Kulturområdet inom Region Skåne

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturområdet inom Region Skåne"

Transkript

1 Kulturområdet inom Region Skåne En granskning på uppdrag av Region Skånes revisorer Maj 2007 Bo Nordestedt Jan Svanell

2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 5 3. Uppdraget Arbetsmetodik 6 5. Kultur Skåne Många roller och kulturområden Styrningen och målen Region Skåne som ägare av kulturinstitutioner Våra iakttagelser Verksamhetsbredden får konsekvenser Stor öppenhet och intresse för utveckling De övergripande målen Styrning genom bidrag Finansiär och utvecklare en rollkonflikt? Uppföljning Samverkan med kommuner och andra aktörer Malmö Opera och Musikteater AB samt Skånes Dansteater AB Diskussion och slutsatser

3 1. Sammanfattning Svanell Konsult AB har fått revisorernas uppdrag att genomföra en granskning av Region Skånes arbete på det kulturinriktade området. Uppdraget har framför allt varit att ge revisorerna ett generellt underlag för att bedöma hur regionen arbetar med utvecklingen inom kulturområdet. Men en specifik frågeställning har också handlat om vilka effekter som kan konstateras till följd av Regionens nya roll som huvudägare i Malmö Opera och Musikteater och Skånes Dansteater. Genomförandet av granskningen har i huvudsak baserats på datainsamling genom strukturerade intervjuer kompletterade med insamling av tillgänglig skriftlig dokumentation. Resultatet av granskningen redovisas i denna rapport. Styrning av kultur är på många sätt mer komplex än styrning av mera krasst produktionsinriktade verksamheter. Det gäller här att finna en rimlig balans mellan konstnärlig frihet och utveckling å ena sidan och graden av styrning genom val av inriktning, omfattning och kvalitet å andra sidan. Granskningen visar att Kultur Skåne fortlöpande arbetar med att hantera denna balansgång. Vi har noterat en stor öppenhet inom förvaltningen inför dessa svårigheter och ett stort intresse av att finna nya och effektivare metoder för den egna styrningen och uppföljningen inom kulturområdet. Den kritik som framförts i tidigare granskning av revisorerna har tagits på allvar och en rad olika åtgärder har initierats I den nu genomförda granskningen kan vi konstatera att de övergripande målen för Region Skåne och dess engagemang på kulturområdet hålls aktuella i en levande och fortlöpande dialog. Av de fyra övergripande målen har kulturnämnden valt att fokusera på målen attraktionskraft och balans, för att på så sätt också bidra till bärkraft och tillväxt. Fortfarande saknas visserligen en entydig och konkret definition av vad dessa mål innebär, men målen är utan tvekan kända och föremål för diskussion inom alla verksamheter. Rapporten pekar även på svårigheterna att i en och samma funktion förena uppgifterna som bidragsgivare och utvecklare av kultur Vi konstaterar också att Kultur Skåne aktivt tagit initiativ till att utveckla samarbetet med Skånes kommuner och andra aktörer. Samarbetet fungerar i regel på ett bra sätt, där inte minst regionbiblioteket är en av föregångarna. 3

4 Med en i grunden positiv beskrivning av regionens arbete på kulturområdet innehåller rapporten också vissa impulser till ytterligare åtgärder: Man bör vara än mer tydlig i nedbrytningen av hur man valt att tolka balansmålet, respektive attraktionsmålet inom varje enskild verksamhet och söka konkreta och mätbara indikatorer på om dessa mål uppfylls. Styrningen av verksamhetsinnehåll och verksamhetsmål kopplade till den bidragsgivning som sker behöver vidareutvecklas och göras skarpare än hittills. Det innebär också fler uppdragsöverenskommelser än idag. För närvarande är bara drygt hälften av den totala bidragsgivningen reglerad i uppdragsöverenskommelser. Folkbildning och kulturpedagogik är två exempel på områden där vi önskar se förändringar i styrning och beslutsordning. Även uppföljningen är ett fortsatt klart utvecklingsområde. Önskekvisten införs nu som en metod för utvärdering av några större institutioners verksamhet. Detta är ett mycket intressant och lovvärt initiativ som dock måste kompletteras med andra metoder, system och rutiner för den fortlöpande uppföljningen av olika verksamheter. Takten i det utvecklingsarbete som pågår måste enligt vår bedömning intensifieras. Region Skånes nya roll som huvudägare i Malmö Opera och Musikteater och Skånes Dansteater har haft klart positiva effekter helt i linje med syftet bakom ägarförändringen. En mer stabil ekonomisk bas för institutionerna och en tydligare markering av deras funktion som regiongemensamma kulturresurser är några viktiga sådana effekter. Kultur Skåne upplever i sin roll som bidragsgivare också ett förbättrat samtalsklimat i umgänget med institutionerna. Ett problem kan möjligen vara att regionens dubbla roller som ägare och bidragsgivare utövas av regionstyrelsen respektive kulturnämnden. Från institutionernas sida upplevs inte alltid dessa båda parters agerande som samstämmigt. Vi riktar i rapporten också uppmärksamhet mot samarbetet med Kulturrådet och hanteringen av den statliga kulturpåsen. Det kan tolkas som att skåningarna för närvarande missgynnas av denna lösning, genom en lägre årlig uppräkning av de statliga bidragen. Detta kan vara ett observandum i de fortsatta kontakterna med Kulturrådet och inför medelsfördelningen för kommande år. 4

5 2. Bakgrund Kulturområdet är en viktig del av Region Skånes verksamhet. Revisorerna har beslutat att genomföra en granskning avseende bl.a. styrning av verksamheten, fördelning av bidrag utifrån ambitionen om tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Svanell Konsult AB har fått revisorernas uppdrag att genomföra denna granskning. Resultatet av granskningen redovisas i denna rapport. 3. Uppdraget Uppdraget har varit att ge revisorerna ett underlag för att bedöma hur Region Skåne arbetar med det kulturinriktade området. En nyckelfråga är om arbetet organiseras, planeras och genomförs på ett sätt som kan ge de resultat som förväntas och är önskvärda? I granskningen har ingått att belysa följande frågeställningar: - Hur arbetar Regionen inom kulturområdet, centralt och lokalt, med prioritering och resursfördelning relaterat till de övergripande målen? - Är målsättningarna kända, förankrade och tillämpade på ett likartat sätt inom Regionens olika verksamheter? - Är eventuella avvikelser mot målsättningarna motiverade utifrån objektiva och sakliga kriterier? - Hur sker gränsdragningen i ansvarsfrågor mellan kulturnämnden och andra aktörer? - Vilka effekter kan konstateras som en följd av Regionens roll som huvudägare i Malmö Opera och Musikteater och Skånes Dansteater? Är effekterna i linje med de initiala målsättningarna? - Hur fungerar samarbetet med kommunerna och andra viktiga intressenter i relation till de övergripande målen? - Vilka åtgärder har vidtagits med anledning av den granskning som revisorerna genomförde 2005? Granskningen har, förutom det regionövergripande perspektivet, omfattat samtliga regionens kulturområden. I uppdraget har vidare ingått att ge impulser till verksamhetsförbättringar om granskningen visar på sådana behov. 5

6 4. Arbetsmetodik Genomförandet av granskningen har i huvudsak vilat på datainsamling genom strukturerade intervjuer kompletterade med insamling av tillgänglig dokumentation. Eftersom kulturnämndens ansvarsområde är synnerligen brett (bl.a. samarbete med 200 institutioner) har granskningen därför varit dels generell vad gäller utvecklingen av kulturen i Regionen, dels specifik med fördjupad granskning av Malmö Opera och Musikteater AB samt Skånes Dansteater AB. Arbetet har omfattat följande aktiviteter: 1. Upptaktsmöte med uppdragsgivaren 2. Insamling och genomgång av tillgänglig dokumentation 3. Strukturerade intervjuer med: a. Förvaltningsledningen vid två tillfällen b. Intervjuer med förvaltningens kulturutvecklare, stabschefer och chefer för verksamheter i egen regi. c. Intervjuer med ledningarna för Malmö Opera och Musikteater samt för Skånes Dansteater d. Intervju med representanter för Kommunförbundet Skåne och Malmö stad samt Bromölla och Höganäs kommuner för att få en bild av samarbetet med kommunerna. 4. Sammanställning och analys inklusive utveckling av ev. förslag till förbättringsområden 5. Färdigställande av föreliggande rapport. 6

7 5. Kultur Skåne 5.1 Många roller och kulturområden Kultur Skåne arbetar inom ett mycket omfattande och mångfacetterat verksamhetsområde. Det är varken möjligt eller avsikten att i en kortfattad rapport som denna ge en rättvisande beskrivning av allt detta arbete. Men en mycket övergripande sammanfattning kan ändå tjäna som ram för redovisningen av våra iakttagelser. Region Skånes uppgift är att främja regionens utveckling. Kulturen har en speciell roll i att skapa en attraktiv och livskraftig miljö. Det är därför naturligt för Region Skåne att spela en framträdande roll på kulturområdet. Region Skåne har påtagit sig flera roller i arbetet med att stärka och utveckla kulturen i Skåne. Bland rollerna finns att vara: - Utvecklare och pådrivare, - Idégivare och inspiratör, - Katalysator och mäklare, - Rådgivare, - Bidragsförmedlare och - Bidragsgivare. Kulturnämnden och dess förvaltning Kultur Skåne har fått uppgiften att utöva dessa roller. Utvecklingen av kulturen i Skåne sker ofta i samverkan med andra aktörer, inte minst med de skånska kommunerna. Kultur Skåne har själva definierat sin roll till att vara ett kompetenscentrum för kulturfrågor. Kärnområdena utgörs främst av: - teater - dans - musik - film - konst - museer - kulturarv - arkiv - litteratur - bibliotek 7

8 - folkbildning och - kulturpedagogik. I egen regi driver Kultur Skåne följande verksamheter: - Regionbibliotek Skåne - Konstkansli - Skoltjänsten med Terra Scaniae skånes historia på internet - Kultur i vården (i samverkan med Kommunförbundet Skåne). Utöver detta deltar Kultur Skåne i en rad olika samverkansprojekt med olika aktörer, där graden av engagemang och insatsernas karaktär varierar. Kontakterna med bidragsmottagare inom olika kulturområden sker främst genom förvaltningens kulturutvecklare, med inriktning mot var sitt kulturområde För närvarande pågår också en översyn av förvaltningens organisation kring kulturutveckling för barn och unga. Detta innebär att Skoltjänsten samt de tre konsulenterna inom amatörteater, dans och ungkultur samlas i en ny enhet för barn och unga. Eftersom barn och unga är en prioriterad målgrupp för kulturnämnden är avsikten att genom denna gemensamma enhet för kultur som riktas till barn och unga, skapa en regional tydlighet och en bättre överblick över vad som erbjuds denna viktiga målgrupp. 5.2 Styrningen och målen Styrning av kultur är delvis annorlunda än styrningen av mera krasst produktionsinriktade verksamheter som sjukvård, kollektivtrafik eller industri. Inom kulturområdet gäller det att finna en rimlig balans mellan konstnärlig frihet och utveckling å ena sidan och styrning genom val av inriktning, omfattning och kvalitet bl.a. genom ekonomiskt och annat stöd. Detta ger också konsekvenser för uppföljningen av verksamheterna, där man till viss del måste finna andra metoder förutom de mera gängse. Styrningen av verksamheten tar sin utgångspunkt i det strategiska dokumentet Växa med kultur Region Skånes kulturpolitiska program. Dessutom har Kulturnämnden fastställt ett antal styrdokument, bland vilka finns: - Verksamhetsplaner - Budget - Handlingsplaner och utvecklingsplaner för olika kulturområden 8

9 - Riktlinjer för utvecklingsbidrag, produktionsbidrag, verksamhetsbidrag och bidrag till kultur i vården- projekt. Eftersom Kulturnämnden spänner över ett brett kulturområde finns en stor mängd dokumentation i form av både övergripande styrdokument och mera detaljerade planer för olika kulturområden. Dessa har alla sin utgångspunkt i Växa med kultur. De strategiska målen för Region Skånes engagemang i utvecklingen av Skåne kulturverksamhet har samlats i fyra målområden. Dessa övergripande mål gäller också för arbetet på kulturområdet: - Balans - Attraktionskraft - Tillväxt - Bärkraft På kulturområdet har man av dessa valt att särskilt fokusera på målen om Balans och Attraktionskraft för att på så sätt också skapa förutsättningar för tillväxt och bärkraft. Attraktionsmålet uttrycker Kultur Skåne på följande sätt: Vi ska öka Skånes attraktionskraft genom att tillvarata och utveckla den samlade styrkan i Skånes kulturutbud och öka dess synlighet. Balansmålet kan sammanfattas som Hela Skåne skall leva, eller mera fullständigt: - Vi ska förbättra balansen i Skåne genom att aktivt stödja kultur- och kunskapsbaserad utveckling i alla delar av Skåne. Vi vill göra kulturen mer tillgänglig och öka delaktigheten i kulturlivet I en tidigare revisionsinsats från 2005 framkom att det fanns vissa svårigheter att tolka innebörden och drivkraften i framförallt målet om Balans. Vi kommenterar detta längre fram i vår rapport. Kultur Skåne har tre huvudstrategier för sin verksamhet samverkan, sektorsstöd och profilering. Genom bred samverkan har man möjlighet att nå målen och bidra till Skånes utveckling. Sektorsstöd innebär i första hand kompetens- och utvecklingsstöd samt medfinansiering. Den tredje strategin, profilering, handlar om att identifiera och lyfta fram det som kännetecknar Skåne som kulturregion. 9

10 6. Region Skåne som ägare av kulturinstitutioner Region Skåne har även rollen som ägare av kulturinstitutioner med regional betydelse. Sedan år 2006 är Region Skåne till 90 % ägare av Malmö Opera och Musikteater AB samt av Skånes Dansteater AB. Resterande aktier andel ägs av Malmö Stad. Ägaransvaret inom Region Skåne åvilar Regionstyrelsen och inte Kulturnämnden. För Kultur Skåne är regionens egna institutioner Malmö Opera och Musikteater AB samt Skånes Dansteater AB närmast att betrakta som två av många mottagare av statliga och regionala kulturbidrag. I denna granskning har även ingått att särskilt granska om övertagandet av huvudansvaret för Malmö Opera och Musikteater (MOMT) respektive Skånes Dansteater (SDT) motsvarat de mål och intentioner som fanns inför att Region Skåne blev huvudägare. Det främsta skälet till ägarförändringen var behovet av att fullfölja och tydliggöra konsekvenserna av den ekonomiska reglering som skedde i samband med bildandet av Region Skåne. Ett av de områden som omfattades av skatteväxling var den kulturverksamhet i Malmö som betraktades som regional. Skatteväxlingen avsåg endast ett finansiellt ansvar, medan verksamhetsansvaret blev kvar i Malmö Stad. Malmö Stad var alltså ensam ägare till bl.a Malmö Opera och Musikteater AB och Skånes Dansteater AB, samtidigt som Region Skåne hade ett betydande ansvar för institutionernas årliga finansiering. Detta förhållande medförde problem och ledde till en osäker och splittrad bild avseende institutionernas långsiktiga utveckling. I och med ägarförändringen fullföljdes alltså skatteväxlingen genom att regionen även övertog ägaransvaret för de institutioner i Malmö som hade den tydligaste regionala profilen. Det andra syftet med ägarförändringen var att ytterligare stärka Region Skånes roll som pådrivare och samordnare i den regionala kulturutvecklingen. Att genom samspel på regional nivå på bästa sätt tillvarata institutionernas resurser och skapa en bred uppslutning bakom kultursatsningarna. Ett övertagande av Malmö Opera och Musikteater samt Skånes Dansteater sågs som ett led i denna utveckling. Det innebar också en ambition att ytterligare tydliggöra dessa institutioners roll som regionala resurser med en ökad regional verksamhet och en stark förankring i hela regionen. 10

11 7. Våra iakttagelser 7.1 Verksamhetsbredden får konsekvenser Kultur är ett mångfacetterat begrepp vilket bl.a. inbegriper att verksamheten omfattar många olika kulturområden. Detta har politiskt hanterats på olika sätt, bland annat genom att Kulturnämnden under föregående mandatperiod arbetade med olika arbetsgrupper inom nämnden. Komplexiteten och de många olika kulturområden där Kultur Skåne verkar gör att förvaltningen till sin natur kan vara svår att hålla ihop och därmed svår att styra. Till detta kommer att förvaltningen är utlokaliserad runt om i Skåne och att verksamheten i sig skall och måste vara kreativ, ja i vissa avseenden experimentell och kanske vidlyftig. Dessa förutsättningar kräver synnerligen tydlig målstyrning inom relativt fria tyglar. Sedan årsskiftet provas en ny ledningsstruktur som kan ge förutsättningar för att synliggöra och skapa dialog kring alla kulturområdena (kallas verksamhetsforum). Dessutom finns en mindre ledningsgrupp för att skapa en smidig administrativ ledningsprocess. En metod för att ytterligare öka koordinationen mellan de olika kulturområdena är planeringen för att etablera ett särskilt fokus på barn- och ungdomskultur. Detta är ett arbete som bl.a. ska mynna ut i en handlingsplan för barn och ungdomar där olika resurser koncentreras kring denna målgrupp. Vidare har förvaltningen på ett systematiskt sätt arbetat med att skapa dialog och ett samarbete med de skånska kommunerna, liksom med hela Öresundsregionen inom några av arbetsområdena (inte minst skoltjänsten). Bland föregångarna för samverkan mellan Regionen och kommunerna förefaller Regionbiblioteket ha skapat särskilt bra förutsättningar. Till detta kan en tradition där biblioteken har varit ömsesidigt beroende av varandra för att klara en bra service till invånarna ha bidragit. 7.2 Stor öppenhet och intresse för utveckling. Vi har i förvaltningen noterat en stor öppenhet och ett stort intresse för utveckling. Att finna nya arbetsformer och nya former för styrning och uppföljning av de olika kulturverksamheter man är satt att leda är en viktig fråga på förvaltningens agenda. Det är också tydligt att mycket hänt på detta område under den tid som gått från föregående granskning. Rapporten från denna är känd av många inom förvaltningen och en stor del av den interna dialogen har ägnats åt att diskutera former för styrning och uppföljning av olika verksamheter. Särskilda resurser har också avsatts för utveckling av förvaltningens interna processer. 11

12 Konkreta resultat syns bland annat i form av en mer strukturerad, välförankrad och genomarbetad verksamhetsplan och förberedelser för test av en ny uppföljnings- och utvärderingsmetod. Vi återkommer till detta längre fram. 7.3 De övergripande målen Kultur Skåne har här valt att fokusera på att arbeta med Balans och Attraktionskraft som de mål man närmast kan utveckla för att på så sätt också bidra till Bärkraft och Tillväxt i Skåne. Denna granskning visar att det finns en levande och ofta positiv dialog kring innebörden i målen. Målet om balans har bland annat inneburit en medveten och tydligt ökad turnéverksamhet bland de granskade institutionerna. Granskningen visar också att balansmålet måste få delvis olika tolkningar och innebörd beroende på varje kulturområdes karaktär. Målen om Balans och Attraktionskraft ligger på en så övergripande och abstrakt nivå att det krävs mycket tydliga, nedbrutna och uppföljningsbara mål för verksamheterna. Denna iakttagelse kan även appliceras på flertalet av de uppdragsöverenskommelser som granskats. Vår bedömning är att det här finns en påtaglig utvecklingspotential. I arbetet med att tydliggöra mål ingår att genomföra prioriteringar mellan olika krav och önskemål. Några av de intervjuade har självkritiskt sagt att inom kulturområdet prioriterar vi allt! Det ska dock tilläggas att Kulturnämnden gjort en prioritering av barn- och ungdomskulturen genom en särskild profilering. Vårt intryck är alltså att de båda målen Balans och Attraktionskraft verkligen hålls levande i en fortlöpande dialog i förvaltningen, men också inom de olika verksamhetsgrenar som ingår i kulturområdet. Här finns fortfarande ingen entydig måldefinition, vars konkreta innebörd är självklar i den enskilda situationen, men det kanske inte heller, varken är nödvändigt eller lämpligt. En enkel formulering av balansmålet vi mött är följande Hela resursen till hela regionen. Vad detta kan innebära i varje enskild beslutssituation eller i varje enskild kulturverksamhet måste bli föremål för en fortlöpande dialog. Vår uppfattning är att detta också sker på ett tillfredsställande sätt. Förbättringspotentialen ligger i att med konsekvens och uthållighet knyta ihop denna dialog i tydligt nedbrutna konkreta och uppföljningsbara mål inom respektive verksamhetsområde. 12

13 7.4 Styrning genom bidrag - uppdragsöverenskommelser Av kulturnämndens budget för år 2007 på ca 366 Mkr, avser knappt 27 Mkr, eller drygt 7 % verksamheter i egen regi, där Kultur Skåne alltså har såväl verksamhetsansvar som ekonomiskt ansvar. Drygt 10 Mkr, eller ca 3 % av budgeten, är disponibla medel för riktade bidrag, egna projekt, tillgängliga utvecklingsmedel, kulturpris och stipendier. Men resterande 90 % av kulturnämndens budget avser olika former av bidrag till olika institutioner eller organisationer där den slutliga användningen av budgetmedlen styrs av andra än Kultur Skåne. Av dessa avser 68 Mkr basfinansiering av kulturinstitutioner i Malmö enligt överenskommelse med Malmö Stad. 143 Mkr utgörs av den statliga Kulturpåsen, där Skåne som ensam region fått ansvaret för prioritering och fördelning av statliga verksamhetsbidrag inom regionen. Knappt 83 Mkr är regionala verksamhetsbidrag och nästan 36 Mkr är bidrag till studieförbund och ungdomsorganisationer. Att styra, påverka och följa upp användningen och resultaten av hur dessa 90 % av resurserna används är avsevärt mer komplicerat och krävande än att styra verksamheter man själv förfogar över. För de större institutionerna sker detta genom uppdragsöverenskommelser. Vår uppfattning är att sådana uppdragsöverenskommelser behöver tecknas för fler områden och institutioner än hittills. Granskningen visar också att befintliga överenskommelser i flera fall är allmänt hållna och att mål och syften med bidragen kan beskrivas tydligare. Inte minst gäller detta en konsekvent och konkret nedbrytning av de övergripande målen om attraktivitet och balans. Vissa viktiga bidragsområden saknar idag helt någon form av uppdragsöverenskommelser. Det gäller t.ex bidragen för Kulturpedagogik. När det gäller bidragen till studieförbund har kulturnämnden en överenskommelse med Skånes Bildningsförbund med regelverk för den slutliga fördelningen som också sköts av bildningsförbundet. Här lämnas alltså en klumpsumma på ca 27 Mkr utan vidare påverkan av fördelningen och egna möjligheter till direkt styrning och uppföljning. Detta förhållande kompliceras ytterligare av att Skånes Bildningsförbund på detta sätt får den dubbla rollen av bidragsgivare och intresseorganisation. Vi anser inte att detta är en tillfredsställande form av bidragsstyrning. 13

14 Bidragen till kulturpedagoger som lämnas till olika institutioner, totalt 5,5 Mkr, lämnas utan uppdragsöverenskommelser. Detta påverkar menligt möjligheten för Kultur Skåne att få direkt medverkan i olika projekt och aktiviteter som prioriteras framför allt för målgruppen barn och unga. Det finns en medvetenhet om svårigheterna med att i praktiken använda sig av styrning genom bidrag och uppdragsöverenskommelser. I regionstyrelsens beslutsunderlag till regionfullmäktige inför övertagandet av Malmö Opera och Musikteater och Skånes Dansteater kan vi läsa följande om synen på uppdragsbeskrivningar: Överenskommelserna skall på intet sätt ingripa i eller begränsa den konstnärliga friheten. De skall däremot vara ett stöd för verksamheten bl.a i att de bör vara fleråriga med klargörande om bidragsnivåerna för mera än ett år i taget. Citatet speglar väl komplexiteten och behovet av balansgång i hur uppdragsöverenskommelserna utformas. Vi manar därför till viss försiktighet i kraven på att snabbt formulera kraftfulla och tydliga överenskommelser. Dessa bör snarare utvecklas i en dialog mellan bidragsgivare och mottagare. Riktningen ska vara klar men dialogen och processen måste få ha sin gång. 7.5 Finansiär och utvecklare av kultur en möjlig rollkonflikt? Kulturnämnden och förvaltningen har två roller som i vissa fall kan vara svåra att förena. Dels är man bidragsgivare och förmedlare, dels ska man vara utvecklare av kulturen. Kulturnämnden svarar bl.a. för fördelningen av Region Skånes bidrag till kulturlivet i Skåne och de statliga bidragen till de regionala kulturinstitutionerna. Dessutom ska nämnden svara för stöd, initiativ och samverkan i utvecklingsprojekt inom området. En viktig uppgift är att främja kulturutveckling genom ekonomiskt stöd. Detta gäller både de institutionella och de fria konsterna. Inför att bidrag ges tecknas som tidigare nämnts i vissa fall en uppdragsöverenskommelse med aktuell mottagare. Dessa två roller och arbetsuppgifter är på tjänstemannanivå förenade i funktionen som kulturutvecklare (inom förvaltningen finns tre tjänster som kulturutvecklare). Kulturutvecklarna har en svår uppgift att förena rollerna som bidragshandläggare och utvecklare. Att samtidigt som man till viss del kan ses som myndighetsutövare med uppgift att bedöma verksamheter och bidragsansökningar från dessa, kunna fungera som katalysator och pådrivare som stimulans för utvecklingen inom det kulturområde man ansvarar för kan vara komplicerat. 14

15 Risken är stor att man från institutionerna och bidragsmottagarnas sida i första hand uppfattas som bidragshandläggare och inte i så hög grad som den utvecklare man har ambitionen att vara. Det finns också en risk att man i det egna utvecklingsarbetet främst ser bidraginstrumentet som det främsta verktyget för att bidra till utveckling och i mindre utsträckning använder sig av alternativa vägar. Skoltjänsten och den under uppbyggnad varande nya enheten för Barn- och unga är ett bra exempel på att det kan finnas många andra vägar att som katalysator bidra till kulturutvecklingen utan att använda sig av bidragsgivning som stimulans för utveckling. Även regionbibliotekets arbetssätt som samordnare, stöd och pådrivare ses som en förebild och modell för det framtida arbetssättet inom Kultur Skåne. Förvaltningsledningen är i hög rad medveten om svårigheterna i rollen som kulturutvecklare och arbetar med att på olika sätt stödja dessa i arbetet och i utvecklingen av denna svåra roll. Ett annat observandum är det faktum att det i regionförsöket ingår att den s.k. kulturpåsen från Statens Kulturråd fördelas på regional nivå i Skåne. Detta innebär att Kulturnämnden har möjlighet att fördela det statliga bidraget utifrån lokala prioriteringar och på sätt frångå de prioriteringar som görs på riksnivå. Mot bakgrund av de intervjuer som genomförts framgår det att Kulturrådet förefaller ha en delvis annan syn på prioriteringarna än de som görs regionalt. Till detta kommer att uppräkningen av kulturpåsen för Skånes del inte fullt ut motsvarar den uppräkning som görs för andra delar av landet. Denna komplikation har särskilt tydliggjorts vid intervjuer med ledningarna för Skånes Dansteater samt Malmö Opera och Musikteater. Hanteringen av kulturpåsen utgör för närvarande en komplikation i relationen mellan institutionerna och regionen, men rimligtvis även i relationen mellan regionen och Kulturrådet. 7.6 Uppföljning Inom förvaltningen finns ett stort intresse för frågor som rör utvärdering och uppföljning. Flera av de intervjuade har i detta sammanhang pekat på att föregående revisionsinsats visade på brister i uppföljningsarbetet och att det nu finns ett stort intresse för att utveckla metoder för systematisk uppföljning. Den uppföljning som görs idag är fundamental, dvs. man försöker fånga in traditionella verksamhetsdata, såsom antalet föreställningar, antalet vernissager, antal besökare, etc. Många av de intervjuade har stora förhoppningar på en utvärderingsmetodik, kallad Önskekvisten, och som ska genomföras på ett fåtal utvalda institutioner. Detta är ett synnerligen ambitiöst och lovvärt försök som dock mera har karaktären av att vara utvärderings- och utvecklingsinstrument än ett verktyg för en löpande uppföljning. 15

16 Vidare har man inom Konstkansliet anlitat universitet för att genomföra en utomstående uppföljning av verksamheten. Det pågår alltså olika ambitiösa försök att fånga vilka effekter verksamheterna ger och vilka mål man når. Dock är alla intervjuade eniga om att detta är ett fortsatt viktigt utvecklingsområde. För de verksamheter som får statliga bidrag genom kulturpåsen begär Kulturrådet en redovisning av verksamhetsdata från institutionerna. Dessa samlas in av förvaltningen och redovisas av Kulturnämnden till Kulturrådet. För verksamheter med regionbidrag begärs en motsvarande redovisning av institutionerna. Denna samlas in av förvaltningens kulturutvecklare, men redovisas inte sammanställd för kulturnämnden. För folkbildningsbidragen sker uppföljningen i form av dialog med Skånes bildningsförbund. Någon egen direkt uppföljning därutöver sker inte. Det krävs alltså, utöver Önskekvisten, även andra metoder, system och rutiner för den fortlöpande uppföljningen av olika verksamheter. Verksamhetens mångfald gör dock att det inte går att hitta en enkel standardiserad modell för all verksamhetsuppföljning på kulturområdet. Utvecklingsarbetet på detta område är påbörjat, vilket vi ser mycket positivt på, men behöver intensifieras om det inte skall ta orimligt lång tid. Även om uppföljningen fortfarande är ett utvecklingsområde, innebär inte detta att avvikelser från överenskomna mål och aktiviteter accepteras utan att åtgärder vidtas. Här finns t.ex fall där en institution fått betala tillbaka medel man särskilt fått för turnéverksamhet som av olika skäl inte kunde realiseras. 7.7 Samverkan med kommuner och andra aktörer Kulturnämnden och Kultur Skåne har som tidigare nämnts ett brett samarbete med ett mycket stort antal olika aktörer och intressenter. Regionens kommuner tillhör de viktigare samarbetsparterna för Kultur i Skåne. Förvaltningen arbetar därför systematiskt med att genomföra kommunbesök i Skånes samtliga kommuner för dialog med i första hand kulturtjänstemän, men även med näringslivsutvecklare, turismansvariga, skolledare och kommundirektörer. Vid dessa kommunbesök har kommunernas projekt och prioriteringar på kulturområdet varit uppe till diskussion. Syftet har varit att klargöra på vilket sätt man kan låta kommunens och regionens resurser samverka samt att föra en dialog om kommunernas förväntningar på Kultur Skåne. Minnesanteckningarna från dessa kommunbesök visar på olikheterna mellan Skånes kommuner men också på den positiva tonen i samarbetet mellan Kultur Skåne och kommunerna. 16

17 Malmö stad är ur detta perspektiv särskilt intressant, bl.a för att man har flera av institutionerna lokaliserade i staden, men också för att man tidigare varit huvudman för bland andra Malmö Opera och Musikteater samt för Skånes Dansteater. Malmö uttrycker många lovord över samarbetet med Kultur Skåne som man beskriver som både förtroendefullt och utvecklande. Man upplever att man funnit en balansgång mellan de olika intressen som kan finnas mellan staden och regionen inom kulturområdet. Staden sätter dock fokus på att staten (Kulturrådet) förefaller behöva klara sin roll och sin hantering av de statliga bidragen till Skåne som kanaliseras via regionen. Ett viktigt konstaterande är att samtliga kommuner varit mycket positiva till regionbibliotekets verksamhet. Kommunerna har dock varit undrande över hur man på ett bättre sätt skall kunna ta del av de stora institutionernas utbud och vad som krävs för regionalt stöd för olika satsningar inom kommunen. De mindre kommunerna utan egna kulturinstitutioner och med begränsade resurser på kulturområdet kan dock uppleva det som att regionens kulturverksamhet i första hand är inriktad mot institutionskulturen. Medan den s.k vardagskulturen som utvecklas i kulturföreningar etc. inte ges särskilt mycket uppmärksamhet. Resultaten av kommunbesöken tillsammans med de kommunkontakter vi haft i vår granskning, pekar ändå på att Kulturnämnden och Kultur Skåne har en aktiv och väl fungerande samverkan med Skånes kommuner. Det förefaller också som att Kultur Skåne på ett rimligt sätt lyckas anpassa det praktiska samarbetet till de olika kommunerna och de skilda förutsättningar dessa har. Bland de goda exempel som lyfts fram finns bl.a. Kultur i Vården. Kultur i Vården är ett praktiskt och finansiellt samarbete mellan Kultur Skåne och Kommunförbundet Skåne som kan sägas utgöra ett komplement till den medicinska vården. Verksamheten ska bl.a. sprida kunskap och stimulera till mer kultur inom barnsjukvården, psykiatrin och äldreomsorgen. En konkret svårighet i gränssnittet mellan olika huvudmän och kulturfinansiärer upplevs däremot av kulturinstitutionerna i egenskap av bidragsmottagare. Olika finansiärer har naturligt nog olika förväntningar på vad institutionen skall göra med de bidrag man får. Inte alltid är dessa förväntningar helt samstämmiga. 17

18 7.8 Malmö Opera och Musikteater AB samt Skånes Dansteater AB Från både MOMT:s och SDT:s sida uttalas en positiv syn på hur Region Skåne tagit ansvar för verksamheterna, liksom hur Malmö stad bidragit till att skapa bra förutsättningar genom bl.a. iordningställande av lokaler. Motsvarande positiva tongångar finns från Malmö stad där både MOMT och SDT är etablerade. Dessutom speglar intervjuerna att samarbetet mellan staden, regionen och institutionerna fungerar på ett förtroendefullt sätt. Framför allt MOMT upplever också att ägarfrågans lösning i sig har skapat förutsättningar för en långsiktighet i bolagets och verksamhetens strategiska utveckling. Bland annat har de båda bolagen fått en större ekonomiska stabilitet genom ett ökat eget kapital. Skånes Dansteater har fått ett nytt ägardirektiv som också ger utrymme för internationella gästspel och turnéer. För MOMT har det inte skett någon förändring i ägardirektiven. Även inom Kultur Skåne upplevs det som att ägarförändringen har bidragit till ett förbättrat samarbetsklimat och ökad tydlighet i dialogen om bidrag och uppdragsöverenskommelser. En viktig fråga utgörs av i vilken grad Region Skåne utövar ett aktivt ägarskap. Kravet på balans, framförallt genom ökad turnéverksamhet, har fått ett tydligt genomslag i båda verksamheterna. Det är också uppenbart att dessa båda institutioner själva betraktar sig som regionala institutioner och gärna prioriterar ett systematiskt turnerande i regionen. Däremot visar granskningen att såväl ägarintentionerna liksom uppföljningen kan utvecklas betydligt. Vid t.ex. Skånes Dansteater beskrivs att det finns ett flertal måldokument att förhålla sig till. Till detta kommer att man anser att uppdragsöverenskommelsen skulle kunna göras både tydligare och mera relevant. Framför allt är man från Dansteaterns sida, undrande över att turnéverksamhet inte prioriterats i uppdragsöverenskommelsen. Det finns en inbyggd svårighet i att ägandet och de ekonomiska regionbidragen utgår från regionfullmäktige medan uppdragsöverenskommelserna görs med kulturnämnden. De berörda institutionerna har härigenom två styrfunktioner hos en och samma ägare att förhålla sig till. Det upplevs inte alltid av institutionerna som att dessa två parter inom Region Skåne agerar helt samstämmigt. Det kan därför finnas anledning att överväga hur samverkan mellan regionstyrelsen som ägare och kulturnämnden som bidragsgivare skall utvecklas i fortsättningen. 18

19 8. Diskussion och slutsatser Styrning av kultur är på många sätt mer komplex än styrning av mera krasst produktionsinriktade verksamheter som sjukvård, kollektivtrafik eller industri. Det gäller här att finna en rimlig balans mellan konstnärlig frihet och utveckling å ena sidan och graden av styrning genom val av inriktning, omfattning och kvalitet å andra sidan. Kultur Skåne arbetar fortlöpande med att hantera denna balansgång. Utmaningen blir än större av den stora mångfalden i det utbud och de verksamhetsområden man har till uppgift att stimulera. Det är därför viktigt att ha en ödmjuk inställning till de styrproblem och svagheter som kan identifieras i vår granskning. Styrningen och samordningen av förvaltningen underlättas inte heller av att den finns lokaliserad till många platser runt om i länet. Vi har kunnat notera en stor öppenhet inom förvaltningen inför dessa svårigheter och ett stort intresse av att finna nya och effektivare metoder för den egna styrningen och uppföljningen inom kulturområdet. Den kritik som framförts i tidigare granskning av revisorerna har beaktats och en rad olika åtgärder har initierats. I den genomförda granskningen kan vi konstatera att de övergripande målen för Region Skåne och dess engagemang på kulturområdet hålls aktuella i en levande och fortlöpande dialog inom kulturnämnden, förvaltningen för Kultur Skåne samt de olika verksamhetsområdena. Av de fyra övergripande målen har kulturnämnden valt att fokusera på målen attraktionskraft och balans, för att på så sätt också bidra till bärkraft och tillväxt. Fortfarande saknas visserligen en entydig och konkret definition av vad dessa mål innebär, något som skulle kunna betraktas som en svaghet. Men vi ser ändå dialogen om dessa mål och dess konkreta innebörd som det viktigaste. Målen är utan tvekan kända och är föremål för diskussion inom alla verksamheter. De vaga målformuleringarna bidrar sannolikt även till vissa svårigheter att prioritera mellan olika kulturområden. Den största bristen som följd av en otydlig gemensam definition, blir ändå svårigheten att kunna följa upp i vilken utsträckning man faktiskt nått dessa mål. Vårt förslag blir därför att vara än mer tydlig i nedbrytningen av hur man valt att tolka t.ex. balansmålet, respektive attraktionsmålet inom varje enskild verksamhet och söka konkreta och mätbara indikatorer på om dessa mål uppfylls. Detta bör i förekommande fall dokumenteras i uppdragsöverenskommelsen, verksamhetsplanen för egna verksamheter eller på annat tydligt sätt. Styrningen av verksamhetsinnehåll och verksamhetsmål kopplade till den bidragsgivning som sker är fortfarande begränsad och behöver 19

20 vidareutvecklas och göras skarpare än hittills. Det innebär också fler uppdragsöverenskommelser än idag. För närvarande är bara drygt hälften av den totala bidragsgivningen reglerad i uppdragsöverenskommelser. Folkbildning och kulturpedagogik är två exempel på områden där vi skulle vilja föreslå förändringar i styrning och beslutsordning. Den nuvarande lösningen med att Kulturnämnden överlåter bidragsfördelning och uppföljning till Skånes Bildningsförbund är enligt vår uppfattning inte tillfredsställande ur styrningssynpunkt. Bidragen för kulturpedagoger skulle lämpligen kunna kopplas till uppdragsöverenskommelser för att öka Region Skånes möjlighet att få dessa resursers medverkan i regiongemensamma projekt och satsningar. Även uppföljningen är ett fortsatt klart utvecklingsområde. Önskekvisten införs nu som en metod för utvärdering av några större institutioners verksamhet. Detta är mycket ett mycket intressant och lovvärt initiativ. Vi ser dock i första hand Önskekvisten som ett utvärderings- och utvecklingsinstrument. Detta måste kompletteras med andra metoder, system och rutiner för den fortlöpande uppföljningen av olika verksamheter. Konkret skulle vårt förslag om tydligt nedbrutna mål för attraktionskraft och balans kunna innebära att man börjar med dessa två mål inom varje enskild verksamhet. För attraktionsmålet skulle Kultur Skåne t.ex kunna stimulera någon form av återkommande mätning av besökarnas upplevelse av kvalitet och attraktion. Det gäller att hitta rätt ambitionsnivå och vara fokuserad på de verkligt prioriterade målen i sin uppföljning. En alltför omfattande uppföljning av allehanda uppgifter som man inte klarar av att använda sig av bidrar inte till att effektivisera styrningen. Att uppföljningen fortfarande är ett utvecklingsområde, innebär dock inte att avvikelser från överenskomna mål och aktiviteter accepteras utan att åtgärder vidtas. Här finns t.ex fall där en institution fått betala tillbaka medel man särskilt fått för turnéverksamhet som av olika skäl inte kunde realiseras. Region Skånes nya roll som huvudägare i Malmö Opera och Musikteater och Skånes Dansteater har haft positiva effekter helt i linje med syftet bakom ägarförändringen. En mer stabil ekonomisk bas för institutionerna och en tydligare markering av deras funktion som regiongemensamma kulturresurser är några viktiga sådana effekter. Kultur Skåne upplever i sin roll som bidragsgivare ett förbättrat samtalsklimat i umgänget med institutionerna. Ett problem kan möjligen vara att regionens dubbla roller som ägare och bidragsgivare utövas av regionstyrelsen respektive kulturnämnden. Från institutionernas sida upplevs inte alltid dessa båda parters agerande som samstämmigt. 20

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018

Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 2013-11-26 Madeleine Sjöstrand Dnr: KSL/13/0111 Ärendegång: KSLs styrelse Hur gör vi en bra organisation bättre? Utveckling av KSL inför mandatperioden 2015-2018 Förslag till beslut 1. Styrelsen beslutar

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16

Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Styrelsens verksamhetsplan 2015-16 Övergripande - långsiktig inriktning på verksamheten Blekinge Läns Bildningsförbund skall vara folkbildningens träffpunkt i Blekinge för diskussioner om gemensamma aktiviteter

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH)

5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) 5 Förslag till ny förvaltningsledning Driftnämnden Ambulans diagnostik och hälsa (DN ADH) Ärendet I samband med regionfullmäktiges beslut rörande ny politisk organisation gavs regionstyrelsen i uppdrag

Läs mer

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET

REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET 021206 REGLER FÖR REGIONBIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDENS REGIONALA VERKSAMHET Regionen stödjer de fria och frivilliga bildningssträvandena. Folkbildningen är en del i samhällets demokratiska process och ger

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013

Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Beslutsbilaga 2011-02-16 S 2011:17 KUR 2011/888 Kulturrådets strategi för internationell verksamhet 2011 2013 Inledning Internationaliseringen av svenskt kulturliv är viktig av en rad olika skäl. Den konstnärliga

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering

Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet. Projektnamn: Projekt 11 - Ekonomistyrning och budgetering Region Skåne Koncernstab Centrum för verksamhetsplanering och analys Ingrid Bengtsson-Rijavec 044 309 33 91 Ingrid.Bengtsson-Rijavec@skane.se Direktiv 2008-03-25 Dnr Projektdirektiv Projekt 11 inom förnyelseprogrammet

Läs mer

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen

Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Översyn Barn- och utbildningsförvaltningen Återrapportering av uppdrag 12 juni Ängelholm Mats Carlström, Eva Lagbo Bergqvist, Malin Danielsson 1 Fokusområdet och organisatoriska områden för studien Förskoleverksamhet

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten

Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Revisionsrapport Ansvarsutövande genom ledning, uppföljning och kontroll av verksamheten Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun Februari 2009 Christina Norrgård Kerstin Svensson, certifierad kommunal

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad

PROTOKOLL. Musik i Syd Kulturkvarteret, Kristianstad 1 (6) Landstingets kansli Kansliavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2014-11-21 Kulturberedningen Tid Fredagen 7 november 2014 kl. 9-15 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Musik i Syd Kulturkvarteret,

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik

Sverige behöver en ny kulturvanestatistik MYNDIGHETEN FÖR KULTURANALYS Sverige behöver en ny kulturvanestatistik Kulturpolitiska rekommendationer 2013:1 Sammanfattning Aktuell och tillförlitlig statistik om hur kultur produceras och konsumeras

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26

Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Regelverk gällande stöd till Säffle kommuns kulturföreningar Beslut Kun 35, 2008-08-26 Inledning Kulturen ska vara en utvecklingsmotor för hela Säffle kommun. Kulturen ska stimulera, initiera och stödja.

Läs mer

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015

Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Tjänsteskrivelse 2011-10-21 KFN 2010.0079 Handläggare: Hans Lundell Kultur- och föreningsnämnden Handlingsplaner Kultur för Kultur- och föreningsnämnden 2012-2015 Sammanfattning Kultur- och föreningsnämnden

Läs mer

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys

Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys www.pwc.se Revisionsrapport Ledningssystemet Stratsys Håkan Olsson Cerifierad Kommunal Yrkesrevisor Anna Laurell Lysekils kommun Kommunens arbete med ledning och styrning samt användandet av Stratsys Innehållsförteckning

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT

RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT RIKTLINJER FÖR STYRDOKUMENT Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-06-19, 81 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: - Dokumentet gäller för: Alla

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011

PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 KULTURDIALOG 2011 PROGRAM DIALOGMÖTE KULTUR 19/10 2011 19.00 Välkommen 19.15 Presentation av programmet Regional kulturplan, ppt Kulturöversyn Hagfors kommun 2011 Förslag organisation kulturutveckling

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Region Skåne avseende kulturverksamhet 2009 2010 Statens kulturråd (Kulturrådet) och Region Skåne vill gemensamt utveckla och fördjupa

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning

Ung Kultur Dalarna. Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Ung Kultur Dalarna Kartläggning av nätverket Ung Kultur Dalarnas roll, behov och utvecklingsriktning Bakgrund barn och unga i Dalarna Ungas egna synpunkter Utvecklingsprojekt t ex.kultur hjärta skola Region

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun

Att växa med kultur. Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Barn- och ungdomskulturplan för Öckerö kommun Att växa med kultur Kultur har ett egenvärde och ger livet innehåll och mening. Den stimulerar fantasi, kreativitet, uttrycksförmåga, tolerans

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014

KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 43 KOMMUNENS REVISORER BUDGET 2011 OCH 2012 MED PLAN FÖR 2013-2014 Sammanfattning av nämndens viktigaste effektmål och prioriterade aktiviteter Enligt kommunallagen ska revisorerna, i den omfattning som

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03

Kvalitetsstrategi. för Umeå Kommun. Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) ver.1.2 2003-11-03 Kvalitetsstrategi för Umeå Kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2003-03-31 1(10) 1. UMEÅ KOMMUNS UTVECKLING OCH INRIKTNING PÅ KVALITETSARBETET... 3 2. VERKSAMHETSANPASSAT KVALITETSARBETE... 4 3. VILKA

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun

Ägarstyrning i kommunens bolag. Söderhamns kommun www.pwc.se Revisionsrapport Ägarstyrning i kommunens bolag Carl-Åke Elmersjö Söderhamns kommun Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 1.1. Revisionsfråga... 1 1.2. Avgränsning och metod... 1 2. Ägarstyrning

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016

Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikationsstrategi för Norrbottens läns landsting 2014-2016 Kommunikation är en av ledningsprocesserna i landstinget. Landstinget ska vara en organisation med ett aktivt kommunikationsarbete och en

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts

Vårt ledningssystem. Där människor och möjligheter möts Vårt ledningssystem Så styr, driver och utvecklar vi verksamheten i Motala kommun för att skapa största möjliga nytta för medborgare och kunder. Där människor och möjligheter möts Introduktion I din hand

Läs mer

Revisionsrapport Söderhamns kommun

Revisionsrapport Söderhamns kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens arbete med chefs- och ledarskapsfrågor Söderhamns kommun Bengt Andersson Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.2 Metod 1 2 Resultat

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning

Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Budget 2013 Regional utveckling Utbildning Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé Genom kultur och kunnande, lust och lärande skapa ett rikt liv i en kreativ region Perspektiv med strategiska

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014

Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Tjänsteskrivelse 1(1) 2011-03-17 Kultur- och samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur- och fritidsnämnden Förslag till projektplan för nytt Kulturpolitiskt program för Skara kommun 2011-2014 Förslag till beslut

Läs mer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer

Arbetsordning. Södertälje kommuns revisorer Södertälje kommuns revisorer Arbetsordning Antagen av kommunens revisorer 2012-05-31 och uppdaterade och kompletterad 2013-10-03 med en särskild arbetsordning för lekmannarevisorerna. 1 Inledning Revisorernas

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan:

Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionens strategiska plan Umeåregionens Regionråd fattade 2006-11-23 beslut om strategisk plan för Umeåregionens kommunsamverkan: Umeåregionen har tre övergripande målsättningar 1. utveckla regionen

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna

Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Revisionsplan 2013 Landstinget Dalarna Landstingets revisorer Antaget 2012-11-19 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Avsikten med revisionsplanen 3 Vårt Arbetssätt 3 - Risk och väsentlighetsanalys

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003

Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Revisionsrapport Sveriges riksbank Direktionen 103 37 STOCKHOLM Datum 2004-03-19 Dnr 32-2004-0135 Riksrevisionens granskning av Sveriges riksbank 2003 Inledning Riksrevisionen har granskat Sveriges riksbanks

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport

Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS

VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS VIÄG ERKU LTUR ARVE TTIL LSAM MANS Originalfoto: Aron Jonason. Ur Göteborgs stadsmuseums samlingar. Västarvet DETG EMEN SAMM AKUL TURA RVET DEMOKRATI, TILLGÄNGLIGHET OCH SAMVERKAN Arkiv, bibliotek och

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden

Strategisk plan. för Studiefrämjandet från 2012. med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Strategisk plan för Studiefrämjandet från 2012 med vision, verksamhetsidé och kärnvärden Syften och motiv med statens stöd till folkbildningen Riksdagen har angett fyra syften med statens stöd till folkbildningen.

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning

Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar avseende personaloch kompetensförsörjning samt ekonomistyrning Nynäshamns kommun Anders Hägg Lars-Åke Claesson Februari 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Granskning av intern kontroll

Granskning av intern kontroll Revisionsrapport* Granskning av intern kontroll Nordmalings kommun Juni 2007 Åsa Adolfsson *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning och förslag på utvecklingsåtgärder...1 1 Uppdrag och revisionsfrågor...2

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28

Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Region Värmland - kommunalförbund 2011-11-28 Ägardirektiv för Värmlandstrafik AB Ägardirektiv för verksamheten i Värmlandstrafik AB (nedan bolaget) antagna av Region Värmlands (nedan regionen) fullmäktige

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna

Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna Revisionsrapport* Övergripande granskning av internkontrollarbetet inom kommunstyrelsen och tre nämnder i Eskilstuna kommun Mars 2007 Karin Jäderbrink Håkan Lindahl *connectedthinking Innehållsförteckning

Läs mer

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport

Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Granskning av ändrad organisation avseende nämndernas ekonomfunktion Nynäshamns kommun Revisionsrapport Percy Carlsbrand Februari 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Statskontorets myndighetsanalys

Statskontorets myndighetsanalys s myndighetsanalys Sammanfattande iakttagelser och bedömningar samt er I denna sammanställning (handlingsplan) kommenterar KB s iakttagelser och bedömningar i myndighetsanalysen. Följande områden tas upp:

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer