Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen
|
|
- Karolina Håkansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dokument Datum Referens: TCO/Leif Dergel Direkttel: E-post: Sida Rapport 1 (56) Svenska kollektivavtal och den sociala dialogen i EU Slutsatser beslutade av TCO-styrelsen Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post Internet Bankgiro Postgiro STOCKHOLM Linnégatan tco@tco.se
2 2 (56)
3 3 (56) INNEHÅLL Sammanfattning och slutsatser... 5 Inledning, uppdraget... 6 Avgränsning... 6 EU:s arbetsmarknadsdialog talet: partsgemensamma kommittéer talet: informella arbetsgrupper talet: Förhandlad lagstiftning... 8 Sektorsdialogen talet: Självständiga avtal, arbetsprogram och procedurregler... 9 Arbetsprogram, nytt styrmedel för den sociala dialogen Att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet EFS interna procedurregler TCO:s interna procedurregler Inga tvistelösningsregler i den sociala dialogen Den sociala dialogens utveckling: TCO:s linje Ingen ny överordnad nivå TCO-juristerna Dagsläget och framtiden Nivån på europeiska avtal: För låg, lagom eller för hög? Förpliktelser och rättigheter Ett europeiskt tvistelösningssystem Fortsatt passivitet från EU-kommissionen? Slutsatser BILAGA: Den sociala dialogen och den svenska modellen ett äktenskap med förhinder? BILAGA: TCO:s interna procedurregler för sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Mandat Förhandlingsledning Förhandlingsdelegationer och redaktionskommittéer Information under förhandlingsprocessen Godkännande av resultat Beslutsprocess vid strandade förhandlingar Övervakning och uppföljning av genomförande i Sverige Synergi mellan sektorsvisa och sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Årlig rapport om utvecklingen i den sociala dialogen BILAGA, EFS PROCEDURREGLER: Mandat Förhandlingsledning Förhandlingsdelegationer och redaktionskommittéer Information under förhandlingsprocessen Godkännande av resultat Beslutsprocess vid strandade förhandlingar Övervakning och uppföljning av genomförandet Synergi mellan sektorsvisa och sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar Årlig rapport om utvecklingen i den sociala dialogen... 55
4 4 (56)
5 5 (56) Sammanfattning och slutsatser Rapporten handlar om den sociala dialogen, EU:s fördragsreglerade förhandlingssystem där arbetsmarknadens parter på EU-nivå sektorsövergripande och sektorsvis förhandlar fram EUdirektiv, självständiga avtal och andra dokument. Andra former av gränsöverskridande förhandlingssystem behandlas inte i den här rapporten. Den sociala dialogen har sedan starten 1985 utvecklats från gemensamma positioner via förhandlade ramdirektiv till en mer självständig social dialog där parterna själva ska genomföra de texter de kommer överens om. Det finns en förhistoria ända sedan 1950-talet. EFS beslutade 2004 och TCO beslutade 2005 om interna procedurregler för den sociala dialogen. De nordiska fackliga centralorganisationerna inom NFS driver frågan att tvistelösningsregler bör införas i den sociala dialogen. Det har hittills endast resulterat i skrivningar i parternas arbetsprogram för den sociala dialogen. Den sociala dialogen är enligt Lissabonfördraget inte någon överordnad nivå ovanpå medlemsstaternas nationella system utan lever sitt eget liv som en kompletterande nivå helt skild från de nationella systemen. TCO:s jurister konstaterade 1998 i en promemoria att det inte uppstår några problem så länge förhandlingar mellan parterna på europanivå bara sätter miniminivåer, och alla förbättringar på det nationella planet till arbetstagarnas fördel är tillåtna. Juristerna drog också slutsatsen att vi inte får öppna för en köpslagan på europanivå där det blir tillåtet med undantag från det som reglerats på en mer övergripande nivå. TCO-juristerna ville hålla fast vid principen att överenskommelser på europanivå ska införlivas i medlemsländerna genom direktiv. Så har det inte blivit utan på 00-talet kom de självständiga avtalen som ska införlivas utan att ta vägen via direktiv. Slutsatser TCO bör söka möjligheter att utveckla genomförandet av de självständiga avtalen. Den sociala dialogen är okänd i de fackliga leden och för en bredare allmänhet. TCO bör överväga och, om det behövs, genomföra informationsinsatser TCO ska analysera förutsättningarna för att den sociala dialogen, med självständiga avtal på europeisk nivå, kan bidra till att förbättra nivån på villkoren i Sverige TCO ska utveckla analysen och diskussionen kring hur de krav den inre marknaden ställer, och den sociala dialogens utveckling, på sikt kan påverka utrymmet för den svenska kollektivavtalsmodellen Vi får inte öppna för en köpslagan på europanivå där det blir tillåtet med undantag från det som reglerats på en mer övergripande nivå. Samtidigt behövs en bättre samordning mellan den sociala dialogens sektorer Det bör läggas fast generella förpliktelser och rättigheter som ska gälla för alla självständiga avtal i den europeiska sektorsövergripande sociala dialogen i ett särskilt förhandlingsordningsavtal eller motsvarande. Diskussionen om tvistelösningssystem i den sociala dialogen bör fortsätta Det behövs beredskap för åtgärder från EU-kommissionen. Formellt är alla förhandlingar i den sociala dialogen förhandlingar under hot om lagstiftning. Det är inte uteslutet att EU-kommissionen kommer att agera ifall parterna skulle vara alltför passiva.
6 6 (56) Inledning, uppdraget Den här rapporten handlar om hur EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen 1, bör utvecklas för att på bästa sätt respektera den svenska kollektivavtalsmodellen. Utgångspunkten är ett uppdrag från Förhandlingskommittén till TCO:s kansli att värdera dagsläget och föreslå inriktning för TCO:s fortsatta agerande när det gäller förhandlingar och förhandlingssystem på Europeisk nivå och den sociala dialogen. Rapporten behandlades av Förhandlingskommittén TCO-styrelsen ställde sig bakom slutsatserna I bilagan Den sociala dialogen och den svenska modellen ett äktenskap med förhinder? redovisar Kristina Lovén, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet sin syn på hur den europeiska sociala dialogen bör utvecklas för att på bästa sätt respektera den svenska kollektivavtalsmodellen. Avgränsning EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen, är det förhandlingssystem på europeisk nivå som är reglerat EU:s fördrag, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget), artiklarna 154 och 155. TCO har som medlemsorganisation i EFS en formell roll i den sociala dialogen. Det finns också andra former av samråd och förhandlingar på europeisk nivå som inte behandlas närmare i den här rapporten. För det första tar vi inte upp den samverkan som har utvecklats i multinationella företag där det bland annat träffas transnationella avtal på företagsnivå. Den här utvecklingen har diskuterats under ett antal år inom EU-kommissionen och 2009 startade kommissionen en expertgrupp om transnationella avtal på företagsnivå. Expertgruppen diskuterar bland annat en eventuell europeisk lagstiftning om ett ramverk för transnationella avtal på företagsnivå. Jens Bundvad, generalsekreterare på Industrianställda i norden är nordisk facklig representant i expertgruppen. I multinationella företag finns också samverkan mellan fackliga organisationer kring frågor som rör till exempel omstruktureringar. För det andra behandlas inte de europeiska företagsråden. De regleras i den europeiska lagstiftningen om Europeiska företagsråd där personalrepresentanter inte nödvändigtvis fackliga representanter ingår. Företagsråden deltar i samråd och är ibland en part i överenskommelser med företag. En tredje företeelse, som inte närmare behandlas här, är den samverkan över gränserna kring löneförhandlingar som har utvecklats mellan fackliga organisationer. Det finns det så kallade Doorn- 1 Det som på engelska och franska heter social dialogue respektive dialogue social blir med svenskt språkbruk arbetsmarknadsdialog. Social partners respektive partenaires sociaux heter på svenska arbetsmarknadens parter. Men det pågår ett betydelseinlån, bland annat via översatta EU-dokument, socialpolitik håller på att få samma betydelse som på engelska och franska, det vill säga både socialpolitik och arbetsmarknadspolitik håller på att inkluderas i begreppet socialpolitik.
7 7 (56) samarbetet mellan Belgien, Luxemburg och Nederländerna. Svenska fackliga organisationer inom industrin håller sig också informerade om bland annat tyska löneförhandlingar. För det fjärde tar vi inte upp toppmöten inom den makroekonomiska dialogen där EU-kommissionen, arbetsmarknadens parter på EU-nivå och EU:s finansministrar samråder med varandra. För det femte tar vi inte närmare upp de sociala trepartstoppmötens varje vår, där EU:s stats- och regeringschefer, EU-kommissionen och arbetsmarknadens parter på EU-nivå träffas. Där pågår samråd och träffas överenskommelser på övergripande politisk nivå. EU:s arbetsmarknadsdialog Den sociala dialogen har sedan starten 1985 utvecklats från gemensamma positioner via förhandlade ramdirektiv till en mer självständig social dialog där parterna själva ska genomföra de texter de kommer överens om. Den sociala dialogen finns inskriven i fördraget som en av hörnpelarna i den europeiska sociala modellen. Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget), artikel 154 innehåller bestämmelser om obligatoriskt samråd i två steg: Innan kommissionen lägger fram socialpolitiska förslag ska den samråda med arbetsmarknadens parter om den möjliga inriktningen av en gemenskapsåtgärd. Om kommissionen anser att en gemenskapsåtgärd är önskvärd ska den samråda med parterna om åtgärdens innehåll. Efter det andra konsultationssteget kan arbetsmarknadens parter meddela kommissionen att de vill lösa frågan genom att förhandla fram ett avtal istället för att kommissionen lagstiftar. Det vill säga parternas beslut att förhandla fram ett avtal kan tillfälligt stoppa en lagstiftningsprocess som EUkommissionen har inlett talet: partsgemensamma kommittéer Redan på 1950-talet 2 började EU-kommissionen inrätta partsgemensamma kommittéer för att konsultera arbetsmarknadens parter. Det började med gruvsektorn, fortsatte med jordbrukssektorn, vägtransporterna, fisket, järnvägstransporterna och kanaltrafiken på 1960-, och 1980-talen. Ledamöterna utsågs av EU-kommissionen med samma antal från arbetsgivar- och arbetstagarsidan talet: informella arbetsgrupper På 1980-talet började informella arbetsgrupper bildas på begäran av arbetsmarknadens parter med stöd av EU-kommissionen. Utvecklingen fortsatte in på 1990-talet och det bildades informella arbetsgrupper inom en lång rad sektorer som handel, försäkring, banksektorn, sjöfart, civilflyg, telekommunikationer och posten. 2 Pochet 2007
8 8 (56) EU:s arbetsmarknadsdialog, den sociala dialogen inrättades formellt för 25 år sedan, Då tog EU-kommissionens dåvarande ordförande Jaques Delors ett initiativ som ledde till en regel i den så kallade Enhetsakten där arbetsmarknadens parter formellt erkändes och tilläts utveckla en social dialog. Därmed inleddes den sektorsövergripande (cross-industry) sociala dialogen mellan EFS på arbetstagarsidan och UNICE (numera Businesseurope) samt CEEP 3 på arbetsgivarsidan. Idén var att låta arbetsmarknadens parter på EU-nivån göra åtaganden gentemot varandra ungefär som parterna gjorde nationellt i medlemsstaterna. Trots det fortsatte man med gemensamma uttalanden och mellan 1985 och 1990 resulterade dialogen i ett antal gemensamma uttalanden (joint opinions) om kompetensutveckling, ny teknik, rörlighet på arbetsmarknaden med mera talet: Förhandlad lagstiftning Genom det sociala protokollet i Maastrichtfördraget 1991 blev EU-kommissionen skyldig att konsultera arbetsmarknadens parter innan den lägger fram socialpolitiska förslag 4. Samtidigt infördes möjligheten för parterna att som alternativ till kommissionens lagförslag reglera frågan i avtal som på parternas gemensamma begäran kan göras till EU-lagstiftning (direktiv) av EU-kommissionen och rådet, alternativt genomföras nationellt av parterna själva. Under 1990-talet träffade parterna tre avtal inom den sektorsövergripande sociala dialogen som på parternas gemensamma begäran antogs som direktiv med stöd av artikel 138, punkt två i EG-fördraget 5 : Avtal om föräldraledighet 1996 (parental leave) (omförhandlat och nytt direktiv antaget den 8 mars 2010) Avtal om deltidsarbete 1997 (part-time work) Avtal om visstidsarbete 1999 (fixed-term work) Sektorsdialogen Den 1 januari 1999 beslutade EU-kommissionen att ersätta de partsgemensamma sektorsvisa kommittéerna och de informella arbetsgrupperna med sociala dialogkommittéer på sektorsnivå (Sectoral Social Dialogue Committees, SSDCs). Sektorskommittéer kan bildas efter en partsgemensam begäran av arbetsmarknadsparterna på EU-nivå inom en sektor. De ska godkännas av EU-kommissionen och får bestå av maximalt 40 representanter, med lika antal från arbetsgivar- och arbetstagarsidan. Ordförande är en av partsrepresentanterna eller en representant från EU-kommissionen om parterna begär det. Kommissionen står under alla förhållanden för sekreterarfunktionen i sektorskommittéerna. Varje sektorskommitté förväntas anta procedurregler och arbetsprogram, ofta ettåriga. Sektorskommittéerna håller minst ett plenarmöte per år. Detaljfrågor behandlas i utvidgade sekretariatsmöten eller i arbetsgrupper. Förhandlingsmandat bestäms av de nationella medlemsorganisationerna. Antalet sektorskommittéer hade 2008 vuxit till 35 stycken och 2010 till omkring 40. Tillsammans kommer sektorskommittéerna varje år överens om cirka 50 partsgemensamma texter. Några 3 The European Centre of Enterprises with Public Participation 4 Med svenskt språkbruk: Arbetsmarknadspolitiska och socialpolitiska förslag 5 Från och med : Lissabonfördraget, Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artikel 155, punkt 2.
9 9 (56) omvandlas till europeisk lagstiftning som till exempel det europeiska avtalet, senare direktivet (2009), om vassa instrument träffat av parterna i vårdsektorn HOSPEEM och EPSU. Andra texter är självständiga avtal som ska genomföras av parterna själva enligt praxis i varje land. Utöver det finns det gemensamma uttalanden, handlingsprogram, riktlinjer med mera. 00-talet: Självständiga avtal, arbetsprogram och procedurregler Ett europeiskt avtal/direktiv om bemanningsföretag var tänkt som sista steget i den serie avtal om atypiska arbeten som hade inletts med avtalen om deltidsarbete och visstidsarbete som bägge blev direktiv. När bemanningsföretagsförhandlingarna strandade under våren 2001 markerade det slutet på perioden med förhandlad lagstiftning under 1990-talet. EFS fick omvärdera EU-kommissionens roll. Kommissionen stödde inte längre den sociala dialogen genom att föreslå ny lagstiftning. Det hade dittills varit det enda som kunde få arbetsgivarna till förhandlingsbordet. Arbetsgivarna såg möjligheten att en gång för alla slippa hotet om lagstiftning från EU-kommissionen. Ramavtal avsedda att bli juridiskt bindande via EU-lagstiftning (direktiv) fick lämna plats för frivilliga avtal. Benämningen frivilliga avtal användes före 2004 då EU-kommissionen i ett meddelande 6 introducerade benämningen självständiga eller oberoende (autonomous) avtal. Terminologin vacklar mellan självständiga, oberoende och autonoma på grund av olika översättningar. I den svenska versionen av kommissionens meddelande används uttrycket självständiga. Bakgrunden var att en del arbetsgivareföreträdare, bland annat finska och svenska, hävdade att avtalen var frivilliga i betydelsen frivilliga att tillämpa. Det första försöket att teckna ett självständigt avtal, det vill säga ett avtal som ska genomföras i enlighet med de förfaranden och den praxis som arbetsmarknadens parter och medlemsstaterna särskilt tillämpar (Artikel 139 p. 2) 7 gällde, som sagt, bemanningsföretag och strandade Därefter har följande självständiga avtal träffats: Ramavtal om distansarbete (Telework) 2002 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 2004 Ramavtal om trakasserier och våld i arbetet 2007 Ramavtal om en arbetsmarknad för alla 2009 Utöver de självständiga avtalen kom parterna i den sektorsövergripande sociala dialogen under 00- talet överens om följande tre dokument. Handlingsprogram för kompetensutveckling 2002 Riktlinjer för strukturomvandling 2003 Handlingsprogram för jämställdhet (Gender equality) 2004 De självständiga avtalen medförde att den öppna samordningsmetoden inspirerad av Lissabonprocessen stegvis introducerades också i den sociala dialogen. I avtalen och handlingsprogrammen finns genomgående en uppföljningsprocedur som går ut på att arbetsmarknadens parter i medlemsstaterna årligen ska producera partsgemensamma uppföljningsrapporter. Uppföljningsrapporterna 6 KOM(2004) 557, Partnerskap för förändring i ett utvidgat EU - Ökad genomslagskraft för den sociala dialogen i EU 7 Från december 2009: artikel 155, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (Lissabonfördraget)
10 10 (56) föredras sedan i den sektorsövergripande sociala dialogkommittén. Det enda kravet är att rapporterna levereras, det görs ingen värdering av kvaliteten. Det kvarstår stora oklarheter när det gäller avtalens status och det kvarstår också oklarheter kring hur de ska genomföras och följas upp. Det finns inga tvistelösningsmekanismer som kan ta hand om eventuella tvister. Det som finns är skrivningar om att parter som ska genomföra avtalen kan ställa frågor om tolkning av texterna partsgemensamt eller var för sig till parterna som har slutit avtalen. Det finns också i samtliga avtal en icke-regressionsklausul, det vill säga en skrivning om att avtalen inte utgör grund för att sänka skyddsnivån för arbetstagarna. Arbetsprogram, nytt styrmedel för den sociala dialogen En annan utveckling under 00-talet var att den sektorsövergripande sociala dialogen övergick till att styras av åtaganden i partsgemensamt utarbetade arbetsprogram snarare än hot om lagstiftning från EU-kommissionen. Det enda undantaget var när EU-kommissionen kring årsskiftet meddelade att den var beredd att lagstifta om ett nytt föräldraledighetsdirektiv. Det ledde till att ett nytt föräldraledighetsavtal förhandlades fram och också gjordes till direktiv den 8 mars Under 2002 antog UNICE, CEEP och EFS ett treårigt arbetsprogram för den sektorsövergripande sociala dialogen. Arbetsprogrammet innehöll inga planer på att förhandla fram något juridiskt bindande utan istället framhölls frivilliga/självständiga avtal och handlingsprogram. Ett andra treårigt arbetsprogram för perioden förhandlades fram under Ett åtagande var att förhandla fram ett självständigt avtal antingen om svaga grupper på arbetsmarknaden eller om livslångt lärande. Till slut blev man överens om att slå ihop de bägge ämnena till ett avtal om arbetsmarknader öppna för alla, men genomförandet av förhandlingarna sköts upp till Parterna åtog sig också att göra en gemensam analys av nyckelutmaningarna på de europeiska arbetsmarknaderna. Det genomfördes också, och till EU:s toppmöte i oktober 2007 lämnade parterna över sin gemensamma analys av nyckelutmaningarna på de europeiska arbetsmarknaderna. Det får betecknas som en framgång. Det blev ett tungt inlägg i debatten om flexicurity och innehöll mer balanserade formuleringar om flexicurity än EU-kommissionens dokument. Ett tredje arbetsprogramblev klart i slutet av Det var bara tvåårigt och omfattade perioden Det tredje arbetsprogrammet innehöll åtagandet att förhandla och genomföra ett självständigt ramavtal om en arbetsmarknad för alla och avtalet blev också klart Den sektorsövergripande sociala dialogkommittén beslutade vid sitt sammanträde den 20 oktober 2010 att förlänga det tredje arbetsprogrammet till och med Att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet Alla tre arbetsprogrammen innehöll åtaganden om att arbeta med att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet i ett utvidgat EU, i EES- och kandidatländerna, inklusive ytterligare utveckla aktiviteterna på arbetsmarknadsparternas respektive resurscenter. som det formuleras i arbetsprogrammet för De tio före detta kommuniststyrda länderna som blev EU-medlemmar 2004 skulle delta i den sociala dialogen trots dramatiskt mycket svagare sy-
11 11 (56) stem för förhandlingar och för organisering. Den fackliga organiseringen var och är låg och arbetsgivarnas organisering är ännu lägre. Arbetet med att utveckla arbetsmarknadsparternas kapacitet är exempelvis en omfattande partsgemensam seminarieverksamhet i framför allt de tio nya länderna. Inom det så kallade integrerade programmet (integrated programme), som fortfarande pågår, genomförs omfattande seminarieserier. Det finns så kallade resurscenter, både ett gemensamt på arbetsgivarsidan för Businesseurope, CEEP och UEAPME 8, och ett på arbetstagarsidan för EFS, Där publiceras bland annat översättningar till de flesta EU-språken av texter producerade inom den sociala dialogen och informationsmaterial om de pågående seminarie- och informationsaktiviteterna. Den sociala dialogen har en egen hemsida som EU-kommissionen driver, där det bland annat finns en databas med alla texter inom den sociala dialogen på sektorsnivå och på sektorsövergripande nivå. EFS interna procedurregler 2004 I december 2004 beslutade EFS styrelse att anta interna procedurregler för europeiska sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar. TCO och övriga nordiska medlemsorganisationer var starkt pådrivande. Procedurreglerna omfattar hela processen från förhandlingsmandat till genomförande av avtalen. Om förhandlingsmandatet säger reglerna att medlemsorganisationerna ska få sig tillsänt all information och alla detaljer om förslag rörande potentiella förhandlingar från EFS kansli minst sex veckor före det att besluten fattas i styrelsen. Det finns också utförliga anvisningar om vad som ska ingå i mandatet. EFS kansli skall leda förhandlingsdelegationen och redaktionskommittéer (drafting groups) som upprättas inom ramen för förhandlingarna. Styrelsen, styrkommittén och alla relevanta EFS-kommittéer/arbetsgrupper skall hållas regelbundet informerade om framstegen i förhandlingarna. Om förhandlingarna leder till ett avtalsförslag ska EFS-kansliet sända det till medlemsorganisationerna minst sex veckor före det att styrelsen fattar beslut. Om styrelsen på grund av sammanträdesschemat inte kan beakta konsultationsperioden på sex veckor får styrelsen, på begäran av kansliet och förutsatt att avtalsförslaget har förklarats i detalj, godkänna att ramavtalet antas genom skriftlig procedur. Minst sex veckor ska avsättas även för den skriftliga proceduren. Kansliet ska därefter ge styrelseledamöterna en öppen redovisning av alla svar som mottagits och ange om texten kan anses vara antagen eller inte. Om förhandlingarna strandar ska kansliet informera styrelsen och rekommendera en fortsatt strategi. Styrelsen ska besluta om strategin enligt artikel 14 i stadgarna (två tredjedels majoritet). 8 European Association of Craft, Small and Medium-Sized Enterprises
12 12 (56) EFS kansli ska övervaka genomförandet av avtalen via regelbundna konsultationer med medlemsorganisationerna. Slutligen säger EFS procedurregler att EFS ska sammanställa en årlig rapport i samarbete med ETUI 9 och med stöd av de europeiska yrkessekretariaten och redovisa detaljer om utvecklingslinjer i både den sektorsvisa och den sektorsövergripande sociala dialogen. Rapporten ska utnyttjas i diskussioner med styrelsen för att säkerställa att en genuin och effektiv facklig strategi gentemot och inom den europeiska sociala dialogen vidmakthålls. TCO:s interna procedurregler 2005 TCO-styrelsen beslutade i december 2005 om TCO:s interna procedurregler för sektorsövergripande sociala dialogförhandlingar. TCO:s svar på EFS förfrågningar om förhandlingsmandat ska enligt reglerna beredas av TCO:s förhandlingskommitté, lämnas för kännedom till TCO:s internationella kommitté och TCO:s nätverk för EU-frågor samt beslutas av TCO:s styrelse. Detsamma gäller för TCO:s svar på eventuella förfrågningar från EFS om modifiering av förhandlingsmandat. LO, TCO och Saco utser gemensamt en svensk förhandlare att ingå i förhandlingsdelegationen som beslutas av EFS styrelse och att leda det svenska agerandet i förhandlingarna. TCO anser att grunderna för att utse svensk förhandlare bör vara en avvägning mellan en turordningsprincip mellan centralorganisationerna och intresse och kompetens i ämnet för förhandlingarna. Valet av svensk förhandlare bereds av TCO:s Förhandlingskommitté bereds av LO:s, TCO:s och Saco:s Koordinationskommitté beslutas av TCO-styrelsen som en representationsfråga. LO, TCO och Saco utser representanter till en svensk förhandlingsdelegation. Representanterna från TCO-organisationerna beslutas av TCO-styrelsen efter hörande av OFR och PTK. Den svenska förhandlaren skall kalla till regelbundna möten med den svenska förhandlingsdelegationen. TCO-representanter i den svenska förhandlingsdelegationen rapporterar till TCO:s förhandlingskommitté. Förhandlingskommittén samordnar TCO:s positioner. TCO:s svar på EFS förfrågningar om godkännande av förhandlingsresultat ska beredas av TCO:s förhandlingskommitté lämnas för kännedom till TCO:s internationella kommitté och TCO:s nätverk för EU-frågor samt beslutas av TCO:s styrelse. EFS-kansliets information till EFS-styrelsen vid strandade förhandlingar ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EU-frågor samt TCO:s internationella kommitté för synpunkter inför EFS styrelsebehandling. EFS-kansliets konsultationer med medlemsorganisationerna kring övervakning och uppföljning av genomförandet av europeiska avtal ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EU-frågor och TCO:s internationella kommitté. TCO-styrelsen beslutar om TCO:s åtgärder för uppföljning och genomförande av europeiska avtal i Sverige. 9 European Trade Union Institute, EFS forskningsinstitut
13 13 (56) De återkommande rapporterna till EFS styrelse om europeiska sektorsförhandlingar och om den sociala dialogen ska delges TCO:s styrelse, TCO:s förhandlingskommitté, TCO:s nätverk för EUfrågor och TCO:s internationella kommitté. Inga tvistelösningsregler i den sociala dialogen De nordiska medlemsorganisationerna i EFS driver frågan om tvistelösningsregler i den sociala dialogen. De europeiska arbetsgivarorganisationerna verkar däremot vara ointresserade eller negativa till tvistelösningsregler. Diskussionen om tvistelösningsregler resulterade i följande urvattnade skrivning i det andra arbetsprogrammet ( ) för den sociala dialogen. Den gick ut på att parterna ska utveckla sin gemensamma förståelse av instrumenten i sociala dialogen. based on the implementation of the telework and stress agreements and the frameworks of actions on the lifelong development of competences and qualifications and on gender equality, further develop their common understanding of these instruments and how they can have a positive impact at the various levels of social dialogue. (Work Programme of the European Social Partners , Draft finalised during Social Dialogue Committee meeting of 25 January 2006, p. 8) Vid EFS-kongressen 2007 höll de nordiska organisationerna genom norska YS ett inlägg 10 och argumenterade för ett tvistelösningssystem för den sociala dialogen. Resultatet blev följande formulering i EFS strategi och handlingsplan som antogs vid kongressen. - promote a higher quality social dialogue and a European level of dispute resolution ( XIth ETUC Congress Seville, May 2007 STRATEGY AND ACTION PLAN, s. 7) Inför att det tredje arbetsprogrammet för den sociala dialogen skulle utarbetas tillsatte EFS i slutet av 2008 en arbetsgrupp som skulle diskutera hur den ovan citerade punkt åtta i det andra arbetsprogrammet skulle kunna utvecklas. Från de nordiska medlemsorganisationerna medverkade en representant från LO Danmark. Där visade det sig att en del av EFS medlemsorganisationer var tveksamma till idén om procedurregler för den sociala dialogen. De tyckte helt enkelt inte att den europeiska sociala dialogen på dåvarande utvecklingsnivå innehöll något som motiverade ett tvistelösningssystem. Därför kom det färdiga tredje handlingsprogrammet för den sociala dialogen att innehålla följande skrivning om procedurerna i den sociala dialogen. De europeiska arbetsmarknadsparterna kommer även att ytterligare utveckla sin gemensamma förståelse för de olika instrument som blev följden av förhandlingar, bestämma deras inverkan på olika nivåer i den sociala dialogen, ytterligare samordna den sociala dialogens och förhandlingarnas olika nivåer, och även utveckla en bättre samverkan mellan europeisk social dialog inom olika yrkesgrenar och sektorer. ( De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram , s. 3) Det handlade alltså fortfarande om att utveckla den gemensamma förståelsen, men det tillkom lite text om olika nivåer, samordning och om bättre samverkan mellan sektorer och yrken. 10 Rapport till TCO-styrelsens sammanträde : EFS 11:e kongress maj 2007 i Sevilla, s.16 ff
14 14 (56) Den sociala dialogens utveckling: TCO:s linje 2009 TCO:s styrelse antog 2009 ett Europapolitiskt program. Där sägs följande om den sociala dialogen: Den sociala dialogen bör fortsätta att utvecklas som ett europeiskt förhandlingssystem som fungerar parallellt med nationella förhandlingssystem utan att inkräkta på de nationella systemen. För det behövs procedurregler på europeisk nivå, både sektorsövergripande och på sektorsnivå. De olika instrumenten, oberoende avtal, handlingsprogram med mera, behöver definieras och europeiska tvistelösningsmekanismer införas. Det behövs också generella metoder för uppföljning av träffade avtal. Det är också viktigt med informationsinsatser i Sverige för att göra oberoende avtal, handlingsprogram med mera, kända av de svenska förhandlande arbetsmarknadsparterna på regional och lokal nivå. (TCO, : TCO:s Europaprogram 2009 ) Ingen ny överordnad nivå Artiklarna om socialpolitik i EU:s fördrag 11 som är grunden för den sociala dialogen är uppbyggda så att den sociala dialogen inte är någon överordnad nivå ovanpå medlemsstaternas nationella system. Den välkända undantagsregeln: Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller rätt till lockout finns fortfarande kvar i Fördraget om EU:s funktionssätt som punkt fem i artikel 153. Den är direkt överflyttad från artikel 137 i Nicefördraget. Regeln undantar de nationella förhandlingssystemen från EU:s kompetens. Mia Rönnmar 12 påpekar att de nya förhandlingssystemen samtidigt verkar över, bredvid och inom de nationella systemen. EU:s sociala dialog och övriga olika framväxande former av gränsöverskridande förhandlingar är inte någon ny toppnivå i en hierarki ovanpå de nationella systemen. Dublininstitutet, 13 det europeiska institutet för förbättring av livs- och arbetsförhållanden (fritt översatt) har ungefär samma uppfattning och beskriver internationaliseringen av partsförhållandena på arbetsmarknaden som ett kompletterande lager av strukturer och processer på den internationella nivån som interagerar med nationella organisationer och aktörer. De olika systemen håller inte på att smälta samman, utan de är en kompletterande nivå, något som lever sitt eget liv helt skilt från nationella system. De framväxande formerna av gränsöverskridande förhandlingar verkar alltså inte vara något som hotar att ta över, eller ta kommandot över nationella förhandlingssystem. Tvärtom säger EU:s fördrag uttryckligen att den sociala dialogen inte ska fungera på det sättet. Hotet mot nationella förhandlingssystem visar sig istället i flera domar från EU-domstolen de senaste åren med lavaldomen som den mest kända. EU-domstolen tolkar där EU-fördragens regler om företagens frihet på den inre marknaden på ett sätt som hotar de grundläggande rättigheterna för arbetstagarna. 11 Lissabonfördraget, Fördraget om EU:s funktionssätt, avdelning X, socialpolitik, artiklarna Rönnmar, Mia (ed.): EU Industrial Relations v. National Industrial Relations, Kluwer Law International European and international framework agreements: Practical experiences and strategic approaches European Foundation for the Improvement of Living and Working Conditions, 2009
INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN
INLEDNING TILL DEN INDIVIDUELLA ARBETSRÄTTEN I SVENSKT, EU-RÄTTSLIGT OCH INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Mia Rönnmar RÄTTSKÄLLOR INOM EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr
Läs merInledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR
Inledning till individuell arbetsrätt i svenskt, EU-rättsligt och internationellt perspektiv MIA RÖNNMAR Rättskällor inom EU EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna nu rättsligt bindande (jfr Art.
Läs merRamavtal om arbetsrelaterad stress
2005-01-19 Ramavtal om arbetsrelaterad stress 1. Inledning Arbetsrelaterad stress har identifierats på internationell, europeisk och nationell nivå som en angelägenhet för såväl arbetsgivare som arbetstagare.
Läs merPersonalfrågor Kommunerna, arbetsgivarrollen och EU Bilagor: Medelfristigt socialt handlingsprogram (sammanfattning)
Cirkulärnr: 1997:77 Diarienr: 1997/1400 P-cirknr: 1997-2:23 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EU Datum: 1997-05-20 Mottagare: Rubrik: Claes-Håkan Jacobson Förhandlingssektionen Kommunstyrelsen Personalfrågor
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 8.11.2007 KOM(2007) 686 slutlig MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om överlämnande av det europeiska ramavtalet om trakasserier
Läs merFÖRSTÄRKT SKYDD FÖR ARBETSTAGARE MED ALLMÄN VISSTIDSANSTÄLLNING OCH VIKARIAT Departementspromemoria (Ds 2012:25)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/samuel Engblom 2012-09-24 Direkttel: 08-782 91 37 E-post: samuel.engblom@tco.se Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM FÖRSTÄRKT
Läs merUtdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig
Sida 2005-04-21 1 (5) Bilaga 1 Utdrag ur EU-kommissionens arbetsprogram KOM (2005) 15 slutlig VÄLSTÅND Halvtidsöversynen av samt genomförandet av Lissabonstrategin. Initiativ/förslag: etablerandet av ett
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS
Läs merResolution R.2. Kollektivavtal
EPSU:s 7:e congress, 14-17 juni 2004, Stockholm Europeiska Federationen för offentliganställdas Förbund rue Royale, 45 1000 Brussels Tel. : 32 2 250 10 80 Fax : 32 2 250 10 99 E-mail : epsu@epsu.org Website:
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merEU och den svenska kollektivavtalsmodellen
EU och den svenska kollektivavtalsmodellen LO/TCO/Saco:s Brysselkontor 2015 Grafisk form: LO Tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2015 15.01 1 000 Innehåll EU och den svenska kollektivavtalsmodellen
Läs merDirektivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder Information från EPSU (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007)
Direktivet om tjänster på den inre marknaden 1 - vidare åtgärder (i enlighet med diskussioner vid NCC-mötet den 18 april 2007) 1. Introduktion Den 15 november 2006 antog Europaparlamentet direktivet och
Läs merLISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)
Dokument YTTRANDE Datum Referens: Strategisk samordning/leif Dergel 2008-03-17 Direkttel: 08-782 91 91 E-post: leif.dergel@tco.se Sida Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
1(5) 2018-12-10 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 TCO 114 94 Stockholm Org nr: 802003-5252 Besöksadress Linnégatan 14 Stockholm Leveransadress: Linnégatan 12 114 47 Stockholm
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merÄmne Syfte/resultat Aktiviteter Tidsplan. Lobba regeringar och i synnerhet Europaparlamentariker
EPSU:s fasta kommitté för sjuk- och hälsovård samt sociala tjänster (HSS) antaget den 4 november 2009 - med uppdatering i oktober (för regelbunden översyn och uppdatering under kongressperioden) EPSU:s
Läs merRAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID
RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har
Läs merARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder
Läs merRamavtal om distansarbete
1 UNICE/UEAPME och CEEP på arbetsgivarsidan och ETUC på arbetstagarsidan meddelade den 20 september 2001 att man avsåg att efterkomma Europeiska kommissionens uppmaning att inleda förhandlingar i syfte
Läs merLO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.
LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats
Läs merEU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15
Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM
Läs merEU-KOMMISSIONENS OFFENTLIGA SAMRÅD OM TRANS- NATIONELLA FÖRETAGSAVTAL
Dokument Sida YTTRANDE 1 (6) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/hanna Wallinder 2012-12-19 Direkttel: 08-782 91 33 E-post: hanna.wallinder@tco.se EU-kommissionen 200, rue de la Loi B-1049 BRYSSEL
Läs merArbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När
EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.
Läs merBryssel den 12 september 2001
Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,
Läs merMinska löneskillnaderna mellan könen.
Minska löneskillnaderna mellan könen Sammanfattning Vad innebär löneskillnader mellan kvinnor och män? Varför kvarstår löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Vilka åtgärder har EU vidtagit? Vad spelar
Läs merTCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019
2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet den 26 maj 2019 För mer info: www.tco.se/var-politik/eu/tcos-plattform-infor-valet-till-europaparlamentet-2019 TCO:s plattform inför valet till Europaparlamentet
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan
Läs merAnmälan mot Konungariket Sverige
Europeiska kommissionen/european Commission B-1049 Bryssel Belgien 2012-07-10 Anmälan mot Konungariket Sverige Sveriges universitetslärarförbund SULF anmäler härmed Konungariket Sverige till Europeiska
Läs merUNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd. Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion
UNI Europas riktlinjer för Europeiska företagsråd Antogs av UNI Europas styrelse 29 mars 2011 Kortversion EN GEMENSAM HÅLLNING.... 3 UNI EUROPAS MÅL.... 3 FACKLIGA ALLIANSER... 4 EFR-AVTAL: FRÅN MINIMISTANDARD
Läs merDet här är Saco. Framgången i ett sådant arbete bygger till stor del på engagemanget från våra lokalt fackligt förtroendevalda.
Det här är Saco I drygt 70 år har Saco drivit akademikers intresseintresse. Som organisation har Saco bidragit till att utveckla och förbättra anställningsförhållanden och yrkesutövning för Sveriges akademiker
Läs merInför avtalsrörelsen 2017
Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.8.2016 COM(2016) 541 final 2016/0258 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i expertgruppen för Förenta nationernas
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.10.2016 C(2016) 6265 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 3.10.2016 om den gemensamma övervaknings- och utvärderingsram som föreskrivs i Europaparlamentets
Läs merFjärde rapporten. om införlivande av hälsoskyddskrav. i gemenskapens politik
Fjärde rapporten om införlivande av hälsoskyddskrav i gemenskapens politik (1999) Innehåll Inledning Vägen framåt Behovet av inriktning Utvärdering av gemenskapspolitikens inverkan på folkhälsan Slutsatser
Läs merEtt nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner
Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner EU:s ledamotsförsamling för regionala och lokala företrädare 1 Regionkommittén i dag: en roll i förändring "Vi är EU:s ambassadörer i regionerna,
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs merStadgar för Nordens Fackliga Samorganisation NFS
20120605 Stadgar för Nordens Fackliga Samorganisation NFS Nordens Fackliga Samorganisation, NFS, som bildades 1972, benämns på finska Pohjolan Ammatillinen Yhteisjärjestö (PAY), på engelska Council of
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning av läkemedel
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.2.2012 COM(2012) 51 final 2012/0023 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller säkerhetsövervakning
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av sjöfolksdirektivet. Dir. 2015:116. Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015
Kommittédirektiv Genomförande av sjöfolksdirektivet Dir. 2015:116 Beslut vid regeringssammanträde den 19 november 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera sjöfolksdirektivet, som ändrar vissa
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 014, 20/01/1998 s
Page 1 of 8 Avis juridique important 31997L0081 Rådets direktiv 97/81/EG av den 15 december 1997 om ramavtalet om deltidsarbete undertecknat av UNICE, CEEP och EFS - Bilaga : Ramavtal om deltidsarbete
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 20.10.2014 2013/0418(NLE) *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om Europeiska unionens anslutning
Läs merEUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET
EUROPEISK ÖVERENSKOMMELSE OM MINSKNING AV ARBETSTAGARNAS EXPONERING FÖR RISKEN AV ARBETSRELATERADE MUSKEL/SKELETT-ÅKOMMOR INOM JORDBRUKET BAKGRUND Europeiska Unionens strategiska mål, såsom det formulerats
Läs merDetta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet
2000L0079 SV 01.12.2000 000.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B RÅDETS DIREKTIV 2000/79/EG av den 27 november 2000 om genomförande
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020
TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds
Läs merEUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET
EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan
Läs merRÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
ARBETSTAGARES RÄTT TILL INFORMATION, SAMRÅD OCH DELTAGANDE Europeiska unionen kompletterar medlemsstaternas insatser för arbetstagares rätt till information och samråd genom åtgärder avsedda att uppmuntra
Läs merRÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT
DIALOGEN MELLAN ARBETSMARKNADENS PARTER Dialogen mellan arbetsmarknadens parter (även kallad den sociala dialogen) är en hörnsten i den europeiska sociala modellen som erkändes fullt ut i fördraget i och
Läs merEU-rätt Vad är EU-rätt?
EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:
Läs mer1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.
Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 23 oktober 2015 (OR. en) 13348/15 ECOFIN 798 UEM 383 FÖLJENOT från: inkom den: 22 oktober 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet
Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets
Läs merAvsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration
Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande
Läs merSidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen
EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 19 september 2001 PE 305.713/1-21 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Mauro Nobilia (PE 305.713) KOMMISSIONENS MEDDELANDE
Läs merKommittédirektiv. Arbetstagares rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande fusioner. Dir. 2006:21
Kommittédirektiv Arbetstagares rätt till information och medverkan vid gränsöverskridande fusioner Dir. 2006:21 Beslut vid regeringssammanträde den 16 februari 2006 Sammanfattning av uppdraget En särskild
Läs merBryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO
Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18
Läs merKansliets svar begränsas i huvudsak till frågor som ligger inom E-delegationens verksamhetsområde.
Synpunkter 2012-03-05 Fi2009:01/2012/7 E-delegationen N Fi 2009:01 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Johan Bålman Telefon 08-4051580 E-post johan.balman@enterprise.ministry.se Kommissionens förslag
Läs merMedlemsorganisationen för statliga arbetsgivare
Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare Utgiven av Arbetsgivarverket 2008 Produktion & grafisk form: Arbetsgivarverket informationsenheten Tryck: Tabergs Media Group STHLM På statens område har
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 30.1.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 1045/2007, ingiven av Foteini Dermitsaki (grekisk medborgare), och undertecknad av
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på
Läs merNya regler om upphandling
1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA
EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för framställningar 2009 24.4.2009 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Angående: Framställning 0930/2005, ingiven av Marc Stahl (tysk medborgare), om erkännande i Tyskland av examina
Läs merREVISIONSRÄTTEN. Artiklarna 285 till 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget).
REVISIONSRÄTTEN Europeiska revisionsrätten ansvarar för granskningen av EU:s finanser. Revisionsrätten bidrar som EU:s externa revisor till att förbättra EU:s finansiella förvaltning och fungerar som oberoende
Läs mer(Meddelanden) EUROPAPARLAMENTET
4.8.2011 Europeiska unionens officiella tidning C 229/1 II (Meddelanden) MEDDELANDEN FRÅN EUROPEISKA UNIONENS INSTITUTIONER, BYRÅER OCH ORGAN EUROPAPARLAMENTET Arbetsordning för Konferensen mellan de parlamentariska
Läs merRiksdagens EU-arbete
Riksdagen och EU 2 Riksdagen och EU Riksdagens EU-arbete Sveriges riksdag arbetar på olika sätt med EU-frågor. I riksdagens kammare hålls debatter om EU-frågor, och utskotten granskar EU-initiativ och
Läs merEUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på den grundläggande servicen till Europas hushåll och industrier
European Federation of Public Service Unions 45 Rue Royale 1000 BRUSSELS Tel.: 32 2 250 10 80 Fax: 32 2 250 10 99 e-mail: epsu@epsu.org Website : www.epsu.org EUs tjänstedirektiv ett generalangrepp på
Läs merRådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS
Page 1 of 8 Avis juridique important 31996L0034 Rådets direktiv 96/34/EG av den 3 juni 1996 om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS Europeiska gemenskapernas officiella tidning
Läs merUtskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ARBETSDOKUMENT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 18.12.2009 ARBETSDOKUMENT om initiativbetänkandet om EES Schweiz: hinder för ett fullständigt genomförande av den inre marknaden
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor 12 december 2001 PE 305.728/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Marie-Thérèse Hermange (PE 305.728) RESULTATTAVLAN
Läs merMr Frits Bolkestein, European Commissioner for the Internal Market, Taxation and Customs Union European Commission B-1049 Brussels
Mr Frits Bolkestein, European Commissioner for the Internal Market, Taxation and Customs Union European Commission B-1049 Brussels Dear Mr Commissioner, RE: the Draft Directive on free movement of services
Läs mer2009/38/EC. Det nya EWC-direktivet. Rekommendationer för förhandlingar under införlivandeperioden (5 juni juni 2011)
2009/38/EC Det nya EWC-direktivet Rekommendationer för förhandlingar under införlivandeperioden (5 juni 2009 5 juni 2011) Denna publikation har sammanställts av European Trade Union Federations (de europeiska
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden DEFINITIVT FÖRSLAG 6 juni 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden till utskottet
Läs merModeraterna och arbetsrätten i EU. En rapport från LO/TCO Rättsskydd
Moderaterna och arbetsrätten i EU En rapport från LO/TCO Rättsskydd Vårt uppdrag och sammanfattning LO-TCO Rättsskydd har tidigare på uppdrag av LO granskat hur moderaterna agerat i den svenska riksdagen
Läs merRP 77/2010 rd. I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
RP 77/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 59 a i självstyrelselagen för Åland PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att självstyrelselagen
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Läs merArbetstidsdirektivet
Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund
Läs merTCO LO Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson
1 TCO LO Saco Arbetsmarknadsdepartementet Per Ewaldsson Ett gemensamt yttrande från TCO, LO och Saco angående EU-kommissionens förslag till ändrat direktiv gällande europeiska företagsråd här förkortat
Läs merFoto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO
Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober
Läs merLagstiftningsöverläggningar
Kommenterad dagordning Rådet 2016-03-07 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 mars 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och
Läs merAvtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB
Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Mellan Scandic Hotels Holding AB och Europeiska Kommittén för Livsmedels-, Hotell-, Catering-, och Njutningsmedelsarbetare
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.
Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område
Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation
Läs merSociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden
Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala
Läs mer*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,
Läs merUppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:
Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift
Läs merSocial dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Arbetsprogram 2011-2013
SLUTLIG VERSION (EPSU OCH CEMR) A. Målsättning Social dialogkommitté för kommunala och regionala myndigheter Att företräda arbetsgivare och fackliga organisationer i branschen kommunala och regionala myndigheter
Läs merMona Nettelman Kristina Ossmer
Cirkulärnr: 1997:78 Diarienr: 1997/1401 P-cirknr: 1997-2:24 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EU Claes-Håkan Jacobson Mona Nettelman Kristina Ossmer Förhandling Datum: 1997-05-20 Mottagare: Rubrik:
Läs merDatum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson
YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation Ingemar Hamskär 114 94 Stockholm Datum Vår referens Ersätter 2010-09-30 Elisabet Ohlsson Ert meddelande 2010-07-16 0059 Ert nummer Utländsk näringsverksamhet
Läs merLagstiftningsöverläggningar
Kommenterad dagordning Rådet 2016-11-04 Statsrådsberedningen EU-kansliet Allmänna rådets möte den 15 november 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.)
Läs merAvtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden
Avtal om samordning i 2016 års avtalsförhandlingar mellan 6F förbunden 6 F förbunden träffar överenskommelse om gemensamt uppträdande kring avtalskrav i avtalsförhandlingarna i 2016 års avtalsrörelse enligt
Läs merGemensamt förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 22.9.2016 JOIN(2016) 45 final 2016/0299 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande,
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merLÄNGRE LIV, LÄNGRE ARBETSLIV. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH HINDER FÖR ÄLDRE ATT ARBETA LÄNGRE Delbetänkande av Pensionsåldersutredningen (SOU 2012:28)
Dokument Sida YTTRANDE 1 (5) Datum Referens: Samhällspolitik och analys/åsa Forsell 2012-10-01 Direkttel: 08-782 91 74 E-post: åsa.forsell@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOL LÄNGRE LIV, LÄNGRE
Läs merFredsplikt på arbetsplatser där det finns kollektivavtal och vid rättstvister Ds 2018:40
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2019-01-25 Ert dnr: A2018/01812/AR M Arbetsrättssektionen Anna Svanestrand Arbetsmarknadsdepartementet Gunilla Qvarsebo 103 33 STOCKHOLM Fredsplikt på arbetsplatser där det finns
Läs merTCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag till direktiv och lämnar här sitt svar.
1(5) 2017-06-15 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa 103 33 STOCKHOLM Forsell asa.forsell@tco.se Yttrande TCO Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar
Läs mer