Familjehemmet. En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 3 oktober 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Familjehemmet. En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 3 oktober 2011"

Transkript

1 Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 29 Nr 3 oktober 2011

2 Böcker och skrifter för dig som arbetar med människor Familjevardag med autism och asperger En alldeles särskild familj Familjehemsboken Ett annat hemma Om att komma vidare efter diagnosen Carolina Lindberg och malin mårtensson Pris: 175:- Frågor, fakta och personliga berättelser Lisbeth Pipping Pris: 165:- Att vara familjehem för unga med autism och asperger Carolina Lindberg Pris: 145:- Om samhällets ansvar för placerade barn red. anna fredriksson och anna kakuli Pris: 250:- Läs mer och beställ på Kundservice Moms och porto tillkommer 2 Familjehemmet

3 Ordföranden har ordet! Familjehemmet Ansvarig utgivare Roland Oscarsson Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker, tel Ställföreträdande hopp De flesta människor behöver ett ställföreträdande hopp någon gång i livet. Någon som bekräftar en och förmedlar att det kommer gå bra. Visar att det är möjligt. Uppmuntrar att våga testa det som känns omöjligt. Vi fosterföräldrar kan vara ett ställföreträdande hopp likväl som vi behöver ibland någon som kan agera det för oss. Vi behöver kunskap, vägledning och handledning. Vi behöver tas på orden och förstås på innehållet på de frusterande orden som ibland måste luftas utanför munnen. Handläggare och handledare kan vara ställföreträdnde hopp för oss. För att de skall orka behöver de i sin tur någon som kan agera det för dem. Det finns fosterföräldrar som anser sig vara fullärda och duktiga nog att klara allt på egen hand. Det finns också fosterföräldrar som inte tror sig klara av någonting själv utan att be om hjälp i alla moment. Min uppfattning är att båda behöver hjälp för att skapa en mera realistisk syn på sig själva som fosterföräldrar. Vi behöver andra för att utvecklas. Det är i relation till andra vi lär känna oss själva och vår egen förmåga. Fosterföräldrar, ni har både rätt och skyldighet att be om utbildning, vägledning och handledning. Telle Söderberg Omslagsbild Foto: Nathalie Petersson Manusstopp Till nästa nummer: 15/ Annonspriser 2011 Svartvitt Helsida 6 800:- Halvsida 3 900:- Kvartssida 2 300:- 180 mm bred 35,00:-/mm 85 mm bred 20,00:-/mm Priser baseras på färdigt annonsmaterial. Moms uttages ej. Annonser Prenumeration 400:-/år Plusgiro Medlemsavgift inkl. tidning 375:-/år Plusgiro Redaktion och FR-Kansli Roland Oscarsson Stora Malmsvägen Katrineholm Tel , E-post: Hemsida: Rätt adress? Har ni bytt adress så skicka både den nya och den gamla till: Tack på förhand! Foto Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har ingen anknytning till ämnet om det inte står speciellt angivet. Foto: Nathalie Petersson Tidningen med samtliga artiklar och annonser mm läggs också ut på FR:s hemsida: ISSN Familjehemmet

4 I detta nummer Nr Carpe diem Fånga dagen... 5 IFCOs internationella konferens... 6 Familjehemskonferensen Får barn kosta eller inte? Behöver man vara med i en förening? Svarta damen och spänning på burk Du kan om du bara vill! Apropå ålder: vetenskap eller diskriminering? Morgan Alling är fosterbarn Pantbanksförälder miljoner satsas för att skydda barn i socialvården Almedalen 2011 och FUR Familjehemsföräldern den stora spindeln i nätet Funderingar och många diskussioner runt omkostnad och arvode Familjehemmens Riksförbund Bl.a. i Katrineholm den 19 november 2011 Närmare uppl. genom FR-kansliet eller Tenntrådssmyckeriet Snåret www. tenntradssmyckeriet.se Äventyrsläger för dig som bor i familjehem och även för övriga I KATRINEHOLM I Katrineholm V V 3244 måndag onsdag SÖNDAG-ONSDAG FRÅN Från ÅR år. PRIS Pris 675:-. 750:- Bor BOR du DU i familjehem I FAMILJEHEM 275:-. 450:- Att göra göra på på lägret: lägret: Äventyr, Äventyr, friluftsliv friluftsliv och och bad. bad (klättervägg, (klättervägg, backklättring, backklättring, höghöjdsbana, höghöjdsbana, pilbåge, pilbåge,blåsrör, blåsrör, luftgevär, luftgevär, paddla padla kanot, kanot, bad bad och och lek, lek, vi vi sover sover i stuga, i tält, badar badtunna, lagar lagar mat mat över över öppen öppen eld.) eld.) Skog och Ungdom i i samarbete med Familjehemmens Riksförbund riksförbund Mer information eller YB /6 Behovet av familjehem och kontaktfamiljer är stort! KONTAKTA OSS GÄRNA Vi kan nu även erbjuda konsulentstödda familjehem. Verksamhetschef Gerty Fexler Höjer Fil.mag. i socialt arbete Familjehemmet

5 Carpe diem Fånga dagen! Att vara fosterbarn behöver inte alltid vara svårt, men när man blir placerad i tidig ålder kan det föra med sig olika svårigheter. Varför blev jag bortvald? Hur hade mitt liv varit om jag hade bott med mina föräldrar? Varför kunde inte jag ha kapabla föräldrar? Är man liten har man inte ofta så många andra val än att acceptera så som det är, men när man kommer upp i en viss ålder har man val. Man kan välja hur man vill leva sitt fortsatta liv. Det finns de som väljer att älta allt det som de har varit med om och sen finns det som väljer att acceptera och bearbeta det som har hänt. Jag valde att bearbeta det jag har varit med om. Jag tror att det är viktigt att alla fosterbarn där ute, även de som har haft en jättebra uppväxt i sitt familjhem ska få chansen att beskriva sina känslor som de har inom sig till en professionell och då menar jag inte socialsekreteraren utan en person som jobbar med samtal. Det är så viktigt för ett fosterbarn att få beskriva sina känslor, det kan vara en känsla av glädje, det kan vara en känsla av sorg och det kan vara en känsla av ilska. Jag valde att försöka acceptera min ilska och min sorg som jag har burit på i hela mitt liv, men jag fixade inte det själv så jag valde att gå till en terapeut. Denna person hade jag Därför vill jag uppmana alla fosterbarn där ute att inte vara rädda för era känslor! aldrig träffat förut. Han hjälpte mig att förändra min syn på allt som jag har varit med om. Han sa till mig att jag har med all rätt att vara ilsken och känna sorg för det mina biologiska föräldrar har gjort mot mig. Jag ska vara stolt över min ilska. Han sa även att jag var en hjälte, en överlevare, för jag har gjort valet att jag ska klara mig igenom livet trots allt det jag har varit med om! Därför vill jag uppmana alla fosterbarn där ute att inte vara rädda för era känslor! Ta vara på era känslor och var stolt över dem! För vad ni än har varit med om så kan ni inte förändra det, hur mycket ni än vill så går inte att ändra. Det enda man kan göra är att acceptera det som har varit. Men hur accepterar man något som kanske har förstört ens liv? Det må vara enkelt att säga ja, jag accepterar det men känslan som finns inom dig är inte acceptans! Terapeuten som jag pratade med sa något av det klokaste jag någonsin har hört under vårt sista samtal: Det enda sättet att acceptera det som har hänt är att se på sanningen med öppna ögon och göra något radikalt åt saken så att du kan leva vidare med ditt liv och vara lycklig! Gör inte er själv till offer! För så länge du ser dig som ett offer och tycker synd om dig själv kommer du aldrig kunna acceptera det som det har hänt i ditt liv och du kommer alltid ha en ursäkt till ditt mående. Denna ursäkt kommer allid vara densamma, denna ursäkt handlar om att du har varit fosterbarn och har kanske levt ett fruktansvärt liv. Älta inte det som varit för du kan ändå inte göra något åt saken, det enda du nu kan göra är att försöka acceptera och blicka framåt! Lev för dagen. Gör det som faller dig in. Hitta på saker som gör lycklig och skapa relationer som får dig att må bra! Tänk positivt och inte negativt på det som har varit, för på grund av det som du har varit med om har du massor av erfarenheter och egenskaper som du kan ha nytta av i ditt framtida liv! Var inte ett offer! Helena Järnviken Erbjuder * Konsulentstödd familjehemsvård i utredda familjehem * Stöd och handledning till kommunens egna familjehem * Utbildning för verksamma familjehem i bland annat BBIC, att samtala med biologiska föräldrar, att få teamarbetet i skolan att fungera. * Lediga jourhem Läs mer IDRE FJÄLL uthyres: 8-bäddslägenheter, typ 9C, mycket hög standard och bästa läge. bertil Familjehemmet

6 IFCOs internationella konferens i Victoria, Canada, July 2011 med temat Fostering Hope - Together We Can Make a Difference IFCO firade också 30 år som internationell fosterhemsorganisation. Alltid lika spännande och nyttigt att delta, lyssna, höra, lära sig och knyta nya kontakter. Vid ungdomarnas konferens jobbade man fram slutsatsen We have a voice and we have o right to be heard. IFCOs avgående president Chris Gardiner inbjuder till: IFCO European + Regional training conference in Sofia the capital of Bulgaria october everybody is welcome to join the IFCO and the conference. Britta Schölin Nyvald styrelseledamot i IFCOs styrelse 6 Familjehemmet

7 Foto: Cecilia Moore Familjehemskonferensen 2011 Familjehemskonferensen är vart annat år och numera i Göteborg. Vi var ca 500 deltagare och ett antal organisationer och företag som hade bord/utställning i mässform under tre späckade septemberdagar, 7-9/9. Givetvis var det ett myller av människor men ändå luftigt och en bra stämning. Kanske berodde det på valet av lokal för Radisson Blue är ju inte fy skam. Barnombudsmannen Efter att ha bänkat oss så fick vi, efter ett kort snack av anordnarna av Familjehemskonferensen, lyssna på Barnombudsmannen Fredrik Malmberg. (Barnombudsmannen är en statlig myndighet som bildades 1993 och leds av barnombudsman Fredrik Malmberg sedan Barnombudsmannen har ett anslag från staten på 18,2 miljoner kronor för 2010 och cirka tjugo medarbetare.) I Fredriks halvtimmes långa an förande så tryckte han på Barnkonventionens 4 portal paragrafer: Artikel 2 handlar om att reglerna gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara diskriminering. Artikel 3 handlar om barnets bästa. Politiker, myndigheter och domstolar ska alltid tänka på vad som är bäst för barn när de bestämmer sådant som gäller barn. I artikeln står det att barnets bästa ska komma i främsta rummet. Det betyder att det ibland finns saker som är viktigare än barnets bästa. Men politikerna måste alltid kunna visa att de också har tänkt på barnen. Artikel 6 handlar om att barnet har rätt till liv och utveckling. Rätt till liv betyder att länderna ska se till att barn inte blir dödade. Det kan vara både att barn inte blir dödade i krig och att barn får vård och mediciner när de är sjuka så att de inte dör av sjukdomar. Rätt till utveckling betyder att länderna ska göra vad de kan för att ge barn en bra barndom. Barn behöver många saker för att utvecklas bra. Det kan vara trygghet, kärlek, mat, sjukvård, ett hem, möjlighet att leka och att gå i skolan. Artikel 12 handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det. Vuxna ska lyssna på barn. Barnombudsmannen tryckte dessutom på att han tycker att det behövs nationella riktlinjer för hantering av anmälningar till socialförvaltningarna både vad gäller ta emot anmälan, utredning men även åtgärder. Vad kan man säga mer än: instämmer? SEMINARIER Annorlunda möte med barn om bär på lidande Sedan var det olika (i mitt tycke) mycket bra seminarier. Själv gick jag på ett som hette Annorlunda möte med barn som bär på lidande med May Jansson från Gryning Vård. Hon införde ett för mig nytt begrepp Komplex PTSD, dvs att efterreaktionerna hänger kvar längre än en månad och att de allvarligt påverkar barnets förmåga att fungera socialt eller i skolan. Nytt för mig var också orden att om vi klarar av att skapa Familjehemmet

8 trygghet så är den förutsägbara vardagen i sig självläkande för barnen. Hon påtalade att utagerande barn (och för all del vuxna) kan uppföra sig så för att undvika sin inre smärta. Och att förlusten av ansvarskänsla nu - beror på skuldkänslorna för vad de INTE gjorde då och att det blockerar så de känner ingen skuld för vad de gör i dag. När de inte ser sin egen del så lurar de främst sig själva. Och att det framkallade kaoset är för att slippa förtvivlan och skräck. Vad jag som familjehemsförälder fick med mig var att förbereda så mycket som möjligt, kommunicera (gärna utan ögonkontakt) och genomföra som planerat (även om det kommer grus i maskineriet). Varför då? Jo, för att detta tillsammans ger en känsla av sammanhang även om barnet ställer sig avvisande och har kraftiga försvar mot vuxenvärlden. Vi vuxna måste bygga tryggheten men varsamhet är avgörande - tillit tar lång tid. Och jag som vuxen måste veta min gräns, för då hjälper jag barnet att sätta sina. Målet är att barnet ska smittas av mitt lugn inte jag av barnets kaos. Kloka ord, eller hur? Tweenies Efter en välförtjänt kopp kaffe (det är jobbigt att sitta still och lyssna för en ovan) så fick jag i hård blåst med lite regnstänk bege mig till den enda lokalen som inte var på Radisson Blue för att lyssna på Gunilla Wilhelmsson som skulle prata om Tweenies, d v s den numera införda tiden för barn precis före tonåren. (Eller mellanbarndom som hon kalllade tiden också.) Hon tryckte på att även om dessa barn gärna klär sig utmanande så är det inget sexuellt i det. De klär sig bara fina. Precis som barn i alla tider gjort. Nytt är att gruppen Tweenies är en köpstark grupp med stort inflytande i familjen. Dessutom så har gruppen en väldigt speciell moral, att inga undantag medges och öga för öga. Så rådet hon skickade med oss åhörare var att ge Tweenies omedelbar respons på rätt eller fel (precis som för 2-åringar) och inte moralisera så mycket. Och att vi familjehem inte ska villkora utan orka lyssna när barnet berättar, även när det handlar om svåra saker. Dessutom ha fingertoppskänsla när Välkommen till barnet ringer och frågar om det är farligt att röka så att vi inte svarar på den raka frågan utan i stället kunna ställa frågan tillbaka: vill du att vi hämtar dig? En tankeväckande föreläsning som gav ett spännande axplock från vår samtid. Den komplicerade frågan om välbefinnande Alltid eminenta Gunvor Andersson från Lund höll ett seminarium med titeln Den komplicerade frågan om välbefinnande. Gunvor tryckte på att välbefinnande inte är samma sak som social anpassning. Och att avläsa forskningsresultat RÄTT är oerhört viktigt. Som exempel tog hon, att bland barn år så är självmordsförsöken 4-5 ggr högre (!) hos långtidsplacerade än hos normalpopulationen men att risken är 1.67 % (törs jag skriva bara 1.67 % utan att missförstås?). Barn i familjehem Hon var bekymrad över att placerade barn har sämre utgångsläge i livet och att vården inte förmår kompensera. Det hon skickade med till oss familjehem är att våra lånebarn inte är dömda på förhand. Och att det är Håll lågan levande -för familjehem Nordiska Folkhögskolan, Kungälv november 2011 Välkommen till Barn i familjehem Nordiska Folkhögskolan, Kungälv november 2011 Håll lågan levande -för familjehem HG Storm Håll lågan levande är en föredragsföreställning av och med Solveig Bergqvist-Larsson och Cecilia Bergqvist. De blandar allvar och humor, sketcher och sång för att berätta om svikna, sårade, splittrade ungar som utmanar oss vuxna. Föreställningen visar på omgivningens oförstånd, konflikter och kommunikation i familjehemmet samt det manliga, kvinnliga, det barnsliga och mänskliga. Helhetssyn på barn och ungdomar våga, vilja och orka vara vuxen i en gränslös tid HG Storm, buspojken från Hagfors som lika gärna kunde ha lämnat walkover till livet men valde att gå matchen. Mot alla odds blev han psykolog och hjälper ungdomar med samma svårigheter som han själv hade. Med Värmland som bas arbetar HG Storm med psykologisk verksamhet individuella terapier, utredningar, föreläsningar, handledning och coaching. HG Storm Håll lågan levande är en föredragsföreställning av och med Solveig Bergqvist-Larsson och Cecilia Bergqvist. De blandar allvar och humor, sketcher och sång för att berätta om svikna, sårade, splittrade ungar som utmanar oss vuxna. Föreställningen visar på omgivningens oförstånd, konflikter och kommunikation i familjehemmet samt det manliga, kvinnliga, det barnsliga och mänskliga. Helhetssyn på barn och ungdomar våga, vilja och orka vara vuxen i en gränslös tid HG Storm, buspojken från Hagfors som lika gärna kunde ha lämnat walkover till livet men valde att gå matchen. Mot alla odds blev han psykolog och hjälper ungdomar med samma svårigheter som han själv hade. Med Värmland som bas arbetar HG Storm med psykologisk verksamhet individuella terapier, utredningar, föreläsningar, handledning och coaching. Medverkande Solveig Bergqvist-Larsson, Läs mer på Cecilia Bergqvist, se ovan Karin Beskow, familjehemssekreterare på familjehemsenheten i Angered Calle Bonath, fd. familjehemsförälder och fd ordförande i Familjehemmens Riksförbund. Johanna Björk, ADHD-konsulent på Ågrenska Marie Hillberg, familjehemssekreterare på familjehemsenheten i Angered Eva-Britt Johansson, föräldra- och anhörigstödjare till unga med ätstörningar Katarina Motin-Arby, leg psykolog, leg psykoterapeut HG Storm, leg psykolog. Läs mer på Annelie Öberg, barnmorska, familjerådgivare, familjehemsförälder Studieförbundet Vuxenskolan Västra Götaland Junogatan3, Uddevalla, Medverkande 8 Familjehemmet Solveig Bergqvist-Larsson, Läs mer på Cecilia Bergqvist, se ovan Karin Beskow, familjehemssekreterare på familjehemsenheten i Angered

9 jätteviktigt att vi förmedlar detta till barnen, d v s att det finns HOPP! Handledning av familjehem En föreläsning jag hoppades mycket på var Eva Körners Handledning av familjehem. Detta var ett seminarium med plats för många skratt. Tyvärr stördes jag av att mina fördomar om socionomer bekräftades starkt, dvs att vi familjehem ses på, på samma sätt som klienterna, som en grupp som inte vet/kan/förstår vårt eget bästa utan måste tas om hand. Jag skrattade precis som resten av publiken när föreläsaren pratade om att familjehemspappan luktade annat än parfym, eftersom han var arbetare och inte kontorsanställd. Men inte av skälet att det var humoristiskt att pappan hade ett arbete som medförde svett och smuts utan för att socionomerna inte kunde föreställa sig hur det är att vara något annat än stolsnötare. Tänkte bara i mitt stilla sinne fundersamt på hur föreläsaren skulle klarat av att vara i en verkstad, ladugård eller stall och hur ofta hon då hade duschat och bytt kläder under dagen för att inte lukta? Det som jag tog med mig från seminariet är att fosterbarn inte har stöd i sin identitet som just fosterbarn. Att även idag så diskrimineras dessa barn via stickord som vad heter din mamma? trots att den frågande redan vet svaret och att det är precis lika försåtligt som vid diskriminering av hudfärg. Och att vi ska ha respekt för att psyket är gjort för att kunna förstå och bearbeta svåra saker, inklusive familjehemsplaceringar och trauman. Tänk bara på massakern på norska Utöja. Psyket MÅSTE klara sådana saker och gör det även om massor av stöttning behövs. Tänkvärt är att sättet att tänka om våra barn betyder massor! Barnuppfostran i olika kulturer Språk- och kulturtolken Ingela Olsson pratade om Barnuppfostran i olika kulturer. Frågan är varför gör jag som jag gör? En mycket bra session som verkligen tog oss åhörare på en tänkvärd tankeresa. Hon visade hur vi i Sverige på bara 100 år gått från gruppkultur till individkultur och varför det just därför blir så många krockar med invandrare som kommer från samhällen i gruppkultur. Ett talande exempel var Ahmed som läraren skickade ut i korridoren som straff. Tack! sa Ahmed som kommit till Sverige som sexåring. Dvs, 2 år efter då den kulturella kärnan skapas hos människorna i 4-årsåldern. Hon tryckte på att det är vi som inte förstår, att de inte förstår våra bestraffningar. Lycka och lidande Ett seminarium jag var frågande till var Bengt Brüldes Lycka och lidande. Men det visade sig vara en fantastiskt spännande föreläsning som gav mersmak. Han har skrivit flera böcker så botanisera gärna på biblioteket för en lättförståelig tolkning av forskningsområdet. Hela % av lyckokänslan tror många forskare beror på medfödda egenskaper. Intressant nog visade forskningen att lyckokänslan ökar svagt med stigande ålder för att bryta av i årsåldern (kanske för att man dör då? min reflektion). Intressant nog så visar forskningen att även om man känner sig nere eller olycklig så lurar man psyket om man småler och ökar sitt välbefinnande. Prata intelligent med barnen Sista seminariet var Susanne Oztens Prata intelligent med barnen. Hon inledde seminariet med att vara fundersam över att vi ställer självklara och redan besvarade frågor till våra barn, exempelvis vilken pastasort familjen ska köpa. Sedan gick hon över och berättade om ett forskningsprojekt hon hållit i där man studerade hur länge bebisar kan hålla fokus på en teaterpjäs. Bebisteatern höll på i 1 timme och 20 minuter! Mycket fascinerande att följa filmsekvens efter filmsekvens där barnen storögt studerar skådespelarna. Så om jag ska sammanfatta Susannes seminarium i en mening så blir det: Barn har kapacitet! PRISUTDELNING OCH MUSIK FSFs-pris Föreningen Socionomer inom Fosterbarnsvårdens pris gick i år till Ingrid Höjer. Ingrid är ju som ni antagligen redan vet universitetslektor och docent i socialt arbete på Göteborgs Universitet. Det är hon som bland annat har forskat om hur det är att växa upp med fostersyskon. Stort grattis! Musik Flera gånger under dessa tre dagar som Familjehemskonferensen pågick fick vi njuta av skön musik. Majornas Ingrid Höjer 3:e rotel, Daniel Lemma och en till som jag missade namnet på spelade så vi i publiken fick rysningar. Sammanfattning Jag fick förmånen att vara reserv till reserven och kom därmed med på Familjehemskonferensen Tre dagar som definitivt gav mersmak. Även om jag är besviken på att vi bara var uppskatt nings vis 1-2 % familjehem av alla dessa 500 deltagare med 100 på kölista, som jag förmodar var socionomer hela bunten. Kanske kan vi familjehem själva be om att få åka av våra placerande kommuner (för det är dyra dagar för en enskild) och påverka så att det i mitt tycke felaktiga synsättet på oss familjehem ändras? Jag menar von Oben -perspektivet, att vi själva inte vet vad vi kan och orkar, utan att socionomerna måste bestämma det åt oss. Jag tror att det bara är genom möten, där vi visar att vi både kan och vill vara en fullfjädrad professionell team-medlem som det så vackert heter i Pride, som gällande socionomperspektiv kan ändras inte bara till namnet utan genuint. Ylva Gavell Söderström, Familjehemsförälder Familjehemmet

10 Stockholms stad söker familjehem Vi söker familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn och ungdomar. Vi erbjuder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsprogram. Familjehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem åt Stockholms stadsdelsnämnder. Ring eller besök kholms stad söker familjehem er familjehem / fosterfamiljer i Stockholmstrakten för barn ngdomar. juder stöd och handledning samt ett intressant utbildningsam. ljehemskonsulterna rekryterar och utbildar familjehem ockholms stadsdelsnämnder eller besök Resursteamen barn och ungdom TEAMEN BARN OCH UNGDOM Familjehemskonsulterna HEMSKONSULTERNA Socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen TJÄNST- OCH Tfn: ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN E-post: E-POST: om barn med alkoholrelaterade fosterskador FAS-föreningen Norra Långgatan Landskrona tel Kontakta FAS-föreningen för gemenskap, stöd och råd Känner du engagemang och intresse för barn och ungdomar? Vi har en ökad efterfrågan på platser för barn och ungdomar i alla åldrar och behöver därför utvidga verksamheten med flera familjer, både som jour- och familjehem. Förutom ett gott stöd från våra familjehemskonsulenter erbjuder vi: Ersättning som gör det möjligt för en person att vara hemma på hel- eller deltid Regelbunden handledning Återkommande utbildningsdagar Stöd från ett erfaret jour- och familjehem den första tiden Tillhörighet i en arbetsgrupp av konsulentstödda jourhem och familjehem Gemensamma konferensresor och sociala aktiviteter Vill du veta mer ring gärna någon av familjehemskonsulenterna vid Gryning Vård, gå in på vår hemsida Stefan Larsson, , , Göteborg Susanne Bödker, , , Skövde Ylva Spetz, , , Vänersborg Gryning har ett trettiotal verksamheter i Västra Götalands län och är landets största företag inom hem för vård och boende. Gryning ägs gemensamt av länets kommuner och är ett icke vinstdrivande företag. Eventuella överskott används för att utveckla verksamheten. Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar. Nalle Puh 0287_122x155_Gryning_U&S_TP_MP+ST+KuP.indd :21:42 10 Familjehemmet

11 Yvonne tycker till Får barn kosta...eller inte? Jag blir ledsen, förbannad och be - stört men inte förvånad över de artiklar i Familjehemmet nr 2, där familjehem uttrycket sin besvikelse över Socialtjänstens funktion och arbetssätt. Hur länge ska socialtjänstens vanvård på ena eller andra sättet få fortsätta? I artikeln Sänkta? förväntas ett fa milje hem att ta emot en mamma med spädbarn för vård, men bara få ersättning för mamman, inte ens lägsta bud för barnet gällde! Familje - hemmet har dessutom valts ut utifrån att de är kvalificerat. Jag upphör aldrig att förvåna mig över hur man pratar om vad barn i familjehemvård kostar, inte utifrån vad barnet är värt att få kosta utan utifrån minsta möjliga kostnad för och i familjehemmet. Barnets värde och livskvalité i framtiden ingår inte i kalkylen. Allmänt sett är det fult att familjehem ska tjäna pengar på sitt uppdrag. Att tjäna pengar på barn på institution och genom privata företag är däremot legalt, där blir det inte uppdrag utan där blir det lönearbete med alla förmåner som ingår i ett vanligt anställningsförfarande. Utgår man då från socialtjänstens nuvarande värderingar/ersättningar av barn i familjehemvård kontra familjehemmets ansvar och omsorg så ser vi att i ovan nämnd artikel är på arbetet noll i vilket barnet ingå till samma värde eller??? (Ersättningar utgår i de flesta fall från Sveriges kommuner och Landstings rekommenderade förslag, finns inget som säger att man måste betala). Socialtjänstens och dess beslutsfattares syn på placerade barns värde blir väldigt påtagligt då det visar sig att barn ska/kan vårdas gratis. Fattigvården lägsta bud existerar inte ens längre. Barnkonventionen, som vi har antagit, förordar att alla barn ska ha lika värde, något undantag i svensk familjehemsvård går inte att hitta. Hur ska det bli i framtidens familjehem? Blir det några och i så fall vilka? Dagens 70- och 80-talister är ofta välutbildade, båda förvärvsarbetande i sina relationer. Kommer de att ta emot barn gratis i sina hem och med de brister i stöd och samarbete från förvaltningarna som familjehemmen beskiver i artiklarna? Jag tror inte det, kvar att ta emot barn i sina hem blir bara de som tror att det går att göra gratis. Jag rekommenderar alla beslutsfattare på alla nivåer som förespråkar gratisplacering i familjehem att själva ta ett uppdrag. Det kanske är enda sättet för att få en förändring, learning by doing, men inte på barnets bekostnad! Var finns ansvaret, kunskapen, moralen, skammen, förmågan att se barnen och kunna samarbeta runt dem? Jag skäms inför de barn som drabbas av vår svenska familjehems vård i den skepnad den beskrivs i artiklarna, beskrivningarna är på intet sätt unika, det vet de flesta av oss som varit med men få vågar säga det. Efter all kritik från JO, Riksdagens Revisorer, utredningar, vandvårdsutredningar m.m. och ständiga pågående utredningar som hittills inte gett de placerade barnen någon förbättring, är det inte dags att göra uppror? Det har gått över 400 år sedan samhället började ta ansvar för barn som inte kunde vårdas hemma, vill vi inte ha någon förändring? Behöver vi stigmatiserade, utsatta grupper för att uppleva vår egen fullkomlighet? Vad är det som annars gör att värderingen av barn och utsatta vuxna inom socialt arbete och envist bitit sig fast i fattigvårdens empatibefriade klasstänkande? Yvonne Ahlkvist Familjehemsutbildare f.d. anställd inom socialtjänsten, familjehemsförälder, mamma och farmor. Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvård, RFF I RFF:s förstärkta familjehemsvård får familjehemmen: särskilt stöd av familjehemskonsulenter tillgängliga dygnet runt och året om. god service, handledning, utbildning och ett tätt teamarbete mellan socialtjänst, familjehem och familjehemskonsulent. kvalitetssäkring av verksamheten. Läs mer om oss och våra medlemsorganisationer: Kontakta oss: Familjehemmet

12 Behöver man vara med i en förening?...varför? Behöver man träffas?...varför? Vår lokalförening här i XYZ län växer sig sakta, men säkert allt större... Vår region är ju till ytan tämligen svårarbetad... samtidigt som det är svårt att hitta rätt form för att väcka intresse hos familje/kontakthemsföräldrar? Vad är det som kan locka utarbetade familje/kontakthemsföräldrar att åka många mil för att träffa andra... att Har du plats för en till runt frukostbordet? Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden. Men alla har det inte så. Vi behöver just nu fler familjehem åt tonåringar. Vi söker trygga och stabila vuxna människor med tid och tålamod. Familjer som kan vårda, älska och dela ett barn med hans eller hennes föräldrar. vara borta hela kvällen och kanske ha en hel del besvär med att ordna det för barnen? Det här har vi stött och blött...vänt och vridit på...tittat på från alla håll och kanter... Vi lever ju i ett turbosamhälle som utvecklas och förändras i rasande fart...våra uppdrag har ju också förändrats och är under ständig förändring. Hur ska vi kunna hänga med i alla turer? Vad behöver vi mest?... Kunskap...förstås! Föreläsningar, filmer, böcker, handledning... MEN framförallt att få träffas öga mot öga med andra som lever i samma sorts familjebildning... Att få ta upp saker små eller stora, som är aktuella just idag och som någon annan kan hjälpa en med. Att få prata av sig tillsammans med andra som förstår precis... Att få uppmuntran när det känns svårt, beröm i medvind eller vad som känns gott precis idag... Ur detta hoppas vi så småningom kunna jobba fram varaktiga förändringar som gör våra uppdrag lättare. Att få det erkännande vi behöver, att få de resurser varje barn har rätt till osv...allt som gör att vi orkar fortsätta med det viktiga arbetet för barnens skull! Nu under vintern kommer vi att göra vad vi kan för att sprida oss i XYZregionen och börjar redan nu med träffar i Härnösand! Håll koll på oss via vår hemsida... Mvh Eva JallowEriksson för FR-XYZ Vi söker även fler kontaktfamiljer och särskilt förordnade vårdnadshavare. Intresserad? Kontakta Örebro kommuns kundtjänst, eller läs mer på orebro.se. orebro.se Familjehemmet

13 Svarta damen och spänning på burk Zap, zap, zap. Tvåan, femman, trean, fyran. Idrott, våld, frågesport, sex. Snabba tryck på fjärrkontrollen, kanaler som flimrar. Nä, det var inget. Från teven till datorn och spelet. Nä, det var tråkigt. Klick, klick, klick. Surfar på nätet, chattar lite. Nä, ingen kick. Jag tycker det känns som om jag slösar bort mitt liv när jag sitter så där och bara klickar och glor skriver han i sin loggbok på svensklektionen. Äventyr på burk. Spänning på nätet. Allt inom hemmets fyra väggar. Mina kompisar och jag, vi var alltid ute. Ute och glodde. Grisarnas skrik skar gällt från Larssons slakteri och vi skyndade dit. Det stank gödsel, blod och inälvor, vi klämde ihop näsan med tummen och pekfingret och Harry ropade försvinn, ungar! mellan knivsticken. Som fastspikade stod vi där och bevittnade hur grisen eller kalven förlorade sitt liv. Harry snittade och tömde kroppen på inkromet, skar bort extremiteterna och huvudet, hängde upp den stympade kroppen i kylrummet. Idag ska vi åka upp till fjällen på renslakt, sa fröken en vanlig novemberdag. Det tog en dryg timma med buss innan vi klev ut i de isande vindarna och soldiset bland lappkåtorna. Snötäckta vidder så långt ögat nådde med krokiga, låga björkar. En lappflicka jojkade och renarna drogs till det sköna lockljudet, rann nerför fjällbranten. Hundratals lätta klövar som knappt vidrörde marken fyllde fållan. Oroligt runt, runt roterade kropparna. Männen i sina färgranna dräkter svingade sina lasson, drog till sig de stolta djuren som broms ade sin död med raka framben. Knivar stacks pricksäkert mellan hornen, rätt ner i de mjuka, skallarna. Det rök ur värmen från de uppsprättade kropparna. Den vita snön fläckades av blod.. På fällar utbredda på marken, satt lappkärringarna. Med rödsolkiga händer kastade de njurar i en hög, hjärtan i en annan, lever i en tredje. Idag skyddas våra barn för verklighetens brutalitet men visat på burk fungerar inte våldscensuren. Som när Jonatan kom hem från grannen. Vi har tittat på Jägarna 2, vi. Mamman häpnar. Hur kunde ni få det, fanns det ingen vuxen i närheten? Marcus har egen dvd-spelare på sitt rum. Jägarna, en film tillåten från 15 år. Människor dödar och lemlästar i närbild. Som stora skogsmaskiner brakar sekvenserna rätt in i barns känsliga fantasivärld. De flesta skador sker i hemmen, säger statistiken. Skulle vi räkna alla de barn som brännmärks av outplånliga bilder, skulle det bli mångdubbelt fler. Långa grova fingrar i svarta skinnhandskar. En stum manshög gestalt, klädd i svart fotsid kappa. En laddad pistol gömd i ärmen, en kniv instucken i kängan. Vi ungar samlas i grupp och viskar hennes namn. Svarta Damen. Förklädd överlistar hon alla. Närsomhelst slår hon till, varsomhelst. Samtidigt långt borta och nära. Ett mord i södra Sverige, en änka med sorgeflor synlig, sedan uppslukad. Nästa dag, en taxichaufför mördad i Norrland, en svartklädd kvinna slinker ur taxin med en tårtkartong i handen. För oss ungar ständigt närvarande den hösten. Vi leker i skogsbrynet och det börjar skymma. Plötsligt hör hon tunga steg på stigen, ser en mörk skugga snett bakom. Svarta damen! Benen mjuknar, hjärtat bultar. Hon rusar därifrån, springer för livet. Hallå, ungar kom hem och ät! Det är Sannas pappa som kommit för att hämta hem oss till kvällsmaten. Otaliga var historierna om Svarta Damen, tagna ur vår egen fantasivärld. De sände kalla kårar utmed ryggraden, gav oss spänningsdosen, kicken. Gränserna har förskjutits. Till tvvärlden. Man tävlar, leker, spelar, bantar, lagar mat, handlar, motionerar (och onanerar?) framför burken. Kvällstidningarnas löpsedlar refererar inte till de viktiga världshändelserna utan till dokussåpornas konfliktfyllda vardag eller till Idols dramatik. Splash! Dunk! Krasch! Svisch! Pang! Filmljuden fyller dagens hus och lägenheter, den allt osmakligare vålds - menyn blir vardagsmat i våra hem? Varför? Har verkligheten blivit alltför tråkig och tillrättalagd? Fram för varningstexter på burkarna! Om man lever ett liv på burk är risken stor att man slutar som en inlagd sardin. Solveig Bergqvist Larsson FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar Kontakta oss gärna! Tfn: , , E-post: eller besök vår hemsida Familjehemmet

14 Du kan om du bara vill! Skärp dig! Du använder inte hela din potential! Det är bara att bita ihop och gilla läget! Du kunde ju igår! Alla andra fixar det ju! Så där kan man inte känna! Så där kan man inte tänka! Så där kan man inte göra! Om vi vill förstöra en människas själv känsla finns det många sätt att gå tillväga på. Att dagligen upprepa ovanstående fraser skulle kunna vara ett av de sätten. Ändå är fraserna vardag för många unga (och vuxna) med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. En anledning till att omgivningen ut - trycker sig såhär är troligtvis frustration. Att försöka och försöka, utan att något händer. Att tjata och tjata och ungen ändrar sig fortfarande inte, leder förstås till känslor av otillräcklighet. Som förälder/familjehemsförälder/omsorgsgivare/lärare upplever vi massor av frustration och känslor av otillräcklighet. Det är inte ett dugg konstigt och ingår liksom i sakens natur när vi har med människor att göra. Ibland behöver vi får ösa ur oss all den frustrationen. Det ligger liksom också i sakens natur. Vad som då borde ligga i sakens natur är a) att uttrycka denna frustration på det ställe där den hör hemma hos partner/ familjerådgivning/ handledning/ chef/ kollega samt b) att fundera på hur vi själva kan förändra vårt beteende och vårt sätt att prata så att vi och barnet förstår varandra. Att förklara hur det är att leva med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning är jättesvårt för de flesta barn och unga. Vi pratar om att personer med neuropsykiatriska diagnoser har ett annat sätt att tänka och ta in omvärlden än vad personer med typisk utveckling har. För den som har en diagnos är det egna sättet att tänka det naturliga, det är så man är född. En ung tjej med AST (autismspektrumtillstånd) som har läst mycket om människors sätt att tänka och förstå beskriver det så här: Jag kan inte förklara allt det som är olikt på ett sätt som du förstår. Du får helt enkelt lita på mig! På väggen hemma har jag en etsning av en konstnär med AST. Hon säger att den föreställer hennes hjärna. Bilden är ganska svår att begripa sig på, både vacker och lite skrämmande. Kanske är det just det som förenar oss människor: Vi är lite svåra att förstå sig på, både vackra och skrämmande på samma gång. Det vi kan göra som medmänniskor är att välja hur vi vill förhålla oss till varandra och till det som gör oss unika: Får vi finnas med alla våra svårbegripliga sidor utan att få vår självkänsla nerkörd i botten? Carolina Lindberg Handledare och utbildare inom autismspektrum Utbildning, konsultation, handledning och förstärkt familjehemsvård Handledarutbildning med inriktning mot familjehem Familjehemsutbildningar Handledning till professionsgrupper och familjehem Förstärkt familjehemsvård Börje Lindberg - Gull-Britt Lindberg - Lindberg Utveckling AB Är Du familjehem, släktinghem, kontaktfamilj/person? Vi finns för Dig! Bli medlem nu! Familjehemmens Riksförbund (FR) tel Familjehemmet

15 Apropå ålder: vetenskap eller diskriminering? Jag har funderat över hur gammal kan man vara som familjehemsförälder? Finns det någon absolut gräns uppåt och neråt eller är det handläggarnas godtycke som gäller så att det till och med är olika inom samma förvaltning? Finns någon uttalad eller outtalad norm som jag missat? Blir man tillsagd att man är för ung, för gammal eller är det bara att man inte får någon (mer) placering? I allt fler fall så ska man vara under 40 år om man ska ta emot småbarn/ förskolebarn enligt annonser jag läst. (Och gärna ha självgående äldre barn som kan fungera som förebilder för lånebarnet.) Hur rimmar det med att förstagångsföräldrarna blir allt äldre i Sverige? Och att det är allt fler som får egna biologiska barn fast de passerat 40 år, till och med ända tills de blir 50 år om man är kvinna? (Pappa kan ju män bli nästan hur länge som helst.) Och när slutar erfarenhet och lämplighet att väga tyngre än födelsebeviset? Finns det en gräns även för tonåringar? Kommer man som äldre erfaret familjehem bara ifråga som slasktratt? Dvs, när inget annat yngre ledigt familjehem finns och placering bara måste ske NU! Och får jag som ungt familjehem bara fysiskt krävande placeringar, eller? Att man sätter en önskad ålder är konstigt, tycker jag. Jag har flera familjehem i bekantskapskretsen, som med hästlängder klarar extremt krävande placeringar, där man om fördomarna fått råda aldrig skulle placerat multihandikappade barn, som jag som 30-åring aldrig skulle orkat, där familjehems föräldrarna är över 50 år och i tre fall över 60 år och orkar galant. Kan det vara så att vi familjehem faktiskt ägnar oss åt det vi är bäst och mest lämpade för? Att vi själva känner och vet vad vi kan och orkar och att handläggarna inte ska lägga sina egna värderingar på vad en normal familj orkar (eller för all del de själva) för att vi familjehem faktiskt inte är enligt normskalan? Jag pratade med en man som berättade att hans fostersyskon kom som nyfödd till hans då 50-åriga mor. I hela 49 år fanns hon kvar för sitt fosterbarn och givetvis för sina biobarn. Kan man begära mer och vad spelar åldern för roll på familjehemsföräldrarna om de gör det de ska när det placerade barnet ska återförenas med sin biofamilj så fort som möjligt, enligt gällande lagstiftning? Kan det kanske till och med vara så att DO borde inkopplas för att vi som grupp diskrimineras? Ja, en massa frågetecken. Har du syn - punkter eller faktiskt vet hur socialsekreterarna diskuterar så är jag tack - sam för respons! Ylva Gavell Söderström Forskningsprojekt vid Lunds universitet Har Du två barn i familjen som är styvsyskon eller fosterbarn, och som är mellan år gamla? Jag heter Bertil Persson och är forskare vid Lunds universitet och arbetar med forskning kring psykosocial miljö och personlighet. Hoppas Du/Ni vill hjälpa mig i min forskning. Syskonparen skall inte vara biologiskt relaterade med varandra (d.v.s. inte hel- och halvsyskon). Fosterbarn och styvsyskon som bor i samma familj efterfrågas och de skall vara mellan år gamla. Frågeformuläret tar c:a 20 minuter att fylla i. Garanterad anonymitet: Resultaten behandlas konfidentiellt och kan inte härledas till familjer eller individer som ställer upp i studien. Endast kön, ålder, släktskapskonstellation (styvsyskon/fosterbarn) och datum för testning finns redovisad på formulärets försättsblad. Man kan dra sig ur projektet även efter anmälan om deltagande, och när formulären är hemskickade. Enkel testprocedur så här går testningen till: Barnen besvarar frågorna i formuläret var för sig (viktigt att de inte jämför svaren med varandra!). Lägg sedan, var för sig, formuläret i ett vitt litet kuvert (bifogas). Klistra igen kuvertet. På ett separat blad anges släktskapskonstellation (styvsyskon, fosterbarn). De två förseglade vita kuverten och blanketten läggs i ett större kuvert (portot är betalt) som sedan läggs på brevlådan. Har Du frågor kontakta mig (se kontaktinfo nedan). Anmälan om deltagande och för hemskick av formulär/kuvert: Du kan anmäla Dig till studien på tre sätt: E-post: (Meddela postadress och typ av syskonkonstellation) Telefon: (Meddela postadress och typ av syskonkonstellation) Vanlig post(se talong nedan): Dr. Bertil Persson, Institutionen för Psykologi, Box 213, LUND Svarstalong om Du väljer vanlig post Jag har två (eller fler) barn (styvbarn, fosterbarn), mellan år, som är intresserade av att fylla i frågeformuläret. Skicka formuläret och portofritt svarskuvert till följande adress: Syskonkonstellation: Postadress: Familjehemmet

16 Morgan Alling är Fosterbarn På Barnrättsdagarna hade han en timme på sig att berätta om sitt liv. Jag kommer ihåg att han berättade att ingen såg honom, han fick byta både skola och fosterhem ofta tills han kom till rätt familj som både såg honom och till och med gav honom sitt namn. Det blev Morgans familj. Han har skrivit en bok om sitt fosterbarnsliv. Han sålde och signerade sin bok på Barnrättsdagarna. Efter att Maria Larsson hade talat om de fosterbarn som blivit illa behandlade inte skulle få någon ekonomisk ersättning såg jag Morgan vara upprörd hos Hubinette över att samhället svek dessa människor än en gång. Han påstod att trots att han är ett fosterbarn har det gått bra för honom. Han påstod till och med att han är en av de få som det har gått bra för. Morgan, min pappa var fosterbarn 1930 till 1948, det gick bra för honom. Min fosterson har varit fosterbarn under hela sin uppväxttid, det går bra för honom. Jag har en klient som har varit fosterbarn, det går bra för henne. Och så vidare. Min morbror var inte fosterbarn, det sket sig för honom. Min före detta granne var inte fosterbarn, han var varken nöjd eller lycklig. Och så vidare. Morgan, om du har bestämt dig för att vara Fosterbarn för hela Sveriges befolkning önskar jag att du förvaltar den rollen väl. Alla fosterbarn har sin unika historia, det finns likheter och olikheter. Som barn har man oftast inget behov av att analysera sin barndom. Om man är olycklig eller lycklig så är man det. Det är i vuxen ålder behovet av analysen av sin barndom uppenbarar sig. Hur var en och en gör den analysen baserar sig på många fler faktorer än just själva barndomen. Min favorit psykriatriker Ben Furman påstår att det är aldrig för sent för en lycklig barndom. Han påstår vidare att det är inte hur man har det utan hur man tar det. Lycka till Morgan Alling! Ni är många som det har gått bra för tack vare att ni har varit fosterbarn. Telle Söderberg, Fostermor Har du... engagemang tid och rum ordnade förhållande Tillsammans med oss kan du göra en insats Trygga hem skapar starka människor Vi söker... Stabila familjer som kan tänka sig bli familjehem för barn- ungdomar eller vuxna för längre eller kortare tid. Vi erbjuder dig... Regelbunden utbildning och handledning. Våra konsulenter besöker dig varannan vecka och du når oss dygnet runt om du behöver råd och stöd i ditt uppdrag. Ring oss så berättar vi mer Familjehemmet

17 Pantbanksförälder! Nu har jag ledsnat på att få samtal och besök av ledsna familjehemsföräldrar som efter många, många år ska medverka till hemflytt av barnen, som de lånat av biologföräldrarna. Hur kan man påstå att det är förenligt med Barnkonventionen och BBIC att barn som bott i bortåt tvåsiffrigt antal år i en annan familj ska flytta hem? Och hur kan man kalla det för hemflytt om barnen bott längre tid i familjehemmet än hos biologföräldern? I mina ögon är det bortflytt! Vilken vuxen tycker att det är okey att varje halvår vara tvungen att vara med om omprövning om den vuxne ska bo kvar på samma ställe? Och vilken vuxen tycker att det främjar anknytningen, att trots att man bott ihop i flera år, så kan man när som helst bli flyttad? Eller hur lång tid ska en biologförälder stöttas i sin tanke att familjehemstiden är överhoppningsbar tid? (Precis som att föräldradagar är överhoppningsbar tid i arbetslöshetskassans ögon.) Dessutom vill jag påminna om att många av barnen/ungdomarna har egna svårigheter så att även om man på papperet är tonåring så kanske man ligger på en betydligt yngre nivå när det gäller att välja. Dags för ett nytt begrepp: Permanent placering? För barnens bästa! Jag tycker inte: att det är rimligt att biologföräldern kan komma efter hur lång tid som helst och begära hemflytt. att det är rimligt att barnet inte får definitiva besked - när forskningen är glasklar att det är förödande att leva i ovisshet. att det är rimligt att ett barn eller ungdom ska tvingas väljas mellan familjehemsföräldrarna som ser till att skolan sköts, att rummet städas och att godis äts bara på fredagsmyset och biologföräldern som helst har barnet som kompis och gärna struntar i alla måsten. (Att barnet ofta väljer biologföräldern i sitt oförstånd är lätt att förstå tycker jag. Men det är förödande att barnet valt, för hur ska barnet senare kunna komma och säga: Det blev inte som jag tänkt mig. Får jag välja om?.) Därför tycker jag att vi ska införa ett nytt begrepp: Permanent placering (eller uppväxtplacering) där ALLA vet att om biologföräldern inte kan vara boendeförälder inom en viss tid, förslagsvis max 2 år, så övergår placeringen oavsett om det är enligt SOL eller LVU i permanent placering. Då misskrediteras inte biologföräldern som vissa socialsekreterare påstår skulle ske vid vårdnadsöverflyttning och BARNET får en fast punkt i tillvaron för att inte flyttas runt som en schackpjäs. En mervinst blir, tror jag, att vi familjehem vågar älska reservationslöst och slipper lägga en massa energi på att trygga barnet och medverka i hemflyttningsutredningar varje halvår. Detta vill jag att Familjehemmens Riksförbund ska driva, så vi har fokus på barnen och inte deras föräldrar! Permanent placering - nu! Ylva Gavell Söderström, också pantbanksförälder Hört hemma hos oss... Inför den planerade festmiddagen så förvarnar jag barnen att de åtminstone ska vara halvskapligt klädda. Muttrande försvinner de upp på sina rum och återkommer snyggklädda och sätter sig runt bordet. Mitt i måltiden reser sig en av tonåringarna upp för att hämta någonting och till allmän munterhet har han badbyxor på sig till finskjortan. Förvirrat tittar han på mig och säger: Sade du inte halvsnygg klädsel? Någon som tvivlar på Asperger-diagnosen? * * * * * * Sexåringen erbjuder sig gentilt en helgmorgon att göra morgonkaffet till oss vuxna. Med pappas hjälp sätts muggarna med vatten in i mikron innan han går på hundarnas morgonpromenad. Efter några minuter (det regnar) kommer han in och förvånat utbrister: Men! Är redan kopparna klara? Tvivlande känner han på muggarna och utbrister: Men... muggarna är ju kalla! Sexåringen tittar överlägset på honom och säger självklart: Ja! Jag vill väl inte bränna mig heller! * * * * * * Förvånat hittar jag en blå tuschpenna i en av amplarna på altan när jag ska vattna. Femåringen tittar förnärmat på mig när jag frågar: Vem? Varför? och håller upp pennan. Sårat säger femåringen: Jag har ledsnat på gula blommor! Jag vill hellre ha blå! Får man inte det? Familjehemmet

18 Debattartikel DN 13 september 2011 Maria Larsson, Barn- och äldreminister 500 miljoner satsas för att skydda barn i socialvården Regeringen avsätter en halv miljard under tre år för att stärka skyddet av utsatta barn. Regeringen har tagit skildringarna av vanvård av flickor och pojkar på största allvar. Det som hänt kan inte göras ogjort, men allt måste göras för att detta inte ska upprepas. Regeringen avsätter därför de närmaste tre åren en halv miljard - varav 140 miljoner under nästa år - för att förbättra skyddet, stödet och hjälpen till utsatta barn. Delar av Sveriges historia är mörk. Utredningen om vanvård har granskat övergrepp och vanvård av flickor och pojkar som varit placerade i den sociala barnavården. Cirka 900 personer har intervjuats och berättat om försummelser och övergrepp under sina placeringar i fosterhem eller institution. Regeringen har tagit skildringarna om försummelse och övergrepp på största allvar. Det som har hänt kan inte göras ogjort, men allt måste göras för att detta inte ska upprepas. De närmaste tre åren avsätts därför över en halv miljard kronor för att förbättra skyddet, stödet och hjälpen till utsatta barn. Redan under nästa år kommer 140 miljoner kronor att avsättas för att stärka skyddet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Barnskyddsutredningen lämnade år 2009 förslag för att stärka skyddet för barn och unga, liksom deras möjligheter till delaktighet och inflytande. Andra förslag handlar om krav på kvalitet, utbildning och säkerhet. Regeringen arbetar nu med flera förslag som finns i utredningens betänkande: 1. Varje barn som placeras ska få en egen socialsekreterare som ska besöka barnet regelbundet och prata enskilt med barnet vid dessa besök. Socialsekreteraren får ett uttalat ansvar att följa vården och hålla kontakt med barnet. Barnets skolgång och hälsa ska uppmärksammas särskilt. 2. Familjehemmen ska få bättre stöd. I Barnskyddsutredningen finns förslag om att det ska skrivas avtal mellan socialtjänsten och familjehemmet. Syftet är att uppdraget till familjehemmet blir tydligt och att det också klart framgår vad socialtjänsten ska ansvara för under placeringen. 3. Socialnämnden är skyldig att ha rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera missförhållanden i den egna verksamheten. Stödet till kommunerna i detta arbete ska stärkas. Det måste också utvecklas en medvetenhet om att oacceptabla händelser kan inträffa och en beredskap att göra allt för att undvika att så sker. 4. Ett nationellt program för ökad säkerhet i samhällsvården tas fram. Det behövs en struktur för hur socialtjänsten ska kunna få lättillänglig information om brister och kvalitet i ett tänkt familjehem eller institution, bland annat utifrån tillsynsrapporter. Metoder behöver utvecklas för risk- och händelseanalyser. 5. Vi vet att det i ett antal kommuner förekommer missförhållanden i vården, flertalet kända fall finns i familjehem. Regeringen avser därför även att se över möjligheterna för Socialstyrelsen att stärka uppföljningen av den sociala barnoch ungdomsvården på nationell nivå. Den sociala barn- och ungdomsvården har fått mycket uppmärksamhet för sina problem. Ett särskilt fokus har riktats mot barn och unga som är placerade i familjehem och HVB. Regeringen påbörjade därför redan förra mandatperioden ett systematiskt arbete med att stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Socialtjänstlagen har ändrats för att ge barn och unga bättre möjligheter att komma till tals. Regeringen har också stärkt förutsättningarna för att vården alltid ska ges i enlighet med kunskap och beprövad erfarenhet. Socialstyrelsen är numera tillsynsmyndighet och HVB för barn och unga ska tillsynas två gånger om året, ett besök ska vara oannonserat. Lex Sarah har förändrats, så att alla som arbetar inom socialtjänstens verksamheter ska vara skyldiga att rapportera om missförhållanden eller påtagliga risker för missförhållanden. Allvarliga missförhållanden ska rapporteras vidare till Socialstyrelsen oavsett om de avhjälpts eller inte. Ytterligare lagändringar har genomförts som innebär att vid inledandet av en barnavårdsutredning ska socialnämnden kunna tala med ett barn utan vårdnadshavarens samtycke, och utan att vårdnadshavaren är närvarande. Stat och kommun måste göra mer för att komma till rätta med brister och problem som uppstår när barn omhändertas. En placering av ett barn som far illa är den mest ingripande åtgärd som socialtjänsten kan vidta. Det får därför aldrig någonsin saknas kontroll, uppföljning och kvalitet i dessa beslut. Alla människor är färgade. Annars skulle man inte se dem. 18 Familjehemmet

19 Almedalen 2011 Att Fur skulle delta på Alme dalsveckan var bestämt redan sommaren innan, men vad som förväntades av FUR och vad vi FUR-ungdomar kunde förvänta oss var inte lika klart. Jag och Lena Andersson åkte iväg med glädje och stor nyfikenhet. Väl framme på Gotland hade vi ett möte med representanter från Familjehemmens Riksförbund (FR) och Forum för Familjevård (FfF) fick vi reda på att vi var välkomna att sitta panelen på två olika seminarier som FfF ordnade. Vi skulle inte berätta lite om FUR och vara beredda att svara på frågor om vår syn på saker och också delta i en eventuell diskussion. Vi fick också delta i ett seminarium som Riksförbundet för Förstärk familjevård ordnade. Det var väldigt intressant att vara en aktiv aktör på de seminarierna. Vi deltog också på olika semina rier som andra ordnade t.ex. Barn ombudsmannens seminarier på Barn - rättstorget. Sammanfattningsvis kan jag konstatera att Almedalsveckan var väldigt inspirerande vecka som gav oss både kunskap, inse vikten av FUR och uppmuntrande inför kommande FURaktiviteter på Almedalsveckan 2012 och i andra samlande samman hang. Tack till er alla som så väl tog hand om oss nybörjare på Almedalen. FUR ordnar Riksläger under höstlovet På måndag den kommer det att ordnas ett möte för medlemmar och blivande medlemmar. Mötets syfte är att dels informera om FUR, aktiviteter och också utse representanter som skall delta i FR:s styrelsearbete som adjungerade ledamöter. Mera information om det skall läggas på hemsidan och kommer att finnas på FURgruppens sida på Facebook. Nora Laimani, FUR Hört hemma hos oss... Sexåringen får besök av ett grannbarn. Hon tar av sig skorna men behåller mössa och jacka på. Sexåringen tittar på det märkliga beteendet och frågar: Ska du inte ta av dig mer? Grannbarnet tar ett bestämt tag om mössan och förklarar: Jag vill inte få ont i öronen igen! Sexåringen tittar förvånat på henne och säger med kraft: Du har väl inga öron i jackan, heller! * * * * * * 11-åringen kommer och lyckligt berättar att nu har hon slutat äta godis. Hur mycket tjänar jag? frågar hon oss i soffhörnet. Tja, varje vecka sparar du ju det du brukar handla godis för säger fadern lite förvånat över den i hans tycke onödiga frågan. VA! Får jag inget av er för det? säger hon upprört. Varför skulle du få det? frågar fadern som inte begriper någonting. Då kan jag ju lika gärna köpa godis i stället för att äta Oboy-pulver, säger 11-åringen mörkt. Familjehemmet

20 Familjehemsföräldern den stora spindeln i familjehemsvårdens nät Enligt socialstyrelsen (2010) är familjehemsvård den form av insats som används mest och anses vara den bästa vårdformen för barn- och ungdomar som behöver vård utanför det egna hemmet. Anledningen till att familjehemsplacering anses ge bättre förutsättningar för barnets emotionella utveckling är att familjelivet med vuxna föräldraersättare ger möjlighet till känslomässiga relationer och anknytning. De barn och tonåringar som placeras har oftast en stor problematik. De kan ha både känslomässiga och beteendemässiga pro blem såsom aggressioner och svårigheter med kamratrelationer. De har också ofta inlärningssvårigheter, låg självkänsla och är impulsiva. Verkar barnet helt vanligt så påverkas barnet ändå av separationen från den biologiska familjen och personer i deras vanliga omgivning, dessutom kan det vara jobbigt att flytta in i en helt ny familj. En placering är inte enkel, varken för familjehemsbarnet, de biologiska bar - nen eller för familjehemsföräldrarna. Familjehemsföräldrarna har oftast an - sva ret för den nya familjemedlemmen dygnet runt, årets alla dagar. Den kom petens som finns hos familjehemmen är unik, de är experter på sina upplevelser och sina behov av stöd och har i och med detta en bättre insyn i familjehemsvården än någon socialtjänst i världen kan ha. Men det finns enskilda socialsekreterare som tror att de vet precis hur det är att vara familjehem. De stänger förmodligen av både öron, ögon och sitt logiska tänkande. Hur ska man annars förklara att de inte reagerar på att den vuxna i familjehemmet gråter över den ekonomiska situationen? När familjehemsmamman som inte fått någon form av avlastning och chans till återhämtning, blir sjukskriven för utmattnings depression? Det står så fint i socialtjänstlagen (6 kap. 7 SoL) socialnämnderna har skyldighet att ge stöd och annan hjälp till de som vårdar barn enligt 6 (bland annat familjehem). Lagen, rapporter från socialstyrelsen och riks dagens revisorer, avhandlingar m.m skriver om och om igen att familjehemmen behöver bra förutsättningar för att kunna utföra sitt uppdrag enligt de krav som ställs. Jag undrar varför alla familjehem inte får chans till bra stöd och förutsättningar, är vi inte lika inför lagen i Sverige? Det ska satsas på utsatta barn minsann, 500 miljoner från regeringen går till den sociala barn- och ungdomsvården. Det låter ju fint. Maria Larsson (barn och äldreminister) skriver i Gävle Dagblad (110927): Med hjälp av en förtroendefull kontakt med socialsekreteraren kan barnet få ett stödjande och skyddande inslag i sin situation. Hon poängterar att det är skolgången och hälsan som ska få särskild uppmärksamhet, lösningen är enligt henne att alla barn ska få en egen socialsekreterare. Jag skulle vilja berätta för Maria Larsson att det är bra att barnen får en egen socialsekreterare, men hon kan hon garantera att denne socialsekreterare är välutbildad, har erfarenhet, är trevlig och förstår vad som sägs, har barnets perspektiv i fokus? Visst låter det som logiska förväntningar på en socialsekreterare som arbetar för barnets bästa? Men i min magisteruppsats vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Foto: Per Carlsson, Skog och Ungdom 20 Familjehemmet

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB

Utbildningar för. Familjehem. Arrangerade av Gryning Vård AB Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2012 våren 2013 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 3 Kulturmöten och kulturkrockar barnuppfostran i olika

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2009 våren 2010 Innehåll UTBILDNINGAR Temadag om ensamkommande flyktingbarn...sid 4 Barnuppfostran i olika kulturer...sid 5 De små sammanhangens

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén

FoU Södertörn 25 september 2014 - Gabriel Helldén Familjehem och jourhem på heltid sedan 14 år tillbaka. Mest barn med NPF Psykolog under utbildning Grundläggande utbildning i psykoterapi (steg 1) KBT Föreläser i ämnet inom psykiatri och habilitering

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag

Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Talarmanus för Surfa Lugnts föreläsning 40 minuter om ungas nätvardag Du kan välja att följa det ordagrant, eller använda det som stöd och/eller som inspiration. Manuset är uppdelat per bild i presentationen.

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Utbildningar för. Familjehem

Utbildningar för. Familjehem Utbildningar för Familjehem Arrangerade av Gryning Vård AB Hösten 2011 våren 2012 2 Innehåll UTBILDNINGAR En mötesplats för familje- och jourhem... sid 4 Barn och stress... sid 5 Unga och Internet tryggt

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA

VÅGA PRATA SEX MED BARNEN OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA - OTTARS FÖRÄLDRASKOLA Vad gör man om man sitter på en fin middag när ens barn plötsligt utbrister Min pappa har en jättestor snopp!. Journalisten och författaren Hillevi Wahl frågade sexualupplysare,

Läs mer

Familjehemmet. Humor bryter isen i fosterfamiljer Lyckade återföreningar visst finns dom? och fler intressanta artiklar

Familjehemmet. Humor bryter isen i fosterfamiljer Lyckade återföreningar visst finns dom? och fler intressanta artiklar Familjehemmet En tidning för och om familjevård Årgång 30 Nr 1 april 2012 Humor bryter isen i fosterfamiljer Lyckade återföreningar visst finns dom? och fler intressanta artiklar Har du... engagemang tid

Läs mer

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson

Låt intuitionen guida dig! 229:- av Hans Thörn med Catarina Rolfsdotter-Jansson PERIODENS ERBJUDANDE HEL av Hans Thörn med av Hans Thörn med Låt intuitionen guida dig! För att ett barn ska växa upp till en hel människa, som lever livet fullt ut och utnyttjar sin fulla kapacitet, räcker

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA

Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Tema: Varje barns lika värde och rätt till lika behandling LIKA OCH OLIKA Lika och olika Barnkonventionens artikel 2 säger att alla barn har lika värde och samma rättigheter. I svensk lagstiftning finns

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 05 / 2 0 06 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård AB hösten 2005 våren 2006. En mötesplats för familjehem Genom vårt utbildningsprogram vill

Läs mer

Familjehems- sekreterare 2014

Familjehems- sekreterare 2014 Familjehems- sekreterare 2014 inbjudan till konferens i Stockholm den 26-27 mars 2014 VÅRA TALARE Skolfam Rikard Tordön Nationell samordnare Sveriges Kommuner & Landsting Hampus Allerstrand Förbundsjurist

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23. aktuellt. för familjehem. Barn till utvecklingsstörda. Tema: föräldrar

Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23. aktuellt. för familjehem. Barn till utvecklingsstörda. Tema: föräldrar Familjevårdens Centralorganisation Nr 5 2006 Årgång 23 aktuellt aktuelltmagazin för familjehem Tema: Barn till utvecklingsstörda föräldrar 1 Nr 5-06/Årgång 23 aktuelltmagazin utges av FaCO Familjevårdens

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB

Grafisk design & illustrationer: Peter Sundström, PS Design AB Att umgås med barn Denna folder är producerad av Luleå kommun. Vi har utgått ifrån och inspirerats av en folder från Skaraborgs läns landsting och omarbetat den till en nyare variant. Grafisk design &

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009.

Utbildning för familjehem. arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. A k t u e l l t o m u t b i l d n i n g 2 0 08 / 2 0 09 Utbildning för familjehem arrangerade av Gryning Vård hösten 2008 våren 2009. 2 Innehåll 2008-2009 3 Introduktion 4 Mitt, Ditt eller Vårt uppdrag!?

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är: Ung med ADHD Det här faktabladet är skrivet till dig som är ung och har diagnosen ADHD. Har det hänt att någon har klagat på dig när du har haft svårt för att koncentrera dig? Förstod han eller hon inte

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i

Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Socialpsykiatriskt forum konferens i Stockholm 2012-03-21. Makt och tvång ur mitt perspektiv. Jag heter Ingela Håkansson, är 37 år och bor i Östersund. Jag sitter med i Brukarrådet för Område Psykiatri

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Josefine Ottesen Boken handlar om: Boken är en grekisk saga, som handlar om den grekiske pojken Teseus. Han börjar bli tillräckligt gammal, för att lämna sin mamma och morfar. Han vill

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL

Familjehemsdagar VÄLKOMMEN TILL 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL VÄLKOMMEN TILL Familjehemsdagar 6-7 OKTOBER I SUNDSVALL Under Familjehemsdagarna tar vi del av varandras erfarenheter och berikar oss med ny kunskap från intressanta föreläsningar. Du är varmt välkommen!

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Autismspektrumtillstånd

Autismspektrumtillstånd Autismspektrumtillstånd Beskrivning och hjälp till dig som möter barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd 2 Den här broschyren ger en beskrivning av vad autismområdet är och kan vara till hjälp för

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Barns upplevelser av instabil samhällsvård

Barns upplevelser av instabil samhällsvård Barns upplevelser av instabil samhällsvård En studie baserad på intervjuer med 12 barn i åldern 8-18 år. Om barns upplevelser av instabil samhällsvård och deras relationer till föräldrar, vårdgivare och

Läs mer

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme

Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme Co funded by the European Union s Fundamental Rights and Citizenship Pregramme 1 Alla barn har samma rättigheter och är lika värdefulla. Varifrån du kommer, t ex vilket kön, språk, religion och hudfärg

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2

En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet. Vägledning vecka 2 i En 34 veckors onlinereträtt i det dagliga livet Vägledning vecka 2 Vägledning: Vi tittar närmare på våra berättelser Vår historia från djupet När vi granskade vårt livs historia i fotoalbumet förra veckan,

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken

De falska breven. Arbetsmaterial till. Om boken Om boken Boken handlar om en tjej som får ett brev från Erik. Erik har hon känt för länge sedan. Då var han tyst och blyg men nu är han annorlunda, mer mogen. De skriver flera brev för att till slut träffas.

Läs mer