Rapport 2011:1 Tillväxt och utveckling Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2011:1 Tillväxt och utveckling Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla"

Transkript

1 Rapport 2011:1 Tillväxt och utveckling Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla En sammanfattning av EU:s nya tillväxtstrategi och dess koppling till Västra Götalandsregionens tillväxt och utveckling

2 2

3 Förord EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020 kommer att gälla den närmaste tioårsperioden och ska bidra till att inte bara få Europa på fötter efter lågkonjunkturen utan också öka tillväxten inom alla samhällsområden för att EU ska bli en kraftfull aktör på den globala arenan. Strategin ska genomföras med hjälp av nationella reformprogram och årliga uppföljningar. Den kommer att styra tillväxtpolitiken på både europeisk, nationell och regional nivå det närmaste decenniet. Den här rapporten syftar till att sammanfatta Europa 2020 och presentera en överskådlig bild av strategins huvudriktningar, men kopplar också samman dess mål med Västra Götalandsregionens tillväxt och utveckling. Dessutom lyfts goda exempel på innovativa samverkansprojekt och arbetsområden i regionen fram som har kopplingar till Europa 2020:s målsättningar. Rapporten har skrivits av Katrin Urbäck, praktikant vid Internationell samordning Västra Götalandsregionen. Göteborg, januari 2011 Magnus Engelbrektsson Chef för Internationell samordning 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Flaggskeppsinitiativen Styrmedel Aktörer Medlemsländernas åtaganden Tidsram och plan för genomförande En digital agenda för Europa Inledning Sammanfattning Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? Digitala marknader och elektronisk handel Interoperabilitet Gemensamma datorsystem och standarder Säkerhet och integritet i digital hantering Bredbandsutbyggnad En tillgänglighetsfråga Satsningar på forskning och innovation Tillgänglighet och IT-kompetens Lösningar på samhällsproblem Unga på väg Inledning Sammanfattning Livslångt lärande Högre utbildning Transnationellt lärande och arbetsmobilitet Ungas anställningsvillkor Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? Livslångt lärande Högre utbildning i Västra Götalandsregionen Mobilitet inom yrkesutbildningen ECVET Regionala arbetsmarknadsåtgärder Innovationsunionen Inledning Sammanfattning Utbildning och kompetens Det europeiska forskningsområdet Finansiering och marknadsföring för kunskapsintensiva företag Regional och social sammanhållning EIP European Innovation Partnerships EU som aktör på den globala arenan Goda exempel på innovativa projekt i Västra Götalandsregionen Life Science i Västra Götaland InMotion Innovationsslussen Den nationella nivån En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Inledning Sammanfattning Nuläget i industrisektorn i EU och Västra Götaland

5 5.4 Sektorsspecifika fokusområden och mål Hälso- och sjukvårdsindustrin i fokus Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen Innovative Medicines Initiative Sahlgrenska Science Park En plattform för samverkan Industrifrämjande åtgärder i Västra Götalandsregionen Industriell Dynamik FoU-kortet Infrastruktursatsningar Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Inledning Sammanfattning Område: Flexicurity och en välfungerande arbetsmarknad Område: Kompetenshöjning och matchning Område: Jobbkvalitet och arbetsförhållanden Område: Skapande av arbetstillfällen Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen Livslångt lärande Yrkesutbildning Arbetsmarknadsåtgärder Regionala kompetensplattformar för att bekämpa arbetslösheten Källförteckning Bilaga 1. Begrepp och förkortningar Figur 1. Organisationsschema för Europa

6 6

7 1. Inledning EU-kommissionen presenterade i mars 2010 strategin Europa 2020 som ska ta Europa ur krisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. I kommunikationen fastställs en vision för hur man kan uppnå hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning genom konkreta åtgärder på EU-nivå och i medlemsstaterna. Kärnan i Europa 2020 är 1) Smart tillväxt: en kunskapsbaserad ekonomi 2) Hållbar tillväxt: en mer resurseffektiv och konkurrensbaserad ekonomi 3) Inkluderande tillväxt: låg arbetslöshet med ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. För att vägleda EU:s gemensamma ansträngningar att nå de här målen, har ett antal mätbara indikatorer bestämts som regelbundet kommer att utvärderas för att kunna följa utvecklingen. Målen är anpassade efter medlemsländernas olika förutsättningar och baserade på pålitlig data i jämförelsesyfte. Det ska också nämnas att målen är representativa och inte allomfattande. Målen är följande: Öka anställningsgraden i hela EU:s befolkning från 69 % till minst 75 % ( åringar). Fokus ska främst ligga på arbetsmarknadsintegration av kvinnor, äldre och mobilitet av utländsk arbetskraft. Målet att 3 % av BNP ska gå till forskning och utveckling (FoU) ska kvarstå, och en indikator för att mäta intensiteten i FoU och innovationer ska utvecklas. Villkoren för privata FoU-investeringar i EU ska förbättras. Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 % i förhållande till nivåerna Om de rätta förutsättningarna finns ska även andelen förnyelsebar energi i den slutliga energikonsumtionen ligga på 20 %. Andelen avhoppare från grundutbildning i EU ska minska till 10 % (från nuvarande 15 %) och andelen befolkning i åldern år med slutförd avancerad utbildning ska öka från 31 % till 40 %. 20 miljoner människor ska flyttas över gränsen för fattigdom. Med andra ord ska andelen européer som lever under de nationellt fastställda fattigdomsgränserna minska med 25 %. Dessa mål hänger tydligt samman med varandra. Exempelvis bidrar högre utbildningsnivåer till ökad anställbarhet och en högre sysselsättningsgrad bidrar till minskad fattigdom. En större forsknings- och utvecklingskapacitet och innovation inom ekonomins alla sektorer, kombinerat med ökad resurseffektivitet, kommer att leda till ökad konkurrenskraft och främja nya arbetstillfällen. Investeringar i renare, koldioxidsnål teknik kommer att hjälpa vår miljö, bidra till kampen mot klimatförändringen och ge nya affärs- och sysselsättningsmöjligheter. Alla medlemsländer uppmanas att skapa en strategi efter nationella förutsättningar som ska fungera parallellt med strategin på EU-nivå. Vid utformningen av den nationella strategin är det av yttersta vikt att aktörer på alla nivåer av samhället får möjlighet att göra inlägg. Det står uttryckligen i de ekonomiska riktlinjerna för Europa 2020: Dessa riktlinjer riktar sig till medlemsstaterna och Europeiska unionen, men Europa strategin bör genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlament, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila 7

8 samhället, som ska bidra till utarbetandet av nationella reformprogram och genomförandet av dessa och till den övergripande kommunikationen om strategin Flaggskeppsinitiativen De sju flaggskeppsinitiativen inriktar sig på särskilt prioriterade områden som ska påskynda arbetet med att uppnå de fem målen som listades ovan. Flaggskeppsinitiativen kan bestå både av icke lagstiftande så väl som lagstiftande förslag, rekommendationer eller riktlinjer. Information om samtliga flaggskeppsinitiativ och länkar finns på Europa 2020:s hemsida. En digital agenda för Europa ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. Kommunikationen släpptes våren 2010 som det första flaggskeppsinitiativet. Unga på väg ska stärka utbildningssystemens resultat och underlätta i synnerhet ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Kommunikationen presenterades i mitten på september Innovationsunionen ska förbättra de grundläggande villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen. Kommunikationen presenterades i september Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. Det finns ännu ingen tidsram för det här initiativet och därför är det inte inkluderat i den här rapporten. Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. Initiativet presenterades i oktober En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna och ge människor ökad egenmakt genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgången och efterfrågan på arbetsmarknaden, inbegripet genom arbetskraftens rörlighet. Kommunikationen om ny kompetens och arbetstillfällen presenterades i november Europeisk plattform mot fattigdom ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. Initiativet presenterades av EU-kommissionen i december 2010 och har av tidsskäl tyvärr inte kunnat inkluderas i den här rapporten. 1 Källa: Europeiska Rådets rekommendation: Ekonomiska riktlinjer. Europeiska unionens officiella tidning,

9 1.2 Styrmedel Som bas i utformningen av styrmedel för att genomföra strategin används två pelare; dels den tematiska metoden med prioriteringar och mål för varje område, och dels används landsrapportering som hjälper medlemsländerna att utveckla egna strategier och som samtidigt sätter press på medlemsländerna eftersom de kontinuerligt kommer att jämföras med varandra i olika typer av rankingsystem och resultattavlor. EU-kommissionen har tillhandahållit en verktygslåda som ger riktlinjer för att kunna genomföra strategins åtgärder. Riktlinjerna behandlar både ekonomiska och sysselsättningsaspekter. Meningen är att medlemsländerna ska använda riktlinjerna vid utformningen av sina nationella reformprogram för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. 1.3 Aktörer Europeiska rådet har huvudansvaret för strategin. Kommissionen övervakar framstegen och lägger kontinuerligt fram förslag för att styra åtgärderna. Dessutom kommer Kommissionen att sammanställa årsrapporter över framstegen inom strategin och hur måluppfyllelsen fortskrider, samt bedöma medlemsländernas rapportering och utvecklig. Europaparlamentet kommer att verka för att mobilisera EU:s invånare och som medlagstiftare i centrala initiativ. Partnerskapsstrategin bör även sträcka sig till kommittéer, medlemsländernas parlament såväl som nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadsparter och andra berörda aktörer inom det civila samhället. 1.4 Medlemsländernas åtaganden En förutsättning för att strategin ska genomföras i praktiken är att det även sätts nationella mål. Genom att sätta upp nationella mål blir medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydligare än vad det har varit tidigare. EU:s medlemsländer har olika politiska och ekonomiska förutsättningar, vilket de nationella målen måste ta hänsyn till. I april varje år ska medlemsstaterna ha utarbetat reformprogram som presenterar det nationella genomförandet av strategin i politiken. Det inbegriper bland annat att länderna ska identifiera landspecifika faktorer som är viktiga för att stärka tillväxten. EU-kommissionen uttrycker tydligt i strategin att både nationella, regionala och lokala myndigheter bör samarbeta och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa. Än så länge finns bara ett utkast till nationellt reformprogram från Sveriges sida. I stort sett är utkastet baserat på regeringens förslag till åtgärder i budgetpropositionen för 2011 och det har ännu inte varit ute på remiss hos regionala och lokala styrelseorgan. 1.5 Tidsram och plan för genomförande Det faktiska slutdatumet är som bekant år 2020, men strategin måste kontinuerligt övervakas för att målen ska uppfyllas. Vid behov kan målen även komma att modifieras. Med hänsyn till olika länders förutsättningar kommer löpande utvärderingar av de nationella målen att göras av Kommissionen. Det kommande året kommer att präglas av diskussioner kring strategin både i Ministerrådet och i Parlamentet. Under 2011 kommer också de första nationella reformprogrammen att färdigställas, granskas och slutligen godkännas. Under hösten kommer genomförandet på både EU-nivån och den nationella nivån att granskas och följas upp. 9

10 Samtidigt presenteras löpande åtgärder och projekt inom de specifika flaggskeppsinitiativen, som har egna tidsramar och åtgärdsplaner. Nedan finns en organisatorisk bild över hur flaggskeppsinitiativen fördelas under de tre delmålen för Europa 2020-strategin. Figur 1. Organisationsschema för Europa 2020 Europa 2020 Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla En digital agenda för Europa Unga på väg Innovationsunionen Ett resurseffektivt Europa En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Plattform mot fattigdom 10

11 2. En digital agenda för Europa 2.1 Inledning Den digitala agendan för Europa beskriver den nyckelroll som användningen av informationsoch kommunikationsteknik (IKT) måste ha för att Europa ska uppnå sina ambitioner för I agendan fokuserar EU-kommissionen på användningen av Internet både som ett arbetsverktyg, ett kommunikationsmedel, som förströelse och till affärsuppgörelser. Den strävar efter att konkretisera de strategiska mål som satts upp enligt Europa 2020 och innehåller både policyförslag, uppmaningar till medlemsländerna och lagändringsförslag inom IKT-området. Ett aktivt deltagande för att uppnå agendans målsättningar förutsätts från både medlemsländer och regioner runt om i Europa. Det här kapitlet syftar till att belysa nyttan med att följa EU:s digitala policy 3 genom att sortera ut vad som kan ha betydelse för den regionala utvecklingen och dra paralleller till befintliga projekt i Västra Götalandsregionen. Förhoppningen med Europa 2020-strategin från kommissionens sida är att i så hög grad som möjligt involvera även andra parter än medlemsländernas regeringar så som näringsliv, akademi, organisationer, arbetsmarknadsparter och privatpersoner. Västra Götalandsregionen innehar en stark internationell position och är involverad i ett flertal samarbeten på både EU- och global nivå. För att det internationella engagemanget ska komma medborgarna och regionens tillväxt till nytta är det av yttersta vikt att fortsätta att aktivt delta i policyskapandet på internationell nivå. 2.2 Sammanfattning I den digitala agendan identifieras de sju största hindren för utvecklingen av IKT-potentialen i EU-länderna. Särskilt fokus ligger på vad som kan hota den sociala och ekonomiska tillväxten. Hindren finns främst inom följande sju områden som presenteras nedan. I nästa kapitel presenteras EU-kommissionens föreslagna åtgärder tillsammans med en överblick av vad som sker inom respektive område på nationell nivå i Sverige och i Västra Götalandsregionen. 1. En fragmenterad digital marknad. Digitala transaktioner och e-handelssystem är fortfarande inkonsekventa och inte tillräckligt säkra trots att lagstiftningsåtgärder inom den inre marknaden har vidtagits. Många medborgare upplever svårigheter med e- handel, särskilt internationell sådan. Undersökningar visar att 60 % av försöken till gränsöverskridande Internethandel misslyckas. Distributionen av kreativt innehåll på Internet måste förenklas i kombination med en översyn av den immateriella äganderätten. 2. Brist på interoperabilitet. EU-kommissionen vill föreslå lagstiftningsåtgärder på området IKT-interoperabilitet för att få enhetliga standarder och underlätta kommunikation samt öka säkerheten både inom och mellan medlemsstaterna. 3. Tillit och säkerhet. Ökande cyberbrottslighet med sänkt förtroende för näten som följd är ett stort problem som måste åtgärdas. Tillförlitlig teknik med kraftiga 2 En digital agenda för Europa KOM(2010)245 3 I en bilaga till kommunikationen om den digitala agendan listas alla de förslag till lagstiftningsåtgärder som EU-kommissionen kommer att presentera framöver. Än så länge finns ingen exakt tidplan utan bara en förteckning över vilket år respektive förslag kommer att läggas fram, men utvecklingen går att följa på den digitala agendans hemsida: 11

12 säkerhetssystem är en förutsättning för att människor ska våga använda sig av e- tjänster. Cyberattackerna ökar i omfattning och blir mer sofistikerade vilket kräver en mer utvecklad brottsbekämpning. 4. Brist på investeringar i nät. Den digitala agendan understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft inom EU. Först och främst bör alla ha tillgång till grundläggande bredband, men även tillgång till höghastighetsnät är en viktig fråga för utveckling framförallt för att öka möjligheterna till näringslivsinvesteringar och entreprenörskap. 5. Otillräckliga satsningar på forskning och innovation. Inom ramen för ett annat av EU 2020:s flaggskepp, Innovationsunionen, beskrivs det här hindret utförligt och åtgärder för att komma tillrätta med problemet med bristande investeringar föreslås. I den digitala agendan ligger fokus på IKT-forskning och omvandlingen från forskningsupptäckter till reella möjligheter på marknaden. EU-kommissionen uppmanar också medlemsstaterna och näringslivet att bättre samordna sina resurser för att stödja forsknings- och innovationssatsningar. 6. Brist på digital kompetens och digitala färdigheter. Dagens medborgare är inte tillräckligt förberedda på de krav det digitala samhället ställer på oss. För att Europa ska bli en värdig konkurrent till framstående länder som USA och Japan måste det satsas mer på IKT-kompetens i utbildningsväsendet. Utbildningsåtgärder som dessa beskrivs närmare i flaggskeppsinitiativen Unga på väg respektive Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Särskilt fokus bör också läggas på tillgänglighetsaspekten för socialt utsatta grupper och personer med funktionsnedsättning och tjänster som är av direkt intresse för dem, så som elektroniskt lärande, förvaltning och hälsa. 7. Missade möjligheter att lösa samhällsproblem. Både på miljöområdet och på sjukvårdsområdet kan IKT fungera som ett stöd för att lösa några av vår tids största samhällsproblem. Detta måste uppmärksammas genom tvärsektoriella partnerskap och program som fokuserar på långsiktiga lösningar genom smart samarbete. Genomförandet av den digitala agendans mål kommer dels att bestå i lagstiftningsåtgärder, dels har prestandamål satts upp av EU-kommissionen för att utvecklingen ska mätas på respektive problemområde. I maj varje år kommer en resultattavla 4 att presenteras som visar utvecklingen på det digitala området i medlemsländerna och den följs även upp av ett digitalt forum med ett stort antal berörda aktörer. Som komplement inrättas en högnivågrupp som arbetar tillsammans med medlemsstaterna samt plattformar med berörda aktörer för vart och ett av de sju hindren som beskrivits ovan. EU-kommissionen kommer kontinuerligt att presentera nyheter, rapporter och förslag som berör den digitala agendan, vilket innebär att agendan är en pågående process och inte ett statiskt styrningsinstrument. Fokus ligger på att sprida kunskap om möjligheterna som agendan innebär för medlemsländerna när det gäller information och uppmana till att söka anslag till forskning och utveckling på området. 4 Resultattavlan kommer att mäta den socioekonomiska utvecklingen med hjälp av ett antal fastställda indikatorer. Indikatorerna ingår i det ramverk för prestandajämförelser som godkändes av EU:s medlemsstater 2009, för mer information se Benchmarking Framework

13 2.3 Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? I den digitala agendan finns ett flertal områden som är relevanta för tillväxt och utveckling i Västra Götalandsregionen. Samtliga av de sju hindren som presenterades ovan har dock inte direkt koppling till åtgärder på regional nivå. Som utgångspunkt för att hitta gemensamma nämnare i respektive strategier och policyfrågor i EU och i Västra Götalandsregionen jämförs Vision Västra Götaland 5 med den digitala agendan i Europa 2020-strategin. Några pågående projekt och utvecklingsområden i Västra Götalandsregionen kan särskilt tjäna på att följa policyn på EU-nivå, både politiskt men i vissa fall även ekonomiskt i form av fördelning av fondmedel. Därför innehåller den här rapporten några specifika nedslag i Västra Götalandsregionens verksamheter så som e-handel, IT-infrastruktur och hälso- och sjukvårdsområdet. Inom de områden där det finns gemensamma beröringspunkter med den nationella strategiska nivån kommer även den att beskrivas kortfattat. Vision Västra Götaland har som ett av sina övergripande mål att bli en IT-region i europeisk tätposition inom en tioårsperiod. Sedan 2007 pågår arbetet med en årlig handlingsplan för verksamhetsutveckling med stöd av IT, där projekt med koppling till IT beskrivs samt vilka effekter man förväntar sig av projekten i verksamheten. Redan innan det fanns en nationell strategi utformade Västra Götalandsregionen en strategisk handlingsplan för IT Ett fönster mot informationen, för att stödja regionens verksamheter att uppnå den regionala IT-visionen från IT-visionen reviderades senast 2006 och anger regionens IT-verksamhet fram till För att uppnå målet att bli en IT-region i europeisk tätposition krävs engagemang och aktivt ledarskap och att Västra Götalandsregionen tar del av de fonder och anslag som finns, något som är inkluderat i Västra Götalandsregionens budget. Både inom hälsa och sjukvård, ekonomi, utbildning, säkerhetsfrågor, regional utveckling, kultur och miljö finns en mängd policyförslag från EU-kommissionen som stödjer IKT-utvecklingen på både europeisk, nationell och regional nivå Digitala marknader och elektronisk handel Västra Götalandsregionen har påbörjat ett e-handelsprojekt som ska underlätta vid upphandlingsprocesser med både nationella och internationella kunder och leverantörer. Varje dag sker omfattande handel med varor och tjänster både inom och utom Västra Götalandsregionens verksamhet. Med tanke på verksamhetens stora omfattning är det av yttersta vikt att alla system som används är interoperabla; det vill säga att de kan kommunicera med varandra på ett fungerande sätt. Idag är leverantörer identifierade och ungefär en tredjedel av Västra Götalandsregionens budget, dvs cirka tio miljarder kronor per år, används för inköp av varor och tjänster. 7. Med gemensamma rutiner, en gemensam tjänsteproduktkatalog, god uppföljning och kontrollmöjligheter kan många av de problem som finns med handeln idag undvikas. 5 Vision Västra Götaland är inte en vision specifikt för Västra Götalandsregionen som organisation, utan för territoriet Västra Götaland och den har utformats tillsammans med företrädare för kommuner och organisationer. De regionala åtgärder som inkluderas i den här rapporten bedrivs dock inom organisationen Västra Götalandsregionen. 6 Granskning av IT-visionen och verkligheten, Ernst & Young

14 Modellen för elektronisk handel ska införas i hela Västra Götalandsregionen och inleds med Folktandvårdens verksamhet i januari De väsentligaste förbättringsområdena i den nya modellen består bland annat i att förenkla beställningar, effektivisera inköp och processer, automatisera fakturahanteringen och ha ett sammankopplat informationsflöde som gynnar både leverantören och kunden. Plattformen för e-handelsmodellen är den första och enda i sitt slag och förhoppningen är att dela med sig av erfarenheter från projektet både nationellt och internationellt. Intresset för gemensamma elektroniska handelslösningar är inte isolerat i Västra Götalandsregionen. Den digitala agendan innehåller en omfattande diskussion kring problemet med fragmenterade digitala marknader som försvårar elektronisk handel. Bland annat strävar kommissionen efter målet att 33 procent av de små och medelstora företagen i EU ska bedriva handel online senast Även i Västra Götalandsregionens e- handelsmodell finns ett intresse för att underlätta just för småföretagare i anbudsprocesser och upphandlingar. Genom förenklingar i e-handelssystemet hoppas man kunna bjuda in mindre företag i upphandlingsprocessen. Den administrativa bördan minskar för både kund och leverantör om all information finns samlad och tillgänglig på ett ställe och om affärer kan genomföras i realtid digitalt. Ett annat fokusområde i den digitala agendan inom området digitala marknader är tillgängliggörandet av kultur på elektronisk väg. Digitalisering av biografer är ett område som tas upp i den digitala agenda och också något som man vill arbeta med på regional nivå i Västra Götaland. Införandet av digitala biografer i EU har gått långsammare än väntat på grund av bristen på tekniska standarder och svårlösta ekonomiska frågor. Ett ökat stöd till digitaliseringen av biograferna behövs för att värna den kulturella mångfalden. Med digital filmvisning blir utbudet bredare och biografer på landsbygden kan till exempel visa föreställningar från stora internationella arenor på ett sätt som inte är möjligt med analog teknik. Ministerrådet träffades i november 2010 för att diskutera den digitala agendan och utmaningar och möjligheter med digitala biografer. Slutsatserna blev att digitalisering av biografer är en välkommen åtgärd i syfte att tillgängliggöra kultur och det kommer också på längre sikt bidra till lägre kostnader för biografnäringen, även om själva omställningen till digital teknik kan vara kostsam Interoperabilitet Gemensamma datorsystem och standarder Samordningen av IT-standarder och system inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter är ännu inte är fullt utvecklad och efterfrågas på flera håll, bland annat i Västra Götalandsregionens strategiska handlingsplan för IT-utveckling. 8 Planen visar på brister i form av alltför många olika datasystem för att utföra samma uppgifter inom regionens verksamheter. År 2006 kom en uppdatering av Västra Götalandsregionens IT-vision som visar att vissa brister i IT-samordningen har åtgärdats, till exempel att regionens diarium nu är tillgängligt på Internet och systemet med videokonferenser satts i bruk. 8 Ett fönster mot informationen Strategisk handlingsplan för IT-utvecklingen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen

15 2.3.3 Säkerhet och integritet i digital hantering Säkerhets- och integritetsfrågor är ett relevant område som pekas ut som ett av hindren för IKT-utvecklingen i EU i den digitala agendan. För att medborgarna ska känna tillit till de elektroniska systemen och våga använda sig av tjänsterna som erbjuds krävs omfattande säkerhet. Exempel på sådana system kan vara gränsöverskridande Internethandel, patientjournaler som överförs till patienter som befinner sig utomlands och annan hantering av känsliga uppgifter inom sjukvårdsområdet som röntgenbilder och recept, e- förvaltningstjänster med mera. Här har Västra Götalandsregionen nytta av att följa med i den europeiska utvecklingen med tanke på hur stor del av hälso- och sjukvårdsarbetet som redan hanteras digitalt via nätverk och Internet. Nyttan kan ligga i att dels bevaka utvecklingen av ny teknik för att kunna ta till sig den, men också för att föregå med gott exempel och inspirera andra regioner och medlemsländer i sitt hälso- och sjukvårdsarbete. I stora geografiska områden finns ett behov av att kunna överföra information digitalt mellan sjukhus och vårdcentraler, både för att garantera en rättvis och jämlik vård och för att spara på resor och pappersanvändning i enlighet med hållbarhetsperspektivet som ingår i Västra Götalands visionära mål. Det kommissionen vill göra på säkerhetsområdet är till viss del redan fastställt i och med Stockholmsprogrammet. 9 Den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) ska även i fortsättningen arbeta med att bekämpa databrottslighet. Dessutom ska EUkommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att bekämpa cyberattacker mot informationssystem och skapa en europeisk plattform mot cyberbrottslighet. Medlemsländerna uppmanas att organisera informationskampanjer och stödverksamhet för rapportering av stötande och skadligt Internetinnehåll, särskilt med fokus på arenor där barn kan utsättas Bredbandsutbyggnad En tillgänglighetsfråga Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen antog en IT-infrastrukturstrategi som har ett femårigt perspektiv på bredbandsutbyggnaden i hela länet. Avsikten med strategin är att utveckla målen som finns i Vision Västra Götaland med hjälp av mätbara indikatorer och åtgärder. Enligt Vision Västra Götaland ska regionen befinna sig i internationell tätposition vad gäller utbyggnaden av IT-infrastruktur. Detta innebär att orternas konkurrenskraft måste stärkas genom bra bredbandstillgänglighet även på landsbygden. Målen för strategin är bland annat att alla medborgare och arbetsställen ska kunna beställa bredband med en hastighet på 10 megabit/sekund både uppströms och nedströms och att det mobila bredbandsnätet ska täcka hela regionen Många av Västra Götalandsregionens uppsatta mål överensstämmer med de mål som kommissionen satt upp inom ramen för den digitala agendan. Utbyggnad av höghastighetsbredband är en prioriterad fråga. En konkret åtgärd blir att stärka finansieringen av höghastighetsbredband genom EU-instrument så som strukturfonder och landsbygdsutvecklingsfonder senast EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att 9 Programmet antogs under Sveriges EU-ordförandeskap 2009 och gäller för perioden Det omfattar åtgärder inom polis- och tullverksamhet med fokus på säkerhet, räddningsverksamhet, asyl, migration och andra relaterade frågor. 10 Strategi för IT-infrastruktur; Bredbandssamordning i Västra Götaland. Antagen av Regionstyrelsen

16 koordinera ansvariga instansers arbete med bredbandsnäten för att undvika merarbete, till exempel kartlägga tillgänglig infrastruktur som lämpar sig för kabeldragning och samarbeta med privata aktörer på området. På så sätt kan kostnaderna för bredbandsutbyggnad hållas låga, liksom den administrativa bördan. Ansvaret för att säkerställa heltäckande bredband i Sverige ligger på statlig nivå. SOUbetänkandet Bredband till hela landet betonar vikten av bredbandsutbyggnad för att stödja lokalt näringsliv och regional utveckling. Betänkandet lyfter fram flera viktiga skäl till varför vi bör satsa på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Möjligheten för olika sjukvårdsinstanser att samverka skulle innebära att tillgången till kvalitativ vård blir bättre även i de mest avlägsna orterna där avstånden kan bli alltför långa för enskilda vårdtagare som behöver uppsöka någon av sjukvårdens olika instanser. För att bespara medborgarna restid och för att skona miljön skulle både sjukvårds-, utbildnings- och andra förvaltningstjänster kunna hanteras via Internet om det fanns heltäckande tillgång till snabbt och pålitligt bredband Satsningar på forskning och innovation Senast 2020 vill EU-kommissionen att medlemsstaterna ska fördubbla sina offentliga anslag till IKT-forskning till elva miljarder euro. Den offentliga sektorn i EU lägger idag mindre än 5,5 miljarder euro per år på IKT-forskning vilket är betydligt mindre än konkurrerande ekonomier. Genom innovationspartnerskap och kluster vill man att medlemsländerna ska samarbeta och dela med sig av värdefull kunskap om innovationer i den offentliga sfären, särskilt inom det sociala området finns en enorm utvecklingspotential. Offentliga forskningsresultat ska publiceras till allmänheten för att sprida kunskapen vidare. Bland nyckelåtgärderna i den digitala agendan märks bland annat att EU-kommissionen vill främja offentlig-privata partnerskap och öka den årliga budgeten för forskning och utveckling av IKT med 20 procent årligen under det sjunde ramprogrammets kvarvarande period. Man vill också särskilt satsa på utvecklingen av innovationskluster och skapa en EU-strategi för så kallade datormoln, Internetbaserade databaser. Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen inom Europa 2020 som presenterades under hösten 2010 utformar en omfattande forsknings- och utvecklingsstrategi som även inbegriper det digitala området Tillgänglighet och IT-kompetens Nästa område i den digitala agendan handlar om bristen på digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration. Statistik från kommissionen visar att de som aldrig använder Internet framförallt finns inom grupperna personer över 65 år, låginkomsttagare, arbetslösa och lågutbildade. Förutom att den bristande digitala kunskapen påverkar anställningsbarheten så innebär det även utestängning från lärande, kreativitet och sociala sammanhang. Tillgång till digital teknik måste också säkerställas för personer med funktionsnedsättning. Det finns idag teknik som gör webbsidor tillgängliga för personer med synnedsättning, så som Braille-tangentbord, extra stor text och talfunktion. För närvarande är dock bara fem procent av offentliga verksamheters hemsidor inom EU helt kompatibla med de tillgänglighetsstandarder som finns. Ett av Vision Västra Götalands fokusområden är att vara ledande i kompetens och kunskapsutveckling vilket innebär att utbildning och kunskapsvalidering inom det digitala området måste stärkas för att Västra Götaland ska bli en IT-region i framkant i Europa. Målen 11 Bredband till hela landet. Betänkande av Utredningen Bredband, SOU 2008:40 12 Mer om FoU-satsningar finns att läsa i kommunikationen om Innovationsunionen COM(2010)

17 överensstämmer väl med policyinriktningen på EU-nivå. Även om Sverige jämfört med många andra medlemsländer har en generellt sett hög IT-kompetens är det viktigt att kontinuerligt uppdatera läroplanerna och följa med i utvecklingen för att inspirera andra EUländer att utveckla sin digitala kompetens. Utbildningsinsatser inom det digitala området är av yttersta vikt för välfärden och samhällsutvecklingen i stort och något som kommissionen betonar både i den digitala agendan och i de andra två flaggskeppsinitiativen som behandlar utbildning och kompetensförsörjning, Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Unga på väg Lösningar på samhällsproblem Inom miljöområdet finner vi några av vår tids största samhällsproblem med klimatförändringar, hög energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Den digitala agendan kartlägger hur IKT-utvecklingen kan bidra till förbättringar på miljöområdet. Digital journalhantering och receptöverföring inom sjukvården är ett konkret exempel på hur man kan minska påverkan på miljön genom mindre pappershantering och färre resor. Det finns även flera exempel på hur digital teknik kan medverka till att öka energieffektiviteten, bland annat genom smarta transportsystem och teknik för att minska energiförbrukningen i byggnader. 14 Ett annat av vår tids stora samhällsproblem är den åldrande befolkningen. Sjukvården måste förberedas för det ökande antalet äldre medborgare med mindre eller större vårdbehov. Användning av e-hälsovård kan förbättra vårdkvaliteten, sänka vårdkostnaderna och bidra till ett självständigt liv, även i glesbygdsområden. En förutsättning är att tekniken tar hänsyn till medborgarnas rätt att ha sin personliga vårdinformation säkert lagrad i ett hälso- och sjukvårdssystem som är tillgängligt online. EU-kommissionen understryker vikten av att undanröja juridiska och organisatoriska hinder för e-hälsovårdsutvecklingen i kombination med erfarenhetsutbyte och kommunikation mellan medlemsländerna. 2.4 Den nationella nivån Den nationella strategin för regional konkurrenskraft fastställer att en allomfattande IT-utveckling är ytterst viktig för Sveriges konkurrenskraft. Både tillgänglighetsaspekten i form av kunskap och utbildning i IT-frågor och infrastruktur är viktiga faktorer att beakta i den nationella utvecklingen. Sammanfattningsvis kan man säga att den regionala visionen, policyområdet på EU-nivå och den nationella strategin har flera mål gemensamt. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av Europa 2020 förslag för att på bästa sätt kunna utnyttja de synergieffekter uppstår vid samarbete mellan politiska nivåer och inom flera olika policyområden. 13 Läs mer på Europa 2020:s hemsida: 14 Mer om hur IKT kan medverka till att minska miljöpåverkan finns beskrivet i ett meddelande från Kommissionen som handlar just om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp (COM (2009) 11) 17

18 3. Unga på väg 3.1 Inledning Initiativet Unga på väg är inordnat under ett av tre mål för Europa 2020, nämligen smart tillväxt som ska bidra till att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Åtgärderna i initiativet är inriktade på arbetsmarknads- och utbildningsområdet i syfte att sänka ungdomsarbetslösheten och höja utbildningsnivån och levnadsstandarden för EU:s unga befolkning. EU-kommissionen vill framförallt öka rörligheten mellan Europas länder för ungdomar som studerar, praktiserar eller arbetar. Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter och Generaldirektoratet för utbildning och kultur ansvarar för strategin. Syftet med det här kapitlet är sammanfatta flaggskeppsinitiativet Unga på väg och belysa vad som är relevant för utvecklingen i Västra Götalandsregionen vad gäller ungas arbets- och utbildningsvillkor. I vissa fall överensstämmer policyn för EU med den nationella strategin, ibland är nationella handlingsplaner och policy faktiska följder av beslut på EU-nivå. Därför kommer den nationella nivån i viss mån uppmärksammas även om huvudfokus ligger på Västra Götalandsregionens verksamhetsområden och strategier. Förhoppningen är att öka kunskapen om vad som sker på EU-nivå och därmed bidra till en starkare utveckling i Västra Götalandsregionen med fokus på ungas villkor i en framtida arbetsmarknad. Det är viktigt för regionen att dess invånare har möjlighet att röra sig över hela Europa för att studera eller arbeta, likaväl som det är viktigt att underlätta för människor att komma hit och studera eller arbeta i Västra Götaland. 3.2 Sammanfattning Precis som med de andra flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 består inte Unga på väg endast av de åtgärder som presenteras i kommunikationen. Arbetet sträcker sig flera år framåt i tiden och kommer att vara beroende av en rad faktorer, till exempel långtidsbudgetens inriktning. Inte minst kommer medlemsländernas och regionernas medverkan ha betydelse vilket kommissionen poängterar. Även om initiativet kommer från EU-nivå handlar mycket av arbetet med att förbättra ungas studie- och arbetsvillkor om samverkan på lokal och regional nivå. Allt ifrån integrationsåtgärder, guidning till att välja rätt gymnasieprogram, praktikmöjligheter, stöd till egenföretagande och mentorskap är exempel på projekt som lämpar sig bäst för den lokala arenan där Västra Götalandsregionen och andra regionala aktörer kan fylla en viktig funktion för att uppnå de strategiska tillväxtmålen i Europa Åtgärderna i Unga på väg kommer att implementeras i nära samarbete med ett annat av Europa 2020:s huvudinitiativ, Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen som presenterades hösten Initiativet En digital agenda för Europa presenterades våren 2010 och fokuserar delvis på kunskapsutveckling inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT), vilket återkommer i Unga på väg som fokuserar på utbildningsåtgärder. Idag har många nyutexaminerade personer bristfälliga kunskaper inom de kompetensområden som krävs i samhället, vilket kan leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden. Europeiska utbildningar måste anpassa sig till kunskapssamhället genom att inrikta sig mer på entreprenörskap, språk och IKT som är viktiga egenskaper i dagens samhälle. Även initiativet Innovationsunionen relaterar till Unga på väg genom att betona vikten av behovsanpassade utbildningar och satsningar på innovativ kunskap och företagaranda. 18

19 Totalt presenteras 28 insatser inom ramen för Unga på väg. Strategin kommer att bidra till att uppnå två av de fem huvudmålen för Europa 2020-strategin, nämligen att senast 2020 minska avhoppen från skolan från 15 till 10 procent och öka andelen unga människor med avklarad eftergymnasial utbildning från 31 till minst 40 procent. Insatserna inom Unga på väg kommer också att hjälpa medlemsstaterna att under de kommande tio åren uppnå ytterligare ett mål, nämligen att nå minst 75 procent sysselsättning i EU tack vare att man ser till att ungdomar har de rätta färdigheterna för morgondagens jobb. I kommunikationen ligger fokus på fyra områden där särskilda insatser och prioriteringar kommer att göras. Dessa fyra områden presenteras kortfattat nedan och de efterföljande kapitlen kommer att göra kopplingar till Västra Götalandsregionens arbete inom respektive område. 3.3 Livslångt lärande Den traditionella skolutbildningen är inte den enda vägen till kunskap. EU-kommissionen vill arbeta för att förbättra validering av icke-formell kunskap och på så sätt öppna upp arbetsmarknaden även för de som inte har komplett utbildning. Det livslånga lärandet var en prioritet i Lissabonstrategin och har följt med och utvecklats inom ramen för Europa Lärlingsprogram och praktik bör ses som ett alternativ för unga människor som av olika anledningar inte vill studera på avancerad nivå. Dessa program måste dock anpassas efter arbetsmarknadens behov för att säkerställa att dess deltagare behövs i arbetslivet efter avslutad praktik. Inom ramen för frivilligåret finns utrymme för sysselsättningsåtgärder riktade mot de ungdomar som tidigt hoppar av skolan eller inte är studiemotiverade. Kommissionen uppmuntrar medlemsländerna att involvera sig i arbetet med temaåret genom egna evenemang. De kommer även att framställa ett meddelande om kompetens som stödjer det livslånga lärandet under 2011, där fokus kommer att ligga på hur man kan utveckla ett gemensamt språk för arbetslivet och utbildningsväsendet. 3.4 Högre utbildning EU-kommissionen vill öppna upp för global student- och forskningsmobilitet genom förenkling och harmonisering av regler och villkor. En viktig aspekt för att höja statusen på utbildning och öka anställningsbarheten för unga akademiker är att stärka samarbetet mellan företag och universitet. Det finns ett flertal kanaler att använda, till exempel kan erfarenheter hämtas från Marie Curie-programmen 16 som stödjer unga forskare. Möjligheten att finansiera högre studier i andra länder med hjälp av Europeiska investeringsbanken (EIB) ska undersökas i en studie. Det meddelande om modernisering av högre utbildning som EUkommissionen presenterade 2006 kommer att uppdateras med en ny version i slutet av För att ytterligare stärka universitetens och högskolornas status vill kommissionen ta fram ett flerdimensionellt rankingsystem som inkluderar universitet över hela världen, med start Det skulle underlätta för blivande studenter när de ska välja universitet och sätta press på universiteten att höja kvaliteten på undervisningen och arbetsmiljön. Existerande 15 Temat för 2011 är frivilligsektorn i EU. Läs mer på 16 Ett nätverksprogram som ger nyblivna forskare stöd i att utveckla sin kompetens och stärka sina karriärmöjligheter. Läs mer på 17 Läs mer om det tidigare moderniseringsarbetet här: Processen med den nya versionen kommer att inledas i början av 2011 med samrådsförfarande, men presenteras först under hösten

20 rankingsystem har för mycket fokus på forskning och för lite fokus på studiemiljö, möjligheter på arbetsmarknaden och andra faktorer som är viktiga för studenterna, därför behövs ett nytt system. 3.5 Transnationellt lärande och arbetsmobilitet En viktig egenskap som efterfrågas allt mer i arbetslivet är internationell erfarenhet. Det kan handla om språkkunskaper, men också kunskap om ett annat samhällssystem och den personliga erfarenhet man får genom en längre utlandsvistelse är efterfrågade kompetenser. Majoriteten av dem som aktivt rör sig över EU:s landsgränser i syfte att studera eller arbeta är mellan 25 och 34 år och därför innehåller Unga på väg flera åtgärder på mobilitetsområdet. Inom programmet för livslångt lärande ingår flera underprogram för att underlätta arbete och studier över landsgränser, bland annat Erasmus som stödjer akademiker som vill studera eller göra praktik utomlands. 18 Många länder använder pengar från EU:s strukturfonder för att stödja människor som vill förvärva erfarenheter utomlands. Målet i den här delen av Unga på väg är att alla unga ska ha möjlighet att förlägga en del av eller hela sin utbildning eller praktik utomlands år En resultattavla ska upprättas där medlemsländernas framsteg på området mäts och jämförs. Hemsidan Youth On the Move 19 kommer att bidra till att sprida strategins budskap och information. Ett ramverk för kvalifikationer inom EU (EQF) ska bidra till att länka samman och översätta olika nationella system så att arbetsgivare och arbetstagare får lättare att förstå vilken kompetens personer från andra länder besitter och därmed underlätta arbetsmobiliteten i EU. 3.6 Ungas anställningsvillkor Det har blivit tuffare för entreprenörer efter finanskrisen och särskilt svårt är det för yngre människor som ofta inte har ett stort kontaktnät och möjlighet att ordna startkapital på egen hand. Det nya europeiska instrumentet för mikrokrediter 20 kommer att göra det lättare för unga människor att låna pengar och starta företag. Kommissionen vill sätta press på de nationella arbetsförmedlingarna och förespråkar en ungdomsgaranti för att säkerställa att landets alla ungdomar antingen arbetar, studerar eller har någon annan sysselsättning. Under 2011 startar pilotåtgärden Ditt första Eures jobb inom nätverket för Europas offentliga arbetsförmedlingar (EURES) för att hjälpa unga människor att dra nytta av arbetsmarknaden inom hela EU och för att hjälpa företagen att hitta kvalificerade arbetstagare. 21 Det här initiativet har starkt stöd i Europaparlamentet som har anslagit extra budgetmedel för 2011 för att dra igång åtgärden European Progress Microfinance Facility, läs mer på 21 EURES är ett samarbetsnätverk som ska främja fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Även Schweiz deltar. I nätverket ingår bland annat offentliga arbetsförmedlingar, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Europeiska kommissionen ansvarar för samordning av nätverket. Läs mer på 20

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

EU-stöd, Program & fonder

EU-stöd, Program & fonder EU-stöd, Program & fonder Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen Europa Direkt Mälardalen är ett informationskontor som ingår i nätverket Europe Direkt och vår uppgift är att sprida information

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT

INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT INTERNATIONALISERING SOM UTVECKLINGSKRAFT HAR DET HÄNT NÅGOT? HÄNDER DET NÅGOT? Bengt Landfeldt 2012-11-19 Internationella programkontoret är en statlig myndighet som arbetar för att höja kvaliteten inom

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ Sammanhanget Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter.

Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Digital agenda i Europa - tar tillvara på digitaliserings möjligheter. Europa 2020 - Kommisionens program för att hantera vägen ut ur krisen - Består av sju huvudinitiativ - Smart tillväxt - En digital

Läs mer

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING

PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNINGEN Karlstad 2014-01-16 Magnus Persson +46 54 540 29 09 magnus.persson@karlstad.se PLAN FÖR INTERNATIONALISERING: 1. MÅL OCH INRIKTNING Syfte Karlstads kommuns internationella

Läs mer

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv

2014-11-26. Kunskap. Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 2014-11-26 Kunskap 2 Temakonferens om övergången från utbildning till arbetsliv 09:30 Registrering, frukostfika 10:00 Välkommen och introduktion Daniel Edquist enhetschef UHR 10:30 Floristernas yrkesråd,

Läs mer

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör 1.600 personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust

Läs mer

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution.

Vid mötet den 29 oktober 2008 bekräftade Ständiga representanternas kommitté att det rådde enhällighet om ovannämnda utkast till resolution. EUROPEISKA U IO E S RÅD Bryssel den 31 oktober 2008 (10.11) (OR. en) 15030/08 EDUC 257 SOC 653 RAPPORT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 14398/08 EDUC 241

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering

Anna Kahlson, anna.kahlson@yhmyndigheten.se Pär Sellberg, par.sellberg@yhmyndigheten.se Nationella samordnare validering Verktyg för det livslånga lärandet Anna Kahlson, anna.kahlson@ Pär Sellberg, par.sellberg@ Nationella samordnare validering Validering, EQF, Europass hur hänger allt ihop? Lissabonstrategin år 2000 - Europeiska

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet

Datum 2015-06-16 Dnr 1501816. Region Skånes medverkan i utvecklingen av Mobilområdet Regionstyrelsen Lennart Svensson Utvecklare 040-623 97 45 Lennart.R.Svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-06-16 Dnr 1501816 1 (5) Regionstyrelsen s medverkan i utvecklingen av Mobilområdet i Skåne

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program Innehållsförteckning Skolan 4 Högre utbildning 5 Forskning och forskarutbildning 6 Kompetensutveckling 7 Utbildningspolitiska programmet / 2008-05-09 Skolan Allt börjar i skolan.

Läs mer

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering

EU projektanalys Bromölla kommun Övergripande mål och EU finansiering Inledning Analysen är genomförd utifrån Kommunstyrelsens handlingsplan för att uppnå kommunfullmäktiges mål. Analysen följer huvudsakligen den systematik som finns i dokumentet. Fokus för analysen är att

Läs mer

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars

Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Tema möte 30 mars Länsplan för Västmanland Styrkor och fördelar Utmaningar Detta gör vi! Länsplan för Västmanland Utvärdering av RUP Omvärldsbeskrivning Tre prioriterade områden

Läs mer

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna

Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna POSITIONSPAPPER 2013-01-18 Vårt dnr: 1 (6) Positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna Förord Detta är ett positionspapper om utbildning i svenska för nyanlända vuxna. Det omfattar både

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen

Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen Erasmus+ Europeiskt samarbete utvecklar yrkesutbildningen 2015-04-16 Christina Jansson Internationalisering som utvecklingskraft Se och reflektera Utbyta metoder och arbetssätt Förändra Utveckla något

Läs mer

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun

Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Bredbandsstrategi för Kristinehamns kommun Innehåll 1. Förord... 3 2. Bakgrund... 3 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5. Strategi... 5 6. Finansiering... 6 7. Analys och överväganden... 6 8. Förslag till principer

Läs mer

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner

BREDBANDSGUIDEN. En vägledning för kommuner BREDBANDSGUIDEN En vägledning för kommuner Den fullständiga versionen av Bredbandsguiden kan du hämta på: www.bredbandivarldsklass.se 2 Bredband behövs för att möta nya samhällsutmaningar Sverige och andra

Läs mer

Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen (se också IP/10/581 och MEMO/10/199)

Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen (se också IP/10/581 och MEMO/10/199) MEMO/10/200 Bryssel den19 maj Digital agenda för Europa: nyckelinitiativen (se också IP/10/581 och MEMO/10/199) Varför en digital agenda för Europa? Europa behöver en ny åtgärdsplan för optimerad användning

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Bredbandsstrategi för Lerums kommun

Bredbandsstrategi för Lerums kommun Bredbandsstrategi för Lerums kommun 2 (8) Innehåll 1. Inledning 3 2. Nulägesbeskrivning Lerum i nationellt perspektiv 3 2.1 Nuvarande utbyggnad och arbete med bredband... 3 3. Nyttan med bredband 4 3.1

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Universitets- och högskolerådet

Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet 2013-09-05 Bengt Landfeldt Avdelningen för internationellt samarbete Ökad kvalité i elevers globala lärande Workshop 2013-09-05 Ny myndighet: Universitets- och högskolerådet

Läs mer

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna

Kennet Johansson. ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Kennet Johansson ESI-fonderna 2014-2020 Europeiska struktur- och investeringsfonderna Europa 2020 Sammanhållningspolitiken 351,8 miljarder euro Regional utvecklingsstrategi Hösten 2013 Regering Våren 2014

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Samråd om Europa 2020-strategin

Samråd om Europa 2020-strategin YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Annika Liedholm Helena Gidlöf Tor Hatlevoll Malin Looberger Jeanette Grenfors Statsrådsberedningen Europeiska kommissionen Samråd om Europa 2020-strategin Sammanfattning Sveriges

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 8 november 2001 PE 306.835/1-18 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-18 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE av Francesco Turchi (PE 306.835) Transeuropeiska nät - årsrapport 1999 enligt artikel

Läs mer

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020

HORISONT 2020. EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 HORISONT 2020 EU:s nya ramprogram för forskning och innovation 2014-2020 Den fleråriga budgetramen 2014 2020: Europeiska rådets slutsatser av den 8 februari 2013 Främsta utmaningen: att stabilisera det

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Innovation i södra Småland

Innovation i södra Småland Innovation i södra Småland Vad är INNOVATION? Införandet eller genomförandet av en ny eller väsentligt förbättrad vara, tjänst eller process, nya marknadsföringsmetoder, eller nya sätt att organisera affärsverksamhet,

Läs mer

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18

Årsplanering 2016. Promemoria 019-16 54 82. Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se. Datum: 2015-05-18 Promemoria Datum: 2015-05-18 Kontaktperson: Lars-Olof Lindberg Samordnare lars-olof.lindberg@esf.se Telefon: 019-16 54 82 Årsplanering 2016 Bakgrund Årsplanen 2016 ska bidra till att stärka samverkan och

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft

E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG E-HANDEL E-handel utan gränser och stärkt konkurrenskraft E L I Z A R O S Z K O W S K A Ö B E RG RIKSDAGSLEDAMOT (M) WWW.ELIZA.SE BAKGRUND Ett fritt informationsflöde

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley

Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv. Dieselverkstaden den 29 november 2010. Karin Alm Chearnley Ny kompetens för nya arbetstillfällen Om EU:s initiativ utifrån ett svenskt perspektiv Dieselverkstaden den 29 november 2010 Karin Alm Chearnley Befolkningstillväxt 2009-2025, totalt Befolkningstillväxt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad

Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad (Styrelsemöte i Förvaltnings AB Framtiden 2014-12-09) Policy och riktlinjer för internationellt samarbete i Göteborgs Stad - Policy/riktlinjer/regler Gällande from 2014-06-05 Handläggare: Helena Mehner

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET

EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET EUROPEISKT AVTAL OM YRKESUTBILDNING INOM JORDBRUKET BRYSSEL, DEN 2 DECEMBER 2002 EFFAT (EUROPEAN FEDERATION OF TRADE UNIONS IN THE FOOD, AGRICULTURE AND TOURISM SECTORS ) GEOPA (EMPLOYERS GROUP OF THE

Läs mer

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare

Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare Lernia Kompetensrapport 2014 En rapport om kompetensutmaningarna hos svenska arbetsgivare 1 2 INNEHÅLL INLEDNING... 3 KOMPETENSUTVECKLING ÄR AFFÄRSKRITISKT... 5 UTEBLIVEN KOMPETENSUTVECKLING LEDER TILL

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning

Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning Svenska Handelskammarförbundets analys 2009 mars Företagens behov av rekrytering och kompetensförsörjning På kort sikt kommer 28 procent av företagen att behöva göra sig av med kritisk kompetens som behövs

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer