Gender differences in smoking in young people Svensk del

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gender differences in smoking in young people Svensk del"

Transkript

1 Sida 1 (20) Gender differences in smoking in young people Svensk del Målgrupp Studiens målgrupp var rökande ungdomar i årskurs nio, födda under 1986, dvs år gamla. Med rökare menades att man rökte en gång i veckan eller mer, alltså med viss regelbundenhet. Ungdomarna var alla boende i Västerbottens län, i norra Sverige. Urval och rekrytering Ett strukturerat urval genomfördes på grundval av aktuell forskningsfråga. Grupperna bestod av rökande ungdomar och var homogena avseende kön. En demografisk spridning åstadkoms genom att skolor valdes i länets tre olika distrikt. Deltagarna rekryterades i kamratgrupper där deltagarna kände varandra vilket lade grunden för ett bra samtalsklimat. På fyra skolor i Västerbotten anordnades två gruppsamtal med önskemål om sex pojkar och sex flickor vardera. Sammanlagt genomfördes alltså åtta fokusgrupper, med hälften pojkar och hälften flickor. Rektor på deltagande skolor gav formellt sitt godkännande för rekrytering av ungdomar för deltagande i studien. Skolorna var att föredra som rekryteringsbas då projektansvariga genom ett väl fungerande nätverk snabbt kunde nå ut till intresserade ungdomar och uppnå önskat urval. Den huvudsakliga rekryteringen gjordes med hjälp av information till ungdomarna genom elevvårdspersonal, lärare och fritidsledare. Detta påverkade självfallet urvalet så att grupperna huvudsakligen kom att bestå av relativt etablerade rökare. Ungdomar som var intresserade av att delta i studien informerades av kontaktpersonerna med hjälp av ett brev från projektledningen. Målsman informerades via ett brev genom skolans försorg (se bilaga). I breven fanns information om studiens syfte, metod, vissa praktiska detaljer, frivillighet att delta, resultatens behandling, projektansvarigs namn och adressuppgifter mm. I några fall användes snöbollsurvalet, d.v.s. att ungdomar rekryterade ungdomar. En försvårande omständighet i rekryteringen var den korta tid som fanns till förfogande liksom tidpunkten på året då datainsamlingen skulle genomföras, maj-juni månad. Detta är en av de mest arbetsintensiva perioderna på läsåret för elever och skolpersonal. En annan svårighet var att hitta skolor med tillräckligt många kända rökande ungdomar. Ett flertal intresserade skolor tackade efter genomgång nej till deltagande i studien av detta skäl. Genomförande av fokusgrupper och samtalssituation Fokusgrupperna genomfördes under perioden 22/5 11/6 under skoltid i samtalsrum som bokats av kontaktpersonerna på deltagande skolor. Detta underlättade studiens genomförande med tanke på den begränsade projekttiden. Rummen var mer ombonade än klassrum och placerade på ett sådant sätt att man i stort sett kunde genomföra fokusgrupperna utan störningsmoment eller avbrott. Alla samtal dokumenterades med hjälp av bandspelare. I en introduktion till fokusgruppssamtalet presenterades mentorn och studien. Mentorn gick därefter igenom hur bandinspelningen skulle användas samt hur resultaten skulle behandlas. Det poängterades att deltagande var frivilligt. Deltagarna accepterade villkoren för deltagande innan man gick vidare och banspelaren slogs på. De inspelade samtalen varierade i längd mellan 55 och 90 minuter.

2 Sida 2 (20) Åtta fokusgruppssamtal genomfördes, två per skola, varav en grupp med pojkar och en grupp med flickor. Önskat antal deltagare per grupp var sex stycken, alltså totalt 48, men detta visade sig inte vara möjligt att rekrytera under utsatt projekttid. Antalet deltagare blev fem - sex stycken och det totala antalet deltagare blev 44 stycken med fördelningen 23 pojkar och 21 flickor. Under fokusgruppsamtalen användes en ämnesguide där deltagarna inbjöds att reflektera kring vissa i förväg valda nyckelområden. Detta för att få ta del av ungdomarnas erfarenheter, attityder, åsikter, önskningar, funderingar samt olika perspektiv inom forskningsområdet. Inga särskilda gruppuppgifter genomfördes i övrigt. Etiska frågeställningar Tillstånd för genomförande av studien hade lämnats av Forskningsetikkommittén vid Umeå Universitet. Deltagande i studien var frivilligt och deltagarna var i en ålder där man kan förmodas ha uppnått mognad nog för att självständigt fatta beslut om deltagande eller ej. Målsmän till deltagare informerades om studiens syfte mm via brev, genom skolans försorg. I brevet fanns en hänvisning med namn och telefonnummer till projektansvarig om föräldrar önskade mer information, men ingen tog kontakt. De forskningsetiska övervägandena handlade främst om det integritetsskydd deltagarna i studien kunde erbjudas. Fokusgruppssamtalen spelades in med hjälp av bandspelare och skrevs sedan ut. Dessa band förvarades inlåsta av projektansvarig till dess att studien var slutförd och rapporterad. Därefter raderades banden. Resultaten behandlades konfidentiellt och i sammanställningen kan inga enskilda ungdomar identifieras. I introduktionen till varje fokusgrupp informerades deltagarna om villkoren och moderatorn förvissade sig om att de gav sitt godkännande. Deltagarna fick också ge sitt muntliga samtycket till att inte tala med andra om vad som sagts under gruppsamtalet. De skolor som medverkade i studien får tillgång till resultat genom skriftlig rapport. Med hänsyn taget till rökning som folkhälsoproblem samt till de väl dokumenterade svårigheter som finns att påverka ungas beteende genom tobaksförebyggande program måste kontinuerlig kunskapsinhämtning pågå för att hela tiden utveckla preventiva metoder. Det finns ett behov av studier kring genusskillnader avseende ungdomars rökning, studier som kan ligga som grund för ställningstaganden om behov av genusspecifika tobaksförebyggande program. Vid en värdering av risk-nyttoförhållandet bedöms nyttan med studien som stor medan eventuell risk går att kontrollera. Analys Utskriften och analysen utfördes av studiens moderator. Utskriften var ordagrann och bestod sammanlagt av ca 275 sidor. Resultatet presenteras beskrivande i form av en innehållsanalys. I analysarbetet har dataprogrammet Open Code använts, ett dataprogram för arbete med kvalitativt material utvecklat vid Institutionen för Folkhälsa och Klinisk Medicin vid Umeå Universitet, Sverige. Med hjälp av Open Code kodades materialet nära datat, vilket därefter indelades i kategorier. Följande teman blev resultatet av denna process: Rökbeteende, Snus, Livsstil och rökning, Fördelar, Nackdelar, Uppfattningar, normer, regler och implementering, tillgång, ekonomi, beroende, förändring, att sluta och framtid. Utskrifter och analys granskades av två personer utöver moderatorn.

3 Sida 3 (20) Resultat Rökbeteende Ungdomarnas egna tobaksvanor Alla ungdomar i grupperna sade att de rökte varje vecka. De flesta dagligen (36 st). Under fokusgruppssamtalen framgick att konsumtionen varierade mellan tre, fyra cigaretter per dag upp till De hade lämnat debut- och experimentfas och beskrev sig som mer etablerade rökare. Tre av ungdomarna uppgav att de försökte sluta röka medan ett par försökte minska antalet rökta cigaretter per dag. Föräldrars, syskons och kamraters tobaksvanor Av ungdomarna var det åtta (av 44) som uppgav att ingen av föräldrarna rökte. Av dessa åtta var hälften pojkar och hälften flickor. Det fanns dock en reservation hos ett par av ungdomarna vars föräldrar tidigare rökt. Man sade sig inte vara helt säkra på att föräldrarna inte tjuvrökte ibland. Tjugoen av ungdomarna hade syskon som rökte. Vad gällde kamraters rökning så sade man i fem av grupperna att många av deras kamrater rökte. I tre grupper uppgav man att man hade få kamrater som rökte eller så umgicks man i olika kamratgrupper där rökbeteenden skiljde sig från varandra. Debut Nästan alla ungdomar i grupperna mindes sin rökdebut mycket väl och beskrev känslor och stämningar förknippade med debuten på ett ofta målande sätt. De beskrev ingående vilka värden de upplevt cigaretten vara laddad med. De flesta debuterade i årskurs sex eller sju och påfallande många under sommarlovet mellan dessa båda årskurser. Det fanns ett par ungdomar som sade sig ha börjat i årskurs åtta samt några som provat att röka redan i årskurs två, tre, fyra eller fem. De ungdomar som rökt mellan årskurs två och fem beskrev oftast att de gjorde det av nyfikenhet och/eller för att det var spännande, tillsammans med en kamrat och man rökte i smyg. De fick tag på cigaretter genom att ta enstaka cigaretter av rökande föräldrar eller syskon. Några berättade också att de rökte fimpar de första gångerna de provade att röka. En flicka berättade så här Sen for vi och tog fimpar av någon och så var det typ olika läppstiftsfärger på dom och allt och så satt vi typ ba så här Jag tyckte bara att det var spännande. Det var inget sånt där att man tyckte att det var gott eller någonting, man kunde ju inte röka då. Man ba Oh yeah. Och så sen blev det väl så att man rökte lite då och då sådär. Typ smög och gömde sig så där. Sen vart det väl i sjuan man börja. Även bland ungdomar som började i årskurs sex till sju var det vanligt att man tagit cigaretter hemma eller genom att man fick eller köpte av rökande äldre kamrater de första gångerna man rökte. Man förklarade debuten i denna ålder på olika sätt men sa att en anledning var känslor som uppkom i samband med bytet av skola man i regel gör när man går från årskurs sex till sju. En flicka sa Ja men när man börjar sjuan då är det som nytt allting, man är som minst på skolan och då ska man börja bli vuxen och börja så där, ja du vet. Ja men man är så liten fattaru, och behöver nåt att hålla i handen. Jaa, alltså det går inte att förklara. För sjuan var ändå som helt djävla hemsk. Man är egentligen som en rädd liten skit som hela tiden måste upp till bevis.

4 Sida 4 (20) En pojke beskrev det som Ja men tänk då man började ettan då var man ju jätteliten och jag menar då du var i sexan då var du ju jättestor då och så när du började i sjuan då var du ju liten igen och då var det ju som kris däremellan. Nu har jag blivit större men jag är ändå mindre. Ja då gör man det för att få status och så från dom som är äldre. Att dom tycker att man är lite häftig. Ungdomarna talade om olika former av yttre faktorer som ökade deras benägenhet att börja röka, till exempel reklam. Cigaretten var för ungdomarna laddad med olika positiva egenskaper som man bland annat på grund av osäkerhet önskade få ta del av, till exempel att vara tuff, cool, häftig och vuxen. Man sa också att om många ungdomar rökte i ens omgivning, både jämnåriga kamrater men framförallt äldre kamrater, innebar det större risk för att man själv började röka. Både genom att rökningen riskerade att bilda norm och smittade genom att kamrater påverkade kamrater med sitt beteende men också genom att cigaretten fanns med som ett samtalsämne. En flicka beskrev det så här Det är väl klart det har betydelse både för den som inte har börjat och för den som slutat om man snackar om ciggen hela tiden på nåt sätt. Om dom som går i nian snackar om ciggen hit och dit är det väl klart att det påverkar en när man går i sexan eller sjuan så att man lättare provar. I grupperna talades om förebilders betydelse. Med förebilder avsåg man äldre kamrater, föräldrar och andra vuxna som man antingen tyckte om, såg upp till eller beundrade på något sätt. En flicka sa Även om man inte tänkte att jag vill vara likadan, för man vill ju inte verka så lättpåverkad och dum, så tar man efter. Om förebilderna rökte ökade risken enligt ungdomarna att fler började röka. Under fokusgruppssamtalen kunde man se exempel på identifikation på ett djupare plan mellan barn och förälder där rökningen fick ett värde. En flicka berättade om sin upplevelse av sin mammas rökning Jag har ju varit uppvuxen med att min mamma har rökt, det har hon ju gjort hela mitt liv så hära. Så det är ju som att jag typ äter mat att hon går och röker. Alltså jag ser det men jag tänker ju inte så mycket på det för jag är så himla van vid det. Och det gör ju att jag helt klart får en bild att det är okey ungefär. Av hennes sida att jag röker, det hör som till. Alltså om jag skulle säga tio saker som jag förknippar mamma med då är det ju rökning bland annat, alltså inte så där negativt utan det är som om man har en viss parfym. Rökningen blir en del av en ungefär som Göran Persson och politik. Det är ungefär samma sak. Och så är det inte alls med pappa. Och även om jag inte tänker på det så blir det som typ en del av mig också. Flera av förklaringarna till debuten kunde relateras till den identitetsutveckling tonåringarna genomgick. Liksom i de yngre åldrarna uppgav också de äldre ungdomarna nyfikenhet och spänning som ett skäl till debuten. Att man ville testa nya saker som tillhör ett nytt mer vuxet liv, något som för många är förbjudet. Andra viktiga skäl som var vanliga var en önskan om att vara och göra som alla andra, att inte avvika. Andra sa att behovet av att trotsa, vara tvärtemot var viktigt. Bland flickorna fanns fler inslag av att vilja bryta mot normer och förväntningar. En flicka sa Dom sa att man skulle ju inte röka. Men samtidigt så var det lite så att man ville göra tvärtom Jag har ingen lust att va så himla söt och präktig. Jag vill göra som jag vill.

5 Sida 5 (20) Men samtidigt har man ju himla respekt för tränarna så därför rökte man i smyg typ. Och visste själv att man inte var så himla söt och präktig. Att bli en rökare Alla beskrev under gruppsamtalen en process i olika steg på vägen mot att bli en rökare som överensstämmer väl med den i litteraturen kända processen. Där fanns en fas av experimentering, av etablering och av vidmakthållande. Man lärde sig att röka, man iakttog och härmade. I träningen ingick att man lärde sig att göra rökringar och att dra halsbloss. Antingen tränade man i sin ensamhet eller med en kompis eller så var det äldre kamrater eller syskon som hjälpte till. En del i inlärningen var att vänja sig vid nikotinet och en flicka berättade Det var en kille som lärde mig rö eller dra halsbloss då och han hade rökt jättelänge sen han var typ 12 år eller nåt sånt dära och han sa det alltså Du svimmar aldrig av en nikotinkick men du kan spy av det. Så då ba -Okey jag går och ställer mig här vid diskhon. Så då stod man där och lutade sig mot bänken i stället och en kompis hon fick sätta sig ned på golvet och luta sig mot väggen för hon, det började snurra så mycket så dära. Många beskrev att de var nöjda eller stolta då de lärt sig dra halsbloss. En flicka beskrev känslan som ungefär densamma som när hon hade lärt sig att cykla. I ungdomarnas berättelser kunde man också se att processen från debut till etablerad rökning återspeglades av cigarettpaketens storlek. Först rökte man fimpar eller enstaka cigaretter, för att därefter övergå till små paket och senare till stora paket. Ungdomar dolde i regel sitt rökande under lång tid, i första hand för sina föräldrar. Man dolde det i regel också för andra vuxna till exempel skolpersonal, men då i stort sett alltid för att man var rädd att de skulle berätta om rökningen för föräldrarna. Om föräldrarna fått vetskap om rökningen och accepterat den beskrev ungdomarna sig ofta som mer etablerade rökare. Under tiden man dolde sitt rökande var det vanligt att man tog till olika knep och bortförklaringar. Man kunde spruta på sig mycket parfym, tugga tuggummi eller torka sig med våtservetter för att minska röklukten. Man kunde ljuga och skylla röklukten på kompisarna, en pojke sa till sina föräldrar Nej men alltså mina kompisar röker och jag sa att dom inte får röka och dom blåste röken på mig. Bland flickorna var det vanligare att man dolde sin rökning därför att man trodde att föräldrar, men också mor- och farföräldrar, skulle bli besvikna om de visste. Bland pojkarna berodde det oftare på att man trodde att föräldrarna skulle bli arga. Rökmönster Ungdomarna beskrev att de rökte i skolan, ute på fritiden och i samband med fest. Man lärde sig att röka i ett socialt sammanhang men efter att bruket var etablerat kunde man också röka ensam. Cigarettens funktion som ett slags socialt kitt var påtaglig, framförallt bland flickorna. Man delade cigaretter, bjöd och fick igen och man rökte oftare som en del i en gemenskap och med en känsla av samhörighet. En flicka berättade Ja men det blir ju så här alla tjejkompisarna Men vi far ut och röker, vi kommer snart tillbaka och så bara Ja men jag följer med, jag ska inte röka, jag vill bara ha lite sällskap. Sen ba Äh får jag ett bloss. Det blir så dära.

6 Sida 6 (20) I alla flickgrupper beskrevs ett liknande rökmönster under dagen. Man rökte regelbundet med start på morgonen, antingen i samband med frukosten eller på vägen till skolan. I en av grupperna beskrev en flicka det så här Först kliver jag upp, typ. Ja men först röker man efter att man har ätit frukost. Sen går man till skolan och sen röker man typ på alla raster och sen typ på vägen hem från skolan. Och sen kanske någon gång efter när man väntar på middagen typ och sen efter middagen och sen blir det ju några cigaretter på kvällen också. Bland flickor med lägre cigarettkonsumtion sågs samma mönster men med färre cigaretter och röktillfällen. Flera av flickorna i grupperna rökte hemma men få rökte inomhus. Rasterna beskrevs i alla flickgrupper som farliga därför att då rökte man. I en av fokusgrupperna fanns flickor som bodde i mindre samhällen utanför centralorten och de beskrev att de rökte mindre på helgerna på grund av social kontroll. I två av flickgrupperna talar man också om en slags fikakultur där rökning ingick som en självklar del. I två av pojkgrupperna kunde man se ett liknande mönster som hos flickorna med en viss regelbundet i rökandet under dagen. I en av pojkgrupperna såg man på sitt rökande som något som förgyllde dagen och man försökte därför se till att man rökte i trevlig miljö eller i trevligt sammanhang. Dessa pojkar ansåg sig vara snusare i grunden men som också rökte. Om man rökte på rasten ville man gärna ta mopeden och åka till ett fint ställe så det blev lite guldkant i vardagen. I den fjärde pojkgruppen rökte man på rasterna och lite på fritiden. Få av ungdomarna rökte hemma och när det gjordes så var det i regel utomhus. I många av grupperna, både bland flickor och pojkar, beskrevs cigaretten höra ihop med mat. Då inte istället för mat utan tillsammans med mat. I ingen grupp berördes frågor kring vikt och rökning. En pojke berättade med ett smått poetiskt ansiktsuttryck Om du har ätit en god måltid, typ spagetti och köttfärssås, så där underbart gott ja du vet. Då, då måste man ha en cigarett. En måltid kan inte vara god utan en cigarett efteråt. I alla grupper beskrevs rökningen idag både som en vana och ett fysiskt beroende. Snus Många av ungdomarna i fokusgrupperna hade erfarenhet av snus och en av pojkgrupperna ansåg sig i grunden vara snusare men som rökte regelbundet. Ungdomarna gav uttryck för att det var mer accepterat att snusa bland annat för att det inte var skadligt för omgivningen. Dock tyckte vissa att nedskräpning av snus kan vara ett problem på skolan. Man tyckte också att det kunde vara praktiskt att snusa då det var lätt att snusa på lektioner. Föräldrar verkade också enligt ungdomarna vara mer tillåtande då det gäller snus jämfört med rökning. Det fanns klara genusskillnader hos ungdomarna i synen på och bruket av snus. Det var vanligare att pojkarna snusade än att flickorna gjorde det. De flickor i grupperna som snusade beskrev att man gjorde det som ett slags ersättning för cigaretterna. Man kunde undantagsvis snusa då man inte hade cigaretter eller ibland då man inte kunde röka av olika skäl och så snusade man helst portionssnus, ibland kallat tjejsnus. Flera flickor gav också uttryck för att det var mer manligt att snusa.

7 Sida 7 (20) Bland pojkarna förekom det att man påbörjat sitt tobaksbruk med snus och sen övergått till cigaretter. Det var också vanligare att man hade ett dubbelbruk, dvs både rökte och snusade. Det förkom flera exempel på att pojkar såg snuset som något mer manligt, att man skulle använda lössnus och att det var viktigt att snusa på rätt sätt. Man kunde ge uttryck för att det var fult när tjejer snusade. Jag pratade med en polis för några dagar sedan. Hon tog upp en snus. Och det ser ju riktigt fjantigt ut egentligen för vissa kvinnor dom kan ju inte alltså hon snusade ju knåd. Det såg ju riktigt fjantigt ut. Då la hon snusdosan på bilen och så tog hon, tog så dära inte större än ett gruskorn kanske. Det såg ju riktigt dumt ut. Det ska vara rediga tjejer som kan snusa redigt. Så att det inte ser fjantigt ut. Som karlar gör, det är nåt manligt över snuset. Enligt många pojkar var snusning uttryck för manlighet och del av en manlig identitet. Ett exempel A: Jag ska gå Fordonslinjen, jag ska bli fordonare. B: Men då kan du inte ha kepsen så där (höjer upp skärmen och drar kepsen längre bak i nacken). A: Nu är man en riktig fordonare B: Och så måste du ju ta en grovsnus också om du ska meka med bilar. A: Joo, och så ska man ha blåställ B: Och så ska man ha en snus och sen ska man vara oljig om händerna. Livsstil och rökning I alla fokusgrupper fanns ungdomar som höll på med någon form av träning eller sport. Flickorna red, dansade eller höll på med kampsport medan pojkarna höll på med fotboll eller styrketräning. Alla sa att rökningen hade tydlig negativ påverkan på deras prestationer, främst pga att deras kondition försämrades. Man dolde rökningen för sin tränare om möjligt. Man hade oftast en föreställning om att tränaren skulle få en negativ inställning om han/hon fick veta. Majoriteten av ungdomarna ägnade dock den största delen till att umgås med kompisar. Man var hemma hos varandra eller ute tillsammans. De flesta av kamraterna man tillbringade tid med rökte. Att livsstilen var något som smittade mellan jämnåriga och överfördes av äldre förebilder var något som många var medvetna om. Förutom att detta kunde orsakas av att man upplevde cigaretten laddad med attraktiva symbolvärden så kunde det också påverkas av relationen till förebilden. Som en flicka uttryckte det Kanske inte de häftiga, men typ äldre kompisar som är justa och så. Och då har det varit det som betytt något och som kanske typ man tycker är okey och som har rökt. I flickgrupperna talade man också om föräldrarnas och i synnerhet mammans betydelse som förebild och någon man identifierar sig med och tar efter. Att jag började, jag tror att det har djävligt mycket med att morsan rökte. Då satt man ju bara typ där och wow och vad coolt och hon gjorde ringar. Och sen ba och jag kan också, nej men typ. I början när man rökte stod rökningen för värden som man i årskurs nio tyckte hade tappat sin laddning. Då kändes det coolt, tufft, häftigt och vuxet, att röka kunde minska osäkerheten och ge en slags identitet eller image. Nu när man var femton, sexton år och hade rökt ett eller flera år beskrev man rökningen som en del av sin vardag, med både för- och nackdelar. Men

8 Sida 8 (20) ungdomarna trodde att de som är yngre fortfarande upplevde att rökarna i nian var tuffa, häftiga etc, att laddningen för de yngre fanns kvar. Enligt ungdomarna var helgerna väldigt farliga för då hörde det till att röka och de flesta rökte mer då. Detta sades av vissa höra ihop med att man var ledig men av så gott som alla deltagare hörde det ihop med att man festade på helger och då rökte man mycket mer. Alkoholkonsumtion och rökning hörde enligt ungdomarna mycket tätt samman. En flicka sa När man super då tänker man bara på det ungefär, att man ska ha cigaretter och en öl. Om jag rökte typ tio cigaretter nu då skulle det smaka bajs men om man gör det på fyllan då är det en helt annan sak, då kan man göra det. Då har man alltid en cig i handen. Ingen skillnad kunde ses mellan pojkar och flickor i detta avseende. Flera pojkar talade nedlåtande om fjortisar. Med det avsåg de yngre tjejer som de ansåg gjorde sig till för att verka vuxnare och där rökningen användes som ett attribut. Fjortisar var ett negativt uttryck. Jo men dom försöker få det att se ut som typ att de är så himla vuxna och erfarna och så är dom små spinkiga fjortisar med bar mage, typ. Man får inte respekt för dom. Dom är världens största idioter som inte har fattat nåt, försöker va någon man inte är. Någon som tror att man är mer än vad man är. Det fanns också flickor som själva upplevde att omgivningen hade den synen på unga flickors rökande. I fokusgrupperna gavs, framförallt av flickorna, olika exempel på hur skolan försökt påverka ungdomarnas livsstil och avhålla dem från rökning genom att jobba med information. Ungdomarna tyckte själva att de hade relativt god kunskap om rökningens konsekvenser, vilket de också gav exempel på under samtalen. Flickorna underströk vikten av att informera i tid, dvs före årskurs sju Alltså börjar man gå ut i sjuan, du bryr dig inte ett skit om vad dom säger då då är man mycket mer intresserad av att göra som andra och va rätt Några flickor underströk vikten av att få de yngre att förstå beroendet, att man med att testa cigaretter tog risken att bli beroende. Flickorna efterlyste information som berörde deras känslor och en information som gavs respektfullt, helst i dialogens form. Pojkarna ville ha faktainformation men några var kritiska mot delar av den information de fått som de upplevde som icke trovärdig eller icke anpassad för en ung människa. Både pojkar och flickor ansåg att det var riktigt att jobba med information för att påverka deras livsstil och rökning, att information inte skadat men att den genom att göras på fel sätt inte nått fram. Fördelar Ungdomarna i grupperna gav under samtalen många exempel på vilka fördelar de upplevde höra samman med att röka. Både pojkar och flickor upplevde att rökningen, speciellt under den första tiden efter debuten, tillförde dem värden som var image- och identitetsskapande. De kände sig mer vuxna, tuffa, coola och häftiga, en känsla som dock bleknat något med tiden

9 Sida 9 (20) för de flesta. Ungdomarna talade också om nikokicken som något positivt med rökningen, framförallt i samband med deras första tid som rökare. Både pojkar och flickor talade om röken som något påtagligt positivt i sig, att det är häftigt när det kommer rök ur munnen, att pyssla med röken och göra rökringar mm. Efter att ha rökt ett eller flera år lyfte ungdomarna andra positiva värden. Man berättade att rökning gav positiva känslor av olika slag, att det kunde kännas härligt att röka och att det var gott. Både pojkar och flickor sa att de blev lugna och avslappnade av att röka. Jag tycker att man känner, på riktigt att man blir lugnare. Man blir som avslappnad, man får sitta ner och får lugna ned sig och så sitter man där. Det känns som fysiskt att man slappnar av, varvar ner. Ungdomarna berättade också att rökningen som sysselsättning hade ett positivt värde. Både i betydelse som tidsfördriv men också som något att pyssla med. En flicka sa Om du har en rast i en kvart så där kan du lika bra gå ut. För då har du spenderat fem, tio minuter utav rasten. Det blir ett sätt att fördriva tiden. Både pojkar och flickor gav rökningen ett socialt värde, men med vissa olikheter. Alla flickgrupper berättade om hur väl man lärde känna varandra när man rökte, medan detta bara berördes i en av pojkgrupperna. Övriga pojkgrupper talade mer om att det var trevligt att ha sällskap då man rökte. En flicka försökte beskriva hur hon uppfattade rökningens sociala värde. Man får veta mycket mer hemligheter då man röker, ja men så är det. Man snackar och skvallrar och lär kanna varandra råbra. Det är en råbra social grej. I pojkgruppen sa man att det var skönt att röka och att det kunde förgylla vardagen. Bland flickorna sa man att rökning gjorde en på bättre humör om man var på dåligt humör, men att den också kunde förbättra ett redan gott humör. Flickorna använde också cigaretten som en belöning i olika situationer i vardagen. Det kunde till exempel vara efter att man klarat ett svårt prov i skolan eller efter att man städat hemma. I alla flickgrupper använde man rökningen som en hjälp att hantera negativa känslor, något som inte nämndes bland pojkarna. Flickorna rökte när de var stressade, till exempel när de kände press i skolan eller när det var bråkigt hemma. De rökte också när de var ledsna och när de behövde tröst eller när de ville dämpa känslor de upplevde som negativa. Alltså det är ju som att nu är jag sur, nu är jag arg och det är som en tröst på nåt sätt. Typ så här, nu behöver jag en cig. Jag måste få lite tröst, nej men det blir som tröstätning tröströkning. Det är så, det är verkligen sant. Nackdelar I alla gruppsamtal talade ungdomarna mycket om det negativa med rökning. Ibland upplevdes det av moderatorn som rabblandet av en inlärd läxa, man förstör kroppen, man får cancer medan andra negativa faktorer var påtagligt självupplevda. Ungdomarna tyckte själva att de hade god kunskap om rökningens negativa effekter på hälsan och de flesta exempel de gav var på sjukdomar och besvär de själva upplevt. Både pojkar och flickor talade om besvär i andningsvägarna, att man fick svårt att andas, blev igentäppt, att slem bildades och att man fick hosta. Några av ungdomarna hade också någon typ av astma eller allergi som de visste påverkades negativt av deras rökning. En pojke berättade om hur det kunde vara

10 Sida 10 (20) Då blir jag så här på nätterna ibland alltså jag får perioder då jag får sån där hosta, alltså riktig sån där hosta så jag bara kiknar. Just nu har jag det och då brukar jag, alltså det är mest på nätterna och då blir jag så här helt igentäppt så jag bara sitter. Kan sätta mig upp mitt i natten och så kan jag bara kippa efter luft och hosta så jag kiknar. Fast då måste jag ta min sån dära astmamedicin och jag tror inte att det är så bra att kombinera rökning med astma och pollenallergi (ironiskt). Både pojkar och flickor klagade över att rökning gav dålig andedräkt och att man luktade illa vilket de sade kändes både ofräscht och äckligt. Man upplevde också att man hade sämre kondition på grund av rökningen. Bland de som tränade mer aktivt sade man att man presterade sämre på grund av detta. Bland de som inte tränade regelbundet var det också vanligt att man kände sig i sämre form och med sämre ork. En flicka berättade Man märker att man får väldigt dålig kondition av att röka. Man tänker ju hela tiden att nu måste jag ut och springa men sen så har man sprungit i femtio meter och man är ju död då. Då tänker man att nu går jag en bit och så tänder man en cigarett, det är ju det dummaste man gör (fnissar). Man talade också en hel del om cancer som konsekvens av rökning. Dels så hade många fått information i skolan eller av föräldrar om cancerrisken men det fanns också flera exempel på bekanta och anhöriga som drabbats av olika typer av cancer. Vissa satte inte detta i samband med sin egen rökning medan andra berördes starkt vilket ledde fram till eftertanke, som en av flickorna berättade En kompis farbror han dog nyss i cancer och jag menar att då vart det ju som ba - Öh, öh (ser orolig ut). Vad jobbigt, för han vägde mindre än 30 kilo då han dog så det var ju som hemskt. Då fick man sig en tankeställare. Både pojkar och flickor upplevde kostnaden för tobak som en negativ faktor. De ansåg generellt kostnaden för cigaretter som högre än de egentligen hade råd med. Det var dock en kostnad de var beredda att prioritera. I fokusgruppssamtalen framgick det att flickor upplevde att rökning var stigmatiserad. De hade en känsla av att omgivningen såg ned på dem och hade förutfattade meningar om dem för att de rökte. En flicka sa Jag skäms över min rökning, delvis. För att det är som något handikapp på något sätt. Man känner sig lite dum som röker och inte begriper bättre, alltså att folk ska tänka så. Något som också var tydligt bland flickorna och som bekymrade dem, men inte fanns hos pojkarna, var deras känsla av att föräldrar och/eller mor- och farföräldrar skulle bli så besvikna om de fick veta att och hur mycket flickorna egentligen rökte. Flickorna ville inte slå hål på de vuxnas föreställningar och göra dem ledsna. En strategi som både pojkar och flickor hade för att kunna fortsätta röka, trots kunskap om risker, var att distansera sig och att reducera riskerna. En flicka berättade om hur hon såg på risken att få cancer Jag tänker inte som så att rökning skadar. Min mamma hon har inte rökt och inte min farmor heller men hon har cancer. Alltså typ hudcancer eller bröstcancer eller nåt sånt dära. Och har man fått det utan rökning så varför ska jag få det bara för att jag röker, jag kan lika gärna få det utan att röka. Så därför ser jag det som att rökningen inte har något med det att göra. Ja men alltså, varken mamma eller farmor har rökt någon enda gång i sitt liv, jag tror inte ens dom har smakat någon gång. Och dom har fått cancer så varför ska då jag. Det är ju inte större chans bara för att jag röker tycker jag. Jag

11 Sida 11 (20) tycker att jag kan ju lika gärna få cancer utan att röka, så jag ser inte att det spelar så stor roll. I två flickgrupper upplevde man ibland sin rökning som obekväm eller pinsam i relation till andra. I ickerökande sammanhang kändes det som att man störde som rökare, vilket gjorde att man försökte röka mindre eller gå åt sidan och röka. I relation till föräldrar beskrev några att man inte rökte inför dem. Även om föräldrarna visste om dotterns rökning kändes det inte okey att röka inför dem, man sa att det kändes konstigt eller pinsamt. Uppfattningar (Perceptions) I alla grupper utom två (från samma skola) hade man uppfattningen att rökningen på deras skola minskat under de senaste åren. Ungdomarna på dessa skolor sa att det varit svårt att hitta tillräckligt antal rökare till fokusgrupperna då man inte var så många. I nästan alla grupperna sades att man hade uppfattningen att det var vanligare att tjejer rökte. I ett par av grupperna hade man uppfattningen att rökningen minskat men att man tyckte att debutåldern verkade sjunka. I de flesta fokusgrupperna berättade man att man umgicks mest med rökare. Detta förklarades oftast med att rökningen smittade och med att man lärde känna varandra som rökare och med att man hade rökningen som gemensam vana. I flera grupper sa ungdomarna att de på något sätt tidigt haft en föreställning om sig själv som blivande rökare. En föreställning som ofta relaterades till föräldrars rökning. En pojke uttryckte det med följande ord Det flyter omkring nikotin i vårt hus, så mycket som mina föräldrar röker så. Det flyter nikotin i mitt blod för mamma rökte då hon väntade mig. Det är mitt öde. I en flick- och en pojkgrupp ifrågasatte man vuxna som rökte. Man tyckte att de var i alla fall vuxna och borde veta bättre. Nästan ingen uttryckte några särskilda uppfattningar om dem som inte rökte. I en flickgrupp kommenterades dock detta genom de stereotyper av rökare och icke-rökare som man tyckte målades upp i media och genom reklam. En flicka beskrev det Media har ju ändå gjort den bilden att om dom ska göra nån sån här reklamfilm. Dom coola det är ju inte dom med jättestora glasögon och byxorna upp hit (visar hög midja) och pluggböckerna så hära. Det är ju inte det. Det är dom som står ute i typ skinnjacka och mopparna och röker. Det har media gjort, den bilden. Och media typ påverkar ju ganska mycket. Det ser bra ut. Jag tror att det är en bild som alla har, dom flesta har så. En typisk bild för att va tuff på högstadiet. I en annan flickgrupp talade man om att man tyckte att de yngre som kunde säga nej till cigaretter var starka och att man imponerades av deras styrka. I motsvarande grad talade man också nedlåtande om de som började röka tidigt. En flicka sa Ja men när det kommer tioåringar på stan och säger Har du en cig, röker du? Typ vet du hur fjantigt det är? Alltså man bara skrattar åt dom. Man blir så djävla arg på dom. I en flickgrupp talade man också särskilt om sitt ansvar som äldre. Det ansvaret innebar att man kände ett ansvar att försöka hindra yngre från att röka, både yngre syskon och andra. Flickorna som rökte talade oftare än pojkarna om rökningen i termer av självbestämmande, självständighet. Man menade på att man måste få bestämma själv om vad man gör i sitt liv.

12 Sida 12 (20) I alla flickgrupper fanns det exempel på att man tyckte att omgivningen hade särskilda uppfattningar om rökare. Olika förutfattade meningar om hur och vem man var beroende av att man rökte, vilket endast en av alla pojkar gav uttryck för. Flickorna sa att omgivningen kunde se en som en fjortis, en osäker tjej som fallit för grupptryck eller som ville märkas. Detta bekräftades också i ett par av pojkgrupperna som talade nedlåtande om unga tjejer som börjat röka, man kallade ofta dessa just för fjortisar som man ansåg vara ett negativt begrepp. Man ansåg att det var skillnad på hur tjejer och killar rökte, tyckte att killarna var coolare och att tjejerna rökte för att de måste visa upp det på något sätt. En kille uttryckte det Det är ganska störande att se dom där jättesmå, smala tjejerna som kommer där bara Oh, jag har inte rökt på tre månader, jag är så himla röksugen. Jag är jätteberoende (flera skrattar). I flickgrupperna beskrevs en känsla av stigmatisering, att man skämdes för sin rökning och att omgivningen såg ned på en för att man rökte och förknippade rökning med problembarn. I en av grupperna talade man om att det kändes jobbigt när man berättade om en högre andel rökare bland människor med problem. I en annan flickgrupp berättade man att lärarna hade en särskild lista där man skrev upp ungdomar som rökte. Flickorna sa Svarta listan svarta fåren! Man sa att det kändes som om andra såg ned på en för att man rökte, vilket riskerade att påverka ens självbild. Normer, regler och implementering Under fokusgruppssamtalen beskrev ungdomarna olika faktorer av betydelse för beteende och normbildning kring rökning. Det ungdomarna talade om var kamraters och syskons attityd och förhållningssätt, hur vuxna i hemmet och skolan agerade, närheten till mor- och farföräldrar, vilka fritidsaktiviteter man hade, vilken bild som getts av rökning i media, rökfria miljöer och om regler och lagstiftning kring rökning upplevdes relevant. De kamrater som ungdomarna i denna studie sa sig ha påverkats av var rökande kamrater som både medvetet eller omedvetet överfört normen att det var okey att röka. Antingen genom att de var rökande förebilder eller genom att de mer aktivt inbjöd yngre till att röka. Inga ickerökande kamrater nämndes som normbildare. Det fanns också exempel i fokusgruppssamtalen på att syskon kunde överföra uppfattningen att det var okey att röka genom att vara rökande förebilder. Men det beskrevs också att ett mer aktivt ställningstagande från syskon mot rökning kunde vara betydelsefullt. En flicka berättade Jag har en brorsa som går i sjuan och jag har sagt att jag kommer att slå honom blå om han röker eller super. För jag vill inte att han ska göra det. Han säger att han inte ska börja. I fokusgruppssamtalen med ungdomarna framgick betydelsen av deras föräldrars eget beteende och förhållningssätt när det gällde rökning. Föräldrarnas roll som rökande eller ickerökande förebild kunde tidigt påverka barnets syn på sig själv som blivande rökare eller ej. Flera ungdomar beskrev en slags inskolningsprocess till rökare där det ingick att iaktta och härma samt av identifikation med en rökande förälder.

13 Sida 13 (20) I alla grupper beskrevs att man tjuvrökte för sina föräldrar under olika lång tid, vissa gjorde det fortfarande vid tillfället för fokusgrupperna, trots att man kanske rökt under flera års tid. Bland flickorna var det vanligare att man dolde sin rökning för att undvika att föräldrar, men också mor- och farföräldrar, skulle bli besvikna om de kände till deras rökning. Bland pojkarna berodde det oftare på att man trodde att föräldrarna skulle bli arga. Om föräldrarna fått veta att man rökte var det vanligt att ungdomarna försökte få föräldrarna att tro att man rökte mindre än man egentligen gjorde eller att man sa att man försökte sluta. Det fanns ett antal ungdomar i studien, framförallt flickor, som rökte hemma. Men det stora flertalet sa att deras föräldrar antingen inte kände till att de rökte, eller att de inte tillät att ungdomarna rökte hemma eller att ungdomarna själva inte ville röka hemma av olika skäl. De som rökte hemma rökte i regel utomhus. Både pojkar och flickor var generellt överens om att föräldrar ska göra vad de kan för att barnen inte ska röka. De flesta tyckte dock att föräldrarna inte enbart skulle bli arga och skrika då detta kunde få motsatt effekt, d.v.s. att man struntade i föräldrarna och fortsatte röka. Ungdomarna trodde att det skulle ha bättre effekt om föräldrarna berättade om sin syn på rökning, var tydliga och helst berättade om egna negativa erfarenheter av rökning. De ville att föräldrarna skulle visa att de var engagerade, oroliga och brydde sig och ville lyssna på och stödja barnet i att låta bli cigaretter. Kort sagt en tydlig rökfri norm vars efterlevnad baserades på en god, ömsesidig relation. Det var väl känt av ungdomarna i studien att skolan och skolgården var en rökfri miljö och att man på skolorna önskade minska rökningen bland eleverna. Tillsynen på de olika skolorna fungerade dock enligt ungdomarna lite olika beroende på i vilken årskurs ungdomarna gick och på hur aktiv skolpersonalen var. I de flesta grupper beskrev ungdomarna att insatserna var fler när man gick i årskurs sju eller åtta. Då var det vanligt att lärare ringde hem till föräldrarna när barnen misstänktes röka eller hade setts röka. Men när ungdomarna rökt en tid och gick i årskurs nio var det ovanligt att föräldrarna kontaktades. Ett annat sätt för uppföljning av ungdomarnas rökning som användes i skolan var att frågan togs upp i de individuella utvecklingssamtalen med eleverna där någon av föräldrarna medverkade. Eleverna beskrev också att vissa lärare var mer aktiva än andra när det gällde uppföljningen av rökning på skolan. I ett par grupper beskrev man relationen till vissa lärare som en slags barn - förälderrelation när det gäller fostran och normbildning. I några samtalsgrupper talade man om att man kunde förstå att alla lärare inte orkade säga till jämt men uttryckte ändå en slags förväntan på att det ingick i den vuxna uppgiften. En pojke sa Det är vissa lärare som går förbi och leker att dom inte ser., för dom orkar inte säga till. Sen är det vissa som ba Tja, hur är det? Typ bara sitter bredvid en när man röker och så där. Vissa bryr sig inte, skiter i det eller låtsas att dom inte ser det. På nåt sätt så känns det konstigt att dom inte bryr sig. Då skiter dom nog i resten också, det känns typ så. Den dagen föräldrarna fick vetskap om att deras barn rökte och accepterade detta så beskrev ungdomarna sig som mer etablerade rökare och beskrev att skolan då tappade möjligheten att påverka deras rökning. I ett par grupper nämndes reklam och media som viktiga normbildare som alla påverkades av. Ungdomarna berättade att dessa gav rökningen värden som var attraktiva för en ung människa i vuxenblivandet.

14 Sida 14 (20) I grupperna beskrevs på olika sätt att regler och lagstiftning vars syften upplevdes som relevanta var viktiga i normbildningen kring rökning och för att efterlevnaden skulle fungera. Det kändes till exempel mer okey att gå utanför ridhusets eller skolans område för att röka om man förstod sin betydelse som äldre rökande förebild i relation till yngre kamrater. Ungdomarna uttryckte förståelse för regler och lagar kring rökfria miljöer. I en grupp talade man om lagstiftningen kring skolan som rökfri miljö och sa bland annat att om rökrum för eleverna fanns på skolan så skulle det leda till ökad rökning. Ungdomar från ett par skolor tyckte att det var fel att vuxna rökte i lokaler på skolan. Generellt uttryckte ungdomarna i studien förståelse för att offentliga miljöer behövde vara rökfria för att minska den passiva rökningen med särskild hänsyn taget till personer med astma och allergi. I alla flickgrupper talade man också om betydelsen av att ta hänsyn till barn och inte utsätta dem för passiv rökning. I en flickgrupp tyckte man att det vore rätt med åldersgräns för rökning på café, med syfte att minska nyrekryteringen av rökare. Däremot uttryckte ett par pojkgrupper tveksamhet inför lagstiftningen kring åldersgräns på försäljning av tobak. De tyckte inte att efterlevnaden av lagen fungerade samt att den kunde förstärka uppfattningen att det var vuxet att röka. Tillgång I alla fokusgruppssamtal berättade ungdomarna att det var lätt att få tag på cigaretter. Vid de första försöken och under den första tiden som rökare tog man cigaretter av föräldrar, enstaka cigaretter eller hela paket. När man rökt en tid så var det vanligast att en äldre kamrat köpte ut cigaretter eller så köpte man dem själv. I ett fall köpte en förälder ut cigaretter till sin dotter. Ungdomarna kände till lagstiftningen om åldersgräns men också vilka handlare som inte var noga med att följa lagen. I en av flickgrupperna berättade man om en handlare som försökte med otillbörliga närmanden mot att flickorna skulle få köpa cigaretter. I en av pojkgrupperna berättade man att man kunde hota till sig cigaretter av yngre. I två pojkgrupper ifrågasatte man åldersgränsen på försäljning av tobak. Man trodde att lagen saknade avsedd effekt då den fungerade dåligt men att den också kunde uppfattas som en signal om att det är vuxet att röka. I alla flickgrupper berättade man om att man bjöd varandra, delade på och lånade ut cigaretter till varandra. Ett beteende som inte beskrevs på samma sätt i pojkgrupperna där endast en grupp talade man om att man bjöd varandra men då i samband med fest. Priset på cigaretter beskrevs i alla grupper som högt vilket kunde innebära problem men inte så stora att man lät bli att prioritera cigaretter. Det kunde dock leda till att man rökte ett lågprismärke istället för dyrare märken. Ekonomi

15 Sida 15 (20) Under alla fokusgruppssamtal var ungdomarna överens om att det var dyrt att vara rökare och att det egentligen var så dyrt att röka att man inte hade råd. Beroende på rökvanor så rökte ungdomarna uppskattningsvis för ungefär SEK per vecka. Ett sätt att minska kostnaden var att röka ett nytt lågprismärke. Inga exempel gavs på att man tyckte att man avstod från något för att röka, man prioriterade cigaretter då man hade pengar. I ett par av grupperna sade man att man rökte mindre när man hade ont om pengar. I en pojkgrupp sade man att priset hade stor betydelse för hur mycket man rökte och i en annan grupp pojkar uttryckte man ambivalens över sin rökning på grund av kostnaden. Av alla ungdomar var det endast en pojke som hade ett extrajobb på helgerna och han finansierade sin rökning på så sätt. I alla flickgrupperna talade man om att man delade cigaretter och bjöd varandra men det beskrevs mer som en social företeelse än att det handlade om ekonomi. Beroende Dagligrökarna i samtalsgrupperna sa alla att de lämnat experimenterandet och idag var beroende av rökningen. Bland dem som rökte mindre sa man att det antingen berodde på att man försökte minska eller sluta röka eller på att man tyckte sig ha ett svagare behov av att röka. I alla grupper talade man om hur snabbt man blev beroende och hur svårt det var att sluta röka. I en av flickgrupperna sa man att ett av de viktigaste syftena med informationen till de yngre kring rökning var att få dem att förstå att man snabbt miste kontrollen över sitt rökande och blev beroende. I flickgrupperna beskrevs ett regelbundet rökande under dagen, något som inte var lika utpräglat i pojkgrupperna. I två av flickgrupperna beskrev man att man planerade sin rökning i samband med vissa aktiviteter. Om man till exempel gick på bio så rökte man det sista man gjorde innan man gick in i salongen så att man skulle klara att se hela filmen. Skulle man ha ett prov i skolan så rökte man precis innan provet och så det första man gjorde när man var färdig. Ungdomarna beskrev sitt beroende både som en vana och som ett psykiskt och fysiskt begär. I flera grupper hade man kunskap om nikotinets betydelse för beroendeutvecklingen. En pojke förklarade Alltså det är väl mest i sig beroendet, hjärnan och sånt. Det som händer i hjärnan när man röker. Det är ju som därifrån smaken kommer, när det händer nåt positivt där uppe då blir det som att det smakar gott. I alla grupper beskrevs en kraftigt ökad rökning i samband med att man drack alkohol. Vissa sa att då kedjerökte man på ett sätt som man inte gjorde annars. I både flick- och pojkgrupperna beskrev man abstinensbesvär vid utebliven rökning. Dessa kunde variera från att man blev på dåligt humör, blev tystlåten, kände sig nedstämd, sur, lättirriterad eller orolig till att man kallsvettades, kände sig okoncentrerad och skakig. Många uttryckte en önskan om att kunna sluta röka men sa att det krävdes stark vilja och betydande skäl som motivation för att lyckas.

16 Sida 16 (20) Förändring Under den första tiden som rökare trodde majoriteten av ungdomarna att de hade kontroll över sin rökning och att de ej skulle bli beroende. De beskrev också att de från början rökte fimpar eller enstaka cigaretter som de fått av kamrater eller tagit hemma. Men i takt med att de rökte mer och en vana, ett beroende utvecklades beskrevs att de gick från att köpa små cigarettpaket till att köpa stora. I flera av grupperna uttrycktes en ambivalens inför den egna rökningen, man både ville röka och ville sluta. I två flickgrupper sa man att man ångrade att man någonsin börjat röka. I flera grupper sa man att man aldrig reflekterade över rökningens negativa konsekvenser när man började röka men att detta ändrats med tiden. Flera ungdomar beskrev att de var tvungna att distansera sig från dessa tankar för att kunna fortsätta röka. Att sluta I flera av samtalsgrupperna uttrycktes dubbla känslor inför rökningen och några ungdomar hade erfarenheter av att försöka sluta röka. Några ungdomar hade pågående försök att sluta röka vid tiden för fokusgruppssamtalen. Ett sätt bland dessa var att minska antalet rökta cigaretter. Bland dem som gjort tidigare försök sa man att man var tvungen att förändra sina vanor. En pojke berättade För och sluta röka då måste jag gå till en annan busshållplats och ta en annan buss. För då är jag jämt van vid att ställa mig och röka. Alltså jag vet exakt var jag tände på den och jag vet exakt allting. Det är inmatat och då måste du, ska du sluta då känns det som ganska konstigt att gå ut till bussen. Då måste du antingen få skjuts av morsan till skolan, det blir mycket lättare då på så sätt. Eller så måste du gå till en annan busshållplats och ta en annan buss. På rasterna får man hålla sig inne, göra nåt annat. Vara med dom som inte röker. Flera ungdomar beskrev abstinensbesvär i samband med att de avhöll sig från att röka. Det fanns bara enstaka erfarenheter av att använda nikotinläkemedel. Man uttryckte viss irritation över att somliga inte förstod att man kunde vara beroende trots att man inte rökt så länge. I flera grupper nämndes att det var klokt att undvika fester för då var återfallsrisken stor. En kille tyckte dock att det som var svårast med att sluta röka var tiden i skolan och alla vanor man hade kring rökningen under skoltid. Att bara sitta och vänta på att rasten skulle ta slut utan att röka var svårt. I alla grupper sa man att det krävdes en stark egen motivation för att lyckas sluta röka. Många trodde på sin egen förmåga att klara ett rökslut, om de verkligen hade bestämt sig själva för att sluta. Flera sa att det krävdes att man var stark och hade tålamod. I flickgrupperna kunde ett tillräckligt starkt skäl vara att man själv eller någon närstående fick hälsoproblem på grund av rökning. Ett annat skäl kunde vara graviditet. Bland pojkarna var också egen eller närståendes sjukdom orsakad av rökning ett tillräckligt skäl för att sluta. Andra skäl som nämndes av pojkar var kostnaden, särskilt om priset skulle höjas, om man blev kär eller om man fick något värdefullt i stället för att röka. Föräldrar kunde enligt ungdomarna bidra till att öka motivationen att sluta genom att uttrycka oro, vädja eller uppmuntra på olika sätt. Några ungdomar tyckte att det var självklart att stötta kamrater som försökte sluta genom att uppmuntra dem, inte röka i deras närhet och genom att inte bjuda på cigaretter. Andra kunde stjälpa kamraters försök att sluta genom att retas på olika sätt.

17 Sida 17 (20) Framtid En del av ungdomarna sa att rökning var något som hörde ungdomen till. Vissa gick så långt att de sa att de tyckte att det såg tragiskt och patetiskt ut när vuxna rökte. Någon trodde också att framtiden skulle bli svår för rökare med fler regler och att man skulle tvingas ta hänsyn till ett större antal astmatiker. I flickgrupperna trodde de flesta att man fortfarande skulle röka om ett par år medan någon flicka trodde sig ha slutat och en mindre andel var osäkra. Med framtidsperspektivet 20 år trodde de flesta flickor att de slutat röka. Då tänkte man sig att man fått barn och för alla var det uteslutet att röka i samband med graviditet. Många flickor sa att hade man väl klarat av att sluta då skulle man inte börja om efter att barnen fötts. Det fanns dock någon flicka som såg det som att graviditeten innebar ett uppehåll men att hon skulle börja röka igen när barnen blivit några år. Ett par flickor trodde också att man skulle bli ett par töntiga feströkande mammor. I pojkgrupperna kunde man se ungefär samma mönster både om två år som om tjugo år. Ungefär hälften trodde att man skulle ha slutat, medan ungefär en fjärdedel trodde att man forfarande rökte och en fjärdedel var osäkra. Av de som slutat röka fanns några som trodde att man snusade. Bland dem som fortfarande trodde sig röka om två år fanns någon grupp som talade om att livet troligen ter sig rätt likt om två år. Man kommer att gå i skolan då också, ha raster och fritid ungefär på samma sätt som nu. Med framtidsperspektivet 20 år var det några pojkar som trodde sig ha slutat på grund av att man bildat familj då. Dessa pojkar menade att man inte ville vara en rökande förebild för sitt barn. Frågan om vad man skulle göra som förälder den dagen man hade egna barn som testade att röka engagerade. Delade meningar rådde och diskussionen visade förståelse för att situationen kunde vara svår att hantera som förälder. En pojke sa Då får jag en hemringning från skolan och får höra att min son röker Då lägger jag på och sen går jag och lägger mig och låtsas att jag drömde. Fy fan, det måste vara så djävla svårt att ha ett barn som röker och så vill man dom så djävla väl. I flickgrupperna fanns framförallt tre strategier. Den ena var en hård linje med indragning av fickpengar, restriktioner och tuffa tag. Den andra var att man inte gjorde någonting, framförallt med syftet att minska spänningen runt rökning och den tredje var att berätta sina egna erfarenheter runt rökning. En flicka tänkte säga Jag skulle säga hur mycket jag ångrar att jag rökte och hur svårt, hur jobbigt det har varit att röka och hur lite pengar man har över och så. Men jag skulle aldrig ta av dom pengar för jag vet att jag själv gjorde fel. Jag skulle alltså berätta om hur det kändes då man började och man var så himla osäker och mest av allt egentligen bara ville verka så mycket säkrare än man var. Och så skulle jag säga att det känns så för så många, men att man duger precis som man är. Bland pojkarna fanns också strategien att berätta om egna erfarenheter och ge stöd om barnet ville sluta röka. Liksom strategien att inte göra någonting som förälder om barnet rökte. En pojkgrupp talade om betydelsen av att se till att barnet kom på rätt spår och fick rätt kamrater från början som sättet att avhålla dem från rökning.

18 Sida 18 (20) Sammanfattning I särskilt fokus för denna studie är genderskillnader avseende pojkars och flickors rökning. Studien visar flera likheter men också ett antal skillnader som sammanfattas nedan. Likheter Flickor och pojkar beskriver en liknande process från rökdebut till etablerat rökande. De anser att det är vanligare att flickor röker. Vid fokusgruppstillfällena beskriver de rökningen både som en vana och ett beroende och många berättar om abstinensbesvär vid rökuppehåll. Via fimpar eller enstaka cigaretter vid debuten går man via små paket till stora paket som mer etablerad rökare. De beskriver att rökning har image- och identitetsskapande värden, som upplevs starkast i början. Föräldrar och kamrater sägs vara viktiga förebilder som tillsammans med skolan deltar i normbildningen. Ungdomarna vill ha information om rökning men med metod och innehåll anpassad till en ung människa. Ungdomarna anser att föräldrar ska bry sig om barnens rökning och göra vad de kan för att barnen inte ska röka men helst utan att skapa konflikt. De ger intryck av att ha förståelse för regler och lagar kring rökfria miljöer, med särskild hänsyn tagen till personer med astma och allergi. I alla samtalsgrupper beskrivs en ökad rökning i samband med att man dricker alkohol och ingen påtaglig skillnad avseende livsstil kan ses mellan pojk- och flickgrupper. Både pojkar och flickor tycker att det är dyrt att röka och många upplever negativa effekter på sin egen hälsa av rökningen. Många säger att de låter bli att tänka på detta för att kunna fortsätta röka. Man har uppfattningen att det är svårt att sluta och ett skäl att sluta kan vara egen eller närståendes sjukdom på grund av rökning. Skillnader Flickorna beskriver ett mer regelbundet rökande än pojkarna och många flickor ger intryck av ett starkare beroende. Flera beskriver hur de planerar sin rökning i samband med aktiviteter. Bland flickorna finns flera uttryck av en vilja att bryta mot normer och förväntningar genom att röka som inte ses hos pojkarna. Bland flickorna är det vanligare att man döljer sin rökning för föräldrar och mor- och farföräldrar för att inte slå hål på de vuxnas förväntningar på flickorna, man ville inte göra dem ledsna och besvikna. Pojkarna säger sig oftare dölja sin rökning för att man tror att föräldrarna ska bli arga. Flera flickor beskriver mamman som rökande förebild och betydelsen för sin egen rökning genom identifikation. Flickorna beskriver i större utsträckning än pojkarna cigaretten och rökningen som ett slags socialt kitt. De beskriver ett mönster där de delar cigaretter, bjuder och får igen. Flickorna beskriver tydligare att de röker som del i en gemenskap och med en känsla av samhörighet. Rökningen fyller funktioner för flickorna som ej ses hos pojkarna. Den viktigaste och tydligaste är hur flickorna röker för att hantera olika negativa känslor som till exempel stress, oro eller om de är ledsna. Flickorna upplever att cigaretten ger tröst. De beskriver också att

19 Sida 19 (20) cigaretten kan göra ett gott humör ännu bättre och att man använder cigaretten som belöning när man klarat av eller avslutat något. Flickorna beskriver snuset som något killarna håller på med och om man snusar själv så är det tjej-snus (portionssnus). Man snusar möjligen när man inte har cigaretter eller om det av något skäl är olämpligt att röka. Pojkarna anser att det är manligt att snusa och att det bidrar till en manlig identitet, killarna snusar lössnus. Hos pojkarna förekommer det att man vänjer in sig som nikotinist på snus för att sedan gå över till cigaretter eller dubbelbruka. I samtalen framgår att flickor upplever att rökning kan vara stigmatiserad. De kan känna att omgivningen ser ned på en och har förutfattade meningar om dem för att de röker. Det förekommer att de skäms och upplever sin rökning som obekväm eller pinsam i relation till andra. Ett skäl för att sluta röka i framtiden utöver hälsoskälen är för flickorna graviditet. För pojkarna kan det vara kostnaden eller rollen som förebild om man blir förälder.

20 Sida 20 (20)

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka

Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Röker ditt barn? En handbok för dig som tror att ditt barn börjat röka Mitt barn röker. Innehåll Mitt barn röker. 3 Vägen till att bli rökare 4 Steg 1 Förberedelse 5 Steg 2 Testning 6 Steg 3 Experimentering

Läs mer

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Mitt barn röker och mitt snusar Vad ska jag göra? Kloka råd till föräldrar Många föräldrar oroar sig för bland annat rökning och snusning när barnet börjar närma sig tonåren. Hjälper det att förbjuda

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Heta argument mot tobak

Heta argument mot tobak Heta argument mot tobak Hej! Det du håller i din hand är några tips till dig som förälder. Foldern har i huvudsak bara ett syfte att hjälpa dig med argument när du ska prata med ditt barn om tobak och

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv

Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Tobak? Nej tack! för ett rökritt föreningsliv Hej! Det du håller i din hand är en hjälp till hur man som förening kan arbeta mot tobak. Det är många olika krafter som drar i våra barns uppmärksamhet -

Läs mer

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus

foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus foto: Johan Alp/bildarkivet Bli fri från cigaretter och snus De flesta som röker eller snusar ångrar att de någonsin började. Är du en av dem? Du känner säkert många som redan har slutat och kanske frågar

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit?

Niklas Odén. Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet. Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Niklas Odén Rökfria skolgårdar - Hur når vid dit? Fråga 1. Är tobak över huvud taget ett problem? På 1970 - talet Rökte varannan svensk man Rökte varannan 15 åring Unga tjejer går om unga killar Rökfria

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Vägen till ett tobaksfritt liv...

Vägen till ett tobaksfritt liv... Vägen till ett tobaksfritt liv... Varför ska du sluta röka eller snusa? Tobak skadar din hälsa Allvarliga sjukdomar som lungcancer, sjukdomar i lungor och luftrör, exempelvis KOL samt hjärt-kärlsjukdomar

Läs mer

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare.

Presentation. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Alkohol och tobak Presentation OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende

Ditt nej gör. Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Ditt nej gör storskill n ad Till dig som förälder om barn, ungdomar och tobaksberoende Du är betydelsefull! Den här skriften har främst ett syfte att hjälpa dig som förälder med argument när du ska prata

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena

TOBAKSFRI SKOLTID. Örebro oktober 2014. Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena TOBAKSFRI SKOLTID Örebro oktober 2014 Niklas Odén Fristående sakkunnig ANDT och skolan som främjande och förebyggande arena Skolan kan göra skillnad Näst efter hemmet är skolan den miljö som påverkar barnsoch

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Jag är visst smart! säger Patrik

Jag är visst smart! säger Patrik Jag är visst smart! säger Patrik Nu är mamma arg igen. Hon är nästan alltid arg på mig. Igår var hon arg, och hon blir säkert arg imorgon igen. Det är inget roligt. Idag är ingen bra dag. Imorse glömde

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär

I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet. Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Förbered rökstoppet I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och vikt Snus Ett

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen

Rökningen dödar 10 000 människor om dagen Historia Människor har rökt sedan förhistorisk tid. Tobak och en rad hallucinogena droger röktes över hela Amerika så tidigt som 5000 f.kr. som en del av shamanistiska ritualer. Rökning i Amerika hade

Läs mer

Tonåringar om tobak vanor, kunskaper och attityder

Tonåringar om tobak vanor, kunskaper och attityder Tonåringar om tobak vanor, kunskaper och attityder Maria Nilsson statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Tonåringar om tobak vanor, kunskaper och attityder Maria Nilsson statens folkhälsoinstitut www.fhi.se

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år

Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Friends 1527614 Mobbning inom idrotten Idrottsutövande ungdomar 9-15 år Juni 2013 Cecilia Perlind TNS-Sifo 1 Om undersökningen TNS March 2013 1526475 Struktur och innehåll i undersökningen GLÄDJE & Roligt

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Föräldrar är viktiga

Föräldrar är viktiga Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar

4 HÖRN. Lektionsövningar/värderingsövningar 4 HÖRN Vad är 4 hörn? Ledaren ger ett påstående, deltagarna får välja på att ställa sig i ett hörn, tre hörn har givna val och ett är öppet. Forma smågrupper utifrån hörnen och låt deltagarna diskutera

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning.

DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning. DON T FEAR SMOKING. Ett nytt sätt att prata om rökning. Röken döljer alla rädslor i världen. Att vara ung är att gå runt med en orosklump i magen. För det är där frågorna hamnar när man inte hittar svaren.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri

Fimpa Nu! Vi hjälper dig ta ställning. Så undviker du återfall. Allt du vinner. bli rök- och snusfri Fimpa Nu! bli rök- och snusfri Allt du sparar Allt du vinner Vi hjälper dig ta ställning Så klarar du fällorna Så undviker du återfall Hallå där du som röker eller snusar! Funderar du på att sluta? Klokt

Läs mer

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...?

Tonårsförälder? Finns det droger bland ungdomarna? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Tonårsförälder? Hur mycket dricker unga i vår kommun? Men inte skulle väl mitt barn...? Finns det droger bland ungdomarna? En broschyr om alkohol och droger DANDERYDS KOMMUN 1 Varför har du fått den här

Läs mer

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND

Bilagor. Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Bilaga 3 Patientfall Hur Lena slutade röka BAKGRUND Lena är 57 år, ensamstående, och har en vuxen son från ett tidigare äktenskap. Hon har varit bekymrad över sin rökning under en längre tid, mycket på

Läs mer

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se

Övning: 4- Hörn Tidsåtgång: ca 10-45 min. www.ens2000.se VÄRDERINGSÖVNINGAR Värderingsövningar är ett pedagogiskt sätt att träna sig i att stå för en åsikt och ett bra sätt att inleda samtal i frågor som saknar givna svar. Deltagarna ges tillfälle att tänka

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barn och unga berättar om stress

Barn och unga berättar om stress Barnombudsmannen rapporterar br2004:03 Barn och unga berättar om stress Resultat från Barnombudsmannens undersökning bland kontaktklasserna, våren 2003 ISSN 1652-0157 Barnombudsmannen Postadress: Box 22106,

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Intervju med Lena Hjalmarsson

Intervju med Lena Hjalmarsson Intervju med Lena Hjalmarsson Lena började jobba som lärare för att hon vill att ingen elev i Hällefors kommun ska gå ut ur årskurs 9 utan minst ett godkänt betyg i svenska. Lena tycker om eleverna och

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar

European Family Empowerment. Enkät till ungdomar European Family Empowerment Enkät till ungdomar ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar kommer att kodas och kommer inte att visas för någon annan. Resultatet kommer

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖ 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Ve m? 3 25 % av tjejerna i gymnasiet

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare

Tobaksförebyggande Förening. En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening En handledning till dig som föreningsledare Tobaksförebyggande Förening Tobak är ett av de största hälsoproblem vi har Tobak är, trots stora framgångar i det tobaksförebyggande

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Dagbok. Namn. Av: Agnes

Dagbok. Namn. Av: Agnes Dagbok Namn Av: Agnes Alex Lou Crazy Tristan Gänget Chloe Ken Rektorn Det här är några som kommer att vara med i dena bok. 1 2 Augusti. Tisdag Kära dagbok eller något jag vet inte riktigt. Jag har aldrig

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Barns och ungdomars engagemang

Barns och ungdomars engagemang Barns och ungdomars engagemang Delaktighet definieras av WHO som en persons engagemang i sin livssituation. I projektet har vi undersökt hur barn och ungdomar med betydande funktionshinder är engagerade

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer

TOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan

TOBAK. 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan TOBAK 12 000 onödiga dödsfall varje år ditt nej kan göra skillnad En samtal med föräldrar med barn i skolan Samtal om Andel unga som brukar tobak Varför och vilka brukar tobak? Varför bör unga inte bruka

Läs mer

FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis

FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis FoU-cirkel om lokal mobilisering mot cannabis Björn Andersson Institutionen för socialt arbete, Göteborgs universitet Gunilla Henningsson Lerums kommun Sammanhanget Länsstyrelsen Västra Götaland gav våren

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum:

Hälsoenkät. Elevens namn: Klass: Datum: Hälsoenkät Elevens namn: Klass: Datum: Framtagen av Cathrine Lundberg, Norrköping, Kristina Dalenius, Lerum, Lena Mangelus, Göteborg med stöd av Riksföreningen för Skolsköterskor 2011 Skola/Arbetsmiljö

Läs mer

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete

Tobaksfri kommun. en del i ett hälsofrämjande arbete Tobaksfri kommun en del i ett hälsofrämjande arbete 1 Denna broschyr är en kort sammanfattning av de viktigaste delarna i rapporten Tobaksfri kommun en guide för att utveckla det tobaksförebyggande arbetet.

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!!

Familjen och drogförebyggande fostran. Vi vill också ha!!! Familjen och drogförebyggande fostran Vi vill också ha!!! Som underlag för funderingar kring alkohol och droger Det är bra att samtala med barn om verkningarna hos alkohol och droger i situationer där

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband?

Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Tobak- vattenpipa cannabis Finns samband? Ungdomars rökvanor Andel ungdomar som börjar röka - Varje år beräknas 16 000 ungdomar börja röka eller - Ca 45 ungdomar börjar röka varje dag varje dag - 30 50%

Läs mer