om en arbetsmarknad för alla 2009 Utöver de självständiga avtalen kom parterna i den sektorsövergripande sociala dialogen under 00- talet överens om följande tre dokument. Handlingsprogram för kompetensutveckling 2002 Riktlinjer för strukturomvandling 2003 Handlingsprogram för jämställdhet (Gender equality) 2004 De självständiga avtalen medförde att den öppna samordningsmetoden inspirerad av Lissabonprocessen stegvis introducerades också i den sociala dialogen. I avtalen och handlingsprogrammen finns genomgående en uppföljningsprocedur som går ut på att arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna årligen ska producera partsgemensamma uppföljningsrapporter. Uppföljningsrapporterna 6 KOM(2004) 557, Partnerskap för förändring i ett utvidgat EU - Ökad genomslagskraft för den sociala dialogen i EU 7 Från december 2009: artikel 155, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget)

10 10 (56) föredras sedan i den sektorsövergripande sociala dialogkommittén. Det enda kravet är att rapporterna levereras, det görs ingen värdering av kvaliteten. Det kvarstår stora oklarheter när det gäller avtalens status och det kvarstår också oklarheter kring hur de ska genomföras och följas upp. Det finns inga tvistelösningsmekanismer som kan ta hand om eventuella tvister. Det som finns är skrivningar om att parter som ska genomföra avtalen kan ställa frågor om tolkning av texterna partsgemensamt eller var för sig till parterna som har slutit avtalen. Det finns också i samtliga avtal en icke-regressionsklausul, det vill säga en skrivning om att avtalen inte utgör grund för att sänka skyddsnivån för arbetstagarna. Arbetsprogram, nytt styrmedel för den sociala dialogen En annan utveckling under 00-talet var att den sektorsövergripande sociala dialogen övergick till att styras av åtaganden i partsgemensamt utarbetade arbetsprogram snarare än hot om lagstiftning från EU-kommissionen. Det enda undantaget var när EU-kommissionen kring årsskiftet meddelade att den var beredd att lagstifta om ett nytt föräldraledighetsdirektiv. Det ledde till att ett nytt föräldraledighetsavtal förhandlades fram och också gjordes till direktiv den 8 mars Under 2002 antog UNICE, CEEP och EFS ett treårigt arbetsprogram för den sektorsövergripande sociala dialogen. Arbetsprogrammet innehöll inga planer på att förhandla fram något juridiskt bindande utan istället framhölls frivilliga/självständiga avtal och handlingsprogram. Ett andra treårigt arbetsprogram för perioden förhandlades fram under Ett åtagande var att förhandla fram ett självständigt avtal antingen om svaga grupper på arbetsmarknaden eller om livslångt lärande. Till slut blev man överens om att slå ihop de bägge ämnena till ett avtal om arbetsmarknader öppna för alla, men genomförandet av förhandlingarna sköts upp till Parterna åtog sig också att göra en gemensam analys av nyckelutmaningarna på de europeiska arbetsmarknaderna. Det genomfördes också, och till EU:s toppmöte i oktober 2007 lämnade parterna över sin gemensamma analys av nyckelutmaningarna på de europeiska arbetsmarknaderna. Det får betecknas som en framgång. Det blev ett tungt inlägg i debatten om flexicurity och innehöll mer balanserade formuleringar om flexicurity än EU-kommissionens dokument. Ett tredje arbetsprogramblev klart i slutet av Det var bara tvåårigt och omfattade perioden Det tredje arbetsprogrammet innehöll åtagandet att förhandla och genomföra ett självständigt ramavtal om en arbetsmarknad för alla och avtalet blev också klart Den sektorsövergripande sociala dialogkommittén beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2010 att förlänga det tredje arbetsprogrammet till och med Att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet Alla tre arbetsprogrammen innehöll åtaganden om att arbeta med att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet i ett utvidgat EU, i EES- och kandidatländerna, inklusive ytterligare utveckla aktiviteterna på arbetsmarknadsparternas respektive resurscenter. som det formuleras i arbetsprogrammet för De tio före detta kommuniststyrda länderna som blev EU-medlemmar 2004 skulle delta i den sociala dialogen trots dramatiskt mycket svagare sy-

11 11 (56) stem för förhandlingar och för organisering. Den fackliga organiseringen var och är låg och arbetsgivarnas organisering är ännu lägre. Arbetet med att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet är exempelvis en omfattande partsgemensam seminarieverksamhet i framför allt de tio nya länderna. Inom det så kallade integrerade programmet (integrated programme), som fortfarande pågår, genomförs omfattande seminarieserier. Det finns så kallade resurscenter, både ett gemensamt på arbetsgivarsidan för Businesseurope, CEEP och UEAPME 8, och ett på arbetstagarsidan för EFS, Där publiceras bland annat översättningar till de flesta EU-språken av texter producerade inom den sociala dialogen och informationsmaterial om de pågående seminarie- och informationsaktiviteterna. Den sociala dialogen har en egen hemsida som EU-kommissionen driver, där det bland annat finns en databas med alla texter inom den sociala dialogen på sektorsnivå och på sektorsövergripande nivå. EFS interna procedurregler 2004 I december 2004 beslutade EFS styrelse att anta interna procedurregler för europeiska sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar. TCO och övriga nordiska medlemsorganisationer var starkt pådrivande. Procedurreglerna omfattar hela processen från förhandlingsmandat till genomförande av avtalen. Om förhandlingsmandatet säger reglerna att medlemsorganisationerna ska få sig tillsänt all information och alla detaljer om förslag rörande potentiella förhandlingar från EFS kansli minst sex veckor före det att besluten fattas i styrelsen. Det finns också utförliga anvisningar om vad som ska ingå i mandatet. EFS kansli skall leda förhandlingsdelegationen och redaktionskommittéer (drafting groups) som upprättas inom ramen för förhandlingarna. Styrelsen, styrkommittén och alla relevanta EFS-kommittéer/arbetsgrupper skall hållas regelbundet informerade om framstegen i förhandlingarna. Om förhandlingarna leder till ett avtalsförslag ska EFS-kansliet sända det till medlemsorganisationerna minst sex veckor före det att styrelsen fattar beslut. Om styrelsen på grund av sammanträdesschemat inte kan beakta konsultationsperioden på sex veckor får styrelsen, på begäran av kansliet och förutsatt att avtalsförslaget har förklarats i detalj, godkänna att ramavtalet antas genom skriftlig procedur. Minst sex veckor ska avsättas även för den skriftliga proceduren. Kansliet ska därefter ge styrelseledamöterna en öppen redovisning av alla svar som mottagits och ange om texten kan anses vara antagen eller inte. Om förhandlingarna strandar ska kansliet informera styrelsen och rekommendera en fortsatt strategi. Styrelsen ska besluta om strategin enligt artikel 14 i stadgarna (två tredjedels majoritet). 8 European Association of Craft, Small and Medium-Sized Enterprises

12 12 (56) EFS kansli ska övervaka genomförandet av avtalen via regelbundna konsultationer med medlemsorganisationerna. Slutligen säger EFS procedurregler att EFS ska sammanställa en årlig rapport i samarbete med ETUI 9 och med stöd av de europeiska yrkessekretariaten och redovisa detaljer om utvecklingslinjer i både den sektorsvisa och den sektorsövergripande sociala dialogen. Rapporten ska utnyttjas i diskussioner med styrelsen för att säkerställa att en genuin och effektiv facklig strategi gentemot och inom den europeiska sociala dialogen vidmakthålls. TCO:s interna procedurregler 2005 TCO-styrelsen beslutade i december 2005 om TCO:s interna procedurregler för sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar. TCO:s svar på EFS förfrågningar om förhandlingsmandat ska enligt reglerna beredas av TCO:s förhandlingskommitté, lämnas för kännedom till TCO:s internationella kommitté och TCO:s nätverk för EU-frågor samt beslutas av TCO:s styrelse. Detsamma gäller för TCO:s svar på eventuella förfrågningar från EFS om modifiering av förhandlingsmandat. LO, TCO och Saco utser gemensamt en svensk förhandlare att ingå i förhandlingsdelegationen som beslutas av EFS styrelse och att leda det svenska agerandet i förhandlingarna. TCO anser att grunderna för att utse svensk förhandlare bör vara en avvägning mellan en turordningsprincip mellan centralorganisationerna och intresse och kompetens i ämnet för förhandlingarna. Valet av svensk förhandlare bereds av TCO:s Förhandlingskommitté bereds av LO:s, TCO:s och Saco:s Koordinationskommitté beslutas av TCO-styrelsen som en representationsfråga. LO, TCO och Saco utser representanter till en svensk förhandlingsdelegation. Representanterna från TCO-organisationerna beslutas av TCO-styrelsen efter hörande av OFR och PTK. Den svenska förhandlaren skall kalla till regelbundna möten med den svenska förhandlingsdelegationen. TCO-representanter i den svenska förhandlingsdelegationen rapporterar till TCO:s förhandlingskommitté. Förhandlingskommittén samordnar TCO:s positioner. TCO:s svar på EFS förfrågningar om godkännande av förhandlingsresultat ska beredas av TCO:s förhandlingskommitté lämnas för kännedom till TCO:s internationella kommitté och TCO:s nätverk för EU-frågor samt beslutas av TCO:s styrelse. EFS-kansliets information till EFS-styrelsen vid strandade förhandlingar ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EU-frågor samt TCO:s internationella kommitté för synpunkter inför EFS styrelsebehandling. EFS-kansliets konsultationer med medlemsorganisationerna kring övervakning och uppföljning av genomförandet av europeiska avtal ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EU-frågor och TCO:s internationella kommitté. TCO-styrelsen beslutar om TCO:s åtgärder för uppföljning och genomförande av europeiska avtal i Sverige. 9 European Trade Union Institute, EFS forskningsinstitut

13 13 (56) De återkommande rapporterna till EFS styrelse om europeiska sektorsförhandlingar och om den sociala dialogen ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EUfrågor och TCO:s internationella kommitté. Inga tvistelösningsregler i den sociala dialogen De nordiska medlemsorganisationerna i EFS driver frågan om tvistelösningsregler i den sociala dialogen. De europeiska arbetsgivarorganisationerna verkar däremot vara ointresserade eller negativa till tvistelösningsregler. Diskussionen om tvistelösningsregler resulterade i följande urvattnade skrivning i det andra arbetsprogrammet ( ) för den sociala dialogen. Den gick ut på att parterna ska utveckla sin gemensamma förståelse av instrumenten i sociala dialogen. based on the implementation of the telework and stress agreements and the frameworks of actions on the lifelong development of competences and qualifications and on gender equality, further develop their common understanding of these instruments and how they can have a positive impact at the various levels of social dialogue. (Work Programme of the European Social Partners , Draft finalised during Social Dialogue Committee meeting of 25 January 2006, p. 8) Vid EFS-kongressen 2007 höll de nordiska organisationerna genom norska YS ett inlägg 10 och argumenterade för ett tvistelösningssystem för den sociala dialogen. Resultatet blev följande formulering i EFS strategi och handlingsplan som antogs vid kongressen. - promote a higher quality social dialogue and a European level of dispute resolution ( XIth ETUC Congress Seville, May 2007 STRATEGY AND ACTION PLAN, s. 7) Inför att det tredje arbetsprogrammet för den sociala dialogen skulle utarbetas tillsatte EFS i slutet av 2008 en arbetsgrupp som skulle diskutera hur den ovan citerade punkt åtta i det andra arbetsprogrammet skulle kunna utvecklas. Från de nordiska medlemsorganisationerna medverkade en representant från LO Danmark. Där visade det sig att en del av EFS medlemsorganisationer var tveksamma till idén om procedurregler för den sociala dialogen. De tyckte helt enkelt inte att den europeiska sociala dialogen på dåvarande utvecklingsnivå innehöll något som motiverade ett tvistelösningssystem. Därför kom det färdiga tredje handlingsprogrammet för den sociala dialogen att innehålla följande skrivning om procedurerna i den sociala dialogen. De europeiska arbetsmarknadsparterna kommer även att ytterligare utveckla sin gemensamma förståelse för de olika instrument som blev följden av förhandlingar, bestämma deras inverkan på olika nivåer i den sociala dialogen, ytterligare samordna den sociala dialogens och förhandlingarnas olika nivåer, och även utveckla en bättre samverkan mellan europeisk social dialog inom olika yrkesgrenar och sektorer. ( De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram , s. 3) Det handlade alltså fortfarande om att utveckla den gemensamma förståelsen, men det tillkom lite text om olika nivåer, samordning och om bättre samverkan mellan sektorer och yrken. 10 Rapport till TCO-styrelsens sammanträde : EFS 11:e kongress maj 2007 i Sevilla, s.16 ff

14 14 (56) Den sociala dialogens utveckling: TCO:s linje 2009 TCO:s styrelse antog 2009 ett Europapolitiskt program. Där sägs följande om den sociala dialogen: Den sociala dialogen bör fortsätta att utvecklas som ett europeiskt förhandlingssystem som fungerar parallellt med nationella förhandlingssystem utan att inkräkta på de nationella systemen. För det behövs procedurregler på europeisk nivå, både sektorsövergripande och på sektorsnivå. De olika instrumenten, oberoende avtal, handlingsprogram med mera, behöver definieras och europeiska tvistelösningsmekanismer införas. Det behövs också generella metoder för uppföljning av träffade avtal. Det är också viktigt med informationsinsatser i Sverige för att göra oberoende avtal, handlingsprogram med mera, kända av de svenska förhandlande arbetsmarknadsparterna på regional och lokal nivå. (TCO, : TCO:s Europaprogram 2009 ) Ingen ny överordnad nivå Artiklarna om socialpolitik i EU:s fördrag 11 som är grunden för den sociala dialogen är uppbyggda så att den sociala dialogen inte är någon överordnad nivå ovanpå medlemsstaternas nationella system. Den välkända undantagsregeln: Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout finns fortfarande kvar i Fördraget om EU:s funktionssätt som punkt fem i artikel 153. Den är direkt överflyttad från artikel 137 i Nicefördraget. Regeln undantar de nationella förhandlingssystemen från EU:s kompetens. Mia Rönnmar 12 påpekar att de nya förhandlingssystemen samtidigt verkar över, bredvid och inom de nationella systemen. EU:s sociala dialog och övriga olika framväxande former av gränsöverskridande förhandlingar är inte någon ny toppnivå i en hierarki ovanpå de nationella systemen. Dublininstitutet, 13 det europeiska institutet för förbättring av livs- och arbetsförhållanden (fritt översatt) har ungefär samma uppfattning och beskriver internationaliseringen av partsförhållandena på arbetsmarknaden som ett kompletterande lager av strukturer och processer på den internationella nivån som interagerar med nationella organisationer och aktörer. De olika systemen håller inte på att smälta samman, utan de är en kompletterande nivå, något som lever sitt eget liv helt skilt från nationella system. De framväxande formerna av gränsöverskridande förhandlingar verkar alltså inte vara något som hotar att ta över, eller ta kommandot över nationella förhandlingssystem. Tvärtom säger EU:s fördrag uttryckligen att den sociala dialogen inte ska fungera på det sättet. Hotet mot nationella förhandlingssystem visar sig istället i flera domar från EU-domstolen de senaste åren med lavaldomen som den mest kända. EU-domstolen tolkar där EU-fördragens regler om företagens frihet på den inre marknaden på ett sätt som hotar de grundläggande rättigheterna för arbetstagarna. 11 Lissabonfördraget, Fördraget om EU:s funktionssätt, avdelning X, socialpolitik, artiklarna Rönnmar, Mia (ed.): EU Industrial Relations v. National Industrial Relations, Kluwer Law International European and international framework agreements: Practical experiences and strategic approaches European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, 2009

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande

Läs mer

TCO LO Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson

TCO LO Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson 1 TCO LO Saco Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson Ett gemensamt yttrande från TCO, LO och Saco angående EU-kommissionens förslag till ändrat direktiv gällande europeiska företagsråd här förkortat

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU

RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU 18.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 68/13 DIREKTIV RÅDETS DIREKTIV 2010/18/EU av den 8 mars 2010 om genomförandet av det ändrade ramavtalet om föräldraledighet som ingåtts av BUSINESSEUROPE,

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning Kommittédirektiv Genomförande av tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Dir. 2014:81 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM 1(8) Svarsdatum 2015-06-01 Arbetsmarknadsdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM Delbetänkande till utredningen

Läs mer

vad bör EPSU:s position vara inför framtiden?

vad bör EPSU:s position vara inför framtiden? 1) En ändring av arbetstidsdirektivet 1 finns fortfarande på Europeiska kommissionens agenda och de förväntas lägga fram ett nytt förslag under 2015, efter att arbetsmarknadens parter misslyckades med

Läs mer

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;.

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;. Dokument Sida YTTRANDE, prel 1 (8) Datum Referens: Samhällspolitik och analus/ingemar Hamskär 2010-07-23 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM UTLÄNDSK

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN

Läs mer

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Mellan Scandic Hotels Holding AB och Europeiska Kommittén för Livsmedels-, Hotell-, Catering-, och Njutningsmedelsarbetare

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken

OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,p,o Förhandlingsprocessen i praktiken OFR/S,P,O OFR/S,P,O är ett förhandlande samverkansorgan för åtta självständiga fackförbund inom statlig sektor. Vårt namn dyker oftast upp i samband med avtalsförhandlingar

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden

Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Socialdemokraterna Stockholm 2010-08-19 Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden 2 (5) Socialdemokraternas handlingsplan för ordning och reda på arbetsmarknaden Arbetsmarknaden

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

tveckla standarder kort om hur det går till

tveckla standarder kort om hur det går till tveckla standarder kort om hur det går till Det här är SIS SIS är en organisation som arbetar med standarder, både att ta fram dem och att sprida kunskap om dem. Vårt arbete är långsiktigt och präglas

Läs mer

TCOS europaprogram 2009

TCOS europaprogram 2009 TCOS europaprogram 2009 2009-05-07 Författare: Lars Bengtsson internationell sekreterare e-post: lars.bengtsson@tco.se tel: 08-782 91 94 Leif Dergel internationell sekreterare e-post: leif.dergel@tco.se

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 21.10.2008 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0995/2002 ingiven av Stylianos Zambetakis (grekisk medborgare) för föreningen för

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Den sociala dialogen i EU - en drivkraft för modernisering och förändringar

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. Den sociala dialogen i EU - en drivkraft för modernisering och förändringar EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.6.2002 KOM(2002) 341 slutlig 2002/0136 (CNS) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Den sociala dialogen i EU - en drivkraft för modernisering och förändringar

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se

TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010. Så går den till. www.tullkust.se TULL-KUST AVTALSRÖRELSEN 2010 Så går den till www.tullkust.se Nu startar avtalsrörelsen 2010! Nu har arbetet med 2010 års avtalsrörelse börjat eftersom nuvarande avtalsperiod löper ut den 30 september

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Privaträtten inom räckhåll

Privaträtten inom räckhåll Det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område Privaträtten inom räckhåll Välkommen till vår webbplats på Internet, ett nytt initiativ för att underlätta tillgången till rättvisa för alla EU-medborgare

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011

Kommittédirektiv. Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning. Dir. 2011:76. Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Kommittédirektiv Översyn av regelverket kring tvister i samband med uppsägning Dir. 2011:76 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över reglerna

Läs mer

Arbetstagarinflytande Lagar och avtal i Sverige och EU

Arbetstagarinflytande Lagar och avtal i Sverige och EU Arbetstagarinflytande Lagar och avtal i Sverige och EU Karta över EES-området ISLAND FINLAND NORGE SVERIGE ESTLAND DANMARK NEDERLÄNDERNA LITAUEN LETTLAND IRLAND STORBRITANNIEN BELGIEN FRANKRIKE TYSKLAND

Läs mer

TCO är en partipolitiskt obunden federation bestående av 17 svenska fackförbund vilka samlar omkring 1,3 miljoner medlemmar.

TCO är en partipolitiskt obunden federation bestående av 17 svenska fackförbund vilka samlar omkring 1,3 miljoner medlemmar. 1 Europeiska Kommissionen Rue de la Loi B-1049 Bruxelles Belgien Anmälan mot Konungariket Sverige på grund av att nya anställningsskyddslagsregler om visstidsanställningar i Sverige innebär ett bristande

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

1 (8) Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco.

1 (8) Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco. Datum Referens: Ingemar Hamskär/Samuel Engblom 2010-03-25 Telefon: +46 8 782 91 00 E-post: ingemar.hamskar@tco.se, samuel.engblom@tco.se Sida 1 (8) Bilaga 2. Rättsutredning avseende frågan om den svenska

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen

Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen Avtal om lokal lönebildning i företagen för avtalsområde IT mellan IT&Telekomföretagen inom Almega, arbetsgivarsektionen och Unionen 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller för medlemmar i Unionen som är

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120)

Fondkommission och en ny kommissionslag (SOU 2005:120) 2006-08-16 REMISSVAR Justitiedepartementet Enheten för familjerätt och allmän förmögenhetsrätt Amina Lundqvist 103 33 STOCKHOLM Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

SENA BETALNINGAR TVINGAR EUROPEISKA FÖRETAG I KONKURS

SENA BETALNINGAR TVINGAR EUROPEISKA FÖRETAG I KONKURS SENA BETALNINGAR TVINGAR EUROPEISKA FÖRETAG I KONKURS 03 Varken den Europeiska kommissionen eller personer som representerar kommissionen ansvarar för användning av informationen i denna broschyr. Ring

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ

.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ ,3 Bryssel den 1 mars 2002.RPPLVVLRQHQ SRVLWLY WLOO VOXWVDWVHUQD IUnQ + JQLYnJUXSSHQ I U GH IUDPWLGD UHODWLRQHUQD Sn DUEHWVPDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ YlONRPQDGH GH VOXWVDWVHU VRP GHQQD H[SHUWJUXSS Sn K J QLYnXQGHU0DULD-RDR5RGULJXHVRUGI

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar.

Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Förslag på hur ECVET kan genomföras inom yrkeshögskolans utbildningar. Myndigheten för yrkeshögskolans återrapporteringar 2012 1 (8) Datum: 2012-06-16 Diarienr: 2012/1165 Återrapportering av regeringsuppdrag

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar: R-2015/0659 Stockholm den 28 maj 2015 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2015/1050/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 1 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Tillämpningsdirektivet

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011

Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämndens verksamhet år 2011 Aktiemarknadsnämnden firade år 2011 sitt 25-årsjubileum. Nämnden har sedan starten hösten 1986 utvecklats till en väletablerad institution på den svenska aktiemarknaden

Läs mer

Vad är det som avgör?

Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Vad är det som avgör? Standarder avgör För repet gäller följande standarder: SS-EN 354 Kopplingslinor SS-EN 355 Falldämpare SS-EN 364 Provningsmetoder SS-EN 1891 Statiska kärnmantelrep

Läs mer

Frågor och svar om TTIP

Frågor och svar om TTIP ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Susanne Lindberg Elmgren 2015-05-28 MOTTAGARE Frågor och svar om TTIP 1. Vad är TTIP? TTIP är engelsk förkortning för Transatlantic Trade and

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45

Kommittédirektiv. Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension. Dir. 2015:45 Kommittédirektiv Genomförande av direktivet om intjänande och bevarande av tjänstepension Dir. 2015:45 Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring av alternativa investeringsfonder 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-12 Närvarande: F.d. justitieråden Leif Thorsson och Marianne Eliason samt justitierådet Agneta Bäcklund. Gränsöverskridande förvaltning och marknadsföring

Läs mer

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet

Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Gemensam deklaration från CoESS och UNI-Europa om europeisk harmonisering av lagstiftning som styr sektorn för privat säkerhet Inledning Sektorn för privat säkerhet i Europeiska unionen utvecklas snabbt.

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02. Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län POLISMYNDIGHETEN I Avtal AA 800-73049-2009 STOCKHOLMS LÄN 2009-10-02 Parter: Polismyndigheten i Stockholms län OFR/P OFR/S Jusek SEKO Samverkansavtal för utveckling av Polismyndigheten i Stockholms län

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor. Förslag till beslut (KOM(2003) 276 C5-0321/2003 2003/0116(CNS)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 16 oktober 2003 PE 324.325/20-35 ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-35 Förslag till yttrande (PE 324.325) Jean Lambert Upprättande av ett handlingsprogram

Läs mer

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet

Gábor Szendrö Ämnesråd Miljödepartementet. Gábor Szendrö Miljödepartementet Direktiv 2011/70/EURATOM om ansvarsfull och säker hantering av använt kärn- bränsle och radioaktivt avfall Ämnesråd Kärnavfallsdirektivet Bakgrund och historik Förhandlingarna Resultatet Hur påverkar detta

Läs mer