eye tillväxt Det finns en risk att EU faller ned i en ekonomisk nedgång där man inte längre har råd att finansiera sin omhuldade sociala modell

Transkript

1 Det finns en risk att EU faller ned i en ekonomisk nedgång där man inte längre har råd att finansiera sin omhuldade sociala modell Tony Barber, ekonom och krönikör på Financial Times. 4 eye

2 Paket för tillväxt Det råder samstämmighet kring behovet av bättre förutsättningar för tillväxt i Europa. Frågan är hur man gör. EU:s nya åtgärdspaket får blandad kritik av bedömare även om många välkomnar att unionen nu tar ett samlat grepp om tillväxtproblematiken. Text: Carolina Johansson Foto: Jörgen Hildebrandt Tillväxten i Europa ökar igen, men återhämtningen är skör. Risker kvarstår kring de statsfinansiella underskotten i södra Europa, samtidigt som allt fler frågar sig hur unionen ska klara tillväxten på sikt. Tillväxtmotorn tycks ha skiftat. I dag är det snabbväxande regioner som Kina och Latinamerika som driver den globala tillväxten. Utvecklingen är till viss del naturlig givet högre efterfrågan och potentiell efterfrågan i utvecklingsländer än på mogna marknader. Samtidigt råder samstämmighet bland medlemsländerna om att EU måste förbättra sin tillväxtpotential för att inte bli helt omsprunget av snabbväxarna i framför allt Asien. Det är viktigt att skapa bättre tillväxtförutsättningar. Det finns en risk annars att EU faller ned i en ekonomisk nedgång där man inte längre har råd att finansiera sin omhuldade sociala modell, säger Tony Barber, ekonom och krönikör på Financial Times och under många år tidningens byråchef i Bryssels. Förra året lanserade EU en strategi för tillväxt under namnet Europa 2020 som är tänkt att visa vägen till smart, uthållig och inkluderande tillväxt. Dokumentet ersätter det Lissabonfördrag som täckte perioden Mot slutet av förra året presenterades även det så kallade inre marknad-paketet som syftar till att skapa bättre förutsättningar för företag som är verksamma inom EU. En stark, homogen hemmamarknad är en förutsättning för expansion utanför EU. När Henrik Mörch, enhetschef på EU-kommissionens generaldirektorat i Bryssel, besökte Stockholm i höstas sade han att målet är att möjliggöra ett bättre utnyttjande av den inre marknadens potential. Det finns ett behov av att täppa till de luckor i regelverken som finns inom de olika medlemsländerna på detta område, sade han. Ett förslag är exempelvis skapandet av ett gemensamt EU-system för patent, så att företag Europa 2020 Smart, hållbar och för alla Europa 2020 är en ekonomisk färdplan, eller strategi, för att lyfta EU ur krisen och skapa förutsättningar för en starkare tillväxt och ekonomi det kommande decenniet. Den bygger på tre tillväxtpelare: smart tillväxt (som ska uppnås genom att främja kunskap, innovation, utbildning och ett digitalt samhälle), hållbar tillväxt (en koldioxidsnål och resurseffektiv ekonomi samt bättre konkurrenskraft) och tillväxt för alla (som ska uppnås genom fler jobb, höjd kompetens och satsningar på fattigdomsbekämpning). Strategin har fem mål. Dessa är: 1: att 75 procent av befolkningen (ålder år) har ett arbete (upp från 69 procent i dag) 2: att öka investeringar i forskning och utveckling till 3 procent av EU:s samlade BNP 3: klimat- och miljömålen ska nås och koldioxidutsläppen ska minska till en nivå på 20 procent under 1990 års nivåer 4: antalet personer som lever på fattigdomsgränsen ska minskas med 25 procent, motsvarande 20 miljoner människor 5: andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 procent (i dag 15 procent). eye

3 slipper söka patent i varje enskilt medlemsland. Andra är att samordna yrkeskvalifikationer, samt att underlätta kapitalförsörjningen för små och medelstora företag. Lotta Norberg, analytiker och internationell samordnare på Företagarna säger att många av de åtgärder som kommissionen föreslår är viktiga. Som exempel lyfter hon fram det gemensamma EU-patentet, men även en inre marknad för tjänster, Small Business Act och elektroniska identifierings- och autenticieringssystem. Vissa förslag är dock allmänt beskrivna och det är svårt att veta vilka resultat de får när de väl tar form. Sedan återstår det att se hur mycket dessa förslag i sig kan bidra till ökad tillväxt och sysselsättning i Europa, säger hon. Annika Bröms, ansvarig på Svenskt Näringsliv för EU:s inre marknad, är också tudelad till förslagen. Det är positivt att kommissionen tar ett helhetsgrepp och visar en önskan att förbättra den inre marknaden. Men mycket i paketet är väldigt övergripande och det är i detaljerna som problem kan uppstå, säger hon. Ett område som vållat viss diskussion är strejkrätten som en del fackliga förespråkare hade hoppats skulle få ett ännu starkare skydd. Man kan ifrågasätta hur stor plats denna typ av arbetsrättliga aspekter ska ha i ett europeiskt ramverk när strejkrätten redan har ett starkt skydd både på EU-nivå och nationellt, menar Annika Bröms. Välfärd och trygghet skapas genom tillväxt, nya företag och fler anställningar. Man kan inte skriva ned regler Tony Barber, ekonom och krönikör på Financial Times. Det är viktigt att de europeiska reglerna hänger ihop med den övriga världen och inte blir något unikum för Europa Vad som förbryllar mig med kommissionens förslag är hur dessa mål relaterar till att öka Europas tillväxtpotential tydligare koppling mellan dessa mål och en strategi för tillväxt. Vad som förbryllar mig med kommissionens förslag är hur dessa mål var tagna, och hur de relaterar till att öka Europas tillväxtpotential. Det är självklart inget fel att säga att man vill ha bättre utbildning, mindre miljöförstöring, eller färre fattiga medborgare, men om det inte finns någon genomtänkt plan för hur detta ska integreras med det övergripande målet att öka konkurrenskraften och tillväxten, ja, då blir det inte mycket mer än en önskelista, säger Tony Barber. Olof Erixon, expert på internationell handelspolitik på Svensk Näringsliv, har studerat Europa 2020 utifrån dess handelspolitiska perspektiv och delar delvis den uppfattningen. Man kallar det för strategi, men det är det inte. Dokumentet ger en utmärkt översikt av den relativa förskjutningen i ekonomisk styrka från västvärlden till de uppstigande ekonomierna, främst i Asien, och de handelspolitiska utmaningar som EU därmed står inför. Men mycket lite av det som står på kommissionens att-göra-lista kan betecknas som strategi, säger Olof Erixon. Olof Erixon, Svenskt Näringsliv. Annika Bröms, Svenskt Näringsliv. för hur arbetena ska regleras utan att tänka på att det viktigaste är att jobben finns, säger hon. Den globala aspekten får inte heller glömmas bort. Det är viktigt att de europeiska reglerna hänger ihop med den övriga världen och inte blir något unikum för Europa, tillägger hon. Om det inre marknad-paketet främst handlar om att skapa en starkare mer enhetlig inre marknad så är Strategi 2010 inriktat just på tillväxtmöjligheter. Underrubriken är smart, hållbar och inkluderande tillväxt, och kommissionen sätter här en rad konkreta mål, som att öka sysselsättningen, satsa på forskning, och minska fattigdomen. Här saknar dock vissa bedömare en En enda hemmamarknad Inre marknad-paketet som lanserades i slutet av 2010 syftar till att främja tillväxten, konkurrenskraften och de sociala framstegen genom att underlätta för alla marknadsaktörer, företag, konsumenter och arbetstagare. Bland huvudprioriteringarna återfinns: Att underlätta tillgång till kapital för små och medelstora företag genom att göra de mindre företagen mer synliga för investerare och genom att se över komplexa krav på kapitalmarknaderna. Att förenkla bokföringsreglerna för dessa företag samt förbättra möjligheterna att delta i offentliga upphandlingar. Att studera möjligheterna att införa en gemensam skattebas för företag som bedriver verksamhet över gränserna. Att uppmuntra socialt entreprenörskap och främja etiska investeringar. 6 eye

4 Tyngdpunkten förskjuts hela tiden österut Efter en tillfällig dipp har tillväxttakten vänt uppåt och Atlas Copco är relativt optimistiska inför framtiden. Efterfrågan spås öka något kommande år, främst med hjälp av stark efterfrågan från tillväxtländer. Text: Carolina Johansson Foto: Jesper Frisk Ett av verkstadskoncernens Atlas Copcos finansiella mål är en åttaprocentig årlig tillväxttakt över en konjunkturcykel. Förra året slogs den och försäljningen steg 10 procent, och utsikterna för i år är positiva. De positiva utsikterna bärs upp främst av fortsatt stark efterfrågan i utvecklingsländerna. I vissa delar av Europa och Nordamerika spås en viss ökad efterfrågan, men i lägre takt. Enligt företagets tillväxtstrategi ska två tredjedelar av tillväxten ske organiskt och resten via förvärv. Det blir ganska många förvärv varje år, och vi tittar på uppemot hundra potentiella målföretag årligen, säger Pauli Arenram, Group Acquisition Process Manager. I snitt, menar han, ligger förvärvstakten på runt tio förvärv per år. Fast det skiljer sig från år till år avslutade vi bara två affärer vilket hängde samman med finanskrisen, men nu är det tillbaka på en normal aktivitetsnivå igen med fokus på tillväxt. Förra året köpte vi åtta företag, säger han. Konkurrensen kring de åtråvärda objekten skiljer sig från fall till fall. Många mindre förvärv görs efter det att Atlas Copco själv kontaktat ett intressant företag, medan det i större affärer kan finnas fler potentiella köpare. Där kommer man ju in med olika bedömningar. I större projekt kommer även private equity-firmor in och lägger bud och de är ofta benägna att gå upp högre i pris. Vi märker dock att PE-företagen varit mindre aktiva en tid och i vissa fall haft svårigheter med sina finansieringsmodeller. Men det verkar vända nu på den fronten, säger han. Atlas Copco har en koncerngemensam Acquisition Process Council som har en övergripande roll i förvärvsprocessen, men de flesta förvärv sker på divisionsnivå. Företaget verkar inom tre affärsområden som i sin tur är uppdelade i olika divisioner. Det blir ganska många förvärv varje år, och vi tittar på uppemot hundra potentiella målföretag årligen, säger Pauli Arenram, Group Acquisition Process Manager, Atlas Copco. Varje division har en affärsutvecklingsstrategi som inbegriper förvärv. Det är ofta produktdrivet, men vi tittar också efter marknadstäckning, det vill säga att vi letar efter en kompletterande produkt som vi inte har. Det kan också handla om en vilja att växa inom ett givet produktsegment samt på marknader där man vill bli större, säger han. Om man ser till de geografiska trenderna har Atlas Copcos tillväxt under senare år alltmer förskjutits. Europa är fortfarande den största marknaden, med 31 procent av orderingången, men numera är Asien/Australien inte långt efter med 29 procent. Tyngdpunkten vad gäller tillväxt förskjuts hela tiden österut, men det är inget speciellt för oss utan det gäller alla, säger han. Och detta är en utveckling som antagligen kommer att fortsätta givet att den europeiska marknaden är relativt mogen. Tillväxt drivs av efterfrågan och därför till stor del av saker som populationstillväxt och demografiska faktorer. Asien växer snabbt och kommer från en låg nivå. Hur många har en bil i Kina? Hur många skulle kunna ha en bil? Sådant driver även vår industri, säger han. Atlas Copco bedriver verksamhet inom kompressorteknik, anläggnings- och gruvteknik samt inom industriteknik. Företaget har verksamhet i Nord- och Sydamerika, Europa, Afrika/Mellanöstern och Asien/Australien var omsättningen 70 miljarder kronor. Atlas Copco säljer till över 170 länder och har egen verksamhet i 80 länder. eye

5 Att göra affärer är en rätt liten del av vår verksamhet Utsikterna för den globala tillväxten kunde vara bättre och Europa halkar efter, men det betyder inte att det saknas affärsmöjligheter. Tvärtom, menar Arne Karlsson, vd på Ratos. Tuffa förhållanden skapar unika möjligheter. Text: Carolina Johansson Foto: Mattias Bardå Som Kebnekaises kam vid sydtoppen. Det är den bild som Ratos vd Arne Karlsson målar upp när man ber honom beskriva det ekonomiska läget. Han vet. För några år sedan besteg han Sveriges högsta topp och där, nära målet, smalnar vägen och blir till en kam mellan två livsfarliga stup på var sin sida. Målet hägrar. Men det gäller att inte trampa fel. Att inte ta för mycket för givet. Att inte bli rädd och vingla till. Det ser bra ut. Inte lysande men bra. Orienterare som jag är, brukar jag säga att vi befinner oss i ej kartlagd terräng. Kartan skapas när vi går, säger han. Det där med ej kartlagd terräng syftar på att en del av de ekonomiska samband som förr togs för givet har satts ur spel under de gångna krisåren. Historien är inte en lika tillförlitlig vägvisare som den en gång var. Prognoserna mer osäkra. Vad vi hoppas på är sub-par growth, en tillväxt under den potentiella gränsen, säger Arne Karlsson, men tillägger snabbt att även om tillväxten inte når sin fulla potential så innebär det inte en brist på affärsmöjligheter. För private equity-marknaden har kasten varit tvära. Boomåren innan krisen gjorde stjärnor av PE-bolagen, men transaktionsaktiviteten har sjunkit sedan dess. Förra året tog det dock fart igen efter ett magert Men det är egentligen inte så viktigt hur många affärer man gör. Det viktiga är vad man gör med dem. Framgång Arne Karlsson, bergsbestigare och vd. 8 eye

6 Stark återhämtning på transaktionsmarknaden Svenska storföretag är på bettet igen. Totalt slutfördes 124 affärer under 2010, en ökning med 54 procent sedan USA-marknaden lockar mest. Ernst & Youngs studie Corporate Transaction Trends Transactions by large Swedish companies som utkommer kvartalsvis, visar att transaktionsaktiviteten ökade markant under Under fjärde kvartalet med hela 100 procent jämfört med föregående kvartal. Bygg- och tillverkningsindustrin var de mest aktiva branscherna. Under 2010 såg vi att transaktionsmarknaden började tina upp och särskilt det sista kvartalet var starkt med antalet transaktioner nästan i nivå med volymerna innan krisen. Men det är fortfarande en bra bit kvar till rekordåret 2007, Pär-Ola Hansson, par-ola.hansson@ se.ey.com säger Pär-Ola Hansson, chef för Transaction Advisory Services på Ernst & Young. Under 2010 var det främst medelstora förvärv och avyttringar, där målbolagets omsättning låg mellan 20 och 100 miljoner euro, som drev upp transaktionsaktiviteten. Vi förväntar oss en fortsatt positiv utveckling under Utfallet under 2011 är dock beroende av makrofaktorer som utvecklingen av skuldkrisen i eurozonen, avslutar Pär-Ola Hansson. Rapporten finns att läsa i sin helhet på rapporter EMU är inte ett ekonomiskt, utan ett politiskt projekt som ofta resulterar i politiska kompromisser och som inte förmår skapa dynamik och tillväxt handlar främst om hur man hanterar sämre tider än om hur man hanterar bra tider. Att göra affärer är en rätt liten del av vår verksamhet. Nittio procent av vår tid går åt till att arbeta med de innehav som vi har, säger han. Arne Karlsson ser heller inte Ratos som ett renodlat PE-bolag utan beskriver det som ett PEK (private equitykonglomerat). Ratos strävar efter att föra samman det bästa från Private Equity med det bästa från konglomeratsidan. Om man tänker sig en skala mellan ett renodlat PE-företag och ett konglomerat så var Ratos närmare PE-sidan innan finanskraschen, medan bolaget de senaste åren befunnit sig närmare konglomeratsidan med fokus på processer och på att arbeta med innehaven. Många renodlade PE-bolag är väldigt duktiga, men en del tar för stora finansiella risker. Det har funnits en kortsiktighet i branschen som kan riskera ett bolags långsiktighet, säger han. Arne Karlsson understryker långsiktigheten i Ratos investeringar. En av förra årets största transaktioner var Haglöfs som såldes till Japanska Ascis med en exitvinst på 765 miljoner kronor. Ratos tog över Haglöfs för mer än tio år sedan i samband med köpet av Atle. I genomsnitt tittar Ratos på förvärvsobjekt om året, men av dessa blir det kanske 4 6 affärer. Portföljen består uteslutande av nordiska företag och kommer så förbli. Det handlar inte om att det saknas intressanta bolag på andra platser i Europa, utan snarare om vikten av att utöva aktivt ägarskap, vilket blir svårare ju längre bort bolaget är. Det går knappast att tala om Europa som en marknad i dag. Grekland står inför en av de största åtstramningar som någonsin skådats, medan Sverige tuffar på som om ingenting har hänt, och så har vi mycket däremellan, säger han. I fråga om den ekonomiska utvecklingen tror Arne Karlsson att Europa kommer fortsätta sacka efter jämfört med tillväxtmarknaderna i Asien till exempel. Han ser heller inte ökade EU-initiativ som en väg till starkare tillväxt. EMU är inte ett ekonomiskt utan ett politiskt projekt som ofta resulterar i politiska kompromisser och som inte förmår skapa dynamik och tillväxt, säger han. Ratos historia går långt tillbaka och bolaget har sitt ursprung i stålgrossisten Söderberg & Haak som bildades redan Namnet Ratos inregistrerades 1934 och bolaget börsnoterades tjugo år senare. I dag är Ratos ett av Europas största börsnoterade private equity-konglomerat och aktien handlas på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Affärsidén är att skapa högsta möjliga avkastning genom aktivt ägarskap i ett antal utvalda företag. Ratos har för närvarande 20 innehav i Norden som tillsammans omsatte 37 miljarder kronor förra året och genererade ett rörelseresultat på 2,8 miljarder kronor. eye

7 Private equity har andra mål Sverige är en av Europas ledande private equity-marknader och Ernst & Youngs specialister erbjuder integrerad revision och rådgivning anpassad till PE-företagens särskilda behov. Text: Carolina Johansson, Jonas Rehnberg Foto: Jörgen Hildebrandt Sverige var tidigt ute med att ta till sig PE-modellen som investeringsmodell och är i dag en ganska mogen marknad. Sett som andel av den totala investeringsmarknaden har PE-bolagen i Sverige betydligt högre andel än de flesta europeiska länder, i nivå med USA och Storbritannien. Det säger David Ramm, branschansvarig för private equity på Ernst & Young. Ernst & Young har PE-specialister inom alla affärsområden, som bistår med rådgivning, oavsett om det gäller transaktioner, skattefrågor eller revision. Flera PE-bolag har sina huvudkontor i Stockholm, medan många portföljbolag finns ute i landet. Vi har etablerat ett rikstäckande nätverk av revisorer och rådgivare som är specialutbildade för att möta PE-sektorns speciella krav och förväntningar. Vi förstår PEbolagens agenda och våra revisionsteam är strukturerade och anpassade för att stödja den agendan, berättar Thomas Forslund, revisor. PE-bolagen fokuserar på delvis andra aspekter än publika bolag, förklarar Thomas Forslund: Genom att private equity-bolag har en tydlig exitstrategi måste ägare, styrelse och ledning gemensamt arbeta målinriktat och vara snabba till beslut. Om inte effektivitet och produktivitet ökar i de förvärvade bolagen kommer ägarna inte att tjäna några pengar. Exitstrategin leder till ett tydligt och snabbt fokus på att bland annat förbättra bolagets kassaflöden, rapporteringsstrukturer, interna styrning och kontroll så att bolaget är i bästa skick inför en försäljning. Transaktions-, skatte- och finansieringsstruktur är andra viktiga områden för PEbolag, som generellt är mera högbelånade än andra företag. Värderings- och covenantfrågor samt incentive-strukturer är andra väsentliga aspekter som påverkar vårt arbete som revisorer och rådgivare, påpekar Carl-Johan Regell, revisor. Revisorn måste förstå hur ägaren tänker i samband med förvärv, förädling och försäljning av portföljbolag. Ernst & Young arbetar med en integrerad process där revisorn finns med redan under transaktionsfasen och samarbetar med Ernst & Youngs specialiserade transaktionskonsulter. Processen ger en bra förståelse för affärslogiken i förvärvet och ger oss en kortare startsträcka för en effektiv och värdedriven revision, förklarar Carl-Johan Regell. För bolag som har en ambition om börsnotering utgår Ernst & Young från att ledning och ägare vill uppnå börsfäighet, vilket underlättas genom en så kallad pre-ipo review som identifierar områden som behöver utvecklas eller förbättras. Vår uppfattning är att flertalet av dessa aktörer ställer höga krav på sina rådgivare, men att de också tillskjuter nödvändiga resurser för att uppnå sina mål. Det är väldigt utmanade och stimulerande att få arbeta med denna typ av kunder säger Thomas Forslund. Fjolårets starka börsutveckling har ökat intresset för att notera innehav samtidigt som förbättrade finansieringsmöjligheter möjliggjort fler företagsförvärv. Efter en svacka i kölvattnet av finanskrisen märker David Ramm att aktiviteten inom PE-sektorn ökar. Vi såg en kraftig återhämtning förra året som nu fortsätter i 2011 med ett antal små och stora avyttringar och förvärv på gång. Om inte effektivitet och produktivitet ökar i de förvärvade bolagen kommer ägarna inte att tjäna några pengar Thomas Forslund, thomas.forslund@se.ey.com och Carl-Johan Regell, carl-johan.regell@se.ey.com 10 eye