Partimotion. Motion till riksdagen 2000/01:m516 MF av Bo Lundgren m.fl. (m) Den ekonomiska politiken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Partimotion. Motion till riksdagen 2000/01:m516 MF av Bo Lundgren m.fl. (m) Den ekonomiska politiken"

Transkript

1 Partimotion Motion till riksdagen 2000/01:m516 MF av Bo Lundgren m.fl. (m) Den ekonomiska politiken

2 2 1 Sammanfattning

3 3 2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut En reformpolitik för frihet, välstånd och trygghet Den ekonomiska utvecklingen Den internationella utvecklingen Utvecklingen i Norden De finansiella marknaderna och oljemarknaden Världshandeln Trend mot lägre skatter i Europa Utvecklingen i Sverige Stark konjunktur ger hög tillväxt Fortsatt hög arbetslöshet Högkonjunkturen ger starka offentliga finanser Minskad marknadsförsörjning i Sverige Budgetpropositionen utgiftsökningar istället för reformer Fel politik vid fel tidpunkt Unikt tillfälle för reformer Utgifter istället för reformer Konjunkturkänsligheten kvarstår Missriktad skattepolitik Frågorna som regeringen glömmer Behovet av strukturreformer för långsiktig tillväxt Globaliseringen Kunskapssamhällets krav Tudelning och segregationen Den framväxande arbetskraftsbristen Den ekonomiska politikens inriktning Öka tillväxtpotentialen fler i arbete Lägre andel offentliga utgifter Balans över konjunkturcykeln från offentligt till privat sparande Statsskulden skall minska...42

4 4 7.5 Skattepolitiken för starka skattebaser En utbudspolitik med sänkta skatter på företagande och sparande En skattepolitik för fler jobb och större trygghet En politik för stabila priser Mer av marknadsekonomi och företagande Förutsättningar för tillväxt i hela landet Sverige skall träda in i den gemensamma valutan En reformpolitik för en ny tid Utgiftsandelen skall ner Fler i arbete En arbetsmarknad för den nya tidens jobb Lättare att förena arbete med familj Sänkt skatt för hushållsnära tjänster Forskning och kunskapens samhälle Öppna för företagande i kunskapssamhället Marknadsekonomi för bättre välfärd - Ett öppet välfärdssamhälle Rätt att välja sjukvård Frihet att välja skola Äldrepeng för valfrihet Privatisera de statliga företagen En inkomstskattereform för en ny tid Skatter för företagande och tillväxt i Sverige En långsiktig satsning på vägar och kommunikationer En bostadsmarknad som gör att man kan bo där man får jobb Den kommunala ekonomin Fokus på kärnuppgifterna En politik för självständiga och starka kommuner Skattebasen är grunden för kommunsektorn Sänkt kommunalskatt och ökat oberoende Ersätt dagens utjämningssystem snarast! Effekter för kommunsektorn av våra förslag Den moderata budgetpolitiken Utgångspunkter och inriktning...fel! Bokmärket är inte definierat Konjunktur och budgetpolitik...66

5 Prioritering av det offentligas uppgifter Det måste löna sig med arbete och företagande Budgetdisciplin Balans på lägre nivå Den offentliga sektorns finanser De offentliga utgiftstaken Lägre skatt, mindre bidrag, prioriterade kärnuppgifter Skattesänkningar och de offentliga finanserna Statens utgiftstak och utgiftsramar Förslagen per utgiftsområde Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och statsförvaltning...80

6 6 3 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar godkänna de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna och preliminärt fastställer utgiftstaket för den offentliga sektorn till 1077 miljarder kronor år 2001, 1087 miljarder kronor 2002 och 1111 miljarder kronor 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 777 miljarder kronor år 2001, 785 miljarder kronor 2002 och 822 miljarder kronor 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen beslutar fastställa ett långsiktigt mål om balans i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren i enlighet med vad som anförs i motionen om riktlinje för budgetarbetet. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att återkomma med en korrekt och fullständig redovisning av samtliga statliga utgifter så att dessa redovisas inom utgiftstaken. (kapitel 4) i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av avreglering av sjukvård, utbildning och omsorg.(kapitel 5). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om deltagande i det europeiska valutasamarbetet. (kapitel 5). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet om en god internationell konkurrenskraft (kapitel 6.1). Riksdagen tillkännager för regeringen till känna vad i motionen anförs om privatisering av statlig egendom (kapitel 6.2). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en ny arbetsmarknadspolitik (kapitel 6.2). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförts om företagande och nya arbetstillfällen (kapitel 6.2).

7 7 Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattepolitikens inriktning (kapitel 6.3). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en inkomstskattereform. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sjukvården (kapitel 6.5). Riksksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om behovet av en bättre skola (kapitel 6.6). Riksdagen tillkännager för regeringen vad i motionen anförs om bättre rättssäkerhet och förbättrad trygghet (kapitel 6.7). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en politik som gör det lättare att förena arbete och familj (kapitel 6.8). Riiksdagen tillkännager förregeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av ökad integration (kapitel 6.9). Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om den offentliga sektorns ansvar för sina kärnuppgifter. Riksdagen ger regeringen i uppdrag att skyndsamt lägga fram förslag om stimulans till kommunala skattesänkningar i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stimulans till kommunala skattesänkningar Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en god ekonomisk hushållning i den kommunala sektorn. Riksdagen beslutar att dagens inomkommunala utjämningssystem skall upphöra att gälla 1 januari 2003 i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting. Riksdagen beslutar om omedelbara temporära förändringar av dagens utjämningssystem i enlighet med vad som anförs i motionen. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en god ekonomisk hushållning i den kommunala sektorn.

8 8 4 En reformpolitik för frihet, välstånd och trygghet Det gångna decenniet präglas av följderna av sjuttiotalets och av åttiotalets spekulationsekonomi. Nu har vi åter frihet att välja politisk väg och politiskt perspektiv. Valet borde vara enkelt. Politiken måste ta tillvara framtidens möjligheter. Sverige måste stå starkt i den globala ekonomin och bli ett ledande kunskapssamhälle. Genom att bryta människors utanförskap och stoppa tudelningen av samhället skall den nya ekonomins vitalitet och företagande kunna komma alla i vårt samhälle till del. Den framväxande bristen på arbetskraft måste mötas genom en politik som gör att allt fler vill och kan ta ett jobb. Var och en skall i livets olika skeenden ha förutsättningar att bestämma hur mycket man skall arbeta men det skall alltid löna sig för den som vill arbeta mer. Varje kvinnas och mans kompetens, arbetslust och företagsamhet skall tas tillvara genom en öppenhet för den enskildes önskemål och behov och genom att det skall vara lätt att i vardagen förena arbete med familj. Vi lever i en tid då gränser och geografiska avstånd kommer att spela en allt mindre roll. I kunskapssamhället betyder människors individuella kunskap och kompetens däremot allt mer. Det innebär i sin tur att den enskilda människan blir allt viktigare. Det är ett glädjens budskap för var och en som ser den enskilde medborgarens frihet som en utgångspunkt för samhällets förändring. Det innebär nämligen att det är de enskilda människorna som i moderna samhällen kommer att stå i centrum för utvecklingen. Var och en kommer genom sina insatser att avgöra framväxten av välfärd och goda livsvillkor. Ingen blir utbytbar mot någon annan utan att det märks. Var och en gör skillnad. I en ekonomi som blir alltmer gränslös där det är människors kreativitet och företagande bäst kommer till uttryck som kraften i den ekonomiska utvecklingen kommer att finnas, inte i första hand där råvarorna och maskinerna är placerade. Ingen nation utvecklas bättre än de enskilda medborgarna. Och ingen organisation eller företag blir starkare än de förutsättningar som de ger till sina medarbetare. Det ställer nya krav på utvecklingen av vårt samhälle och på den politik som skall ge medborgarna bästa möjliga förutsättningar att ta vara på och utveckla sitt kunnande och engagemang.

9 9 Med den nya tidens förutsättningar faller också illusionen om att det kollektiva i form av det offentliga eller organisationer kan ersätta det engagemang och det ansvarstagande för medmänniskor som bara människor kan känna inför varandra. Det är tid för reformer som ger människor ökad makt över vardagen och som skapar ett ökat utrymme för nya idéer och tankar. Det är så kunskapssamhället växer och utvecklas men det är också så människor allra bäst kan utveckla sin vardag och sin framtid. Det är de fria och öppna samhällena i vår värld som erbjuder människor de bästa livsvillkoren, oavsett om det gäller materiellt välstånd och social trygghet eller utvecklingen av tankens frihet, kulturens ideal och moralens värden. Vi ser det runt om i vår värld när vi betraktar de fria samhällenas framgångar och de ofrias stagnation. Den fria ekonomins betydelse ser vi också i form av fattiga nationers utveckling mot ökat välstånd och välfärd. Det är då frihandel har öppnat för produktion och företagande, som människors fattigdom kunnat bekämpas. Frånvaron av en öppen ekonomi och frihandel har utan undantag lett till stagnation, fattigdom, svält och mänsklig förnedring. Utan handel finns inget hopp för fattiga människor. Med reglerad handel eller höga tullar bromsas den utveckling som ger fattiga del i världsekonomins tillväxt. Frihandelns fiender är, vilka syften de än åberopar, fattigdomens vänner. Vi kan i mänsklighetens historia se samma skeende under olika perioder av nationers och samhällens framgång och stagnation. Sveriges utveckling från en fattig nation till ett av Europas välfärdssamhällen präglades just av ett uppbrott från det kollektivas strukturer till friheter och rättigheter för de enskilda medborgarna. När friheten har varit stor har framstegen varit som störst och när ofriheten dominerat har stagnationen inträtt. Det gäller också i dag i vårt eget samhälle där vi kan se att de samhällssektorer som präglas av människors fria val och företagande är på en gång dynamiska och tillvaratagande av den enskilde. De skiljer sig från de samhällsområden som står under politisk styrning och regleringar. Där är verksamheten statisk och sluten gentemot omvärldens förändringar och möjligheter. Där tenderar människorna att reduceras till att vara delar av olika kollektiv.

10 10 För den ekonomiska politiken måste därför reformer som tar tillvara enskilda människors kraft och ansvar vara den övergripande viktigaste uppgiften. Lägre skatter skapar ett ökat oberoende och minskar behovet för det offentliga att med skattemedel erbjuda en trygghet som bygger på så stora bidrag som möjligt, istället för en trygghet som bygger på behovet av så få bidrag som möjligt. Reformer för ökat företagande och sparande ökar utbudet i vår ekonomi och därmed förutsättningarna att ta tillvara fler människors förmåga på en öppen arbetsmarknad. Marknadsekonomi och konkurrens innebär tillsammans med en fri etablering bättre förvaltning av befintliga resurser. En viktig uppgift under de kommande åren är att öppna upp fler av vårt samhälles olika verksamheter för den frihet som också innebär att de inlemmas i den nya ekonomins vitalitet. Den kommunala gränsdragningen av våra välfärdstjänsters verksamhet och den politiska styrningen måste ersättas av verksamheter som är gränslösa och styrda av människors krav och efterfrågan. Sverige skall bli ett friare land. Respekten och toleransen för den enskilda medborgaren skall komma till uttryck bland annat genom valfrihet och mångfald som gör att hans eller hennes värderingar respekteras. Mångfalden fostrar till både dynamik och kreativitet och leder till dynamik. De kollektiva strukturer som styr över så mycket i vårt samhälle måste lämna utrymme för individer och människors egna gemenskaper. Då kan det offentliga bli mindre omfattande men starkare och tryggare där det behövs. För den ekonomiska politiken innebär detta krav på avregleringar, på sociala trygghetssystem som följer den enskilde medborgaren och en lägre offentlig utgiftskvot. Genom att den offentliga utgiftskvoten pressas ner växer människors möjligheter att själva styra över sin vardag och framtid. Sverige blir ett friare samhälle när det offentliga kontrollerar en mindre del av välfärden och människorna själva en större. Sverige skall vara ett ledande reformland när det gäller de viktiga välfärdstjänsterna. Sjukvård och skola skall bli dynamiska delar av en öppen ekonomi och ett vitalt kunskapssamhälle för att bättre kunna svara mot de höga mål för kvalitet och tillgång på deras tjänster medborgare i ett välfärdsland ställer. De framgångar vi mött som IT-

11 11 nation till följd av bland annat telemarknadens avreglering skall följas av framgångar inom nya områden. Lärare, sjukvårdspersonal och administratörer blir med avregleringar och konkurrens en del av den nya ekonomin med dess möjligheter både för samhälle och enskild. Den välfärd och trygghet som uppnås av att människor själva kan välja och forma sin trygghet bidrar till att göra Sverige till ett mer attraktivt land. Målet om världens bästa skola kan uppnås för fler elever. Skolan kan bli en bas för det svenska kunskapssamhällets företagaranda. Sverige kan få en internationellt ledande sjukvård som också lägger grunden för framsteg inom den medicinska och biotekniska utvecklingens områden. För den ekonomiska politiken innebär detta krav på förutsättningar för företagande och tillväxt goda. Vi vill öppna nya branscher för internationell konkurrens och tillväxt i det moderna kunskapssamhällets mest strategiska områden. Det stärker Sveriges attraktivitet som nation men också vår styrka i den globala ekonomin. Sverige skall ha lägre skatter. I den globala ekonomin är det inte skattesatsernas höjd utan skattebasernas styrka som ger de stabila skatteinkomsterna. Sverige måste kunna hävda sig väl inte bara inom ramen för EU utan också i den internationella konkurrens som så tydligt präglar förutsättningarna för svensk välfärd och svensk näringsliv. Genom en politik som pressar ner den offentliga utgiftskvoten skapas tillsammans med ekonomisk tillväxt ett växande utrymme för en politik som sänker det svenska skattetrycket. Sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare bidrar till att bryta segregation och stärka hushållens sociala trygghet. Det skall alltid löna sig att arbeta och det skall löna sig för den som vill arbeta mer. Kunskap och kompetensutveckling skall stimuleras. Sverige skall ha skatter som gör oss konkurrenskraftiga om företagande och kunskaper. Reformer som stärker den enskildes rätt och som vidgar utrymmet för företagande och företagsamhet skall tillsammans med stabila offentliga finanser lägga grunden för ett Sverige som i en föränderlig tid är ledande både bär det gäller frihet och trygghet.

12 12 5 Den ekonomiska utvecklingen 5.1 Den internationella utvecklingen Världskonjunkturen har hittills i år stärkts ytterligare, och fortfarande är det i första hand den amerikanska ekonomin som drar. Men uppgången i den europeiska konjunkturen har blivit allt tydligare, och redan nästa år förväntas den samlade tillväxten inom EU-området närma sig den amerikanska. Eurons införande ger tillsammans med omfattande skattesänkarprogram i flera av de europeiska ekonomierna en ökad ekonomisk vitalitet Efter en fortsatt uppgång i USA pekar prognoserna mot en tillväxt på drygt fem procent för helåret Det starka tillväxten med det höga kapacitetsutnyttjandet och det allt mer ansträngda läget på arbetsmarknaden har föranlett den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) att strama åt penningpolitiken ytterligare. I mitten av maj höjdes korträntan fed funds till 6,5 procent. Trots den starka ekonomin har inflationen förblivit förhållandevis låg, kring tre procent, vilket bedömare tillskriver en stark produktivitetsutveckling. Även den starka dollarn har bidragit till att hålla prisökningstakten på låg nivå. Indikatorer tyder numera på en viss avmattning under nästa år, bl.a. har en uppbromsning av den privata konsumtionen skett, liksom en viss avmattning i sysselsättningsutvecklingen. Flertalet marknadsanalytiker och prognosinstitut tror därför att den amerikanska korträntan nått toppen. Redan under nästa år förväntas Fed lätta något på penningpolitiken. Avmattningen sker från en hög nivå, och tillväxten förväntas under nästa år ligga kvar på omkring tre procent. Det så således ut som att Fed kommer att lyckas med sin ambition att mjuklanda den amerikanska ekonomin. Inom EU-området observeras nu en klar förstärkning av konjunkturen, och inte minst inom euro-området är uppgången tydlig. Försvagningen av euron på valutamarknaden, inte minst gentemot dollarn, har stärkt exportindustrin, vilket även stärkt de inhemska ekonomierna. Den gemensamma valutan har lett till fusioner och rationaliseringar som stärker den europeiska ekonomins långsiktiga konkurrenskraft.

13 13 Även konjunkturen i Europas tillväxtmotor Tyskland stärks nu, även om det går förhållandevis långsamt och från en tämligen låg nivå. Inte desto mindre förväntas effekterna av den tyska uppgången bli stora. Då högre tillväxt även kan noteras för Italien beräknas den samlade BNP-tillväxten för euro-området till drygt tre procent både i år och nästa år. Även tillväxten inom hela EU-området förväntas ligga på strax över tre procent både i år och Utanför euro-området sker en förstärkning av den brittiska ekonomin, även om en stram penningpolitik hållit tillbaka tillväxten något. Konjunkturuppgången har bidragit till att inflationstakten inom euro-området stigit över europeiska centralbanken ECB:s mål på högst två procent. Detta har lett till att ECB dragit upp styrräntan, och senaste höjningen kom i augusti, då räntan höjdes till 4,5 procent. Den ljusa tillväxtutsikterna tillsammans med den svaga euron gör att bedömare tror på ytterligare åtstramningar i slutet av 2000 och början av Liksom i USA har inflationen emellertid hållits kvar på förhållandevis låg nivå till följd av låga löneökningar och stigande produktivitet. Även i Japan sker nu en märkbar förstärkning. Efter flera år av nolltillväxt förväntas den japanska ekonomin öka med över en procent i år, och med omkring två procent nästa år. Återhämtningen i övriga Asien har stärkt exportindustrin, men även på den inhemska marknaden syns nu en klar förbättring. Utan tvekan har genomförda avregleringar och andra strukurella reformer, bl.a. inom finanssektorn, och som länge efterlysts, haft positiv effekt på ekonomin. I augusti i år kom den första penningpolitiska åtstramningen på tio år då centralbanken Bank of Japan höjde den korta styrräntan med 0,10 procentenheter till 0,25 procent.

14 14 Tabell:5:1 KI om tillväxten. Global BUD-tillväxt 1999 (utfall) 2000 (prognos) 2001 (prognos) USA 4,2 5,1 2,9 Japan 0,3 1,5 2 Tyskland 1,5 3,1 3 Storbritannien 2,1 2,9 2,7 Sverige 3,8 4,1 3,6 EU 2,3 3,4 3,2 Euro-området 2,3 3,5 3,3 OECD 2,8 3,8 2,9 Källa: Konjunkturinstitutet /OECD 5.2 Utvecklingen i Norden Samtliga nordiska länder har gynnats av den höga internationella tillväxttakten, vilket givit stark utveckling för exporten. Starkast tillväxt noteras för Finland, där BNP förväntas öka med över 5 procent i år. Hittills har tillväxten varit starkt exportdriven, då inte minst den svaga euron har gynnat den finländska exportindustrin, men i år har även den inhemska efterfrågan uppvisat en klar ökning. Inflationen utgör ett hot, men ECB:s något stramare penningpolitik förväntas inte mer än marginellt påverka tillväxten under nästa år. Finlands utgångsläge kan i många fall jämföras med Sveriges då många likheter finns länderna emellan. Liksom Sverige har Finland tidigare haft höga utgifts- och skattekvoter 1, men till skillnad från Sverige har dessa de senaste åren kommer ner på betydligt lägre nivåer. Därför står Finland starkare inför nästa lågkonjunktur. I både Norge och Danmark har tillväxten varit betydligt lägre än i Sverige och Finland. I Norge har en överhettad arbetsmarknad tvingat centralbanken till en stram penningpolitik, vilket hämmat tillväxten. Det höga ränteläget dämpar konsumtionen, samtidigt som sparandet gynnas. Situationen är likartad i Danmark, där den höga 1 Utgifter och skatter som andel av BNP.

15 15 ekonomiska aktiviteten tvingade fram ett finanspolitiskt åtstramningspaket för två år sedan, vilket dämpat ökningstakten i BNP. Tabell: 5:2 BNP-tillväxt i Norden (utfall) (prognos) (prognos) Sverige 3,8 4,1 3,6 Norge 0,9 3,1 2,7 Danmark 1,7 2,1 1,9 Finland 3,5 5,2 4,7 Källa: Konjunkturinstitutet/OECD. 5.3 De finansiella marknaderna och oljemarknaden De marknadsstyrda obligationsräntorna, såväl europeiska som amerikanska, har fallit under innevarande år. I USA har förväntningar om en något lugnare tillväxttakt påverkat räntemarknaden positivt. Vad gäller Europa förväntas nästa års avmattning bli mycket måttlig, men samtidigt ligger inflationen kvar på förhållandevis låga nivåer, och inom euro-området har ECB stramat åt penningpolitiken, vilket bidragit till lägre inflationsförväntningar. I USA förefaller emellertid utrymmet för ytterligare långräntenedgång som begränsat. Även om tillväxten mattas av något ligger den kvar på en hög nivå, och inflationstrenden pekar snarare uppåt än nedåt. I Europa, inklusive Sverige, bör det, enligt bedömare, finnas utrymme för ytterligare något lägre obligationsräntor. Centralbankerna kommer förmodligen att strama åt penningpolitiken ytterligare för att dämpa eventuella inflationstryck, samtidigt som placerare ser en något långsammare tillväxt nästa år. Därmed tyder det mesta på att den långa räntedifferensen mellan USA och Europa (Tyskland) kommer att vidgas ytterligare det kommande året. Detta talar i sin tur inte för en snabb försvagning av dollarn, även om flertalet marknadsanalytiker tror att toppen, åtminstone gentemot euron, snart torde vara nådd. Försvagningen av euron har varit påtaglig hittills under året, och i september nåddes bottennivån 0,85 euro per dollar. Även om euron har försvagats gentemot flertalet valutor är deprecieringen störst gentemot den amerikanska dollarn. Det handlar således

16 16 till stor del om en dollarförstärkning. Högre räntor (visavi Europa) samt fortsatt stark tillväxt och ökat kapitalbehov har gjort att den amerikanska valutan stärkts mot flertalet valutor, även den svenska kronan. Men det handlar också om en generell euroförsvagning, och enligt många analytiker är det strukturella brister inom den europeiska ekonomin som till stor del ligger bakom försvagningen. Den långsiktiga tillväxtpotentialen i flera av de europeiska länderna bedöms som betydligt svagare i jämförelse med USA. Uppenbarligen behövs mer av avregleringar, framförallt på arbetsmarknadsområdet, för att förtroendet för Europa i allmänhet och euro-området i synnerhet skall stärkas. Fortsatta avregleringar är något som OECD också ofta efterlyser i sina återkommande analyser och rapporter. Det faktum att europeiska långräntor ligger lägre än de amerikanska tyder inte på att förtroendet för ECB:s förmåga att bekämpa inflationen skulle vara sviktande. Nästa års förväntade avmattning har gjort att vinstförväntningarna på aktiemarknaden har skruvats ned. Ett antal amerikanska bolag har under hösten varnat för att vinsterna inte kommer att motsvara tidigare förväntningar, vilket gjort att New York-börsen backat med 6 procent hittills i år (t.o.m. 26/9). Vinstvarningarna gäller främst företag inom den gamla ekonomin, men även företag inom IT och telekom har gått ned från förra årets höga värderingar. Kurserna på den tekniktunga Nasdaqbörsen har hittills i år gått ned med 8 procent. Börskurserna i USA har bl.a. påverkats negativt av den starka dollarn, som har hämmat exporten. Nedgången i USA har pressat kurserna även i Europa, och flertalet europeiska börser ligger i dagsläget på minus sedan årsskiftet. Stockholmsbörsen har sedan årsskiftet dock gått upp med 6 procent (OMX-index per den 25/9). Årets svagare utveckling på aktiemarknaden gör att en viktig tillväxtimpuls minskar rejält jämfört med de senaste åren. Högre tillgångspriser, bl.a. aktiepriser, har varit en drivkraft bakom den starka privata konsumtionen, både internationellt och i Sverige. Oljepriset har stigit kraftigt i år till omkring 30 dollar per fat, vilket är den högsta nivån sedan Kuwaitkriget i början av 1990-talet. Då efterfrågan är fortsatt stark, samtidigt som lagren bedöms vara förhållandevis begränsade finns risken att oljepriset förblir högt under en lång tid framöver. I så fall kommer tillväxten dämpas till följd av köpkraftsindragningen för konsumenterna som prisuppgången ger upphov till.

17 17 Dessutom kan inflationen bli högre än väntat, vilket skulle föranleda centralbankerna att höja korträntorna mer än vad som annars skulle vara motiverat. Enligt beräkningar från OECD kommer ett oljepris kring 30 dollar per fat resten av 2000 och ett pris kring 33 dollar under 2001 leda till att världsekonomins samlade tillväxt blir 0,4 procentenheter lägre, jämfört med grundscenariot där OECD räknat med ett oljepris kring 25 dollar i år och knappt 23 dollar nästa år. I slutet av september började USA att använda sina oljereserver, vilket tillsammans med signaler från vissa OPEC-länder som stigande produktion fick oljepriset att backa något. Enligt bedömare har många OPEC-länder inget intresse av att oljepriset når så höga nivåer att den globala tillväxten hotas. Därför är det inte troligt att priset stiger ytterligare, och vissa räknar också med en viss nedgång från de aktuella höga nivåerna. 5.4 Världshandeln Världshandeln har gynnats av den starka global tillväxten, och OECD räknar med att världshandeln ökar med tio procent i år och med åtta procent nästa år. Samtidigt har naturligtvis världshandeln omvänt även gynnat den globala tillväxten. Att handeln mellan länder kan fortsätta att utvecklas är av stor betydelse för tillväxten och därmed också för det framtida välståndet, vilket också OECD trycker på i sin långtidsanalys från Ökad handel är också det absolut bästa sättet för utvecklingsländerna att långsiktigt förbättra sin ekonomiska situation. I en analys från Världsbanken från mars i år 2 konstateras det att sambandet mellan global tillväxt och tillväxten i tredje världen är ett mot ett, vilket innebär att tillväxten i den fattiga delen av världen ökar lika mycket som den globala tillväxten. Det finns också ett tydligt samband mellan ett lands öppenhet vad gäller handel och dess ekonomiska tillväxt. Slutsatsen är således att ökad frihandel är positivt för den globala tillväxten och ökad global tillväxt gynnar alla länder, inte minst utvecklingsländerna. Förra årets misslyckade WTO-möte, den pågående handelstvisten mellan USA och EU samt återkommande krav från vissa grupper om ökad protektionism och ökade handelshinder visar att en fortsatt liberalisering av världshandeln inte kan tas för given. 2 Dollar & Kraay: Growth is good for the poor (Världsbanken, mars 2000).

18 18 Detta innebär å andra sidan att det blir än viktigare för Sverige att alltid vara pådrivande till förslag som syftar till en friare världshandel. 5.5 Trend mot lägre skatter i Europa Tidigare nämndes att framförallt OECD efterlyst ekonomiska strukturella reformer i många europeiska länder. Det faktum att dollarn fortsätter att stärkas gentemot euron förklaras ofta av att den långsiktiga tillväxtpotentialen betraktas som högre i USA än i Europa. Fortfarande är arbetsmarknaden mer flexibel och effektiv i USA, och fortfarande är de amerikanska skatterna betydligt lägre än de europeiska. Det genomsnittliga totala skattetrycket ligger inom EU-området på drygt 40 procent av BNP, att jämföra med OECD-genomsnittet på omkring 35 procent. I USA ligger skattetrycket på strax under 30 procent 3. Samtidigt är det tydligt att de länder i Europa som har sänkt skatterna de senaste åren, exempelvis Storbritannien, Irland och Nederländerna, är också de länder som lyckats bäst med att få ned den strukturella arbetslösheten. Därför är det förståeligt att flera EU-länder nu ser ut att ha hörsammat diverse internationella uppmaningar att sänka skattetrycket. Framförallt gäller detta de länder som idag tillhör de med de högre skatterna, framförallt vad gäller inkomstskatter. I Tyskland finns en bestämd plan som går ut på att sänka de högsta inkomstskatterna från dagens 51 procent till 42 procent år Inkomstskatterna för låginkomsttagare skall under samma period sänkas från dagens cirka 20 procent till 15 procent. Beslut finns också om att stegvis höja grundavdraget till D-mark om fem år ( DM = ca kronor). Den tyska regeringen motiverar sitt skattesänkningsprogram just med behovet av att stärka tillväxtpotentialen och öka sysselsättningen. I Frankrike finns också ett fastlagd skattesänkningsprogram, om än inte lika omfattande som det tyska. (Å andra sidan har Frankrike redan i utgångsläget lägre inkomstskatter än Tyskland). I Frankrike är inriktningen att sänka skatterna för i första hand låginkomsttagare. Inom tre år skall den lägsta marginalskatten sänkas med 3,5 procentenheter till sju procent. Den högsta skatten sänks med 1,5 procentenheter till 52,5 procent. 3 Statistiken från OECD (1998).

19 19 I Finland har regeringen som målsättning att skatterna inom en tioårsperiod skall ner till genomsnittlig Europanivå. Vad gäller förmögenhetsskatten har det varit en tydlig trend de senaste åren att allt fler länder helt avskaffat skatt på förmögenhet. Efter det att både Tyskland och Danmark för några år sedan slopade förmögenhetsskatten finns denna skatt, vad gäller EU-länderna, kvar i Frankrike, Spanien, Luxemburg, Nederländerna, Finland och Sverige. Förmögenhetsbeskattningen har dock lindrats i dessa länder. Brytpunkten för skatteuttag har i många fall höjts - i exempelvis Frankrike ligger brytpunkten på 6 miljoner kronor och skattesatsen ligger i de allra flesta fall under 1 procent (Sverige tillhör undantagen med en skattesats på 1,5 procent). 5.6 Utvecklingen i Sverige Stark konjunktur ger hög tillväxt Den inhemska och internationella högkonjunkturen har fortsatt att generera hög tillväxt i Sverige. I år förväntas BNP öka med drygt 4 procent, enligt Konjunkturinstitutets augustiprognos. Exporten har utvecklats positivt, bl.a. på grund av att den starka dollarkursen, och högre disponibla inkomster samt högre tillgångspriser har drivit upp den inhemska konsumtionen. Sysselsättningen har ökat snabbt, vilket lett till fallande arbetslöshetstal. Fortfarande är emellertid den totala arbetslösheten hög (se punkt nedan).

20 20 Tabell: 5:3 Sveriges ekonomi (procentuella förändringar) 1998 (utfall) 1999 (utfall) 2000 (prognos KI) 2000 (prognos 2001 (prognos KI) 2001 (prognosfd) FD) BNP-tillväxt 3 3,8 4,1 3,9 3,6 3,5 KPI, dec-dec 0,6 1,2 1,1 1,1 1,9 1,7 Öppen 6,5 5,6 4,7 4,6 3,9 3,8 arbetslöshet (procent av arbetskraften) Total arbetslöshet 10,4 8,7 7,2 6,2 (procent av arbetskraften) Industriproduktion 4,2 4,2 7 6,6 5,5 5,2 Produktivitet i näringslivet 2,3 1,9 3,2 2,9 Källa: Konjunkturinstitutet (augusti 2000) och Budgetpropositionen för KI = Konjunkturinstitutet, FD = Finansdepartementet Riksbanken har till följd av den starka konjunkturen och något ökat inflationstryck på sikt höjt reporäntan, om än marginellt. Reporäntan ligger sedan februari på 3,75 procent, vilket är 0,75 procentenheter lägre än ECB:s motsvarande styrränta för euro-området. Inflationstakten, både mätt som ökningstakten i KPI och mätt som den underliggande inflationen UND1X 4, har, trots den starka tillväxten, de senaste åren legat klart under Riksbankens mål på två procent (plus/minus en procentenhet). Även prognoserna på längre sikt tyder på en inflation i linje med eller strax under inflationsmålet, varför Riksbankens kommande räntehöjningar förväntas bli modesta. Den låga inflationen tillsammans med Riksbankens tidigare räntehöjningar har bidragit till låga inflationsförväntningar och till att långräntemarginalen gentemot Tyskland fallit till i princip noll (har periodvis under året till och med varit negativ, vilket innebär att den svenska räntan varit lägre än den tyska). 4 Underliggande inflation, definierat som UND1X, är KPI exklusive räntekostnader och direkta effekter av ändrade indirekta skatter och subventioner.

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs

Agenda. Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Agenda Finans- och skuldkris Konjunkturuppdatering Räntor, valutor och börs Åke Linnander Anna-Maria Najafi BNP-prognoser BNP-prognos BNP prognos prognos bidrag till tillväxt 2011 2012 2013 2014 i Mdr

Läs mer

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet

Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturläget augusti FÖRDJUPNING Effekter på svensk ekonomi av en senare återhämtning i euroområdet Konjunkturinstitutets prognos är att en återhämtning inleds i euroområdet under och att resursutnyttjandet

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Månadskommentar Augusti 2015

Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar Augusti 2015 Månadskommentar augusti 2015 Ekonomiska läget Konjunkturoron förstärktes under augusti drivet av utvecklingen i Kina. En fortsatt svag utveckling för det preliminära inköpschefsindexet

Läs mer

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET

10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET 10 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD FED VÄNTAR RUNT HÖRNET Efter att man röstade ner långivarnas förslag för sparpaket samt att man missade sin betalning till IMF så godkänndes till slut ett sparpaket från

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

VECKOBREV v.44 okt-13

VECKOBREV v.44 okt-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Trots försiktigt positiva signaler från krisländerna i södra Europa kvarstår problemen med höga skuldnivåer och svag utveckling på arbetsmarknaderna. Detta i kombination

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014

EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR INFÖR HARPSUND (SISTA NATTEN MED GÄNGET) MAGDALENA ANDERSSON 22 AUGUSTI 2014 AGENDA Ekonomiska läget Offentliga finanser Inför Harpsund Tre frågor 8ll finansministern POSITIVA

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn

Höjdpunkter. Agasti Marknadssyn Höjdpunkter Agasti Marknadssyn Sammanställt av Obligo Investment Management September 2015 Höjdpunkter Marknadsoro... Osäkerhet knuten till den ekonomiska utvecklingen i Kina har präglat de globala aktiemarknaderna

Läs mer

VECKOBREV v.15 apr-15

VECKOBREV v.15 apr-15 0 0,001 Makro Veckan På onsdag som kommer gått regeringen lägga fram sin vårbudget, vars innehåll i stora drag redan är känt. På DI Debatt har ett antal företrädare för svenska arbetsgivarorganisationer

Läs mer

VECKOBREV v.3 jan-15

VECKOBREV v.3 jan-15 0 0,001 Makro Veckan Valutakaos som uppstod gått efter att Schweiziska centralbanken slopade det valutagolv mot euron om 1.20 som infördes 2011. Schweizerfrancen sågs under eurokrisen som en säker hamn

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank

Swedbank. Private Banking. Joakim Axelsson. Swedbank Swedbank Private Banking Joakim Axelsson Swedbank Stockholmsbörsen 1100 SIX Portfolio Return Index -0,35-0,35% Stockholm Stock Exchange, SIXIDX, SIX Portfolio Return Index, Last index 1100 1000 1000 900??

Läs mer

VECKOBREV v.37 sep-15

VECKOBREV v.37 sep-15 0 0,001 Makro Inflationsmålet vara eller icke vara diskuteras allt mer frekvent och på DI-debatt ger vice riksbankscheferna Martin Flodén och Per Jansson svar på tal. Kritikerna menar att Riksbanken jagar

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9

Ekonomi. Makroekonomi. Makroekonomi. Plan för makroekonomi. Ekonomi hur man allokerar knappa resurser. Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Makroekonomi Lär Lätt! Makroekonomi Kap 1-5, 7, 9 Ekonomi Ekonomi hur man allokerar knappa resurser Mikroekonomi studerar individer och företag (enskilda individer) Makroekonomi studerar aggregerade variabler

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Månadskommentar, makro. Oktober 2013

Månadskommentar, makro. Oktober 2013 Månadskommentar, makro Oktober 2013 Uppgången fortsatte i oktober Oktober var en positiv månad för aktiemarknader världen över. Månaden började lite svagt i samband med den politiska låsningen i USA och

Läs mer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer

Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer 1 Löner och arbetskraftskostnader i Sveriges konkurrentländer Av Bo Enegren Maj 2013 Tysk arbetsmarknad tillbaka efter finanskrisen Arbetsmarknaden i Tyskland fortsätter att hålla emot väl och under 2012

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

VECKOBREV v.21 maj-13

VECKOBREV v.21 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Börserna runt om i världen föll kraftigt i slutet på förra veckan. Det var främst Ben Bernakes uttalande om att Federal Reserve redan under sommaren kan dra ner på de

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Den inhemska ekonomin är akilleshälen

Den inhemska ekonomin är akilleshälen Swedbank Östersjöanalys Nr 22 21 December Ryssland Den inhemska ekonomin är akilleshälen Den senaste tidens ekonomiska utveckling i Ryssland har varit positiv. Återhämtningen i energipriserna har stabiliserat

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam

Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam Konjunkturläget december 2011 33 FÖRDJUPNING Oordnad upplösning av skuldkrisen i euroområdet alltför kostsam I denna fördjupning beskrivs det euroländerna redan gjort för att hantera skuldkrisen i euroområdet

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Något om nationalekonomi

Något om nationalekonomi Tradingguiden kap 4 02-01-30 14.19 Sida 89 KAPITEL 4 Något om nationalekonomi Wall Street når nya höjder. Ökad arbetslöshet gav glädjefnatt. Stockholmsbörsen följde efter. Rubrik i Dagens Nyheter 1998

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 6 augusti 212 Makrofokus Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Sysselsättningen i USA

Läs mer

Politik, valutor, krig

Politik, valutor, krig Weekly Market Briefing nr. 4-2013 Politik, valutor, krig Japans valutaförsvagning väcker ont blod...... och pressar våra investeringar i Korea Rapportfloden i USA bjuder på ljusglimtar 1 Alla fonder Skarp

Läs mer

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna?

Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Vilka är likheterna och skillnaderna mellan de nordiska EU-ekonomierna? Erkki Liikanen Åland 27.6.27 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Penningpolitik De nordiska EU-länderna har olika penningpolitik

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

VECKOBREV v.19 maj-13

VECKOBREV v.19 maj-13 Veckan som gått 0 0,001 Makro 1000 Under den händelsefattiga gånga veckan hölls ett G7-möte där det framkom att länderna inte fördömer den expansiva politiken som flera centralbanker bedriver. Japans ultralätta

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

VECKOBREV v.42 okt-14

VECKOBREV v.42 okt-14 0 0.001 Makro Veckan Förra regeringens som gåttskattesänkningar medförde att statsfinanserna är i så pass dåligt skick att överskottsmålet inte kommer nås förrän 2020 och att utrymmet för reformer är obefintligt.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

VECKOBREV v.36 sep-15

VECKOBREV v.36 sep-15 0 0,001 Makro Riksbanken meddelade att reporäntan lämnas oförändrad på -0,35 procent. Sedan det senaste beslutet i juli är revideringarna i Riksbankens konjunkturs- och inflationsprognoser små varför direktionen

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

VECKOBREV v.41 okt-14

VECKOBREV v.41 okt-14 0 0,001 Makro Veckan som gått Bankföreningen har kommit med en amorteringsrekommendation för bolån för att uppnå en sund amorteringskultur. 1000 Föreningen rekommenderar att alla nya lån med en belåningsgrad

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Makroanalys april-juni 2012

Makroanalys april-juni 2012 Makroanalys april-juni 2012 GLOGBALT Det har nu gått mer än 2 år sedan den europeiska skuldkrisen blossade upp på allvar våren 2010. Internationella stödprogram till Grekland, Irland, Portugal och nu senast

Läs mer