Arbetslivsinstitutet och författarna Arbetslivsinstitutet Stockholm telefon: fax:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetslivsinstitutet och författarna 2003. Arbetslivsinstitutet 113 91 Stockholm www.arbetslivsinstitutet.se telefon: 08-619 67 00 fax: 08-656 30 25"

Transkript

1

2 Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av regeringen bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling. Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till: ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor en ökad kunskap om och i arbetslivet. Forskning och utveckling sker inom sex kompetensområden: arbetshälsa, arbetsmarknad, arbetets organisering, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska hälsorisker samt integrations- och utvecklingsprocesser. En viktig del av verksamheten är kommunikation och kunskapsförmedling. Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker det kan skapas nya tankar som leder till utveckling. Arbetslivsinstitutets uppgift är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer. Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns därför i Stockholm, Göteborg/Trollhättan, Malmö, Norrköping, Umeå och Östersund. För mer information besök vår webbplats Arbetslivsinstitutet och författarna 2003 Arbetslivsinstitutet Stockholm telefon: fax: Förlagstjänst: telefon: fax: Skribent och journalist: Annbritt Ryman Språkkonsult: Gudrun Alinder, Lingvision Grafisk form: Camilla Laghammar Omslagsfoto: Mikael Andersson MIRA bildarkiv Tryck: Blomberg & Janson AB, 2003 ISBN:

3 Innehåll Förord Att leva och organisera i ett dynamiskt arbetsliv en inledning Lena Wilhelmson, Marianne Ekman Philips och Marianne Döös Principer på samhällsnivå Bättre arbetsliv och fördjupad demokrati? Jan Wallenberg Villkor och förutsättningar på arbetsplatsen Fackets nya roll att dansa med arbetsgivare? Tony Huzzard och Tommy Nilsson Att balansera rationalisering och relationer i tjänsteutveckling Peter Docherty Den kloka handlingens lön Lotte Alsterdal Organisationer äger rum Inger Söderberg Kompetens för flexibelt arbete Tom Hagström och Marika Hanson

4 Relationsbyggande och komplexitet Delat ledarskap som möjlighet Marianne Döös, Lena Wilhelmson och Åsa Hemborg Utveckling av relationer en strategi Marianne Ekman Philips Att koppla greppet om en utvecklingsprocess Monica Bjerlöv Medarbetarskap möjlighet eller nödvändighet? Tomas Backström Presentation av forskargruppen och författarna

5 Förord Med denna antologi vill vi, en grupp forskare på Arbetslivsinstitutet, ge läsaren en bild av de djupgående förändringar vi kan se på arbetsplatserna idag. Rapporteringen i medierna kring arbetslivet har ofta varit ensidigt negativ. Vår ambition är att nyansera bilden. Vi vill vidga horisonten genom nya sätt att betrakta människorna i arbetet, och arbetet i sig. Vi uppmärksammar medarbetares och ledares sätt att handskas med aktuella arbetslivsproblem, både inom privat och offentlig sektor. Vad de alla har gemensamt är att de försöker lösa problem och dilemman genom att tänka och agera på annorlunda sätt. Syftet med denna bok är att bidra med kunskap, inspiration och råg i ryggen till alla som sliter med förändrings- och utvecklingsarbeten i organisationer. Med rätt förutsättningar kan energi och kreativitet omsättas till handling som leder till en verklig och genomgripande förnyelse. Medarbetare och ledare från ett 90-tal olika arbetsplatser från norr till söder har generöst bidragit med sin tid, sin energi och sina erfarenheter i forskningsarbetet, och vi riktar vårt varma tack till dem alla! Författarna Stockholm i februari

6

7 Att leva och organisera i ett dynamiskt arbetsliv en inledning Lena Wilhelmson, Marianne Ekman Philips och Marianne Döös Idén med denna bok är att inspirera och bidra med kunskap om hur chefer och medarbetare i dagens arbetsliv kan organisera och leva i verksamheter som ställer krav på förnyelse och utveckling. Det handlar inte om passiv anpassning till en krävande verklighet, utan om att utveckla det goda arbetet. Med detta menar vi en strävan att kombinera medarbetarnas hälsa med bärkraftiga och lönsamma verksamheter. I detta introducerande kapitel ger vi en skissartad beskrivning som ger litet av vår syn på ett arbetsliv i förändring. Ett arbetsliv befolkat av både kvinnor och män, av både infödda och invandrade svenskar. Som arbetslivsforskare vill vi visa på möjliga vägar att tänka och agera för alla som utför balansakter och skapar utvecklingsdynamik i organisationer. Med balansakter menar vi de dagliga avvägningar som måste göras av såväl ledare som av medarbetare. Det kan handla om att väga strikt ekonomiska lönsamhetskrav på kort sikt mot de anställdas möjligheter till reflektionsutrymme för att kunna ta medansvar för verksamhetens kvalitet, effektivitet och utveckling. När vi använder ordet utvecklingsdynamik tänker vi på hur utveckling kan växa fram inifrån och underifrån, i kontakt med omvärlden men utifrån lokalt kunnande och lokala behov. Utvecklingsdynamik skapar energi, kreativitet och nya kontakter. Däremot blir förändringströtthet lätt följden av återkommande och uppifrånstyrda omorganisationer där människor flyttas runt som objekt. Behovet av att på ett nyanserat sätt begripa sig på balansakter och utvecklingsdynamik på våra arbetsplatser är högaktuellt. De galopperande sjukskrivningstalen 7

8 förfärar och manar till omedelbara åtgärder, men problembilden är komplex och det finns ingen självklar lösning. Människor som vi möter i arbetslivet frågar idag efter forskning för att förstå mer och kunna agera klokare. Insikten om det lönlösa i att söka standardlösningar förefaller sprida sig. Frågorna handlar istället om hur man ska undvika att fastna i de problem och svårigheter som är naturliga inslag i allt utvecklingsarbete. Vi menar att det krävs en nyanserad, djup och mångfasetterad förståelse av samverkande orsaker för att få underlag för möjliga handlingsvägar. Att förena ett gott arbete och en framgångsrik utveckling av verksamheten behöver inte vara ett val mellan svårförenliga mål, utan kan ses som en förening av två syften som förutsätter varandra. I den här boken lyfter vi fram exempel utan att skönmåla eller undvika de svårigheter som alltid finns. Vi vill därigenom inspirera läsaren till att reflektera kring balansakter och utvecklingsdynamik på ett rikare sätt. Utvecklingsarbete blir aldrig färdigt. Det är ett ständigt navigerande mellan skär och grynnor, inte en transportsträcka från ett tillstånd till ett annat. Vi ser det som ett fortlöpande organiserande av den komplexitet inom vilken vi människor nu lever och verkar. Vi betonar betydelsen av att utveckling förmår att inrymma den kontinuitet som byggs in i och bärs upp av kompetenta relationer mellan människor på arbetsplatsen. Att uppmärksamma kompetenta relationer betyder att se och stödja det kunnande som människor utvecklar i en arbetsgemenskap. Relationer bär kompetens Det som arbetsplatser och organisationer har gemensamt är framförallt att människor arbetar där. Ett självklart påstående, men något som faktiskt tenderar att glömmas bort när arbete organiseras eller organisationer omformas. Det är människors vilja, engagemang, kunnande, samarbete, kompetens, förmågor och känslor som utgör viktiga delar av det vi kallar organisation. 8

9 Att leva och organisera i ett dynamiskt arbetsliv en inledning Hur väl människor klarar att organisera sig kring de uppgifter de ska utföra avgör kvaliteten i de resultat de når. Också det en självklarhet som i praktiken innehåller många utmaningar. En utmaning är hur vi ser på hur kunskap bildas. I vår forskargrupp betonar vi att kunskap i arbetet bildas gemensamt av de människor som ska använda den för att genomföra sina arbetsuppgifter. Kunskap är således framvuxen ur den lokala miljön, på arbetsplatsen, i mötet mellan dess aktörer. Uppvärdering av den lokalt bundna kunskapen och dess betydelse för verksamheten gör det nödvändigt att uppmärksamma relationernas betydelse för kompetensen. När arbetsplatser omvandlas och när pressen på goda resultat är stor blir det särskilt viktigt att medvetet bygga och underhålla kompetenta relationer. Organisationens medarbetare har kunnande som är viktigt för helheten, kunskaper som behöver användas i samspel med andra. Lokalt utvecklingsarbete kräver att de chefer och medarbetare som deltar sätter agendan, med utgångspunkt i verksamhetens behov. Samspelet och de sociala relationerna kan vara mer eller mindre dynamiska. Vissa relationer går i stå medan andra utvecklas och är en källa till kreativitet och nytänkande. Det är lätt hänt att tid för kommunikation och interaktion relationernas byggstenar får låg prioritet när det löpande arbetet kräver sitt. Goda relationer tar tid att bygga upp men kan i en omorganisation raseras på ett ögonblick. Delaktighet och frustration Det har länge varit känt att frihet och möjlighet att påverka sitt arbete, i kombination med nödvändiga resurser, bidrar till hälsa, välbefinnande och utveckling för människor. På många arbetsplatser har också ansvar delegerats och delaktighet eftersträvats. Under senare år har vår forskargrupp fått fördjupad förståelse för avigsidorna med delegering, delaktighet och medansvar. Delaktighet har visat sig kunna bidra till ökad belastning efter- 9

10 som varje individ dras in i allt fler frågor som kräver såväl kunnande som engagemang. Det är inte längre legitimt att ställa sig vid sidan av eller att tycka att det där är chefens sak. Under 90-talet har utvidgade och mer självständiga arbetsuppgifter haft oturen att växa fram parallellt med underbemannade för att inte säga anorektiska organisationer. De som gör jobbet har blivit färre och tvingas ofta arbeta fortare och kanske även slarvigare. Samtidigt förväntas de engagera sig mer. Den kombinationen tär på både individers och organisationers välbefinnande och utveckling. Det hoppingivande vi ser är att det finns organisationer som utvecklat en förhållandevis god förmåga att hantera dessa komplicerade frågor. I svenskt arbetsliv finns en lång samarbetstradition som går att bygga vidare på i förnyelsen av arbetsplatserna. Det gäller erfarenhet av lagarbete och grupporganisering där medarbetare har en aktiv roll i vilken de har kunnat utveckla viktig kompetens. Det gäller också ledarskapet, där svenska chefer får omväxlande kritik och beröm för att inte vara så auktoritära och för att de har jämförelsevis lätt för att delegera och samråda. Detta avspeglas bland annat i förändrade relationer mellan arbetsmarknadens parter. Viktiga överenskommelser förskjuts alltmer från central till lokal nivå och från förhandling till samverkan. När både ledning och fackförening ser varje enskild anställd som en självständigt tänkande, ansvarstagande medarbetare får det konsekvenser för hur arbetet kan organiseras. Vad kapitlen innehåller Vi vill inspirera läsaren till att reflektera kring balansakter och utvecklingsdynamik på ett rikare sätt. De möjligheter vi pekar på handlar i mycket om betydelsen av nya sätt att förstå sammanhang och arbetsuppgifter. Samtliga kapitel bygger på aktuella fallstudier i svenskt arbetsliv och spänner tillsammans över ett brett fält av verksamheter, 10

11 Att leva och organisera i ett dynamiskt arbetsliv en inledning offentliga såväl som privata. Här finns exempel från skolan och sjukvården likväl som banken, konsultbolaget, förvaltningen och tillverkningsföretaget. Trots att vi forskare har studerat helt olika organisationer och branscher ser vi gemensamma mönster när vi lägger våra resultat bredvid varandra. I samtliga verksamheter försöker såväl ledare som medarbetare att hantera problem genom att tänka och agera på nya sätt. Sätt som innebär att utveckla mer delaktiga arbetsformer med långsiktighet i lösningarna. Vi författare har olika ämnesmässiga hemvister vilket också innebär att vi belyser olika aspekter av arbetsplatsens liv. Det första kapitlet visar på hur förändringar av principer på samhällsnivå får konsekvenser i offentliga verksamheter. De därpå följande fem kapitlen tar upp villkor och förutsättningar för förnyelse och samverkan på arbetsplatsen. De sista fyra kapitlen visar på relationsbyggande och komplexitet i organisationer. Principer på samhällsnivå Jan Wallenberg skriver om arbetslivets utveckling i kommuner och landsting. Han ställer frågan om hur en utveckling av den representativa demokratin kan samsas med en utveckling av arbetsplatsdemokratin. Vem ska bestämma om offentlig verksamhet: folkvalda politiker, medborgaren/kunden, eller de anställda? Två olika demokratiprocesser, arbetsplatsutveckling och direktdemokrati, pågår samtidigt i samhället. Försvagar eller förstärker de varandra? Villkor och förutsättningar på arbetsplatsen Tony Huzzard och Tommy Nilsson beskriver det aktuella läget mellan parterna på arbetsmarknaden. Det handlar om hur fack och arbetsgivare försöker finna nya samverkansformer lokalt på arbetsplatserna. Hur man försöker utveckla komplement till den 11

12 traditionella förhandlingsordningen. Vilka motiv har parterna för att samverka? Hur tillgodose både de anställdas och arbetsgivarens intressen? Peter Docherty skriver om vad som händer när kunden träder in på arbetslivsarenan som jämbördig part vid sidan av ägare och anställda. Med exempel ur bankvärlden undersöks frågor som: Går det att uppnå balans mellan kundintresse, ägarintresse och de anställdas intresse? Hur kan man utveckla goda relationer med kunderna och samtidigt minska transaktionskostnaderna med hjälp av internet och självbetjäning? Hur kan man skapa hållbara arbetsvillkor för medarbetarna och samtidigt hålla ägarna nöjda med en god ekonomisk utveckling? Lotte Alsterdal tar upp frågan om individuell lönesättning. Vad innebär det att på en arbetsplats bestämma vad som är ett kunnigt handlande och lönesätta det? Ett vanligt angreppssätt är att utforma och finslipa kriterier, mätmetoder och kompetensmodeller. Här presenteras ett alternativ. Med sjukvården som exempel undersöks gapet mellan vad man säger sig vilja värdera och vad som i praktiken värderas. Alsterdal bidrar med en ny infallsvinkel genom att föreslå ett återvändande till grundfrågan om vad som är ett väl utfört arbete. Inger Söderberg uppmärksammar rummets betydelse för hur verksamheter kan fungera. Rummet har genom sin funktionella, sociala och symboliska roll stor betydelse för den sociala interaktionen och samarbetet på arbetsplatsen. Det kan stödja och underlätta verksamhetens syften men också sabotera ansträngningar till förbättring och utveckling. Hur kan man betrakta och hantera samspelet mellan rum, organisation, teknik och socialt liv i utvecklingsprocesser? Utifrån en systemsyn ges exempel på både fallgropar och mer lyckade strategier i fem olika förändrings- och utvecklingsprojekt. 12

13 Att leva och organisera i ett dynamiskt arbetsliv en inledning Tom Hagström och Marika Hanson tar utgångspunkt i det faktum att traditionella arbetsvillkor luckras upp alltmer. För många råder i dag stor flexibilitet både i fråga om när, var och hur arbetet ska utföras. Med detta följer en rad frågor som: Vilken kompetens behöver den som arbetar på distans? Hur kan lärande och kompetensutveckling gynnas eller hindras i flexibla arbetsformer? Kan självständighet och avskildhet kombineras med socialt samspel? Hur samspelar personliga värderingar med kollektiva mål när arbetet är extremt självständigt? Relationsbyggande och komplexitet Marianne Döös, Lena Wilhelmson och Åsa Hemborg uppmärksammar delat ledarskap och skildrar hur några ledare samleder sina verksamheter. Är det möjligt att vara två chefer utan att dra åt varsitt håll? Hur gör man när man är två med lika stort ansvar för allt, och inte löser det genom att dela upp arbetsuppgifterna sinsemellan? Blir det kompromisser och oklarheter? Åtta framgångsrika ledare svarar och menar att det handlar mycket om samtal, interaktion och värderingar. Marianne Ekman Philips skriver om lokalt utvecklingsarbete inom och mellan organisationer, med vården som exempel. Hur kan den formella organisationen stödja sociala och organisatoriska innovationer som utvecklar verksamheten? Hur kan viktiga relationer, som människor byggt upp mellan sig för att klara sina arbetsuppgifter, behållas när verksamheter ska förändras? Hur kan man undvika att slita sönder nätverk och riva upp sammanhang? Förmågan att göra ett gott arbete är inte bara en individuell kompetensfråga. Monica Bjerlöv beskriver hur lärarna på en skola börjar utveckla samspelet i sina arbetslag genom att träna den kommunikativa kompetensen i verksamhetsanknutna samtal. Hur kan det gå till 13

14 att i små steg förändra och förbättra en verksamhet inifrån? Genom exempel på enskilda lärares försök att begripa en utvecklingsprocess framträder gemensamma lärdomar om och hotbilder mot ett hållbart utvecklingsarbete. Tomas Backström utvecklar tankar om medarbetarskap som en väg för företaget att klara global konkurrens och att hantera en föränderlig och oförutsägbar omvärld. Han pekar på risken att hög grad av självständighet kan leda till stress och utbrändhet bland medarbetarna. Men han visar också hur medarbetarskap kan resultera i en god och utvecklande arbetssituation. En självorganiserad samordning, som växer fram ur arbetssamtal, lyfts fram som en nyckelprocess för att infria medarbetarskapets möjligheter. 14

15 15

16

17 Principer på samhällsnivå

18 Bättre arbetsliv och fördjupad demokrati? Jan Wallenberg Arbetslivet i kommuner och landsting präglas av stress, sjukskrivningar och maktlöshet och av arbetsglädje, engagemang och inflytande, samt av allt däremellan. Men hur är utvecklingen? Blir det bättre eller sämre? Och varför är det svårare att förändra arbetslivet i kommuner och landsting än i näringslivet? Det går naturligtvis inte att besvara sådana frågor entydigt, men jag ska ta upp två saker som berör detta. För det första skildras de speciella villkor som finns för utvecklingsarbetet i kommuner och landsting. Vanligen är det försvårande villkor. Ty det gäller politiskt styrda organisationer där demokrati är ett överordnat värde, till vilket arbetslivets förändring måste anpassas. På så sätt ställs två goda principer lätt mot varandra: representativ demokrati och arbetslivets utveckling. Är det ett nollsummespel, måste en förbättring av det ena innebära en försämring av det andra? Eller finns det någon lösning på dilemmat, där båda dessa goda värden främjas? För det andra gör jag ett försök att tolka den långsiktiga utvecklingen i kommuner och landsting. Tanken är att önskemål och god vilja inte räcker för att skapa ett bra arbetsliv. Sådant brukar det ju finnas gott om. Det gäller också att få en bild av den samhällsutveckling som pågår, eftersom den styr arbetslivets förändring. Omvärldsbevakning brukar ju också anses som en viktig punkt i kommunala förnyelseprocesser. Finns det sålunda skäl att anta att samhällsutvecklingen stöder eller motverkar utvecklingsprocesserna i arbetslivet? 18

19 Bättre arbetsliv och fördjupad demokrati? Kommunernas och landstingens arbetsliv är ett stort och komplext område. Cirka 20 procent av arbetskraften i Sverige finns inom kommunerna och cirka sju procent finns inom landstingen/regionerna. Det finns 289 delvis självständiga kommuner och 20 delvis självständiga landsting/regioner, som bedriver så vitt skilda verksamheter som sjukvård, kollektivtrafik, skola, barnomsorg, äldreomsorg och gatuunderhåll. Det finns gott om både goda och dåliga exempel från arbetslivet i kommuner och landsting. Såväl forskning, massmedier och fackliga organisationer, som enskilda kommuner och landsting och deras intresseorganisationer Kommunförbundet och Landstingsförbundet, bidrar flitigt till den allmänna föreställningen om arbetslivet. Ibland får dessa bilder en slagsida åt eländesskildring, ibland åt glättig propaganda. Att bedömningarna blir så olika är knappast förvånande när det gäller en komplex samhällsfråga av denna art. Respektive bedömare styrs av sin ideologiska, teoretiska eller gruppmässiga tillhörighet, och ser helt naturligt olika delar av den mångsidiga verkligheten. Något som ter sig rätt och riktigt för den ena kan bli fel och dåligt för den andra. Gustaf Fröding sa en gång: Det som är sanning i Berlin och Jena, är bara ett dåligt skämt i Heidelberg. Några problem i kommuners och landstings arbetsliv Negativa bilder av arbetslivet i kommuner och landsting dominerar i massmedier och forskning. Stress, besparingar, eviga omorganisationer och dåligt inflytande på arbetsplatsen har stundtals blivit den härskande bilden av sjukvården och skolan. Svårigheter att rekrytera personal hör till samma problembild och lärare och sjuksköterska har blivit bristyrken. Personalen brukar visa föga stolthet över att vara kommun- eller landstingsanställd, och ungdomar på väg ut i arbetslivet har sällan kommunen eller landstinget högst upp på önskelistan som blivande 19

20 20 arbetsgivare. Denna utveckling bekymrar Landstingsförbundet och Kommunförbundet, och har lett till att personalrekrytering blivit en viktig angelägenhet och flera stora utvecklingsprojekt har detta som huvudfråga (Svenska Kommunförbundet 1999 och 2001). Delvis anses rekryteringssvårigheterna vara ett imageproblem. Arbetet i kommuner och landsting har på ett oförtjänt sätt fått låg status, och delvis ses det som en reaktion på dåliga arbetsvillkor. Sjukskrivningar, stress och dåligt inflytande i hierarkiska organisationer är en realitet. Insikten om detta är spridd hos de ansvariga och det förekommer många olika försök att lösa problemen. Organisationsreformer är kanske den vanligaste metoden men det finns många svårigheter förknippade med denna förändringsstrategi. Kommuner och landsting har blivit organisationsexperimentens förlovade land (Jacobsson 1994). I projektet Moderna arbets- och livsvillkor för kvinnor och män (MOA) kartlades sambandet mellan organisationsförändringar och arbetslivets villkor i både näringsliv och offentlig sektor. Det visade sig att organisationsreformer är särskilt vanliga i kommuner och landsting. Forskarna hävdar dessutom att dessa organisationsreformer ofta leder till en sorts förändringsstress med negativa konsekvenser (Härenstam m.fl. 1999). En undersökning inom ramen för utvärderingen av stadsdelsnämndsreformen i Stockholm visar samma mönster. Arbetslivet för stadens anställda försämrades, både som resultat av organisationsreformens generella förändringsstress och av stadsdelsnämndsreformens specifika egenskaper. Motivationen i arbetet blev sämre, arbetsplatsernas självständighet minskade och första linjens chefer fick mer ekonomisk/administrativ inriktning och mindre tyngdpunkt på personalledning och stöd (Wallenberg 1999). Det ingick i reformens syfte att öka personalens självständighet och engagemang, men resultaten blev till stor del de motsatta. Som i många andra organisationsreformer fanns en tydlig skillnad mellan intentioner och praktiskt resultat.

21 Bättre arbetsliv och fördjupad demokrati? Exemplen på svårigheter är många. Det finns gott om undersökningar av stress och låg grad av inflytande för personalen i kommuner och landsting. Sådana kartläggningar och analyser är viktiga för förnyelsearbetet. Om man inte vet vad som är dåligt är det svårt att åstadkomma förbättringar. Men probleminventeringar kan också bli kontraproduktiva, om de negativa exemplen staplas på hög utan positiva motexempel och analys av de bakomliggande orsakerna. Helhetsbilden blir skev, och den ger varken inspiration eller kunskap till framgångsrikt förnyelsearbete. Man kan få intrycket av att ond vilja eller inkompetens hos beslutsfattarna ligger bakom dåliga förhållanden i arbetslivet. Så är sällan fallet. Den ovan berörda stadsdelsnämndsreformen hade delsyftet att förbättra arbetslivet som ett led i en långsiktig strävan att stärka kvalitet och effektivitet. Ändå lyckades den inte. Varför? Vilka är de strukturella villkor som gör det särskilt svårt att lyckas med organisationsreformer i kommuner och landsting? Och vilka är orsakerna till att organisationsreformer är så vanliga i kommuner och landsting? Positiva tendenser Kommuner och landsting kan naturligtvis lätt, precis som näringslivet, visa upp enskilda exempel på ett mycket bra arbetsliv. På vissa ställen kan slumpen eller medvetna kraftsamlingar och särskilt positiva omständigheter sammanstråla och skapa lysande arbetsplatser. Det kan vara intressant att analysera sådana fall. Emellertid är det ofta mer lärorikt att ta upp exempel på framgångar från mer genomsnittliga arbetsplatser, eftersom det i det mer allmängiltiga finns en fruktbar grund för diskussioner om hur framgångsrika utvecklingsstrategier kan formuleras. Intressanta lärdomar gavs i några stora enkätundersökningar bland kommun- och landstingsanställda, sammanlagt cirka anställda i slumpmässiga statistiska urval (Carlsson och Wallenberg 1999, Wallenberg 2000b, Wallenberg 2002). Under- 21

22 sökningarnas grundfråga gällde vilka faktorer som stimulerar arbetsmotivationen. Tre grupper av faktorer studerades: 1. bakgrund (kön, ålder och yrke) 2. arbetsplatsförhållanden (chefsrollen, autonomi, kompetensutveckling, arbetsbelastning och otrygghet) 3. lön. Undersökningarna visade tydligt att arbetsplatsförhållandena var viktigast för arbetsmotivationen. Särskilt viktig var autonomi och kompetensutveckling ju högre autonomi och ju bättre lärande i det dagliga arbetet, desto högre motivation. Chefsrollen hade mindre betydelse, liksom belastnings- och otrygghetsfrågor. Både bakgrund och lön var relativt oviktiga. Utöver analyser av sambanden mellan olika faktorer kan man också göra försiktiga bedömningar av deras nivå. Det vill säga, i vilka avseenden är arbetslivet bra eller dåligt? Det visade sig att det fanns en betydande spridning mellan bra och dåligt. Flest bedömningar hamnade dock i en bred mittzon där man varken var särskilt nöjd eller särskilt missnöjd, men med en övervikt åt det positiva hållet. Det som kan betraktas som positiva tendenser är framför allt sambanden mellan de olika arbetsplatsförhållandena. Sambanden mellan dem är starka och mönstren är så tydliga att det är befogat att tala om sammanhållna arbetslivskulturer i stället för separata förhållanden på arbetsplatserna. Ur enkätmaterialet stiger bra, medelmåttiga och dåliga arbetslivskulturer fram, där de statistiska sambanden mellan de olika delfaktorerna är hög. Den goda arbetslivskulturen kännetecknas av hög autonomi, god kompetensutveckling, bra chef, måttlig arbetsbelastning, trygghet, hög motivation, god hälsa, positiv inställning till individuella prestationsbaserade löner och förtroende för facket. Av dessa samband kan en allmän lärdom för utvecklingsstrategier formuleras. 22

23 Bättre arbetsliv och fördjupad demokrati? Eftersom det finns klara samband mellan olika faktorer är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv. Att förändra en faktor innebär i praktiken att förändra andra, vare sig man är medveten om det eller ej. En vanlig brist i utvecklingsarbetet i kommuner och landsting är att de satsar på att förändra en speciell faktor som råkar vara populär vid en viss tidpunkt det kan gälla ledarskap, kompetensutveckling eller lönepolitik. De förstår eller bryr sig inte om att andra faktorer påverkas och inser inte att förändringar måste ske i ett helhetsperspektiv. Några omständigheter gör att utvecklingsstrategier sett med ett helhetsperspektiv kan förväntas väcka ökat intresse och få brett stöd: 1. Främjandet av goda arbetslivskulturer innebär en förstärkning av faktorer som sannolikt har positiv betydelse för verksamheten i personalintensiva och relationsorienterade branscher. Kvalitet och kostnader kan påverkas positivt av arbetsorganisatoriska utvecklingsprocesser. Att på så sätt förbättra både verksamhet och arbetsliv, eller snarare att förbättra verksamheten genom att förbättra arbetslivet, är en vanlig ambition bland både arbetsgivare och fackliga organisationer. Denna ambition får ett visst stöd i de refererade undersökningarna. 2. Strategier av den art som här skissas upp medför att medarbetarnas hälsa kan förbättras, vilket både mänskligt och ekonomiskt är av stor betydelse. Materialet från undersökningarna visar på en tydlig koppling mellan både psykiskt och fysiskt präglat välbefinnande och villkoren på arbetsplatsen. Ju större självständigheten är i arbetet, ju bättre kompetensutvecklingen är och ju bättre chefen är, desto bättre är hälsan. I krassa ekonomiska termer kan därmed arbetsplatsutveckling vara en lönsam investering. 3. Materialet visar att de fackliga organisationernas legitimitet hos medlemmarna ökar ju bättre villkor medlemmarna har på 23

24 arbetet. Det finns goda förutsättningar för partsgemensamma utvecklingsstrategier, vilket borde kunna förstärka utvecklingsprocesserna. Eventuella identitetskriser och sviktande medlemsstöd inom de fackliga organisationerna skulle rimligen delvis kunna motverkas genom att de tillsammans med arbetsgivaren initierar utvecklingsprocesser på arbetsplatserna. Kunskapen om de resultat som framkommit i enkätundersökningarna bland kommun- och landstingsanställda är ändå relativt spridd i kommuner och landsting. Varför är då inte alla problem lösta? En viktig orsak är de strukturella villkor som gäller för offentlig sektor och som sätter vissa ramar för arbetsorganisatoriskt utvecklingsarbete. God vilja och kunskap om arbetsplatsens frågor räcker inte. Förändringar måste också vara i harmoni med vissa grundläggande principer. Fyra särskilda omständigheter Mellan arbetslivet i kommuner och landsting och arbetslivet i näringslivet finns likheter, men också principiella skillnader. Arbetet inom sjukvården, skolan, barn- och äldreomsorgen kan inte utan vidare jämföras med arbetet i en hamburgerrestaurang eller en bilfabrik. Vissa speciella omständigheter i kommuner och landsting gör utvecklingsarbete svårare där än i näringslivet. Intressant nog är dessa speciella omständigheter inte alls några onödiga dumheter som kan och bör avlägsnas, utan högst respektabla och legitima företeelser. Det gäller rättssäkerheten och den representativa demokratin. Rättssäkerheten är ett viktigt värde i ett fritt samhälle. I eventuella konflikter mellan personalens arbetsförhållanden och rättssäkerheten bör naturligtvis den senare prioriteras. Myndigheter av olika slag är till för medborgarnas skull, inte för personalens. Sådana konflikter mellan goda värden är kanske inte särskilt vanliga, men det finns likafullt ett spänningsförhållande dem emellan. Rättssäkerhet innebär fasta spelregler, korrekt 24

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013

TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas chefsbarometer 2013 TID FÖR LEDARSKAP Ledarnas Chefsbarometer 2013 Tid för ledarskap om chefers förutsättningar Sveriges chefer ägnar nästan en dag per vecka åt uppgifter som inte känns meningsfulla eller till och med onödiga.

Läs mer

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap

Demokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer

Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer 2010-02-25 Möjligheter och svårigheter med samverkan utifrån rollerna som ledare och medarbetare i akademiska miljöer Christina Björklund Ann Fagraeus Tillträdande ungdomar och åldersavgångar till/från

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam

hur människor i vårt företag och i vår omvärld ser på oss. för att uppfattas som empatiska och professionella. Skanska Sveriges Ledningsteam Vårt sätt att vara Vi är Skanska. Men vi är också ett stort antal individer, som tillsammans har ett ansvar för att vårt företag uppfattas på ett sätt som andra respekterar och ser upp till. Det är hur

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB

Artikelnummer: 502007-6. Foto: Nordic Photos. Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Artikelnummer: 502007-6 Foto: Nordic Photos Tryck: 08-tryck, juni 2009 (första upplagan) Layout: Form & Funktion i Sverige AB Nya tider Dygnets alla timmar antogs på kongressen 1999. 2005 prövades

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet

Gemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg?

Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Hur skapas bra säkerhet i vård och omsorg? Marianne Törner Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Professor, Human Factors, inriktning

Läs mer

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin

Resultat från forskning inom regionen. Arbets-och Miljömedicin Ledarskap och hälsa Resultat från forskning inom regionen Lotta Dellve, docent Arbets-och Miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ledare och medarbetare skapar tillsammans en hälsofrämjande arbetsplats!

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson

Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld. Johan Åkesson Hållbara styrsystem - en utmaning i en komplex omvärld Johan Åkesson Adjunkt (halvtid) Ekonomie licentiat Företagsekonomi - Sektion Redovisning, Gruppen för Ekonomistyrning, Handelshögskolan vid Göteborgs

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN

KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN KAPITEL 6 OMVÄRLD KONTEXTEN SOM KRINGGÄRDAR VERKSAMHETEN 1 För att kunna gå vidare måste vi veta var vi befinner oss just nu Är vi framgångsrika eller bara bra eller.. 2 VARFÖR BRY SIG OM OMVÄRLDEN? BEROENDE

Läs mer

Organisatorisk skyddsrond

Organisatorisk skyddsrond Organisatorisk skyddsrond Arbetsmaterial för arbetsplatsträffen Lisbeth Rydén www. EllErr? Om arbetsmaterialet Det finns olika sätt att analysera och bedöma den pyskosociala arbetsmiljön. Ett av de sätt

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Idé och Framtid. Idé & Framtid

Idé och Framtid. Idé & Framtid Idé & Framtid 1 Idé och Framtid fastställt vid kongressen 2010 2 Ledarna Sveriges chefsorganisation Idé & Framtid Verksamhetsidé Chefen gör skillnad Ledarna gör skillnad för chefen Bra chefer och ett gott

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ledarskap inom universitetsvärlden

Ledarskap inom universitetsvärlden Ledarskap inom universitetsvärlden Universitet kommer från ordet sammanslutning. Sammanslutning mellan lärare, studenter samt studenter emellan. Just att samlas kring idéer och kunskap av ett gemensamt

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst

Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Den femte disciplinen Den lärande organisationens konst Peter M Senge Johanna Söderström Hur ska en organisation se ut för att bli framgångsrik? Svaret Senge ger i boken är att den ska vara en lärande

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö

Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Rapport från arbetsgruppen om digital arbetsmiljö Bakgrund DIK-medlemmarna förenas av att de har hög kompetens inom digitala medier och att de arbetar i en digital arbetsmiljö. DIK-medlemmarnas kompetens

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

EN MODERN SAMVERKANSFORM

EN MODERN SAMVERKANSFORM EN MODERN SAMVERKANSFORM Vad är Vård- och omsorgscollege? Vård- och omsorgscollege (VO-College) är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare och arbetsliv inom vård och omsorg.

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv

Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Rätt till ett bra liv? Personer med funktionsnedsättnings möjligheter att forma sina liv Inledning Målsättningarna för den svenska handikappolitiken är ambitiösa. Under många år och inom en rad olika områden

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN

PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN PERSONAL- POLICY FÖR HÖGANÄS KOMMUN Det här är en policy för dig som arbetar i Höganäs kommun eller som funderar på att söka arbete i Höganäs kommun. Den är en vägledning i vad vi står för och vad vi vill

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer