Låt oss tala om skatter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Låt oss tala om skatter"

Transkript

1 Låt oss tala om skatter och hur vi kan finansiera global utveckling En skrift från Attac Sverige om hur skatteparadisen främjar korruption, om hur vi skulle kunna lösa världsfattigdomen och om hur globala skatter kan bromsa klimatförändringarna.

2 Stockholm, september 2008 Attac Sverige Tegelviksgatan Stockholm Innehåll 1) Ingenting är omöjligt! ) Vad är skatter?... 5 Globala skatter... 5 Förändra synen på skatter ) Vilka globala skatter finns på förslag?... 7 Tobinskatt... 7 Miljöskatter... 8 Andra skatteidéer ) Att införa globala skatter Hinder på vägen Riktlinjer vid utformandet ) Skatteparadis och skatteflykt Svenska idrottsstjärnor hoppar över skatten 16 6) Vad har hänt hittills? ) Vad kräver Attac? Internationellt I Sverige ) Ordlista och lästips Litteraturtips Medverkande: Anton Andreasson, Ayna Rönnblom, Beatrice Jansson, Johan Sanne, Kristina Guth. Detta dokument har finansierats med Sidastöd genom Forum Syd. Sida och Forum Syd delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande Attacs. Foton (under CC-licens): SpacePotato/Flickr.com (s. 3) Jibby7/Flickr.com (s. 5) Jayne Martin-Kaye, Liberal Democrat News/ Flickr.com (s. 7) Leffler/Library of Congress /Flickr.com (s. 12) darthdowney/flickr.com (s. 14) B00MBL1TZ/Flickr.com (s. 17) ozeflyer/flickr.com (s ) - -

3 1) Ingenting är omöjligt! Ikea svenskar är stolta över företaget som förser människor i nära 40 länder med praktiska möbler till ett lågt pris. Ikea har kanske blivit ett starkare svenskt varumärke än midsommar eller älgar och folk i hela världen uppskattar företagets principer som återspeglar typisk svensk trevlighet. Men visste du att Ikea, som gärna framhäver sin svenskhet utomlands, inte längre är svenskt? Redan år 1982 bestämde Ingvar Kamprad att hans koncern skulle delas upp i flera bolag, vilka ägs av en stiftelse i Nederländerna. På så sätt kommer Kamprads arvtagare att slippa arvsskatten, vilken dock sedan dess slopats även i Sverige. Stiftelser i sig är nödvändigtvis inte fel Bill och Melinda Gates stiftelse t.ex. syftar till att bekämpa malaria och aids. Men Kamprads stiftelse, liksom många andra svenska företag som är registrerade i Nederländerna, har inget ideellt syfte men slipper ändå betala svensk skatt. Ingvar Kamprad, som bedöms vara världens sjunde rikaste person med en förmögenhet på ungefär 31 miljarder USD, har lämnat Sverige och bor tillsammans med sin familj i skatteparadiset Schweiz. 1 Det betyder att inte en enda krona av Ikeas och Kamprads förmögenhet beskattas i hemlandet Sverige. Förskönat kallas detta skatteplanering och är något som i stor utsträckning utövas av såväl privatpersoner som företag. Problemen för samhället är uppenbara: genom att Kamprad och andra rika personer och företag inte betalar skatt i Sverige kommer det in mindre pengar till den generella välfärden. Allmänheten får ta konsekvenserna: vi drabbas av nedskärningar och måste samtidigt bidra till att ersätta de minskade skatteintäkterna. Skattefusk och skatteplanering förekommer i hela världen och är ett allvarligt problem, inte minst för utvecklingsländer. Mindre skatteintäkter betyder ännu mindre pengar i kampen mot fattigdom, svält och epidemier. År 2000 antog FN den så kallade Millenniedeklarationen, som alla medlemsländer undertecknade. Deklarationens bakgrund är att nästan hälften av världens människor har mindre än 2 USD per dag att leva på, d.v.s. är extremt fattiga. FN:s generalförsamling konstaterade att det inte räcker med biståndspengar för att på allvar tackla fattigdomen i världen. Utifrån Millenniedeklarationen ställdes åtta mål upp, 1 Forbes: Ingvar Kamprad & family: html

4 varav det viktigaste är att halvera världens fattigdom. Målen ska vara uppfyllda till år Då man konstaterat att bistånd inte är tillräckligt i kampen mot fattigdom tog diskussionen om globala skatter fart. Med en låg beskattning på till exempel valutatransaktioner eller flygbiljetter skulle det vara möjligt att få in tillräckligt för att finansiera en global gemensam välfärd. Globala skatter kan också spela en stor roll i klimatsammanhang. Problemen med global uppvärmning kan bara lösas internationellt och därför är det nödvändigt att använda gemensamma skatter som styrmedel och som finansiell resurs. Syftet med den här skriften är att visa på nödvändigheten av att införa skatter på global nivå och komma med förslag på vad de kan användas till. Inte minst är det viktigt att de som tjänar mest på globaliseringen också bidrar till att bekämpa dess negativa konsekvenser. Att halvera världens fattigdom, skapa och upprätthålla välfärdsystem, rädda miljön detta är frågor som berör oss alla. En annan värld är möjlig! u FN:s millenniemål: Åtta mätbara mål för utveckling 1) Halvera andelen människor som lever på mindre än en USD om dagen och andelen som svälter senast år ) Grundläggande utbildning: Garantera att alla flickor och pojkar senast år 2015 slutför låg- och mellanstadiet 3) Jämställdhet: Avskaffa ojämlikheten i skolan (5-18 år) senast år 2005, och för högre utbildning senast år ) Reducera barnadödligheten bland barn under fem år med två tredjedelar mellan 1990 och ) Reducera antalet kvinnor som dör i barnsäng med tre fjärdedelar mellan 1990 och ) Bekämpa sjukdomar: Stoppa och vända spridningen av hiv/aids och förekomsten av malaria och andra stora sjukdomar 7) Miljövänlig utveckling: Integrera principerna för hållbar utveckling i länders riktlinjer och program och vända förlusten av miljötillgångar 8) Globalt partnerskap för utveckling: Rika länder är ansvariga för att skapa en rättvis tillgång till sina marknader och teknologier och för att skapa en gynnsam finansiell miljö. Gott styrelseskick och fokus på sociala behov och humankapital är nödvändigt om utvecklingsländer skall kunna nå målen

5 2) Vad är skatter? Skatt är något du betalar till staten eller kommunen utan att kanske alltid veta exakt vad dina pengar används till. Men faktum är att inget modernt land skulle fungera utan skatter. Huvudidén med så kallad skatterättvisa är, enligt Attac Sverige, att alla bidrar efter inkomstnivå och resursanvändning och att alla sedan får dra nytta av de intjänade medlen i den utsträckning var och en behöver. Somliga skulle kanske hävda att skatterättvisa är att man inte har några skatter alls, att alla betalar samma skatt eller att det bara är inkomster som bör beskattas. Det finns också olika sätt att se på skatternas utformning ska de vara linjära, regressiva eller progressiva? I Sverige, liksom i de flesta industriländer, har vi en regressiv inkomstskatt, det vill säga att skatten minskar procentuellt ju högre inkomsten blir. Ett tungt argument i utformningen av skattesystemet är numera risken att förmögna skulle flytta utomlands om deras skatt var högre Globala skatter Men skatterättvisa handlar inte bara om skattefördelning inom ett land. I den ekonomiska globaliseringens tid med fria kapitalrörelser uppstår en tendens till internationell utjämning. Politikerna är rädda att företag och förmögenheter flyttar till länder med lägre skatter, vilket skapar en slags nedåtgående spiralrörelse. Reducerade tullar och ett friare flöde av varor och tjänster gynnar framförallt industristater medan utvecklingsländer på olika sätt missgynnas ekonomiskt genom bland annat orättvisa handelsavtal. Enorma summor överförs med hjälp av nutida datateknik mellan viktiga finanscentrum, varigenom skattekonkurrensen mellan länderna ökar. Detta har bland annat lett till minskade bolagsskatter i ett antal OECD-länder. Dessutom blir det allt svårare för skattemyndigheterna att kontrollera enskilda personers och transnationella företags inkomster. Nationalstaten kan inte längre ensam hålla reda på de alltmer komplicerade processerna och därför är det nödvändigt med ett internationellt samarbete inom skatteområdet. Skälen till att införa globala skatter är många. Precis som skatter på nationell nivå kan globala skatter internationellt fungera som styrmedel för att påskynda den demokratiska utvecklingen samt bekämpa fattigdom på olika sätt. I jämförelse med vanliga biståndsmedel får man in större summor pengar, och framförallt mer kontinuerligt. Det är viktigt att betona att globala skatter är Richard Murphy m fl: Closing the floodgates S. 127.

6 extra medel som inte får ersätta bistånd! Globala skatter kan dock minska beroendet av bistånd, och fler skatter kan förhindra beroendet av en enskild skatt och skapa en bred finansiell bas. Vad som är unikt med globala skatter är att det inte längre är nationalstater som driver in pengarna. Detta är också en av anledningarna till att vissa är skeptiska till globala skatter. En ytterligare anledning kan vara att intäkterna inte enbart används för nationernas egna behov, utan kanske till pandemibekämpning i Somalia eller regnskogsprojekt i Indonesien, långt från det egna landets medborgare. Att globala skatter skulle införas på global nivå inom den närmsta tiden är tveksamt. Det blir alltid mer komplicerat när ett större antal länder ska fatta gemensamma beslut. Inte minst därför är det viktigt att några länder går före och inspirerar andra. Vissa skatter kräver åtminstone regional förankring, t.ex. inom EU, för att ge ett bra resultat. Men det skulle absolut vara möjligt att bara ett land införde t.ex. en flygskatt. vara intresserade av att höja skattemoralen och få dess medborgare att inse att skatter är en social skyldighet. Detta skulle också underlättas av mindre komplicerade skattelagar som inte tillåter kryphål. Skatterättvisa innebär att ingen ska kunna undvika att betala skatt, varken ett lands medborgare eller företag. En av förutsättningarna för att detta ska fungera är att företag har transparenta ekonomier och strukturer. Sveriges regering har traditionellt gett skattefuskfrågor stor uppmärksamhet, men det krävs att både regeringen och skatteverket anstränger sig ytterligare för att minska skattefusket. Förändra synen på skatter Enligt John Christensen från Tax Justice Network i Storbritannien och andra skatteexperter är det helt nödvändigt att medborgare och företag börjar se att skatter är ett viktigt bidrag till vårt samhällsliv. En av nyliberalismens största framgångar är att skatter i dag i allmänhet har dåligt anseende, och ofta bidrar även regeringar till detta perspektiv. Då skatter är nödvändiga för alla samhällen borde regeringar istället - 6 -

7 3) Vilka globala skatter finns på förslag? Tobinskatt Förslaget om en Tobinskatt riktar in sig mot något typiskt för vår tids ekonomiska globalisering: spekulationsekonomin. Spekulanter drar nytta av tillfälliga valutakursändringar och profiterar på dem. Följderna blir ofta börsbubblor, valuta- och bankkriser, det vill säga hastiga minskningar av värdet på tillgångarna i ett visst område och fler konkurser i banker och andra företag. Detta drabbar oss alla. Resultatet blir ekonomisk instabilitet på global nivå. För att stävja detta föreslog den amerikanske ekonomen och senare nobelpristagaren James Tobin redan år 1978 en skatt på valutatransaktioner. Hans tanke var att en sådan skatt skulle minska lönsamheten i en stor del av de tidstypiska blixtsnabba transaktioner som alltför ofta leder till starka kursförändringar. Han föreslog en låg skatt på 0,5 %. Idag diskuteras en ännu lägre procentsats på omkring 0,05 %. Detta för att skatten inte ska hindra viktiga och välgrundade investeringar. En Tobinskatt kan läggas antingen på alla valutatransaktioner eller bara från och med en viss transaktionssumma. Allmänheten skulle därmed nästan inte alls drabbas av skatten. Då det rör sig om enorma summor som dagligen köps och säljs på den globala penningmarknaden skulle man få ihop avsevärda belopp genom en sådan skatt. Olika studier har kommit till olika resultat om hur mycket den skulle kunna inbringa, men det handlar om miljardbelopp på mellan 10 och 99 miljarder USD. 3 Som jämförelse låg världens samlade bistånd år 2004 på ungefär 78 miljarder USD. 4 u Organisationen Attac skapades ursprungligen för att verka för Tobinskatten. Förkortningen står för Association pour la Taxation des Transactions financières pour l Aide aux Citoyens (Föreningen för beskattning av valutatransaktioner för medborgarnas bästa). Det var den franska tidningen Le Mondes chefredaktör Ignacio Ramonet som grundade Attac för att driva fram en beskattning av kapitalomflyttningar enligt James Tobins modell. Attac går dock längre än Tobin både när det gäller vad skatteintäkterna borde användas till och i kritiken av Världsbanken, IMF och WTO. 3 T.ex.: Jorma Penttinen m fl: Mores taxes. Attac Finland S OECD: Official development assistance in

8 Hur fungerar en Tobinskatt? Spahns tvåstegsförslag Tobinskatten som också kallas CTT (Currency Transaction Tax) diskuterades mycket på 1990-talet. Det var i det sammanhanget den tyske ekonomen Paul Bernd Spahn lade fram sin studie om hur man skulle kunna genomföra en skatt på valutatransaktioner. Hans förslag bygger på att det ska finnas två olika skattesatser en som fungerar precis som Tobinskatten och är mycket låg, samt en tilläggsmekanism med en ganska hög skatt som enskilda länder kan ta till som nödbroms om deras valuta utsätts för ovanligt stor spekulation. Genom att i första hand sätta skattesatsen lågt, på till exempel 0,01 %, drabbas inte de som gör långsiktiga investeringar utan främst valutaspekulanter. Den andra mekanismen ska huvudsakligen användas som avskräckningsmedel. Tanken är att skatten bara ska tas ut när valutakursen mellan två olika valutor ligger utanför en speciell valutakorridor, fastställd av nationalbanker eller regeringar. Om detta inträffar ska skatten kunna uppgå till 100 % på skillnaden mellan den aktuella kursen och valutakurskorridoren. Därmed kan risken för större valutakriser minskas. Enligt Spahn och andra skatteexperter är det, till skillnad mot en Tobinskatt, möjligt att införa en sådan tilläggsskatt i ett enskilt land. En Tobinskatt skulle nämligen försämra konkurrensvillkoren om den infördes i endast ett land. På grund av detta beslutade Frankrike år 2001 och Belgien år 2004 att införa en transaktionsskatt på valutahandel, inte omedelbart men så snart som övriga medlemsländer i EU ställt sig bakom förslaget. Ett vanligt argument mot skatt på valutatransaktioner är att de är svåra att genomföra. Men i september 2004 presenterade en expertgrupp på uppdrag av Brasilien, Chile, Frankrike och Spanien den så kallade Landaurapporten som diskuterade förslag på finansiella lösningar för att utrota fattigdomen i världen. Tobinskatten presenterades då som en av många idéer och rapporten fastslår att den är tekniskt genomförbar på global nivå. Belgien har dessutom utarbetat en detaljerad plan för dess tekniska genomförande. Miljöskatter Klimatdebatten har varit högaktuell de senaste åren, då allt fler uppmärksammat att klimatförändringen kan påverka våra liv på ett genomgripande sätt. År 1997 undertecknade ett flertal regeringar det så kallade Kyotoprotokollet. För första gången fastställdes kvoter för varje land på hur mycket växthusgasutsläppen måste sänkas till år Kyotoprotokollets framtid är fortfarande oviss. Nästa större möte kommer att äga rum i Köpenhamn år Många är överens om att koldioxidutsläppen måste minskas och att det därför kommer att krävas miljöskatter om inte ett nytt protokoll skrivs. Utgångspunkten för sådana skatter är att miljöskydd inte kan vara en nationell fråga utan alltid måste betraktas globalt. De som belastat och belastar naturen mest, måste också ta ansvar för det och stå för

9 Vanlig spekulation vs Spekulation med Tobinskatt Jag antar att kronans värde faller under dagen Jag antar att kronans värde faller under dagen Kl 11.00: 1 SEK = 0,18 USD Kl 11.00: 1 SEK = 0,18 USD SEK SEK SEK SEK Tobinskatt 0,05% = SEK Tobinskatt 0,05% = SEK $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ $ USD USD USD USD Kl 15.00: 1 SEK = 0,17 USD Kl 15.00: 1 SEK = 0,17 USD SEK i vinst SEK i vinst SEK i Tobinskattintäkter

10 de utgifter som behövs för att finansiera projekt som värnar klimat och natur. Koldioxidbeskattning Tanken att införa en koldioxidskatt dök upp för länge sedan och var en av de första idéerna kring global beskattning. Poängen är att där finns en bred skattebas eftersom gasen släpps ut i olika sektorer i närings- och vardagslivet. Därmed skulle skatten även få en märkbar styrningseffekt. Ett problem är att det är lättare för industristater än för utvecklingsländer att utveckla och använda nya tekniker för att minska utsläppen. Utvecklingsländerna skulle därmed drabbas oproportionellt hårt. Detta talar för ett avgiftssystem med omfattande kompensationer för fattiga länder. Intäkterna skulle också kunna användas som stöd för deras tekniska utveckling. Skatt på flygresor Antalet flygresor har stigit enormt under de senaste decennierna. Enligt Sveriges Näringsdepartment uppgick år 2005 antalet flygpassagerare världen över till drygt 2 miljarder, vilket är en ökning med 73 % från år Konsekvenserna för miljön är skrämmande: hög ljudnivå, bidrag till ozonskiktets gradvisa förstöring och utsläpp av olika växthusgaser. Kyotoprotokollet behandlar inte uttryckligen flyg- eller sjötrafik, därför behövs det särskilda globala miljöskatter för de branscherna. Nackdelen med flygskatter är att deras ekologiska 5 Regeringskansliet: Luftfart. regeringen.se/sb/d/2372/a/ styrningseffekt inte är särskilt stor och i jämförelse med andra globala skatter är intäkterna relativt låga. Men ändå är flygbeskattning ett bra sätt för flygbolag och passagerare att ta sitt ansvar för klimatpåverkan. Här är tre idéer på hur flygresor skulle kunna beskattas: Beskattning av flygbränslen Flygbränslen är problemets kärna och skatt på dem skulle få en styrningseffekt, eftersom flygföretag skulle satsa mer energi på att konstruera bränslesnålare motorer. Ett problem är att flygbolagsorganisationen International Air Transport Association har en föråldrad men fortfarande giltig mellanstatlig överenskommelse som förbjuder skatt på fotogen. u Enligt olika undersökningar är en passagerare som flyger tur och retur Sverige-Karibien ansvarig för samma mängd koldioxidutsläpp som en person som använder sin bil i ett år och kör drygt kilometer. Skatt på flygbiljetter Denna variant är enklast att omsätta på nationell eller regional nivå, men har nästan ingen styrningseffekt, eftersom de flesta passagerare som reser första klass har råd att betala skatten. Beskattning av flygkorridor Fördelen med detta beskattningssätt är det faktum att alla tekniska förutsättningar och mekanismer för att inför den

11 redan finns. Dessutom är det nästan omöjligt att undvika en sådan skatt, eftersom kostnaderna för andra flygvägar blir för höga. Den här skatten kan dessutom införas bara på nationell eller regional nivå. u År 2006 införde Frankrike den första flygskatten i Europa. Sedan dess betalar flygpassagerare 1 EUR för resor inom EU och 4 EUR för resor till en annan kontinent. Avgiften för förstaklassresande är på 10 respektive 40 EUR, alltså väsentligt högre. Ungefär 200 miljoner EUR flyttar därmed till Frankrikes statskassa. Pengarna används delvis för kampen mot pandemier d.v.s. farliga sjukdomar som får spridning över stora delar av världen. fartygens höga koldioxidutsläpp och att miljöfarliga ämnen och olja släpps ut i havet antingen avsiktligt eller i samband med fartygsolyckor. För en global beskattning av vissa skeppsrutter med särskilt tät trafik, som till exempel Engelska kanalen, talar att haven tillhör alla människor på jorden. Rent tekniskt är det dessutom numera enkelt att kolla alla skeppsrutter med satellitnavigeringssystemet GPS. u Mer varutransport till sjöss betyder mer avgaser. Bara Sveriges utsläpp av koldioxid genom internationella transporter till sjöss steg med drygt 52 % mellan 1996 och Beskattning av varutransporter till sjöss Förutom flygtrafiken har också varutransporterna över havet ökat dramatiskt. Landaurapporten konstaterar att 80 % av alla varor transporterades med containerfartyg. Förmodligen blir det en ytterligare ökning på cirka 5 % mellan år 2005 och 2010, vilket bl.a. beror på att exempelvis äpplen från Nya Zeeland säljs i Sverige i stället för svenska eller europeiska äpplen. Siffrorna pekar på att skeppshandeln i stor utsträckning gynnas av globaliseringen och en lindrig beskattning. Tre idéer om hur deras vinster skulle kunna beskattas har utvecklats: skatt på utsläpp, på farliga varor och på skeppsrutter. Argument för beskattning är Andra skatteidéer Det finns i dag goda möjligheter att införa skatter på valutatransaktioner och flyg. Men det finns fler idéer även om det behövs mer studier och forskning innan de kan bli verklighet. Dessutom måste regeringar se till att de kommer upp på agendan. Beskattning av transnationella företag Många av de företag som vinner mest på globaliseringen undgår numera helt eller delvis att betala skatt genom att förlägga sina vinster till skatteparadis, där det finns möjlighet till hemliga konton och stiftelser. Antalet företag och individer som undflyr skatt på detta sätt ökar kontinuerligt. 6 Källa: Naturvårdsverket.

12 Avgift för utnyttjande av den yttre atmosfären Jordens yttre atmosfär ses som allmännytta. Idag finns ett stort antal kommersiella satelliter i omlopp, men utrymmet är inte obegränsat. Sedan år 2001 finns det en FN-organisation kallad International Telecommunication Union, som jobbar med licenser. Det skulle därför vara både befogat och administrativt lätt att införa en avgift för utnyttjandet av atmosfären. 4) Att införa globala skatter Skatt på handel med aktier och obligationer Det handlar om enorma summor i aktier och obligationer som dagligen köps och säljs på börserna. Redan en ganska låg beskattning på 0,005 % skulle, enligt Landaurapporten, skapa intäkter på ungefär 10,5 miljarder USD på ett år. Skatten skulle inte gälla när aktier introducerades på börsen utan på den dagliga handeln. Därmed uppstår också en viss reglerande effekt av aktiemarknaden Hinder på vägen Att införa globala skatter är en komplicerad process. I motsats till nationella skatter måste de godkännas inte bara av ett lands regering och folk utan av ett flertal länders. Och det finns olika intressegrupper som lägger stor möda på att förhindra nya skatter och striktare regler för skatteparadis. De som tjänar mest på det nuvarande systemet är: transnationella företag som undviker skatt på olika legala och illegala sätt banker som skyddar skattesmitare genom banksekretessen och som ofta själva är registrerade i skatteparadisländer revisorer som organiserar skatteplaneringen för företag, och advokater med uppdrag från privatpersoner och företag att leta efter kryphål i lagböckerna Det är alltså ett mäktigt nätverk som dessutom bedriver lobbyarbete på hög nivå. Ett argument som regelbundet förs fram är att företag vill minska skatteutgifterna för aktieägarnas skull,

13 eftersom dessa kräver högre vinst. Men det är inte enbart spekulanter och andra företag som är aktieägare. Via fondbolagen finns här även en mängd småsparare, som är de som gynnas mest av ett omfattande skattefinansierat välfärdssystem. Företagens huvudintresse att vinstmaximera innebär alltså inte nödvändigtvis att de små aktieägarna är vinnare av ett lågskattesamhälle. Riktlinjer vid utformandet Enligt en rapport från World Economy, Ecology and Development-Tyskland (WEED) finns det fem kriterier att ta hänsyn till när en global skatt ska införas: 1. Grunden för beskattningen Det ska vara tydligt vad man vill beskatta. Till exempel räcker det inte att säga flygtrafik utan man måste bestämma om det ska vara flygbränslen, flygkorridorer eller flygbiljetter. Beslutet beror på vilken styrningseffekt man vill uppnå, om det är möjligt att undvika skatten, vem som drabbas mest, vilka ekonomiska sidoeffekter som kan uppstå m.m. 2. Effekterna av beskattningen Balansen mellan styrningseffekten och skatteintäkterna är viktig. Flygbränslebeskattning har ingen ekologisk styrningseffekt om skatten är för låg. Däremot minskar skatteintäkterna när flygtrafiken minskar. 3. Förvaltningen av intäkterna Enkla och effektiva former måste utarbetas för att verkställa beskattningen Frågan är också vem som ska ta hand om pengarna. Ofta nämns FN som den lämpligaste förvaltaren tack vare sin auktoritet. Eftersom nästan alla länder är med i FN blir det lätt att vidarebefordra pengar till dess underorganisationer. Verkställandet underlättas också, då FN kan samarbeta med befintliga institutioner som tar in andra avgifter, exempelvis flygbolag som också kan ta ut flygbiljettskatt. 4. Beskattningens genomförande Nationella skatter betalar vi utan att veta precis hur pengarna används. Globala skatter däremot, syftar till att halvera världens fattigdom eller att skydda miljön. Det bör vara tydligt till vilka konkreta projekt pengarna ska användas eftersom det antagligen ökar acceptansen hos befolkningen. 5. Regionalt införande Argumentet att globala skatter bara kan införas om alla länder är med kan bemötas på olika sätt: ett enskilt land är visserligen nästan maktlöst men om majoriteten av EU:s medlemsländer kommer överens om att t.ex. införa en flygskatt får man såväl en styrningseffekt som en bred skattebas. Dessutom är det svårt att hävda att en sådan skatt skulle missgynna ett land, eftersom man förmodligen inte flyger till en annan ort än man tänkt sig. Alltså skulle det inte med automatik vara en konkurrensnackdel för det land som redan infört skatten.

14 5) Skatteparadis och skatteflykt Skatteparadisen eller finansiella offshore-centra som de också kallas uppkom i USA, Brittiska Imperiet och Schweiz. Det sistnämnda landet införde redan år 1930 en lag om banksekretess. Skatteparadis kännetecknas nämligen av banksekretess och av extremt låga eller inga skatter alls. Ofta finns exempelvis ingen inkomstskatt. Dessutom tillämpas där en strikt bolagssekretess medan de finansiella regleringar som vanligen skapar stabilitet och säkerhet i ekonomin kan saknas helt. Konsekvenserna av sekretessreglerna är att många skatteparadis inte lämnar ut uppgifter till andra länders myndigheter, även om dessa försöker utreda brottslighet i det egna landet. På grund av sekretessen kan skatteparadisen också möjliggöra och dölja korruption och ekonomisk brottslighet som förskingring och bedrägeri och ge möjlighet att tvätta svarta pengar. Vissa menar att alla dikatorer i världen har eller har haft konton i ett skatteparadis. Den filippinske diktatorn Ferdinand Marcos t.ex. hade mer än 600 miljoner USD undanstoppade på ett schweiziskt bankkonto. Enligt Tax Justice Network finns det 73 skatteparadis i världen, däribland 34 som bara uppfyller vissa av kriterierna. 7 De mest kända är småöarna Caymanöarna, Brittiska Jungfruöarna, de brittiska kanalöarna Jersey och Guernsey samt små furstendömen som Luxemburg, Liechtenstein och Monaco. År 2008 fick problematiken stor uppmärksamhet sedan tyska myndigheter genom en informatör i Liechtenstein fått uppgifter om att ett tusental privatpersoner hade hemliga konton i skatteparadiset. Förmodligen finns även ett hundratal svenska medborgare med på listan. Det svenska Skatteverket hoppas kunna nyttja denna information. Generaldirektör Mats Sjöstrand konstaterar i en DN/debatt-artikel att undangömda pengar i skatteparadis gör att staten går miste om 46 miljarder SEK varje år. 8 Det handlar inte bara om hemliga konton utan också om tricksande i företags- och bankverksamhet. Genom invecklade transaktioner och komplicerade juridiska upplägg lyckas många transnationella företag tjäna stora pengar på skatteparadis. 7 John Christensen m fl: Tax us if you can S Mats Sjöstrand: Ett hundratals svenskar i internationell skattehärva. Dagens Nyheter 26/

15 u OECD definierar år 1998 skatteparadis som ett juridiskt område där: juridiska personer inte är medborgare, samt där företag betalar väldigt låg skatt eller helt slipper undan den det inte finns något fungerande utbyte med andra länder av skatteinformation företag, individer eller organisationer garanteras skydd mot insyn från utomstående det inte finns några krav på lokala företag som ägs av icke-medborgare att ha någon inhemsk verksamhet i skatteparadiset. Det räcker att ett territorium uppfyller en majoritet av dessa kriterier för att räknas som skatteparadis. Det vanligaste sättet är transfer pricing vilket innebär att en avdelning inom ett företag registreras i ett skatteparadis för att sedan köpa varor och tjänster billigt från en annan avdelning i samma företag, men med huvudkontor i ett land med vanliga skatter. I ett andra steg säljer företaget till ett högt pris varorna eller tjänsterna till ett land med normal skattenivå och gör därmed en reell vinst, som knappast torde beskattas. Många företag har dotterföretag i ett flertal länder bara för att kunna utnyttja dessa möjligheter. Enligt Skatteverket uppskattas den interna handeln mellan besläktade företag svara för % av alla internationella transaktioner i världen. 9 Ett nätverk av företag, banker, advokater och revisorer skapar komplexa och hemliga finansiella strukturer för att försvåra insyn och möjliggöra skatteflykt. Konsekvenserna av skatteparadisens existens är många. En global skattekonkurrens har utvecklats och stater tävlar om att erbjuda företag och förmögna den lägsta skatten. Skatteparadisens betydelse växer och världens rikaste finansiella centrum blir ännu rikare. Å andra sidan uteblir skatter från rika och stora företag i våra länder och vanliga medborgare får bära kostnaden för detta. Transnationella företag undgår också politiska kontrollmöjligheter, eftersom de har bolag i olika länder och upprättar, liksom en del förmögna människor, stiftelser där ingen vet vem som är ägare och ansvarig. Det gör det lätt för de multinationella företagen att låta bli att redovisa både inkomster och andra uppgifter om verksamheten, som de av någon anledning inte vill visa offentligt. I praktiken kan man säga att de i stor utsträckning agerar i laglöst land, utanför den demokratiska kontrollen. Men flera av skatteparadisen har stora problem. Många är utvecklingsländer och beroende av sin roll som skatteparadis. Att minst 50 % av deras statsinkomster kommer från bolagsskatt är ingen ovanlighet. Ytterligare ett problem är att deras egna skattemyndigheter ofta saknar tillräckliga resurser att trotsa internationella storföretag och korruption inom förvaltningen. 10 Därför är det viktigt att stödja småstaterna logistiskt och finansiellt i samband med 9 Skatteverket: Skatter i Sverige. Skattestatistik årsbok S Richard Murphy m fl: Closing the floodgates S. 69.

16 att man kräver att de ska avveckla sin skatteparadisverksamhet. u Det är motsägelsefullt att vara för ökat utvecklingsbistånd och samtidigt bortse från att storföretag och andra underminerar själva skattebasen i utvecklingslandet. Trevor Manuel, Sydafrikas finansminister, januari 2008 Svenska idrottsstjärnor hoppar över skatten Svenska idrottare vinner medaljer vid olympiska spel, världs- och Europamästarskap, de fyller arenor och lockar oss att entusiastiskt följa spel och turneringar framför TV och radio. Vi upplever en vi-känsla och känner oss stolta över Sverige och våra duktiga svenskar. Men tyvärr verkar dessa känslor saknas hos många av idrottarna själva. Bland dem är det väldigt populärt att flytta utomlands för att undvika Sveriges relativt höga inkomstskatter. Kajsa Bergkvist, till exempel, är med sina 90 miljoner SEK en av Sveriges kommersiellt sett mest framgångsrika idrottsstjärnor. Hon bodde i skatteparadiset Monaco i sju år innan hon bestämde sig för att flytta tillbaka till Sverige år 2008, delvis p.g.a. att även Sverige på sistone har blivit ett attraktivt skatteland för rika individer. Ett annat fenomen är att Sveriges fotbollproffs inte längre väljer att spela i Frankrike eller Tyskland, eftersom inkomstskatten i de länderna ligger på ungefär 47 %. I stället flyttar de till Nederländerna, Danmark, Belgien eller Grekland, där det finns låga specialistskatter på mellan 18 och 30 %. Specialistskatter gäller för artister eller idrottare som bara stannar i ett land i två eller tre år. Sveriges landslagsanfallare Marcus Allbäck har öppet deklarerat att han av skatteskäl år 2008 vill flytta tillbaka till Sverige efter tre framgångsrika år i FC Köpenhamn. 11 Efter karriärens slut kommer många idrottare tillbaka till Sverige men deras pengar ligger enligt Skatteverkets skattedirektör Björne Sjöqvist ofta kvar i skatteparadis. 12 Frågan man kan ställa sig är: Borde inte dessa idrottsstjärnor fundera på vad laganda och solidaritet egentligen innebär? 11 Magnus Sjöholm: Skatterna avgör ofta klubbvalet. Dagens nyheter 31/ Henrik Lundgren: Flyttar hem men kulorna stannar kvar. Aftonbladet 23/

17 6) Vad har hänt hittills? Att de nuvarande skattesystemen tilllåter orättfärdigt skatteundvikande och skattefusk kan, som vi nämnt tidigare, bara motverkas med gemensamma internationella ansträngningar. Detta har också världens mest inflytelserika organisationer märkt. FN, OECD och EU diskuterar frågor som skatterättvisa och skatteparadis och nya nätverk etableras både på regeringsnivå och inom det civila samhället. En del arbete har redan påbörjats och det känns inte omöjligt att den rörelse som håller på att skapas kring skatterättvisa kan bli lika framgångsrik som t.ex. miljörörelsen. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD publicerade år 1998 en rapport om skadlig skattekonkurrens. Rapporten inkluderade en lista på skatteparadis som vägrade att bli mer transparenta och genomföra reformer beträffande sina låga skatter. Från 30 länder på listan år 1998 var det bara 7 kvar år Problemet är dock att många stryks från listan genom att underteckna en förklaring om att de vill genomföra reformer, men ingen uppföljning sker. Globalt sett har ansträngningarna att hitta skattesmitare ökat efter 11 september 2001, då USA antar att terrorister finansieras av pengar som tvättas i skatteparadis. Europeiska Unionen På grund av sin gemensamma inre marknad är EU emot skattekonkurrens bland sina medlemmar. Skattekonkurrens, som avser att locka människor och företag till ett specifikt land, gör att en harmoniserad skattebas för företagsbeskattning diskuteras. Samtidigt har EU börjat sätta press på de europeiska skatteparadis som inte är medlemmar i EU, som Schweiz, Liechtenstein, Monaco och Luxemburg. Dessutom gäller EU:s nya sparandedirektiv om ett automatiskt informationsutbyte mellan banker och myndigheter i EU-länderna från 2007 års taxering. Men det finns än så länge många kryphål informationsutbytet gäller bara privatpersoner. Belgien, Luxemburg och Österrike har dessutom fått igenom undantagsregler och kunnat behålla sin svårgenomträngliga banksekretess genom att införa en schablonmässig källskatt.

18 Pilotgruppen för att finansiera utveckling genom solidarisk beskattning 2004 grundade Brasilien, Chile, Frankrike och Spanien en pilotgrupp för att hitta nya möjligheter att uppnå FN:s Millenniemål. Samma år presenterade en expertgrupp Landaurapporten med konkreta föreslag på globala skatter. År 2006 befästes pilotgruppen, som idag består av ungefär 50 länder. Bland de aktivaste medlemmarna återfinns Norge. Sverige har år 2008 ännu inte bestämt sig för att delta i processen. Förhandlingar sker i samarbete med NGOs (Non governmental organisations), som anser att det är något av en smärre succé att detta regeringsnätverk initierat två deklarationer i FN:s generalförsamling och att 28 länder sagt att de ska införa beskattning på flygtrafik. I december 2008 hålls den andra FN-konferensen om hur global utveckling ska finansieras. Förhoppningsvis kommer då frågan om fler globala skatter upp på agendan. Tax Justice Network och Nordiska nätverket för skatterättvisa Attac Sverige deltar sedan år 2006 i det Nordiska Nätverket för Skatterättvisa som är en del av Tax Justice Network, det internationella nätverket för skatterättvisa. I nätverken samarbetar organisationer, sociala rörelser och forskare för ett skattesystem som är demokratiskt, socialt rättvist och som motarbetar skatteflykt och skattekonkurrens. Tax Justice Network publicerade år 2007 Closing the floodgates, en omfattande rapport om skatteparadis och skattefusk, på uppdrag av Norges ministerium för utrikeshandel. Den nordiska delen av nätverket fokuserar på de erfarenheter vi har av att leva i välfärdsstater med ett relativt starkt skattesystem. Parallellt med detta samarbetar de nordiska länderna till och från kring skattefrågor, till exempel med informationsutbyte för att komma överens om bilaterala avtal med skatteparadis. Sveriges ansträngningar gentemot skatteparadis Vår egen regering har vidtagit vissa åtgärder för att bekämpa skatteorättvisa men inte tillräckligt och konsekvent nog. Alla oppositionspartier kräver till exempel mer personella och finansiella resurser till Skatteverket i kampen mot skatteparadis och personer och företag som gömmer pengar där. Informationsutbytet med andra länder har ökat genom EU:s sparandedirektiv och flera bilaterala avtal med skatteparadis och andra länder har undertecknats. Men att komma åt skattesmitare är en tidskrävande uppgift som fordrar ett stort antal tjänstemän. Internationellt informationsutbyte kräver också mycket tid. Just nu försöker Skatteverket bland annat upptäcka personer som har konton i skatteparadis men som använder kreditkort i Sverige för att dra nytta av pengarna utan att först anmäla och be-

19 skatta dem här. Det kan ta ett par år att hitta en person bakom ett kreditkort, men det är trots detta lönsamt. Under perioden genomfördes 300 sådana utredningar, som drog in 324 miljoner SEK i tillkommande skatt plus 89 miljoner SEK i skattetillägg. 13 Tyska myndigheter har köpt stulen bankinformation och genomförde stora razzior i början av år Det är möjligt att Skatteverket får uppgifter av tyska myndigheter om ungefär 100 svenskar med konton i Liechtenstein. Utvecklingen visar att internationellt samarbete är av stor betydelse i detta sammanhang. I Socialdemokraternas sjupunktsprogram för bekämpning av skattefusk betonar partiet bland annat att samtliga stater inom EU ska omfattas av sparandedirektivets informationsplikt samt att direktivet även ska gälla för juridiska personer och inte bara för privatpersoner. 14 Sveriges ordförandeskap i EU under den andra hälften av 2009 är dessutom en bra möjlighet att sätta kampen mot skatteparadis på dagordningen. Framsteg för globala skatter i Sverige och i världen Förhoppningsvis lyfts också frågan om globala skatter under vårt EU-ordförandeskap. Statsminister Fredrik Reinfeldt reste exempelvis till Kina och Japan i 13 Hasse Eriksson: Bevis för skatteflykt riserar bli värdelösa. Dagens Nyheter 24/ Thomas Östros / Lars Johansson: S tänker satsa massivt mot utbrett skattefusk. Dagens Nyheter 11/ april 2008 med motiveringen att de skulle diskutera koldioxidbeskattning. Också Frankrikes president Nicolas Sarkozy har vid flera tillfällen uttalat sig för en koldioxidskatt. I Köpenhamn i december 2009 håller FN ett klimatmöte där statsministrar bör komma överens om ett nytt internationellt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Frankrike är generellt något av en pionjär för globala skatter, då landets parlament beslutat om en skatt på såväl valutatransaktioner som flygbiljetter. Både Frankrike och Belgien röstade ja till Tobinskatten med villkoret att den skulle införas så snart andra länder röstat ja. Parlamentariska diskussioner om Tobinskatten har under den senaste tiden även funnits i Kanada, Italien, Spanien och Österrike. I Sverige kom Miljöpartiet med en motion för en valutabeskattning i slutet av Denna blev avslagen i finansutskottet med motiveringen att avsedda effekter skulle vara marginella och att den förutsätter internationell enighet. 15 Samtidigt tog Miljöpartiet ställning för en internationell koldioxidskatt på flygbränsle. Vänsterpartiet kallar en liknande ansats klimatskatt på flyget, vilken enbart skulle gälla för inrikesflyget i avvaktan på att internationella regelverk ändras. Man kan anta att sannolikheten att det internationella regelverket kommer att ändras är relativt hög då 28 länder redan meddelat att de snarast möjligt ska införa skatt på flygtrafik. 15 Sveriges Riksdag: Finansutskottets betänkande 2007/08:FiU23. 25/3 2008

20 De svenska riksdagspartierna, framför allt Vänsterpartiet och Folkpartiet, är generellt skeptiska till globala skatter då de anser att beslut om skatter ska fattas så nära berörda människor som möjligt och det betyder åtminstone på ett nationellt plan. Detta står i motsats till åsikten bland vänsteranhängare i andra EU-länder där man ser harmoniserade skatter som medel mot skattekonkurrens och därmed som ett medel mot en stegvis minskning av t.ex. inkomst- och företagsskatt. Vissa undantag finns det dock bland de svenska partierna. Miljöpartiet anser exempelvis att både valutaspekulation och flyg är så internationella till sin karaktär att de kräver globala skatter ) Vad kräver Attac? Internationellt Skatt ska ses som ett viktigt bidrag till nationell och internationell gemenskap. Ingen bör ens försöka undvika detta. Avskaffa skatteparadisen ingen internationell konkurrens om lägsta skatter! Internationellt samarbete: Informationsutbyte och ett gemensamt agerande mot skatteparadis och skattefusk, t.ex. inom FN, OECD och EU. Sanktioner mot skatteparadis som inte samarbetar med andra länders skattemyndigheter. Juridiskt och ekonomiskt stöd till små skatteparadis som försöker komma ut ur den onda cirkeln. Öppenhet och genomskinlighet: Banker och internationella företag måste möjliggöra insyn i sin verksamhet och sina företagsstrukturer. Skattefusk är ett allvarligt brott som måste bestraffas. Valutatransaktioner som hotar den ekonomiska stabiliteten måste beskat-

En skatteparadisfri framtid

En skatteparadisfri framtid En skatteparadisfri framtid Eva Nilsson Attac och FBF, Åbo 25/10/2014 Frågor Vad innebär skatteparadisekonomin? Vem är egentligen boven? Hurdana problem möter länder i globala syd? Varför är det så svårt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016

Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: En svensk flygskatt. Remiss från kommunstyrelsen, KS /2016 Miljöförvaltningen Plan och miljö Tjänsteutlåtande Dnr 2016-18484 Sida 1 (5) 2017-01-19 Handläggare Jörgen Bengtsson Telefon: 08-508 28 934 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2017-01-31 p.18 En svensk

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015

UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN. Fyrisöverenskommelsen 2015 UNFCCC KLIMATKONVENTIONEN Fyrisöverenskommelsen 2015 Nedanstående klimatavtal har förhandlats fram vid Fyrisskolans COP21-förhandling den 3-10 december 2015. Avtalet kommer att ersätta Kyotoprotokollet

Läs mer

En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

En svensk flygskatt (SOU 2016:83) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Samarbete för välfärd och konkurrens på lika villkor. Rapport om kampen mot skatteflykt i Europa

Samarbete för välfärd och konkurrens på lika villkor. Rapport om kampen mot skatteflykt i Europa Samarbete för välfärd och konkurrens på lika villkor Rapport om kampen mot skatteflykt i Europa 2 Kampen mot skatteflykt i Europa BAKGRUND Under de senaste årtiondena har svensk ekonomi blivit allt mer

Läs mer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer

Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Jonas Ebbesson Orättvisa miljöer Även miljöfrågor polariserar rika mot fattiga. Miljöpolitik kan vara rasistisk. I många länder är miljörättvisa en politisk stridsfråga. Varför inte i Sverige? I "Cancergränden",

Läs mer

Promemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt

Promemoria 2016-04-28. Finansdepartementet. Finansministern. Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Promemoria 2016-04-28 Finansdepartementet Finansministern Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.

MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Skatteflykt. Motion till riksdagen 2016/17:171. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) V621. Kommittémotion

Skatteflykt. Motion till riksdagen 2016/17:171. Förslag till riksdagsbeslut. av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) V621. Kommittémotion Kommittémotion V621 Motion till riksdagen 2016/17:171 av Daniel Sestrajcic m.fl. (V) Skatteflykt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det omedelbart

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för utveckling EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för utveckling 2009 3.2.2006 PE 369.874v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-42 Förslag till betänkande Margrietus van den Berg Effektivt bistånd och korruption i utvecklingsländer

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

1.2 Förslagets innehåll

1.2 Förslagets innehåll Regeringskansliet Faktapromemoria Handlingsplan för mervärdesskatt Finansdepartementet 2016-05-10 Dokumentbeteckning KOM(2016)148 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Europeiska

Läs mer

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm

2002-07-02 Dnr 02-702-DIR. Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling. 103 39 Stockholm 2002-07-02 Dnr 02-702-DIR Utrikesdepartementet Enheten för global utveckling 103 39 Stockholm Yttrande över Betänkandet SOU 2001:96 En rättvisare värld utan fattigdom Sammanfattning Riksbankens allmänna

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Bryssel den 12 september 2001

Bryssel den 12 september 2001 Bryssel den 12 september 2001 Enligt Anna Diamantopoulou, kommissionens ledamot för sysselsättning och socialpolitik, genomgår EU:s arbetsmarknader en omvandling. Resultaten har hittills varit positiva,

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015.

Kommittédirektiv. Skatt på flygresor. Dir. 2015:106. Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Kommittédirektiv Skatt på flygresor Dir. 2015:106 Beslut vid regeringssammanträde den 5 november 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÖKADE ÅR 2008 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 318,5 miljoner euro år 2008, dvs. 60 euro per invånare. Nettobetalningen utgjorde 0,17

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 203/2000 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till godkännande av rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet rör Europeiska gemenskapernas egna medel (2000/597/EG) PROPOSITIONENS

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok

STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok STUDIEHANDLEDNING Vägen till Köpenhamn Klimatpolitisk kartbok Av Rikard Warlenius 2009 Till dig som ska vara cirkelledare Studiecirkeln är en unik pedagogisk form av lärande där deltagarnas erfarenheter,

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013

Schengen. Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 SV Schengen Din väg till fri rörlighet i Europa SEPTEMBER 2013 Innehåll INLEDNING 1 FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER 2 POLIS- OCH TULLSAMARBETE 2 Inre gränser 2 Yttre gränser 3 SIS (Schengens informationssystem)

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Bil 30 Sammanfattning Utredningen har haft i uppdrag att analysera och lämna förslag på hur en skatt på flygresor kan utformas. Syftet med skatten ska vara att flygets klimatpåverkan ska minska

Läs mer

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish)

ZA6284. Flash Eurobarometer 413 (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) ZA8 Flash Eurobarometer (Companies Engaged in Online Activities) Country Questionnaire Finland (Swedish) FL - Companies engaged in online activities FIS A Bedriver ert företag onlineförsäljning och/eller

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)

Remissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.

Ekonomi. Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har. Ekonomi Vad betyder det? Förklara med en mening: Hushålla med knappa resurser. (hushålla = planera, se till att man inte använder mer än man har.) Ekonomi För vem? Privatpersoner/hushåll (privatekonomi)

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Ja, vad har du fått för reaktioner från bankkunder den här veckan?

Ja, vad har du fått för reaktioner från bankkunder den här veckan? Sida 1 av 6 Ja, vi har bjudit in Nordeas ledning och också bankföreningen men ingen av dem har velat komma till Agenda. Men här har vi i stället finansmarknadsminister Per Bolund. Välkommen. Tack så mycket.

Läs mer

PROTOKOLL. Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1. Omedelbart. Vicelantråd Roger Nordlund

PROTOKOLL. Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1. Omedelbart. Vicelantråd Roger Nordlund PROTOKOLL Nummer Sammanträdesdatum 49 25.9.2015 Protokoll fört vid enskild föredragning Finansavdelningen Allmänna byrån, F1 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Roger Nordlund Avdelningsjurist

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB)

Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) MEMO/11/171 Bryssel den 16 mars 2011 Frågor och svar om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB) Vad är den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen? CCCTB är en gemensam uppsättning regler

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0

En bättre värld. United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 En bättre värld United Nations Photo's photostream Licens CC BY-NC-ND 2.0 Landyta Källa: Worldmapper Befolkning Källa: Worldmapper 1. Utrota extrem fattigdom och hunger Delmål: Halvera andelen människor

Läs mer

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande.

Föreningen Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att avge yttrande över angivna promemoria och får anföra följande. Finansdepartementet Vår referens/dnr: Skatte- och tullavdelningen 190/2014 Er referens/dnr: 103 33 Stockholm Fi2014/3383 2015-02-16 Remissyttrande avseende betänkande Förenklade skatteregler för enskilda

Läs mer