Global respekt. svenska livsmedelsarbetareförbundet

Transkript

1 Global respekt svenska livsmedelsarbetareförbundet

2 Thomas Hammarberg, Olof Palmes Internationella Center

3 Global/Lokal Respekt, referat i samband med livsmedelsarbetareförbundets kongress i göteborg hölls ett seminarium på temat global/lokal respekt. barnarbete, handelsavtal och social dumpning var frågor som diskuterades livligt. det fackliga, internationella arbetet är avgörande för att föra in en social dimension i globaliseringen, förklarade thomas hammarberg, generalsekreterare för olof palmes internationella center och seminarieledare. panelen hade mycket att erbjuda åhörarna: Elizabeth Tang från Hongkong Confederation of Trade Unions berättade om den fackliga utvecklingen i Kina, Andrzej Matla från Solidaritet i Polen gav ett polskt perspektiv på bland annat social dumpning, Barbro Budin från IUL, Livsinternationalen, bidrog med globala insikter och kunskap, och Pauli Kristiansson från Livs kopplade de internationella frågorna till den svenska fackliga vardagen. Elizabeth Tang inledde med att konstatera att tillväxten i Kina är enorm och allt fler internationella företag flyttar dit. Men trots denna utveckling har inte villkoren förbättrats för den vanliga arbetaren besökte jag en textilfabrik och en fläktfabrik i Kina. Arbetarna berättade att de tjänade ungefär 650 kronor i månaden. Nästan tjugo år senare har Kina förändrats så oerhört mycket, men den genomsnittliga lönen ligger fortfarande på 3

4 samma nivå. I de stora städerna tjänar en arbetare omkring kronor i månaden, medan arbetare i inlandet inte tjänar mer än kronor i månaden, sade Elizabeth Tang och förklarade att på vissa håll har situationen till och med förvärrats. Arbetspressen har ökat och hälso- och säkerhetsvillkoren har kraftigt försämrats. Många arbetare i fabriker som tillverkar skor, läder och leksaker utsätts för giftiga kemikalier som de inte har någon kunskap om. Dessa arbetare har inte några verktyg för att påverka sin situation. De kan inte vända sig till regeringen och de kan inte heller gå till facket, eftersom alla fackföreningar tillhör det regerande partiet. Om de försöker organisera sig sätts deras ledare i fängelse. Men trots dessa svårigheter protesterar folk. Hundratals arbetare demonstrerar varje dag på gatorna i olika städer, sade Elizabeth Tang. Den centrala regeringen har bara en metod för att handskas med protesterna, och det är att förtrycka folket och anhålla ledarna. Men på lokal nivå finns fler öppningar och inom de lokala myndigheterna växer insikten om att missnöjet måste bemötas. Ojämn ekonomisk tillväxt i Kina Det har bland annat inneburit att en sorts informella servicecentra för arbetare börjar tillåtas på lokal nivå. Sådana centra etableras nu på flera platser med stöd av Olof Palmes Internationella Center och Livs. Vad det här kommer att få för betydelse för framtiden är omöjligt att säga, men förhoppningsvis har ett frö planterats som kommer att börja gro. Jag hoppas att en konfederation av fackföreningar kan upprättas på Kinas fastland, precis som i Hongkong, sade Elizabeth Tang. Thomas Hammarberg påpekade att den ekonomiska tillväxten i Kina är oerhört ojämn och sker med hjälp av rovdrift på arbetare, och det är därför inte förvånande att Kina har 4

5 reserverat sig mot den punkt i ILO-konventionen (International Labour Organisation) som stipulerar rätten att bilda fackföreningar. Men vägen till förändring går inte via bojkott, slog Thomas Hammarberg fast. Vi ska inte bojkotta, utan engagera oss för att stödja de positiva krafterna, sade han innan han lämnade ordet till Andrzej Matla från Solidaritet i Polen. Samma villkor för polska arbetare i Sverige I år är det 25 år sedan Solidaritet bildades i den polska hamnstaden Gdansk. Under sin storhetstid hade rörelsen tio miljoner medlemmar, idag kämpar man som nyblivet EU-land med att utöka de medlemmar som är kvar, berättade Andrzej Matla, för att sedan genast ta itu med en het potatis: social dumpning. Solidaritet är emot all form av social dumpning. Vi menar att en polsk arbetare som kommer hit till Sverige ska ha samma villkor som de svenska arbetarna. Annars urholkas så småningom hela systemet vi kan inte tillåta att vi försämrar villkoren i de gamla EU-länderna, sade Andrzej Matla, och efterlyste en internationell social dialog för att stärka och utbilda arbetarna i Polen i fackliga frågor: I Polen finns svenska företag utan någon klubb som organiserar arbetarna. Om dessa arbetare kunde få stöd i form av utbildning i förhandlingskultur och teknik, skulle mycket vara vunnet, sade Matla, och pekade på Svenska Livs som en viktig partner i en sådan social dialog. Thomas Hammarberg vidgade därefter frågeställningen till att röra globaliseringsprocessen i stort, och poängterade vikten av en nyanserad bild som inkluderar både den positiva dynamiken och de ökade riskerna med globaliseringen. Frågan är hur man kan säkerställa en social dimension på globaliseringen, sade han och påpekade att 50 av de 100 5

6 största ekonomierna i världen i dag inte är länder, utan privata företag. Barbro Budin, som arbetar för IUL, förklarade att förlusten av jobb i u-länderna har pågått i decennier. De stora finansinstitutionerna i världen har krävt att de fattiga länderna genomför omfattande strukturanpassningsprogram för att hantera sin finansiella kris. U-länderna har använts som laboratorier för de neoliberala idéerna. Det har lett till ökad fattigdom och ökade klyftor. Barn i u-länder måste arbeta istället för att gå i skolan, och mediciner som inte är profitinbringande finns inte tillgängliga för de behövande, sade Barbro Budin. De neoliberala krafterna styr utvecklingen och har dessutom makten över maten. De fattiga länderna förlorar sin möjlighet att trygga sin livsmedelsäkerhet när de tvingas till lyxproduktion av varor som kaffe, blommor och exotiska frukter. Samtidigt har dessa länder ingen möjlighet att skydda sin egen marknad. Barbro Budin gav ett exempel från Burkina Faso, där det i varje gathörn i huvudstaden numera finns stånd med grillad kyckling. Kycklingen exporteras av Frankrike i enorma mängder och har slagit ut den inhemska kycklinguppfödningen. Inte bara är det ett svårt ekonomiskt bakslag för landet, utan det leder till sämre mat den franska kycklingen innehåller med största sannolikhet hormoner, och svårigheterna att hålla fryskedjan intakt innebär sjukdomsrisker för konsumenterna. Ett annat exempel rör exporten av mjölkpulver till Dominikanska republiken. Svensk-danska Arla Food exporterar pulvret med hjälp av EU-subventioner, utan hänsyn till att hela samhällen förstörs när kornas mjölk inte längre går att sälja, samtidigt som mejeriarbetarna förlorar sina arbeten. 6

7 Internationellt fackligt samarbete för förändring För att komma till rätta med problematiken krävs ett samarbete över gränserna, förklarade Barbro Budin, och pekade på att Arla Foods inte heller har skapat några hållbara arbeten här, eftersom mjölkpulvret är en överskottsproduktion och därför inte hållbar på sikt. Ett internationellt, fackligt samarbete har stora möjligheter att verka för förändring, menade Barbro Bodin. Thailändska livsmedelsarbetare är exempel på några som behöver vårt stöd. Thailand har en omfattande kycklingproduktion och kycklingen köps av Findus som säljer den paketerad här. De thailändska arbetarna har lyckats organisera ett livsmedelsarbetarförbund, men det är fortfarande svagt. Vi måste stödja det så att det får kraft att agera. Vi måste organisera, organisera, organisera! Idag är bara fem procent av alla arbetare fackligt organiserade. Vi måste återta det politiska initiativet. Multijättarna ska inte få bestämma vilken mat vi ska äta och vem som ska tillverka den. För makten över maten är grundläggande för demokratin. Pauli Kristiansson konstaterade att globaliseringen kom som en överraskning för livsmedelsbranschen. Tidigare hade branschen en egen sfär med en hög grad av självförsörjning, men nu har konkurrensen ökat dramatiskt. Torsken vi äter fångas i Ishavet, styckas i Kina, fraktas tillbaka till Sverige och säljs under Findus varumärke. Ett annat exempel är Swedish Meat som planerar att börja stycka sitt kött i Polen. Det är viktigt att klargöra att vi inte är emot import generellt men det måste ske på schyssta villkor. Och frågan är hur det kan löna sig att importera kyckling från Thailand? Ja, om man tjänar lika mycket som en ask cigaretter kostar och om arbetsdagen är tio timmar, då är det klart att det finns utrymme, förklarade Pauli Kristiansson. 7

8 Därför ska vi engagera oss internationellt för att arbeta för att förhållandena blir bättre. Exportzoner för att locka utländska investerare? Frågorna som följde från den engagerade publiken var många. Den första frågeställaren ville ha kommentarer om så kallade exportzoner (områden där speciella regler gäller i syfte att locka till sig utländska investerare). Elizabeth Tang kommenterade frågan utifrån ett kinesiskt perspektiv. I Kina skapades i slutet av talet speciella ekonomiska zoner för utländska investerare. Men idag sker så många investeringar i Kina att hela landet har blivit en enda stor ekonomisk zon. Fortfarande finns det vägspärrar som man måste igenom för att träda in i zonerna, men det är bara en konstgjord gräns. Andrzej Matla från Solidaritet berättade om situationen i Polen, där två processer har pågått parallellt. Den första processen handlar om utvecklingen från centralstyrd ekonomi till marknadsekonomi och började Den första tiden trodde alla att vi skulle bli frälsta genom utländska investeringar. Företagen fick speciella skattelättnader men visade inget intresse för den sociala dimensionen, sade han. Sedan EU-inträdet finns inga sådana ekonomiska zoner, men den polska staten har ett gentlemen s agreement med företagen att fackliga organisationer ska hållas borta. Solidaritet har kämpat för att förändra denna situation, och Andrzej Matla berättade att Flextronics var det första internationella företag där man lyckades etablera sig, bland annat genom stöd från Svenska Metall och SIF. Det visar att vi kan förändra, även om det är svårt! Pauli Kristiansson, Livs 8

9

10 Den fackliga rörelsen i Polen har tydligt sagt ifrån att man inte gillar ekonomiska zoner med speciella regler för de utländska företagen. Men det är inte lätt att driva sådana krav, eftersom företagen hotar med att vända Polen ryggen och i stället etablera sig i Vitryssland eller Ukraina, där demokratin är obefintlig och utrymmet för fackligt agerande ännu snävare. Men genom att skapa en dialog mellan de olika länderna kan den fackliga rörelsen kontra företagens utpressning, förklarade Andrzej Matla. Han gav ett exempel på en tysk tillverkare av olika snacks, som har en del av produktionen i Polen. När de tyska arbetarna skulle strejka för bättre villkor, hotade arbetsgivarna med att lägga all produktion i Polen. Men det tyska facket kunde via dialog med de polska kamraterna bevisa att det inte fanns tekniska möjligheter för en sådan produktion i Polen. Därmed avslöjades arbetsgivarens hot som tomma. Barbro Budin berättade att IUL har lyckats upprätta ramavtal med vissa transnationella företag. Det är viktigt att sträva efter sådana avtal som kan påverka företagen att ta ett större socialt ansvar, sade hon och lyfte fram den stora bananproducenten Chiquita som exempel. Chiquita har länge varit känd som en värsting bland bananföretagen, men den ständigt hårdnande konkurrensen, i kombination med allt mer medvetna konsumenter, har gjort att företaget har insett att det måste förändra sin image för att överleva. Ett ramavtal har upprättats, baserat på ILOs grundläggande klausuler, och behandlar bland annat arbetsmiljöfrågor och jämställdhetsfrågor. Till skillnad från så kallade uppförandekoder innebär ramavtalet att företaget tillsammans med facket måste ha en kommitté och kontinuerligt se över att avtalet följs. En oerhört viktig fråga i det här sammanhanget är mo- 10

11 derskapskyddet i enlighet med ILO-konventionen, menade Barbro Budin. Miljontals arbetare har inte sin grundläggande rätt att vara mammalediga. Och det är en rätt som hotas allt mer. Till exempel Nestlé i Asien anställer inte längre kvinnor, eftersom de anses vara borta för mycket när de föder barn. Vi måste återupprätta rätten att få ta hand om sina barn. Det kan synas vara ett avlägset krav men det är oerhört viktigt. Utbildning nyckeln för oss alla Flera deltagare i publiken påpekade att utbildning i globala frågor lägger grunden till samarbete. Möjligheten att söka stöd från EU för utbildning tipsade en deltagare om, medan andra diskuterade EWCs för- och nackdelar. Det framhölls att de svenska fackföreningarna är dåliga på att utnyttja EWC och man efterlyste ett stärkande av EWC-råden. Barbro Bodin riktade kritik mot EWC-råden och kallade dem tandlösa. Det finns till och med exempel på att EWC har identifierat sig med företagsledningen snarare än med facket, sade hon. Pauli Kristiansson höll med om kritiken och sade att det inte kommer mycket information från EWC. Men framhöll han, att tillhandahålla information är något som alla är dåliga på: Vi är lika goda kålsupare allihop. En annan deltagare påpekade vikten av att inte förkasta EWC. Det är en bra ny kanal och det är allas ansvar att tänka igenom vilka frågor som de ska förhandla om. Det gäller att höja golven, inte sänka taken, och EWC är en organisation som kan hjälpa till att göra det, sade han. Ett exempel på hur EWC fungerar på Carlsbergs arbetsplats gavs från publiken. Nu sätter vi igång med nya metoder. Vi ska börja med 11

12 ett nyhetsblad två gånger per år, så att vi som är delegater i EWC kan ge mer information. Redan har ett utökat utbyte inletts med bland annat Polen. En annan deltagare pekade på möjligheten att lägga in utbildning som ett krav gentemot arbetsgivarna, och Thomas Hammarberg tipsade om den studiecirkel i globala frågor som finns på Palmecentrets hemsida ( Utbildning är nyckeln för oss alla i dessa frågor, konstaterade han. Elizabeth Tang förklarade att en av de stora bristerna i Kina var just information. För att få fram sann information om arbetarnas situation i Kina behöver vi alternativa källor. Vi kan inte bara förlita oss på media som styrs av regeringspartiet. Inte heller på informationen från de officiella fackföreningarna, som ju också kontrolleras av staten. Det är ett viktigt område för den internationella solidariteten. Vi måste finna bättre kanaler så att vi kan dela med oss av information. Just utbildning är ett sätt att nå fram med information till arbetarna. Under de senaste åren har företagen i allt högre Elizabeth Tang. Confederation of Trade Unions, Hong Kong 12

13 grad tillåtit utbildningsinsatser på företagen om till exempel hälso- och säkerhetsfrågor, eller om uppförandekoder som företaget sägs följa, och som kanske inte arbetarna har en aning om existerar, sade Elizabeth Tang och gav ett par exempel på hur man kan jobba gentemot företagen. Skotillverkaren Reebok tillät för tre år sedan Confederation of Trade Unions att hålla en sex månaders studiecirkel på fabriken. Men företaget utsattes för press från regeringen och den officiella fackföreningen, så kursen blev en engångsföreteelse. Ett annat, mer positivt exempel rör de diskussioner som för närvarande pågår med en grupp företag i Storbritannien som har underleverantörer i Kina. Det har hittills lett till att arbetarna hos underleverantörerna får utbildning i frågor som rör säkerhet och hälsa. Det här är en fråga som fackföreningsrörelsen i Sverige skulle kunna jobba med. Att se till att information sprids hos deras underleverantörer om till exempel arbetsrätt, uppförandekoder etc. Det är lagligt i Kina, så det går att genomföra, uppmanade Elizabeth Tang. Spjutspetsar för demokrati Thomas Hammarberg konstaterade att svenska företag alltså står inför ett val: De kan bli spjutspetsar för demokrati, eller så kan de befästa det förtryckande systemet. Andrzej Matla höll med och sade att den utländska närvaron kan ge en politisk signal som legitimerar förtrycket av arbetarnas rätttigheter i Kina. Ett annat viktigt internationellt stöd handlar om att protestera när en fackföreningsledare arresteras. Det är kolossalt viktigt att agera i en sådan situation. Ofta används sådana arresteringar som ett test på omvärlden. Om tystnad råder så tycker förtryckarregimerna att det är fritt fram att fortsätta på den inslagna vägen. 13

14 Barnarbete Diskussionen gick vidare till den alltid högaktuella frågan om barnarbete. Thomas Hammarberg konstaterade att det finns 250 miljoner minderåriga arbetare i världen. På senare tid har de internationella påtryckningarna ökat mot barnarbete. Företagen försöker komma runt kontrollen genom att lägga ut sin produktion i hemmen, vilket innebär att de levererar det material som ska bearbetas, till exempel läderbitar som ska sys ihop till fotbollar, direkt till familjerna. Barnen utför arbetet i hemmen, osynliga för omvärldens kontroller. Ekonomiska krafter väger uppenbarligen tyngre än grundläggande moraliska krav, sade Thomas Hammarberg och berättade att han själv just kommit hem från Pakistan, där glädjande nog de första stegen har tagits för att bilda en fackförening för hemarbetarna. Barbro Budin gav ett positivt exempel från Malawi, där internationella tobaksföretag blev illa ansatta för att det förekom så mycket barnarbetare på plantagerna. IUL lyckades förhandla fram att företagen betalade för byggandet av skolor till barnen. 70 procent av barnen går nu i skolan, där de får såväl utbildning som mat, och på köpet har familjerna blivit mer aktiva och tryckt på för ytterligare förbättringar som vattenledningar etc. På så vis har skolprojektet inte bara bidragit till att barnen får bättre skolgång utan även förbättrat villkoren för hela lokalsamhället, sade Barbro Budin och upplyste om att Livs stöder den fackliga utvecklingen i Malawi. 14

15 Avslutningsvis påpekade Thomas Hammarberg att det alltför ofta är experter som leder diskussionerna om globaliseringen och dess effekter. Men deras expertis inkluderar inte den erfarenhet som den fackliga rörelsen har, en erfarenhet som måste utnyttjas för att lyfta fram den sociala dimensionen av globaliseringen. Livs har mycket att ge på detta område, förklarade han: Ni förstår att utnyttja dynamiken i globaliseringen för att göra rättviserörelsen internationell. Seminariepanelen. Fr v Andrzej Matla, Barbro Budin, Thomas Hammarberg, Pauli Kristiansson, Elizabeth Tang

16 2005 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet författare Johanna Mannergren Selimovic produktion Bilda Idé grafisk form Kerstin Granlund tryck Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB ex