Rapport 2011:1 Tillväxt och utveckling Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport 2011:1 Tillväxt och utveckling Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla"

Transkript

1 Rapport 2011:1 Tillväxt och utveckling Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla En sammanfattning av EU:s nya tillväxtstrategi och dess koppling till Västra Götalandsregionens tillväxt och utveckling

2 2

3 Förord EU:s nya tillväxtstrategi Europa 2020 kommer att gälla den närmaste tioårsperioden och ska bidra till att inte bara få Europa på fötter efter lågkonjunkturen utan också öka tillväxten inom alla samhällsområden för att EU ska bli en kraftfull aktör på den globala arenan. Strategin ska genomföras med hjälp av nationella reformprogram och årliga uppföljningar. Den kommer att styra tillväxtpolitiken på både europeisk, nationell och regional nivå det närmaste decenniet. Den här rapporten syftar till att sammanfatta Europa 2020 och presentera en överskådlig bild av strategins huvudriktningar, men kopplar också samman dess mål med Västra Götalandsregionens tillväxt och utveckling. Dessutom lyfts goda exempel på innovativa samverkansprojekt och arbetsområden i regionen fram som har kopplingar till Europa 2020:s målsättningar. Rapporten har skrivits av Katrin Urbäck, praktikant vid Internationell samordning Västra Götalandsregionen. Göteborg, januari 2011 Magnus Engelbrektsson Chef för Internationell samordning 3

4 Innehållsförteckning 1. Inledning Flaggskeppsinitiativen Styrmedel Aktörer Medlemsländernas åtaganden Tidsram och plan för genomförande En digital agenda för Europa Inledning Sammanfattning Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? Digitala marknader och elektronisk handel Interoperabilitet Gemensamma datorsystem och standarder Säkerhet och integritet i digital hantering Bredbandsutbyggnad En tillgänglighetsfråga Satsningar på forskning och innovation Tillgänglighet och IT-kompetens Lösningar på samhällsproblem Unga på väg Inledning Sammanfattning Livslångt lärande Högre utbildning Transnationellt lärande och arbetsmobilitet Ungas anställningsvillkor Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? Livslångt lärande Högre utbildning i Västra Götalandsregionen Mobilitet inom yrkesutbildningen ECVET Regionala arbetsmarknadsåtgärder Innovationsunionen Inledning Sammanfattning Utbildning och kompetens Det europeiska forskningsområdet Finansiering och marknadsföring för kunskapsintensiva företag Regional och social sammanhållning EIP European Innovation Partnerships EU som aktör på den globala arenan Goda exempel på innovativa projekt i Västra Götalandsregionen Life Science i Västra Götaland InMotion Innovationsslussen Den nationella nivån En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Inledning Sammanfattning Nuläget i industrisektorn i EU och Västra Götaland

5 5.4 Sektorsspecifika fokusområden och mål Hälso- och sjukvårdsindustrin i fokus Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen Innovative Medicines Initiative Sahlgrenska Science Park En plattform för samverkan Industrifrämjande åtgärder i Västra Götalandsregionen Industriell Dynamik FoU-kortet Infrastruktursatsningar Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Inledning Sammanfattning Område: Flexicurity och en välfungerande arbetsmarknad Område: Kompetenshöjning och matchning Område: Jobbkvalitet och arbetsförhållanden Område: Skapande av arbetstillfällen Relevanta projekt och samarbeten i Västra Götalandsregionen Livslångt lärande Yrkesutbildning Arbetsmarknadsåtgärder Regionala kompetensplattformar för att bekämpa arbetslösheten Källförteckning Bilaga 1. Begrepp och förkortningar Figur 1. Organisationsschema för Europa

6 6

7 1. Inledning EU-kommissionen presenterade i mars 2010 strategin Europa 2020 som ska ta Europa ur krisen och förbereda EU:s ekonomi för nästa årtionde. I kommunikationen fastställs en vision för hur man kan uppnå hög sysselsättning, koldioxidsnål ekonomi, produktivitet och social sammanhållning genom konkreta åtgärder på EU-nivå och i medlemsstaterna. Kärnan i Europa 2020 är 1) Smart tillväxt: en kunskapsbaserad ekonomi 2) Hållbar tillväxt: en mer resurseffektiv och konkurrensbaserad ekonomi 3) Inkluderande tillväxt: låg arbetslöshet med ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. För att vägleda EU:s gemensamma ansträngningar att nå de här målen, har ett antal mätbara indikatorer bestämts som regelbundet kommer att utvärderas för att kunna följa utvecklingen. Målen är anpassade efter medlemsländernas olika förutsättningar och baserade på pålitlig data i jämförelsesyfte. Det ska också nämnas att målen är representativa och inte allomfattande. Målen är följande: Öka anställningsgraden i hela EU:s befolkning från 69 % till minst 75 % ( åringar). Fokus ska främst ligga på arbetsmarknadsintegration av kvinnor, äldre och mobilitet av utländsk arbetskraft. Målet att 3 % av BNP ska gå till forskning och utveckling (FoU) ska kvarstå, och en indikator för att mäta intensiteten i FoU och innovationer ska utvecklas. Villkoren för privata FoU-investeringar i EU ska förbättras. Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 % i förhållande till nivåerna Om de rätta förutsättningarna finns ska även andelen förnyelsebar energi i den slutliga energikonsumtionen ligga på 20 %. Andelen avhoppare från grundutbildning i EU ska minska till 10 % (från nuvarande 15 %) och andelen befolkning i åldern år med slutförd avancerad utbildning ska öka från 31 % till 40 %. 20 miljoner människor ska flyttas över gränsen för fattigdom. Med andra ord ska andelen européer som lever under de nationellt fastställda fattigdomsgränserna minska med 25 %. Dessa mål hänger tydligt samman med varandra. Exempelvis bidrar högre utbildningsnivåer till ökad anställbarhet och en högre sysselsättningsgrad bidrar till minskad fattigdom. En större forsknings- och utvecklingskapacitet och innovation inom ekonomins alla sektorer, kombinerat med ökad resurseffektivitet, kommer att leda till ökad konkurrenskraft och främja nya arbetstillfällen. Investeringar i renare, koldioxidsnål teknik kommer att hjälpa vår miljö, bidra till kampen mot klimatförändringen och ge nya affärs- och sysselsättningsmöjligheter. Alla medlemsländer uppmanas att skapa en strategi efter nationella förutsättningar som ska fungera parallellt med strategin på EU-nivå. Vid utformningen av den nationella strategin är det av yttersta vikt att aktörer på alla nivåer av samhället får möjlighet att göra inlägg. Det står uttryckligen i de ekonomiska riktlinjerna för Europa 2020: Dessa riktlinjer riktar sig till medlemsstaterna och Europeiska unionen, men Europa strategin bör genomföras i partnerskap med alla nationella, regionala och lokala myndigheter, i nära samarbete med parlament, arbetsmarknadens parter och företrädare för det civila 7

8 samhället, som ska bidra till utarbetandet av nationella reformprogram och genomförandet av dessa och till den övergripande kommunikationen om strategin Flaggskeppsinitiativen De sju flaggskeppsinitiativen inriktar sig på särskilt prioriterade områden som ska påskynda arbetet med att uppnå de fem målen som listades ovan. Flaggskeppsinitiativen kan bestå både av icke lagstiftande så väl som lagstiftande förslag, rekommendationer eller riktlinjer. Information om samtliga flaggskeppsinitiativ och länkar finns på Europa 2020:s hemsida. En digital agenda för Europa ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag. Kommunikationen släpptes våren 2010 som det första flaggskeppsinitiativet. Unga på väg ska stärka utbildningssystemens resultat och underlätta i synnerhet ungdomars inträde på arbetsmarknaden. Kommunikationen presenterades i mitten på september Innovationsunionen ska förbättra de grundläggande villkoren och tillgången till finansiering för forskning och innovation så att innovativa idéer kan omvandlas till produkter och tjänster som skapar tillväxt och arbetstillfällen. Kommunikationen presenterades i september Ett resurseffektivt Europa ska bidra till att koppla isär ekonomisk tillväxt och resursanvändning, stödja omställningen till en koldioxidsnål ekonomi, öka användningen av förnybara energikällor, modernisera vår transportsektor och främja energieffektivitet. Det finns ännu ingen tidsram för det här initiativet och därför är det inte inkluderat i den här rapporten. Industripolitik för en globaliserad tid ska förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industribas med internationell konkurrenskraft. Initiativet presenterades i oktober En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen ska modernisera arbetsmarknaderna och ge människor ökad egenmakt genom kompetensutveckling under hela livet i syfte att öka deltagandet på arbetsmarknaden och bättre anpassa tillgången och efterfrågan på arbetsmarknaden, inbegripet genom arbetskraftens rörlighet. Kommunikationen om ny kompetens och arbetstillfällen presenterades i november Europeisk plattform mot fattigdom ska garantera social och territoriell sammanhållning så att tillväxtens och sysselsättningens fördelar kommer många till del och att människor som drabbats av fattigdom och social utestängning kan leva ett värdigt liv och aktivt delta i samhället. Initiativet presenterades av EU-kommissionen i december 2010 och har av tidsskäl tyvärr inte kunnat inkluderas i den här rapporten. 1 Källa: Europeiska Rådets rekommendation: Ekonomiska riktlinjer. Europeiska unionens officiella tidning,

9 1.2 Styrmedel Som bas i utformningen av styrmedel för att genomföra strategin används två pelare; dels den tematiska metoden med prioriteringar och mål för varje område, och dels används landsrapportering som hjälper medlemsländerna att utveckla egna strategier och som samtidigt sätter press på medlemsländerna eftersom de kontinuerligt kommer att jämföras med varandra i olika typer av rankingsystem och resultattavlor. EU-kommissionen har tillhandahållit en verktygslåda som ger riktlinjer för att kunna genomföra strategins åtgärder. Riktlinjerna behandlar både ekonomiska och sysselsättningsaspekter. Meningen är att medlemsländerna ska använda riktlinjerna vid utformningen av sina nationella reformprogram för att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. 1.3 Aktörer Europeiska rådet har huvudansvaret för strategin. Kommissionen övervakar framstegen och lägger kontinuerligt fram förslag för att styra åtgärderna. Dessutom kommer Kommissionen att sammanställa årsrapporter över framstegen inom strategin och hur måluppfyllelsen fortskrider, samt bedöma medlemsländernas rapportering och utvecklig. Europaparlamentet kommer att verka för att mobilisera EU:s invånare och som medlagstiftare i centrala initiativ. Partnerskapsstrategin bör även sträcka sig till kommittéer, medlemsländernas parlament såväl som nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadsparter och andra berörda aktörer inom det civila samhället. 1.4 Medlemsländernas åtaganden En förutsättning för att strategin ska genomföras i praktiken är att det även sätts nationella mål. Genom att sätta upp nationella mål blir medlemsstaternas ansvar för att driva igenom nödvändiga reformer tydligare än vad det har varit tidigare. EU:s medlemsländer har olika politiska och ekonomiska förutsättningar, vilket de nationella målen måste ta hänsyn till. I april varje år ska medlemsstaterna ha utarbetat reformprogram som presenterar det nationella genomförandet av strategin i politiken. Det inbegriper bland annat att länderna ska identifiera landspecifika faktorer som är viktiga för att stärka tillväxten. EU-kommissionen uttrycker tydligt i strategin att både nationella, regionala och lokala myndigheter bör samarbeta och bidra till utformningen av de nationella reformprogrammen och genomförandet av dessa. Än så länge finns bara ett utkast till nationellt reformprogram från Sveriges sida. I stort sett är utkastet baserat på regeringens förslag till åtgärder i budgetpropositionen för 2011 och det har ännu inte varit ute på remiss hos regionala och lokala styrelseorgan. 1.5 Tidsram och plan för genomförande Det faktiska slutdatumet är som bekant år 2020, men strategin måste kontinuerligt övervakas för att målen ska uppfyllas. Vid behov kan målen även komma att modifieras. Med hänsyn till olika länders förutsättningar kommer löpande utvärderingar av de nationella målen att göras av Kommissionen. Det kommande året kommer att präglas av diskussioner kring strategin både i Ministerrådet och i Parlamentet. Under 2011 kommer också de första nationella reformprogrammen att färdigställas, granskas och slutligen godkännas. Under hösten kommer genomförandet på både EU-nivån och den nationella nivån att granskas och följas upp. 9

10 Samtidigt presenteras löpande åtgärder och projekt inom de specifika flaggskeppsinitiativen, som har egna tidsramar och åtgärdsplaner. Nedan finns en organisatorisk bild över hur flaggskeppsinitiativen fördelas under de tre delmålen för Europa 2020-strategin. Figur 1. Organisationsschema för Europa 2020 Europa 2020 Smart tillväxt Hållbar tillväxt Tillväxt för alla En digital agenda för Europa Unga på väg Innovationsunionen Ett resurseffektivt Europa En integrerad industripolitik för en globaliserad tid Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen Plattform mot fattigdom 10

11 2. En digital agenda för Europa 2.1 Inledning Den digitala agendan för Europa beskriver den nyckelroll som användningen av informationsoch kommunikationsteknik (IKT) måste ha för att Europa ska uppnå sina ambitioner för I agendan fokuserar EU-kommissionen på användningen av Internet både som ett arbetsverktyg, ett kommunikationsmedel, som förströelse och till affärsuppgörelser. Den strävar efter att konkretisera de strategiska mål som satts upp enligt Europa 2020 och innehåller både policyförslag, uppmaningar till medlemsländerna och lagändringsförslag inom IKT-området. Ett aktivt deltagande för att uppnå agendans målsättningar förutsätts från både medlemsländer och regioner runt om i Europa. Det här kapitlet syftar till att belysa nyttan med att följa EU:s digitala policy 3 genom att sortera ut vad som kan ha betydelse för den regionala utvecklingen och dra paralleller till befintliga projekt i Västra Götalandsregionen. Förhoppningen med Europa 2020-strategin från kommissionens sida är att i så hög grad som möjligt involvera även andra parter än medlemsländernas regeringar så som näringsliv, akademi, organisationer, arbetsmarknadsparter och privatpersoner. Västra Götalandsregionen innehar en stark internationell position och är involverad i ett flertal samarbeten på både EU- och global nivå. För att det internationella engagemanget ska komma medborgarna och regionens tillväxt till nytta är det av yttersta vikt att fortsätta att aktivt delta i policyskapandet på internationell nivå. 2.2 Sammanfattning I den digitala agendan identifieras de sju största hindren för utvecklingen av IKT-potentialen i EU-länderna. Särskilt fokus ligger på vad som kan hota den sociala och ekonomiska tillväxten. Hindren finns främst inom följande sju områden som presenteras nedan. I nästa kapitel presenteras EU-kommissionens föreslagna åtgärder tillsammans med en överblick av vad som sker inom respektive område på nationell nivå i Sverige och i Västra Götalandsregionen. 1. En fragmenterad digital marknad. Digitala transaktioner och e-handelssystem är fortfarande inkonsekventa och inte tillräckligt säkra trots att lagstiftningsåtgärder inom den inre marknaden har vidtagits. Många medborgare upplever svårigheter med e- handel, särskilt internationell sådan. Undersökningar visar att 60 % av försöken till gränsöverskridande Internethandel misslyckas. Distributionen av kreativt innehåll på Internet måste förenklas i kombination med en översyn av den immateriella äganderätten. 2. Brist på interoperabilitet. EU-kommissionen vill föreslå lagstiftningsåtgärder på området IKT-interoperabilitet för att få enhetliga standarder och underlätta kommunikation samt öka säkerheten både inom och mellan medlemsstaterna. 3. Tillit och säkerhet. Ökande cyberbrottslighet med sänkt förtroende för näten som följd är ett stort problem som måste åtgärdas. Tillförlitlig teknik med kraftiga 2 En digital agenda för Europa KOM(2010)245 3 I en bilaga till kommunikationen om den digitala agendan listas alla de förslag till lagstiftningsåtgärder som EU-kommissionen kommer att presentera framöver. Än så länge finns ingen exakt tidplan utan bara en förteckning över vilket år respektive förslag kommer att läggas fram, men utvecklingen går att följa på den digitala agendans hemsida: 11

12 säkerhetssystem är en förutsättning för att människor ska våga använda sig av e- tjänster. Cyberattackerna ökar i omfattning och blir mer sofistikerade vilket kräver en mer utvecklad brottsbekämpning. 4. Brist på investeringar i nät. Den digitala agendan understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft inom EU. Först och främst bör alla ha tillgång till grundläggande bredband, men även tillgång till höghastighetsnät är en viktig fråga för utveckling framförallt för att öka möjligheterna till näringslivsinvesteringar och entreprenörskap. 5. Otillräckliga satsningar på forskning och innovation. Inom ramen för ett annat av EU 2020:s flaggskepp, Innovationsunionen, beskrivs det här hindret utförligt och åtgärder för att komma tillrätta med problemet med bristande investeringar föreslås. I den digitala agendan ligger fokus på IKT-forskning och omvandlingen från forskningsupptäckter till reella möjligheter på marknaden. EU-kommissionen uppmanar också medlemsstaterna och näringslivet att bättre samordna sina resurser för att stödja forsknings- och innovationssatsningar. 6. Brist på digital kompetens och digitala färdigheter. Dagens medborgare är inte tillräckligt förberedda på de krav det digitala samhället ställer på oss. För att Europa ska bli en värdig konkurrent till framstående länder som USA och Japan måste det satsas mer på IKT-kompetens i utbildningsväsendet. Utbildningsåtgärder som dessa beskrivs närmare i flaggskeppsinitiativen Unga på väg respektive Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Särskilt fokus bör också läggas på tillgänglighetsaspekten för socialt utsatta grupper och personer med funktionsnedsättning och tjänster som är av direkt intresse för dem, så som elektroniskt lärande, förvaltning och hälsa. 7. Missade möjligheter att lösa samhällsproblem. Både på miljöområdet och på sjukvårdsområdet kan IKT fungera som ett stöd för att lösa några av vår tids största samhällsproblem. Detta måste uppmärksammas genom tvärsektoriella partnerskap och program som fokuserar på långsiktiga lösningar genom smart samarbete. Genomförandet av den digitala agendans mål kommer dels att bestå i lagstiftningsåtgärder, dels har prestandamål satts upp av EU-kommissionen för att utvecklingen ska mätas på respektive problemområde. I maj varje år kommer en resultattavla 4 att presenteras som visar utvecklingen på det digitala området i medlemsländerna och den följs även upp av ett digitalt forum med ett stort antal berörda aktörer. Som komplement inrättas en högnivågrupp som arbetar tillsammans med medlemsstaterna samt plattformar med berörda aktörer för vart och ett av de sju hindren som beskrivits ovan. EU-kommissionen kommer kontinuerligt att presentera nyheter, rapporter och förslag som berör den digitala agendan, vilket innebär att agendan är en pågående process och inte ett statiskt styrningsinstrument. Fokus ligger på att sprida kunskap om möjligheterna som agendan innebär för medlemsländerna när det gäller information och uppmana till att söka anslag till forskning och utveckling på området. 4 Resultattavlan kommer att mäta den socioekonomiska utvecklingen med hjälp av ett antal fastställda indikatorer. Indikatorerna ingår i det ramverk för prestandajämförelser som godkändes av EU:s medlemsstater 2009, för mer information se Benchmarking Framework

13 2.3 Vad är relevant för Västra Götalandsregionen? I den digitala agendan finns ett flertal områden som är relevanta för tillväxt och utveckling i Västra Götalandsregionen. Samtliga av de sju hindren som presenterades ovan har dock inte direkt koppling till åtgärder på regional nivå. Som utgångspunkt för att hitta gemensamma nämnare i respektive strategier och policyfrågor i EU och i Västra Götalandsregionen jämförs Vision Västra Götaland 5 med den digitala agendan i Europa 2020-strategin. Några pågående projekt och utvecklingsområden i Västra Götalandsregionen kan särskilt tjäna på att följa policyn på EU-nivå, både politiskt men i vissa fall även ekonomiskt i form av fördelning av fondmedel. Därför innehåller den här rapporten några specifika nedslag i Västra Götalandsregionens verksamheter så som e-handel, IT-infrastruktur och hälso- och sjukvårdsområdet. Inom de områden där det finns gemensamma beröringspunkter med den nationella strategiska nivån kommer även den att beskrivas kortfattat. Vision Västra Götaland har som ett av sina övergripande mål att bli en IT-region i europeisk tätposition inom en tioårsperiod. Sedan 2007 pågår arbetet med en årlig handlingsplan för verksamhetsutveckling med stöd av IT, där projekt med koppling till IT beskrivs samt vilka effekter man förväntar sig av projekten i verksamheten. Redan innan det fanns en nationell strategi utformade Västra Götalandsregionen en strategisk handlingsplan för IT Ett fönster mot informationen, för att stödja regionens verksamheter att uppnå den regionala IT-visionen från IT-visionen reviderades senast 2006 och anger regionens IT-verksamhet fram till För att uppnå målet att bli en IT-region i europeisk tätposition krävs engagemang och aktivt ledarskap och att Västra Götalandsregionen tar del av de fonder och anslag som finns, något som är inkluderat i Västra Götalandsregionens budget. Både inom hälsa och sjukvård, ekonomi, utbildning, säkerhetsfrågor, regional utveckling, kultur och miljö finns en mängd policyförslag från EU-kommissionen som stödjer IKT-utvecklingen på både europeisk, nationell och regional nivå Digitala marknader och elektronisk handel Västra Götalandsregionen har påbörjat ett e-handelsprojekt som ska underlätta vid upphandlingsprocesser med både nationella och internationella kunder och leverantörer. Varje dag sker omfattande handel med varor och tjänster både inom och utom Västra Götalandsregionens verksamhet. Med tanke på verksamhetens stora omfattning är det av yttersta vikt att alla system som används är interoperabla; det vill säga att de kan kommunicera med varandra på ett fungerande sätt. Idag är leverantörer identifierade och ungefär en tredjedel av Västra Götalandsregionens budget, dvs cirka tio miljarder kronor per år, används för inköp av varor och tjänster. 7. Med gemensamma rutiner, en gemensam tjänsteproduktkatalog, god uppföljning och kontrollmöjligheter kan många av de problem som finns med handeln idag undvikas. 5 Vision Västra Götaland är inte en vision specifikt för Västra Götalandsregionen som organisation, utan för territoriet Västra Götaland och den har utformats tillsammans med företrädare för kommuner och organisationer. De regionala åtgärder som inkluderas i den här rapporten bedrivs dock inom organisationen Västra Götalandsregionen. 6 Granskning av IT-visionen och verkligheten, Ernst & Young

14 Modellen för elektronisk handel ska införas i hela Västra Götalandsregionen och inleds med Folktandvårdens verksamhet i januari De väsentligaste förbättringsområdena i den nya modellen består bland annat i att förenkla beställningar, effektivisera inköp och processer, automatisera fakturahanteringen och ha ett sammankopplat informationsflöde som gynnar både leverantören och kunden. Plattformen för e-handelsmodellen är den första och enda i sitt slag och förhoppningen är att dela med sig av erfarenheter från projektet både nationellt och internationellt. Intresset för gemensamma elektroniska handelslösningar är inte isolerat i Västra Götalandsregionen. Den digitala agendan innehåller en omfattande diskussion kring problemet med fragmenterade digitala marknader som försvårar elektronisk handel. Bland annat strävar kommissionen efter målet att 33 procent av de små och medelstora företagen i EU ska bedriva handel online senast Även i Västra Götalandsregionens e- handelsmodell finns ett intresse för att underlätta just för småföretagare i anbudsprocesser och upphandlingar. Genom förenklingar i e-handelssystemet hoppas man kunna bjuda in mindre företag i upphandlingsprocessen. Den administrativa bördan minskar för både kund och leverantör om all information finns samlad och tillgänglig på ett ställe och om affärer kan genomföras i realtid digitalt. Ett annat fokusområde i den digitala agendan inom området digitala marknader är tillgängliggörandet av kultur på elektronisk väg. Digitalisering av biografer är ett område som tas upp i den digitala agenda och också något som man vill arbeta med på regional nivå i Västra Götaland. Införandet av digitala biografer i EU har gått långsammare än väntat på grund av bristen på tekniska standarder och svårlösta ekonomiska frågor. Ett ökat stöd till digitaliseringen av biograferna behövs för att värna den kulturella mångfalden. Med digital filmvisning blir utbudet bredare och biografer på landsbygden kan till exempel visa föreställningar från stora internationella arenor på ett sätt som inte är möjligt med analog teknik. Ministerrådet träffades i november 2010 för att diskutera den digitala agendan och utmaningar och möjligheter med digitala biografer. Slutsatserna blev att digitalisering av biografer är en välkommen åtgärd i syfte att tillgängliggöra kultur och det kommer också på längre sikt bidra till lägre kostnader för biografnäringen, även om själva omställningen till digital teknik kan vara kostsam Interoperabilitet Gemensamma datorsystem och standarder Samordningen av IT-standarder och system inom Västra Götalandsregionens olika verksamheter är ännu inte är fullt utvecklad och efterfrågas på flera håll, bland annat i Västra Götalandsregionens strategiska handlingsplan för IT-utveckling. 8 Planen visar på brister i form av alltför många olika datasystem för att utföra samma uppgifter inom regionens verksamheter. År 2006 kom en uppdatering av Västra Götalandsregionens IT-vision som visar att vissa brister i IT-samordningen har åtgärdats, till exempel att regionens diarium nu är tillgängligt på Internet och systemet med videokonferenser satts i bruk. 8 Ett fönster mot informationen Strategisk handlingsplan för IT-utvecklingen i Västra Götalandsregionen Regionstyrelsen

15 2.3.3 Säkerhet och integritet i digital hantering Säkerhets- och integritetsfrågor är ett relevant område som pekas ut som ett av hindren för IKT-utvecklingen i EU i den digitala agendan. För att medborgarna ska känna tillit till de elektroniska systemen och våga använda sig av tjänsterna som erbjuds krävs omfattande säkerhet. Exempel på sådana system kan vara gränsöverskridande Internethandel, patientjournaler som överförs till patienter som befinner sig utomlands och annan hantering av känsliga uppgifter inom sjukvårdsområdet som röntgenbilder och recept, e- förvaltningstjänster med mera. Här har Västra Götalandsregionen nytta av att följa med i den europeiska utvecklingen med tanke på hur stor del av hälso- och sjukvårdsarbetet som redan hanteras digitalt via nätverk och Internet. Nyttan kan ligga i att dels bevaka utvecklingen av ny teknik för att kunna ta till sig den, men också för att föregå med gott exempel och inspirera andra regioner och medlemsländer i sitt hälso- och sjukvårdsarbete. I stora geografiska områden finns ett behov av att kunna överföra information digitalt mellan sjukhus och vårdcentraler, både för att garantera en rättvis och jämlik vård och för att spara på resor och pappersanvändning i enlighet med hållbarhetsperspektivet som ingår i Västra Götalands visionära mål. Det kommissionen vill göra på säkerhetsområdet är till viss del redan fastställt i och med Stockholmsprogrammet. 9 Den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) ska även i fortsättningen arbeta med att bekämpa databrottslighet. Dessutom ska EUkommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att bekämpa cyberattacker mot informationssystem och skapa en europeisk plattform mot cyberbrottslighet. Medlemsländerna uppmanas att organisera informationskampanjer och stödverksamhet för rapportering av stötande och skadligt Internetinnehåll, särskilt med fokus på arenor där barn kan utsättas Bredbandsutbyggnad En tillgänglighetsfråga Regionstyrelsen i Västra Götalandsregionen antog en IT-infrastrukturstrategi som har ett femårigt perspektiv på bredbandsutbyggnaden i hela länet. Avsikten med strategin är att utveckla målen som finns i Vision Västra Götaland med hjälp av mätbara indikatorer och åtgärder. Enligt Vision Västra Götaland ska regionen befinna sig i internationell tätposition vad gäller utbyggnaden av IT-infrastruktur. Detta innebär att orternas konkurrenskraft måste stärkas genom bra bredbandstillgänglighet även på landsbygden. Målen för strategin är bland annat att alla medborgare och arbetsställen ska kunna beställa bredband med en hastighet på 10 megabit/sekund både uppströms och nedströms och att det mobila bredbandsnätet ska täcka hela regionen Många av Västra Götalandsregionens uppsatta mål överensstämmer med de mål som kommissionen satt upp inom ramen för den digitala agendan. Utbyggnad av höghastighetsbredband är en prioriterad fråga. En konkret åtgärd blir att stärka finansieringen av höghastighetsbredband genom EU-instrument så som strukturfonder och landsbygdsutvecklingsfonder senast EU-kommissionen uppmanar medlemsländerna att 9 Programmet antogs under Sveriges EU-ordförandeskap 2009 och gäller för perioden Det omfattar åtgärder inom polis- och tullverksamhet med fokus på säkerhet, räddningsverksamhet, asyl, migration och andra relaterade frågor. 10 Strategi för IT-infrastruktur; Bredbandssamordning i Västra Götaland. Antagen av Regionstyrelsen

16 koordinera ansvariga instansers arbete med bredbandsnäten för att undvika merarbete, till exempel kartlägga tillgänglig infrastruktur som lämpar sig för kabeldragning och samarbeta med privata aktörer på området. På så sätt kan kostnaderna för bredbandsutbyggnad hållas låga, liksom den administrativa bördan. Ansvaret för att säkerställa heltäckande bredband i Sverige ligger på statlig nivå. SOUbetänkandet Bredband till hela landet betonar vikten av bredbandsutbyggnad för att stödja lokalt näringsliv och regional utveckling. Betänkandet lyfter fram flera viktiga skäl till varför vi bör satsa på bredbandsutbyggnad på landsbygden. Möjligheten för olika sjukvårdsinstanser att samverka skulle innebära att tillgången till kvalitativ vård blir bättre även i de mest avlägsna orterna där avstånden kan bli alltför långa för enskilda vårdtagare som behöver uppsöka någon av sjukvårdens olika instanser. För att bespara medborgarna restid och för att skona miljön skulle både sjukvårds-, utbildnings- och andra förvaltningstjänster kunna hanteras via Internet om det fanns heltäckande tillgång till snabbt och pålitligt bredband Satsningar på forskning och innovation Senast 2020 vill EU-kommissionen att medlemsstaterna ska fördubbla sina offentliga anslag till IKT-forskning till elva miljarder euro. Den offentliga sektorn i EU lägger idag mindre än 5,5 miljarder euro per år på IKT-forskning vilket är betydligt mindre än konkurrerande ekonomier. Genom innovationspartnerskap och kluster vill man att medlemsländerna ska samarbeta och dela med sig av värdefull kunskap om innovationer i den offentliga sfären, särskilt inom det sociala området finns en enorm utvecklingspotential. Offentliga forskningsresultat ska publiceras till allmänheten för att sprida kunskapen vidare. Bland nyckelåtgärderna i den digitala agendan märks bland annat att EU-kommissionen vill främja offentlig-privata partnerskap och öka den årliga budgeten för forskning och utveckling av IKT med 20 procent årligen under det sjunde ramprogrammets kvarvarande period. Man vill också särskilt satsa på utvecklingen av innovationskluster och skapa en EU-strategi för så kallade datormoln, Internetbaserade databaser. Flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen inom Europa 2020 som presenterades under hösten 2010 utformar en omfattande forsknings- och utvecklingsstrategi som även inbegriper det digitala området Tillgänglighet och IT-kompetens Nästa område i den digitala agendan handlar om bristen på digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration. Statistik från kommissionen visar att de som aldrig använder Internet framförallt finns inom grupperna personer över 65 år, låginkomsttagare, arbetslösa och lågutbildade. Förutom att den bristande digitala kunskapen påverkar anställningsbarheten så innebär det även utestängning från lärande, kreativitet och sociala sammanhang. Tillgång till digital teknik måste också säkerställas för personer med funktionsnedsättning. Det finns idag teknik som gör webbsidor tillgängliga för personer med synnedsättning, så som Braille-tangentbord, extra stor text och talfunktion. För närvarande är dock bara fem procent av offentliga verksamheters hemsidor inom EU helt kompatibla med de tillgänglighetsstandarder som finns. Ett av Vision Västra Götalands fokusområden är att vara ledande i kompetens och kunskapsutveckling vilket innebär att utbildning och kunskapsvalidering inom det digitala området måste stärkas för att Västra Götaland ska bli en IT-region i framkant i Europa. Målen 11 Bredband till hela landet. Betänkande av Utredningen Bredband, SOU 2008:40 12 Mer om FoU-satsningar finns att läsa i kommunikationen om Innovationsunionen COM(2010)

17 överensstämmer väl med policyinriktningen på EU-nivå. Även om Sverige jämfört med många andra medlemsländer har en generellt sett hög IT-kompetens är det viktigt att kontinuerligt uppdatera läroplanerna och följa med i utvecklingen för att inspirera andra EUländer att utveckla sin digitala kompetens. Utbildningsinsatser inom det digitala området är av yttersta vikt för välfärden och samhällsutvecklingen i stort och något som kommissionen betonar både i den digitala agendan och i de andra två flaggskeppsinitiativen som behandlar utbildning och kompetensförsörjning, Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen och Unga på väg Lösningar på samhällsproblem Inom miljöområdet finner vi några av vår tids största samhällsproblem med klimatförändringar, hög energiförbrukning och koldioxidutsläpp. Den digitala agendan kartlägger hur IKT-utvecklingen kan bidra till förbättringar på miljöområdet. Digital journalhantering och receptöverföring inom sjukvården är ett konkret exempel på hur man kan minska påverkan på miljön genom mindre pappershantering och färre resor. Det finns även flera exempel på hur digital teknik kan medverka till att öka energieffektiviteten, bland annat genom smarta transportsystem och teknik för att minska energiförbrukningen i byggnader. 14 Ett annat av vår tids stora samhällsproblem är den åldrande befolkningen. Sjukvården måste förberedas för det ökande antalet äldre medborgare med mindre eller större vårdbehov. Användning av e-hälsovård kan förbättra vårdkvaliteten, sänka vårdkostnaderna och bidra till ett självständigt liv, även i glesbygdsområden. En förutsättning är att tekniken tar hänsyn till medborgarnas rätt att ha sin personliga vårdinformation säkert lagrad i ett hälso- och sjukvårdssystem som är tillgängligt online. EU-kommissionen understryker vikten av att undanröja juridiska och organisatoriska hinder för e-hälsovårdsutvecklingen i kombination med erfarenhetsutbyte och kommunikation mellan medlemsländerna. 2.4 Den nationella nivån Den nationella strategin för regional konkurrenskraft fastställer att en allomfattande IT-utveckling är ytterst viktig för Sveriges konkurrenskraft. Både tillgänglighetsaspekten i form av kunskap och utbildning i IT-frågor och infrastruktur är viktiga faktorer att beakta i den nationella utvecklingen. Sammanfattningsvis kan man säga att den regionala visionen, policyområdet på EU-nivå och den nationella strategin har flera mål gemensamt. Det är därför viktigt att följa utvecklingen av Europa 2020 förslag för att på bästa sätt kunna utnyttja de synergieffekter uppstår vid samarbete mellan politiska nivåer och inom flera olika policyområden. 13 Läs mer på Europa 2020:s hemsida: 14 Mer om hur IKT kan medverka till att minska miljöpåverkan finns beskrivet i ett meddelande från Kommissionen som handlar just om att utnyttja informations- och kommunikationsteknik för att underlätta övergången till en energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp (COM (2009) 11) 17

18 3. Unga på väg 3.1 Inledning Initiativet Unga på väg är inordnat under ett av tre mål för Europa 2020, nämligen smart tillväxt som ska bidra till att utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation. Åtgärderna i initiativet är inriktade på arbetsmarknads- och utbildningsområdet i syfte att sänka ungdomsarbetslösheten och höja utbildningsnivån och levnadsstandarden för EU:s unga befolkning. EU-kommissionen vill framförallt öka rörligheten mellan Europas länder för ungdomar som studerar, praktiserar eller arbetar. Generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter och Generaldirektoratet för utbildning och kultur ansvarar för strategin. Syftet med det här kapitlet är sammanfatta flaggskeppsinitiativet Unga på väg och belysa vad som är relevant för utvecklingen i Västra Götalandsregionen vad gäller ungas arbets- och utbildningsvillkor. I vissa fall överensstämmer policyn för EU med den nationella strategin, ibland är nationella handlingsplaner och policy faktiska följder av beslut på EU-nivå. Därför kommer den nationella nivån i viss mån uppmärksammas även om huvudfokus ligger på Västra Götalandsregionens verksamhetsområden och strategier. Förhoppningen är att öka kunskapen om vad som sker på EU-nivå och därmed bidra till en starkare utveckling i Västra Götalandsregionen med fokus på ungas villkor i en framtida arbetsmarknad. Det är viktigt för regionen att dess invånare har möjlighet att röra sig över hela Europa för att studera eller arbeta, likaväl som det är viktigt att underlätta för människor att komma hit och studera eller arbeta i Västra Götaland. 3.2 Sammanfattning Precis som med de andra flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 består inte Unga på väg endast av de åtgärder som presenteras i kommunikationen. Arbetet sträcker sig flera år framåt i tiden och kommer att vara beroende av en rad faktorer, till exempel långtidsbudgetens inriktning. Inte minst kommer medlemsländernas och regionernas medverkan ha betydelse vilket kommissionen poängterar. Även om initiativet kommer från EU-nivå handlar mycket av arbetet med att förbättra ungas studie- och arbetsvillkor om samverkan på lokal och regional nivå. Allt ifrån integrationsåtgärder, guidning till att välja rätt gymnasieprogram, praktikmöjligheter, stöd till egenföretagande och mentorskap är exempel på projekt som lämpar sig bäst för den lokala arenan där Västra Götalandsregionen och andra regionala aktörer kan fylla en viktig funktion för att uppnå de strategiska tillväxtmålen i Europa Åtgärderna i Unga på väg kommer att implementeras i nära samarbete med ett annat av Europa 2020:s huvudinitiativ, Agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen som presenterades hösten Initiativet En digital agenda för Europa presenterades våren 2010 och fokuserar delvis på kunskapsutveckling inom informations- och kommunikationsteknologi (IKT), vilket återkommer i Unga på väg som fokuserar på utbildningsåtgärder. Idag har många nyutexaminerade personer bristfälliga kunskaper inom de kompetensområden som krävs i samhället, vilket kan leda till en svagare ställning på arbetsmarknaden. Europeiska utbildningar måste anpassa sig till kunskapssamhället genom att inrikta sig mer på entreprenörskap, språk och IKT som är viktiga egenskaper i dagens samhälle. Även initiativet Innovationsunionen relaterar till Unga på väg genom att betona vikten av behovsanpassade utbildningar och satsningar på innovativ kunskap och företagaranda. 18

19 Totalt presenteras 28 insatser inom ramen för Unga på väg. Strategin kommer att bidra till att uppnå två av de fem huvudmålen för Europa 2020-strategin, nämligen att senast 2020 minska avhoppen från skolan från 15 till 10 procent och öka andelen unga människor med avklarad eftergymnasial utbildning från 31 till minst 40 procent. Insatserna inom Unga på väg kommer också att hjälpa medlemsstaterna att under de kommande tio åren uppnå ytterligare ett mål, nämligen att nå minst 75 procent sysselsättning i EU tack vare att man ser till att ungdomar har de rätta färdigheterna för morgondagens jobb. I kommunikationen ligger fokus på fyra områden där särskilda insatser och prioriteringar kommer att göras. Dessa fyra områden presenteras kortfattat nedan och de efterföljande kapitlen kommer att göra kopplingar till Västra Götalandsregionens arbete inom respektive område. 3.3 Livslångt lärande Den traditionella skolutbildningen är inte den enda vägen till kunskap. EU-kommissionen vill arbeta för att förbättra validering av icke-formell kunskap och på så sätt öppna upp arbetsmarknaden även för de som inte har komplett utbildning. Det livslånga lärandet var en prioritet i Lissabonstrategin och har följt med och utvecklats inom ramen för Europa Lärlingsprogram och praktik bör ses som ett alternativ för unga människor som av olika anledningar inte vill studera på avancerad nivå. Dessa program måste dock anpassas efter arbetsmarknadens behov för att säkerställa att dess deltagare behövs i arbetslivet efter avslutad praktik. Inom ramen för frivilligåret finns utrymme för sysselsättningsåtgärder riktade mot de ungdomar som tidigt hoppar av skolan eller inte är studiemotiverade. Kommissionen uppmuntrar medlemsländerna att involvera sig i arbetet med temaåret genom egna evenemang. De kommer även att framställa ett meddelande om kompetens som stödjer det livslånga lärandet under 2011, där fokus kommer att ligga på hur man kan utveckla ett gemensamt språk för arbetslivet och utbildningsväsendet. 3.4 Högre utbildning EU-kommissionen vill öppna upp för global student- och forskningsmobilitet genom förenkling och harmonisering av regler och villkor. En viktig aspekt för att höja statusen på utbildning och öka anställningsbarheten för unga akademiker är att stärka samarbetet mellan företag och universitet. Det finns ett flertal kanaler att använda, till exempel kan erfarenheter hämtas från Marie Curie-programmen 16 som stödjer unga forskare. Möjligheten att finansiera högre studier i andra länder med hjälp av Europeiska investeringsbanken (EIB) ska undersökas i en studie. Det meddelande om modernisering av högre utbildning som EUkommissionen presenterade 2006 kommer att uppdateras med en ny version i slutet av För att ytterligare stärka universitetens och högskolornas status vill kommissionen ta fram ett flerdimensionellt rankingsystem som inkluderar universitet över hela världen, med start Det skulle underlätta för blivande studenter när de ska välja universitet och sätta press på universiteten att höja kvaliteten på undervisningen och arbetsmiljön. Existerande 15 Temat för 2011 är frivilligsektorn i EU. Läs mer på 16 Ett nätverksprogram som ger nyblivna forskare stöd i att utveckla sin kompetens och stärka sina karriärmöjligheter. Läs mer på 17 Läs mer om det tidigare moderniseringsarbetet här: Processen med den nya versionen kommer att inledas i början av 2011 med samrådsförfarande, men presenteras först under hösten

20 rankingsystem har för mycket fokus på forskning och för lite fokus på studiemiljö, möjligheter på arbetsmarknaden och andra faktorer som är viktiga för studenterna, därför behövs ett nytt system. 3.5 Transnationellt lärande och arbetsmobilitet En viktig egenskap som efterfrågas allt mer i arbetslivet är internationell erfarenhet. Det kan handla om språkkunskaper, men också kunskap om ett annat samhällssystem och den personliga erfarenhet man får genom en längre utlandsvistelse är efterfrågade kompetenser. Majoriteten av dem som aktivt rör sig över EU:s landsgränser i syfte att studera eller arbeta är mellan 25 och 34 år och därför innehåller Unga på väg flera åtgärder på mobilitetsområdet. Inom programmet för livslångt lärande ingår flera underprogram för att underlätta arbete och studier över landsgränser, bland annat Erasmus som stödjer akademiker som vill studera eller göra praktik utomlands. 18 Många länder använder pengar från EU:s strukturfonder för att stödja människor som vill förvärva erfarenheter utomlands. Målet i den här delen av Unga på väg är att alla unga ska ha möjlighet att förlägga en del av eller hela sin utbildning eller praktik utomlands år En resultattavla ska upprättas där medlemsländernas framsteg på området mäts och jämförs. Hemsidan Youth On the Move 19 kommer att bidra till att sprida strategins budskap och information. Ett ramverk för kvalifikationer inom EU (EQF) ska bidra till att länka samman och översätta olika nationella system så att arbetsgivare och arbetstagare får lättare att förstå vilken kompetens personer från andra länder besitter och därmed underlätta arbetsmobiliteten i EU. 3.6 Ungas anställningsvillkor Det har blivit tuffare för entreprenörer efter finanskrisen och särskilt svårt är det för yngre människor som ofta inte har ett stort kontaktnät och möjlighet att ordna startkapital på egen hand. Det nya europeiska instrumentet för mikrokrediter 20 kommer att göra det lättare för unga människor att låna pengar och starta företag. Kommissionen vill sätta press på de nationella arbetsförmedlingarna och förespråkar en ungdomsgaranti för att säkerställa att landets alla ungdomar antingen arbetar, studerar eller har någon annan sysselsättning. Under 2011 startar pilotåtgärden Ditt första Eures jobb inom nätverket för Europas offentliga arbetsförmedlingar (EURES) för att hjälpa unga människor att dra nytta av arbetsmarknaden inom hela EU och för att hjälpa företagen att hitta kvalificerade arbetstagare. 21 Det här initiativet har starkt stöd i Europaparlamentet som har anslagit extra budgetmedel för 2011 för att dra igång åtgärden European Progress Microfinance Facility, läs mer på 21 EURES är ett samarbetsnätverk som ska främja fri rörlighet för arbetstagare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Även Schweiz deltar. I nätverket ingår bland annat offentliga arbetsförmedlingar, fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Europeiska kommissionen ansvarar för samordning av nätverket. Läs mer på 20

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla

Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Europa 2020 en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla Ersätter Lissabonstrategin (2000 2010) Vision genom tre prioriteringar och fem mål Sju flaggskeppsinitiativ Hur hänger det ihop? Europa 2020

Läs mer

Europa Anne Graf

Europa Anne Graf Europa 2020 Anne Graf Fler jobb i ny EU- strategi Utmaningar Ekonomiska krisen Arbetslöshet Fattigdom Högutbildade kvinnor måste välja mellan jobb och familj Lågt barnafödande Ny tillväxt- och sysselsättningsstrategi

Läs mer

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt

AER Sverige 15 april 2011. Fredrik Åstedt AER Sverige 15 april 2011 Linnéa Lundström Fredrik Åstedt Prioriterade EU-frågor för SKL 2011 - Reformen av EU:s budget och sammanhållningspolitik - Europa 2020-strategins genomförande - Nylanseringen

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU

Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Fortsatt samarbete inom yrkesutbildning i EU Ny kompetens för framtida arbetsmarknadsbehov att förutse och matcha kompetensbehov Stockholm 30 november 2010 Upplägg Europasamarbete med koppling till utbildning

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 2011/0270(COD) 1.3.2012 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling

Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling Fakta i korthet Nr. 3 2012 Europa 2020 och dess kopplingar till Värmlands tillväxt och utveckling EU-kommissionen presenterade 2010 EU:s gemensamma tillväxt och sysselsättningsstrategi, Europa 2020 som

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa

Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Europeiska sysselsättningsstrategin Arbeta för att stärka sysselsättningen i Europa Ett socialt Europa Europeiska kommissionen Vad är den europeiska sysselsättningsstrategin? Alla behöver ett jobb. Vi

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 15.5.2012 B7- /2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B7- /2012 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen om sysselsättningsaspekter

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 29.11.2012 2012/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kvinnors rörlighet inom utbildningen och på arbetsmarknaden

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 15.7.2014 B8-0051/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om ungdomssysselsättning

Läs mer

Guide till EU-projektansökan

Guide till EU-projektansökan Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som

Läs mer

Aktuellt i spåren av Bryssel

Aktuellt i spåren av Bryssel Aktuellt i spåren av Bryssel PPT från alla vi besökte Fortsatt dialog bjuda hit? Intresse att få gruppens inspel och synpunkter på OECD rapporter och EC landspecifika rekommendationer Signaler om stärkta

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 15.4.2015 2014/2236(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om socialt entreprenörskap och social innovation för att bekämpa arbetslöshet

Läs mer

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen)

Lagstiftningsöverläggningar (Offentlig överläggning i enlighet med artikel 16.8 i fördraget om Europeiska unionen) U2014/6874/IS Kommenterad dagordning Rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) 2014-12-01 Utbildningsdepartementet Rådets möte (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 12 december 2014 Kommenterad

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI) 25.1.2017 A8-0389/2 2 Beaktandeled 18 med beaktande av förklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Parisförklaringen),

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål

EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål EUROPA 2020 Smart & hållbar tillväxt för alla EUs tillväxtstrategi -> mål Sysselsättning Forskning och innovation Klimat och energi Utbildning Fattigdom och socialutestängning 75 % av 20 64- arbeta. 3

Läs mer

Strategi för digital utveckling

Strategi för digital utveckling Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22

Läs mer

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET

FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en) 14221/18 COMPET 765 IND 339 MI 826 NOT från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 13837/18 COMPET 731

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

Strategi för Agenda 2030 i Väst, Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och

Läs mer

Strategi för digitalisering

Strategi för digitalisering Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:

Läs mer

Sammanhållningspolitiken

Sammanhållningspolitiken SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län Tanken på det livslånga lärandet vilar på ett par principer: För det första att individens lärande inte avslutas i ungdomsåren, utan fortgår

Läs mer

Trollhättan 8 september Angela Andersson Universitets- och högskolerådet

Trollhättan 8 september Angela Andersson Universitets- och högskolerådet Trollhättan 8 september 2017 Angela Andersson Universitets- och högskolerådet UHR:s roll för att främja internationellt utbyte, samarbete och lärande Via programverksamhet möjliggöra stärkta internationella

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige

Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Välkomna till EUkommissionen! Charlotte Haentzel EU-kommissionen i Sverige Upplägg EU-kommissionens roll EU:s väg ur krisen Europa 2020 EU:s budget Tre nyckelaktörer Europeiska kommissionen främjar gemensamma

Läs mer

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01

Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Erasmus+ EU:s nya program för utbildning, ungdom och idrott 2014-01-01 Sammanhanget Erasmus+ Strategi: Europa 2020 Tillväxtstrategi som antogs av medlemsländerna och EUkommissionen 2010. Kom till för att

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG

ÄNDRINGSFÖRSLAG EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 9.12.2014 2014/0000(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 162-181 Förslag till betänkande Ildikó Gáll-Pelcz (PE541.454v01-00) Styrning av

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

senast den 5 november 2012

senast den 5 november 2012 - 1 - EU:s lokala och regionala myndigheters bidrag till halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin Utvärdering av flaggskeppsinitiativet Unga på väg Drygt två år efter antagandet av Europa 2020-strategins

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2017/18:FPM7. Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik. Sammanfattning. Näringsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om förnyad strategi för EU:s industripolitik Näringsdepartementet 2017-10-17 KOM (2017) 479 Communication from the Commission to the European Parliament, the

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd

INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Regional utveckling med fokus på integration

Regional utveckling med fokus på integration Regional utveckling med fokus på integration David Norman 2015-01-01 Verksamhetsövergång från Regionförbundet och Länsstyrelsen. Region Gävleborg är nu regionalt utvecklingsansvarig. Lagen (2010:630) om

Läs mer

Riktlinjer för utbildningsförvaltningens EU-policyarbete

Riktlinjer för utbildningsförvaltningens EU-policyarbete Utbildningsförvaltningen Staben EU-policyarbete Sida 1 (5) 2017-11-03 Riktlinjer för utbildningsförvaltningens EU-policyarbete Sammanfattning Stadsledningskontoret har uppdragit utbildningsnämnden att

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 23.3.2015 2014/2235(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Skapa en konkurrenskraftig arbetsmarknad i EU för 2000-talet: att matcha

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

"Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten

Ett resurseffektivt Europa En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten "Ett resurseffektivt Europa" En undersökning riktad till lokala och regionala myndigheter Sammanfattning av resultaten SV Dessa slutsatser bygger på PM:et "Slutrapport Bedömning av flaggskeppsinitiativet

Läs mer

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning

Internationell strategi för Jönköpings kommun. Ks/2018:372. kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Ks/2018:372 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Internationell strategi för Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2018-11-22

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

Europeiska socialfonden 2014-2020

Europeiska socialfonden 2014-2020 Europeiska socialfonden 2014-2020 -avstamp i Europa 2020-strategin Maria Johansson-Berg, Svenska ESF-rådet Utgångspunkter för det nya Socialfondsprogrammet Bygga vidare på struktur, erfarenhet och resultat

Läs mer

Riktlinje för bredband

Riktlinje för bredband STYRDOKUMENT Sida 1(8) Riktlinje för bredband Område Program Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Fastställd Nämnd, datum, Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad Diarienummer 2 Innehållsförteckning 1. Syfte och

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15

Läs mer

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning

Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning Ramverk av åtgärder för ungas sysselsättning JUNI 2013 Malin Looberger Förhandlare / EU-expert Arbetsrättssektionen Sveriges Kommuner och Landsting Epost; malin.looberger@skl.se 1 1. Inledning och utmaningar

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0184/2019 11.3.2019 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalanden av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om en europeisk

Läs mer

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen 8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv

Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Socialfondens temaplattform för hållbart arbetsliv Ett samarbete för att skapa ett hållbart arbetsliv och matchning, kompetens och rörlighet för ett livslångt lärande Visionen om ett hållbart arbetsliv

Läs mer

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern

Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern 2017-10-03 Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige 2018-06-18 101/2018 Dokumentnamn: Digitaliseringspolicy för Örnsköldsviks kommun. Dokumentägare: Dokumentansvarig:

Läs mer

Sammanfattande rapport

Sammanfattande rapport Sammanfattande rapport Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt, Göteborg, Sverige, 17 november 2017 Den 17 november 2017 träffades EUs stats- och regeringschefer på Toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM89. En europeisk pelare för sociala rättigheter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Statsrådsberedningen Regeringskansliet Faktapromemoria En europeisk pelare för sociala rättigheter Statsrådsberedningen 2017-05-31 Dokumentbeteckning KOM (2017) 250 Meddelande om etablerandet av en europeisk pelare för sociala

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden?

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. C-BIC Fas 3 och framtiden? C-BIC Fas 3 och framtiden? 1 Tillväxtverket Ny programperiod 2014-2020 8 regionala strukturfondsprogram 1 nationellt regionalfondsprogram 945 milj euro 2 Förslag till Regionalt strukturfondsprogram för

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Om Digitaliseringskommissionen

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram

Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram Förslag regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning i Västsverige samt förslag nationellt Socialfondprogram SER 2013-11-08 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt

Läs mer

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion SUMMERING VÄSTRA GÖTALAND 2020 STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND 2014-2020 Remissversion Strategin gäller för Västra Götaland. Den är framtagen i samverkan mellan Västra Götalandsregionen

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020

Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 Promemoria 2013-03-11 Näringsdepartementet Regional tillväxt Förslag till tematisk inriktning i Sammanhållningspolitiken 2014-2020 I förslaget till nytt regelverk på EU-nivå för sammanhållningspolitiken

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

senast den 5 november 2012

senast den 5 november 2012 EU:s lokala och regionala myndigheters bidrag till halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin Utvärdering av flaggskeppsinitiativet Unga på väg Drygt två år efter antagandet av Europa 2020-strategins flaggskeppsinitiativ

Läs mer

Internationell strategi - Åmåls kommun

Internationell strategi - Åmåls kommun Internationell strategi - Åmåls kommun Det internationella arbetet ska vara ett verktyg för att tillföra kompetens, erfarenhet, ekonomiska resurser och skapa framtidstro i utvecklingen av Åmåls kommuns

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi och flaggskeppsinitiativen

Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi och flaggskeppsinitiativen Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi och flaggskeppsinitiativen Lissabonstrategin ersattes år 2010 av Europa 2020-strategin vars mål är att skapa en smart och hållbar tillväxt för alla. Dessa

Läs mer

Investera i Europas framtid

Investera i Europas framtid Investera i Europas framtid 1 Femte rapporten om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen En ny sammanhållningspolitik för ett nytt årtiondes utmaningar I. Bakgrund II. III. IV. Sammanhållningspolitikens

Läs mer

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020

Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation. Sektorsprogrammen 2014-2020 Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation Sektorsprogrammen 2014-2020 Fördelning av medel - ramen Tillväxtpolitiken: sektorsprogram: 15,1% = röda tråden TILLVÄXTFOKUS! Sammanhållningspolitiken: 31,1%

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa

EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa EU-initiativ för att öka den sociala inkluderingen i Europa Agenda Europeiska pelaren för sociala rättigheter Europeiska migrationsagendan EU:s nya kompetensagenda för Europa Urbana agendan 2 Bakgrund

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

20 Bilagor kort om programmen

20 Bilagor kort om programmen BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN KAPITEL 20 20 Bilagor kort om programmen 241 KAPITEL 20 BILAGOR KORT OM PROGRAMMEN Innehåll Bilaga 1 Kort om landsbygdsprogrammet 2014 2020... 243 Bilaga 2 Kort om havs- och

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 30 maj 2018 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2018/0197 (COD) 9522/18 ADD 2 FÖRSLAG från: inkom den: 30 maj 2018 till: FSTR 23 REGIO 31 FC 24 CADREFIN 50 IA 151

Läs mer

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen.

Nyanländ kompetens. Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen. Nyanländ kompetens Ett samverkansprojekt mellan Mora, Orsa och Älvdalens kommuner, Högskolan Dalarna och Arbetsförmedlingen Introduktion Innehåll 1 Inledning... 1 2 Bakgrund... 1 3 Syfte & mål... 2 4 Nyanländ

Läs mer

E-strategi för Strömstads kommun

E-strategi för Strömstads kommun E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.

Läs mer

Socialnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Socialnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (7) 2013-11-01 Handläggare Christina Grönberg Telefon: 08-508 25 904 Till Socialnämnden Socialnämndens verksamhetsspecifika EU-positionspapper

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS

NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT 2010/11/05 NEW SKILLS FOR NEW JOBS NY KOMPETENS FÖR NYA ARBETSTILLFÄLLEN ULRIKA EKSTRÖM, RAMBÖLL MANAGEMENT AGENDA Bakgrund Framväxt Innehåll Innebörd SYFTE Kunskap och kännedom Större perspektiv Inspiration Förändring NY KOMPETENS FÖR

Läs mer

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET?

STRUKTURFONDER VAD ÄR DET? STRUKTURFONDER VAD ÄR DET? Har du en smart projektidé som främjar jobb, tillväxt eller grön ekonomi? En idé som bidrar till att Mellersta Norrland (Jämtlands län och Västernorrlands län) ligger i framkant

Läs mer