Utbildningsinspektion i Svenstavik skola förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Transkript

1 Utbildningsinspektion i Bergs kommun Svenstavik skola Dnr :1553 Utbildningsinspektion i Svenstavik skola förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av Svenstavik skola...2 Sammanfattande bedömning...2 Bedömning av resultaten...3 Bedömning av genomförandet...5 Bedömning av förutsättningarna...9 Inledning Skolverket har granskat verksamheten i och besökt skolan den oktober I slutet av denna rapport framgår vilka som varit ansvariga för utbildningsinspektionen. Inspektionen avser att visa hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbplats ( Inspektion) Kommunen har ansvar för att de brister inspektörerna lyfter fram i den sammanfattande bedömningen åtgärdas. Åtgärderna skall redovisas till Skolverket inom tre månader vilket framgår av Skolverkets beslut. Skolverket följer också upp effekterna av inspektionen inom två år. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömning är dels dokument från Bergs kommun och Svenstaviks skola, dels den information som samlats in under besöket. Rapporten grundas även på annan information om kommunen och skolan från exempelvis Skolverkets nationella uppföljningssystem. I skolan intervjuades rektorer, personal och elever samt föräldrar med barn i olika årskurser. Inspektörerna besökte verksamhet och lektioner i förskoleklass och årskurserna 1 9. Även andra iakttagelser i skolmiljön och studier av dokument som finns på skolan utgör underlag för kvalitetsbedömningen. Rektor har tagit del av och givits möjlighet att lämna synpunkter på sakuppgifter i rapporten. 1

2 Beskrivning av Svenstavik skola Svenstaviks skola Antal elever Skolbarnsomsorg 35 Förskoleklass 20 Grundskola 315 Obligatorisk särskola 2 Utbildningen vid Svenstavik skola omfattar förskoleklass och grundskolans årskurser 1 9. Skolan ligger i centralorten Svenstavik i Bergs kommun, cirka 6 mil söder om Östersund vid Storsjöns sydspets. I årskurs 7 kommer elever från flera F 6 skolor i kommunen. Skolan är inrymd i två byggnader. Djurgården, där förskoleklass och årskurserna 1 5 har sin undervisning byggdes 1992 och har för verksamheten mycket bra anpassade och välhållna lokaler. Årskurserna 6 9 har sin undervisning i den så kallade storskolan som byggdes De äldre elevernas lokaler är slitna och omoderna. Skolan leds av två rektorer, en rektor för förskolklass och årskurserna 1 5 samt förskolorna Galhammar och Bergsviken. En rektor ansvarar för årskurserna 6 9. Förskoleverksamheten i Bergs kommun bedöms i kommunrapporten. Verksamheten är från och med höstterminen 2006 organiserad i åldershomogena klasser. Personalen är organiserad i arbetslag, ett arbetslag för F 5, ett arbetslag för årskurserna 6 och 8 samt ett arbetslag för årskurserna 7 och 9. Till enheten hör även ett badhus och två idrottshallar. I skolans lokaler finns ett kommunbibliotek. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten i utbildningen vid Svenstaviks skola och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen, läroplanen och övriga skolförfattningar Inspektionen visar att förskoleklassen har goda förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. De yngre eleverna har en trygg och trivsam lärandemiljö. Verksamheten i årskurserna 1 3 präglas av arbetsro och lust att lära. De äldre elevernas lärandemiljö varierar när det gäller trygghet, trivsel och arbetsro. Skolan bör därför intensifiera arbetet med att skapa en trygg lärandemiljö för samtliga elever. Flertalet elever bedöms nå de nationella målen för årskurs 5 och 9. Elevernas lust att lära tenderar att minska med stigande ålder vilket bör föranleda personal och skolledning att mer systematiskt följa upp och analysera skolans arbetssätt och arbetsformer. Arbetet med att följa upp och dokumentera elevernas kunskapsutveckling bör förbättras. Framför allt för de yngre eleverna. Elevernas möjlighet till delaktighet och inflytande behöver förbättras både vad gäller inflytande över innehåll, arbetssätt och arbetsformer i undervisningen samt det formella inflytandet genom arbete i demokratiska arbetsformer. Kunskapen om och arbetet med de nationella målen varierar mycket inom skolan. Målen bör bli mer styrande för undervisningen för samtliga elever så att de 2

3 får en mer likvärdig utbildning. Av samma anledning är det viktigt att skolan arbetar för att utveckla samsyn och samverkan mellan personalen. De behov av förbättringsinsatser som finns inom skolan pekar på att systematik och struktur bör förbättras när det gäller kvalitetsarbete, kunskapsuppföljning och dokumentation. Samsyn och samverkan i ett 6 16 års perspektiv behöver utvecklas. Skolans styrdokument behöver förankras mer i verksamheten och bli mer styrande för skolans utveckling. Rektorernas roll i det arbetet behöver förstärkas. Rektorerna bör också ta ett ökat ansvar för att synliggöra de resultat som uppnås och initiera förbättringsarbete i förhållande till resultaten. Inspektörerna bedömer att nedan angivna brister snarast måste åtgärdas. - Kränkande behandling förekommer och skolan bedriver inte ett tillräckligt förebyggande arbete mot kränkande behandling (1 kap. 2 skollagen). - Skolan upprättar inte individuella utvecklingsplaner för alla elever (7 kap. 2 grundskoleförordningen). - Skolan upprättar inte åtgärdsprogram för alla elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen). - Hem- och konsumentkunskap genomförs inte i sådan omfattning att eleverna har möjlighet att nå målen för ämnet i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen. - Elever som inom språkvalet valt att fördjupa sina kunskaper i ämnena engelska eller svenska får inte alltid lärarledd undervisning (1 kap 2 grundskoleförordningen). Inspektörerna bedömer att det finns behov av förbättringsinsatser på skolan inom följande områden. - Arbetet med att följa upp och analysera elevernas kunskapsresultat. - Skolans resultat bör bli underlag för ett systematiskt förbättringsarbete. - Information till föräldrar och elever om målen för utbildningen. - Elevernas möjligheter till inflytande över sitt lärande och arbete i demokratiska former. - Skolans analys av de stödinsatser och arbetsmetoder som används samt kvaliteten på de åtgärdsprogram som upprättas. - Arbetet med likvärdig bedömning och betygsättning. - Det pedagogiska ledarskapet behöver utvecklas. - Skolans arbete för en större samverkan och samsyn inom skolan i ett 6 16 års perspektiv. - Skolans arbete med att informera om rätten till modersmålsundervisning. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat hur väl skolans elever utvecklar kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet särskilt angivna i skollagen, läroplanen/läroplanerna, de nationella kursplanerna och programmålen. 3

4 Kunskaper, utveckling och lärande Enligt inspektörernas bedömning är verksamheten i förskoleklassen planerad utifrån läroplanens intentioner och eleverna har förutsättningar att utvecklas i den riktning som målen för skolformen anger. Vid inspektionstillfället fick inspektörerna ta del av goda exempel på hur eleverna på ett lekfullt sätt stimuleras att utveckla matematiska och språkliga färdigheter. Uppföljning och dokumentation av framför allt de yngre elevernas kunskapsutveckling sker endast i ringa omfattning. Både lärare och rektor uttrycker i intervjuer att detta är ett viktigt utvecklingsområde som blivit än mer angeläget i samband med de pågående diskussionerna om hur de individuella utvecklingsplanerna ska utformas. Skolan genomför de nationella ämnesproven i årskurs 5 men inspektörerna har inte kunnat ta del av någon sammanställning av resultaten eftersom någon sådan inte görs på skolnivå. Resultaten används i första hand som underlag för stödinsatser. Utifrån resultaten på de nationella proven görs enligt rektorerna en kunskapsprofil för varje elev som i varierande grad används vid överlämnande till de lärare som eleverna möter i årskurs 6. Skolan saknar i stor utsträckning organiserad uppföljning av de yngre elevernas kunskapsutveckling vilket medför att en helhetsbild av resultaten saknas. Resultaten av de nationella ämnesproven i årskurs 9 år 2005 visar att samtliga elever uppnått målen i svenska, 95 procent i engelska och 79 procent i matematik. För att få en samlad, tydlig bild av kunskapsresultaten bedömer inspektörerna att skolan behöver följa upp och utvärdera elevernas kunskapsresultat i samtliga ämnen och systematiskt diskutera resultaten på skolnivå. Inspektörerna bedömer att det är viktigt att skolans resultat inte enbart används för åtgärder på individoch gruppnivå, utan också utgör ett underlag för diskussioner på skolnivå om hur undervisningen kan utvecklas. Av den officiella statistiken för Svenstavik skola år 2006 framgår att det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 var 198,0. Det genomsnittliga meritvärdet i kommunen respektive riket var 198,3 och 206,8. Andelen elever behöriga till nationellt program i gymnasieskolan ligger något under genomsnittet i riket. Pojkarnas genomsnittliga meritvärde var 202,4 medan flickornas meritvärde var 194,3 Skillnaderna i betygsresultat mellan flickor och pojkar är ovanlig sett ur ett nationellt perspektiv där den vanliga bilden är att flickor har betydligt bättre resultat än pojkar. Skolan har inte reflekterat över skillnaderna mellan flickors och pojkars betygsresultat och har inte heller några tankar om tänkbara anledningar till resultaten. Statistik över tid, , visar att flickor de två senaste åren haft lägre genomsnittligt meritvärde än pojkar. Statistiken visar också att det genomsnittliga meritvärdet sjunker över tid vilket också bör föranleda skolan att analysera orsakerna för att kunna vidta relevanta åtgärder. I Svenstavik skola förs inga fördjupade diskussioner eller analyser av exempelvis resultat av de nationella ämnesproven i förhållande till betygsstatistik samt variationer i meritvärden. Inspektörerna vill poängtera att en skola arbetar med skolövergripande sammanställningar och analyser är en förutsättning för att bedömningar skall kunna göras av om verksamheten är utformad på ett sätt som ger eleverna förutsättningar att nå de nationella målen. De utgör också en grund för en skolas ställningstaganden till fortsatta åtgärder för utveckling så att resultaten för både pojkar och flickor kan förbättras. Det är viktigt att personal i alla årskurser deltar i dessa diskussioner så att resultaten för de elever som lämnar årskurs 9 ses som en angelägenhet för hela skolan. 4

5 Normer och värden Beträffande resultaten av skolans arbete med normer och värden anger såväl elever som lärare och föräldrar att det förekommer kränkande behandling, mobbning och hårt språk i Svenstavik skola. Problemen är större i storskolan än på Djurgården. Resultaten har förbättrats under senare år, men det är fortfarande vanligt med både verbala och fysiska kränkningar. Det framkommer också i intervjuer och vid observationer att vuxna inte finns i elevernas närhet på raster i storskolan. Både personal, elever och föräldrar uppger också att de inte alltid känner sig säkra på att de vuxna tar uppkomna situationer på allvar. Inspektörerna bedömer att skolan måste utveckla sitt arbete mot kränkande behandling så att både samsyn kring det förebyggande arbetet och arbetet i akuta situationer förbättras och omfattas av all personal och alla elever. Skolan bör även analysera sitt arbete med dessa frågor och se till att skolans värdegrundsarbete är väl förankrat hos såväl personal som elever för att kunna förbättra lärandemiljön. Inspektörerna vill i detta sammanhang uppmärksamma skolan på att det från den 1 april 2006 råder ett uttryckligt förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Den nya lagens (SFS 2006:67) ändamål är att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. Skolan är skyldig att bedriva ett målinriktat arbete för att främja dessa ändamål och bland annat se till att det upprättas en likabehandlingsplan i varje skola och förskola. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall följas upp varje år. I det målinriktade arbetet ingår även att vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för trakasserier och annan kränkande behandling liksom att vid behov utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier eller annan kränkande behandling. Vid inspektionstillfället hade skolan ett handlingsprogram mot mobbning i enlighet med de gamla bestämmelserna i läroplanen (Lpo 94.). Programmet är inte känt av varken personal, elever eller föräldrar och kan inte anses motsvara en sådan likabehandlingsplan som den nya lagen kräver då den inte behandlar diskrimineringsgrunderna och perspektivet vuxen elev, när det gäller mobbning. Inspektörerna bedömer vidare att skolan inte heller bedriver ett sådant målinriktat arbete som förutsätts. Inspektörerna vill också uppmärksamma skolan på att den 15 oktober 2006 träder en ny förordning om barns och elevers deltagande i arbetet med en likabehandlingsplan i kraft. Bedömning av genomförandet Inspektörerna har granskat arbetet med arbetsmiljön, föräldrarnas och elevernas delaktighet, innehåll, organisation och arbetssätt i undervisningen, individanpassning och stöd, utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning, kvalitetssäkring och förbättringsarbete, skolledning och intern kommunikation. Nationella riktlinjer för arbetet finns i skollagen, läroplanen och i andra författningar för respektive skolform. 5

6 Pedagogisk verksamhet Enligt Lpo 94 skall skolan sträva efter att eleverna utvecklar ett allt större inflytande över sin utbildning. På Svenstavik skola varierar elevernas möjligheter att ha inflytande och ta ansvar för det egna lärandet mellan olika klasser och lärare. Det förekommer att elever och lärare diskuterar hur arbetet kan genomföras och där elevers initiativ tas tillvara, men det är mer kopplat till enskilda lärare än som en medveten strategi från skolans sida. Inspektionen visar att elever och föräldrar i Svenstavik skola i varierande omfattning informeras om utbildningens mål, vilket medför att kunskapen om målen hos elever och föräldrar också varierar. En förutsättning för att elever skall kunna ha ett verkligt inflytande i undervisningen enligt läroplanens intentioner är att de har kunskaper om skolans mål. Enligt inspektörerna kan okunskap om skolans mål också medföra svårigheter för eleverna att själva bedöma sina resultat. Detta medför enligt inspektörerna att många elever vid skolan saknar verktyg att kunna ha inflytande över undervisningens innehåll och arbetssätt. Beträffande elevernas formella inflytande över verksamheten finns former för detta. Klassråd, elevråd, matråd och miljöråd genomförs regelbundet vid skolan men eleverna uppger att de frågor som oftast behandlas är av praktisk natur. De yngre eleverna är positivt inställda till arbetet medan de äldre eleverna uttrycker att det kan vara svårt att få representanter att ställa upp. En anledning som angavs var att miljörådet tagit upp många frågor och initiativ till förbättring av skolans lokaler men att de inte fått särskilt stor respons. Elevernas inflytande och delaktighet i elevcaféet upplevs positivt av både elever och personal. Inspektörerna bedömer att eleverna bör ges ökade möjligheter att med stigande ålder och mognad vara delaktiga och utöva ett reellt inflytande över den egna utbildningen. I Svenstavik skola det är vanligt att undervisningen planeras och utformas av läraren. Oftast utifrån läroböcker och eleverna anvisas vilka arbetsuppgifter de skall göra. Den individanpassning som görs inom klassens ram handlar till stor del om att eleverna kan få göra ett varierat antal uppgifter, ibland av skilda svårighetsgrader. Läromedlen tenderar att styra undervisningens innehåll och arbetssätt i stället för läroplaner och kursplaner. Inspektörerna vill tydliggöra att det är målen i kursplanerna och timplanen som skall styra innehåll och fördelningen mellan olika ämnen. Detta blir särskilt viktigt mot bakgrund av att skolan i många årskurser saknar systematik i att följa upp resultat. Enligt läroplanen skall nyfikenhet och lust att lära utgöra en grund för undervisningen. Det är därför viktigt att undervisningen innehåller utmaningar för alla eleverna och stimulerar elevernas nyfikenhet och lust att lära. Inspektörerna anser att personalen bör analysera sina arbetssätt och arbetsformer som ett led i att arbeta för att elevernas lust att lära bibehålls i samtliga årskurser. Både elever, föräldrar och lärare anger vid intervjuer att de många gånger uppfattar arbetsmiljön i klassrummen som stökig vilket gör att det svårt för eleverna att koncentrera sig. Undantaget är de yngre eleverna i årskurserna 1 3 där verksamheten kännetecknas av arbetsro och lust att lära. Inspektörerna bedömer att elevernas arbetsmiljö och möjlighet till arbetsro inte i alla avseenden är tillfredställande utan bör förbättras. Framför allt för de äldre eleverna. Lärarna i årskurserna 6 9 genomför sedan två år ett försök med så kallad nivågruppering i ämnena matematik och engelska för att försöka möta elevernas 6

7 olika behov av stöd och stimulans. Inför nya arbetsområden i matematik görs diagnoser som är vägledande för vilken grupp den enskilde eleven arbetar i under följande arbetsområde. Lärarna dokumenterar och följer noga elevernas kunskapsutveckling på ett föredömligt sätt. Inspektörerna bedömer att lärarna har ett uttalat pedagogiskt syfte och att de utvärderar fortlöpande. Inspektörerna vill ändå uppmärksamma skolan på att verksamheten i grundskolan i huvudsak skall organiseras så att eleverna har en sammanhållen och gemensam studiegång. Vid inspektionen framkommer att Svenstavik skola bedrivs som två nästan separata skolor. En skola, Djurgården, för förskoleklass och årskurs 1 5, och en skola, storskolan för årskurs 6 9. Personalen och rektorer anger att det finns olika kulturer som skolan inte har lyckats sammanföra till en enhetlig, gemensam verksamhet. Samverkan och kommunikationen mellan de olika delarna är mycket begränsad men inspektörerna konstaterar också att det inom respektive del finns en varierande grad av samverkan och samsyn i exempelvis pedagogiska frågor. Det förs få fördjupade diskussioner om hur verksamheten i Svenstavik skola som helhet bör utformas utifrån synsätt i skolans läroplan. Utvecklingssamtal genomförs minst en gång per termin och upplevs i huvudsak positivt av föräldrar och elever. Med anledning av den nya förordningen om individuella utvecklingsplaner har skolledningen för att ytterligare förbättra kvaliteten på utvecklingssamtalen initierat ett utvecklingsarbete kring utvecklingssamtalens utformning och innehåll. Detta för att samtalen på ett bättre sätt ska kunna svara mot nya behov och krav. Inspektörerna ser positivt på utvecklingsarbetet och vill poängtera att utvecklingssamtalen kan förbättras så att de på ett tydligare sätt grundas på en utvärdering av elevens utveckling i relation till målen i såväl kursplaner som läroplan. Från och med den 1 januari 2006 ställs krav på upprättande av en individuell utvecklingsplan för varje enskild elev vid utvecklingssamtalet. Planen skall vara ett framåtsyftande måldokument där viktiga utvecklingsområden lyfts fram. Vid utvecklingssamtalet skall läraren i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Se vidare i Skolverkets Allmänna råd för individuella utvecklingsplaner, SKOLFS 2006:10. Vid inspektionstillfället har skolan inte upprättat individuella utvecklingsplaner för alla elever. Diskussioner pågår om hur planerna skall se ut och arbetet med att ta fram individuella planer har påbörjats. Inspektörerna vill poängtera att det är viktigt att de individuella utvecklingsplanerna utgår från styrdokumentens strävansmål och konkret beskriver vilka insatser som skolan bör vidta för att eleven skall utvecklas mot målen. Från och med den 1 juli 2006 har det införts förändringar i skolformsförordningarna avseende särskilt stöd och åtgärdsprogram. Ansvaret har tydliggjorts för att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Rektorn ska se till att en utredning inleds, om det framkommer uppgifter om att en elev kan ha behov av särskilda stödåtgärder. Om utredningen visar att eleven är i behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram upprättas. Av åtgärdsprogrammet skall framgå vilka elevens behov är, hur behoven skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas. Programmet skall omfatta elevens hela skolsituation. Vid Svenstavik skola upprättas inte alltid åtgärdsprogram när det framkommer att en elev behöver särskilda stödåtgärder. Inspektö- 7

8 rerna finner också att de åtgärdsprogram som upprättas är av varierande kvalitet. Det är därför viktigt att skolan utvecklar en gemensam kunskap om hur mål och åtgärder kan beskrivas i åtgärdsprogram. Det är också viktigt att i dessa förtydliga ansvarsfördelningen mellan individ, hem och skola så att det tydligt framgår vilka åtgärder skolan skall vidta för att eleverna skall nå målen. Att åtgärdsprogram saknas för vissa elever som är i behov av särskilt stöd är en brist som snarast skall åtgärdas. I intervjuer med rektorer, lärare, föräldrar och elever framkom att det finns elever vid skolan som inte alltid får det särskilda stöd de behöver. Exempelvis har stödbehov påtalats av föräldrar under en längre tid medan skolan hänvisat till att det kommer att ordna sig, att man avvaktar och väntar på att problem ska lösa sig av sig själv. Vid intervjuer framkommer också att stödinsatser inte alltid ges i den omfattning som motsvarar elevernas faktiska behov till följd av bristande resurser och kunskap om vilket stöd eleven behöver. En vanligt förekommande stödinsats är att enskilda elever får undervisning av en så kallad assistent. Dessa assistenter saknar ofta pedagogisk utbildning men har ändå huvudansvaret för planering och genomförande av undervisningen för den elev de är assistent för. Inspektörerna vill poängtera att det är läraren som har det pedagogiska ansvaret för undervisning och bedömning av resultat. Inspektörerna bedömer att skolan bör analysera hur det särskilda stödet utformas och bedrivs och se till att stöd ges i en omfattning som motsvarar elevernas faktiska behov. Inspektörerna vill i detta sammanhang även framhålla vikten av att den ordinarie undervisningen bör anpassas utifrån de enskilda elevernas behov och särskilda förutsättningar. Utvärdering av lärandet samt bedömning och betygssättning De yngre elevernas lärande utvärderas genom en del diagnoser som exempelvis Skolverkets diagnos i matematik, Måns och Mia för årskurs 2. Någon skriftlig uppföljning av elevernas kunskaper i andra ämnen än i svenska och matematik finns inte utan respektive lärare grundar, enligt egen utsaga, sina bedömningar på erfarenhet. Som tidigare nämnts upprättas också en kunskapsprofil för varje elev utifrån resultaten på de nationella ämnesproven i svenska, engelska och matematik i årskurs 5. De lärare som undervisar de yngre eleverna känner inte till hur eleverna klarar kursplanernas mål i årskurs 5 och 9. Vid intervjuer framkommer också att det är stor skillnad för eleverna att börja årskurs 6 vid storskolan, i jämförelse med verksamheten på Djurgården, bland annat när det gäller krav på ansvarstagande. Rektorerna är medvetna om denna problematik och har påbörjat en dialog med personalen för att utveckla F 9 perspektivet på elevernas kunskapsutveckling och hitta en röd tråd i verksamheten. De har också från och med i höst infört hemklassrum för årskurs 6 för att övergången mellan klasslärarsystemet och ämneslärarsystemet ska ske mjukare. Inspektörerna bedömer att F 9 perspektivet på elevernas kunskapsutveckling bör utvecklas. I arbetslag och ämnesgrupper pågår diskussioner om bland annat kursplaner och kunskapsbedömning. Det finns dock stora variationer inom skolan vad gäller hur långt arbetet med att ta fram rutiner för att utvärdera elevernas kunskapsutveckling i de olika ämnena har kommit. Inspektörerna bedömer att det är angeläget för skolan att utveckla rutiner för att följa upp och utvärdera alla elevers kunskapsutveckling i samtliga årskurser och ämnen. 8

9 Vid intervjuer uppger representanter för eleverna att de anser att betygen i stort sett är rättvisa. Lärarna för i varierande grad diskussioner kring betygsättning inom ämnesarbetslag och rektorerna påtalar att detta är ett av dem prioriterat utvecklingsområde. I kommunen har samtal kring betygssättning förts för ett par år sedan mellan lärarna i kommunens tre enheter med årskurserna 7 9. Diskussionerna initierades på grund av att betygsresultaten i de tre skolorna var väldigt olika. Detta samarbete upplevdes som positivt på många håll men har av olika anledningar runnit ut i sanden. Inspektörernas samlade bedömning är att det med hänsyn till den betydelse betyg och bedömning har för den enskilde eleven, bör ske en fördjupning av arbetet med kunskapsbedömningar och betygssättning i förhållande till läroplan och kursplaner i samtliga årskurser och ämnen, både på skol- och kommunnivå. Kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning Inspektörerna bedömer att det pågår ett arbete med att förbättra och utveckla verksamheten. Nämnas kan arbetet med utvecklingen av kvaliteten på utvecklingssamtal och uppföljning av kunskapsresultat i matematik samt arbetet med kursplanemål och betygskriterier. Skolan saknar arbetsplan. Kvalitetsredovisningen liknar mer en verksamhetsberättelse än en kvalitetsredovisning. Den saknar bedömningar av i vilken utsträckning de nationella målen förverkligats och en redogörelse för vilka åtgärder skolan avser att vidta för att öka måluppfyllelsen. Inspektörerna bedömer att det finns ett stort behov av insatser så att kvalitetsarbete och kvalitetsredovisning kan bli underlag för skolans förbättringsarbete. Skolans styrning och ledning Vid Svenstavik skola finns två rektorer. En rektor ansvarar för två förskolor, förskoleklass och årskurserna 1 5. Den andra rektorn ansvarar för årskurserna 6 9. Under de tio senaste åren har det skett sju byten av rektorer vid Svenstavik skola och vid intervjuer framkommer att skolan under många år saknat en tydlig ledning. Det har resulterat i att personalgruppen spretar och både efterfrågar mer och tydligare styrning från skolledningen men också visar en ovilja att bli styrda. De nuvarande rektorerna är förtrogna med verksamheten men behöver utveckla sitt pedagogiska ledarskap. Inspektörerna bedömer att det utifrån de förhållanden som framkommit i inspektionen är angeläget att rektorernas pedagogiska ledarskap förstärks. I läroplanen anges att en rektor som pedagogisk ledare och chef för lärare och övrig personal har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå nationella mål. Detta uppdrag är enligt inspektörerna av stor betydelse för att få till stånd förändringar i Svenstavik skola inom de områden som har påtalats i denna rapport. Bedömning av förutsättningarna Skolverket tar i inspektionen upp följande förutsättningar för utbildningen; tillgång till den utbildning som skall erbjudas, information om utbildningen, personalens kompetens samt tillgång till läromedel, pedagogiska material och utrustning. Nationella bestämmelser finns bl.a. i skollagen. 9

10 Tillgång till utbildning Kommunen har enligt skollagen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna. Inspektörerna ser vid skolan exempel där bestämmelserna till fullo inte följs. En bidragande orsak kan vara bristfälliga kunskaper om skolans styrdokument, vilket kommunen enligt skollagen skall se till. Som språkval erbjuds tyska, franska, spanska och svenska/engelska på Svenstavik skola. Alternativet svenska/engelska har tidigare i första hand erbjudits till elever som riskerat att inte nå målen i svenska och engelska. Från och med hösten 2006 har alla elever möjlighet att välja svenska eller engelska vilket innebär att det finns två olika grupper med undervisning i svenska/engelska. En av grupperna för att stödja elever som har svårt att nå målen och en grupp inriktad mot fördjupade kunskaper inom ämnena. Vid intervjuer framkommer att undervisningen i fördjupad engelska eller svenska inte organiseras på samma sätt som övrig språkundervisning. Eleverna som valt att fördjupa sina kunskaper i engelska eller svenska förväntas få arbetsuppgifter av sin ordinarie lärare i ämnet och utföra uppgifterna på egen hand i anvisat klassrum. Inspektörerna bedömer att undervisning som i stora delar läggs upp på detta sätt inte till alla delar är lärarledd och därmed inte förenligt med grundskoleförordningens föreskrifter om undervisningstid. I ämnet hem- och konsumentkunskap erbjuds eleverna utbildning först i årskurs 6. Inspektörerna bedömer att utbildning i hem- och konsumentkunskap därmed inte erbjuds på ett sådant sätt att eleverna i enlighet med nationella kursplaner ges förutsättningar att nå målen för ämnet i årskurs 5. Det är inte godtagbart och måste åtgärdas. Vid inspektionstillfället framkom en otydlighet kring vilka elever vid skolan som är berättigade till modersmålsundervisning. Inspektörerna vill poängtera skolans ansvar att informera föräldrar och elever om rätten till modersmålsundervisning. Skolan behöver se över sina rutiner för att säkerställa att elever som har rätt till modersmålsundervisning och så önskar kan få sin rätt tillgodosedd. Personal, lokaler och läromedel Personaltätheten vid Svenstavik skola är högre än riksgenomsnittet men något lägre än genomsnittet i kommunen. Rektorerna uppger att tillsvidareanställda lärare har pedagogisk utbildning men att det har varit och är svårt att få tag på utbildade vikarier vilket gör att det finns några lärare vid skolan som saknar lärarutbildning. Lokalerna vid Svenstavik skola är enligt inspektörerna av varierande kvalitet. Eleverna i förskoleklass och årskurserna 1 5 har sin undervisning i en byggnad, Djurgården, där lokalerna är mycket trevliga och välhållna. Eleverna i årskurserna 6 9 får sin undervisning i Storskolan där lokalerna är mycket slitna och underhållet är eftersatt. I intervjuer framkommer bland annat att eleverna undviker att gå på toaletten under skoltid på grund av att de upplevs som äckliga och att de har dåliga lås. Att miljön i skolan inte är trivsam resulterar också i att eleverna inte tycker att den är stimulerande och värd att vara rädd om. Skolan är inte anpassad för rörelsehindrade. Vid skolan finns en elever som har svårt att ta sig till skolan två övervåningar då hiss saknas. Samtliga intervjuer visar att storskolans fysiska arbetsmiljö är ett område som behöver förbättras. Tillgången på läromedel och läromedlens kvalitet är i huvudsak god. Inspektörerna vill dock poängtera att det är viktigt att komma ihåg årskurs 6 när inköp 10

11 av läromedel görs så att de inte glöms bort i skarven mellan yngre och äldre elever. Tillgången till och användandet av datorer i undervisningen kan förbättras. Enligt rektorn kan skolan nyttja den datasal som finns i gymnasieskolan som ligger bredvid Svenstavik skola, men det görs sällan. I skolans lokaler finns ett, av elever och personal mycket uppskattat och väl besökt kommunbibliotek. Datum Ort Umeå Ulrika Svedmark Stefan Persson 11