Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund,

Transkript

1 Rapporten är framtagen i samarbete mellan kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö och stadsdelarna Högsbo och Tynnered i Göteborgs Stad samt Göteborgsregionens kommunalförbund.

2 Nyckeltal inom äldreomsorgen 2002 Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte Process Kommunbeskrivningar Ale Alingsås Härryda Högsbo SDN Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Tynnered SDN Öckerö Befolkning 2002 och befolkningsprognos för Kostnad för äldreomsorg Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende Insatser enligt SOL Särskilda boenden Personalbemanning i särskilda boenden Nyckeltal för särskilda boenden Hemtjänst i ordinärt boende Hemtjänst i serviceboende Hemtjänstens kostnader och beviljad tid Vad kostar en hemtjänsttimme? Kostnad för särskilt boende omräknat i hemtjänsttimmar Förebyggande verksamhet Insatser enligt HSL Köpta platser Kvalitet inom äldreomsorgen Personalförsörjning Personalbefrämjande aktiviteter Enhetschefer i äldreomsorgen Prognos fram till år Prognos för personer med insatser Prognos för personalbehov Prognos för framtida kostnader Bilagor Bilaga A: Personalbemanning i särskilt boende. Bilaga B: Nyckeltal för särskilda boenden. Bilaga C: Beräkning av hemtjänsttimmen. Bilaga D: Mätning av tid. Bilaga E: Prognos 2010

3 2

4 Sammanfattning Det är med stor glädje som vi här presenterar den åttonde generationen av Nyckeltal inom äldreomsorgen i Göteborgsregionens regi. Glädjen ligger dels i att ännu en gång ha lyckats med att genomföra projektet, genom ett fantastiskt gott samarbete och stort engagemang. Glädjen ligger också i att detta är första året som alla medlemskommuner i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) är representerade i projektet, tolv kranskommuner och två av stadsdelarna från Göteborgs Stad. Rapporten innehåller en mängd data i form av nyckeltal i tabeller och diagram samt beskrivande och analyserande texter. Rapporten kan läsas på olika sätt, beroende på vilket syfte läsaren har. Den som vill läsa innehållet mer övergripande kan i varje kapitels inledning och i diagrammen med dess analyserande texter hitta denna information. De exakta siffrorna som diagrammen baserar sig på finns i tabellerna. Vill man sedan hitta förklaringar till likheter och olikheter mellan kommuner finns kommunernas egna beskrivningar om varje verksamhet. För att enkelt hitta de stora nyheterna i årets rapport finns de kortfattat beskrivna här i sammanfattningen, med hänvisning till var de kan hittas i rapporten. Nyckeltalens påverkan över tid I kapitel 2.16 är nettokostnad för äldreomsorgen sammanställd för samtliga år som arbetet med nyckeltal inom äldreomsorgen har gjorts i Göteborgsregionens regi. Några kommuner har varit med från projektets start, 1995, några har varit borta något år men kommit tillbaka och några har kommit till under de senaste åren. I en sammanställning av alla nettokostnader över tid kan noteras att kommunerna närmat sig varandra allt mer för varje år. Vi som årligen arbetat med innehållet i rapporterna vill gärna tro att det beror på att nyckeltalsrapporten bidragit till ökade kunskaper och att man genom den lär av varandra. Vad kostar en hemtjänsttimme? I förra årets rapport användes för första gången Svenska kommunförbundets modell för att beräkna kostnaden för en hemtjänsttimme, utförd hos vårdtagaren. Förra året tog vi steget och gjorde mätningar i hemtjänsten för hur tiden används och genom det kunnat räkna fram kringtiden (icke vårdtagartid). I år har mätningarna gjorts ännu en gång. Årets mätning, liksom föregående år, visade att den totala kringtiden ligger på strax över fyrtio procent. I årets rapport har vi gått vidare i modellen och räknat fram kostnaderna för en hemtjänsttimme, vilket presenteras i kapitel 3.8. I kapitel 3.9 används sedan det framräknade priset på en hemtjänsttimme för att se hur många hemtjänsttimmar som motsvarar kostnaden för en plats i särskilt boende. Mätning av tid i hemsjukvården I takt med att den kommunala hälso- och sjukvården växer och blir en allt mer omfattande verksamhet blir det också intressant att titta på hur innehållet i arbetet ser ut. Några har uttryckt det som att det är dags att sätta hemsjukvården på kartan!. Inspirerade av mätningarna som gjorts i hemtjänsten utformade vi en liknande modell för mätning av tid i hemsjukvården. Resultatet av mätningarna redovisas i kapitel 3.11 och visar på att den direkta patienttiden är knappt en tredjedel av den totala arbetstiden. Tiden för handledning och delegation till övrig vårdpersonal är mycket liten, vilket också står i paritet till den låga andelen tid för hälso- och sjukvårdande insatser i mätningarna gjorda i hemtjänsten. Arbetsledning Det råder ingen tvekan om att förutsättningarna för ett gott ledarskap är en av nycklarna till en väl fungerande verksamhet. Att mäta och jämföra detta i siffror är inte helt enkelt, särskilt som det många gånger handlar om personliga egenskaper hos cheferna själva. Alla chefer behöver dock förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. I kapitel 4.2 beskrivs därför hur chefernas ansvar ser ut avseende antal anställda och antal vårdtagare. Som ett komplement till tabellerna beskrivs också vilken typ av administrativt-, verksamhets- och personligt stöd som finns tillgängligt för cheferna samt möjlighet till kompetensutveckling. Prognos fram till år 2010 För flera av kommunerna är de prognostiserade kostnadsförändringarna fram till 2010, för äldreomsorgen mycket stora. Från en minskning på 13 procent upp till en ökning på 59 procent. I kapitel 5 redovisas prognosen baserad på dagens verksamhet och den prognostiserade befolkningsutvecklingen. Prognosen visar bl.a. på rekryteringsbehovet fram till 2010, där den största utmaningen kanske inte ligger i det förändrade vårdbehovet och ökande andel äldre utan snarare i stora pensionsavgångar och naturlig rörlighet hos befintlig personal. 3

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Att skapa förutsättningar för ett gott och innehållsrikt liv tillhör välfärdssamhällets kärnuppgifter. Kommunernas uppdrag inom vård och omsorg till äldre regleras i Socialtjänstlagen (SoL) och i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Uppdraget är omfattande och handlingsutrymmet relativt stort. Kommunerna kan själva bestämma inriktning och utformning på verksamheten. Det medför att den kommunala äldreomsorgen kan se väldigt olika ut. Behovet av att beskriva sin verksamhet och jämföra med andra blir därför allt större. Inte minst mot bakgrund av en ökande äldre befolkning, begränsade resurser samt ökade krav på kvalitet och valfrihet. Kommunerna rapporterar årligen in offentlig statistik för äldreomsorgen till bl.a. SCB och Socialstyrelsen. Den statistiken saknar en del information för att en rättvisande jämförelse mellan kommunernas verksamheter ska kunna göras. Dessa brister är ursprunget till att arbetet med Nyckeltal inom äldreomsorgen i Göteborgsregionen startade På grund av olika arbetssätt och redovisningsprinciper blir inte den offentliga statistiken helt jämförbar, då nyckeltalen många gången har varierande innehåll. I arbetet med den här rapporten görs en mer omfattande genomgång av varje nyckeltal. Att ta fram dessa nyckeltal kan sedan medföra att några kommuner får räkna fram delar manuellt och ibland genom schablon, vilket ändå gör nyckeltalen mer rättvisande vid en jämförelse. I den här rapporten finns också, till skillnad från den offentliga statistiken, beskrivning av verksamheten för att ge en mer heltäckande bild som kan förklara skillnader och likheter kommuner emellan. 1.2 Syfte Arbetet syftar till att få fram nyckeltal och beskrivningar som möjliggör rättvisande jämförelser mellan kommunernas äldreomsorg. Dels för att lära om och jämföra med andra verksamheter men också för att få en ökad förståelse för den egna och dess unika delar. Syftet är också att sätta fokus på aktuella områden inom äldreomsorgen som är av speciellt intresse att utveckla och analysera mer. 1.3 Process Arbetet med årets rapport, som avser verksamhetsåret 2002, har genomförts i samarbete med kommunerna Ale, Alingsås, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Lilla Edet, Mölndal, Partille, Stenungsund, Tjörn, Öckerö samt stadsdelarna Tynnered och Högsbo i Göteborgs Stad. Samtliga kommuner i Göteborgsregionen och alla stadsdelarna inom Göteborgs Stad bjuds in att anmäla sitt deltagande i arbetet med nyckeltalen. Arbetsgruppen har bestått av en till fem representanter per kommun, där deltagarna arbetar som ekonomer, utredare samt chefer på flera nivåer. Gruppen har träffats vid fem tillfällen från augusti 2002 till maj 2003 och har tillsammans arbetat fram vilka uppgifter som ska ingå i rapporten samt tillvägagångssätt. Gruppen hade först en dag i augusti 2002 för en dags uppföljning av 2001 års rapport, en arbetsgrupp träffades i december för att fördjupa arbetet inom några områden. Det inledande arbetet för 2002 års rapport bestod av att de deltagande kommunerna hade två dagars internat där förutsättningar, innehåll, arbetssätt och tidplan tillsammans bestämdes. Efter insamlande och sammanställande av uppgifterna hölls först ett korrigeringsmöte följt av två analysmöten. Göteborgsregionens kommunalförbund har svarat för att hålla samman projektet och ansvarar för sammanställningen. Personer som deltagit i arbetet med nyckeltalen Maki Almusawe Ale kommun Kaj Andréasson Mölndals kommun Gullan Eriksson Ale kommun Kai Rehdin Mölndals kommun Eva B Andersson Ale kommun Benkt Ohlson Mölndals kommun Sonny Dahl Alingsås kommun Maria Standar Partille kommun Birgitta Näslund Alingsås kommun Katarina Noord Partille kommun Roland Olsson Alingsås kommun Anders Johansson Stenungsunds kommun Ljubica Mrdja Härryda kommun Patrik Alexandersson Stenungsunds kommun Marie Björlid Härryda kommun Laila Erlandsson Stenungsunds kommun Annika Andersson Härryda kommun Eva Källén Stenungsunds kommun Anne-Marie Bergenthorn Högsbo SDN, Göteborg Noomi Holmberg Stenungsunds kommun Per Forsström Högsbo SDN, Göteborg Ann-Marie Nykvist Tjörns kommun Sixten Hallberg Kungsbacka kommun Helena Stahre Tjörns kommun Eva Djervbrant Jacobsson Kungsbacka kommun Lisbeth Sjöling Tynnered SDN, Göteborg Lilianne Bengtsson Kungälvs kommun Gunilla Sundqvist Tynnered SDN, Göteborg Carina Carlsson Kungälvs kommun Inger Thalenius Tynnered SDN, Göteborg Lars Wingfors Lerums kommun Johanna Johansson Öckerö kommun Andreas Hasselteg Lerums kommun Eva Bergström Öckerö kommun Ulla Börjesson Lilla Edets kommun Mona-Lis Kärnstrand Lilla Edets kommun Projektledning och sammanställning Malin Olsson och Lars-Göran Jansson GR 4

6 2 Kommunbeskrivningar I detta kapitel finns för varje kommun en beskrivning som omfattar geografi, demografi och organisation, med fokus på omsorg om den äldre befolkningen (65-w år). För varje kommun finns också en faktaruta innehållande siffror från bokslut för år 2002 och andra fakta som t.ex. befolkning, skattesats och personal. Alla Göteborgsregionens kommuner ligger i Västra Götalands län, utom Kungsbacka som ligger i Halland. Efter fakta om kommunerna redovisas befolkningssiffror för 2002 samt befolkningsprognos för Kapitlet avslutas sedan med några sammanfattande jämförelser av kommunernas kostnader för äldreomsorgen i sin helhet. 2.1 Ale Ale kommuns befolkning finns ganska jämnt fördelad i det pärlband av mindre orter som ligger i Göta Älvdalen, Surte, Bohus, Nödinge, Nol, Älvängen och Skepplanda. Förutom Älvdalen består Ale till stora delar av ren landsbygd med stora sjörika naturområden, t.ex. Risveden. Kommunen har som många andra förortskommuner en förhållandevis ung befolkning. Många Alebor pendlar till arbete i andra kommuner inom Göteborgsregionen. Två chefer ansvarar för rehabiliteringsverksamheten respektive hemsjukvården. Antal anställda per heltidsanställd chef varierar mellan trettiofem till sextiofem personer. Inom förvaltningen finns en särskild biståndsbedömarenhet som arbetar mot både äldre- och handikappomsorgen. Fördelning av lediga platser inom särskilda boenden görs av en boendegrupp. I Surte driver ISS Care partner Service AB ett äldreboende på entreprenad. Hälso- och sjukvården inklusive nattpatrull finns samlad i en organisation med enskild chef. Sjuksköterskorna har ansvaret för hälso- och sjukvård, både i ordinärt och särskilt boende inom ett geografiskt område. På natten ingår sjuksköterskorna i nattpatrullen. Organisationens ledord är utveckling, samverkan och delaktighet med individen i centrum, och för att förverkliga detta arbetar vi med en lärande organisation och ett projektbaserat arbetssätt. Organisation Vård- och omsorgsförvaltningen innehåller tre verksamhetsgrenar, äldreomsorg, handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Inom äldreomsorgen finns en äldreomsorgschef och nio enhetschefer. Varje enhetschef ansvarar fullt ut för sitt område. I de flesta fall är verksamheten renodlad i form av hemtjänst/servicehus eller boende. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 13,1% Total kommunal skatt...32:25 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...22:00 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 83% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 16,3% Nettokostnad per inv, 65-w år... 41,5 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,8 tkr Fakta Ale kommun Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad

7 2.2 Alingsås Alingsås kommun ligger 45 km nordöst om Göteborg. Cirka sjuttio procent av befolkningen bor i centralorten Alingsås. Övriga större orter i kommunen är Sollebrunn, Stora Mellby och Gräfsnäs. Kommunen är mycket landsbygdspräglad och har en Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 17,6% Total kommunal skatt...32:04 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:79 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 78% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 24,8% Nettokostnad per inv, 65-w år... 48,8 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,5 tkr Fakta Alingsås kommun viss befolkningskoncentration i den norra delen av kommunen. Organisationsbeskrivning Under kommunfullmäktige och kommunstyrelse lyder totalt nio nämnder, där i bland Vård & Äldreomsorgs- Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad nämnden. Förvaltningen är organiserad i Vård & Omsorg samt en administrativ enhet. Vård & Omsorg har en områdesindelning baserad på fem hemtjänst/hemsjukvårdsområden samt en rehabenhet och en enhet för fastigheter. Kommunens sjuksköterskor är placerade inom respektive hemtjänstområde. Under förvaltningsenheten finns en chef för varje område. Områdena är i sin tur indelade i fler enheter, vilka leds av enhetschefer. Varje enhetschef kan ansvara för upp till ca femtio anställda. Förvaltningen har tre färdtjänsthandläggare, centralt placerade under den administrativa chefen. Vård & Äldreomsorgsnämnden ansvarar för alla hälso - och sjukvårdsinsatser (exkl. läkarinsaser) i de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet för alla kommuninvånare från och med sju års ålder. Biståndsbedömningen genomförs av särskilda biståndshandläggare som är centralt placerade inom administrationen. 2.3 Härryda Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 12,2% Total kommunal skatt...31:40 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:15 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 77% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 15,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39,0 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,5 tkr Fakta Härryda kommun Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Härryda kommun ligger utmed riksväg 40 mellan Göteborg och Borås. Hälften av ytan är täckt av skog och en tolftedel av sjöar. Företag med behov av goda kommunikationer uppskattar Härryda kommun för närheten till de stora riksvägarna, järnvägen, Göteborgs hamn, Göteborg och till Landvetter flygplats, som ligger mitt i kommunen. I den största orten, Mölnlycke, bor ungefär hälften av kommunens invånare. Närmast flygplatsen ligger Landvetter och den lilla orten Härryda, i öster Hindås, Rävlanda och Hällingsjö. Organisationsbeskrivning Socialtjänsten är en av den kommunala förvaltningens fem sektorer. Socialtjänsten är i sin tur uppdelad i fyra verksamhetsområden: Ledning 6

8 2.4 Högsbo SDN Högsbo är en av Göteborg Stads tjugoen stadsdelar och tillhör västerregionen tillsammans med Askim, Frölunda, Tynnered och Älvsborg. Bostäderna i stadsdelen består i huvudsak av lägenheter i flervåningshus som saknar hiss. Det finns Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 26,6% Total kommunal skatt...32:78 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:55 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 89% Äldreomsorgens kostnader i procent av stadsdelens totala kostnader... 47,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39,7 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,7 tkr och administration, Äldreomsorg, Handikappomsorg samt Individ och familjeomsorg. Sektorn har tre chefsnivåer: sektorschef, verksamhetschef och enhetschef. Äldreomsorgen har ansvaret för insatser till personer över 65 år i både de särskilda boendeformerna och i det ordinära boendet. Äldreomsorgen är indelad i särskilda boenden, biståndsenhet, hemtjänst, hemsjukvård och rehabilitering. Hälso- och sjukvården är indelad i två hemsjukvårdsdistrikt och en rehabiliteringsverksamhet. I hälso- och sjukvårdsansvaret ingår även ansvaret för personer under 65 år. Hemtjänst- och rehabiliterande insatser utförs även för personer under 65 år. Färdtjänsten flyttades i början av 2000 över till sektorn för Samhällsbyggnad. Fakta Högsbo SDN Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad i stadsdelen ett stort industriområde som sysselsätter ca femtontusen människor. Stora delar av Högsbo ligger i berg och bergssluttningar som gör att vissa delar av Högsbo är mycket backigt. Stadsdelen har en befolkning med hög andel äldre och andelen invånare som är sjuttiofem år och äldre är dubbelt så stor som genomsnittet för Göteborg. Andelen personer i stadsdelen med invandrarbakgrund är drygt fem procent. Organisationsbeskrivning Stadsdelschefen är den högsta chefsnivån för förvaltningen, som är indelad i sju verksamhetsområden. Högsbo är resursnämnd och ansvarar dels för hemsjukvård och missbruksvård i väster samt boende och aktiveringscentrum för neurologiskt funktionshindrade, specialpedagogik och särskola för hela kommunen. Drygt artonhundra personer arbetar i förvaltningen och äldreomsorgen är den största verksamheten. För äldreomsorgen ansvarar en verksamhetschef och för varje boende och för hemtjänsten ansvarar en enhetschef. Under enhetscheferna finns samordnare som har arbetsledaransvar och budgetansvar. I Högsbo arbetar man med ett nära ledarskap och det innebär att samordnarna har personalansvar för mellan tio till tjugofem personer. Äldreomsorgen har ett biståndskontor som beslutar om insatser till personer över 65 år. Här finns även en gemensam beläggningsenhet för väster som fördelar platser på särskilda boenden. På särskilda boenden finns sjuksköterskor i den egna organisationen. Högsbos hemsjukvård ansvarar för den kommunala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet. I stadsdelen finns även en MAS, medicinskt ansvarig sjuksköterska. Trygghetslarm besvaras och fördelas av en trygghetsjour i stadsdelen Frölunda. 7

9 2.5 Kungsbacka Kungsbacka kommun har ett flertal tätorter varav centrala Kungsbacka har den största andelen av befolkningen. Kommunens läge mellan hav och insjö lockar till sig nya invånare och befolkningen ökar stadigt. Av Kungsbackas ca tjugosextusen bostäder består ca sjuttio procent av småhus, tjugofem procent av hyresrätter och fem procent av bostadsrätter. Av kommunens ca artontusen utpendlare reser drygt åttio procent till Göteborg och Mölndal. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 14,1% Total kommunal skatt...30:55 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:83 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 77% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 13,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 37,8 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,7 tkr Organisationsbeskrivning Äldreomsorgsförvaltningen arbetar under Äldreomsorgsnämnden och är en av kommunens tolv förvaltningar. Under förvaltningschefen är verksamheten indelad i tjugo verksamhetsbaser varav sexton innefattar någon form av äldreboende och i sex av dessa ingår även hemtjänst i ordinärt boende. Endast en verksamhetsbas omfattar enbart ordinärt boende. Det finns dessutom verksamhetsbaser för larm- och nattpatruller, för hemsjukvårdens sjuksköterskor i centrum och nordväst och för rehabiliteringsverksamheten som utgörs av Fakta Kungsbacka kommun Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad arbetsterapeuter, sjukgymnaster och rehabassistenter. Åtta biståndshandläggare, nu organiserade under en egen verksamhetschef, beslutar om hemtjänstinsatser, anhörigvård och inflyttning på äldreboenden. 2.6 Kungälv Kungälvs kommun ligger norr om Göteborg. Områdena Kungälvs stad och Ytterby har i det närmaste vuxit samman. I dessa delar bor ungefär hälften av kommunens befolkning. Kommunen omfattar både tätort, glesbyd och skärgård. Ön Marstrand har en mer omfattande permanentboende befolkning medan det på övriga öar bor färre året runt. Organisationsbeskrivning Kommunorganisationen i Kungälv är s.k. traditionell. Socialtjänsten är uppdelad i fyra verksamheter; handikappomsorg, hälso- och sjukvård, individoch familjeomsorg samt äldreomsorg. Hälso- och sjukvården leds av en verksamhetschef och är organiserad i två enheter, en för hemsjukvård och en för rehabilitering. Äldreomsorgen leds av en verksamhetschef, med stöd av tre verksamhetssekreterare. Deras uppgifter är främst anhörigstöd, datastöd samt stöd i förändrings- och utvecklingsarbete. Äldreomsorgen är indelad i sjutton enheter som leds av Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 15,8% Total kommunal skatt...31:14 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:89 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 79% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 14,6% Nettokostnad per inv, 65-w år... 36,4 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,9 tkr Fakta Kungälvs kommun vardera en enhetschef. Biståndsenheten ansvarar för alla utredningar enligt socialtjänstlagen och enhetschefen för denna verksamhet ansvarar för boendeplaceringar. Under 2001 organiserades ledningen om för äldreomsorgens kök. En kostchef ansvarar nu för verksamheten. Ansvaret för färdtjänsten övergick under hösten 2002 från socialtjänsten till gatukontoret. Socialtjänstens ledord för verksamheten är trygghet, delaktighet och utveckling ur ett brukarperspektiv. Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad

10 2.7 Lerum Fakta Lerum kommun Lerums kommun ligger nästan mitt i Göteborgsregionen och gränsar till Ale, Alingsås, Härryda, Partille och Göteborg. Större delen av kommunens invånare bor i tätorterna Lerum, Floda och Gråbo. Lerum är störst och räknas som centralort. All övergripande kommunal förvaltning är lokaliserad hit. Varje dag pendlar ca tolvtusen personer ut ur kommunen. Till kommunen pendlar några tusen per dag. Organisationsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningens verksamhet vänder sig till kommuninvånare som har behov av stöd och hjälp i sin livsföring. Förvaltningen är indelad i verksamhetsområdena handikapp- och äldreomsorg och har ett brett utbud av service. Äldreomsorgen har tre ben: Hemvård, hemsjukvård, dagverksamheter, kök samt särskilda boenden utgör det ena och har tre chefsnivåer (förvaltnings-, verksamhets-, enhetschef). Biståndsenheten är det andra benet och har två Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 13,1% Total kommunal skatt...31:14 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:89 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 82,7% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 16,6% Nettokostnad per inv, 65-w år... 41,4 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,1 tkr chefsnivåer, förvaltnings- och verksamhetschef. Rehabenheten utgör det tredje benet och har två chefsnivåer, förvaltnings- och Rehabchef, (som tillika är MAR). Färdtjänst ingår också i förvaltningen. Biståndsbedömningen görs av speciella biståndshandläggare. Lerums kommun har en medarbetarfilosofi som består av fem ledord; Lust, Engagemang, Reflexion, Unik Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad och Mod. Den beskriver vad kommunen som arbetsgivare tycker är viktigt för att man ska åstadkomma en attraktiv arbetsplats som kännetecknas av arbetsglädje och utveckling. Medarbetarfilosofin utgör grunden för ett gemensamt förhållningssätt och där ledordens konkreta innebörd tas fram i dialog på varje arbetsplats. 2.8 Lilla Edet Lilla Edets kommun ligger längs Göta älvs dalgång och gränsar till Ale, Kungälv, Trollhättan samt Uddevalla. Kommunen består av tre tätorter, öppna jordbruksbygder och stora sjörika skogsområden. Huvudsaklig näringsgren är industri och jordbruk. Den huvudsakliga boendestrukturen är egna hem. Organisationsbeskrivning Socialnämnden är en av kommunens fem nämnder. Socialförvaltningen är indelad i två verksamhetsområden; Individ- och familjeomsorg samt Vård och omsorg där LSS numera ingår. Individ- och familjeomsorg leds av en områdeschef medan Vård och omsorg är direkt underställd socialchefen. Vård och omsorg är uppdelad i sju enheter; särskilt boende, hemtjänst, hemsjukvård, kostproduktion, biståndsenhet, färdtjänst samt LSS. Enheterna är uppdelade på åtta Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 15,1% Total kommunal skatt...33:05 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...22:80 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 77% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,5% Nettokostnad per inv, 65-w år... 45,1 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,1 tkr enhetschefer som ansvarar för budget och personal. Hemsjukvården leds av en enhetschef som tillika är MAS (medicinskt ansvarig sjuksköterska). Fakta Lilla Edets kommun Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Ett boende har sjuksköterskor i sin organisation medan hemsjukvården ansvarar för övriga verksamheter dygnet runt. 9

11 2.9 Mölndal Mölndals kommun är belägen mellan Göteborg och Kungsbacka. Befolkningen är i huvudsak koncentrerad till de tre tätorterna Mölndal, Kållered och Lindome. De södra delarna av av kommunen består mest av landsbygd. Organisationsbeskrivning Vård- och omsorgsförvaltningen i Mölndal är organiserad i fyra avdelningar: Administration, Handikappomsorg, Hemsjukvård och bistånd samt Äldreomsorg. Förvaltningen har tre chefsnivåer: Förvaltningschef, avdelningschef och verksamhetschef. Äldreomsorgen har ansvar för insatser till personer över 65 år och är updelad i tjugofem områden med en ansvarig verksamhetschef per område. Områdena består av hemtjänst/ serviceboende och/eller särskilt boende. Dessutom finns en verksamhetschef för kök. Biståndsbeslut tas av äldreomsorgssekreterare, som tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Äldreomsorgssekreterarna Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 14,6% Total kommunal skatt...31:09 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:84 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 80% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,7% Nettokostnad per inv, 65-w år... 45,0 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,4 tkr Fakta Mölndals kommun är organiserade under en egen verksamhetschef. Sjukvårdsansvaret finns organisatoriskt under avdelningen för Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Partille Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 14,4% Total kommunal skatt...31:92 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:74 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 79% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 15,8% Nettokostnad per inv, 65-w år... 37,5 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,9 tkr Fakta Partille kommun Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Partille är en av Sveriges till ytan minsta kommuner och har en koncentrerad bebyggelse. Kommunen består av fyra geografiska delar; Partille, Sävedalen, Jonsered och Öjersjö. Förvärvsfrekvensen bland de boende i Partille är högre än genomsnitten i regionen och i riket. De viktigaste näringsgrenarna är tillverkningsindustri och utvinning, handel och kommunikationer samt vård och omsorg. Andelen arbetslösa är något lägre än genomsnitten i riket och i regionen. Organisationsbeskrivning Äldreomsorgen i Partille kommun bedrivs av vård- och omsorgsförvaltningen som bildades i januari Förvaltningen är indelad i tre avdelningar: handikappomsorg, Partillerehab och äldreomsorg med en ansvarig avdelningschef för respektive avdelning. Äldreomsorgen ansvarar för insatser till personer som är 65 år och äldre. De som är under 65 år får sina insatser från 10

12 2.11 Stenungsund hemsjukvård och bistånd. Sjuksköterskeorganisationen är indelad i två områden med en verksamhetschef för varje. All rehabiliteringsverksamhet är organiserad under en verksamhetschef och tillhör avdelningen för hemsjukvård och bistånd. Stenungsunds kommun, fem mil norr om Göteborg, var år 2002 den relativt snabbast växande kommunen i Sverige. Stenungsunds centralort dominerar befolkningsmässigt. Andra orter av betydelse är Stora Höga, Jörlanda, Spekeröd, Ucklum och Ödsmål. Stenungsunds kommun har en relativt ung och välutbildad befolkning. Industrierna och kommunen utgör de största arbetsgivarna och arbetspendlingen är lika stor till som från Stenungsund. Organisationsbeskrivning Kommunens politiska organisation skiljer sig från de flesta andra. Kommunfullmäktige styr via fem fasta beredningar, två myndighets- nämnder och en kommunstyrelse med tre utskott. Social omsorg ingick mellan 1997 och 2002 i utförarorganisationen som var kopplad till beställarförbundet/samverkansorganet 4S. Social omsorg ansvarar för äldreomsorg och hemsjukvård i kommunen. Hemtjänstchefen ansvarar för hemtjänsten och de fyra distriktsanknutna områdescheferna som tillika är biståndsbedömare. Boendechefen, tillsammans med fyra områdeschefer, har övergripande ansvar för verksamheten i de två äldreboenden som finns. MAS/verksamhetschef för kommunalhälso- och sjukvård ansvarar för sjuksköterskeenhet och där tillhörande områdeschef. Fakta Stenungsunds kommun handikappomsorgen. När det gäller hemsjukvård och hemtjänst är all service, även till personer under 65 år organiserad inom äldreomsorgen. Äldreomsorgen är indelad i sex enheter med nio verksamhetschefer. Enheterna är indelade efter funktion. Varje verksamhetschef har ledningsansvar för personer. Under året förändrades organisationen för kommunsjuksköterskor. Förändringen resulterade i en samlad organisation av kommunsjuksköterskor under en verksamhetschef med målet att tydliggöra sjuksköterskornas yrkesroll och utveckla ett konsulterande arbetssätt. Hemsjukvården i ordinärt boende samt hemsjukvård kvällar och nätter ingår i enheten för hemvård. Särskilda biståndshandläggare beslutar om insatserna och verksamhetscheferna ansvarar för verkställigheten. Vårdoch omsorgsförvaltningen ansvarar inte för färdtjänsten. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 13,8% Total kommunal skatt...31:87 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:62 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 78% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 15,8% Nettokostnad per inv, 65-w år... 34,6 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,7 tkr Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad

13 2.12 Tjörn 2.13 Tynnered SDN Tjörn är en skärgårdskommun och Sveriges sjätte största ö. Till kommunen hör också sju bebodda mindre öar och ett stort antal holmar och skär. Näringslivet är baserat på verksamheter knutna till havet såsom fisk- och konservindustri, rederier, varv och hamnrörelser. Läget i Västra Götaland och närheten till Göteborg gör att många kommuninvånare pendlar till arbeten utanför kommunen. Organisationsbeskrivning Socialnämnden är uppdelad i följande verksamheter: Äldreomsorg, Hemsjukvård, Individ- och Familjeomsorg, Särskilda omsorger (omfattar även LSS), Kommunrehab och en Socialmedicinsk enhet. En central stab är behjälplig med personal- och ekonomifrågor. Äldreomsorgen och hemsjukvården är indelad i fem verksamhetsområden, med en verksamhetschef i varje som är direkt underställd socialchefen. Biståndsenheten är en separat avdelning som även handlägger färdtjänsten. Hemsjukvården är distriktsindelad med sjuksköterskor placerade i distrikten dagtid. Kvällstid finns två sjuksköterskor mobilt i hela kommunen och nattetid finns en sjuksköterska, samt att kommunen i samarbete med primärvården har tillgång till en kommundoktor. Göteborg är indelad i tjugoen stadsdelar i varierande storlek. Varje stadsdel i Göteborg innehåller de verksamheter som är traditionella i en vanlig kommun som förskola, skola, individ och familjeomsorg, kultur och fritid osv. Stadsdelsnämnden ansvarar för verksamheten i stadsdelen. Stadsdelarna ingår i regioner där Tynnered har sin tillhörighet i väster. I stadsdelen finns varierande bostadsbebyggelse, med både radhusområde, villor samt flera områden med hyreshus. Tynnered har en förhållandevis ung befolkning och fjorton procent av befolkningen har invandrarbakgrund. I Tynnered finns ingen industri etablerad men en stor del av de boende arbetar i den kommunala verksamheten, främst i skola, förskola och äldreomsorg. Det finns två små affärscentra på Opaltorget och Smycketorget och närhet till Frölunda torg, som är ett stort affärscentrum i den angränsande stadsdelen Frölunda. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 17,4% Total kommunal skatt...32:43 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:84 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 76% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 23,3% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39,9 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,9 tkr Fakta Tjörns kommun Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Organisationsbeskrivning Verksamheter styrs på två olika nivåer, dels från kommunfullmäktige i Göteborgs stad och dels från stadsdelsnämnden. Äldreomsorgen som benämns Vård och omsorg, ansvarar för biståndsbedömning, förebyggande verksamhet, hemtjänst, äldreboende och den kommunala hälso- och sjukvården i de särskilda boendena. I verksamheten finns, förutom chef för Vård och omsorg, femton enhetschefer som arbetar i ledningsgrupp tillsammans med MAS, kvalitetssamordnare och planeringsledare. Tynnered producerar mer platser i särskilt boende än det finns behov av i stadsdelen och säljer platser i väster. I väster finns en gemensam beläggningsenhet som fördelar platser efter äldres önske- 12

14 mål av placering och efter behov. I Göteborg har en äldreomsorgsplan antagits under året i perspektivet I planen beskrivs en tydlig strategi att satsa på att människor i större utsträckning ska bo kvar i det ordinära boendet och visar på vikten av förebyggande verksamhet. I västra stadsdelarna finns varje år en regional plan med spelregler för arbetet med boendeplatser m.m. Vård och omsorg har sjuksköterskor i de särskilda boendena i den egna organisationen. Den kommunala hälso- och sjukvården i det ordinära boendet administreras av resursverksamhet i Högsbo stadsdel. Samverkan sker också med primärvården i väster. Trygghetslarm i hemtjänst besvaras och fördelas av en organisation med trygghetsjour i Frölunda stadsdel. Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 15,0% Total kommunal skatt...32:78 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...21:55 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 77% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 17,0% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39,7 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,7 tkr Fakta Tynnered SDN Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning...- Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Öckerö Öckerö kommun består av tio bebodda öar, varav fyra är sammabundna med broar. Sextiosju procent av invånarna bor på huvudöarna Öckerö och Hönö och merparten bor i eget småhus. Befolkningen i kommunen Befolkning Antal invånare varav andel personer 65-w år... 16,7% Total kommunal skatt...30:67 varav primärkommunal skatt (exkl. begravningsskatt och begravningsavgift)...20:19 Personal i äldreomsorgen Antal årsarbetare Antal anställda Genomsnittlig tjänstgöringsgrad... 71% Äldreomsorgens kostnader i procent av kommunens totala kostnader... 20,2% Nettokostnad per inv, 65-w år... 39,1 tkr Nettokostnad per inv, 80-w år ,2 tkr Fakta Öckerö kommun har vuxit stadigt sedan 1950-talet. Mer än hälften av de förvärvsarbetande pendlar ut från kommunen till sina arbeten trots att den enda förbindelsen med fastlandet är bilfärja. Bokslut för äldreomsorgen 2002, Tkr Personalkostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Bruttokostnad Intäkter Nettokostnad Nettokostnad per verksamhet, Tkr Särskilda boendeformer Stöd i ordinärt boende Stöd i serviceboende...0 Hemsjukvård Rehab Bostadsanpassning Färdtjänst Övrigt Nettokostnad Organisationsbeskrivning Äldreomsorgen i Öckerö kommun är organiserad i en beställar- och utförarorganisation. Beställarenheten ansvarar för all myndighetsutövning. Biståndsbesluten verkställs av utförarenheterna: hemvård (hemtjänst och hemsjukvård) ett rehabiliterings- och korttidsboende, ett särskilt boende för äldre och ett för dementa. Varje utförarenhet leds av en verksamhetschef som gentemot socialchefen ansvarar för personal, budget, uppföljning samt verksamhetens kvalitet och utveckling. Den kommunala hälso- och sjukvården ligger under respektive verksamhetschef. 13

15 2.15 Befolkning 2002 och befolkningsprognos för 2010 Nedan redovisas kommunernas befolkningssiffror för , hämtade från SCB:s befolkningsstatistik, samt kommunernas egna befolkningsprognoser för Antal 65-w år Befolkning w år i % Antal år år i % Antal 80-w år 80-w år i % Ale ,1% ,6% 912 3,5% Alingsås ,6% ,0% ,7% Härryda ,2% ,1% 953 3,1% Högsbo SDN ,6% ,8% ,8% Kungsbacka ,1% ,4% ,7% Kungälv ,8% ,8% ,0% Lerum ,1% ,8% ,3% Lilla Edet ,1% ,0% 533 4,1% Mölndal ,6% ,4% ,2% Partille ,4% ,6% ,8% Stenungsund ,8% ,7% 680 3,1% Tjörn ,4% ,9% 665 4,5% Tynnered SDN ,0% ,4% 990 3,6% Öckerö ,7% ,8% 582 4,9% Totalt ,1% ,9% ,1% Totalbefolkning Totalbefolkning Antal 65-w år Befolkningsprognos w år i % Antal år år i % Antal 80-w år 80-w år i % Ale ,6% ,3% 907 3,3% Alingsås ,4% ,7% ,7% Härryda ,5% ,6% ,8% Högsbo SDN ,7% ,6% ,1% Kungsbacka ,8% ,4% ,4% Kungälv ,4% ,3% ,1% Lerum ,2% ,0% ,2% Lilla Edet ,4% ,3% 522 4,1% Mölndal ,4% ,9% ,5% Partille ,3% ,8% ,6% Stenungsund ,6% ,2% ,4% Tjörn ,6% ,5% 766 5,1% Tynnered SDN ,9% ,7% ,3% Öckerö ,6% ,7% 605 4,9% Totalt ,5% ,9% ,5% 75% 60% Procentuell förändring i antalet invånare mellan 2002 och % 54% år 80 w år 45% 30% 15% 38% 19% 37% 32% 41% 31% 21% 12% 36% 30% 18% 15% 12% 13% 25% 30% 15% 13% 21% 11% 25% 16% 4% 4% 0% -1% -2% -15% Ale Alingsås Härryda -12% -14% Högsbo SDN Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet 14 Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Tynnered SDN Öckerö Totalt

16 2.16 Kostnad för äldreomsorg Här redovisas den totala nettokostnaden för äldreomsorgen i varje kommun. Nettokostnaden är också relaterad till äldre invånare samt till de personer som får insatser från äldreomsorgen enligt Socialtjänstlagen (SoL), i form av hemtjänst eller särskilt boende (personer som enbart får insatser från den kommunala Hälso- & sjukvården eller enbart färdtjänst ingår inte). Nettokostnaderna i tabellen nedan är hämtade från kommunernas faktarutor tidigare i kapitlet. Personer med insatser enligt SoL, i form av hemtjänst eller särskilt boende, är hämtade från kapitel 3, där de redovisas utförligt. Nettokostnad för äldreomsorgen totalt, i tkr Nettokostnad per kommuninvånare, 65 w år, tkr Nettokostnad per kommuninvånare 80 w år, tkr Nettokostnad per person med insatser enligt SoL, 65-w, tkr Nettokostnad per person med insatser enligt SoL, 80-w år, tkr Ale ,5 153,8 277,7 393,9 Alingsås ,8 151,5 323,5 412,6 Härryda ,0 153,5 274,0 369,5 Högsbo SDN ,7 107,7 199,2 259,4 Kungsbacka ,8 144,7 270,0 363,7 Kungälv ,4 144,9 260,2 579,1 Lerum ,4 163,1 357,3 445,4 Lilla Edet ,1 166,1 323,0 427,6 Mölndal ,0 155,4 267,4 370,7 Partille ,5 142,9 284,7 411,9 Stenungsund ,6 152,7 338,3 540,9 Tjörn ,9 154,9 352,7 455,7 Tynnered SDN ,7 165,7 355,7 515,7 Öckerö ,1 134,2 294,8 373,7 Medel ,4 149,4 298,5 422,8 I diagrammet nedan visas både nettokostnad utslaget per person med insatser samt hur stor andel av befolkningen som får insatser. Slutsatsen man kan dra utifrån den här bilden är att om det är en högre andel av befolkningen som får insatser innebär det vissa stordriftsfördelar och att den brytpunkten verkar finnas runt andelen tretton procent och uppåt. 400 tkr Nettokostnad per personer med insatser, 65 w år Andel av befolkningen, 65 w år, med insatser 17% 20% 20% % 11% 11% 15% 14% 13% 13% 15% 14% 14% 14% % 10% Lerum Tynnered SDN Tjörn Stenungsund Alingsås Lilla Edet Öckerö Partille Ale Härryda Kungsbacka Mölndal Kungälv Högsbo SDN 0% 15

17 Nästa diagram visar hur stor andelen av kommunens/stadsdelens totala kostnader som går till äldreomsorgen samt hur stor andel invånare som är i åldrarna 65-w år. För stadsdelarna Högsbo och Tynnered bör man här ha i åtanke att de bara ansvarar för de mjuka kommunala verksamheterna (förskola, grundskola, kultur & fritid, IFO samt vård och omsorg) och har därför inte med de tekniska verksamheterna i de totala kostnaderna. Utifrån vad som kan utläsas i diagrammet verkar det inte enbart vara andelen äldre i kommunen/stadsdelen som styr hur mycket resurser som satsas på äldreomsorgen. Inte heller om man tittar på andelen i den äldre åldersgruppen, 80-w år, så verkar det styra hur mycket resurser som går till äldreomsorgen. Doktoranderna Tobias Nilsson och Niclas Damsgaard, vid Stockholms universitet, har i rapporten Valfrihet på äldredagar tittat på vilka faktorer som styr kostnaderna för äldreomsorgen. De har funnit att det varken är kommunens hälsostandard, befolkningsstorlek eller skattekraft utan istället mer påverkningsbara variabler som antal anställda och politiska val och ambitioner 1. I sina studier har de även sett tendenser till att den politiska ledningens fördelning på ålder och kön påverkar prioriteringar, som att äldre manliga politiker är mer benägna att satsa på äldreomsorg medan unga kvinnliga politiker satsar mer på barnomsorg och skola. 50% Äldreomsorgens andel av kommunens totala kostnader Andel invånare 65 w år 40% 30% 27% 20% 18% 17% 17% 15% 15% 15% 13% 13% 14% 14% 12% 16% 14% 10% 0% Högsbo SDN 47% 25% 23% 20% 18% 18% 17% 17% 16% 16% 16% 15% 15% 13% Alingsås Tjörn Öckerö Mölndal Lilla Edet Tynnered SDN Lerum Ale Partille Stenungsund Härryda Kungälv Kungsbacka Nettokostnad per invånare, 80-w år, tkr Kommun/År Ale - 116,0-129,1 134,0 133,5 143,3 153,8 Alingsås 108,5 113,3 113,7 118,1 120, ,5 151,5 Härryda ,5 153,5 Högsbo SDN ,7 Kungsbacka ,9 139,3-136,0 136,7 144,7 Kungälv 142,2 159,1 164,6 123,7 133,5 138,4-144,9 Lerum 130,6 170,7 179,0 187,2 148,7 143,5 152,8 163,1 Lilla Edet 167,1 136,1 142,0 148,6 165,6 166,1 Mölndal 114,9 128,9 134,0 134,0 139,4 137,9 148,6 155,4 Partille 114,9 109,5 114,2 117,7 137,9 131,4 141,5 142,9 Stenungsund ,5 128,3 133,6 147,6 152,7 Tjörn ,9 133,0 149,0 142,8 140,9 154,9 Tynnered SDN ,0 165,7 Öckerö 95,0 92,1 93,6 104,0 124,5 137,5 136,1 134,2 Medel 117,7 127,1 151,2 136,0 166,0 137,7 147,1 149,4 1 Valfrihet på äldredagar en utredning om äldrepeng av Niclas Damsgaard och Tobias Nilsson utgiven av Reforminstitutet

18 I ovanstående tabell har nettokostnad per invånare, 80 år och uppåt, sammanställt för samtliga år som nyckeltal inom äldreomsorgen har gjorts i Göteborgsregionens regi. Några kommuner har varit med samtliga år, några har varit borta något år men kommit tillbaka och några har kommit till under de senaste åren. Genom att välja att göra den här jämförelsen med de äldre, äldre blir både siffrorna och diagrammet mer överskådligt. Tendenserna är dock densamma om man jämför åldersgruppen 65 år och uppåt. Över tid kan noteras att kommunerna närmat sig varandra i kostnadsnivåer. Avsikten med diagrammet nedan är inte att kunna följa utvecklingen för varje kommun utan att illustrera den samlade bilden över hur kommunerna faktiskt verkar ha närmat sig varandra i kostnadsnivåer. Vi som årligen arbetat med innehållet i rapporterna vill gärna tro att det beror på att nyckeltalsrapporten bidragit till ökade kunskaper och att man genom den lär av varandra. Utvecklingen av nettokostnad per invånare 80-w år, mellan åren 1995 och 2002 tkr 190 Lilla Edet Stenungsund Härryda Tynnered SDN Kungälv Lerum Kungsbacka Tjörn 140 Medel Partille Mölndal Alingsås Ale Högsbo SDN Öckerö

19 3 Vård och omsorg i särskilt och ordinärt boende Sedan ädelreformen genomfördes 1992 har kommunerna ett samlat ansvar för äldreomsorgen. Kommunerna svarar sedan dess för hemtjänst, hemsjukvård och olika boendeformer för äldre med särskilda behov. I rapporten är äldreomsorgen indelad efter insatser i särskilt och ordinärt boende. De särskilda boendena delas sedan upp i somatiskt boende (boenden som tidigare kallades för ålderdomshem och sjukhem) och demens- psykogeriatriskt boende (t.ex. gruppbostäder för åldersdementa eller äldre psykiskt handikappade). I de särskilda boendena finns tillgång till vårdpersonal dygnet runt, gemensamma utrymmen för måltider och annan service. På de somatiska boenden som har hög vårdtyngd finns dessutom ofta resurser för medicinsk vård. Som ordinärt boende räknas det egna hemmet samt de serviceboenden (servicehus och servicelägenheter), som sju av kommunerna här har. Omsorg i ordinärt boende sker genom hemtjänst, hemsjukvård och vanligtvis också trygghetslarm. I anslutning till servicehusen finns ofta en dagcentral. Serviceboendena består idag många gånger av flera kategorier av boenden. Efter hand som de boende blir äldre och omvårdnadsbehovet ökar förändras karaktären på boendena. Förutom ordinärt boende finns många gånger demens- och gruppboenden integrerade, vilket gör att exakta gränsdragningar mellan ordinärt och särskilt boende kan vara svåra att göra och schabloner får ibland användas i beräkningarna. Hemsjukvården utför sjukvårdande insatser i det egna hemmet och i de särskilda boendena (dock ej läkarinsatser). 3.1 Insatser enligt SoL Siffrorna nedan visar antalet personer med biståndsbedömda insatser, enligt Socialtjänstlagen (SoL). Insatser i form av färdtjänst och hemsjukvård ingår alltså inte. Insatserna redovisas för samtliga personer 65-w år och uppdelat på åldersgrupperna år samt 80-w år 2. Insatserna är också fördelade efter särskilt och ordinärt boende samt serviceboende. Insatser för befolkningen 65 w år Personer med insatser Varav i ordinärt boende Varav i serviceboende Varav i särskilt boende Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Antal i % av bef. Ale ,9% 259 7,7% 77 2,3% 169 5,0% Alingsås ,1% 461 7,4% ,7% Härryda ,2% 328 8,7% ,5% Högsbo SDN ,0% ,8% ,1% Kungsbacka ,0% 652 7,0% 316 3,4% 344 3,7% Kungälv ,0% 450 7,5% 37 0,6% 352 5,9% Lerum ,6% 264 5,6% 23 0,5% 254 5,4% Lilla Edet ,0% 137 7,0% ,0% Mölndal ,8% 667 8,0% 230 2,8% 506 6,1% Partille ,2% 285 6,0% 148 3,1% 195 4,1% Stenungsund ,2% 183 6,1% ,1% Tjörn ,3% 129 5,0% 35 1,4% 128 5,0% Tynnered SDN ,1% 255 6,2% ,0% Öckerö ,3% 135 6,8% ,5% Totalt ,2% ,4% 866 1,3% ,5% 2 Underlaget är hämtat från kommunernas redovisning till SCB i Socialstyrelsen i blanketten Vård och omsorg om äldre och funktionshindrade enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, 2002 och avser mättillfället den 1 oktober

20 Personer med insatser Antal i % av bef. Befolkningen år Varav i ordinärt boende Antal i % av bef. Varav i serviceboende Antal i % av bef. Varav i särskilt boende Antal i % av bef. Personer med insatser Antal i % av bef. Befolkningen 80-w år Varav i ordinärt boende Antal i % av bef. Varav i serviceboende Antal i % av bef. Varav i särskilt boende Ale 149 6,0% 92 3,7% 19 0,8% 38 1,5% ,0% ,3% 58 6,4% ,4% Alingsås 203 4,8% 120 2,8% ,0% ,7% ,0% ,7% Härryda 138 4,9% 94 3,4% ,6% ,6% ,6% ,0% Högsbo SDN 204 7,3% 151 5,4% ,9% ,5% ,5% ,0% Kungsbacka 338 4,9% 203 2,9% 51 0,7% 84 1,2% ,8% ,3% ,8% ,6% Kungälv ,3% 283 6,3% 27 0,6% 152 3,4% ,0% ,1% 10 0,7% ,3% Lerum 107 3,1% 69 2,0% 9 0,3% 29 0,8% ,6% ,5% 14 1,2% ,0% Lilla Edet 67 4,7% 44 3,1% ,6% ,8% 93 17,4% ,4% Mölndal 391 6,6% 218 3,7% ,9% ,9% ,6% 168 7,0% ,4% Partille 194 5,5% 98 2,8% ,4% ,7% ,9% 100 8,0% ,8% Stenungsund 115 5,0% 88 3,8% 0 0,0% 27 1,2% ,2% 95 14,0% 0 0,0% 97 14,3% Tjörn 66 3,4% 32 1,7% 8 0,4% 26 1,4% ,0% 97 14,6% 27 4,1% ,3% Tynnered SDN 143 4,5% 91 2,9% ,7% ,1% ,6% ,6% Öckerö 56 4,0% 35 2,5% ,5% ,9% ,2% ,7% Totalt ,6% ,5% 224 0,5% 791 1,7% ,9% ,8% 642 3,6% ,5% Antal i % bef. Diagrammen nedan visar hur fördelningen på boendeformer ser ut för de som får insatser enligt SoL. Första diagrammet visar totalt och det andra enbart för dem som är 80 år och äldre och därmed de som i regel har mest insatser. Diagrammen är sorterade efter högsta andel av befolkningen som har insatser. Personer med insatser enligt SoL, i procent av befolkningen 65-w år 20% 10% 13% 8% 7% 8% 9% 7% 8% 7% 7% 6% 6% 5% Ordinärt boende Serviceboende Särskilt boende 6% 6% 3% 2% 3% 0,6% 3% 0,4% 1% 0% Högsbo SDN 7% 6% 8% 5% 6% 4% 6% 7% 7% 4% 5% 5% 5% 4% Mölndal Alingsås Ale Härryda Kungsbacka Kungälv Lilla Edet Öckerö Partille Lerum Tjörn Tynnered SDN Stenungsund Personer med insatser enligt SoL, i procent av befolkningen 80-w år Ordinärt boende 45% 25% 26% 19% 18% 18% 17% 17% 16% 7% 6% 6% 5% Serviceboende Särskilt boende 30% 6% 6% 15% 7% 11% 6% 3% 0,6% 1% 8% 4% 0,4% 1% 1% 0% Härryda 17% 16% 16% 11% 14% 21% 20% 19% 19% 12% 15% 16% 14% 13% Högsbo SDN Mölndal Kungsbacka Ale Lilla Edet Alingsås Lerum Öckerö Partille Tjörn Tynnered SDN Stenungsund Kungälv 19