Eva Lindström. 66 miljarder. E-handel. Svartarbete kostar. Spar pengar och miljö. Elektroniska inköp. Riksrevisor med rätt att granska regeringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Eva Lindström. 66 miljarder. E-handel. Svartarbete kostar. Spar pengar och miljö. Elektroniska inköp. Riksrevisor med rätt att granska regeringen"

Transkript

1 Nr Sextonde årgången Pris 79 kr UPPHANDLING EKONOMI juridik utbildning vård ledarskap miljö konferens Profilen Elektroniska inköp Nästa steg mot en modern förvaltning E-handel Spar pengar och miljö Nytt sätt att styra kommunen Lilla Edet vände på begreppen Svartarbete kostar 66 miljarder Eva Lindström Riksrevisor med rätt att granska regeringen Avtalsnytt Möbler för offentliga utrymmen Kontorsmöbler

2 Mer körglädje. Mindre administration. AutoPlan erbjuder fl exibel fi nansiering, smarta rutiner för administration och smidig onlineförsäljning av era fordon. AutoPlan gör det enklare för era förare genom snabb telefonsupport, enkla rutiner och lättanvända hjälpmedel. AutoPlan ger er vagnparksadministration när den är som bäst. Det fi nns en anledning till att vi är marknadsledande. Vi lyssnar på våra kunder! För mer information besök vår hemsida eller maila till

3 Vad hon utreder påverkar regeringen direkt Innehåll Offentliga Affärer nr Eva Lindström Vad hon utreder påverkar regeringen direkt Riksrevisor ser garnskar vad som hände och vad skattebetalarna fick för pengarna. Svartarbete kostar 66 miljarder Falska fakturor och svartjobb kostar svenska staten miljardbelopp. Skatteverket vill se två lagändringar för att få bukt med problemen. Rätt belysning för en tryggare värld Medborgarna skall känna sig trygga nattetid. Belysningen betyder mycket för hur man upplever mörkret. Ny teknik och ökad medvetenhet har placerat den offentliga belysningen i strålkastarljuset. Juridik Överlåtelse om upphandlande avtal. En ofta förekommande fråga är vad som händer med avtalet vid ägarförändringar. Peter Forsberg på Vinges Advokatbyrå reder ut begreppen Ledarskap Ger du alla anställda samma chans. En stor del handlar om personkemi. Men hur kan som chef bättre utveckla din personal genom att lära känna de olika personlighetstyperna. Carina Kindqvist reder ut begreppen. Inrikesflyget står för bara 1 procent av Sveriges klimatutsläpp Ann-Sofie Hörlin, miljöchef på Malmö Aviation tycker att debatten om koldioxidutsläppen är onyanserad. 53 Avtalsnytt Möbler för offentliga utrymmen Kontorsmöbler Offentliga Affärer

4 Det är inte lätt att vara ödmjuk när man är bäst... 1:a på färgutskrifter i Sverige och Europa* Nu gör vi nästa storsatsning och lanserar en ny generation färgskrivare samt allt-i-ett skrivare för kontor med höga krav på kvalitet och kostnadseffektivitet. Senast i raden av nyheter är bizhub C20 och bizhub C20P och fler nyheter är på gång...nu kan vi erbjuda ett 20-tal modeller i vårt skrivarsortiment. Visst låter det intressant? Gå in på för mer information. *Källa: InfoSource MFP first half 2008 Konica Minolta Business Solutions Sweden AB Solna Strandväg 96 Box Solna 4 Offentliga Affärer

5 Ledare Mycket nytt i det offentliga Sverige Offentliga Affärer utges av VD och Ansvarig utgivare Urban Nilsson Ekonomi Monika Beiring Redaktionsledning Klas Bergqvist Journalister Arne Öster Ingrid Saarva Klas Bergqvist Kent Mossheden Tina Lundberg Krönikör Tina Lundberg Annonser/Traffic Henrik Tonström Layout Henrik Tonström Prepress och tryck Stromia-Futurum Grafiska AB Projektledning Stockholm Anita Sanderholm Kent Mossheden Göran Welander Projektledning Göteborg Aleksandar Capovski Adress/Namnändringar Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group AB Fiskhamnsgatan 2, Göteborg Tel Fax Adress Stockholm: Hexanova Media Group AB Drakenbergsgatan Stockholm Tel , Fax M yndigheten Verva, Verket för förvaltningsutveckling, läggs ned. Det är konsekvensen av ett förslag som regeringen lämnade i sin budgetproposition den 22 september. Avvecklingen ska vara genomförd den 31 december Det framgår också av regeringens budgetproposition att upphandlingen av ramavtal inom IT och telekom kommer att övergå från Verva till Kammarkollegiet. Budgetstöd till upphandling För att komma till rätta med det minskade antalet anbud på offentliga kontrakt, och för att generellt lyfta den offentliga upphandlingen, gör regeringen en historiskt stor satsning på offentlig upphandling. I bugetpropositionen för 2009 och i tre år framåt uppgår satsningen till 133 miljoner kronor, skriver Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister (kd) och Maud Olofsson, näringsminister (c) i Dagens Industri. Många varor och tjänster som den offentliga sektorn köper är av samma eller liknande slag. Trots det förekommer det att en leverantör måste hantera olika förfrågningsunderlag. Ett upphandlingsstöd ska underlätta för upphandlande myndigheter och enheter att ge mer enhetliga förfrågningsunderlag. Det underlättar även för leverantörerna när de ska lämna anbud. Därutöver anslår regeringen resurser för en e-upphandlingsplattform i syfte att ta tillvara de effektivitetsvinster som finns att hämta för både upphandlare och företag i en mer utvecklad elektronisk upphandling. Regeringens mål är att upphandlingspaketet ska leda till att framför allt små och medelstora företag ska se möjligheterna med offentlig upphandling. Om regelverket sköts rätt och ett konstruktivt stöd ges från statligt håll kan den offentliga upphandlingen starkt bidra till ökad tillväxt. Det kan ske dels genom att konkurrensen skärps, dels genom att svenska företag i större utsträckning kan vända sig till den europeiska marknaden, menar Mats Odell och Maud Olofsson. E-handel har också länge varit ett hett ämne inom stat, kommuner och landsting. Under Kommek-mässan i Malmö i augusti fortsatte diskussionen om vikten av effektivisering och nytänkande. Offentlig näringsverksamhet ska inte konkurrera med privat Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte agera på fungerande marknader. Det tränger undan etablerade företag och hindrar nyföretagande. De som främst drabbas är lokala småföretagare. Därför är det mycket positivt att regeringen nu förbereder en lagstiftning för att förhindra de konkurrensproblem som uppstår då statliga myndigheter och kommuner konkurrerar med privata företag. Det framhåller Konkurrensverket i ett remissvar till regeringen. Spetsutbildning steg i rätt riktning Att tillåta spetsutbildningar på gymnasiet är ett stort steg framåt. Spetsutbildning för teoretiskt lagda elever är lika självklart som idrottande ungdomars möjligheter att få specialisera sig inom sin idrott. Det säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör vid Sveriges Ingenjörer, och välkomnar regeringens beslut att spetsutbildningar ska ges på gymnasiet från och med hösten 2009 för elever som är högpresterande i teoretiska ämnen. Förbundet framhåller dock att kraven för att få bedriva sådana spetsutbildningar ska ställas högt, så att de inte reduceras till att bli ytterligare en konkurrensfaktor gymnasieskolorna emellan. Den stora potentialen finns bland alla de ungdomar som har begåvning men som i dag inte får chansen genom att de har fel bakgrund, säger Peter Larsson. Västerbottens gymnasieskolor toppar utgifterna Utgifterna för gymnasieskolan toppas av Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län. Glesbygdskommunernas utgifter var under 2007 betydligt högre än riksgenomsnittet för både barnomsorg, gymnasieskola och äldreomsorg. Utgifterna för gymnasieskolan var i storstäderna 9,4 procent lägre än riksgenomsnittet och för äldreomsorgen 6,3 procent lägre. Lilla Edet har målet i sikte Vid årsskiftet 2006/2007 tog Lilla Edets kommun ett stort steg mot ett nytt sätt att styra kommunen. Hur de arbetar berättar vi om i denna utgåva av Offentliga Affärer. Genom målstyrningsmodellens återkoppling och kvalitetsarbete vänder man på både arbetssätt och roller. Att analysera och sätta upp mål utan att först prata pengar kändes dock ovant för många. Urban Nilsson Ansvarig utgivare ISSN Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distributionslista, kontakta vår annonsavdelning. 5

6 nyheter Nummer ett på betalkort och resekonto för statliga myndigheter. Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för sammanställning, analys och uppföljning av alla inköp. Resultatet är bättre kostnadskontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betalningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på Välkommen till en expert på betalningar. eurocard.se 6 Offentliga Affärer

7 Hur ska man tolka lagen? Inom ramen för Offentligrättslig fördjupningskurs på juridiska fakulteten vid Lunds Universitet har Amal Al-Djaber under vårterminen 2008 genomfört ett arbetsanknutet utredningsarbete om Ramavtal enligt lagen (2007:1091 om offentlig upphandling (LOU). En viktig frågeställning i utredningen om hur den nya lagen ska tillämpas i verkligheten var möjligheten till två parallella avropsmodeller i ett och samma ramavtal. Verket för förvaltningsutveckling, Verva, har regeringens uppdrag att svara för en samordnad upphandling av IT-produkter och tjänster för den offentliga förvaltningen. Verva har en särställning bland de statliga ramavtalsmyndigheterna, då verket även kan teckna ramavtal för kommuner och landsting. För att genomföra detta uppdrag upphandlar Verva stora ramavtal, som ger myndigheter och bolag inom stat, kommuner och landsting möjlighet att avropa produkter och tjänster från dessa ramavtal. Ramavtal fungerar som ett samordnat instrument för att effektivisera den offentliga sektorns inköp. Avtalen minskar de administrativa kostnaderna och man får kvalificerade leverantörer som kan tillgodose avropande myndigheters behov av produkter och tjänster och samtidigt uppnå bättre avtalsvillkor och lägre priser. Avropsordningar och de nya reglerna om upphandlingar i allmänhet är svåråtkomliga och gränsdragningsproblem kan uppstå vid rättstillämpningen, menar Amal Al-Djaber. Skilda tolkningar På många håll både i och utanför Sverige har tillämpningen av EG-direktivet lett till skilda tolkningar. Ibland har tolkningen inneburit att upphandlande myndigheter måste välja en avropsordning, i andra fall har valmöjligheten mellan de olika avropsordningarna behållits i samma ramavtal. England har tillämpat EG-direktivet sedan Här framhåller Office of Government Commerce (OGC) i sin vägledning att om ett ramavtal innehåller samtliga villkor så ska dessa tillämpas, men om villkoren inte fastställts så kan en myndighet använda sig av en förnyad konkurrensutsättning. Det vill säga att ett ramavtal inte kan ha flera avropsordningar och att då samtliga villkor för tilldelning av kontrakt fastställts så utesluter detta att avropande myndigheter tillämpar en förnyad konkurrensutsättning. OGC-buying solutions (Englands motsvarighet till Verva) står för den praktiska tillämpningen av direktivet när de sluter ramavtal. Organisationen använder sig av den tolkning som möjliggör användningen av två parallella avropsordningar i samma ramavtal, något som utgör en praktisk tolkning av direktivet. Man kan tydligt se hur vägledningarna från de olika organisationerna skiljer sig åt, trots att författarna till dessa vägledningar sitter i samma byggnad, och under samma tak. Avgörande för hur direktivet tolkas är huruvida juristen är praktiskt eller teoretiskt orienterad. Ramavtal och avropsmodeller i Sverige Hur kan en avropande myndighet gå till väga vid tilldelning av kontrakt på befintligt ramavtal? Offentliga upphandlingar särskiljs genom att de alltid ska tillämpa vissa gemenskapsrättsliga principer, däribland förutsägbarhet och transparens. En förutsättning för avropsmodeller är att dessa ska ha framkommit klart och tydligt redan genom förfrågningsunderlaget. Det är därför Vervas uppgift, att i detta tydligt redogöra för vilken avropsordning som ska användas för de ramavtal som sluts. DANTE (Datakommunikation, Nätverk och Telefoni) Det var inom ramen för Vervas Dante-upphandling som frågeställningen om avropsordningen aktualiserades. Inom Verva är Dante den första upphandlingen som tillämpar den nya lagstiftningen och de nya reglerna om ramavtal. Därför har det varit principiellt viktigt att att kunna bestämma en avropsordning som är förenlig med gällande rätt och samtidigt tillgodoser alla upphandlande myndigheters olika behov. Särskilt understryks de mindre myndigheternas och kommunernas behov av en avropsmodell som tar hänsyn till deras anspråk på enkelhet och effektivitet för mindre avrop. Det ter sig oskäligt och oförsvarbart att använda sig av en förnyad konkurrensutsättning för att avropa en begränsad mängd produkter eller ett mindre tjänsteåtagande. Enligt den gamla lagstiftningen har det varit möjligt för avropande myndigheter att använda sig av direktavrop, något som inte anses vara förenligt med den nya lagstiftningen. Direktavrop innebär att myndigheten utfor ramavtalets innehåll väljer att avropa från den leverantör som bäst kan tillgodose myndighetens behov, utan att myndigheten behöver tillämpa någon avropsordning eller någon fördelningsnyckel. De mindre statliga myndigheterna och kommunerna har framfört sitt missnöje med en avropsordning som endast baseras på en förnyad konkurrensutsättning, som i sig kan var långdragen med möjlighet till överprövningar av tilldelningsbesluten. Samtidigt kan det inte vara förenligt med konkurrensaspekterna att basera statliga ramavtal på en bestämd rangordning som i sig skulle medföra en snedvridning av konkurrensen på en viss marknad. Det har därför varit Vervas uppgift att inom ramen för förfrågningsunderlaget bestämma en avropsmodell som uppfyller de gemensamrättsliga principerna, samtidigt som den kan uppfylla både stora och små myndigheters behov. Ramavtal med en enda leverantör Är ett ramavtal slutet med en enda leverantör ska kontrakt som bygger på ramavtalet tilldelas i enlighet med de villkor som fastställts i förfrågningsunderlaget. Sådana ramavtal är lätthanterliga, jämfört med ramavtal med flera leverantörer, och kräver således inte någon omfattande juridisk kompetens hos de avropande myndigheterna. Problematiken med ramavtal med en enda leverantör är att de kan påverka och snedvrida konkurrensen på berörda marknader. Ramavtal med flera leverantörer Då ramavtal sluts med flera leverantörer måste dessa vara minst tre till antalet, förutsatt att det finns tillräckligt antal leverantörer som uppfyller de ställda kraven. Tilldelning av kontrakt kan ske antingen genom en fördelningsnyckel grundad på samtliga fastställda villkor i ramavtalet eller genom en förnyad konkurrensutsättning. Det finns enligt Amal Al-Djabers tolkning inte några hinder för att en statlig ramavtalsmyndighet att i ramavtalet avtala om fler än en avropsordning i samma ramavtal. Detta under förutsättning att de gemenskapsrättsliga principerna efterföljs, och att förfarandet är transparent, utan möjlighet till godtyckliga beslut. Det är först i samband med en avropsförfrågan som en upphandlande myndighet måste välja vilken avropsmodell som ska användas, detta under förutsättning att man redan i ramavtalet fastställt villkoren för tilldelningen av kontrakten, och att man där tillåter en parallell avropsmodell som grundar sig på en förnyad konkurrensutsättning. En avropande myndighet måste senast vid avropsförfrågan klargöra vilken avropsmodell den avser att använda för att tilldela ett avropskontrakt, för att kravet på transparens ska efterlevas. I Sverige har rättsutvecklingen styrts mot någon form av bestämd rangordning där tilldelning av upphandlingskontrakt sker i en förutbestämd ordning som leverantörerna får möjlighet att leverera efter. Denna utveckling strider i och för sig inte mot gemenskapsrätten, dock hindrar denna fördelningsnyckel konkurrensmöjligheten mellan de olika leverantörerna då en och samma vinnande leverantör får i princip alla avrop under hela avtalstiden vid tillämpningen av en statisk rangordning. I de fall där det inte är möjligt att rangordna eller då det är förenat med påtagliga nackdelar, bör ett ramavtal ha en fördelningsnyckel som utmynnar i en dynamisk rangordning som leverantören ska leverera efter, som i sig inte strider mot kravet på bland annat icke-diskriminering. Kritiker menar att den svenska utvecklingen missgynnar den svenska marknaden, och regeringens övertolkning av direktiven har varit till nackdel för de upphandlande myndigheterna. Den allmänna diskussionen har numera vänt från en bestämd rangordning till att mer omfatta andra fördelningsnycklar vid tilldelning av kontrakt. Exempel på detta är en fördelning mellan vinnande leverantörer baserad på nettoförsäljning där varje leverantör får en viss andel i procent av den totala försäljningen. Ett annat exempel är fördelningen så att alla ramavtalsleverantörer får samma antal avrop. Den på senare år utvecklade dynamiska e-katalogen (dynamisk rangordning) fungerar som ett alternativ till den statiska rangordningsmodellen. Arne Öster Offentliga Affärer

8 Tillsammans skapar vi framtidens goda affärer Missa inte programmet som bifogas till tidningen! Upphandlingsdagarna, Stockholm 4-5 februari 2009 Läs mer på För att kunskap är källan till goda affärer

9 nyheter Offentlig näringsverksamhet ska inte konkurrera med privat Kommuner och andra offentliga aktörer ska inte agera på fungerande marknader. Det tränger undan etablerade företag och hindrar nyföretagande. De som främst drabbas är lokala småföretagare. Därför är det mycket positivt att regeringen nu förbereder en lagstiftning för att förhindra de konkurrensproblem som uppstår då statliga myndigheter och kommuner konkurrerar med privata företag. Det framhåller Konkurrensverket i ett remissvar till regeringen. Konkurrensverket får ofta klagomål över prissättning eller annan undanträngning när kommuner eller statliga myndigheter säljer varor och tjänster i konkurrens med privata företag. Ofta drabbas små lokala företag av sådan konkurrens. Nuvarande regler för kommuner, kommunala bolag och statliga myndigheter har varit helt otillräckliga för att lösa dessa konkurrensproblem. Enligt regeringens förslag ska Konkurrensverket yrka förbud mot konkurrenshämmande förfaranden och verksamheter om de inte är försvarbara från allmän synpunkt. Den lagstiftning som regeringen nu vill införa kommer att vara mycket positiv för de företag, ofta små och lokalt verksamma, som i dag är utsatta för konkurrenssnedvridande verksamhet från kommuner eller statliga myndigheter. Att tillämpa de nya reglerna blir en viktig uppgift för Konkurrensverket, säger tf generaldirektör Jan-Erik Ljusberg i en kommentar. Före sommaren presenterade regeringen en promemoria med förslag till regler för att lösa problem som kan uppstå när statliga myndigheter, en kommun eller ett landsting agerar på samma marknad som privata företag. En kommun eller en annan offentlig aktör kan ta helt annan affärsmässig hänsyn än ett privat företag. Det kan handla om möjlighet att ta risker och krav på avkastning samt att täcka underskott i verksamheten med allmänna medel. Sådant påverkar prissättningen och konkurrensen till nackdel för enskilda näringsidkare, framhåller Jan-Erik Ljusberg. En småföretagare på en lokal marknad måste kunna bedriva verksamhet och känna sig trygg över att inte konkurreras ut på ett ojust sätt av en kommun eller en statlig myndighet. I yttrandet till regeringen, som också omfattar ett expertutlåtande av professor Torbjörn Andersson, framhåller Konkurrensverket att de föreslagna konfliktlösningsreglerna inte löser alla de problem som kan uppkomma när offentliga aktörer agerar på konkurrensutsatta marknader. Förbud kan till exempel inte meddelas för konkurrenssnedvridande verksamhet som bedrivs av Jan-Erik Ljusberg, tillförordnad generaldirektör för Konkurrensverket. statliga myndigheter, kommuner eller landsting så länge den är förenlig med lag, annan författning eller bindande direktiv. Enligt Konkurrensverket är det viktigt att det tydligt framgår vad som omfattas av de kommande reglerna och vad som inte gör det. Regeringens förslag innebär att det blir möjligt att vidta åtgärder mot en offentlig aktörs konkurrenssnedvridande förfarande endast om detta inte kan försvaras utifrån allmän synpunkt. Konkurrensverket anser att det är viktigt att bevisbördan för vad som kan försvaras från allmän synpunkt läggs på den offentliga aktören och inte på Konkurrensverket. Sollentuna sjukhus kan bli hyresbostäder Sollentuna kommun vill köpa Sollentuna sjukhus av landstinget och bygga om det till hyresrätter. I dag finns en vårdcentral och äldrebostäder i den del av sjukhusbyggnaden som inte står tom. Äldrebostäderna är en kommunal angelägenhet och ska inom några år ersättas av modernare äldrebostäder. Det är ett stort hus som ligger centralt med utsikt över centrum åt ena hållet och Edsviken åt det andra. Mer centrala lägen hittar vi inte, säger kommunalrådet Lennart Gabrielsson (fp). I Sollentuna som på många andra håll byggs det i dag relativt få hyres- rätter. Samtidigt har omkring 800 av allmännyttiga Sollentunahems hyresrätter blivit bostadsrätter de senaste åren. Företaget har därför gott om pengar och ska nu förhandla med landstingets fastighetsbolag Locum om ett köp. Enligt en beräkning skulle Sollentuna sjukhus kunna rymma 300 bostäder på 75 kvadratmeter vardera. Arne Öster Offentliga Affärer

10 nyheter Okunskap om elförbrukningen kostar kommunala miljoner och tusentals ton koldioxid Svenska kommuner slösar elenergi, utan att egentligen vara medvetna om det. Var femte kommun har dessutom inte genomfört några reella satsningar för att minska sin förbrukning av el. Det visar en ny undersökning som Belysningsbranschen låtit genomföra bland miljö-, energi-, och fastighetsansvariga i landets kommuner. Miljö- och klimatfrågan må vara det heta ämnet bland internationella toppolitiker och gemene man, men i kommunerna verkar intresset var mindre. Var femte kommun (19%) har exempelvis inte genomfört några projekt för att minska el-förbrukningen och de som säger sig ändå vilja sänka sin elförbrukning (76%), satsar först och främst på att förändra uppvärmningssätten i kommunen. Alla miljöförbättrande insatser är naturligtvis bra, säger Magnus Frantzell, VD för Belysningsbranschen. Samtidigt ska man ha klart för sig att det finns billigare och effektivare sätt att minska klimatpåverkan än att förändra uppvärm- ningssätten. Genom att byta till modern belysning kan man i ett slag minska elkostnaderna med upp till 80 procent utan att tvingas till gigantiska investeringar samtidigt som miljön gynnas. Undersökningen som genomfördes i mer än 50 kommuner under sommaren visar bl.a. att väldigt få faktiskt vet att 25 procent av en offentlig organisations genomsnittliga elförbrukning kommer från belysning. Kunskapen om besparingspotentialen vad gäller belysning var väldigt låg, säger Egil Öfverholm, ansvarig för de kartläggningar som Energimyndigheten under den senaste treårsperioden utfört på kontor, skolor och sjukhus. Beräkningar som Energimyndigheten genomfört visar att denna okunskap direkt går att omvandla till kronor och ören. Bara genom att byta till en energieffektiv belysning i Sveriges skolor skulle 350 miljoner kronor kunna sparas varje år. Och ser man till hela det offentliga Sverige kan den summan multipliceras flera gånger om. Men besparingarna påverkar inte bara den offentliga ekonomin. Med moderna belysningssystem skulle den totala elförbrukningen (10 TWh) kunna minskas med så mycket som 40 procent. På så sätt skulle utsläppen av nära två miljoner ton koldioxid kunna sparas vilket motsvarar cirka 20 procent av det minskningsmål som Sverige gentemot EU förbundit sig att nå till år Klimatdebatten handlar tyvärr allt för ofta om storskaliga och lätt futuristiska projekt, menar Magnus Frantzell. Det är synd redan idag finns en lösning som snabbt skulle göra positiva avtryck, både för ekonomin och i miljön. Källa: Miljöstyrningsrådet SJ:s monopol upphör Från den 1 januari 2010 försvinner SJ:s monopol att bedriva kommersiellt lönsam trafik på statens spåranläggningar. Det föreslår Järnvägsutredningen 2 i betänkandet Konkurrens på spåret, som nu har överlämnats till infrastrukturminister Åsa Torstensson. Redan idag finns konkurrens i den upphandlade trafiken. Men nu får alla järnvägsoperatörer som uppfyller grundläggande villkor också rätt att trafikera spåren och konkurrera om resenärerna på kommersiella villkor. Genom att låta fler företag konkurrera på spåret kan resenärerna få tillgång både till mer prisvärda resor och flera resealternativ, säger den särskilde utredaren Jan Brandborn. Rikstrafiken och trafikhuvudmännen ska även i fortsättningen upphandla transportpolitiskt motiverad trafik i konkurrens. Trafikhuvudmännens rätt gäller huvudsakligen inom länet men möjlighet ska finnas att få utvidgad trafikeringsrätt över länsgräns om man kan erbjuda en bättre trafikförsörjning än vad marknaden kan åstadkomma. Utredningen föreslår också en tydligare trafikplanering. Rikstrafiken och trafikhuvudmännen ska ta fram långsiktiga trafikförsörjningsprogram. Programmen utvecklas efter samråd med myndigheter och järnvägsföretag. Dessutom föreslås hur en fortsatt utveckling av ett gemensamt biljettsystem ska organiseras. Många resenärers berättigade önskemål om att kunna få en samlad bild av reseutbudet för persontrafik på järnväg och boka en genomgående biljett kan därmed bli en realitet, säger Jan Brandborn. Utredningen ger även förslag för att få igång en andrahandsmarknad för fordon och stimulera till etablering av privata vagnbolag i Sverige. Den dominans som råder på underhållssidan ska brytas. Källa: Näringsdepartementet 10 Offentliga Affärer

11 UPPHANDLING Ingen vet hur morgondagen ser ut. Hej! I dag kan allt hända, men med Agresso affärssystem är du alltid förberedd. Agresso är ett förändringsvänligt system som smidigt kan anpassas till nya behov. Oavsett om din organisation växer snabbt eller har ett högt förändringstempo. En investering i Agresso är en investering i framtiden. Vill du veta mer: Affärssystem utan bäst före-datum Offentliga Affärer

12 12 Eva Lindström. En av Sveriges tre riksrevisorer Offentliga Affärer

13 profilen Eva lindström riksrevisor Vad hon utreder påverkar regeringen direkt Det är en väldigt spännande miljö att vara länken mellan tjänsteman och politiker. Sedan är det lika spännande att titta i backspegeln och se vad som hände och vad skattebetalarna fick för pengarna, säger Eva Lindström, riksrevisor vid Riksrevisionen. Att Eva Lindström brinner för sitt arbete är uppenbart. Tydligt, enkelt och klart delger hon sina tankar. Samtidigt förundras jag över stringensen jag upplever att hon har i relation till sina granskningar. Frågan är om inte just detta är något som också kännetecknar henne som person saklig precision, svart på vitt. Eva Lindström har varit med länge i gemet. Långt före den 1 juli 2003, då Riksrevisionen började sin verksamhet och tog över det statliga revisionsansvaret från föregångarna Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket (RRV). Att detta var den första myndighet som instiftades under riksdagen på 200 år säger en del, men desto mer om Eva Lindström som satt med i bildandet. När jag sitter här och lyssnar på henne, slår det mig att jag alltid har fascinerats över människor som kan granska med precision, rakt på, parallellt som när de också kan framlägga förslag över vad man istället kan göra. Att granska med precision är en sak i sig, men att också ge förslag kräver både ett analytiskt sinnelag, så även kunskap i ämnet. För mig är det sällsynt. Vad är ditt motto? Mitt motto, säger Eva och tystnar. Jo, jag tror att man skall göra det man tror på, och tro på det. Helt enkelt följa sin inre kompass. Jag vill göra nytta och se att det leder till förbättringar för medborgarna, jag vill att det skall bli ett bra resultat. Förflutet inom finansdepartementet Eva Lindström är nationalekonom i botten och har ett långt förflutet inom bland annat finansdepartementet, då bland annat som chef för budgetavdelningen. Detta har inneburit att hon har arbetat en hel del med ekonomiska propositioner, inte minst även tagit del av konsekvenser som har skapats när nya beslut har tagits. Ibland går det fort, ibland väldigt fort vid Regeringskansliet. Då anser jag att det är viktigt att några personer granskar i efterhand, att några stannar upp och ser över vad det blev av det som hade beslutats. Detta är underlag för ett lärande, menar Eva. Granskar risker och väsentligheter Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt som leds av tre riksrevisorer, där Eva Lindström är en. Uppdraget innebär att granska den statliga verksamheten och därigenom medverka till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten. Efter överläggning med varandra avgör riksrevisorerna vad som skall granskas, samtidigt som styrelsen ger förslag till budget och beslutar om vilka granskningar som riksdagen skall ta ställning till. Vi har väldigt stora frihetsgrader, vi försöker granska utifrån vad vi bedömer som risker och väsentligheter, så väl som problemindikationer. Dels genomför vi årlig revision, men också effektivitetsrevision, säger Eva. Ett kraftfullt granskningsmandat Vi tar inte order från någon. Ingen kan bestämma. Det är det som är hela lagstiftningen. Ibland kan vi få brev från allmänheten där de kommer med förslag på vad de tycker att vi skall granska, fortsätter Eva. Riksrevisionen har ett grundlagsskyddat oberoende och ett kraftfullt granskningsmandat, vilket ger Riksrevisionen möjlighet att utöva en allomfattande granskning av hela den statliga verksamheten. Utöver att de tre riksrevisorerna beslutar om vad som skall granskas, beslutar de också om hur granskningen skall gå till och vilka slutsatser som skall dras av granskningen. Vilket i sin tur givetvis innebär att riksrevisorerna sitter i en maktposition som förvisso kanske inte alla gånger är påtaglig för gemene man, men helt klart påverkar debattens bredd, djup och riktning - inte minst påverkar regeringens beslut i sakfrågan. Vi ser att det händer saker. Vi ser att det leder till debatt, men ibland går det lite för långsamt. Samtidigt måste man ha en viss respekt för att det tar lite tid, menar Eva. Vi arbetar ju också förebyggande. Bara att man vet att det finns en kontroll resulterar många gånger i att man tar tag i olika saker. Den årliga revisionens granskning omfattar drygt 250 förvaltningsmyndigheter, samtidigt som Riksrevisionen också utser revisorer i ett 40-tal bolag och ett 20-tal stiftelser. Effektivitetsrevisionen fullföljer varje år ett trettiotal granskningar. De viktigaste iakttagelserna från Riksrevisionens samlande granskningsverksamhet redovisas sedan i Riksrevisionens årliga rapport. Uppföljning är viktigt Det finns mycket duktigt folk som arbetar med ekonomiska redovisningar. Jag upplever att de övergripande målen och anslagen fungerar väl. Vi får inte glömma av att den modell vi har i Sverige ställer stora krav på ekonomisk styrning, till exempel, vem som ansvarar för vad, menar Eva. Återkommande talar man om samverkan och regleringsmål som kan vara motstridiga. Den återkommande frågan är hur samverkan skall äga rum i praktiken. Jag kan se att det kan brista i uppföljning och hur viktigt det är som myndighet att ägna tid åt det. Den 22 september Den 22 september lades regeringens budgetproposition fram, den skall bli spännande att följa nu, säger Eva. Varje år presenterar riksrevisorerna sin granskningsplan. Den redogör för den övergripande inriktningen för granskningsverksamheten för kommande år, samtidigt redovisas också vilka överväganden och prioriteringar som ligger till grund för granskningarna. Nu är det snart dags för regeringen att lägga fram sin budgetproposition. Frågan är hur mycket av den som springer ur riksrevisorernas tidigare granskningar. Tina Lundberg Offentliga Affärer

Effektivare offentlig upphandling

Effektivare offentlig upphandling 2008-02-14 1 (7) Effektivare offentlig upphandling Anförande av Claes Norgren, generaldirektör Konkurrensverket, vid konferens Effektivare offentlig upphandling i Stockholm den 14/2 2008. Det talade ordet

Läs mer

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun?

Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Hur blir du leverantör till Vårgårda kommun? Vårgårda kommun gör varje år inköp för en stor summa pengar. Alla inköp måste vara upphandlade enligt de lagar

Läs mer

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av juristtjänster

Anskaffningsbeslut avseende upphandling av juristtjänster 1 (5) Datum 2011-03-21 Identitet SL-2011-01602 TN 1103-079 Trafiknämnden Anskaffningsbeslut avseende upphandling av juristtjänster Bakgrund Inom AB Storstockholms Lokaltrafik ( SL ) handläggs löpande juridiska

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter

Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentlig upphandling en koloss på lerfötter Offentliga upphandlingar i Sverige uppgår till hisnande 500 miljarder SEK per år innebärande 20 % av Sveriges BNP och ca 55 000 SEK per svensk invånare. Antalet

Läs mer

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet

Granskning av inköpsrutinen och köptrohet www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Carl-Magnus Stensson Granskning av inköpsrutinen och köptrohet Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet KKV1000, v1.1, 2009-04-05 2009-11-26 1 (5) Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet Underlag till anförande i Malmö den 26 november 2009 Generaldirektör Dan Sjöblom, Konkurrensverket Det talade ordet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Lagen om offentlig upphandling

Lagen om offentlig upphandling Kommunal upphandling det möjligas konst Jordbruks och trädgårdskonferens 3 mars, Alnarp Thomas Idermark 2011 03 03 Lagen om offentlig upphandling Gällande lag om offentlig upphandling (2007:1091) I samband

Läs mer

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17

Nämndledamöters ansvar. Oxelösund 2015-11-17 Nämndledamöters ansvar Oxelösund 2015-11-17 Dagens program - Nämndens ansvar - Beslutsfattande - Styrelsens särskilda uppdrag - Juridiskt ansvar - Intern kontroll - Ansvarsprövning - God ekonomisk hushållning

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

SKL Kommentus AB. Sinikka Suutari. Upphandlingskonsult

SKL Kommentus AB. Sinikka Suutari. Upphandlingskonsult Sinikka Suutari Upphandlingskonsult Avropsordningar för matchning av behov och tillgång 1. Parallella avropsordningar 2. Rangordning med alternativa svarstider 3. Rangordning på produktnivå 4. Avrop enligt

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir.

Kommittédirektiv. Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen. Dir. Kommittédirektiv Delegation om villkor för idéburna organisationer inom den offentliga hälsooch sjukvården och äldreomsorgen Dir. 2006:42 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2006. Sammanfattning

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Blad 1 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA Beslutat av kommunfullmäktige 10 december 2014, 232 och gäller fr.o.m. 2015-01-01 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och

Läs mer

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011

Stora upphandlingar. och små företag. Rapport från Företagarna januari 2011 Stora upphandlingar och små företag Rapport från Företagarna januari 2011 Innehållsförteckning Inledning... 2 Små företag hindras av stora upphandlingar... 2 Skillnader mellan företagsstorlekar... 3 Länsvisa

Läs mer

8. Upphandlade avtal och leverantörer ska följas upp.

8. Upphandlade avtal och leverantörer ska följas upp. Policy för upphandling och inköp 1. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma bästa har företräde framför enskild verksamhets intresse. 2.

Läs mer

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen

BESTÄLLARE. -din guide till avtalen BESTÄLLARE -din guide till avtalen VAD ÄR UPPHANDLING? Vi är alla konsumenter och gör dagligen olika val när vi bestämmer oss för vem vi ska handla olika varor eller tjänster av. Kanske väljer vi att alltid

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar 2010-11-29 1 (7) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Upphandlingsforum den 29 november 2010 i Stockholm Det talade ordet gäller Nya rättsmedel ger bättre offentliga upphandlingar

Läs mer

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete

Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Så påverkas Lunds kommuns upphandlingsarbete Lunds kommun och Lunds kommuns användande av ramavtal Vad kommer den förändrade lagstiftningen att innebära? Exempel på problemområden Sammanfattning och förslag

Läs mer

Yttrande över motion 2012:2 om ökad insyn vid försäljning av privatdriven vård- och trafikverksamhet

Yttrande över motion 2012:2 om ökad insyn vid försäljning av privatdriven vård- och trafikverksamhet Trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2012-05-29 1 (5) Identitet TN 1203-0051 Handläggare: Sara Catoni 08-686 1937 Yttrande över motion 2012:2 om ökad insyn vid försäljning av privatdriven vård- och trafikverksamhet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling Fastställt av kommunfullmäktige 2006-06-21 143 Ersätter kommunfullmäktiges beslut 1994-10-27 90 Senast förändrat av kommunfullmäktige 2008-08-27, 184 INLEDNING 3 OMFATTNING 3

Läs mer

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53

Policy för Konkurrensutsättning. Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 Policy för Konkurrensutsättning Upplands-Bro kommun 2013-01-15,rev 2013-03-06 Antagen av Kommunfullmäktige den 6 maj 2013, Kf 53 1 Policy för konkurrensutsättning i Upplands-Bro kommun Bakgrund I kommunens

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER

FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER 1 (5) FÖRSLAG TILL REVIDERAT REGLEMENTE FÖR LOMMA KOMMUNS REVISORER Bilaga Revisionen 9/12 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2015-04-21 Fi2015/1581 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Sammanfattande bedömning Den särskilde utredaren

Läs mer

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen

Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. så fungerar reglerna i konkurrenslagen Konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet så fungerar reglerna i konkurrenslagen Utdrag ur konkurrenslagen (SFS 2008:579) 3 kap. konkurrenslagen (SFS 2008:579) 27 Staten, en kommun eller ett landsting

Läs mer

Utredningen om en kommunallag för framtiden

Utredningen om en kommunallag för framtiden Utredningen om en kommunallag för framtiden Johan Höök särskild utredare www.sou.gov.se En totalöversyn av kommunallagen Parlamentarisk referensgrupp Expertgrupp och referensgrupp för organisationer och

Läs mer

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter

RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Granskning Externa intäkter Dnr: Rev 53-2010 Genomförd av: PWC AB Behandlad av Revisorskollegiet den 8 juni 2010 www.pwc.com/se RevisionenVästra Götalandsregionen, VGR Granskning av externa intäkter Lotta

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN

2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05. Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN 2000-11-10 reviderad 2001-01-16 och 2001-02-05 Fastställd av kommunfullmäktige den 5 februari 2001, 9 KONKURRENSPOLICY FÖR ÖSTERSUNDS KOMMUN Konkurrenspolicy 1(4) Konkurrenspolicy riktlinjer vid konkurrensutsättning

Läs mer

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är:

Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) reglerar all upphandling och de fem grundläggande principerna för offentlig upphandling är: Upphandlingsbestämmelser inom Ale kommun 1. Syfte Syftet med dessa bestämmelser är att säkra Ale kommuns upphandlingsprocess. Varor och tjänster ska upphandlas korrekt enligt lagar, beslut och förordningar

Läs mer

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young.

Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Praktikrapport. - En redogörelse för praktikperioden på Ernst & Young. Klara Löwenberg Handledare: Monica Andersson Stockholms Universitet Yrkesförberedande praktik VT-2012 Innehållförteckning 1. Allmän

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad

Liten guide om offentliga upphandlingar. Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Liten guide om offentliga upphandlingar Till stöd för dig som förhandlar och/eller sitter i samverkan som förtroendevald i Vision Stockholms stad Innehåll Varför en guide? Sid. 3 ILO:s åtta kärnkonventioner

Läs mer

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127

REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN. Antaget av kommunfullmäktige , 127 REGLEMENTE FÖR REVISORERNA I TJÖRNS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-09, 127 Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna, i bolagen, (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstads Stadsnät AB skall enligt bolagsordningen ha till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm

2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008. Konkurrensverket 103 85 Stockolm 2008-10-03 Dnr: 09-2008-4514 YTTRANDE Ert Dnr: 438/2008 Konkurrensverket 103 85 Stockolm Nuteks förslag till åtgärder för bättre konkurrens i Sverige Verket för Näringslivsutveckling, Nutek, har av Konkurrensverket

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun

Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Reglemente för revisorerna i Hylte kommun Revisionens roll 1 Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Alternativa avropsmetoder i ramavtal Varför inte?

Alternativa avropsmetoder i ramavtal Varför inte? Alternativa avropsmetoder i ramavtal Varför inte? Hilton Hotell Stockholm, 11 mars 2010 Advokat Carl Bokwall Stora ramavtalsdagen Dagens fråga: Kan man kombinera de två avropsmetoderna fast rangordning

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning

Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Regionens revisorer Region Östergötland Arbetsordning Antagen av regionens revisorer 2015-01-27 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Ordförandes roll och arbetssätt... 2 3 Informell arbetsuppdelning

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Ägardirektiv ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 1 (2) Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-10-29 LS 1209-1261 Handläggare: Roland Engkvist Landstingsstyrelsens arbetsutskott Ägardirektiv ALMI Företagspartner

Läs mer

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar

Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson AB Strategier för effektiv marknadsföring vid upphandlingar Magnus Josephson Expert på framgångsrik försäljning mot offentlig sektor 8 februari 2011 Sammanfattningsvis skulle jag vilja

Läs mer

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig.

Antaget av kommunfullmäktige den 7 februari 2007, 5. I ärenden som berör revision har revisorerna rätt att yttra sig. 1 Revisionsreglemente Ersätter reglemente enligt fullmäktiges beslut 2001-01-09, som dock gäller för 2006 års revisorer tills revisionsberättelse 2006 behandlats i fullmäktige. Antaget av kommunfullmäktige

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning

Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Chefsjuristen Anne Rundquist TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-01-11 Översyn av den upphandlingsjuridiska kompetensen inom landstingsstyrelsens förvaltning Ärendet

Läs mer

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO

KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO KONKURRENSKOMMISSIONEN KKO 01-055 062 PM-2 2001-09-12 SLUTLIG BEDÖMNING Fråga om snedvridning av konkurrensen genom bristande affärsmässighet vid offentlig upphandling (direktupphandling). Ett antal kommuner

Läs mer

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande.

Föredragande borgarrådet Karin Wanngård anför följande. PM 2017: RI (Dnr 183-374/2017) Stadens skydd mot anlitande av svart arbetskraft, projektrapport nr 5/2017 Begäran om yttrande från stadsrevisionen, revisorsgrupp 1 Svarstid den 17 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Stadsnät AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet

NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB. Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK NÄRINGSLIVSUTVECKLING I LINKÖPING AB Effektiv och snabb service för näringslivet NULINK STÄRKER DITT FÖRETAG! 2007 ombildades Linköpings kommuns näringslivskontor till aktiebolaget NuLink, som betyder

Läs mer

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen.

Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar kring avtalstrohet inom bolagen. Tjänsteskrivelse 1 (1) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-03-31 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Finspångs Tekniska Verk AB Vallonbygden AB Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningar

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS FASTIGHETS AB Organisationsnummer 556041-1786 Bolagets syfte Det kommunala ändamålet med Halmstads Fastighets AB:s verksamhet är enligt bolagsordningen, att i allmännyttigt syfte

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 3.7

Laholms kommuns författningssamling 3.7 Laholms kommuns författningssamling 3.7 Reglemente för revisorerna i Laholms kommun; antaget av kommunfullmäktige den 26 oktober 2006, 135 1, med ändring den 16 december 2014, 201 2. Revisionens roll 1

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009

Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 KKV1000, v1.0, 2009-01-16 2009-04-16 1 (5) Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid konferens i Växjö den 16 april 2009 Det talade ordet gäller! Välkomna! Det här är mitt första rundabordsmöte,

Läs mer

Ramavtal och sen då? Magnus Josephson. Upphandling 24, 4 oktober 2012 www.magnusjosephson.se 1

Ramavtal och sen då? Magnus Josephson. Upphandling 24, 4 oktober 2012 www.magnusjosephson.se 1 Ramavtal och sen då? Magnus Josephson Upphandling 24, 4 oktober 2012 www.magnusjosephson.se 1 Sammanfattningvis Regel nr 1: bli etta på ramavtalet! Regel nr 2: om du inte är etta försök att sälja ändå

Läs mer

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015

AffärsConcept. Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 AffärsConcept Hantering av handlingar när andra upphandlar för din räkning Den 19 maj 2015 Helena Ottosson Kraus helena.ottossonkraus@affarsconcept.se Agenda Vad är offentlig upphandling? Upphandlingsförfaranden

Läs mer

Upphandlingsprocessen enligt LOU - lagen om offentlig upphandling, är enkel:

Upphandlingsprocessen enligt LOU - lagen om offentlig upphandling, är enkel: April 2014 Rapport: Kommunens upphandling stor möjlighet och/eller stort krångel? Bakgrund Företag i Samverkan har upphandling som ett av fem fokusområden. Syftet är att fler affärer ska hamna hos företagen

Läs mer

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag.

För revisionsverksamheten gäller bestämmelser i lag, god revisionssed, detta reglemente samt utfärdade ägardirektiv för kommunens företag. 1 Antaget av kommunfullmäktige 2000-09-13, 182, Dnr: 68/00.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2006-12-06, 55, Dnr 117/06.003 Reviderad av kommunfullmäktige 2012-10-24, 218, Dnr 67/12.003 Reglemente för

Läs mer

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor. Bilaga 1 Stockholms stads upphandlingspolicy Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till upphandlare inom staden samt de som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor.

Läs mer

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG

PM UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG PM 2016-04 UPPHANDLING AV REVISION I KOMMUNALA BOLAG 1 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tagit fram ett stödmaterial för processen att upphandla lagstadgad revision i kommunala bolag,

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

Förfrågningsunderlag avseende upphandling av systemdrift, systemförvaltning och Service Desk

Förfrågningsunderlag avseende upphandling av systemdrift, systemförvaltning och Service Desk PM 2012:49 RI (Dnr 031-390/2012) Förfrågningsunderlag avseende upphandling av systemdrift, systemförvaltning och Service Desk Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Förfrågningsunderlag

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16

Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning. Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Ramavtal för öppen programvara i offentlig förvaltning Jan Lundh, Mikael Larsson Verva/IT-upphandling Stockholm 2008-04-16 Vervas mål Att förvaltningen tillämpar en säker, effektiv och samordnad informationshantering

Läs mer

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2

Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisionens formella reglering 2 1 Bil KF 112 Revisionsreglemente för Nyköpings kommun Revisorerna och lekmannarevisorerna (revisionen) är fullmäktiges och ytterst medborgarnas demokratiska instrument för granskning och kontroll av den

Läs mer

DOM 2016-03-30 Meddelad i Falun

DOM 2016-03-30 Meddelad i Falun Ann-Louice Jonsson DOM 2016-03-30 Meddelad i Falun Mål nr 442-16, 444-16, 446-16, 466--467-16, 1 SÖKANDE Oticon Aktiebolag, 556044-3185 Ombud: Advokaterna Mikael Dubois och Fredrik Linder Hamilton Advokatbyrå

Läs mer

Västernorrland ligger i framkant gällande upphandling

Västernorrland ligger i framkant gällande upphandling Västernorrland ligger i framkant gällande upphandling De närmaste åren står Sverige inför en stor investeringsbom, bara i Sundsvall kommer kommunen fram till 2021 investera närmare tio miljarder kronor.

Läs mer

Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen

Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen PM 2015:106 RI (Dnr 171-332/2015) Inriktningsbeslut avseende nytt program för upphandling och inköp samt Vita jobb-modellen Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Inriktningen

Läs mer

Vad kännetecknar ett ramavtal

Vad kännetecknar ett ramavtal Vad kännetecknar ett ramavtal Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare

Läs mer

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTAD IT-NÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstad IT-nät AB skall enligt bolagsordningen Bolaget har till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB

Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB FÖRFATTNING 2.5.1 Antagen av kf 90/11 och av bolagsstämman 2011-05-04 Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB Ägardirektiv för Staffanstorps Centrum AB Ägardirektiv för verksamheten i Staffanstorps Centrum

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun

Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Antagen av kommunstyrelsen 2014-03-31, 52 1 2014-01-27 Riktlinjer för upphandling i Norrtälje kommun Riktlinjer till samtliga kommunens

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Företagarombudsmannen

Företagarombudsmannen Företagarombudsmannen Den Nya Välfärden, Box 5625, 114 86 Stockholm, www.dnv.se Ärendenummer: FO 2012-12 Datum: 121114 Utredare: Viktor Robertson, Micha Velasco Utredning avseende kommunal olaglig verksamhet

Läs mer

Landstingets revisorer

Landstingets revisorer Landstingets revisorer Grafisk formgivning: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, april 2011 Det är vi som är Revisorerna i Norrbottens läns landsting Lars Hedberg (s) ordf Marita Björkman (s) vice

Läs mer

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor

Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor 2016-11-10 1 (5) Nyheter från Konkurrensverket och tillsynsfrågor Anförande av Dan Sjöblom, generaldirektör Konkurrensverket, vid Upphandlingsforum den 10 november 2016 i Stockholm. Det talade ordet gäller

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer