Pekplattorna är inte skolans framtid, utan dess nutid. Lärares erfarenheter av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pekplattorna är inte skolans framtid, utan dess nutid. Lärares erfarenheter av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP)"

Transkript

1 Pekplattorna är inte skolans framtid, utan dess nutid Lärares erfarenheter av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP) Marie Håkans, Avhandling för pedagogie magisterexamen Pedagogiska fakulteten Åbo Akademi 2013

2 Abstrakt Författare Årtal Marie Håkans 2013 Arbetets titel Pekplattorna är inte skolans framtid, utan dess nutid Lärares erfarenheter av projektet Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP) Opublicerad avhandling i pedagogik för pedagogie magisterexamen. Sidoantal Vasa: Åbo Akademi. Pedagogiska fakulteten 70 Projekt Pekplattans Pedagogiska Potential (PPP) Referat Syftet med avhandlingen är att undersöka lärares erfarenheter av att använda pekplattor i sin undervisning. Undersökningen är kvalitativ till sin karaktär och intervju har använts som undersökningsmetod. Respondenterna är fyra lärare som arbetat inom projektet Pekplattans Pedagogiska potential (PPP) från och med hösten Genom min undersökning har de fått gett sin synvinkel på att arbeta med pekplattor i skolan. Resultaten av undersökningen tyder på att pekplattor är ett uppskattat verktyg av både elever och lärare. Att pekplattorna har stora användningsmöjligheter och att de lämpar sig väl för undervisning. Lättillgänglighet, mobilitet, snabbhet och användarvänlighet är ord som genomsyrar hela avhandlingen och som kan användas för att peka ut pekplattans styrkor. Med hjälp av pekplattor kan lärare spara både tid och arbetsmoment och tillsammans med eleverna skapa helt nya undervisningsupplevelser. Sökord digitala läromedel, pekdatorer, undervisning, lärare digitaalinen oppimateriaali, taulutietokoneet, opetus, opettajat

3 Innehåll 1 Inledning och bakgrund till val av ämne En digital vardag i skolan Definition av centrala begrepp Digital kompetens och digital skolvardag Digitala verktyg i undervisningen Användning av pekplattor Pekplattan som lärarverktyg Lärarens digitala kompetens Lärare på pekplattor Ett projektbaserat arbete Metod Syfte och forskningsfrågor Forskningsansats och metod Val av respondenter och undersökningens genomförande Analys och bearbetning av insamlat material Etik, tillförlitlighet och trovärdighet Resultatredovisning Pekplattan som multimodalt läromedel Pekplattan som lärarverktyg Undervisningsplanering och användning Eget intresse och tekniskt stöd... 42

4 5.2.3 Ett projektbaserat arbete Sammanfattande diskussion Resultatdiskussion Pekplattan och pedagogiken Nya modaliteter i undervisningen Pekplattan som lärarverktyg Metoddiskussion Avslutande reflektioner och förslag på fortsatt forskning Litteratur Bilaga 1. Intervjufrågor Bilaga 2. Utdrag ur transkription Figurer Figur 1 TPACK-modellen... 18

5 1 Inledning och bakgrund till val av ämne Våren 2012 skrev jag min kandidatavhandling med rubriken med plattan räcker det med ett verktyg En kvalitativ studie om läsning av skönlitteratur på pekplattor i skolan. Syftet med denna avhandling var att ur en IT-pedagogs och ur en läromedelsutvecklares synvinkel undersöka hur pekplattan fungerar som läsverktyg och vad detta verktyg kan tillföra undervisningen. Mitt fokus låg då på läsning och hur pekplattan fungerar som läsverktyg. Digitala verktyg i allmänhet och pekplattor i synnerhet är ett ämnesområde som fortfarande intresserar mig. I min magisteravhandling har jag dock valt att fokusera på lärares upplevelser av att arbeta med pekplattor i undervisningen. Det är läraren som innehar huvudansvar för lektionsplanering och det är upp till läraren att se till att inlärning sker. Att ge elever pekplattor är inget problem, glänsande tekniska prylar mottas knappast med avsky. Det är lärarens inställning till lärande och kunskap som påverkar hur den pedagogiska verksamheten är utformad och inte tillgången till teknik (Alexandersson, Linderoth och Lindö, 2001). Utmaningen är att ge eleverna något mer. Något som de inte kan få med papper och pennor eller traditionella läromedel. Att med hjälp av pekplattor tillföra något till undervisningen. Jag vill därför ta reda på om pekplattor kan göra detta. Tillföra något. Utbildningsstyrelsen stöder påståendet att skolan och eleverna bör ges en möjlighet att ta del av de tekniska verktyg som kan användas i undervisningen. Ett av läroplanens grundläggande temaområden behandlar människan och teknologin. Temaområdets syfte är att eleverna ska få en förståelse för människans förhållande till teknik och vad tekniken har för betydelse i vardagslivet. Som centrala mål nämns att eleven ska lära sig använda informationsteknisk apparatur på ett ansvarsfullt sätt och att de även ska lära sig ta ställning till teknologiska val och fundera på hur framtidens teknologiska samhälle kan se ut. (Utbildningsstyrelsen, 2004, s. 41.) Att 1

6 använda digitala hjälpmedel hör till många elevers vardag och denna vardag bör även avspeglas i skolan. Även om många elever använder internet och digitala verktyg hemma betyder det inte att de automatiskt är bekanta med hur verktygen kan användas på ett ändamålsenligt sätt. I detta fall för inlärning. Elever bör därför stödas i att utveckla sin digitala kompetens. Digital kompetens bygger på att man kan utnyttja de kommunikativa medel som finns för digital läsning och skrivning och med hjälp av dessa få kunskap och kulturella upplevelser (Iversen Kulbrandstad, 2006, s ). År 2006 fastslog EU att digital kompetens är en av de åtta nyckelkompetenser som krävs för livslångt lärande (Hylen, 2010, s. 54). Dagens och morgondagens samhälle är föränderligt och vi bör därför lära oss att utnyttja de digitala verktyg som finns (Hylén, 2010, s.6). Stationära och bärbara datorer är ett naturligt och välkänt verktyg i skolorna idag medan pekplattor fortfarande ses som något av en nyhet i skolvärlden. Detta innebär att det är ett aktuellt forskningsområde. (Webb, 2012, s. 6) Vid Pedagogiska fakulteten har man under hösten 2011 inlett projektet Pekplattans Pedagogiska Potential vars mål är att undersöka vad pekplattor kan tillföra undervisningen (lärmiljöer och internationalisering, 2011). Projektet är en del av det övergripande projektet Didaktiska dimensioner i digitalt lärande (DiDiDi). Syftet med DiDiDi är att granska, upptäcka och sprida de lärandepotentialer som ny innovativ digital teknik kan innebära för undervisning och didaktisk utveckling i skola, lärarutbildning, forskning och fortbildning (dididi.fi, 2012). De lärare som använts som respondenter i min undersökning har alla varit verksamma inom projektet och fungerat som laboratorielärare för hur undervisning med och på pekplattor kan se ut. 2

7 Syftet med denna avhandling är att undersöka lärares erfarenheter av att använda pekplattor i sin undervisning. Utgående från detta syfte har tre forskningsfrågor utformats. 1. Hur fungerar pekplattan som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen? 2. Kan pekplattan tillföra nya modaliteter till undervisningen och i så fall hur? 3. Hur fungerar pekplattan som lärarverktyg? Avhandlingens disposition Avhandlingen består i huvudsak av en litteraturdel och en empirisk del, fördelat på sammanlagt sex kapitel. I de tre första kapitlen presenteras relevanta teorier och litteratur. Metoden för den empiriska undersökningen tas upp i kapitel fyra och i kapitel fem presenteras de resultat som framkommit i undersökningen. Det sjätte och sista kapitlet innehåller en avslutande och sammanfattande diskussion. I det inledande kapitlet presenteras bakgrunden till avhandlingen och redogörs för mitt intresse för detta temaområde. I detta kapitel tas även avhandlingens syfte upp. Kapitlet avslutas med en översikt av avhandlingens disposition. I kapitel två definieras centrala begrepp som är nödvändiga att känna till innan avhandlingen läses. Här presenteras även teorier gällande en digital vardag i skolan och hur och varför man kan ta in digitala verktyg och pekplattor i undervisningen. Begreppet digital kompetens och vad det innebär gås även igenom. I kapitel tre diskuteras pekplattan som lärarverktyg. Vilka kompetenser man som lärare bör ha för att undervisa med och om pekplattor. I detta kapitel redogörs även för arbetet inom projektet Pekplattans Pedagogiska Potential. 3

8 I kapitel fyra redogörs för undersökningens syfte. I detta kapitel beskrivs även den forskningsmetod som valts samt vilka datainsamlingsmetoder som använts. Jag redogör också för val av respondenter, genomförande av undersökning och hur forskningsmaterialet har bearbetats och analyserats. Slutligen behandlas undersökningens tillförlitlighet och trovärdighet. I kapitel fem redovisas de resultat som framkommit utgående från de utförda forskningsintervjuerna. För att tydliggöra resultatet har forskningsintervjuerna delats in i ett antal delområden och inom dessa presenteras respondenternas utsagor. I kapitel sex tolkas och diskuteras resultaten i relation till den teoretiska referensram som presenterades i kapitel två och tre. Kapitlet inleds med en resultatdiskussion som är uppdelad enligt forskningsfrågorna. Därefter följer en kritisk granskning av undersökningens genomförande och metodval. Avslutningsvis ges förslag till fortsatt forskning inom det aktuella temaområdet. 4

9 2 En digital vardag i skolan I detta kapitel tas upp och definieras centrala begrepp som används i avhandlingen. Att skriva en avhandling rörande teknik som är aktuell idag, gör att texten redan imorgon kan vara föråldrad. Jag har därför valt att redogöra för vad jag i denna text avser med begrepp som pekplatta och app. Inom detta kapitel presenteras även olika teorier gällande hur man i skolan kan arbeta med digitala verktyg och vad införande av dessa kan ha för betydelse för elever och lärare. 2.1 Definition av centrala begrepp Enligt Helmersson (2011) kan en pekplatta definieras som en pekdator med avancerade funktioner som manövreras genom att man pekar, nuddar eller drar med fingrarna på den tryckkänsliga skärmen. Pekplattor finns i många olika varianter och skärmens storlek kan variera mellan 12 och 25 cm. Gemensamt för plattorna är att de ska vara behändiga att hålla i handen. På en pekplatta är det exempelvis möjligt att surfa på internet, skriva text, redigera bilder, fotografera och skapa film, se på film och utföra andra aktiviteter, som på en dator. För att möjliggöra dessa aktiviteter kan man ladda ner en mängd olika applikationsprogram, appar. Appar kan man hitta och ladda ned gratis eller mot betalning från företag som utvecklat applikationer för pekplattor. (Helmersson, 2011.) En applikation eller app definieras av Nationalencyklopedin som ett datorprogram som är avsett för en viss tillämpning i praktiskt arbete, till skillnad från systemprogram som är avsedda för datorns inre arbete och verktygsprogram för datahantering. (Nationalencyklopedin, 2011.) 5

10 Pekplattor är ett relativt nytt verktyg med många olika benämningar. Språkrådet rekommenderar att man på svenska använder uttrycket pekdator, alternativt pekplatta. Benämningar som surfplatta, läsplatta och det engelska tablet används även. Pekdator eller pekplatta anses smidigast eftersom termerna övergriper alla sorters pekplattor, oberoende funktion, operativsystem eller varumärke. (Språkrådet, 2011.) Jag har valt att använda termen pekplatta och i avhandlingens empiriska del refereras till en pekplatta av typen ipad 2. En modell utrustad med kamera och videokamera. 2.2 Digital kompetens och digital skolvardag Det talas inte längre om eller hur man ska använda IT i undervisningen. I stället har diskussionerna övergått till vilka metoder som är de bästa och hur lärandet på bästa sätt kan stödas med hjälp av datorer och IT. (Hylén, 2010, s.5.) I den finländska undersökningen, Lasten mediabarometeri 2011, gjord av sällskapet för mediefostran framkom resultat att 79 % av ungdomar mellan sju och elva år använder internet på fritiden. Av alla deltagare använder 40 % internet dagligen eller nästan varje dag (Lasten mediabarometeri, 2012, s. 23) Digitala teknologier utgör en viktig del i dagens samhälle och finns närvarande såväl på arbetsplatser som i privata hemmiljöer. Digitala verktyg har kommit att bli redskap för att representera, lagra och kommunicera mänskliga erfarenheter och kunskaper samt ett medel för att nätverka och samspela socialt. Digitala teknologier är ett naturligt inslag i många ungas liv och de lever i en så kallad medieekologi med smarttelefoner, datorspel och sociala medier. Detta medför ett krav på nya typer av kompetenser och en utvecklad metakunskap och generella kompetenser blir viktigt. (Lindström, 2012.) För att kunna utnyttja de kommunikativa medel som finns för digital läsning och skrivning och med hjälp av dessa få kunskap och kulturella upplevelser krävs digital kompetens (Iversen Kulbrandstad, 2006, s ). Kunskap kan definieras som en förmåga att använda en uppsättning sociala tecken 6

11 på ett ändamålsenligt sätt. Med detta som grund kan lärande ses som en ökad eller utvecklad förmåga att använda dessa sociala tecken på ett meningsfullt sätt. Lärarens uppgift blir då att hjälpa eleverna utveckla den kunskap de redan har. (Selander, 2008, s.34.) Att utveckla generella kompetenser och meta-kunskaper är en av skolans utmaningar. Det är både viktigt att utveckla färdigheter kopplade till konkret användning av digitala medier och verktyg men också viktigt att skapa förståelse för hur dessa verktyg kan användas inom skolans läroämnen. Att kunna hantera ett verktyg men också förstå för vilket ändamål verktyget lämpar sig bäst. Digital kompetens innebär även en utvecklad förståelse för informationssökning och hur man hanterar databaser samt en förståelse för vilka begränsningar som kan finnas med de redskap som används. Det vill säga kunskaper och färdigheter i att använda specifika teknologier. (Lindström, 2012.) Vid de digitala verktygens intågande uppstår även frågor gällande syn på kunskap och var gränsen mellan det arbete som ett verktyg gör och den kunskap som användaren har ska dras. Med hjälp av internet och digitala verktyg går det smidigt och enkelt att ta fram information och fakta om nästintill vad som helst. Information som inte är utformad med ett pedagogiskt syfte, som i en lärobok. I de flesta textbehandlingsprogram finns stavningskontroller som både rättar och föreslår grammatikaliska ändringar och med hjälp av ordböcker och uppslagsverk på nätet är det behändigt att slå upp eller översätta obekanta begrepp. Med hjälp av olika appar kan användaren följa med nyheter i realtid, kontrollera platser på kartor och delta i sociala samtal. Programvaror för att lösa problem blir allt mer specialiserade vilket kan leda till att vissa typer av kunskaper och färdigheter blir utdaterade och ses som mindre relevanta. Egenskaper som att kunna saker utantill kan få mindre plats i förhållande till exempelvis färdigheter i informationssökning. (Lindström, 2012.) När det talas om digital kompetens ligger fokus i många fall fortfarande på informationsteknik. Idag borde detta fokus förflyttas till det som på engelska kallas 21st Century skills. Kunskaper som krävs för att kunna arbeta och leva i dagens och morgondagens samhälle. Den mest centrala förmågan inom dessa 7

12 kunskaper är att, ofta tillsammans med andra, kunna använda sina färdigheter till att skapa något nytt. (Hylén, 2010, s.6.) Det finns många benämningar på den generation barn och ungdomar som är födda i början av 90-talet och senare. Digitala infödingar (Digital natives) är en av dem. Namnet anspelar på att de är uppvuxna med datorer och internet och många menar att detta gör dem till experter på digital teknik och internetanvändning. Denna och liknande benämningar på en hel generation unga har dock börjat ifrågasättas eftersom det anses fel att se på individerna som en homogen grupp. Det finns fortfarande en stor del unga som inte är bekanta med att använda digitala verktyg och en ännu större grupp som inte känner till hur verktygen kan användas på ett pedagogiskt sätt. Det är därför fortfarande viktigt att läraren kan fungera som handledare och at det inte förutsätts att alla unga kan och vet allt om digitala verktyg. (Tallvid, 2010, s.52;hilli, ) 2.3 Digitala verktyg i undervisningen Teknik per definition har länge varit ett inslag i klassrummen och allt från pennorna det skrivs med till vilken tavla som används kan ses som teknik. Man bör dock göra en differentiering av olika sorters teknik. Om man delar in tekniken i två delar kan den ena karaktäriseras som specifik, stabil och transparent. Exempel på denna sorts teknik är en penna eller en whiteboardtavla. Dessa två är traditionella kända redskap med ett specifikt ändamål och det är lätt att förstå hur de ska användas. Den andra sortens teknik kan däremot karaktäriseras som skiftande och ostabil. Denna sorts teknik kommer i många olika sorters format, uppdateras kontinuerligt och kräver därmed en större förståelse för att hantera än de traditionella redskapen. De flesta moderna digitala verktyg faller under denna kategori. (Koehler & Mishra, 2009, s. 61.) Att kunna bevisa huruvida IT kan bidra till högre skolresultat och effektivare lärande är önskvärt men svårt (Hylén, 2010, s.20). Utvärderingar gällande huruvida digitala 8

13 medier kan förändra undervisningen visar i allmänhet på långsamma och små förändringar (Lindström, 2012). Studierna bygger ofta på små elevgrupper där eleverna själva uppskattat sitt kunnande. Mätningarna är dessutom ofta gjorda i samband med projektarbeten eller andra specialsituationer där eleverna regelbundet och koncentrerat arbetat med digitala verktyg. För att få trovärdiga resultat borde uppföljningar göras för att se om effekten kvarstår och elevens livssituation och medievardag borde tas i beaktande. (Hylén, 2010, s.20). Hylén nämner två studier som visar statistiskt signifikanta samband mellan hög ITanvändning och förbättrade skolresultat. En OECD-rapport från 2009 visar att de 15- åringar som regelbundet använder IT hemma och i skolan uppvisar högre resultat i matematik än de som inte använder IT hemma. En koreansk studie visar liknande siffror. I denna studie framkommer dock att IT användningen i hemmet spelar en större roll än vad man kan tro. I Sverige använder elever i genomsnitt IT i hemmet 13 timmar per vecka, medan de i skolan endast använder IT en timme i veckan. För att kunna dra direkta samband mellan IT-användning i skolan och skolresultat kan det krävas att mängden IT-användning i skolan ökar. (Hylén, 2010, s.21.) En digitalisering av undervisningen medför nödvändigtvis inte att den reformeras i mer grundläggande avseenden (Lindström, 2012). Även om det är svårt att statistiskt bevisa hur IT kan effektivera skolan och höja elevernas resultat så är det ingen orsak att sluta investera i teknik i skolan. Elever idag lever i en IT-baserad miljö och skolan bör hjälpa eleven att bättre förstå och använda sig av nätsamhället. Trots att de är vana IT-användare betyder det inte automatiskt att de är mogna för att använda tekniken i sitt lärande. Tidigare talade man om en tillgångsklyfta. Att alla elever inte hade tillgång till digitala verktyg. Idag har denna klyfta övergått till en användarklyfta. De flesta har tillgång till datorer och digitala verktyg, men alla är inte lika vana användare av verktygen. (Hylén, 2010, s.22.) Fastän eleverna är vana med att använda digitala verktyg, tekniskt sett, kan många vara ovana med att använda dem på ett pedagogiskt vis. Internet och nätbaserade program erbjuder en ofantlig mängd information och många val och det kan vara svårt att sålla ut vad som är relevant. Detta lyfter fram behovet av tid, reflektion och fördjupning. Nya medier och verktyg kan kännas spännande för både 9

14 elever och lärare men det är viktigt att också komma ihåg att ta ett steg tillbaka och tillsammans reflektera över varför och hur olika lärresurser används. (Kjällander, 2011, s.260.) Nya möjligheter och redskap för att representera, spara, tillgängligöra och kommunicera mänskliga erfarenheter och kunskaper medför att våra kunskaper och sätt att lära förändras. Digitala resurser ger en möjlighet till uttryck inte enbart i text utan även genom andra typer av representationer som bild, film, ljud och symboler. Detta betyder dock inte automatiskt att den skrivna texten blir oviktig. Text och skriftspråk i olika former är nödvändiga även inom olika former av digitala och sociala medier. (Lindström, 2012.) Digitala verktyg ska dock inte ses som något revolutionerande som i sig kan forma eleverna till kunskapssökare och göra undervisningen bättre. Det är inte första gången som nya medel tas in i skolan. När radion, videobandspelaren och Tv:n slog igenom sågs även de som verktyg för att omforma undervisningen. Dessa redskap har dock inte utvecklats från sina primära användningsområden till pedagogiska verktyg, utan har endast anpassats till undervisning enligt lärarens behov. Datorn faller även den under samma kategori, eftersom den varken i design eller i funktion är anpassad till skolvärlden. Den som väljer att använda datorer i undervisningssyfte måste anpassa sig till de förutsättningar och begränsningar datorn har att ge. (Säljö, 2002, s ) Huruvida de digitala verktygen uppfattas som positiva för elevernas, lärarnas och skolans utveckling är viktigt för att verktygen ska integreras i undervisningen (Säljö, 2002, s.21). Det finns ingen direkt definition på vad ett läromedel är men ett sätt att definiera det är något som producerats i syfte att användas för lärande, exempelvis en lärobok. Lärare använder sig dock av mycket annat material utanför läroböckerna och detta material kan benämnas som lärresurser eller lärobjekt. Digitala lärresurser kan vara digitala läromedel, nätbaserade program avsedda för undervisning, nättidningar eller annan information som eleverna tillhandahåller digitalt. (Hylén, 2010, s ) 10

15 Digitala lärresurser skiljer sig från traditionella pappersläromedel i flera avseenden. Den största skillnaden är att de digitala i många fall är interaktiva och multimodala. Att en lärresurs är interaktiv betyder att mottagaren med sina val eller svar kan påverka hur innehållet presenteras. (Hylén, 2010, s.68.) Exempel på digitala lärresurser är datorspel och digitala läromedel. Med digitala läromedel avses sammanhållna produktioner som innehåller dels ett lärostoff och dels en metodik. Dessa utformas ofta som komplement eller ersättare till ett tryckt läromedel. Uppslagsverk, lexikon och kartprogram är verktyg som kan användas som lärresurser. Andra exempel är olika sociala programvaror så som bloggar, diskussionsforum på nätet och wikis. Wikis är en form av webbsida som utformas av användaren, men som till skillnad från en blogg är öppen för vem som helst att publicera bild och text. Detta kan vara ett bra verktyg för exempelvis grupparbeten mellan personer som befinner sig på olika platser. (Hylén, 2010, s ) Ett mål är att läromedlets innehåll ska vara tillräckligt problematiserat. Då kan eleverna förstå och beskriva det digitala läromedlet som en resurs eller ett verktyg för sitt eget lärande i stället för att endast se det som ett instrument som används utan eftertanke. Med hjälp av digitala lärresurser kan eleverna själva designa ramarna för undervisningen. (Kjällander & Selander, 2011, s.256, 260.) Användning av pekplattor Karen Fasimpaur presenterar i artikeln E-Books in Schools (2004) olika sätt som pekplattors och e-böckers funktioner kan användas i lärsituationer. Eleverna kan använda nätbaserade ordlistor för att snabbt slå upp obekanta ord och med hjälp av dessa kan tröskeln till att fråga läraren eller att gå till bokhyllan och slå upp obekanta ord sänkas. Att ändra storlek på texten kan ses som en obetydlig detalj, men är av stor vikt för läsaren. För personer med nedsatt syn är möjligheten att få större textstorlek en chans att obehindrat kunna läsa samma texter som sina klasskamrater (Fasimpaur, 2004, s. 12). Studier visar även att denna funktion 11

16 motiverar eleverna till läsning eftersom en större textstorlek ger en känsla av att en sida innehåller färre ord, vilket kan ge en känsla av att det går snabbare att läsa (Larson, 2010, s. 20). För yngre barn som inte har en helt utvecklad finmotorik kan även en pekplatta fungera som ett bra stöd. En pekplatta styrs med fingrarna och kan därför vara lättare att manövrera än den traditionella pennan. Beroende på hur fingrarna dras på pekplattans skärm utförs olika kommandon. Denna teknik kan kallas för Swipeteknik eller touchgestures. Med små rörelser är det möjligt att bläddra, zooma och flytta objekt på skärmen, något som barn och unga lärt sig snabbt och även överfört till traditionella medier. Man kan se små barn som försöker zooma in bilder i en papperstidning eller byta kanal på Tv:n genom att dra fingret över bildrutan. De flesta touch-tekniker är intuitiva vilket innebär att det håller på och skapas ett nytt språk, eller nytt sätt att kommunicera. Man förväntar sig att något ska ske när en viss rörelse utförs. De unga lever i en föreställningsvärld där mycket omkring dem är digitalt. (Folker-Aschan, 2012; Mildner, 2012; Dean, 2011, s.23) Pekplattor kan även användas för att individualisera undervisningen enligt elevers olika inlärningsstilar eller kunskapsnivåer. Många appar är indelade i nivåer, vilket medför att en hel klass kan arbeta med samma app, men svårighetsgraden kan anpassas efter elevens kunskaper (Hylén, 2013, s. 23) De flesta programvaror erbjuder även en funktion att få texten uppläst. Denna funktion kan vara till stor hjälp för elever med en auditiv inlärningsstil, samt direkt stöda elever med nedsatt syn. Elever som är rörelsehindrade kan ha svårt att hålla i en bok och svänga blad. En pekplatta kan hållas i en hand eller enkelt placeras på en bekväm nivå och därför underlätta arbetet. (Blanck, 2010; Hylén, 2013, s.23.) Läsning av e-böcker kan även stöda elevers läsförståelseförmåga samt utveckla deras estetiska förmåga (Larson, 2010, s. 15). Med hjälp av pekplattan kan eleverna också spela in röstmeddelanden, som exempelvis en läseläxa. Läraren kan sedan lyssna på elevens läsning i efterhand eller tillsammans med eleven och även använda ljudfilerna för att utvärdera elevens läsutveckling under en längre tid (Hylén, 2013, s.23). Pekplattans stora mångsidighet är en fördel för undervisningen och något som erbjuder nya 12

17 undervisningsmetoder. I dag fokuserar man starkt på en individualiserad undervisning och pekplattan kan fungera som ett stort stöd både för lärare och för elever (Larson, 2010, s. 21). En klass kan även uppehålla en så kallad klassblogg där de kan diskutera och kommentera varandras texter och uppgifter. En blogg kan fungera som en direktlänk mellan traditionell text och hypertext eftersom eleverna kan lägga in länkar, videoklipp, musik och kommentarer relaterat till texten. Pekplattan gör att detta arbete blir smidigt eftersom text, uppgifter och blogg finns samlat på samma plats. (Larson, 2008, s. 124.) Ett flertal forskare hävdar att barn automatiskt uppfattar undervisningen som roligare och mer effektiv när de får möjlighet att använda digitala verktyg i skolan (Alexandersson, m.fl., 2001, s. 102). Exempelvis inom ramarna för projektet Intelligent på tangent undersöktes elevers skrivglädje och resultatet blev då att den grupp elever som främst använt datorn som skrivverktyg upplevde skrivandet mer glädjefyllt och motiverat, jämfört med den kontrollgrupp som använt penna och papper för att utföra samma skrivuppgifter (Gädda & Åbacka, 2010,s. 104). Att använda pekplattan som skrivverktyg fungerar utmärkt och eleverna kan snabbt och enkelt skriva texter med hjälp av olika ordbehandlingsprogram. I en undersökning utförd av Hylén (2013) framkommer att lärare anser att elevernas texter blir kortare och mer innehållslösa när de skrivs på pekplattor. På pekplattan finns ett inbyggt skärmbaserat tangentbord som tar upp en stor del av skärmen när det är aktivt, det vill säga när man skriver. Detta kan göra det svårare att skapa sig en helhetsbild av texten och försämrar därmed textens kvalitet. (Hylén, 2013, s.24.) Elever har inte bara visat större läs- och skrivglädje vid användning av pekplattor utan också generellt sett syns en höjning av motivation och arbetsglädje vid användning av pekplattor. Lärare säger att eleverna samarbetar bättre, att klassrumsklimatet förbättrats och att nivåskillnader i elevgruppen suddats ut. Pekplattan ger en större möjlighet till individualisering än traditionella läromedel men fungerar samtidigt bra vid grupparbeten och gemensamma projekt. (Hylén, 13

18 2013, s.4,11, Dean, 2011, s.22) En faktor som visat sig påverka elevernas motivation och uppskattning är hur motiverad deras lärare är. Om läraren är kunnig och intresserad är elevernas intresse högre än om de är tvungna att lära sig använda programvaror själva. De elever som har tillgång till en egen pekplatta visar även högre motivation än de som delar pekplattor med andra elever. (Hylén, 2013, s.26.) Enligt Tallvid (2010) känner sig en del lärare tveksamma till att ta in pekplattor i undervisningen. De är oroliga att elverna ska se pekplattan som en spelmaskin eller leksak i stället för som ett verktyg för lärande. Många elever har peklattor hemma och därför är det viktigt att läraren är tydlig med på vilket sätt pekplattorna används i skolan. En traditionell lärobok innehåller endast text medan en pekplatta även erbjuder möjligheter att exempelvis surfa på internet, spela spel och lyssna på musik. I de flesta fall är detta en fördel men för elever med koncentrationssvårigheter eller för de som är vana vid att göra flera saker samtidigt när de använder en dator kan det vara svårt att koncentrera sig endast på en uppgift, och vara tvungen att stänga ut de andra funktionerna. (Larson, 2008, s. 123). Exempelvis har man på ett flertal universitet och skolor i USA valt att stänga av tillgången till internet eftersom det anses som störande för undervisningen (Tallvid, 2010, s. 52). En undersökning utförd av Tallvid (2010) visar att en del lärare oroar sig över de inte har full kontroll över vad eleverna sysslar med, men att majoriteten av lärare är nöjda med hur arbetet fungerat. Till en början har eleverna varit ivriga över möjligheten att kunna spela på skoltid men att ivern avtagit i takt med att arbetet fortskridit och eleverna vant sig vid att få använda teknik under lektionstid. (Tallvid, 2010, s. 18.) Denna undersökning har utförts under det så kallade En-till-En projektet. Ett projekt baserat på att alla elever ska ha tillgång till en egen dator både under skoltid och hemma. Undersökningen visade att arbetet hade stora organisatoriska fördelar. Att både lärare och elever lätt kunde hålla ordning på dokument och filer eftersom de sparats på en personlig dator. Lärarna behövde inte heller kopiera upp instruktioner och hålla reda på vem som gjort vilka uppgifter eftersom all information fanns och laddades upp på en gemensam plattform. 14

19 Många lärare menade även att klassrumsklimatet förbättrats och att eleverna samarbetar bättre efter att projektet inletts. (Tallvid, 2010, s. 19.) Eftersom pekplattan har en platt skärm är det enkelt att samlas runt den och gemensamt titta på och arbeta med något på pekplattan (Hylen, 2013, s.36) En stor pedagogisk fördel är den ständiga tillgången till information. Lärare kan med säkerhet veta att alla har samma förutsättning att hitta användbar information, oberoende vilka böcker som finns att tillgå eller om eleverna har tillgång till dator hemma. Att man inte längre är tvungen att boka datasal eller låta eleverna vänta på en ledig dator är också ett framsteg. (Tallvid, 2010, s. 19.) I jämförelse med en dator är en pekplatta även mycket snabbare i starten. I vanliga fall går mycket tid åt till att starta upp datorer och logga in. Pekplattorna är redo att användas direkt och också enkla att stänga av. Detta kan bidra till att pekplattan oftare kommer till användning än en dator. (Hylén, 2013, s.20.) En del lärare som var verksamma inom detta En-till-En projekt kände sig dock pressade att planera lektioner där digitala verktyg skulle användas i alla situationer och under längre undervisningssekvenser. Denna press avtog dock när arbetet kom igång och lärarna insåg att det inte var nödvändigt att med våld skapa IT-intensiva lektioner. En av de största fördelarna som framkom vid utvärderingen av projektet är att man sett en stor ökning i elevernas prestation och motivation. Eleverna skrev längre texter än tidigare och speciellt de elever som varit lågpresterare arbetade nu mer motiverat och skapade texter av hög kvalitet. Detta tror man beror på att eleverna inte behövde koncentrera sig på handstil utan enkelt kunde producera prydlig text. (Tallvid, 2010, s. 19.) Framgångsrika försök med En-till-En projekt har även gjorts på pekplattor (Claesson, 2012). Den kritik som lärare riktar mot pekplattor gäller främst tekniska aspekter. På en pekplatta lagras elevers arbeten och bilder direkt i de använda apparna. Detta betyder att alla som använder en viss pekplatta kan se vad andra har sparat på den. För att skydda elevernas arbeten från insyn och för risken att de editeras eller raderas av misstag borde det finnas en möjlighet att spara på ett nätverk eller 15

20 centralt filhanteringssystem. Pekplattor och främst de av typen ipad saknar också tillgång till vissa programvaror för bearbetning av bild, ljud och film. Något som kan upplevas som störande vid visning av exempelvis vissa filmklipp. Lärarna menar ändå att detta är små nackdelar jämfört med de stora användningsmöjligheter som pekplattorna kan erbjuda. (Hylén, 2013, s.42) 16

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Uppdragsgivare. Behov

Uppdragsgivare. Behov Uppdragsgivare Vi har fått i uppdrag av ett utbildningsföretag att utveckla ett program för att lärare på bästa sätt ska kunna undervisa och utbilda gymnasieelever i presentationsteknik. Utbildningsföretaget

Läs mer

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal

IT-plan för Risebergaskolan. Vision och målsättning. IT-organisation. Tekniska förutsättningar. Kompetens Personal IT-plan för Risebergaskolan rev. 2014-06-16 Malmö stad Risebergaskolan IT-plan för Risebergaskolan Vision och målsättning Vårt mål är att ge alla våra elever grunden i den digitala kompetens som de kommer

Läs mer

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16

ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 ipads i lärandet 24 aug kl 8-16 Dagens program Om projektet Erfarenheter Ytterbyns förskola Pedagogiska aspekter av ipads Introduktion på ipaden (teknisk utbildning) Testa några pedagogiska appar Metoden

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo

Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo REVIDERAD IKT-STRATEGI LÄROPLAN FÖR DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN SDU Läroplan för informations- och kommunikationsteknik i de svenska skolorna i Esbo Informations- och kommunikationsteknik integreras

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek

Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Från IDÈ-bibliotek till Mediatek Mediatekets uppgift och syfte Specifikt handlar det om att öka barns/elevers nyfikenhet, läslust, lust till ett livslångt lärande, - stödja läsfrämjande verksamhet - vara

Läs mer

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84

Klassrumshantering Av: Jonas Hall. Högstadiet. Material: TI-82/83/84 Inledning Det som är viktigt att förstå när det gäller grafräknare, och TI s grafräknare i synnerhet, är att de inte bara är räknare, dvs beräkningsmaskiner som underlättar beräkningar, utan att de framför

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner?

Hagaskolans IT-plan. Hur jobbar du med kommunikation på dina lektioner? Hagaskolans IT-plan På Hagaskolan är IT ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten. Eleverna i årskurserna F-5 använder både datorer och ipads för att lära sig läsa och skriva, för att stimulera

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning

Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Inspiration och verktyg för att utveckla din undervisning Med Learnifys enkla verktyg kan du och dina elever skapa och publicera egna digitala lärresurser, starta bloggar för till exempel tema, laborationer

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby

Utvecklingsplan. elev i nykarleby ein.fi. education in nykarleby Utvecklingsplan elev i nykarleby ein.fi education in nykarleby 1 Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen av utrustning som införskaffas. Innehåll Utvecklingsplan för den pedagogiska användningen

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet

Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet UFV 2009/872 Program för användning och utveckling av IT vid Uppsala universitet Fastställd av konsistoriet 2009-06-12 Innehållsförteckning Inledning 3 Ett universitet för framstående forskning 3 Ett universitet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11

Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Sammanställning IKT/digitalt i Lgr11 Övergripande mål och riktlinjer: Mål Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola - kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

Attityder till vuxenutbildningen

Attityder till vuxenutbildningen Oktober 2012 Attityder till vuxenutbildningen Skolverket genomför under hösten 2012 för första gången en attitydundersökning bland lärare och elever. Resultatet från undersökningen kommer att bli ett viktigt

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen

Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Digitala skriftpraktiker i vardagslivet och inom sfiutbildningen Annika Norlund Shaswar Institutionen för språkstudier, Umeå universitet annika.norlund.shaswar@umu.se Skriftbruk i vardagsliv och i sfi-utbildning.

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6

Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från enkät Digital kompetens lärare f-6 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-30 96 % av lärarna använder Internet som resurs för att hitta fakta och lektionstips,

Läs mer

Angående definition av skolbibliotek

Angående definition av skolbibliotek Datum Vår ref 2011-02-21 BW Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm Angående definition av skolbibliotek Bakgrund Riksdagen fattade i juni 2010 beslut om en ny skollag. Fullt ut ska lagen gälla från

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Bloggen i skolan & jag och bloggen

Bloggen i skolan & jag och bloggen Cecilia Eklund Pedagogiska fakulteten vid ÅA Bloggen i skolan & jag och bloggen En ny värld öppnar sig Alltihopa började med att jag inte hade blivit bjuden till en fest. Det var lördagskväll, grått, kallt,

Läs mer

Centralt innehåll. I årskurs 1 3

Centralt innehåll. I årskurs 1 3 75 3.17 Svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg

Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg Vision Ransberg 2015 Ransberg i världen Världen i Ransberg 1:1 satsning med surfplattor i år F-3 och 4-5. I huvudsak läromedelsfritt i de flesta ämnen. Fortsatt fokus på att utveckla uppgifter och lärmiljöer

Läs mer

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016

Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:

För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället: prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid

Läs mer

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen

Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fanfiction ett sätt att hitta skrivglädjen Fackuppsats för Modul 2 Litteraturvänner världen runt vet att det finns få saker som är så inspirerande som en riktigt spännande berättelse, med personliga karaktärer,

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier

Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Slutrapport Future Learn-Projekt Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier Projektbeskrivning Utveckling av bedömningskompetenser med stöd av digitala scenarier är ett projekt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Bengster Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

IT-strategi för Strängnäs kommun

IT-strategi för Strängnäs kommun TJÄNSTEUTLÅTANDE Utbildnings- och kulturkontoret Handläggare Tor-Erik Lillsebbas tor-erik.lillsebbas@strangnas.se 0709-429 211 Dnr BUN/2010:14-600 2010-05-11 1/5 Barn- och utbildningsnämnden IT-strategi

Läs mer

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2

ESP språkutvecklingsnivåer A1-A2, B1-B2, C1-C2 Barn- och utbildningsförvaltningen Modersmålsundervisning Iákovos Demetriádes Europeisk Språkportfolio, verktygslådan för modersmål och svenska som andraspråk 3 ESP och modersmålsundervisningen ESP språkutvecklingsnivåer

Läs mer

svenska kurskod: sgrsve7 50

svenska kurskod: sgrsve7 50 Svenska Kurskod: SGRSVE7 Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Ämnet handlar om hur språket är uppbyggt och fungerar samt hur det kan användas. Kärnan i ämnet är språk

Läs mer

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet

Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2. Del 3. Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet Innehåll: Startnyckel, introduktion. Internet som resurs 2 Del 3 Funktioner: Länkverktyget Infoga bild Infoga ljud Spara i Galleriet 1 Internetuppkoppling förstärker de pedagogiska möjligheterna med en

Läs mer

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning

It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för självskattning It-strategi för ett bättre lärande med målbilder Verktyg för Claes Johannesson Rektorsträff 23 maj 2014 It-strategi för ett bättre lärande med 12 målbilder 1 Förbättrad digital kompetens hos alla 1.1 Förtrogenhet

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

PROGRAMMERING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet PROGRAMMERING Ämnet programmering behandlar programmeringens roll i informationstekniska sammanhang som datorsimulering, animerad grafik, praktisk datoriserad problemlösning och användaranpassad konfiguration

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier

Helsingfors universitets Lärarakademins kriterier ns kriterier 1. Pedagogisk skicklighet och handledning fortlöpande kompetensutveckling Utmärkta färdigheter kommer till uttryck t.ex. i att läraren systematiskt utvärderar och utvecklar sin undervisning

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén

Digitaliseringen av skolan. Jan Hylén Digitaliseringen av skolan Jan Hylén DAGENS TEMATA Argumentationen för IT i skolan Historisk genomgång av nationella satsningar Var står frågan idag? Hur ser det ut i Sveriges skolor? Hur ser det ut i

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson

Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet - Webbredaktörens skrivhandbok av Karin Guldbrand & Helena Englund Hjalmarsson Klarspråk på nätet är en praktisk handbok för dig som någon gång skriver text för webb, surfplattor och

Läs mer

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org

Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Teachers Lifelong Learning Network http://www.tellnet.eun.org Läraryrket 2025 hur ser framtiden ut? Den här modulen har som mål att bidra till lärares kontinuerliga

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger Handledning för pedagoger Vad erbjuder webbsidan? Digitala spåret är ett projekt som ska underlätta flexibla studier i svenska. Produkten består av en webbsida, innehållande länkar till studieobjekt och

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL

FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL FÖRÄNDRADE LÄSVANOR, DIGITAL LÄSNING OCH DATORN I LÄSUNDERVISNINGEN 19 APRIL 2013 Ulf Fredriksson Avdelningen för internationell pedagogik, Institutionen för pedagogik och didaktik Stockholms universitet

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-9 2014 Monica Andersson, IT-pedagog 2014-06-12 Under mina tre år på skolan så har vi nästan aldrig använt datorn. När

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer