Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 15 januari 2015

Transkript

1 Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 15 januari 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Sara Gabrielsson, Jackis Lannek, Göran Ekbladh KRAV: Kjell Sjödahl Svensson, Paula Quintana Fernandez LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar) SMAK: Anna Hultgren, Christina Klingberg HS Certifiering: Anna Grundberg Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion: Åsa Odelros HS: Stina Stabo 1. Kommande möten: Referensgruppsmöte RCOP preliminärt/kalibreringsmöte/extra möte 27 januari 2015 RCOP 3-4 februari februari 2015 Efter kalibreringsmöte 4 februari november 2015 Efter kalibreringsmöte 14 oktober 2015 Att göra Formulera skrivelse till RCOP med förslag om att dela upp utrymmeskraven för sugga och smågrisar i två ålderskategorier. Skicka till referensgruppen för synpunkter. Formulera skrivelse till RCOP för att beskriva problematik med vad som i olika länder anses som oreglerat/reglerat i förordningen och det behov som finns för nationella regler för ekologiska föräldradjur för slaktkyckling. Skicka till referensgruppen för kännedom. Formulera skrivelse till RCOP med anledning av huruvida startstall för slaktkycklingar är oreglerat/reglerat, föreslå att förordningen endast anger viktangivelse vid uppfödning av slaktkycklingar. Skicka till referensgruppen för kännedom. Formulera förslag till tillämpning angående utrymmeskrav för utgångshål mellan stall och veranda, för ekologiska slaktkycklingar. Som underlag för diskussion på mötet den 27/1. Ansvarig person Jackis Lannek Jackis Lannek Jackis Lannek Anna Grundberg Åsa Odelros Paula Quintana Fernandez 2. Fastställande av föregående minnesanteckningar, Minnesanteckningarna fastställdes. 3. Återkoppling Ta fram diskussionsunderlaget till frågan om svavelsyra som ph-sänkare som diskuterades den 5 mars 2014: Magdalena har tagit fram diskussionsunderlaget och spridit till referensgruppen, som underlag för punkt 4 vid dagens möte 15/1-15 Utrymmeskraven för suggor med smågrisar: Jackis Lannek har kollat med jurist om det kan gå att hänvisa till grisningsbox som oreglerad i förordningen, som anser att området

2 utrymmeskrav för suggor med smågrisar är reglerat från födseln till dess att smågrisarna är 40 dygn. Nästa steg blir att Jordbruksverket driver frågan i RCOP med förslag om att dela upp utrymmeskraven i två ålderskategorier, dels under perioden i grisningsbox och dels för perioden för sugga och upp till 40 dagar gamla smågrisar. Synpunkt från Paula Quintana Fernandez: Det vore bra om Jordbruksverket även kan få med information om hur frågan hanteras i andra länder, d.v.s. att förordningen tolkas olika i olika länder. Synpunkt från Anna Grundberg: Certifieringsorganen måste få information om hur och att olika organ bedömer detta lika. Det bestämdes att den frågan får lyftas på nästa kalibreringsmöte. Slutsats: Jackis skickar ut ett förslag på skrivelse till RCOP som referensgruppen får ta del av och ge synpunkter på. 4. Användning av restprodukt (med svavelsyra) från framställning av foderråvara som gödselmedel i ekologisk produktion (fråga och underlag från Kiwa, från mötet 18/11-14) Kjell Sjödahl Svensson redogjorde kortfattat om bakgrunden. Frågan rör processhjälpmedel vid framställning av foderråvara och om restprodukten kan användas som gödselmedel i ekologisk produktion. Ett processhjälpmedel som tillförs är svavelsyra som är godkänd för foderproduktion och vars funktion är att fälla ut protein. På mötet den 18 november -14 ville referensgruppen diskutera frågan utifrån att man tidigare ansett att svavelsyra inte var OK att använda (fast då i syfte att sänka ph för att minska ammoniakavgång i gödsel vid lagring och spridning). Synpunkt från Magdalena Presto: Tycker inte att vi kan dra en direkt parallell till fallet med svavelsyra som ph-sänkare. Det är helt olika förutsättningar och man bör bedöma från fall till fall. Behöver vi veta vilken mängd svavelsyra används och vad blir kvar i restprodukten? Kjell svarade att det troligen är sulfat som blir kvar och att det rimligen är mycket små mängder. Referensgruppen ansåg att även om man bör bedöma från fall till fall, borde vi komma fram till en standard synpunkt och ett resonemang som kan gälla för dessa typer av frågor angående restprodukter som kan ingå i gödselmedel som ska spridas på ekologisk mark. Ett förslag kan vara att Produkter som är godkända för foderproduktion bör vara godkända även som gödselmedel. Göran Ekbladh passade på att återkoppla till ärendet om att få använda restprodukter som innehåller glycerol som gödselmedel. Jordbruksverket har lyft frågan i RCOP (och bett att få klarhet i vilka restprodukter som ska vara tillåtna att använda och få en bättre tydlighet kring vilken kategori det hamnar under i bilaga I (889/2008). Frågan ska nu redas ut av EGTOP och förhoppningsvis får vi någon klarhet i detta. Slutsats: Referensgruppen bedömde att frågan om att använda restprodukter med svavelsyra tillsvidare får hanteras på samma sätt som frågan med glycerol, d.v.s. att det tills vidare anses OK att använda som gödselmedel.

3 5. Apelsinskal respektive rester av tulpanodling som gödsel i ekologisk produktion. Punkt 9 från dagordningen flyttades upp (fråga och underlag från SMAK Certifiering AB) Många förfrågningar inkommer om vilka restprodukter som får användas som gödselmedel på ekologisk mark. T.ex. har frågan om konventionella apelsinskal får användas, eller rester från tulpanlökar och rester från tulpanodling. Gemensamt för dessa torde vara att kemiska bekämpningsmedel eller rester därav eventuellt kan finnas i gödslingsprodukten. Vad är riskerna att de ekologiska grödorna tar upp eventuella rester? Olika för grönsaker respektive spannmål? Bör man kräva att analys tas, där man letar efter rester av använda medel, t.ex. antimögelmedel etc.? Vilken nivå ska i så fall krävas? Nolltolerans? Med tidigare resonemang bör frågan hanteras på liknande sätt. Med härledning till bilaga I (889/2008) hamnar produkterna under kategorin produkter och biprodukter från vegetabiliskt ursprung till gödsling. Enligt bilaga I (889/2008) finns heller inga krav på analys. Synpunkter: Kjell Sjödahl Svensson: Finns inte krav på analys av tungmetaller? Göran Ekbladh inflikar att det endast gäller för hushållsavfall och att bilaga I är inkonsekvent vad gäller detta. Kjell påpekar vikten av att vi jobbar för att mängden tungmetaller begränsas att man ska kunna säga NEJ till användning av produkter med uppenbara föroreningar. Jackis Lannek: Det ligger i odlarens ansvar att se till att oönskade ämnen inte förekommer. Slutsats: Referensgruppen kommer fram till att konventionella apelsinskal och rester från tulpanlökar och tulpanodling får användas, utan krav på analyser, med stöd i bilaga I (889/2008). Synpunkt via mail efter mötet från Marianne Schönning: Vill framhålla att hon blev förvånad över klartecknet för apelsinskal. Här vet vi ju att vi har en produkt med en hel del bekämpningsmedel. Om vi sedan kopplar frågan till Kommissionens förslag om decertifiering av eko-produkter med bekämpningsmedel vem är ansvarig om vi hittar rester i produkter som gödslat med bl.a. apelsinskal, vem tar de ekonomiska konsekvenserna? Vet alla lantbrukare som tar emot rester av samhällsavfall vad som ingår mer i detalj? En förutsättning för att kunna säga "nej"? 6. Nationellt regelverk för uppfödning av ekologiska slaktkycklingföräldradjur? (fråga och underlag från Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion och KRAV) Åsa redogjorde för frågeställning och bakgrund. Det finns starka motiv för att införa regler för ekologiska föräldradjur eftersom de (frågeställarna) anser att föräldradjursproduktionen inte är reglerad alls i EU förordningen. Det finns inget alternativ än att ge tydliga regler till de aktörer som vill starta med ekologisk kyckling. Om producenter kan sätta in ekologiskt födda kycklingar har de helt andra möjligheter att utveckla strategi för uppfödning och slakt. Att införa regler för ekologiska föräldradjur gynnar även tillämpningen av grundläggande principer i ekologisk produktion. Andra länder som tagit fram nationella regler, bland annat Tyskland, Danmark, Österrike och Schweiz, anser också att ekologiska föräldradjur inte är

4 reglerat alls i förordningen och de tillåter därför t ex att föräldradjur p.g.a. av smittskyddsskäl kan hållas med verandavistelse utan bete. Förslag till tillämpning är att ekologiska produktionen börjar v. 19 för föräldradjuren (karens 6 veckor), att utevistelsen kan ske enbart på veranda, att antalet djur per grupp är närmare 4800 och med en beläggning enligt EU s nya förordningsförslag. Synpunkt från Marianne Schönning (via mail): Tycker det verkar lämpligt att ansluta till den tolkning som andra länder med utarbetade regler och praktisk tillämpning använder. Synpunkt från Anna Grundberg: Hur ska det införas och tillämpas i certifieringen mot förordningen? Påpekar också att certifieringsorganen är ackrediterade att göra revision mot förordningarna. Synpunkt från Paula Quintana Fernandez: KRAV ville ta fram nationella regler för att det inte finns i förordningen. Olika länder verkar ha olika sätt att se på vad som är reglerat/oreglerat i förordningen och hur man tolkar/tillämpar förordningen. Om något är oreglerat ges utrymme för öppna tolkningar. Synpunkt från Jackis Lannek: Jordbruksverket anser att vissa delar är reglerade. Regelrätt eller ej så framgår det att fjäderfä av slaktraser omfattas av förordningen. Detaljregler saknas men andra delar av förordningen gäller för djurkategorin. Jordbruksverket har inga planer på att ta fram nationella regler bland annat därför att Kommissionen håller på att ta fram detaljregler för fjäderfän. Synpunkt från Paula Quintana Fernandez: Andra länder uppfattar att området fjäderfä i förordningen inte omfattar dessa djur eftersom det inte finns regler. T.ex. Danmark där man tillåter att föda upp och hålla föräldradjur. Påpekar att frågan handlar mer om vad som anses reglerat eller ej. Synpunkt från Åsa Odelros: Kommer danska föräldradjur och kläckta kycklingar att vara godkända efter 10 veckor? Poängterar att frågan är akut Antingen ska vi godkänna uppfödning och att det är tillåtet att hålla föräldradjur eller så måste vi besluta om att vi inte kan importera från Danmark. Det är inte bra och gynnar inte svensk ekologisk fjäderfäproduktion. Slutsats: Stor oenighet i frågan. Dock krävs en omfattande långtgående reglering och det är svårt att ta fram nationella regler som är hållbara och kan certifieras. Jordbruksverket tar med frågan till RCOP och Jackis Lannek formulerar en skrivelse för att beskriva problematiken och skickar till referensgruppen för kännedom. 7. Utgångshål mellan stall och veranda för ekologisk slaktkyckling (fråga och underlag från HS Certifiering AB) Anna Grundberg redogjorde för frågeställning och bakgrund. Vilket mått gäller för utgångshål mellan stall och veranda i stall för slaktkyckling, i de fall måttet för utgångshål mot betet uppfylls i verandans vägg mot betet?

5 Enligt 889/2008 art 12.3.d gäller för alla fjäderfä att byggnaderna..ska vara försedda med in- och utgångshål av lämplig storlek för fåglarna, och dessa hål ska ha en sammanlagd längd av minst 4 m per 100 m 2 av den byggnadsyta som är tillgänglig för fåglarna. För värphöns har man i Sverige tillämpat att ovanstående gäller i den vägg som går direkt till betet, men i vägg mellan stall och veranda har man använt måttet 2,0 meter totalt per 1000 höns, enligt SJVFS 2010: kap. Det finns ingen uppgift i SJVFS 2010:15 om utgångshål för slaktkyckling. Det finns inte heller någon text i Jordbruksverkets vägledning för fjäderfä om detta för slaktkyckling. Synpunkt från Jackis Lannek: Det är helt fritt att ha ett eget mått för utgångshål mellan byggnad-veranda, eftersom det är utrymmet mellan veranda-bete som regleras i förordningen. Slutsats: Anna Grundberg, Åsa Odelros och Paula Quintana Fernandez formulerar ett förslag till tillämpning som kan diskuteras på mötet den 27/1. 8. Startstall för slaktkyckling (fråga och underlag från Föreningen för ekologisk fjäderfäproduktion och KRAV) Åsa Odelros redogjorde kortfattat för bakgrunden. Det sker just nu en stor utökning av ekologisk slaktkycklingproduktion. I och med att det kommer många nya aktörer och en annan inriktning med produktion i större fasta byggnader väcks nya frågeställningar där regelverket är otydligt. Det finns olika sätt att tolka EU-förordningen, flera länder tolkar att startstall inte är reglerat och därför tillåts det i nationell tolkning. Andra EU- länder kommit mycket längre när det gäller tolkning och tillämpning av EU s regelverk. En fråga gäller måttangivelser för slaktfågel i bilaga III (889/2008) där det uttrycks som 10 fåglar med högst 21 kg/kvm. Detta får konsekvensen att även de små daggamla kycklingarna som väger knappt 100 g ska finnas på en mycket stor yta i ett stort stall. Det bästa för kycklingarnas välfärd är att inhysa dem i ett mindre stall, s.k. startstall eller i en avgränsad yta i det befintliga stallet, de första veckorna vilket ger möjlighet till ett jämnt och tillräckligt varmt inomhusklimat. Systemet med startstall eller att tillämpa avgränsningar i befintligt stort stall praktiseras redan i flera EU-länder. Beläggningen överstiger inte 21 kg/kvm i något av fallen. Däremot mår kycklingarna bra av att det tillåts en högre beläggning än 10 st/kvm. Det finns stöd i förordningstexten (art. 10.3, 889/2008) att byggnader ska tillgodose djurens bekvämlighet, välbefinnande och artspecifika behov vilket i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Synpunkt från Paula Quintana Fernandez: Det är problematiskt att förordningen anger 10 fåglar med högst 21 kg/kvm och inte antingen eller istället. Hänvisar till att det även i denna fråga handlar om att man anser att startstall inte är reglerat. Synpunkt från Jackis Lannek: Hänvisar till att artikel 10.4 i 889/2008 är lika relevant: Minimikrav för inomhus- och utomhusytor samt andra krav när det gäller byggnader för olika arter och kategorier av djur fastställs i bilaga III. Att förordningen alltså reglerar från det att kycklingarna satts in i produktionssystemet.

6 Fråga från Marianne Schönning (via mail): Gör startstall det svårare med utevistelse. Om kycklingarna vistas 42 dagar i ett startstall är det sedan möjligt att få dem att gå ut? Åsa Odelros svarar att det inte innebär några problem eftersom man idag enligt praxis föder upp kycklingarna i ett isolerat och mer ombonat stall, för att efter tre veckors ålder flytta ut dem till mobila hus. Slutsats: Mötet kom fram till att Jordbruksverket lyfter även denna fråga till RCOP och Kommissionen, med förslag att endast ange viktangivelse i förordningen. Jackis Lannek formulerar en skrivelse och skickar till referensgruppen för kännedom. Frågor som inte hanns med: Punkt 8 (Vilken karenstid ska gälla för nötkreatur när certifikatet dragits tillbaka) och punkt 10 (övriga frågor) på dagordningen hanns inte med och flyttas fram till nästa möte den 27/1-15.