Nätverksekonomins rationaliteter och irrationaliteter: Om innovationsprocesser i informationsteknikens kölvatten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksekonomins rationaliteter och irrationaliteter: Om innovationsprocesser i informationsteknikens kölvatten"

Transkript

1 Nätverksekonomins rationaliteter och irrationaliteter: Om innovationsprocesser i informationsteknikens kölvatten Jonny Holmström Institutionen för informatik Umeå universitet Umeå Tel: Fax: Introduktion Den pågående IT-revolutionen och framväxten av en nätverksekonomi innebär att marknaden får större betydelse, och att konkurrensen, tempot och kommersialiseringen ökar i samhället. I kölvattnet av den nya tekniken har samhället förändrats på ett djupgående sätt på en relativt kort tid. Skolan, sjukvården, myndigheter, och rättssystem har tvingats till stora förändringar som konsekvens. Även om dessa förändringar inte nödvändigtvis är negativa i sig själva, är det problematiskt att dessa förändringar i huvudsak sker utan kritisk reflektion. Alldeles för få politiker, företagsledare eller forskare tycks kritiskt reflektera över vart samhällsutvecklingen är på väg. Tekniken förändrar samhället och vi anpassar oss till förändringarna, men det är sällan vi kritiskt reflekterar över teknikens roll och betydelse. Detta kapitel syftar till att bidra till en sådan kritisk reflektion. Genom att knyta an till nätverksekonomins korta men turbulenta historia avser jag att visa hur nätverksekonomins framväxt är sammanflätad med ett okritiskt tonläge där debatten tycks få slagsida åt antingen en okritisk hyllning till, eller en lika okritisk rädsla för, ny teknik. För att skapa en djupare förståelse är det viktigt att vi går bortom dessa tonlägen, och även använder oss av gedigna teoretiska ramar i våra försök att skapa bättre förståelse av tekniken och dess användning (för en diskussion, se Kling, 1996). Jag är sedan en tid tillbaka övertygad om att nätverksprincipens betydelse inte kan underskattas, inte minst i kontexten av digitala tjänster. För mig var det två erfarenheter som ledde fram till den insikten. För det första pågick inom vår forskningsgrupp ett antal projekt och avhandlingsarbeten som, trots att de främst berörde forskningsproblem som i de flesta fall inledningsvis inte fäste särskild vikt vid nätverk, efter hand kom att uppmärksamma nätverkens betydelse för både utveckling och användning av ny informationsteknik. Vare sig vi studerade inbäddade system, knowledge management applikationer, eller kontrollsystem, påträffades ständigt samma nätverksprincip hos de näringslivspartners vi samverkar med. Denna insikt blev utgångspunkt för ett pågående projekt där vi, med en avgränsning till processindustrin, har fortsatt samla material om nätverk som socio-teknisk princip - hur de fungerar och vilka de huvudsakliga utmaningarna består i. För det andra upptäckte jag snart att det redan fanns en mängd forskning baserad på olika slags nätverksperspektiv - perspektiv

2 som hade varit ganska frånvarande i våra egna undersökningar - som kan ge oss viktiga insikter i studier av nätverkens praktik (t ex Castells, 2000; Granovetter, 1973; Latour, 1999). Vad karaktäriserar innovationsprocesser i nätverksekonomin? För att besvara frågan problematiserar jag i det följande två centrala tendenser i relation till nätverksekonomins innovationsprocesser: rörelsen från top-down till bottom-up vad gäller innovationsprocessers riktning, och rörelsen från produkter till tjänster vad gäller digitala medias karaktär. Jag illustrerar med exempel från egna studier och avslutar med mina slutsatser utifrån ovanstående fråga. Nätverksekonomins innovationsprocesser Att organisationers omgivning har förändrats radikalt de senaste åren är ingen överdrift. Konkurrensmönstren är i dag globala och kunder har ett stort urval vilket gör dem ombytliga i sina konsumentmönster. För att hantera detta organiserar företag sig för att kunna vara flexibla och responsiva (Hammer och Champy 1993). Nya organisationsformer involverar ofta intrikata kollaborationsmönster både inom och utom organisationens gränser, och resultatet kallas inte sällan nätverksorganisering (Nohria 1990). Oavsett vad man väljer att kalla de nya organisationsformerna är ny IT en förutsättning för dem. För att förstå moderna organisationer måste vi därför förstå vilka effekter IT har på organiseringsmönstren. Markus och Robey (1988) identifierade några centrala perspektiv på IT-relaterade organisationsförändringar. The technological imperative gör gällande att tekniken är den huvudsakliga drivkraften bakom organisationsförändringar. Lyckade eller misslyckade ansträngningar kan relateras till goda eller mindre goda egenskaper hos tekniken. På ett motsvarande sätt beskriver the organizational imperative människan som central aktör och ytterst avgörande för eventuell framgång. I kontrast till dessa något statiska perspektiv står det som kallas för emergent perspective, där organisationsförändring förstås som en komplex och svårkontrollerad framträdande effekt från interaktionen mellan teknik och social organisation. Temat för detta kapitel är nätverksekonomin; ett fenomen som vi egentligen inte förstår så väl trots att fenomenet påstås vara en central företeelse för vårt samhälle. I Markus och Robeys termer bör vi söka förståelse för detta komplexa fenomen från ett emergent perspective, dvs med en syn på nätverksekonomin som en framträdande effekt av interaktionen mellan det tekniska och det sociala. Jag tror de flesta av oss har en idé om nätverksekonomin att den har att göra med att gamla organisationsstrukturer suddas ut alltmer i samband med att vi organiserar oss i nätverk. Vi vet också att informationsteknik är en faktor som gör detta möjligt. Men vi vet dessutom att allt detta är lite suspekt då en mängd IT-bolag gick överstyr i samband med den eufori som uppstod i slutet av 90-talet. Detta är givetvis ett tacksamt tema för en forskare att gripa tag i, och jag ska försöka lyfta fram varför saker och ting gick överstyr när IT-bubblan sprack och även försöka peka på vad som inte fungerar idag. Jag vill börja där nätverksekonomins första våg slutade: IT-bubblan som sprack, och all galenskap som ledde fram till det. För visst får man lätt en känsla av att företag och företagare var lite irrationella när de gick på allt detta? Boo.com, som försökte sälja märkeskläder online, har blivit lite av affischnamn för ITbubblan. De lanserade en internationell marknadsföringskampanj långt innan deras sajt fungerade i praktiken, och ganska snart gick de i konkurs med gigantiska skulder. En av grundarna, Ernst Malmsten, har skrivit en bok om äventyret, och så här kunde det låta när

3 boo.com (här representerad av Patrick) skulle låna pengar av ett finansinstitut (representerad av Paulmichl): We also need to draw up a contract, Paulmichl said. What s the proper name of your company? Is it boo.com Ltd? We haven t actually set up a company yet, Patrick said. All we have is the name. Paulmichl s eyebrows shot up. Here they were about to raise $100 million for a company that didn t even exist. That s one of the things you ll have to sort out soon, he said. (Malmsten, Portanger & Drazin, 2001: 50-51) Detta beteende, i likhet med hela den eufori som kringgärdade nätverksekonomins första fas, framstår givetvis som högst irrationellt. Skiften i fokus: Studier Om jag först ska visa på min egen resa i nätverksekonomins landskap så kan vi se hur det finns ett par skiften i fokus som säger oss en del, inte bara om ombytliga egna intressen utan om vilka fenomen som är betydelsefulla i dessa sammanhang. Ett fokus som vi ser i min avhandling, och artiklar skrivna strax efter, är ett fokus på nätverk som alternativ organiseringsform. Här ser vi studier som visar hur användning av IT i organisationer leder till upplösning av organisationers gränser och strukturer de blir plattare och samverkar över gränserna med både leverantörer och kunder. Min avhandlingsstudie är en god illustration på detta, där vi kunde se hur IT bidrog till att göra en offentlig organisation mer platt och mer responsiv mot externa förändringar (Holmström, 2000; Robey & Holmström, 2001). Ett senare fokus finner vi i ett intresse för företags strategier för IT-användning. Tålamod är en dygd i dessa sammanhang tycks det som, då det visar sig ta tid att finna en roll för tekniken att spela i organisationer. Och, som vi var inne på tidigare, innovationsprocesser som är topdown och exkluderar stora delar av organisationsmedlemmarna är dömda på förhand. Poängen med bottom-up strategier är en viktig poäng: Samtidigt som flera studier har visat på hur viktigt det är för ledningen i en organisation eller i ett projekt att våga släppa kontrollen och lita på att innovationsprocesser mår bra av detta, känns det lite irrationellt att göra detta. Och denna rädsla för det irrationella kostar på: Två studier som jag själv har varit inblandad i studien av det Svenska Cashkortet som några banker gick samman för att lansera för något år sedan (Holmström & Stalder, 2001) och ett stort automatiserat baggagehanteringssystem på Denver International Airport (Mähring, Holmström, Keil & Montealegre, 2004) visar på två top-down styrda projekt som gick spikrakt ned i diket. Tecken fanns att top-down strategin inte fungerade, men det kändes irrationellt att släppa på kontrollen. Om det fanns för mycket irrationella inslag i nätverksekonomins första våg tycks det finnas alldeles för lite irrationalitet i dagsläget. Ett sista fokus, representerad av en mängd pågående studier, fokuserar på digitala tjänster dvs ett fokus på tjänsteproduktion och med argumentet att digitala tjänster är en speciellt utmanande form av tjänst. Vi ser hur besvärligt för att inte säga omöjligt det är att ta betalt för digitala produkter idag. Därför måste företag som arbetar med digitala produkter arbeta

4 fram tjänsteerbjudanden. Det är viktigt att vi utvecklar en ny syn på tjänsteutövning: Att tjänster inte är något som produceras i fabrik likt produkter, utan tjänsteutövning är något som sker direkt på marknaden. Tjänster har fyra grundegenskaper: de är immateriella, produktion och konsumtion är samtidig, de är heterogena, och de är förgängliga. I relation till digitala tjänster kan vi lägga till att de är enkelt kopierbara. Poängen med digitala tjänster - och överhuvudtaget den tyngdviktsförflyttning från produkter till tjänster som vi ser idag är viktig att betona, och väldigt få företag i mediabranschen har insett detta. De kan inte ta betalt för digitala produkter, eftersom allt som är digitalt också är kopierbart. Vi kan inte stoppa denna kopiering, det är slöseri med tid att ens försöka. Priset på digitala produkter konvergerar mot noll, och då måste företag som vill vara kvar försöka bygga upp tjänsteerbjudanden istället för produkter. Om vi jämför itunes (som säljer digitala produkter på nätet) och DC++ (ett fildelningsnätverk som tillhandahåller digitala produkter men som också har ett antal tjänster utformade i relation till dem) är skillnaden mellan produktfokus (itunes) och tjänstefokus (DC++) tydlig. Lika tydlig är poängen att fildelning inte är rumsrent och att detta tjänsteerbjudande inte finns i publika kontexter utan i privata nätverk. Poängen återigen: det känns irrationellt att ge bort digitala produkter, men det är en irrationalitet som man måste bejaka. Förutom att vi med denna bakgrund har skissat skissar på skiften i personliga intressen skissar vi också på viktiga fokusområden för nätverksekonomin. Två spännande trender kan vara viktiga att lyfta fram här: dels ser vi en rörelse bland de företag som organiserar sig i nätverk att byta fokus i sin produktion - från produkter till tjänster - dels ser vi en gräsrotsrörelse som illustrerar ett skifte vad gäller strategier: Från top-down till bottom-up. Dvs istället för innovationsprocesser top-down så ser vi hur en bottom-up rörelse har startat. För aktörer i mediebranschen är det viktigt att utforska möjligheterna att arbeta på ett sätt som kombinerar ett tjänstefokus och innovationsprocesser med en bottom-up riktning. Avslutande kommentarer Vad karaktäriserar innovationsprocesser i nätverksekonomin? För att besvara frågan har jag problematiserat två centrala tendenser i relation till nätverksekonomins innovationsprocesser: rörelsen från top-down till bottom-up vad gäller innovationsprocesser, och rörelsen från produkter till tjänster vad gäller digitala media. För aktörer i mediebranschen är det viktigt att utforska möjligheterna att arbeta på ett sätt som kombinerar ett tjänstefokus och innovationsprocesser med en bottom-up riktning. Nätverksekonomins första våg, med IT-bubblan som sprack, brukar karaktäriseras som en tid fylls av galenskap och irrationalitet (Malmsten, Portanger & Drazin, 2001). Samtidigt kan man säga att nätverksekonomins andra våg lider av alldeles för lite irrationalitet. Illustrationerna från mina egna studier visar hur tecken i många fall finns att top-down strategier inte fungerar, men det känns irrationellt att släppa på kontrollen. Om det fanns för mycket irrationella inslag i nätverksekonomins första våg tycks det finnas för lite irrationalitet i dagsläget. Avslutningsvis kan vi säga att även om vi skrattar åt den irrationalitet som rådde i nätverksekonomins första våg, släcktes den ut effektivt när IT-bubblan sprack. Och det är lite synd. För idag ser vi hur hämmade innovationsprocesserna i nätverksekonomins andra våg är

5 av rädsla inför nya tekniker och affärsmodeller. Så om vi verkligen vill se exempel på kreativa innovationsprocesser måste vi nog våga vara lite irrationella. Referenser Castells, M (2000). End of millenium. Vol. 2 av the Information age: Economy, society and culture. 2. uppl. Oxford: Blackwell. Granovetter, M. S (1973). The strength of weak ties. American Journal of Sociology 78: Hammer, M., & Champy, J (1993). Reengineering the Corporation, London, UK: Nicholas Brealey Publishing. Holmström, J (2000). Information system and organization as multi-purpose network (Ph.D dissertation). Umeå: Umeå University. Holmström, J., & Stalder, F (2001). Drifting technologies and multi-purpose network: the case of the Swedish cashcard. Information and Organization, 11, pp Kling, R (1996). Computerization and Controversy: Value Conflicts and Social Change, 2nd Ed. San Diego, CA: Academic Press. Latour, B (1999). Pandora's Hope. Essays on the Reality of Science Studies. Cambridge, MA: Harvard University Press. Markus, M. L., & Robey, D (1988). Information Technology and Organizational Change: Causal Structure in Theory and Research, Management Science, 34, 5 (May): Malmsten, E., Portanger, E. & Drazin, C (2001). Boo hoo: a dot.com story from concept to catastrophe, UK: Random House Business Books. Mähring, M., Holmström, J., Keil, M. & Montealegre, R (2004). Trojan Actor-Networks and Swift Translation: Bringing Actor-Network Theory to Project Escalation Studies. Information Technology & People, Vol. 17, No. 2, 2004, pp Nohira, N (1990). Is a network perspective a useful way of studying organizations? In Nohira, N., & Eccles, R. (eds.) Networks and organizations. Cambridge, MA: Harvard Business School Press. Robey, D., & Holmström, J (2001). Transforming Municipal Governance in Global Context: A Case Study of the Dialectics of Social Change. Journal of Global Information Technology Management, 4(4) October 2001.

Att skriva referenser. Citera och referera Referenssystem Referensverktyg

Att skriva referenser. Citera och referera Referenssystem Referensverktyg Att skriva referenser Citera och referera Referenssystem Referensverktyg 1 Citera och referera Citering Författarnas exakta ord Citera i texten Ett par ord eller en mening Använd citationsmarkeringar Horror

Läs mer

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling

Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman, Professor Reflektioner kring forskning om kvalitetsutveckling Bo Bergman Professor, Kvalitetsutveckling, Chalmers Utgångspunkt: Utdrag från dagens program I alltför många fall slutar satsningen

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället Kursplan Ideella organisationer: teorier, historiska rötter och samtida trender, 7,5 hp Civil society organizations: theories, origin and contemporary trends 7,5 ECTS Program Masterprogram i socialt arbete

Läs mer

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng

Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Deltagarbaserad forskning, 7.5 högskolepoäng Participatory Research Doktorandkurs/praktikerkurs vid Mälardalens högskola, Eskilstuna Hur forska i samverkan och samproduktion mellan högskola och samhälle?

Läs mer

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag?

Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Litteracitet i en digital tid Vad är egentligen läsning idag? Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Göteborgs universitet IKT och flerspråkighet i Norden (FLIN) 21 oktober Krav på läsförmåga När? Vem?

Läs mer

Learning study elevers lärande i fokus

Learning study elevers lärande i fokus Learning study elevers lärande i fokus En teoretiskt förankrad modell för systematisk utveckling av undervisning Innehåll Vad har betydelse för elevernas lärande? Vad är en Learning study? Variationsteori

Läs mer

Datum 2012-10-22. Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation. Engelsk benämning: Social Interaction and Organization

Datum 2012-10-22. Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation. Engelsk benämning: Social Interaction and Organization 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Social Interaktion och Organisation Engelsk benämning: Social Interaction and Organization Kurskod: 1MV017 Gäller från: HT 2012 Fastställd: Institution: Militärvetenskapliga

Läs mer

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp

Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier HT 2014 KURSPLAN Artikelskrivandets konst, 7.5 hp Huvudområde: Pedagogik Utbildningsnivå: Forskarutbildning Betygsskala: För denna kurs ges

Läs mer

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST

LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST LEARNING STUDY I FÖRSKOLAN VAD KAN DET VARA? DOCENT MONA HOLMQVIST DISPOSITION Förskolans intentioner Lärande Learning study Att studera barns lärande i förskolan FÖRSKOLANS UPPDRAG Förskolan ska lägga

Läs mer

För - individer? - organisationer - samhället?

För - individer? - organisationer - samhället? Agenda IS-perspektiv på e-samhället informationssystem i sammanhang och policyanalys ur ett informationssystemperspektiv t Ulf Melin Informatik, IEI, LiU Perspektiv på samspelet mellan teknik och samhälle

Läs mer

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/

http://marvel.com/games/play/31/create_your_own_superhero http://www.heromachine.com/ Name: Year 9 w. 4-7 The leading comic book publisher, Marvel Comics, is starting a new comic, which it hopes will become as popular as its classics Spiderman, Superman and The Incredible Hulk. Your job

Läs mer

Kundorienterad verksamhetsutveckling

Kundorienterad verksamhetsutveckling - Makes people and business successful - Passion för kunderna Kundorienterad verksamhetsutveckling Tommy Ytterström www.proandpro.se HÅLLPUNKTER Introduktion Spaningar och utmaningar Samtal kring kundorientering

Läs mer

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor? Jag vill! Jag kan! Vad vi menar med handlingskompetens Alla elever som lämnar skolan ska göra det med en känsla av handlingskompetens. Begreppet är centralt

Läs mer

Internationalisering i mötet med studenter. Hedda Söderlundh

Internationalisering i mötet med studenter. Hedda Söderlundh Internationalisering i mötet med studenter Hedda Söderlundh Hedda.Soderlundh@sh.se Bakgrund Eget avhandlingsarbete: Språkliga effekter av internationalisering av högre utbildning. Vad händer med svenskan?

Läs mer

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik

Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Disciplinära diskurser i naturvetenskap och matematik Jonas Forsman, Staffan Andersson, Jannika Andersson Chronholm, Cedric Linder Avdelningen för fysikens didaktik, Institutionen för fysik och materialvetenskap,

Läs mer

Genusstudier i Sverige

Genusstudier i Sverige Genusstudier i Sverige Genusvetenskapliga studier och genusforskning bedrivs på alltfler högskolor och universitet i Sverige. Genusforskning kan ses som övergripande term för ett fält som också kan benämnas

Läs mer

Publikationer Vetenskapliga artiklar

Publikationer Vetenskapliga artiklar Publikationer Vetenskapliga artiklar Larsson, G., Sjöberg, M., Vrbanjac, A., & Björkman, T. (). Indirect leadership in a military context: A qualitative study on how to do it. The Leadership & Organizational

Läs mer

samhälle Susanna Öhman

samhälle Susanna Öhman Risker i ett heteronormativt samhälle Susanna Öhman 1 Bakgrund Riskhantering och riskforskning har baserats på ett antagande om att befolkningen är homogen Befolkningen har alltid varit heterogen när det

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Engelska, 31-60 hp, 30 högskolepoäng English, 31-60 credits, 30 credits Kurskod: LENB17 Fastställd av: Utbildningsledare 2013-11-01 Gäller fr.o.m.: Hösten 2015 Version: 8 Diarienummer: HLK

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices

KURSPLAN. Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning. Socio-cultural theory and the study of educational practices UMEÅ UNIVERSITET Pedagogiska institutionen 901 87 Umeå KURSPLAN Att studera pedagogiska miljöer med hjälp av sociokulturell teoribildning Socio-cultural theory and the study of educational practices Forskarutbildningen:

Läs mer

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se

International Baccalaureate. Rolf Öberg rolf.oberg@taby.se International Baccalaureate rolf.oberg@taby.se Open House 29 November 2011 International Baccalaureate Staff: Principal: Henrik Mattisson Head of programme: Mona Lisa Hein IB coordinator: Study councellor:

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Equips people for better business

Equips people for better business Equips people for better business The Corn Philosophy When I was young, I used to spend time with my grandparents on their farm. One day my granddad asked me to fix the fence. Instead I went swimming with

Läs mer

Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv. Jan Hylén

Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv. Jan Hylén Betydelsen av IT i skolan i ett samhällsperspektiv Jan Hylén Skolans roll i samhället 6-åringar som börjar skolan 2011 går i pension 2070 OECDs utbildningsministrar i november 2010: Minskad efterfrågan

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Förändrade förväntningar

Förändrade förväntningar Förändrade förväntningar Deloitte Ca 200 000 medarbetare 150 länder 700 kontor Omsättning cirka 31,3 Mdr USD Spetskompetens av världsklass och djup lokal expertis för att hjälpa klienter med de insikter

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter

TEKNISKA SYSTEM. Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter TEKNISKA SYSTEM Undervisning av tekniska system utmaningar och möjligheter Maria Svensson Göteborgs universitet it t Institutionen för didaktik och pedagogisk profession maria.svensson@ped.gu.se se VAD

Läs mer

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar

Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Som man ropar i skogen får man svarkonsten att fånga, sammanfatta och tolka resultat/mätningar Kvalitativa data Helene Johansson, Epidemiologi & global hälsa, Umeå universitet FoU-Välfärd, Region Västerbotten

Läs mer

1) Introduktion. Jonas Aspelin

1) Introduktion. Jonas Aspelin 1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.

Läs mer

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag.

Affärstillväxt. Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Affärstillväxt Ett utvecklingsprogram för företagsledningar i små och medelstora företag. Bakgrund Norra Sveriges näringsliv består till största delen av några stora basindustri företag och offentliga

Läs mer

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11

Ingela Elfström. Malmö 2014-02-11 Uppföljning och utvärdering för förändring - pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Malmö 2014-02-11 Ingela Elfström Förskolans

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken

Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Peter Sohlberg Vetenskapsteori i forskningspraktiken Allmänt om kursen Kursen syftar till: 1) att ge en bred översikt över det vetenskapsteoretiska fältet samt att ge kunskap om centrala vetenskapsteoretiska

Läs mer

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Barn lär av barn Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr Måste inte vara problematiskt Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Pedagog: Karl: Vad gjorde ni för

Läs mer

Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng

Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng Musikalisk kunskapsbildning ur ett vetenskapligt perspektiv, 15 högskolepoäng Musical Knowledge Formation in a Scientific Perspective, 15 credits Kurskod: FA2002 Utbildningsområde: Undervisning Huvudområde:

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Fragment, ellipser och informationsberikade konstituenter

Fragment, ellipser och informationsberikade konstituenter Fragment, ellipser och informationsberikade konstituenter Pragmatik VT06 Påminnelse från förra gången 1. (a) Vad läser du? GR(OUND) F(OKUS) 2. (a) Vem läser Wittgenstein? F GR 3. (a) Vad gör du med Wittgenstein?

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT,

Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT, Ekosystem, roll för små och medelstora företag och digitaliseringens värde i framtida affärer Moderatorer: Christer Norström, SICS Swedish ICT, Ingrid Nordmark, Swedish ICT Research DIGITALIZATION IN INDUSTRY

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling.

Business Design. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Creosa är ett företag specialiserat på kreativ intelligens ihopkopplat med entreprenörskap och affärsutveckling. Våra lösningar lär dig hur du kan använda din kreativa intelligens som motor i ditt företag,

Läs mer

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället

Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället Marta Reuter, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet Europeisering i ord och handling: institutionell förändring inom civilsamhället 2008-2014 Syftet med projektet har varit att utforska

Läs mer

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers

ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers ORCID medlemskap och implementering vid Chalmers Mötesplats Open Access 2014 2014-04-01 Jonas Gilbert Chalmers bibliotek jonas.gilbert@chalmers.se http://orcid.org/0000-0001-6599-1376 Open Researcher &

Läs mer

KAMPANJ- VERKTYGSLÅDAN 2.0 PIMP MY CAMPAIGN

KAMPANJ- VERKTYGSLÅDAN 2.0 PIMP MY CAMPAIGN KAMPANJ- VERKTYGSLÅDAN 2.0 PIMP MY CAMPAIGN ART & SCIENCE DIGITALT TAR ÖVER LEDARTRÖJAN Din nya huvudvärk som beställare: Deltagarperspektiv Gemenskap/VI Medskapande Moment friendly Kan de som står er

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Projektrapport Kritisk design

Projektrapport Kritisk design Projektrapport Kritisk design 1. Projektidé Projektet Kritisk design - en förstudie och en kartläggning över designers, företag och forskningsinstanser för vidare samarbeten och utveckling i Stockholm.

Läs mer

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012

Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Kursplanen är föredragen vid Forskningsnämndens möte den 27 oktober 2011 och godkänd genom Ordförandebeslut den 20 februari 2012 Gäller från 2012 Teorier och metoder för forskning om sociala representationer,

Läs mer

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen?

Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Undersökning presenterad på Radar i2i FREDRIK RUNNQUIST R.Rev. 1.0 Sida 2 av 13 Hänger Du med i den Digitala Affärsutvecklingen? Vad händer? Alla verksamheter

Läs mer

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Institutionen för arbetsvetenskap KURSPLAN XX5100 XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project

Läs mer

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.

Litteracitet på flera språk. Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su. Litteracitet på flera språk Professor Monica Axelsson Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet monica.axelsson@isd.su.se Brian Street 1984, 1993 New Literacy Studies (tidigt 80 tal) New

Läs mer

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande

BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande BFL - Bedömning för lärande istället för av lärande Formativ bedömning framåtsyftande och stödjande i syfte att Bekräfta, Uppmuntra, Ge respons för Lust, Vilja, Motivation Sju grupper Samtalsledare träffas

Läs mer

Link to present updated list! Check out student- and career related events from universities, organizations and companies on UU CareerGate.

Link to present updated list! Check out student- and career related events from universities, organizations and companies on UU CareerGate. Sida 1 av 6 EVENTS Link to present updated list! Check out student- and career related events from universities, organizations and companies on UU CareerGate. Studentvolontär i Uppsala / Student Volunteering

Läs mer

Akademirådets ledamöter kallas till sammanträde. Tid: Torsdag den 17/9 kl. 10:00-12:00 Plats: Konferensrummet N357, 3:e våningen i N-huset

Akademirådets ledamöter kallas till sammanträde. Tid: Torsdag den 17/9 kl. 10:00-12:00 Plats: Konferensrummet N357, 3:e våningen i N-huset KALLELSE 2015-09-10 Akademirådets ledamöter kallas till sammanträde. Tid: Torsdag den 17/9 kl. 10:00-12:00 Plats: Konferensrummet N357, 3:e våningen i N-huset Ärendelista Ärendekaraktär Anmärkningar 1.

Läs mer

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13

Sammanfattning. Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Sammanfattning Kompetencemægleruddannelsen 2012 og 13 Facilitatorguide - Cafémetoden Som café-chef är det ditt jobb att hjälpa deltagarna genom den inlärningsprocess som avgör vad den enskilda deltagaren

Läs mer

Dnr: UF 2013/383-4.1.2 Fastställd av FEH dekan 2013-10-29

Dnr: UF 2013/383-4.1.2 Fastställd av FEH dekan 2013-10-29 Svensk benämning: Ekonomistyrningens praktik om praktikbegreppet inom olika ekonomistyrningstraditioner Engelsk benämning: Management control Practice practice as concept in different management control

Läs mer

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod

Nya Medier. Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Nya Medier Gränssnitt, Interaktivitet och Digital kod Människa-Dator: Gränssnittet Tre lager tas upp i boken: Fysiska apparaten som möjliggör för användaren att styra/använda datorn Mjukvara som organiserar

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital?

Estradföreläsning, 15 januari 2007. Vad vet vi om Venture Capital? Estradföreläsning, 15 januari 2007 Vad vet vi om Venture Capital? Hans Landström Institutet för Ekonomisk Forskning/CIRCLE Lunds Universitet email: Hans.Landstrom@fek.lu.se Vad är venture capital? (se

Läs mer

Human Dynamics att förstå sig själv och andra

Human Dynamics att förstå sig själv och andra Human Dynamics att förstå sig själv och andra Vad ger Human Dynamics? Forskning har visat att det största hindret för att skapa framgångsrika företag inte ligger i bristen på affärsidéer utan i bristande

Läs mer

Organisation Civilekonomprogrammet år 1

Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisation Civilekonomprogrammet år 1 Organisationsutveckling Förändring och lärande i organisationer Birgitta Sköld HT-2011 IEI/Företagsekonomi Linköpings Universitet Syftet med dagens föreläsning Presentera

Läs mer

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd

Lärande och hållbar utveckling. Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Lärande och hållbar utveckling Cecilia Lundholm Pedagogiska institutionen/ Stockholm Resilience Centre www.ped.su.se/rcd Innehållsdeklaration Pedagogikämnet Kommunikation Kunskap och kunskapsbildning -

Läs mer

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS

OLIKA STRATEGIER VID VÅRD AV PERSONER MED DEMENS OLIKA STRATEGIER VID 1 2 3 4 5 6 7 8 Athlin E (1988) Nursing based on an interaction applied to patients with eating problems and suffering from Parkinson s disease and dementia. Umeå: University Medical

Läs mer

Örebro den 28 november 2012

Örebro den 28 november 2012 Örebro den 28 november 2012 1 Statens medieråd har i uppdrag att verka för att stärka barn och unga som medvetna medieanvändare och skydda dem från skadlig mediepåverkan. Myndigheten ska följa medieutvecklingen

Läs mer

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR?

VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? VAD ÄR NUDGING, VEM ANVÄNDER DET OCH VARFÖR? MATTHIAS LEHNER, PHD INTERNATIONAL INSTITUTE FOR INDUSTRIAL ENVIRONMENTAL ECONOMICS MATTHIAS.LEHNER@IIIEE.LU.S E STRUKTUR AV PRESENTATIONEN 1. Vad är nudging?

Läs mer

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter

Marie Gustafsson. Böcker. Böcker. Tidningar och. Utskrifter Att söka information Marie Gustafsson marie.gustafsson@hb.se Dagens innehåll: Att söka vetenskaplig litteratur Forskning och publicering Olika typer av publikationer Olika typer av informationskällor Vetenskapliga

Läs mer

TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015

TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015 TEORIER OCH SLIDES FRÅN WVD LUND 2015 Bakgrund Den 13:e november 2015 genomförde vi i World Values Initiative Lund vår tredje World Values Day. Under dagen fick vi många frågor kring de olika modeller

Läs mer

E-boken en utmaning för folkbiblioteken

E-boken en utmaning för folkbiblioteken E-boken en utmaning för folkbiblioteken Örjan Hellström Växjö 7 maj 2013 Vad är en e-bok? E-boksutredningen: En vanligt förekommande definition av e-boksbegreppet, dock med viss variation, beskriver

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor

Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor Framtidens arbetsplatser att utveckla hållbara och friska kontor 25 maj 2015 Fortbildning om arbete i kontorsmiljö och fysisk aktivitet på jobbet, Umeå Folkets Hus Susanna Toivanen Agenda Framtidens arbetsliv

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi,

UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, UTBILDNINGSPLAN Human Resources med inriktning mot företagsekonomi, 180 högskolepoäng Programstart: Hösten 2016 Högskolan för lärande och kommunikation, Box 1026, 551 11 Jönköping BESÖK Barnarpsgatan 39,

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA handlar

Läs mer

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov

Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Tieto tar pulsen på 101 beslutsfattare i Mediabranschen Trender, utmaningar och framtida investeringsbehov Inledning De stora trendinstituten är överens. Mediabranschens digitala förvandling de senaste

Läs mer

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Page 1. Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare. Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna? Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Professor Fredrik Nilsson Uppsala 2010-02-12 Föreläsningens inriktning Tema: Aktuella utmaningar för ekonomistyrare Vad är ekonomistyrning? Vilka är utmaningarna?

Läs mer

Mathematical Cryptology (6hp)

Mathematical Cryptology (6hp) Time to sign up for the continuation course Mathematical Cryptology (6hp) 12 lectures (2 hours) + 2 small projects Exercises are done on your own and discussed in class (6*2 hours). Contents: Elliptic

Läs mer

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP

FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP FORSKNINGSKOMMUNIKATION OCH PUBLICERINGS- MÖNSTER INOM UTBILDNINGSVETENSKAP En studie av svensk utbildningsvetenskaplig forskning vid tre lärosäten VETENSKAPSRÅDETS RAPPORTSERIE 10:2010 Forskningskommunikation

Läs mer

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp 1 (5) Kursplan för: Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp Social Work Ma, Social work with families and children, theoretical

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

The Digital Enterprise in Nordics

The Digital Enterprise in Nordics The Digital Enterprise in Nordics Summary of Findings CIO Magazine & Tata Consultancy Services Research Version 1.0 January 2014 Copyright 2014 Tata Consultancy Services Limited 1 Introduktion till undersökningen

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Benchmarking London 2014. Reserapport från Stockholm-Mälarregionens sjätte benchmarkingresa 29-31 januari 2014

Benchmarking London 2014. Reserapport från Stockholm-Mälarregionens sjätte benchmarkingresa 29-31 januari 2014 Benchmarking London 2014 Reserapport från Stockholm-Mälarregionens sjätte benchmarkingresa 29-31 januari 2014 Delegationen Förmöte Relationerna mellan Sverige och Storbritannien. Storbritannien vs London,

Läs mer

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth

FÖRBÄTTRINGSVÄGEN. Verktyg & inspiration för företagets utveckling. Helene Kolseth FÖRBÄTTRINGSVÄGEN Verktyg & inspiration för företagets utveckling Helene Kolseth Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets utveckling Förbättringsvägen - Verktyg & inspiration för företagets

Läs mer

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet

Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Världshandelsdagen 2008 "Bortom Web 2.0" Affärsmodeller och samarbete på framtidens Internet Olle Olsson Swedish Institute of Computer Science (SICS) World Wide Web Consortium (W3C) 28 augusti 2008 1 Internet

Läs mer

#1 Strategier för hållbarhet

#1 Strategier för hållbarhet #1 Strategier för hållbarhet 70% anger att hållbarhet är en angelägen fråga på ledningens agenda Majoriteten anser att hållbarhetsdimensionen numera har en direkt inverkan på strategiska beslut 40% uppger

Läs mer

EFTER EN FINANSIELL KRIS

EFTER EN FINANSIELL KRIS CER ING OM CENTRUM FÖR FORSKN ER EKONOMISKA RELATION RAPPORT 2013:3 K N A B I G IN N IV G IT D E KR EFTER EN FINANSIELL KRIS Kreditgivning i bank efter en finansiell kris Anders Nilsson och Peter Öhman

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Barn och unga i samhällsplaneringen

Barn och unga i samhällsplaneringen Barn och unga i samhällsplaneringen Utgångspunkter i arbetet FN:s konvention om barns rättigheter Demokratiaspekter i den fysiska planeringen Ta tillvara lokal kunskap för bättre planering och god bebyggd

Läs mer

EDGE Strategisk förändringsledning

EDGE Strategisk förändringsledning EDGE Strategisk förändringsledning EDGE StrATEGISK FÖrändrinGSLEDning Att leda komplexa förändringsprocesser. Affärsklimatet förändras snabbt och kartan behöver ständigt ritas om. Verksamheten utmanas

Läs mer

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners

KONCEPTUALISERING. Copyright Dansk & Partners KONCEPTUALISERING Concept begins to 80 % in content, 20 % in process and 20 % in presentation. The conceptualization work always starts in process because if you cannot communicate what you want to say

Läs mer

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Global nedvärdering av sig själv, andra och livet. Att globalt värdera andra människor är som att döma en musikskiva efter dess konvolut. Låt oss nu titta på denna globala värdering om den riktas mot dig

Läs mer

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap

De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap De interaktiva kuddarna Textil som kommunikationsredskap Linda Melin, Interactive Institute, PLAY Research www.interactiveinstitute.se Abstract in English This work is about combining textile design and

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap Musikvetenskap A. Ht 2006. Béla Bartók

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap Musikvetenskap A. Ht 2006. Béla Bartók Musikvetenskap A Ht 2006 Béla Bartók En jämförande analys av den mogne Bartóks kompositionella utveckling mellan Musik för stråkar, slagverk och celesta och Konsert för orkester Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer