Från riskfaktor. till friskfaktor. Kommuners hälsoarbete har stor effekt. Irene brinner för ergonomi och gemenskap. De använder Lean på sitt eget vis

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från riskfaktor. till friskfaktor. Kommuners hälsoarbete har stor effekt. Irene brinner för ergonomi och gemenskap. De använder Lean på sitt eget vis"

Transkript

1 2012 Irene brinner för ergonomi och gemenskap Sid 34 Kommuners hälsoarbete har stor effekt Sid 13 Prisad chef ställer krav Sid 76 De använder Lean på sitt eget vis Sid 20 Håll tyst och lyssna! Sid 80 Skräckexempel blev förebild i kampen mot hot och våld Sid 36 Från riskfaktor Bild: Mats utbult till friskfaktor Sid 6 Ett magasin från Sveriges Kommuner och Landsting och de fackliga organisationerna. Läs mer på sidorna 3 och 27.

2 VINNARE AV WEB SERVICE AWARD 2011 Sällan har väl en sajt haft ett mer passande namn. Du vet väl att det finns en sajt som ger kunskap, stöd och inspiration till den som vill förbättra sin arbetsmiljö, livsstil och hälsa. På sajten finns artiklar, temaserier och information om projekt och gemensamma satsningar som arbetsgivare och fack står bakom. Du får även veta mer om forskningen som görs. Adressen är suntliv.nu. Sajten är till för dig som arbetar inom kommuner och landsting. Välkommen in och upptäck! Det här är första numret av Sunt liv Omslagsbild: Irene Lycke (reportage sid. 34) Kontakt: Ansvarig utgivare: Johan Ljungqvist, Kommunikationschef AFA Försäkring. Redaktörer: Cecilia Elander, Åsa Hammar och Mats Utbult AFA Försäkring. Uppdragsgivare: Arbetsgivare och fackförbund inom kommun och landsting. Representanter för uppdragsgivare: Mats Stenberg SKL, Christina Pettersson OFR. Formgivning: Infobahn reklambyrå. Upplaga: Tryck: Edita Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Postadress: AFA Försäkring, Stockholm Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 18 Kundcenter: , VX OM AFA FÖRSÄKRING AFA Försäkring ger trygghet och ekonomiskt stöd vid sjukdom, arbetsskada, arbetsbrist och dödsfall. Våra försäkringar är bestämda i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. Vi försäkrar drygt fyra miljoner människor i privat näringsliv, kommuner, landsting och regioner och förvaltar cirka 200 miljarder kronor. En viktig del av vår verksamhet är att stödja forskning och projekt som aktivt syftar till att förbättra arbetsmiljön. AFA Försäkring har cirka 500 medarbetare och ägs av Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

3 Bra att veta om Sunt liv innan du börjar läsa I din hand håller du magasinet Sunt liv. Här finns artiklar om arbetsmiljö och hälsa för dig som jobbar i kommuner, landsting, regioner och pactaföretag. Läs om spännande projekt, intressant forskning och goda exempel från arbetsplatser runt om i landet! Du har fått magasinet eftersom du jobbar med arbetsmiljö- och hälsofrågor, som chef, skyddsombud eller på annat sätt. Tanken är att du ska få stöd och inspiration att skapa bra förutsättningar för medarbetarna på just din arbetsplats. Artiklarna i magasinet är ett urval av de bästa från webbplatsen suntliv.nu, som har funnits sedan Suntliv.nu är icke-kommersiell och görs, liksom magasinet, på uppdrag av fack och arbetsgivare i landsting och kommuner. Om du vill läsa fler artiklar än de som finns i magasinet är du välkommen in på suntliv.nu. Där hittar du också utförligare versioner av många av texterna i detta magasin. Sunt liv finns även att ladda ned i pdf-format så att du kan skriva ut en artikel och dela ut till kollegor och vänner, om du vill. Styrgruppen för Sunt Liv: Cecilia Elander, Johan Ljungqvist, Åsa Hammar, Mats Utbult, samtliga från AFA Försäkring. Mats Stenberg, Sveriges Kommuner och Landsting, Christina Pettersson, OFR, representant för alla fackförbund. Sist, men inte minst, vill vi uppmana dig att prenumerera på nyhetsbrev. Då får du nya artiklar om arbetsmiljö och hälsa varje vecka. Direkt i din mailbox. Trevlig läsning! 3

4 INNEHÅLL 27 Suntliv.nu-priset Med suntliv.nu-priset firar parterna sin webbplats Uthålligt miljösamarbete följde efter start i kaos Vår framgång handlar om att låta alla komma till tals Här är alla lika viktiga Ergonomi och gemenskap lyfter arbetsmiljön på städ Skräckexempel blev förebild i kampen mot hot och våld 6 Hälsofrämjande Från riskfaktor till frisk faktor - När arbetsmiljö och folkhälsa möts När alla trivs och utvecklas främjar arbetet hälsan Friskfaktor: Kommunikation Gemensam kunskap i Vän näs ger effekt mot sjukfrånvaro 13 Friskvård Kommuners hälsoarbete påverkar sjukfrånvaron 16 Kompetensutveckling Validering ger kunskap och bättre självkänsla Fler som validerar 18 Lean Det kan bli både bättre och sämre med Lean I Enköping och Skellefteå kör de Lean på sitt eget vis 22 Riskbedömning Svårt men viktigt att bedöma risker 25 Arbetstid Arbeta i skift gör livspusslet krångligare 26 Incidentrapportering Rapportera risker direkt i mobilen 38 Samverkan Fler gör sin röst hörd på arbetsplatsträffen FAS Arbetsliv verktyg som underlättar samtal 44 Sjukskrivning Arbetsförmåga ska bedömas med ny metod När utförsäkrade återvänder ökar sjukskrivningstalen igen 46 Stress Stressad? Kolla om du riskerar att bli utmattad Så kan chefen minska medarbetarnas stress 50 Arbetsskador När marken försvinner Halka vanligaste arbetsskadan 4

5 58 52 Missbruk & beroende Ultimatum på jobbet ledde till nyktert liv Tidiga och korta insatser mot missbruk fungerar 55 Smärta Chefen avsätter tid för att förebygga smärta 63 Stolt över jobbet Allmänhetens beröm bygger yrkesstolthet 64 Parternas forskning Resultaten från forskningen behövs i arbetsmiljöarbetet 66 Vård i annans hem Nytt material hjälper alla som vårdar i annans hem Rehabilitering Dra till skogs och bara förnim! Utbrända varvar ner och kommer igen Kultur på recept kan bryta negativt mönster 68 Hot & våld Agneta förutsåg inte slagen. Jag blev naivt överraskad Gisslandramat i Nybro hade gått att undvika 71 Reflektion Ta tillbaka den förlorade dötiden! 72 Träning Gener sätter krokben för goda vanor Spara pengar med träning på arbetstid 74 Ledarskap Chefios hjälper chefer Chefer kan lära sig av hur terapeuter arbetar Prisad chef ställer krav 78 Arbetsgruppens psykologi Genom sig själv förstår man INTE andra Håll tyst och lyssna! Gladare arbetsgrupp på regnbågsarbetsplats 84 Konflikter Från konflikt till samarbete i Torshällas fastighetsbolag Acceptera olikheter och må mycket bättre 86 Mobbning Svårt ta till sig att man är mobbad Riskabelt att stå upp mot mobbning Det behövs nya verktyg som stoppar kamratförtryck Hörsel och buller Öronro och matro på Tvillingen Utmattad spärrar upp öronen Egna knep för att inte bli trött av hörselskada Golv För lite svikt i golvet ger värk i fötter och rygg 100 Överbeläggningar I Kristianstad fick de bukt med överbeläggningarna 102 Trams & flams Test: Är du den arbetsmiljöexpert du tror att du är? 5

6 hälsofrämjande Från risk- till friskfaktor när arbetsmiljö och folkhälsa möts Tänk främjande istället för att bara utgå ifrån att lösa problem. Fokusera på det friska, inte bara det sjuka. De tankarna blir allt vanligare i arbetsmiljöarbetet. Men hur ser jobbets hälsofrämjande friskfaktorer ut? Text: Mats Utbult Allt började med riskfaktorerna: olyckor som dödade och lemlästade, senare kemikalier som förgiftade och arbetsställningar som förslet och belastade. Allt detta finns fortfarande kvar, säger Per Lindberg, forskare vid centrum för belastningsforskning i Gävle. Han visar sin bild av arbetsmiljötrappan. Arbetsmiljötrappan Främjande faktorer Psykosocial belastning Fysikalisk belastning Kemisk & fysikalisk belastning Fysisk / mental lemlästning Ond bråd död Med det vi idag kallar friskfaktorer kan vi påverka de översta trappstegen. Det är bra. Men glöm inte att de andra trappstegen är kvar! Vi vet fortfarande mindre om vad i arbetet som främjar hälsa, jämfört med vad vi vet om riskerna, konstaterar han. Det kommer allt fler studier, men de är ännu i sin linda. Tio viktiga kännetecken I en artikel i SKL:s skrift Arbetsgivarperspektiv på kommuner och landsting (2011) förklarar Eva Thulin Skantze att det finns många fördelar med ett arbetsmiljöarbete som inte enbart sysslar med att undanröja risker. Hon lyfter fram tio viktiga kännetecken för en hälsofrämjande arbetsplats, som hon häm tat från skriften Kunskaper och metoder för hälsofrämjande arbeten. Arbetets krav och individens resurser stämmer överens Chefen hjälper till att prioritera, men arbetar även strategiskt och långsiktigt Rolltydlighet i arbetet och att målen är kända och tydliga Att ansvar och befogenheter följs åt Inflytande över arbetet och dess planering En fungerande kommunikation En god gemenskap och ett socialt stöd Att jobbet känns meningsfullt Att det finns en rimlig förutsägbarhet Positiv återkoppling belöning En känsla av sammanhang En källa till tankarna om hälsofrämjande arbete finns i forskaren Aaron Antonovskys studier från 1970-talet, av hur judiska kvinnor som hade överlevt koncentrationslägren hanterade klimakterieproblem. Detta skiljde sig mycket åt mellan de studerade kvinnorna och en avgörande faktor var hur de lyckades göra tillvaron begriplig, hanterlig och meningsfull. Antonovsky myntade begreppet känsla av sammanhang, förkortat KASAM. Han menade att eftersom vi aldrig kan undvika stress, måste vi lära oss att göra det bästa av situationen. Ska man förebygga ohälsa bör man satsa mer på det friskhetsinriktade (salutogena) och inte bara på det sjukdomsinriktade (patogena), förklarade han. Detta synsätt väckte anklang hos många och FNs världshälsoorganisation WHO tog upp temat vid en stor konferens i Kanada I Ottowadeklarationen, en grund för folkhälsoarbetet sedan dess, lyfte man fram att människor är medansvariga för sin egen hälsa, och att det gäller att skapa förutsättningar för människor att påverka och förbättra sin hälsa. Detta måste också ske utanför sjukvården och man pekade ut arbetsplatsen som en av de nya arenorna. 6

7 Så praktiska som möjligt WHO tog initiativ till olika internationella nätverk, bland annat för ett hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, som idag finns i 40 länder. Inom det svenska nätverket bildade man 2005 ett särskilt nätverk för hälsofrämjande på vårdarbetsplatsen. Ordförande är Berith Nyström, sjuksköterska och hälsoutvecklare inom landstinget i Västerbotten: Vi försöker vara så praktiska som möjligt. Enbart teorier är inte gångbara, vi måste se vad det innebär för oss. På nätverkets webbplats finns mycket för den som vill veta mer om hälsofrämjande arbetsplatser, olika enkäter och checklistor, litteratur- och forskningsöversikter och länkar. Och så finns det två bilder av hur arbetsmiljö- och folkhälsoarbete växer ihop. Delarna samspelar Den första bilden, som arbets- och miljömedicinska forskare i Göteborg gjort, ger en grön-gul-röd översikt över det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet har ofta stannat i riskerna och att hitta fel. Men vi måste också hitta vägarna till att stödja och stärka så att människor orkar, säger Berith Nyström. Fortfarande dominerar ofta friskvården i det hälsofrämjande arbetet. Men alltfler lägger mer vikt vid att förändra själva arbetet. De olika delarna samspelar också: med god arbetsgemenskap är det lättare att tillsammans förändra livsstil. Klara arbetsdagar Den andra bilden, som visar en tallriksmodell av de olika delarna som ingår i begreppet hälsofrämjande Det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetet Individ Grupp Organisation Hälsofrämjande Förebyggande Rehabiliterande Arbetsplatsutveckling Delaktighet / ansvar Friskvård Hälsosamtal Kompetensutveckling Medarbetarenkät Medarbetarsamtal Friskvård Fungerande samverkan på APTnivå Handledning / konsultation Medarbetarskap / ansvar Hälsoinspiratörer Kompetensutvecklingsplan Landstingsgemensam introduktion Ledarutveckling Rätt använd kompetens / RAK arbetsplats, kommer från Östergötlands läns landsting. Berith Nyström menar att vad allt handlar om är: hur blir vi friska nog att klara den här arbetsdagen och arbetslivet ut? Och inte bara till arbetsdagens slut, utan också orka vara pigga på kvällen och göra det vi behöver och har lust att göra på vår fritid! S Läs en längre version på suntliv.nu!läs temaserie om hälsofrämjande på jobbet på suntliv.nu Arbetsplatsintroduktion Hälsorisker i arbetet Friskvård Systematiskt arbetsmiljöarbete Tobaksfritt Arbetsplatsträffar Friskvård Kompetenta skyddsombud Systematiskt arbetsmiljöarbete Friskvårdspolicy Fungerande former för samverkan Handlingsplaner för arbetsmiljö Rätt använd kompetens / RAK Systematiskt arbetsmiljöarbete Källa: Baserad på original av Lotta Delive, Arbets- och miljömedicin i väst Friskvård Kunskap om rättigheter och skyldigheter Rehabiliteringsrutiner Kontakter med arbetsplatsen Rutiner för rehabiliteringsarbete Tallriksmodellen för en hälsofrämjande arbetsplats Organisation Ledarskap Medarbetarskap Systematik Uppföljning Styrning Rehabilitering Friskvård Fysisk arbetsmiljö Säkerhet 7

8 hälsofrämjande Jobbet främjar hälsa när alla anställda trivs och utvecklas En hälsofrämjande arbetsplats är ett jobb där alla trivs och kan utvecklas som människor, enligt Allan Raattamaa, förråds arbetare i Skellefteå. Det tycker han stämmer på förrådet på Nyponet, där det finns delaktighet och verkligt inflytande. Text & bild: Mats Utbult Nyponet låter som en förskola, men det är ett stort inhägnat område som hör till Tekniska kontoret. Där kör lastbilar och truckar mellan garage, verkstäder och förråd. I en låg byggnad med en stor lastkaj ligger förrådet där åtta anställda, inklusive chefen, arbetar med att förse cirka 300 anställda i de tekniska verksamheterna med arbetsmaterial. Så bra som det är nu att jobba i förrådet har det inte alltid varit, förklarar Allan. Medarbetarundersökningar visade att många inte trivdes: Ledarskapet och informationen fick mycket kritik. Vi fick order av den gamla sortens chefer som pekade med hela händerna. De brydde sig inte om vad vi tyckte. Försökte man säga något fick man höra: Vem är det som bestämmer? Allan skrattar och skakar på huvudet när han minns. Så får man inga bra medarbetare. Vi ville att cheferna skulle komma ner från sina höga hästar och att alla skulle komma närmare varann. Kanonförslag från de anställda Chef sedan 2005 är Bert Söderström, som började där som förrådsarbetare sju år tidigare. Han säger: Vill man utveckla verksamheten måste man fråga de som kan arbetet! Vi har åtta-nio arbetsplatsträffar per år, då vi diskuterar hur vi arbetar och vad vi behöver ändra på. Dessutom sitter vi dagligdags vid fikabordet tillsammans och pratar om vad vi kan förbättra. De anställda kommer med kanonförslag. De anställda ska bestämma om det mesta i verksamheten. Jag har rätten att säga sista ordet, men den använder jag inte så ofta. Jag leder arbetet åt vilket håll som vi ska röra oss, men människor får själva bestämma hur de ska ta sig från A till B. De arbetar gemensamt med många små förbättringar, enligt några enkla principer om ordning och reda, städa, sortera och standardisera 5 S enligt Lean-systemet. Saker som ingen frågat efter på ett år rensar de ut och de placerar prylarna i hyllorna efter hur ofta som de lämnas ut. Detta gör det mer lättjobbat. Det gör också den lagerautomat som Allan fick syn på när han, inte chefen, åkte på teknikmässa. Jag hade nog gått förbi den, för jag kan ju inte förrådsarbetet lika bra som han, säger Bert som tyckte att lagerautomaten var ett sådant där kanonförslag. 8

9 Allan Raattamaa, till vänster, är nöjd med att chefen Bert Söderström tillåter folk att växa och tänka tanken rakt ut. Allan fick i uppdrag att lämna ett förslag till investeringen på en halv miljon och nu har de flyttat de flesta reservdelarna en trappa ner i källaren, där en robot hämtar dem och levererar till en varuhiss. Ett sätt att öka delaktigheten är att öka allas kunskaper om sammanhang och samband. Ett stort problem har varit revirbevakeri: varje avdelning tog hand om sitt, men såg inte till vad som var bra för hela Tekniska kontorets verksamhet och för kommunen. För fem år sedan gick alla en utbildning om kommunens värdegrund professionalitet, engagemang, framsynthet där de arbetade med att se hur det egna arbetet hänger ihop med andras och de diskuterade vem de är till för. Många fick en aha-upplevelse av att se jobbet i ett större sammanhang. Men fortfarande finns en hel del att göra för att minska revirbevakandet, säger Bert. Delaktighet genom ny arbetsfördelning Delaktighet kan också handla om att förändra arbetsfördelningen och synen på vad en arbetare respektive en chef ska göra har verkligen förändrats, enligt Allan. Vi får göra mer än det som förr var förrådsarbete: ta emot och lämna ut grejer. Nu beställer vi varor och betalar fakturor, som chefen gjorde tidigare, och det ger oss en helt annan bild av arbetet, hela vägen. I början var många som frågade: Får jag göra så?. Men numer får Bert ytterst få sådana frågor. De anställda löser problemen själva. Själv får jag mer tid till det som är att vara chef: genomföra medarbetarsamtal, bedöma arbetsmiljörisker, inte minst psykosociala, och utveckla verksamheten sådant som man alltför ofta inte får tid till, säger han. Psykosocial arbetsmiljö tänkte vi knappt på förr, säger Allan. Då jobbade mest män här och vi pratade inte om sånt. Men det är viktigt att vi talar om till exempel hur vi bemöter varann i stressade situationer. Ett stressmoment har de tacklat gemensamt: genom att alla har bärbara telefoner kan den som har tid svara först, oavsett var man befinner sig. De arbetar också med högst påtagliga, traditionella arbetsmiljöfrågor, som återstående tunga lyft som de arbetar på att få bort genom att använda eltruckar och andra redskap. Forts. nästa sida 9

10 hälsofrämjande Forts. från föregående sida 2005 hade förrådet en omsättning på 15 miljoner. Sex år senare var omsättningen mer än fördubblad utan fler förrådsanställda. Vi jobbar betydligt bättre och hinner göra mer. Vi hjälper exempelvis renhållarna med att sköta deras sopkärl. De som arbetar med kommunens solkraftsatsning hjälper vi med deras arbetskläder. Friskare arbetsplatser Nyponet deltar tillsammans med andra arbetsplatser i ett tvåårigt EU-projekt, Friskare arbetsplatser, som handlar om att koppla ihop utveckling av arbetsorganisation, hälsofrämjande strategier och systematiskt arbetsmiljöarbete, för att skapa bättre trivsel och samarbetsklimat. Vi måste göra så att alla trivs på arbetet, samtidigt som vi är till nytta för medborgarna, säger Bert Söderström. Han berättar att de genom projektet har tillgång till ett brett urval av insatser, bland annat friskvård allt från ryggskolor till hälsocoacher. Men han understryker att grunden för att få friskare arbetsplatser är det systematiska arbetsmiljöarbetet och dess cirkel: undersöka, verkställa, följa upp. Allt med hälsosamma arbetsplatser handlar ju egentligen om att undersöka vad vi kan göra för att det ska bli bra! S Läs mer på suntliv.nu: Fullt av friskfaktorer främjar hälsan på kvinnoklinikerna Friskfaktor: kommunikation! Kommunikation är en viktig friskfaktor. Tillit och relationer är två nyckelord för en kommunikation som bidrar till bättre hälsa. Det menar två experter som Sunt liv pratat med. Text: Roland Cox bild: Robert Blombäck Monica Bjerlöv är organisationskonsult och har tidigare forskat på Arbetslivsinstitutet. Hon lyfter nyckelordet tillit som viktigt för en hälsobringande kommunikation. Det kan vara extremt segt att bygga upp en professionell och social tillit, men när man har nått dit så är det en ovärderlig egenskap hos en arbetsplats, menar hon. Tillit innebär att om jag är sjuk så vet jag att du ordnar det där ändå. Jag vet att du känner till mina tillkortakommanden men är inte orolig för att du skulle utnyttja det. Ett gott samarbete är 10

11 mer värt än personlig karriär. Jag ger andra ut rymme och jag ges utrymme av andra. Hellre nyfiken än sams Tillit byggs genom god kommunikation. Det goda samtalet är respektfullt frågande snarare än argumenterande, anser hon. Det är undersökande. Jag berättar för dig hur jag uppfattar något, och frågar dig hur du uppfattar det. Vi har garanterat inte samma bild. Sen gäller det att vi inte fastnar i en diskussion om vad som är rätt eller fel, att man inte omedelbart blir ifrågasatt och tvingas försvara sitt sätt att ha begripit något på. Men tillit innebär också att man vågar fråga och ifrågasätta. Man ska hellre vara nyfiken än sams. Hellre det än detta eviga konsensus. Det är inte farligt att ta reda på skillnaderna i våra bilder, det är effektivt, och det bygger upp en respekt för att människor är olika. I ett bättre tonläge kan de anställda istället förstå större delar av verksamheten. De behöver inte tycka lika, men de ska ha getts utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter om arbetet, menar Monica Bjerlöv. Med mer kunskap ökar chansen att känna delaktighet i vad organisationens mål är. God kommunikation blir alltså inte bara en hälsofaktor för medarbetarna utan även för hela företaget. På jobbet kan man också prata om samtalet, menar hon. När man har suttit i möte och diskuterat ett antal frågor i en timme så måste man kunna ta minuter för att prata om hur mötet var, även om det kan kännas töntigt till en början. Vad kom vi fram till? Hur hanterade vi de här frågorna? Att bli sedd bidrar till god hälsa Peder Hård af Segerstad är docent i sociologi i Uppsala. Hans nyckelord är relationer. Relationer är viktiga i en organisation, och kommunikationens syfte är att skapa, vidmakthålla och utveckla goda relationer, säger han. Människan vill bli sedd, igenkänd, lyssnad på, erkänd. Annars blir man ensam, ledsen, frustrerad och stressad, och det påverkar hälsan. Peder Hård af Segerstad menar att goda relationer gör att människor lyssnar på varandra. Mjuka och symboliska värden är viktigt i ett samhälle där de flesta har det materiellt ganska bra. Man måste vinna medarbetare för den gemensamma uppgiften, och det gör man med kommunikation. Peder Hård af Segerstad propagerar för klassiska dygder som att vara hygglig, artig, att ta upp en tråd när någon tilltalar en. Man ska kunna konversera, byta några ord. En så enkel sak som att hälsa på kolleger och medarbetare, se dem i ögonen och fråga hur det står till, det verkar försummas i dagens arbetsliv. Ofta frågar, inte minst chefer, efter verktygslådor, men det finns inte några trix. Det som behövs är enkla saker som ett vänligt, värdigt och positivt bemötande. Chefen bör visa att det är en karriärväg att man är kommunikativ, att det är något som värderas när det är dags att bemanna projekt och människor ska ges nya ansvarsområden. S Läs en längre version av artikeln på suntliv.nu Peder Hård af Segerstads fem nycklar till friskare kommunikation: 1. Bemöt alla vänligt, värdigt och positivt. Chefens beteende är avgörande för klimatet på arbetsplatsen. 2. Se medarbetarna, deras arbetsuppgifter och deras sätt att sköta dem. Prata med medarbetarna och be dem berätta vad de just nu håller på med. 3. Led möten så att alla får komma till tals. Fördela ordet och låt alla tala utan att bli avbrutna av invändningar. Öppna först därefter för diskussion. 4. Initiera och uppmuntra gemensamma aktiviteter. Bjud in intressanta personer som för in nya tankar i organisationen och väcker stimulerande samtal. 5. Sanktionera dåligt beteende svårt men nödvändigt för att bryta destruktiva processer. Monica Bjerlövs fem nycklar till friskare kommunikation: 1. Ödmjukhet. 2. Öppenhet. 3. Respekt. 4. Lyssnande. 5. Eftertanke. 11

12 hälsofrämjande Gemensam kunskap i Vännäs ger effekt mot hög sjukfrånvaro I åtta västerbottenskommuner har chefer och hand - läggare deltagit i programmet Friska verksamheter, en kombination av utbildning och förändringsarbete. Text & bild: Cecilia Elander Hur kan man arbeta gemensamt med flera små kommuner med hög sjukfrånvaro, i stället för att stödja varje kommun för sig? Detta var utgångspunkten när SKL, de fackliga parterna och AFA Försäkring 2008 startade programmet, baserat på forskningsprojektet Hälsa och framtid och dess fyra nycklar till jobb med låg sjukskrivning: ledarskap, delaktighet, kommunikation och synen på hälsa och sjukskrivningar. Från Lycksele, Sorsele, Åsele, Dorotea, Vindeln, Vännäs och Nordmaling deltog i Personalutvecklaren Karin Eriksson i Vännäs tycker att Friska verksamheter har haft effekt i kommunen. snitt sex nyckelpersoner i en tredagars utbildning vid fyra tillfällen under ett år. De hade med sig problem hemifrån till utbildningarna och lärde sig att stödja varandra med konsultativa samtal. Tydlig effekt Personalutvecklaren Karin Eriksson i Vännäs säger att programmet har haft en tydlig effekt och berättar om ett exempel, en förvaltning som inte fungerade så bra: Vi beslutade tillsammans med förvaltningschefen att arbeta intensivt med den. De flesta av deltagarna var chefer där. I grunden fanns bland de anställda en positiv syn gentemot varandra och ett driv, men andra utanför förvaltningen tyckte att de var svåra att ha att göra med. Många chefsbyten Karin Eriksson kartlade gruppen och fick höra om hög arbetsbelastning och arbetsrelaterade fysiska och psykiska besvär. När vi analyserade resultatet såg vi att man under de senaste 2 åren bytt ut nästan alla chefer och de gamla hade allt i huvudet och tog med sig sina erfarenheter när de slutade. Friska verksamheter gav insikter om kraften i den enskilda människan. Chefen måste inte ha alla lösningar. De nya hade goda yrkeskunskaper, men ingen ledarskapserfarenhet och det brast i rutiner och mötesstrukturer. Ingen visste vilka beslut de fick ta så då bestämde förvaltningschefen allt. Denna analys fick honom att förstå varför det var som det var! Eftersom vi hade gått utbildningen tillsammans, kunde vi diskutera utifrån en gemensam syn och kunskap, säger Karin Eriksson. Vi har helt klart en ökad kommunikation i kommunen nu och pratar mer över förvaltningsgränserna. Friska verksamheter blev en genomgripande upplevelse för alla och gav insikter om hur betydelsefullt samtalet är och kraften i den enskilda människan. Chefen måste inte ha alla lösningar. S!Läs mer om programmet friska verksamheter på suntliv.nu 12

13 Kommuners hälsoarbete påverkar sjukfrånvaron friskvård Kommuner kan få ner de anställdas sjukfrånvaro genom medvetet hälsoarbete, visar forskning. Det kommunala bolaget Borås Energi har framgångsrikt satsat på friskare personal. Text: Louise Hertzberg/ Åsa Hammar Professor emeritus Ingemar Åkerlind och hans kollegor vid Mälardalens högskola har undersökt vad som ligger bakom kommuners skillnader i sjukfrånvaro med hjälp av enkäter till arbetsgivare och personal inom vård- och omsorg i ett antal kommuner. Resultatet visar att hälsoarbetet har stor betydelse. Det här har vi ju anat, och det stämmer med tidigare forskning om hur enskilda personer kan förbättra sin hälsa. Nu har vi också kunnat Vi vill att våra anställda ska må bra både på jobbet och hemma. visa att teorierna stämmer för organisationer, säger Ingemar Åkerlind. I kommuner med en bredare och mer medveten satsning på hälsofrämjande åtgärder är medarbetarnas självskattade hälsa bättre och sjukfrånvaron lägre. Friskvård och stödsamtal De direkta insatserna kan vara hälsobedömningar och kontroller, friskvård och stödsamtal. De indirekta åtgärderna handlar mer om ledarskapet, att medarbetarna får uppskattning för sina arbetsprestationer, att de uppmuntras att delta i viktiga beslut och får stöd att utveckla sina färdigheter. På sådana arbetsplatser upplever de anställda ett positivare klimat i arbetsenheten än på arbetsplatser som inte har detta ledarskap. De trivs också bättre i arbetsgruppen och har bättre självskattad hälsa vilket också är kopplat till lägre sjukfrånvaro, säger Ingemar Åkerlind. Satsning som gett resultat Det kommunala bolaget Borås Energi och Miljö har satsat på att få sina anställda att må bra i över tio års tid. De anställda får friskvårdsbidrag, subventionerade tennistider, massage på arbetstid och hälsoprofiler med uppföljning från företagshälsovården. Vi gör det för att våra anställda ska må bra både på jobbet och hemma. Vårt mål är att de ska ha en bra balans mellan arbete och fritid. Det tror vi att man har igen på jobbet. Sedan är det förstås dyrt med Friskvård, som massage, kan bidra till bättre hälsa hos medarbetarna. sjukfrånvaro, säger Tanja Lindgren, personalutvecklingschef på bolaget. Vi har en väldigt låg sjukfrånvaro, omkring tre procent. Långtidssjukfrånvaro har vi nästan ingen alls. Vi fick också pris för årets friskaste arbetsplats av Korpen, som genomför hälsodiplomeringar av arbetsplatser. Det var i början av den här satsningen redan för tio år sedan. Men vi tror att det priset skulle gälla än idag. Medarbetarenkät varje år Finns det något annat än friskvård som ni tänker på för att få era anställda att må bra? Vi har flexibel arbetstid för alla kontorsanställda, och det är över hälften av våra anställda. Vi har också utvecklingssamtal, arbetsplatsträffar och chefsutbildningar. Dessutom gör vi också en medarbetarenkät varje år för att kolla av både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön, om sånt som samarbete och relationer. Utifrån resultaten i enkäten ställer vi upp mål för arbetsmiljön som vi följer upp varje år, säger Tarja Lindgren. S 13

14 notiser Salutometern mäter det som är bra Forskare på högskolan i Kristianstad har utvecklat två enkäter som syftar till att mäta hur en bra arbetsmiljö kan skapa hälsovinster. Arbetsgrupper ska självständigt kunna använda enkäterna, i ett ständigt pågående kretslopp. Salutometern finns att ladda ner utan kostnad på Salutogent det nya arbetsmiljöordet Bygg broar mellan generationerna De kommande åren går nästan hälften av personalen i kommuner och landsting i pension. Det nationella nätverket Kompetensbron arbetar för att underlätta generationsväxlingen genom att ta fram olika metoder för att föra över kunskap. Läs mer på Salutogena enligt Nationalencyklopedins definition: omständigheter som bidrar till att personer är vid god hälsa trots att de har varit utsatta för avsevärda och potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala stressorer. 44 % Så många av landets offentlig anställda går i pension de kommande 15 åren. 14

15 Tobaksrökning kan påverka tankeförmågan Bättre arbetsplatsträffar med KASAM Genom att prata öppet på jobbet kan man minska psykisk ohälsa. Mår du psykiskt dåligt kan du få känslan av att vara gäst på ditt jobb. Det kan försämra hälsan ytterligare, visar en ny studie. Gemensam fika och öppna samtal kan minska främlingskapet. Gemensamma mål i en verksamhet skapar en känsla av sammanhang ett vedertaget begrepp som förkortas KASAM. I KASAM ingår grundbegreppen meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Enligt Anders Hanson, utbildare i hälsofrämjande ledarskap, kan man utgå från dem om man vill skapa bra arbetsplatsträffar. Möten ska vara meningsfulla, och kännetecknas av att alla känner sig behövda och blir inspirerade att delta. De ska vara begripliga genom att innehålla frågor och samtal där alla deltar och använder egna tankar och ord. Och de ska vara hanterbara genom en effektiv form, så att allas medverkan blir möjlig och resultatet snabbt kan användas. Anställdas delaktighet är inte bara en demokratifråga, menar Anders Hanson. Det handlar också om hur man skapar värde i offentlig sektor. Delaktighet skapar engagemang. Men det är också bättre för verksamheten, säger han. Verktyg som mäter engagemanget Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram enkäten Hållbart medarbetarengagemang. Den består av nio frågor om motivation, ledning och styrning. Syftet med frågorna är att skapa möjlighet för arbetsgivare inom kommuner och landsting att kunna jämföra enkätsvaren med andra liknande verksamheter i landet. Det är ett sätt att få mer kunskap om vad som påverkar verksamhetens resultat. För mer information kontakta SKL på tfn: eller Örjan Lutz: Kvinnor mer engagerade Hur människor uppfattar sitt arbete är en bra indikation på hur människor mår på jobbet. En svensk studie visar att viljan att jobba, även om vi vore ekonomisk oberoende, är större i de nordiska länderna än i exempelvis USA. Kvinnor ger uttryck för större engagemang i jobbet än män. Sex faktorer som påverkar jobbstressen 1. Arbetsbelastningen 2. Kontroll 3. Belöning 4. Samspel med andra 5. Rättvisa 6. Värderingskonflikter 15

16 kompetensutveckling Validering ger kunskap och bättre självkänsla Många som arbetar inom äldreomsorgen har ingen formell utbildning för sitt arbete. Men genom lång erfarenhet har de skaffat sig en bred kompetens. Ofta är det en tyst kunskap som de knappt själva är medvetna om. Text & bild: Åsa Hammar Det vill Kravmärkt Yrkesroll ändra på, genom att validera den tysta kunskapen. Kravmärkt Yrkesroll används för närvarande av sex kommuner: Haninge, Huddinge, Nynäshamn, Enköping, Södertälje, samt ett vårdbolag i Norrtälje kommun. På Segeltorps äldreboende i Huddinge kommun har nästan alla anställda fått sina yrkeskunskaper validerade genom Kravmärkt Yrkesroll. Vård biträdet Linda Skogsberg, till höger, är med och håller i valideringarna. Till vänster Nishtaman Baban, som också gått igenom en validering. Kreativa läromöten Det är de anställda i äldreomsorgen i dessa kommuner som själva ansvarar för och genomför valideringen, i samarbete med chefen för den verksamhet där de arbetar. Valideringen går till så att en grupp anställda träffas för fyra kreativa läromöten, ett slags strukturerade samtal på ett par timmar vardera. Därefter genomförs själva valideringen under en och en halv dag, då deltagarna får olika muntliga och skriftliga uppgifter. Hela processen bygger på de sex yrkeskrav som Kravmärkt Yrkesroll har utarbetat. Till varje yrkeskrav är ett antal underkriterier kopplade, som tillsammans utgör nästan 200 stycken. Kommer på hur mycket de kan Vårdbiträdet Linda Skogsberg är samtalsledare för de kreativa läromötena i Huddinge kommun. De som deltar kommer på hur mycket de faktiskt kan och får ökat självförtroende. Jag tror att de 16

17 flesta efteråt har med sig ett annat sätt att tänka, börjar analysera och oftare ställer sig frågan varför, säger hon. Under valideringen får de anställda visa att de kan sitt jobb. Ibland kan de behöva en komplettering inom något område. Kunskap inom psykiatri och demenssjukdomar är det som hittills har behövt kompletteras mest. Själva bedömningen gör två så kallade yrkesbedömare. En av dem är själv vårdbiträde eller undersköterska, den andra en sjuksköterska, arbetsterapeut, dietist eller annan person, beroende på inom vilket område den anställde behöver komplettera sin kunskap. När bedömningen är gjord får man ett kompetensbevis. Många från andra länder Linda Skogsberg jobbar på Segeltorps äldreboende, ett kombinerat servicehus och demensboende i Huddinge söder om Stockholm. Hennes chef Elisabeth Appel tycker att Kravmärkt Yrkesroll har varit ett viktigt stöd för att utveckla verksamheten. Vi har många anställda med ursprung i andra länder. De har inte alltid en undersköterskeutbildning med sig. Jag ser att många i den här gruppen kommer till insikt om att Jag ser att många kommer till insikt om att de kunskaper som de har är värdefulla. de kunskaper som de har är värdefulla och viktiga, säger hon. S Läs mer på suntliv: Hållbar kompetensutbildning för Enköpings LSS-personal Fler som validerar Projektet Kravmärkt Yrkesroll är inte ensamma om att försöka ringa in vad som krävs för att arbeta med äldre. Många privata företag erbjuder hjälp med validering av yrkeskunskaper, inte minst för kommunernas äldreomsorg. Text: Åsa Hammar En femtedel har inte tillräcklig utbildning. Många kommuner sköter också både validering och kompetensutveckling själva, via kommunernas komvux eller så kallade vård- och omsorgscollege för gymnasieutbildningen. Där är kommunerna som arbetsgivare med och utvecklar kriterierna för vad personal inom vård och omsorg ska kunna, och vad de vill bedöma i valideringsprocessen. Billigare att utbilda Ändå går det trögt att hitta former som gör att fler får en validering och kompetensutveckling. Det menar Ingrid Båve, utvecklingsledare i validering på Örebro kommun. Det borde inte handla om ekonomi, för det blir ju billigare att utbilda människor som har validerats. Då kan det ju gå på halva tiden. Men det gäller att hitta en organisation som fungerar för en mer individuell utbildning. En parlamentarisk utredning föreslog år 2008 elva yrkeskrav som lägsta kompetensnivå för att få arbeta ensam med äldre krav som borde skrivas in i socialtjänstlagen, tyckte utredaren. Någon lagstiftning blev det inte. SKL och ett par av de större kommunerna hänvisade till det kommunala självstyret, och ville istället lösa sin kompetensförsörjning lokalt. Det behövs en kompetenshöjning bland dem som arbetar inom äldreomsorgen, tycker Gert Alaby, samordnare för äldrefrågor på Socialstyrelsen. Omkring en femtedel av alla anställda i branschen har inte tillräcklig utbildning för sitt jobb, enligt honom. S 17

18 LEAN Det kan bli både bättre och sämre med Lean De som satsar på Lean står inför många val som avgör om det blir bättre eller sämre arbetsmiljö och jämställdhet. Lean går att använda på olika sätt och öppnar för bägge sidorna! Det säger Lena Abrahamsson, professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet. Text: Mats Utbult Foto: Cecilia Elander Enligt Lean, ett sätt att organisera med rötter på Toyota, ska jobbet vara slimmat och magert lean på engelska. En tidig Leananvändare är Scania, vilket påverkade Södertälje kommun som går in för Lean sedan 2008 och satsar på att bli ett svenskt Leancentrum. Några grundstenar i Lean är att de anställda kartlägger arbetsflödet för att hitta och avskaffa onödiga arbetsmoment, och ständigt arbetar med små och stora förbättringar. Man ska hitta bästa sätt att göra en sak och standardisera arbetet utifrån det. Skillnad på ord och handling Lena Abrahamsson konstaterar att många är positiva till Lean och det finns gott om exempel på positiva effekter: bättre arbetsmiljö, mer grupparbete, delegerat ansvar, medskapande och lärande. Men det är inte så enkelt ofta är det skillnad på ord och handling. Å ena sidan talar man om att det är viktigt med arbetsmiljö och arbetsplatslärande och att få med allas kreativitet genom teamwork. Lean ska ge hållbara och jämställda arbetsplatser. Å andra sidan är många Leansatsningar snävt inriktade på att rationalisera, med detaljerade arbetsbeskrivningar med sikte på att stycka upp och uppifrån kontrollera arbetet. Samtidigt satsar man ofta på kärnprocesser (= lägger ut jobb på entreprenad), flexibla anställningar och inhyrd personal. Dessa motstridiga tendenser gör att Lean leder till både positiva och negativa förändringar för arbetsmiljö och arbetsförhållanden, inklusive jämställdheten, säger Lena Abrahamsson. Det beror på hur man tillämpar modellen. Mer tid för de äldre Forskarna Pernilla Lindskog, KTH, och Agneta Halvarsson, Linköpings universitet, arbetar med det första svenska forskningsprojekt som i större skala följer och granskar effekterna på arbetsmiljön när kommuner och landsting satsar på Lean. Sedan studiens start hösten 2010 har de intervjuat på 17 arbetsplatser och gjort en del enkäter resultaten är preliminära. Men de positiva effekterna så 18

19 Morgonsamling vid målstyrningsstavlan här långt handlar om minskad stress och jäkt, inte om sådant som att tunga lyft blir färre. Ett konkret exempel: Med nya sätt att hantera tvätten på äldreboendet blev det mer tid för de boende. Det var ett resultat av att de anställda hade kartlagt sitt arbete. De har också mött negativa reaktioner, bland annat från en arbetsplats där de hade standardiserat arbetet mer än andra. Tidigare studier visar att det positiva med Varje fredagsmorgon samlas de sju anställda på Södertälje kommuns fordonsverkstad vid en målstyrningstavla och kollar läget för effektivitet, kvalitet och arbetsglädje. De pratar om arbetet, problem, lösningsförslag, sin egen arbetssituation och sätter varsin plupp för grönt, gult eller rött vid tre påståenden: jag känner mig betydelsefull, jag har kontroll över min arbetssituation och jag känner arbetsglädje. Hamnar man inte på grönt förklarar man varför. Förbättringslappar sitter också på tavlan. Vi är öppnare och tar tag i de problem som kommer upp. Det har blivit mer legalt att diskutera. Man behöver inte hymla med felen, säger kundmottagare Lena Lundqvist, i ett av två Södertäljereportage på Suntliv.nu av Margareta Edling. Mekaniker Tomas Runnqvist tycker att stressen har minskat och arbetsglädjen ökat. Tidigare var arbetet rörigt och ryckigt. Det har blivit mycket roligare att gå till jobbet, säger han. Lean inte alltid är uthålligt. Grupper som arbetar med ständiga förbättringar hamnar exempelvis lätt i kläm när arbetstrycket hårdnar. Pernilla Lindskog och Agneta Halvarsson framhåller att något som kan vara minst lika viktigt som själva innehållet i Lean, är hur man organiserar förändringsarbetet och hur delaktiga de anställda är. S Läs en längre version på suntliv.nu 19

20 LEAN I Enköping och Skellefteå kör de Lean på sitt eget vis Lean efter eget huvud. Så kan man beskriva det som händer i lokalvården i Skellefteå, som jobbar efter sin egen modell Lean-tänk i städ, och på Enköpings lasarett, som kopplar ihop Lean med arbetsmiljö och hälsoarbetet. De har tagit fasta på idén om ständiga förbättringar, men avstår från mycket annat i Leanmodellen. Text: Mats Utbult Foto: Skellefteå kommun I tre år har de 200 lokalvårdarna i Skellefteå kommun letat slöserier, kläckt förbättringsförslag, ruckat på vardagsrutiner och de förverkligade över 700 idéer redan de två första åren. I början misstänkte många att det bara handlade om att färre skulle göra mer, förklarar Victoria Berglund som lett arbetet: Vi lade ner mycket energi på att förklara: Det här är ett verktyg för att få bra arbetsmiljö och nöjda kunder genom att få bort onödigt överarbete. Det handlar om att hitta vägar att vara mer effektiva utan att slita. Ett exempel: städa med ögat och lita inte blint till städrutiner om hur ofta rum ska städas. Ser du att den som sitter i rummet är bortrest, kan du hoppa över det och kanske lägga mer tid på entrén istället. De har arbetat med metoder som gör arbetet mindre slitsamt, samtidigt som det ofta går snabbare. För att förenkla flytt av bord föreslog en lokalvårdare att man under två av bordsbenen skulle sätta trehjuliga ställningar för blomkrukor på golvet. De är jättepopulära och besparar oss från ryggont, samtidigt som man kan flytta bord själv! Ett annat exempel: När man tvättade mopparna bildades det vid maskinens utflöde luddtovor i ett galler, som var tidsödande att rengöra. Någon kom på att de vid utloppet kunde binda tygpåsar, som samlar upp luddet. Det går mycket snabbare att byta påse än att rensa gallret. Vi peppar alla att vara frågvisa som fyraåringar: Varför är det så här? I städcentralen brukade vi stå och vika städdukar som vi staplade i hyllor. Vi ska ju ändå fukta 20

Att utveckla en hälsofrämjande

Att utveckla en hälsofrämjande Foto: Medicinsk bild Karolinska Universitetssjukhuset Att utveckla en hälsofrämjande arbetsplats Ett verktyg för att främja hälsa på arbetsplatsen 1 Den hälsofrämjande arbetsplatsen Definition Hälsofrämjande

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan

Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun

Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun

Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lindh Marie-Louise Datum 2015-04-07 Diarienummer KSN-2015-0823 Kommunstyrelsen Riktlinjer för hälsofrämjande arbetsmiljö i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Riskbedömning genom friskfaktorer

Riskbedömning genom friskfaktorer Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer

Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Hälsa & Friskvård Friskfaktorer Enligt Arbetsmiljöpolicyn 1 ska alla verksamheter ha ett hälsofrämjande synsätt. Det innebär att vi utgår från det friska och förstärker det. I policyn och handlingsplanen

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.

Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll. Arbeta för att leva eller leva för att arbeta? Berith Nyström, hälsoutvecklare FoUU-staben, Västerbottens Läns Landsting berit.nystrom@vll.se Balans mellan krav och resurser Hälsofrämjande arbetsplatser

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5)

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy 1(5) Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy 1(5) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Genomförande... 3 Samverkan och delaktighet... 3 Systematiskt arbetsmiljöarbete... 4 Uppföljning... 4 Avslutning...

Läs mer

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän)

Resultatrapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 1 (17) Medarbetarundersökning 2014 Arvika kommun rapport för Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) Stapel 1: svar på Kommunen (kommunförvaltning, bolag & deltidsbrandmän) 2014: 1857 av

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön

Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?

Bild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och

Läs mer

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det?

HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? HÄLSOKONVENT - Med arbetsmiljön som framgångskoncept Att tänka och arbeta hälsopromotivt vad betyder det? Jan Winroth, Universitetslektor i pedagogik / hälsopromotion Hälsopromotion - Hälsofrämjande Det

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy

Arbetsmiljöpolicy. Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöpolicy Innehållsförteckning Kommunens målsättning 3 Definition av begreppet arbetsmiljö 3 Regelverk 3 Delegation 4 Systematiskt arbetsmiljöarbete undersöka, åtgärda och följa upp 4 Samverkan

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014

Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommuns medarbetarenkät 2014 Kalmar kommun Barn-och ungdomsförvaltningen Antal svar: 1210 Antal medarbetare: 1409 Svarsfrekvens: 85,9% Innehållsförteckning Sida Läsanvisning 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM

Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Liten guide för att komma igång med systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM Ett vägledningsdokument till Arbetsmiljöverkets mallverktyg Startpaket SAM, som bygger på föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete,

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY

EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.

Ett förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla. Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Personalpolitik Ägare/ansvarig Personalchef Antagen av Personalenheten 2005-03-31 Revisions datum Förvaltning KSF, stab Dnr Giltig fr.o.m.

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. hälsa. i arbetslivet TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun hälsa i arbetslivet Nationella folkhälsomål I de Nationella folkhälsomålen är det övergripande målet en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Ett delområde är

Läs mer

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa

Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Dialogkort - arbetsmiljö och hälsa Med hjälp av dialogkorten kan en god dialog stimuleras och viktiga frågor lyftas fram. Dialogkorten syftar till att hitta de resurser som bidrar till att skapa hållbart

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Samverkansavtal för Malmö högskola

Samverkansavtal för Malmö högskola Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N?

En lathund om hur man hanterar. kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? En lathund om hur man hanterar kränkande behandling M O B BA D, U T F RYS T, T R A K A S S E R A D VA D G Ö R M A N? Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade

Läs mer

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011

Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011 Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs

Läs mer

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö.

Personalpolicy. Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Personalpolicy Finströms kommuns arbetsplatser präglas av engagerade och kompetenta medarbetare och ledare samt en god arbetsmiljö. Kommunens vision Finströms kommuns grundläggande uppgift är att ge finströmarna

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Guide för en bättre arbetsmiljö

Guide för en bättre arbetsmiljö Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem

2015-16. ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem ARBETSMILJÖPLAN Junsele skola & fritidshem 2015-16 Här finner du hur vi i Junsele skola och fritidshem arbetar med vår arbetsmiljö. Du har möjlighet att alltid framföra åsikter om hur du tycker att vi

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna

HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna HÄLSOFRÄMJANDE I ARBETSLIVET Mer ambitiösa arbetsgivare i kommunal vård och omsorg har bättre hälsa bland medarbetarna Ingemar Åkerlind, Camilla Eriksson, Cecilia Ljungblad, Robert Larsson Akademin för

Läs mer

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter

Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Hälsofrämjande ledarskap och medarbetarskap praktiska erfarenheter Therese Stenlund Universitetslektor Inst. för Samhällsmedicin och rehabilitering, Fysioterapi Kliniskt lektorat; Stressrehabilitering,

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom

Hälsofrämjande arbetsplatser. Sara Brännström, ergonom Hälsofrämjande arbetsplatser Sara Brännström, ergonom 16 hälsoprojekt Plastex AB Trelleborg Sealing Solutions EU-projekt Friskare arbetsplatser (9 arbetsplatser) Skellefteå Kraft European Minds Fritidskontoret

Läs mer

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Blad 1 BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ Antagna av kommunfullmäktige 13 mars 2014 (Ersätter tidigare beslutad hälsopolicy KS 2004-08-25 samt Arbetsmiljöbestämmelser med riktlinjer för systematiskt

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö

Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun

Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Arbetsmiljö- policy för Hofors kommun Reviderad och fastställd av kommunstyrelsen 2009-04-14 Reviderad och fastställd av kommunfullmäktige 2009-05-18 1 Innehållsförteckning I. Varför ska vi ha en arbetsmiljöpolicy?

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version

Arbetsmiljöarbete. Lättläst version Arbetsmiljöarbete Lättläst version Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda ska inte skadas,

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE 1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN

ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN RÖDABERGSSKOLAN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (6) ARBETSMILJÖPLAN FÖR RÖDABERGSSKOLAN Arbetsmiljöplanen bygger på Arbetsmiljöverkets regler (föreskrifter och allmänna råd)om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Läs mer

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09

LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Kommunledningsförvaltningen Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT 1 Personalkontoret 2014-01-09 LULEÅ KOMMUN RAPPORT Version 2 Sammanfattning Medarbetarenkäten är en aktivitet för att få en uppfattning om hur medarbetarna värderar sina arbetsförhållanden

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder

Systematiskt arbetsmiljöarbete. Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Systematiskt arbetsmiljöarbete Glasmästeri Fasad Bilglas Ramverkstäder Glasklart! Bra arbetsmiljö ger ökad lönsamhet. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete - SAM - ger ökad vinst genom minskade kostnader

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015

Arbetsmiljöplan, folkhälsonämnden 2015 Styrdokument 2014-11-11 Ansvarig organisationsenhet: Folkhälsoförvaltningen Fastställd av Folkhälsonämnden 2014-11-12 Ersätter Arbetsmiljöplan 2014, 2013-12-11 146 c:\temp\cjen9qrefr.doc Arbetsmiljöplan,

Läs mer

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214

Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Antagen av Direktionen 010919 Reviderad av Cesam 080214 Följande rutiner finns inom Sydskånska gymnasiet för att signaler om fysisk- och psykosocial ohälsa och

Läs mer

Kort om AFA Försäkring

Kort om AFA Försäkring Kort om AFA Försäkring AFA Försäkring administrerar försäkringar som är bestämda i kollektivavtal. Stöd vid sjukdom, dödsfall och arbetsskada. Omfattar fler än tre miljoner människor varav 1.1 miljoner

Läs mer

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen

Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen 2013-02-06 1 (7) Arbetsmiljöplan 2013 Vård- och omsorgsförvaltningen Inledning Arbetsmiljön är ett gemensamt ansvar och arbetet med den ska vara aktivt, förebyggande och utvecklande. Denna arbetsmiljöplan

Läs mer

Svar på inspektionsmeddelande

Svar på inspektionsmeddelande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket

Läs mer

Arbetsmiljö för chefer

Arbetsmiljö för chefer Bild på tårtätare Foto Fredrik Beskow Skapa en attraktiv arbetsplats! Att en bra arbetsmiljö får oss att må bra är inte svårt att räkna ut. Att den som mår bra gör ett bättre jobb är inte heller så konstigt.

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Hälso- och friskvårdspolicy

Hälso- och friskvårdspolicy 1 Hälso- och friskvårdspolicy 2007 2 Hälso- och friskvårdspolicy för Klippans kommun Hälsa en del av kompetensen Medarbetarnas hälsa, utveckling och arbetsglädje är nyckeln till en framgångsrik och effektiv

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1 1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer

Stress, varningsklockor och friskfaktorer Stress, varningsklockor och friskfaktorer LSF-kongress 11 maj 2012 Göteborg Annemarie Hultberg Utvecklingsledare Hälsofrämjande arbetsplatser www.vgregion.se/stressmedicin Institutet för stressmedicin

Läs mer