Partimotion. Motion till riksdagen 2000/01:m516 MF av Bo Lundgren m.fl. (m) Den ekonomiska politiken
|
|
- Leif Kjell Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Partimotion Motion till riksdagen 2000/01:m516 MF av Bo Lundgren m.fl. (m) Den ekonomiska politiken
2 2 1 Sammanfattning
3 3 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut En reformpolitik för frihet, välstånd och trygghet Den ekonomiska utvecklingen Den internationella utvecklingen Utvecklingen i Norden De finansiella marknaderna och oljemarknaden Världshandeln Trend mot lägre skatter i Europa Utvecklingen i Sverige Stark konjunktur ger hög tillväxt Fortsatt hög arbetslöshet Högkonjunkturen ger starka offentliga finanser Minskad marknadsförsörjning i Sverige Budgetpropositionen utgiftsökningar istället för reformer Fel politik vid fel tidpunkt Unikt tillfälle för reformer Utgifter istället för reformer Konjunkturkänsligheten kvarstår Missriktad skattepolitik Frågorna som regeringen glömmer Behovet av strukturreformer för långsiktig tillväxt Globaliseringen Kunskapssamhällets krav Tudelning och segregationen Den framväxande arbetskraftsbristen Den ekonomiska politikens inriktning Öka tillväxtpotentialen fler i arbete Lägre andel offentliga utgifter Balans över konjunkturcykeln från offentligt till privat sparande Statsskulden skall minska...42
4 4 7.5 Skattepolitiken för starka skattebaser En utbudspolitik med sänkta skatter på företagande och sparande En skattepolitik för fler jobb och större trygghet En politik för stabila priser Mer av marknadsekonomi och företagande Förutsättningar för tillväxt i hela landet Sverige skall träda in i den gemensamma valutan En reformpolitik för en ny tid Utgiftsandelen skall ner Fler i arbete En arbetsmarknad för den nya tidens jobb Lättare att förena arbete med familj Sänkt skatt för hushållsnära tjänster Forskning och kunskapens samhälle Öppna för företagande i kunskapssamhället Marknadsekonomi för bättre välfärd - Ett öppet välfärdssamhälle Rätt att välja sjukvård Frihet att välja skola Äldrepeng för valfrihet Privatisera de statliga företagen En inkomstskattereform för en ny tid Skatter för företagande och tillväxt i Sverige En långsiktig satsning på vägar och kommunikationer En bostadsmarknad som gör att man kan bo där man får jobb Den kommunala ekonomin Fokus på kärnuppgifterna En politik för självständiga och starka kommuner Skattebasen är grunden för kommunsektorn Sänkt kommunalskatt och ökat oberoende Ersätt dagens utjämningssystem snarast! Effekter för kommunsektorn av våra förslag Den moderata budgetpolitiken Utgångspunkter och inriktning...fel! Bokmärket är inte definierat Konjunktur och budgetpolitik...66
5 Prioritering av det offentligas uppgifter Det måste löna sig med arbete och företagande Budgetdisciplin Balans på lägre nivå Den offentliga sektorns finanser De offentliga utgiftstaken Lägre skatt, mindre bidrag, prioriterade kärnuppgifter Skattesänkningar och de offentliga finanserna Statens utgiftstak och utgiftsramar Förslagen per utgiftsområde Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och statsförvaltning...80
6 6 3 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna och preliminärt fastställer utgiftstaket för den offentliga sektorn till 1077 miljarder kronor år 2001, 1087 miljarder kronor 2002 och 1111 miljarder kronor 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 777 miljarder kronor år 2001, 785 miljarder kronor 2002 och 822 miljarder kronor 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen beslutar fastställa ett långsiktigt mål om balans i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren i enlighet med vad som anförs i motionen om riktlinje för budgetarbetet. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med en korrekt och fullständig redovisning av samtliga statliga utgifter så att dessa redovisas inom utgiftstaken. (kapitel 4) i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av avreglering av sjukvård, utbildning och omsorg.(kapitel 5). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om deltagande i det europeiska valutasamarbetet. (kapitel 5). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet om en god internationell konkurrenskraft (kapitel 6.1). Riksdagen tillkännager för regeringen till känna vad i motionen anförs om privatisering av statlig egendom (kapitel 6.2). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ny arbetsmarknadspolitik (kapitel 6.2). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om företagande och nya arbetstillfällen (kapitel 6.2).
7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitikens inriktning (kapitel 6.3). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en inkomstskattereform. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sjukvården (kapitel 6.5). Riksksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om behovet av en bättre skola (kapitel 6.6). Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om bättre rättssäkerhet och förbättrad trygghet (kapitel 6.7). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en politik som gör det lättare att förena arbete och familj (kapitel 6.8). Riiksdagen tillkännager förregeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökad integration (kapitel 6.9). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den offentliga sektorns ansvar för sina kärnuppgifter. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om stimulans till kommunala skattesänkningar i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stimulans till kommunala skattesänkningar Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en god ekonomisk hushållning i den kommunala sektorn. Riksdagen beslutar att dagens inomkommunala utjämningssystem skall upphöra att gälla 1 januari 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting. Riksdagen beslutar om omedelbara temporära förändringar av dagens utjämningssystem i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en god ekonomisk hushållning i den kommunala sektorn.
8 8 4 En reformpolitik för frihet, välstånd och trygghet Det gångna decenniet präglas av följderna av sjuttiotalets och av åttiotalets spekulationsekonomi. Nu har vi åter frihet att välja politisk väg och politiskt perspektiv. Valet borde vara enkelt. Politiken måste ta tillvara framtidens möjligheter. Sverige måste stå starkt i den globala ekonomin och bli ett ledande kunskapssamhälle. Genom att bryta människors utanförskap och stoppa tudelningen av samhället skall den nya ekonomins vitalitet och företagande kunna komma alla i vårt samhälle till del. Den framväxande bristen på arbetskraft måste mötas genom en politik som gör att allt fler vill och kan ta ett jobb. Var och en skall i livets olika skeenden ha förutsättningar att bestämma hur mycket man skall arbeta men det skall alltid löna sig för den som vill arbeta mer. Varje kvinnas och mans kompetens, arbetslust och företagsamhet skall tas tillvara genom en öppenhet för den enskildes önskemål och behov och genom att det skall vara lätt att i vardagen förena arbete med familj. Vi lever i en tid då gränser och geografiska avstånd kommer att spela en allt mindre roll. I kunskapssamhället betyder människors individuella kunskap och kompetens däremot allt mer. Det innebär i sin tur att den enskilda människan blir allt viktigare. Det är ett glädjens budskap för var och en som ser den enskilde medborgarens frihet som en utgångspunkt för samhällets förändring. Det innebär nämligen att det är de enskilda människorna som i moderna samhällen kommer att stå i centrum för utvecklingen. Var och en kommer genom sina insatser att avgöra framväxten av välfärd och goda livsvillkor. Ingen blir utbytbar mot någon annan utan att det märks. Var och en gör skillnad. I en ekonomi som blir alltmer gränslös där det är människors kreativitet och företagande bäst kommer till uttryck som kraften i den ekonomiska utvecklingen kommer att finnas, inte i första hand där råvarorna och maskinerna är placerade. Ingen nation utvecklas bättre än de enskilda medborgarna. Och ingen organisation eller företag blir starkare än de förutsättningar som de ger till sina medarbetare. Det ställer nya krav på utvecklingen av vårt samhälle och på den politik som skall ge medborgarna bästa möjliga förutsättningar att ta vara på och utveckla sitt kunnande och engagemang.
9 9 Med den nya tidens förutsättningar faller också illusionen om att det kollektiva i form av det offentliga eller organisationer kan ersätta det engagemang och det ansvarstagande för medmänniskor som bara människor kan känna inför varandra. Det är tid för reformer som ger människor ökad makt över vardagen och som skapar ett ökat utrymme för nya idéer och tankar. Det är så kunskapssamhället växer och utvecklas men det är också så människor allra bäst kan utveckla sin vardag och sin framtid. Det är de fria och öppna samhällena i vår värld som erbjuder människor de bästa livsvillkoren, oavsett om det gäller materiellt välstånd och social trygghet eller utvecklingen av tankens frihet, kulturens ideal och moralens värden. Vi ser det runt om i vår värld när vi betraktar de fria samhällenas framgångar och de ofrias stagnation. Den fria ekonomins betydelse ser vi också i form av fattiga nationers utveckling mot ökat välstånd och välfärd. Det är då frihandel har öppnat för produktion och företagande, som människors fattigdom kunnat bekämpas. Frånvaron av en öppen ekonomi och frihandel har utan undantag lett till stagnation, fattigdom, svält och mänsklig förnedring. Utan handel finns inget hopp för fattiga människor. Med reglerad handel eller höga tullar bromsas den utveckling som ger fattiga del i världsekonomins tillväxt. Frihandelns fiender är, vilka syften de än åberopar, fattigdomens vänner. Vi kan i mänsklighetens historia se samma skeende under olika perioder av nationers och samhällens framgång och stagnation. Sveriges utveckling från en fattig nation till ett av Europas välfärdssamhällen präglades just av ett uppbrott från det kollektivas strukturer till friheter och rättigheter för de enskilda medborgarna. När friheten har varit stor har framstegen varit som störst och när ofriheten dominerat har stagnationen inträtt. Det gäller också i dag i vårt eget samhälle där vi kan se att de samhällssektorer som präglas av människors fria val och företagande är på en gång dynamiska och tillvaratagande av den enskilde. De skiljer sig från de samhällsområden som står under politisk styrning och regleringar. Där är verksamheten statisk och sluten gentemot omvärldens förändringar och möjligheter. Där tenderar människorna att reduceras till att vara delar av olika kollektiv.
10 10 För den ekonomiska politiken måste därför reformer som tar tillvara enskilda människors kraft och ansvar vara den övergripande viktigaste uppgiften. Lägre skatter skapar ett ökat oberoende och minskar behovet för det offentliga att med skattemedel erbjuda en trygghet som bygger på så stora bidrag som möjligt, istället för en trygghet som bygger på behovet av så få bidrag som möjligt. Reformer för ökat företagande och sparande ökar utbudet i vår ekonomi och därmed förutsättningarna att ta tillvara fler människors förmåga på en öppen arbetsmarknad. Marknadsekonomi och konkurrens innebär tillsammans med en fri etablering bättre förvaltning av befintliga resurser. En viktig uppgift under de kommande åren är att öppna upp fler av vårt samhälles olika verksamheter för den frihet som också innebär att de inlemmas i den nya ekonomins vitalitet. Den kommunala gränsdragningen av våra välfärdstjänsters verksamhet och den politiska styrningen måste ersättas av verksamheter som är gränslösa och styrda av människors krav och efterfrågan. Sverige skall bli ett friare land. Respekten och toleransen för den enskilda medborgaren skall komma till uttryck bland annat genom valfrihet och mångfald som gör att hans eller hennes värderingar respekteras. Mångfalden fostrar till både dynamik och kreativitet och leder till dynamik. De kollektiva strukturer som styr över så mycket i vårt samhälle måste lämna utrymme för individer och människors egna gemenskaper. Då kan det offentliga bli mindre omfattande men starkare och tryggare där det behövs. För den ekonomiska politiken innebär detta krav på avregleringar, på sociala trygghetssystem som följer den enskilde medborgaren och en lägre offentlig utgiftskvot. Genom att den offentliga utgiftskvoten pressas ner växer människors möjligheter att själva styra över sin vardag och framtid. Sverige blir ett friare samhälle när det offentliga kontrollerar en mindre del av välfärden och människorna själva en större. Sverige skall vara ett ledande reformland när det gäller de viktiga välfärdstjänsterna. Sjukvård och skola skall bli dynamiska delar av en öppen ekonomi och ett vitalt kunskapssamhälle för att bättre kunna svara mot de höga mål för kvalitet och tillgång på deras tjänster medborgare i ett välfärdsland ställer. De framgångar vi mött som IT-
11 11 nation till följd av bland annat telemarknadens avreglering skall följas av framgångar inom nya områden. Lärare, sjukvårdspersonal och administratörer blir med avregleringar och konkurrens en del av den nya ekonomin med dess möjligheter både för samhälle och enskild. Den välfärd och trygghet som uppnås av att människor själva kan välja och forma sin trygghet bidrar till att göra Sverige till ett mer attraktivt land. Målet om världens bästa skola kan uppnås för fler elever. Skolan kan bli en bas för det svenska kunskapssamhällets företagaranda. Sverige kan få en internationellt ledande sjukvård som också lägger grunden för framsteg inom den medicinska och biotekniska utvecklingens områden. För den ekonomiska politiken innebär detta krav på förutsättningar för företagande och tillväxt goda. Vi vill öppna nya branscher för internationell konkurrens och tillväxt i det moderna kunskapssamhällets mest strategiska områden. Det stärker Sveriges attraktivitet som nation men också vår styrka i den globala ekonomin. Sverige skall ha lägre skatter. I den globala ekonomin är det inte skattesatsernas höjd utan skattebasernas styrka som ger de stabila skatteinkomsterna. Sverige måste kunna hävda sig väl inte bara inom ramen för EU utan också i den internationella konkurrens som så tydligt präglar förutsättningarna för svensk välfärd och svensk näringsliv. Genom en politik som pressar ner den offentliga utgiftskvoten skapas tillsammans med ekonomisk tillväxt ett växande utrymme för en politik som sänker det svenska skattetrycket. Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare bidrar till att bryta segregation och stärka hushållens sociala trygghet. Det skall alltid löna sig att arbeta och det skall löna sig för den som vill arbeta mer. Kunskap och kompetensutveckling skall stimuleras. Sverige skall ha skatter som gör oss konkurrenskraftiga om företagande och kunskaper. Reformer som stärker den enskildes rätt och som vidgar utrymmet för företagande och företagsamhet skall tillsammans med stabila offentliga finanser lägga grunden för ett Sverige som i en föränderlig tid är ledande både bär det gäller frihet och trygghet.
12 12 5 Den ekonomiska utvecklingen 5.1 Den internationella utvecklingen Världskonjunkturen har hittills i år stärkts ytterligare, och fortfarande är det i första hand den amerikanska ekonomin som drar. Men uppgången i den europeiska konjunkturen har blivit allt tydligare, och redan nästa år förväntas den samlade tillväxten inom EU-området närma sig den amerikanska. Eurons införande ger tillsammans med omfattande skattesänkarprogram i flera av de europeiska ekonomierna en ökad ekonomisk vitalitet Efter en fortsatt uppgång i USA pekar prognoserna mot en tillväxt på drygt fem procent för helåret Det starka tillväxten med det höga kapacitetsutnyttjandet och det allt mer ansträngda läget på arbetsmarknaden har föranlett den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) att strama åt penningpolitiken ytterligare. I mitten av maj höjdes korträntan fed funds till 6,5 procent. Trots den starka ekonomin har inflationen förblivit förhållandevis låg, kring tre procent, vilket bedömare tillskriver en stark produktivitetsutveckling. Även den starka dollarn har bidragit till att hålla prisökningstakten på låg nivå. Indikatorer tyder numera på en viss avmattning under nästa år, bl.a. har en uppbromsning av den privata konsumtionen skett, liksom en viss avmattning i sysselsättningsutvecklingen. Flertalet marknadsanalytiker och prognosinstitut tror därför att den amerikanska korträntan nått toppen. Redan under nästa år förväntas Fed lätta något på penningpolitiken. Avmattningen sker från en hög nivå, och tillväxten förväntas under nästa år ligga kvar på omkring tre procent. Det så således ut som att Fed kommer att lyckas med sin ambition att mjuklanda den amerikanska ekonomin. Inom EU-området observeras nu en klar förstärkning av konjunkturen, och inte minst inom euro-området är uppgången tydlig. Försvagningen av euron på valutamarknaden, inte minst gentemot dollarn, har stärkt exportindustrin, vilket även stärkt de inhemska ekonomierna. Den gemensamma valutan har lett till fusioner och rationaliseringar som stärker den europeiska ekonomins långsiktiga konkurrenskraft.
13 13 Även konjunkturen i Europas tillväxtmotor Tyskland stärks nu, även om det går förhållandevis långsamt och från en tämligen låg nivå. Inte desto mindre förväntas effekterna av den tyska uppgången bli stora. Då högre tillväxt även kan noteras för Italien beräknas den samlade BNP-tillväxten för euro-området till drygt tre procent både i år och nästa år. Även tillväxten inom hela EU-området förväntas ligga på strax över tre procent både i år och Utanför euro-området sker en förstärkning av den brittiska ekonomin, även om en stram penningpolitik hållit tillbaka tillväxten något. Konjunkturuppgången har bidragit till att inflationstakten inom euro-området stigit över europeiska centralbanken ECB:s mål på högst två procent. Detta har lett till att ECB dragit upp styrräntan, och senaste höjningen kom i augusti, då räntan höjdes till 4,5 procent. Den ljusa tillväxtutsikterna tillsammans med den svaga euron gör att bedömare tror på ytterligare åtstramningar i slutet av 2000 och början av Liksom i USA har inflationen emellertid hållits kvar på förhållandevis låg nivå till följd av låga löneökningar och stigande produktivitet. Även i Japan sker nu en märkbar förstärkning. Efter flera år av nolltillväxt förväntas den japanska ekonomin öka med över en procent i år, och med omkring två procent nästa år. Återhämtningen i övriga Asien har stärkt exportindustrin, men även på den inhemska marknaden syns nu en klar förbättring. Utan tvekan har genomförda avregleringar och andra strukurella reformer, bl.a. inom finanssektorn, och som länge efterlysts, haft positiv effekt på ekonomin. I augusti i år kom den första penningpolitiska åtstramningen på tio år då centralbanken Bank of Japan höjde den korta styrräntan med 0,10 procentenheter till 0,25 procent.
14 14 Tabell:5:1 KI om tillväxten. Global BUD-tillväxt 1999 (utfall) 2000 (prognos) 2001 (prognos) USA 4,2 5,1 2,9 Japan 0,3 1,5 2 Tyskland 1,5 3,1 3 Storbritannien 2,1 2,9 2,7 Sverige 3,8 4,1 3,6 EU 2,3 3,4 3,2 Euro-området 2,3 3,5 3,3 OECD 2,8 3,8 2,9 Källa: Konjunkturinstitutet /OECD 5.2 Utvecklingen i Norden Samtliga nordiska länder har gynnats av den höga internationella tillväxttakten, vilket givit stark utveckling för exporten. Starkast tillväxt noteras för Finland, där BNP förväntas öka med över 5 procent i år. Hittills har tillväxten varit starkt exportdriven, då inte minst den svaga euron har gynnat den finländska exportindustrin, men i år har även den inhemska efterfrågan uppvisat en klar ökning. Inflationen utgör ett hot, men ECB:s något stramare penningpolitik förväntas inte mer än marginellt påverka tillväxten under nästa år. Finlands utgångsläge kan i många fall jämföras med Sveriges då många likheter finns länderna emellan. Liksom Sverige har Finland tidigare haft höga utgifts- och skattekvoter 1, men till skillnad från Sverige har dessa de senaste åren kommer ner på betydligt lägre nivåer. Därför står Finland starkare inför nästa lågkonjunktur. I både Norge och Danmark har tillväxten varit betydligt lägre än i Sverige och Finland. I Norge har en överhettad arbetsmarknad tvingat centralbanken till en stram penningpolitik, vilket hämmat tillväxten. Det höga ränteläget dämpar konsumtionen, samtidigt som sparandet gynnas. Situationen är likartad i Danmark, där den höga 1 Utgifter och skatter som andel av BNP.
15 15 ekonomiska aktiviteten tvingade fram ett finanspolitiskt åtstramningspaket för två år sedan, vilket dämpat ökningstakten i BNP. Tabell: 5:2 BNP-tillväxt i Norden (utfall) (prognos) (prognos) Sverige 3,8 4,1 3,6 Norge 0,9 3,1 2,7 Danmark 1,7 2,1 1,9 Finland 3,5 5,2 4,7 Källa: Konjunkturinstitutet/OECD. 5.3 De finansiella marknaderna och oljemarknaden De marknadsstyrda obligationsräntorna, såväl europeiska som amerikanska, har fallit under innevarande år. I USA har förväntningar om en något lugnare tillväxttakt påverkat räntemarknaden positivt. Vad gäller Europa förväntas nästa års avmattning bli mycket måttlig, men samtidigt ligger inflationen kvar på förhållandevis låga nivåer, och inom euro-området har ECB stramat åt penningpolitiken, vilket bidragit till lägre inflationsförväntningar. I USA förefaller emellertid utrymmet för ytterligare långräntenedgång som begränsat. Även om tillväxten mattas av något ligger den kvar på en hög nivå, och inflationstrenden pekar snarare uppåt än nedåt. I Europa, inklusive Sverige, bör det, enligt bedömare, finnas utrymme för ytterligare något lägre obligationsräntor. Centralbankerna kommer förmodligen att strama åt penningpolitiken ytterligare för att dämpa eventuella inflationstryck, samtidigt som placerare ser en något långsammare tillväxt nästa år. Därmed tyder det mesta på att den långa räntedifferensen mellan USA och Europa (Tyskland) kommer att vidgas ytterligare det kommande året. Detta talar i sin tur inte för en snabb försvagning av dollarn, även om flertalet marknadsanalytiker tror att toppen, åtminstone gentemot euron, snart torde vara nådd. Försvagningen av euron har varit påtaglig hittills under året, och i september nåddes bottennivån 0,85 euro per dollar. Även om euron har försvagats gentemot flertalet valutor är deprecieringen störst gentemot den amerikanska dollarn. Det handlar således
16 16 till stor del om en dollarförstärkning. Högre räntor (visavi Europa) samt fortsatt stark tillväxt och ökat kapitalbehov har gjort att den amerikanska valutan stärkts mot flertalet valutor, även den svenska kronan. Men det handlar också om en generell euroförsvagning, och enligt många analytiker är det strukturella brister inom den europeiska ekonomin som till stor del ligger bakom försvagningen. Den långsiktiga tillväxtpotentialen i flera av de europeiska länderna bedöms som betydligt svagare i jämförelse med USA. Uppenbarligen behövs mer av avregleringar, framförallt på arbetsmarknadsområdet, för att förtroendet för Europa i allmänhet och euro-området i synnerhet skall stärkas. Fortsatta avregleringar är något som OECD också ofta efterlyser i sina återkommande analyser och rapporter. Det faktum att europeiska långräntor ligger lägre än de amerikanska tyder inte på att förtroendet för ECB:s förmåga att bekämpa inflationen skulle vara sviktande. Nästa års förväntade avmattning har gjort att vinstförväntningarna på aktiemarknaden har skruvats ned. Ett antal amerikanska bolag har under hösten varnat för att vinsterna inte kommer att motsvara tidigare förväntningar, vilket gjort att New York-börsen backat med 6 procent hittills i år (t.o.m. 26/9). Vinstvarningarna gäller främst företag inom den gamla ekonomin, men även företag inom IT och telekom har gått ned från förra årets höga värderingar. Kurserna på den tekniktunga Nasdaqbörsen har hittills i år gått ned med 8 procent. Börskurserna i USA har bl.a. påverkats negativt av den starka dollarn, som har hämmat exporten. Nedgången i USA har pressat kurserna även i Europa, och flertalet europeiska börser ligger i dagsläget på minus sedan årsskiftet. Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet dock gått upp med 6 procent (OMX-index per den 25/9). Årets svagare utveckling på aktiemarknaden gör att en viktig tillväxtimpuls minskar rejält jämfört med de senaste åren. Högre tillgångspriser, bl.a. aktiepriser, har varit en drivkraft bakom den starka privata konsumtionen, både internationellt och i Sverige. Oljepriset har stigit kraftigt i år till omkring 30 dollar per fat, vilket är den högsta nivån sedan Kuwaitkriget i början av 1990-talet. Då efterfrågan är fortsatt stark, samtidigt som lagren bedöms vara förhållandevis begränsade finns risken att oljepriset förblir högt under en lång tid framöver. I så fall kommer tillväxten dämpas till följd av köpkraftsindragningen för konsumenterna som prisuppgången ger upphov till.
17 17 Dessutom kan inflationen bli högre än väntat, vilket skulle föranleda centralbankerna att höja korträntorna mer än vad som annars skulle vara motiverat. Enligt beräkningar från OECD kommer ett oljepris kring 30 dollar per fat resten av 2000 och ett pris kring 33 dollar under 2001 leda till att världsekonomins samlade tillväxt blir 0,4 procentenheter lägre, jämfört med grundscenariot där OECD räknat med ett oljepris kring 25 dollar i år och knappt 23 dollar nästa år. I slutet av september började USA att använda sina oljereserver, vilket tillsammans med signaler från vissa OPEC-länder som stigande produktion fick oljepriset att backa något. Enligt bedömare har många OPEC-länder inget intresse av att oljepriset når så höga nivåer att den globala tillväxten hotas. Därför är det inte troligt att priset stiger ytterligare, och vissa räknar också med en viss nedgång från de aktuella höga nivåerna. 5.4 Världshandeln Världshandeln har gynnats av den starka global tillväxten, och OECD räknar med att världshandeln ökar med tio procent i år och med åtta procent nästa år. Samtidigt har naturligtvis världshandeln omvänt även gynnat den globala tillväxten. Att handeln mellan länder kan fortsätta att utvecklas är av stor betydelse för tillväxten och därmed också för det framtida välståndet, vilket också OECD trycker på i sin långtidsanalys från Ökad handel är också det absolut bästa sättet för utvecklingsländerna att långsiktigt förbättra sin ekonomiska situation. I en analys från Världsbanken från mars i år 2 konstateras det att sambandet mellan global tillväxt och tillväxten i tredje världen är ett mot ett, vilket innebär att tillväxten i den fattiga delen av världen ökar lika mycket som den globala tillväxten. Det finns också ett tydligt samband mellan ett lands öppenhet vad gäller handel och dess ekonomiska tillväxt. Slutsatsen är således att ökad frihandel är positivt för den globala tillväxten och ökad global tillväxt gynnar alla länder, inte minst utvecklingsländerna. Förra årets misslyckade WTO-möte, den pågående handelstvisten mellan USA och EU samt återkommande krav från vissa grupper om ökad protektionism och ökade handelshinder visar att en fortsatt liberalisering av världshandeln inte kan tas för given. 2 Dollar & Kraay: Growth is good for the poor (Världsbanken, mars 2000).
18 18 Detta innebär å andra sidan att det blir än viktigare för Sverige att alltid vara pådrivande till förslag som syftar till en friare världshandel. 5.5 Trend mot lägre skatter i Europa Tidigare nämndes att framförallt OECD efterlyst ekonomiska strukturella reformer i många europeiska länder. Det faktum att dollarn fortsätter att stärkas gentemot euron förklaras ofta av att den långsiktiga tillväxtpotentialen betraktas som högre i USA än i Europa. Fortfarande är arbetsmarknaden mer flexibel och effektiv i USA, och fortfarande är de amerikanska skatterna betydligt lägre än de europeiska. Det genomsnittliga totala skattetrycket ligger inom EU-området på drygt 40 procent av BNP, att jämföra med OECD-genomsnittet på omkring 35 procent. I USA ligger skattetrycket på strax under 30 procent 3. Samtidigt är det tydligt att de länder i Europa som har sänkt skatterna de senaste åren, exempelvis Storbritannien, Irland och Nederländerna, är också de länder som lyckats bäst med att få ned den strukturella arbetslösheten. Därför är det förståeligt att flera EU-länder nu ser ut att ha hörsammat diverse internationella uppmaningar att sänka skattetrycket. Framförallt gäller detta de länder som idag tillhör de med de högre skatterna, framförallt vad gäller inkomstskatter. I Tyskland finns en bestämd plan som går ut på att sänka de högsta inkomstskatterna från dagens 51 procent till 42 procent år Inkomstskatterna för låginkomsttagare skall under samma period sänkas från dagens cirka 20 procent till 15 procent. Beslut finns också om att stegvis höja grundavdraget till D-mark om fem år ( DM = ca kronor). Den tyska regeringen motiverar sitt skattesänkningsprogram just med behovet av att stärka tillväxtpotentialen och öka sysselsättningen. I Frankrike finns också ett fastlagd skattesänkningsprogram, om än inte lika omfattande som det tyska. (Å andra sidan har Frankrike redan i utgångsläget lägre inkomstskatter än Tyskland). I Frankrike är inriktningen att sänka skatterna för i första hand låginkomsttagare. Inom tre år skall den lägsta marginalskatten sänkas med 3,5 procentenheter till sju procent. Den högsta skatten sänks med 1,5 procentenheter till 52,5 procent. 3 Statistiken från OECD (1998).
19 19 I Finland har regeringen som målsättning att skatterna inom en tioårsperiod skall ner till genomsnittlig Europanivå. Vad gäller förmögenhetsskatten har det varit en tydlig trend de senaste åren att allt fler länder helt avskaffat skatt på förmögenhet. Efter det att både Tyskland och Danmark för några år sedan slopade förmögenhetsskatten finns denna skatt, vad gäller EU-länderna, kvar i Frankrike, Spanien, Luxemburg, Nederländerna, Finland och Sverige. Förmögenhetsbeskattningen har dock lindrats i dessa länder. Brytpunkten för skatteuttag har i många fall höjts - i exempelvis Frankrike ligger brytpunkten på 6 miljoner kronor och skattesatsen ligger i de allra flesta fall under 1 procent (Sverige tillhör undantagen med en skattesats på 1,5 procent). 5.6 Utvecklingen i Sverige Stark konjunktur ger hög tillväxt Den inhemska och internationella högkonjunkturen har fortsatt att generera hög tillväxt i Sverige. I år förväntas BNP öka med drygt 4 procent, enligt Konjunkturinstitutets augustiprognos. Exporten har utvecklats positivt, bl.a. på grund av att den starka dollarkursen, och högre disponibla inkomster samt högre tillgångspriser har drivit upp den inhemska konsumtionen. Sysselsättningen har ökat snabbt, vilket lett till fallande arbetslöshetstal. Fortfarande är emellertid den totala arbetslösheten hög (se punkt nedan).
20 20 Tabell: 5:3 Sveriges ekonomi (procentuella förändringar) 1998 (utfall) 1999 (utfall) 2000 (prognos KI) 2000 (prognos 2001 (prognos KI) 2001 (prognosfd) FD) BNP-tillväxt 3 3,8 4,1 3,9 3,6 3,5 KPI, dec-dec 0,6 1,2 1,1 1,1 1,9 1,7 Öppen 6,5 5,6 4,7 4,6 3,9 3,8 arbetslöshet (procent av arbetskraften) Total arbetslöshet 10,4 8,7 7,2 6,2 (procent av arbetskraften) Industriproduktion 4,2 4,2 7 6,6 5,5 5,2 Produktivitet i näringslivet 2,3 1,9 3,2 2,9 Källa: Konjunkturinstitutet (augusti 2000) och Budgetpropositionen för KI = Konjunkturinstitutet, FD = Finansdepartementet Riksbanken har till följd av den starka konjunkturen och något ökat inflationstryck på sikt höjt reporäntan, om än marginellt. Reporäntan ligger sedan februari på 3,75 procent, vilket är 0,75 procentenheter lägre än ECB:s motsvarande styrränta för euro-området. Inflationstakten, både mätt som ökningstakten i KPI och mätt som den underliggande inflationen UND1X 4, har, trots den starka tillväxten, de senaste åren legat klart under Riksbankens mål på två procent (plus/minus en procentenhet). Även prognoserna på längre sikt tyder på en inflation i linje med eller strax under inflationsmålet, varför Riksbankens kommande räntehöjningar förväntas bli modesta. Den låga inflationen tillsammans med Riksbankens tidigare räntehöjningar har bidragit till låga inflationsförväntningar och till att långräntemarginalen gentemot Tyskland fallit till i princip noll (har periodvis under året till och med varit negativ, vilket innebär att den svenska räntan varit lägre än den tyska). 4 Underliggande inflation, definierat som UND1X, är KPI exklusive räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.
SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition
SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem april 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 923 mnkr. Det är en ökning med 180 mnkr sedan förra månaden, och 69% av ramen är utnyttjad.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) april 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 794 mnkr. Det är en minskning med 733 mnkr sedan förra månaden.
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merDet ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet
Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) mars 2011 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 527 mnkr. Det är en minskning med 278 mnkr sedan förra månaden.
Läs merInvestment Management
Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merKommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
Läs merFinansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010
Finansiell månadsrapport AB Stockholmshem augusti 2010 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 633 mnkr. Det är en ökning med 40 mnkr sedan förra månaden, och 45% av ramen är utnyttjad.
Läs merEtt naturligt steg för Sverige. Dags för euron
Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed
Läs merSvensk finanspolitik 2013
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB mars 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 525 mnkr. Totalt är det är en minskning med 108 mnkr sedan förra månaden,
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 2017
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB juli 217 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 339 mnkr. Totalt är det en ökning med 36 mnkr sedan förra månaden, 88% av
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010
Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition
1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,
Läs merAnsvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar
2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) mars 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 10 100 mnkr. Det är en ökning med 305 mnkr sedan förra månaden. Räntan
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merDet ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet
Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merFinansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011
Finansiell månadsrapport Skolfastigheter i Stockholm AB augusti 2011 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 7 308 mnkr och stadens borgensåtagande var 3 mnkr för bolaget. Den totala
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merUtvecklingen fram till 2020
Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången
Läs merSvensk finanspolitik Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2018 - Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. Våra viktigaste
Läs merVad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.
Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på
Läs merSka världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget
Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna
Läs merSveriges ekonomi fortsätter att bromsa
Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig
Läs merInför 2016 års avtalsrörelse. en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015
Inför 2016 års avtalsrörelse en rapport av Industrins Ekonomiska Råd Oktober 2015 Industrins Ekonomiska Råd Cecilia Hermansson, KTH/Swedbank Mauro Gozzo, Business Sweden Juhana Vartiainen, Riksdagen, Finland
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008
Finansiell månadsrapport Stockholmshem augusti 2008 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 321 mnkr. Det är en ökning med 8 mnkr sedan förra månaden, och 74% av ramen är utnyttjad.
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition
Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som
Läs merChefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget
Det allmänna ekonomiska läget och den kommunalekonomin, vintern 2015 Översikt, publicerad 23.12.2015 Chefsekonomens översikt - Det allmänna ekonomiska läget Under hösten har finansmarknaden med oro följt
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport
Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår
Läs merMånadskommentar juli 2015
Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli
Läs merDet ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015
Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merVart tar världen vägen?
Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merFASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST
FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS NOVERMBER 2015 KORT RÄNTA FORTFARANDE BÄST SAMMANFATTNING De svenska bolåneräntorna förblir låga under de kommande åren och det är fortfarande mest fördelaktigt att
Läs merÄndringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet. ESV 24 maj 2018
Ändringar i ramverket och 2018 års rapport från finanspolitiska rådet ESV 24 maj 2018 Ändringar av ramverket år 2019 Ett skuldankare (35 % av BNP± 5 %-enheter); Överskottsmål = 1/3 % av BNP i genomsnitt
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010
Finansiell månadsrapport Stockholm Stadshus AB (moderbolag) september 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 11 600 mnkr. Det är en ökning med 15 mnkr sedan förra månaden.
Läs merEkonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen
Europeiska kommissionen - Pressmeddelande Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen Bryssel, 05 maj 2015 Den ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen drar nytta av ekonomisk
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga
Läs merVart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten Knut Hallberg Swedbank Makroanalys. Swedbank
Vart är vi på väg? Swedbank Economic Outlook, hösten 2016 Knut Hallberg Swedbank Makroanalys 2 Teman under de närmaste åren Låg global tillväxt Populistiska strömningar Fortsatt expansiv penningpolitik
Läs merStatsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019
Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs mer23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS
23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS Den ekonomiska återhämtningen i Europa fortsätter. Makrosiffror från både USA och Kina har legat på den svaga sidan under en längre tid men böjar nu
Läs merPrognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015
Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna
Läs merKONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson
KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken
Läs merFördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)
Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2018
Finanspolitiska rådets rapport 2018 14 maj 2018 Finanspolitiken är förenlig med överskottsmålet Finanspolitiken och överskottsmålet Om man blickar bakåt har målet om ett offentligt sparande på 1 procent
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merMakrokommentar. November 2016
Makrokommentar November 2016 Stora marknadsrörelser efter valet i USA Finansmarknaderna överraskades av Donald Trumps seger i det amerikanska presidentvalet och marknadens reaktioner lät inte vänta på
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Naturvårdsverket 12 november 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År
Läs merFinansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009
Finansiell månadsrapport Stadshus AB (moderbolag) maj 2009 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 12 739 mnkr. Det är en minskning med 903 mnkr sedan förra månaden. Räntan för
Läs merKunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition
Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker
Läs merDet ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen
Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket FORMAS 17 augusti 2017 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen År 2009 föll
Läs merFinanspolitiska rådets rapport 2014
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj 2014 1 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt
Läs merFinansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016
Finansiell månadsrapport Micasa Fastigheter i Stockholm AB februari 2016 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 6 633 mnkr. Totalt är det är en ökning med 53 mnkr sedan förra månaden,
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ
Läs merTre synpunkter på skattesänkningar
Tre synpunkter på skattesänkningar 1 2 1 SAMMANFATTNING 4 1.1 Skatterna i ett EMU-perspektiv 5 1.2 Hur höga är de svenska skatterna? 7 1.3 Moderaternas skattereform ger mer till de som redan har 8 1.4
Läs merFacit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi
Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x
Läs merMånadskommentar januari 2016
Månadskommentar januari 2016 Ekonomiska utsikter Centralbanker trycker återigen på gasen Året har börjat turbulent med fallande börser och sjunkande räntor. Början på 2016 är den sämsta inledningen på
Läs merDet ekonomiska läget och penningpolitiken
Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska
Läs merDet finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket Miljömålsberedningen 16 september 2015 Joakim Sonnegård 1 Disposition Bakgrund Det finanspolitiska ramverket Finanspolitiska rådet Bakgrund 3 Sverige under den senaste krisen
Läs merProvtentasvar. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 10 x x liter mjölk. 10 x x 40. arbete för 100 liter mjölk
Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtentasvar Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. 1. (a) 10 x 60 + 100 liter mjölk - arbete för 100 liter mjölk 10 x 100 (b) (c) BNP är 1000 kronor/dag,
Läs merEffekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden
Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets
Läs merMakrokommentar. April 2016
Makrokommentar April 2016 Positiva marknader i april April var en svagt positiv månad på de internationella finansmarknaderna. Oslo-börsen utvecklades dock starkt under månaden och gick upp med fem procent.
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2009 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 3 102 mnkr och stadens borgensåtagande var 146 mnkr för bolaget. Den totala skulden
Läs merSverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010
Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merFinansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 2016
Finansiell månadsrapport AB Familjebostäder maj 216 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 4 365 mnkr. Totalt är det är en ökning med 9 mnkr sedan förra månaden, 77% av ramen är utnyttjad.
Läs merKonjunkturutsikterna 2011
1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merFinanspolitiska rådets rapport maj 2017
Finanspolitiska rådets rapport 2017 15 maj 2017 Det krävs en stramare finanspolitik! Stramare finanspolitik krävs Högkonjunkturen förstärks både i år och nästa år och resursutnyttjandet blir alltmer ansträngt.
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 mars 13 Riksbankschef Stefan Ingves En lämplig avvägning i penningpolitiken Reporänta 5 5 3 Räntan halverad sedan förra vintern för att stimulera
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 2014
Finansiell månadsrapport Stockholms Stads Parkerings AB oktober 214 Bolagets skuld Skulden uppgick vid slutet av månaden till 557 mnkr. Totalt är det är en ökning med 2 mnkr sedan förra månaden, 71% av
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merFinansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016
Finansiell månadsrapport Stockholms Stadshus AB (moderbolag) februari 2016 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 9 795 mnkr. Det är en minskning med 10 mnkr sedan förra månaden.
Läs merSkatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden
Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merLagen om anställningsskydd
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd
Läs merSvensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget
Läs merSkattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget
Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets
Läs merDetaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION
Detaljhandelns Konjunkturrapport - KORTVERSION HUI Research AB info@hui.se Juni 2018 Innehåll Sammanfattning 3 Handeln i Sverige 6 Hushållens köpkraft 15 Cityhandeln 19 Amazon 21 Detaljhandeln i Norden
Läs merMakroekonomiska risker och möjligheter för Sverige
Makroekonomiska risker och möjligheter för Sverige John Hassler Prins Bertil Seminariet Göteborg 2016 Världskonjunkturen Lägre tillväxt förutspås för kommande år. EU och USA kommer inte tillbaks till trend
Läs mer