Innehåll. Förslag till beslut Sammanfattning Patienten i centrum Ett mänskligare Sörmland... 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Förslag till beslut... 4. Sammanfattning... 5. Patienten i centrum... 7. 1.1. Ett mänskligare Sörmland... 9"

Transkript

1

2 Innehåll Förslag till beslut... 4 Sammanfattning... 5 Patienten i centrum Ett mänskligare Sörmland Lägg rätt patient i rätt säng i rätt tid Kortare väntetider på akutmottagningarna Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Patientsäkerhet Kultur och hälsa Hälsoval i primärvården nu har sörmlänningen makten! Fritt vårdval Etiken i vården Psykisk ohälsa Beroendevården Folkhälsa och den ideella sektorn Barnsjukvården Barnhälsovården Ungdomsmottagningar Hälso och sjukvård för äldre IT i vården Sjukresor Hållbar utveckling i landstinget Samarbete mellan landstinget och kommunerna Samarbetet med andra landsting och regioner Trafik och kommunikationer Ledning och styrning Demografisk sammansättning Hälsan i Sörmland

3 2.3. Självskattat hälsotillstånd Alkohol och droger Läkemedelsanvändning Barn och ungas hälsa Övervikt Tobak Alkohol Trygga och goda uppväxtvillkor Reproduktiv hälsa Förväntade medellivslängd Sjukskrivningar Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgaranti Medicinsk utveckling i Sverige och Sörmland Nya läkemedel Nationella riktlinjer Landstingets vårdprogram Säker vård Öppna jämförelser Personalfrågor Personalkostnader Lönekartläggning år Kompetensförsörjning Kompetensutveckling Inhyrd personal Arbetsgivarfrågor Hälsa och arbetsmiljö Chefer och ledarskap Personalstrategi Pensioner

4 3.12. Pensionskostnader Fullfonderingsmodellen Pensionsstiftelse Ekonomiska Budgetramar Investeringsbudget Resultaträkning Balansräkning Finansiella nyckeltal Revisionen Landstingsstyrelsen Förändringar i budgetramen för landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Karsudden Primärvården Nämnden för habilitering och hjälpmedel Dammsdal Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Patientnämnden Intern kontroll Allmänt om uppföljning av den interna kontrollen Nämndernas internkontroll Interna kontrollplaner Landstingets rapportplan Revision Beskrivning av verksamheten Resultatbudget

5 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta: 1. att godkänna förslag till landstingsbudget med de visioner, långsiktiga mål, strategiska mål och uppdrag som anges inom respektive område 2. att godkänna resursfördelningen i budgeten ifråga om anslag och landstingsbidrag 3. att fastställa investeringsbudgeten och principer för investeringsprocessen 4. att fastställa utdebiteringen till 10,17 kr per skattekrona för år 2012, det vill säga oförändrad 5. att godkänna driftsförändringarna 6. att fastställa nivåerna på avgifterna i enlighet med förslaget 7. att skärpa vårdgarantierna inom hälso- och sjukvården 8. att upphäva det inskränkta fria vårdvalet inom ortopedin och onkologin 9. att fastställa reglerna för sjuk- och behandlingsresor och att kollektivtrafik inom länet ersätts 10. att minska överförskrivning av läkemedel hos äldre genom anställning av farmaceuter/apotekare 11. att införa LEAN Healthcare för landstingets verksamheter 12. att all tillsvidareanställd personal i Landstinget Sörmland ska anställas på heltid, med flexibel (valfri) tjänstgöringsgrad 13. att utöka antalet vårdplatser i Nyköping och Mälarsjukhuset i Eskilstuna för 12 miljoner att satsa 30 miljoner under perioden på psykiatri och beroendevård 15. att Division länssjukvård och närvård tas bort från och med Dagens anslagsfinansiering för sjukhusvården ersätts med ett uppföljningsbart ersättningssystem med uppdragsersättningar baserade på mål, omfattning och kvalitet. 16. att Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset ska organiseras i varsin separat organisation med tydligt ansvar och uppföljningsbart uppdrag från och med

6 Sammanfattning Härmed framlägger kristdemokraterna förslag till landstingsbudget för 2012 och flerårsplaner för 2013 och Utgångspunkten för vårt huvudförslag vilar på en grundsyn för hälso- och sjukvården, hur vi vill att den ska bedrivas så att den möter patientens och sörmlänningarnas behov av en säker och tillgänglig vård på lika villkor för hela länet. Vården ska utformas med patienten i centrum. Därför ska sörmlänningarnas rättigheter i hälso- och sjukvården stärkas. Tillgängligheten är låg i Sverige och särskilt i Sörmland jämfört med OECD-länderna. Bemötandet är i huvudsak bra, men omdömet beträffande patientens delaktighet är mycket varierande. Arbetet med förbättrade vårdprocesser och patientflöden är prioriterat och har stor potential. Helhetstänkande genom LEAN Healthcare är något som bör prägla hela vår organisation i framtiden. Det finns stora möjligheter att jobba effektivare i vården. Därför bör det införas fasta vårdkontakter till alla som önskar och vårdlotsar eller så kallade VIP-kort till patienter med komplexa vårdbehov. Vårdpersonalens tid med patienterna ska öka och därför behövs investeringar i utrustning och informationsteknik för att frigöra resurser och höja kvaliteten. Hälsovalet är i grunden en god idé och införandet har inneburit att patientens ställning har stärks. Makten har flyttats från verksamheten till den enskilde sörmlänningen. Det har också inneburit att telefontillgängligheten har ökat och att vi har fått fler privata entreprenörer i vården. Prioriteringsarbetet i vården behöver systematiseras bättre. Den etiska dimensionen i prioriteringsarbetet behöver stärkas. Det ska vara en ständigt levande diskussion om vad som är möjligt, rimligt och lämpligt att göra i vården. För detta inrättas särskilda rutiner och organ. Etiska frågor ska få ökat utrymme i vården. Antibiotika är ett av vårdens viktigaste verktyg som allvarligt hotas av resistenta bakterier. Aktiva insatser ska göras för att säkerställa en riktig och minskad användning av antibiotika, samt säkerställa grundläggande hygien. Arbetet med att göra Landstinget Sörmland ledande i Sverige med att skapa en hållbar verksamhet ska intensifieras. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2020 och 80 procent till år Bland annat ska all lustgas destrueras. Patientavgifterna ska användas för att styra till rätt vårdnivå. Avgiften för besök hos distriktssköterska ska tas bort. Högkostnadsskydd återinförs för hjälpmedel och sänks för speciallivsmedel. Det är landstinget, inte patienten, som ska hålla ordning på om nivån för högkostnadsskydd är nådd. All tillsvidareanställd personal i Landstinget Sörmland ska anställas på heltid, med flexibel (valfri) tjänstgöringsgrad. Rekrytering av chefer ska inte baseras på medicinska meriter. Läkare behövs först och främst i den direkta vården. Chefer ska i första hand vara skickliga på att leda och entusiasmera medarbetarna, inte primärt att göra medicinska bedömningar. 5

7 De övergripande strategier vi har för att möte den demografiska utmaningen, däribland hälsofrämjande arbete, utvecklad närvård, sammanhållen hemsjukvård och ökad hushållning med landstingets resurser bör utvecklas. Införandet av ett kvalitetsledningssystem i hela organisationen bör prioriteras. Strategiska satsningar behövs för investeringar, såväl i fastigheter, utrustning och informationsteknik. Skattenivån är oförändrad år 2012 och ska inte höjas under perioden. Särskilda avsättningar ska göras för personalens pensioner och en pensionsstiftelse inrättas. Avsättningar behövs också för att finansiera byggandet av Citybanan i Stockholm. Landstingets soliditet har de senaste tio åren minskat från omkring 50 till 30 procent, genom återkommande underskott. Det krävs genomgripande och långsiktiga insatser för att effektivisera vården och stöd till så kallade vardagsrationaliseringar. Habilitering o Hjälpmedel 0,31 kr 3% Tandvård 0,31 kr 3% Privata vårdgivare 0,33 kr 3% Landstingsskattens fördelning Kollektivtrafik m.m. Kultur, utbildn. och 0,41 kr 4% friluftsliv 0,16 kr 2% Politisk ledning 0,08 kr 1% Vårdcentraler 1,44 kr 14% Sjukhusvård 4,13 kr 41% Sjukvårdens lokalkostnader 0,43 kr 4% Utomlänsvård 1,09 kr 11% Läkemedel 1,48 kr 14% I år får Landstinget Sörmland nästan 4,7 miljarder kronor av skattebetalarna i länet. Det mesta hamnar hos sjukvården, i läkemedel, på sjukhus och vårdcentraler. Sjukvården är landstingets största, viktigaste och dyraste verksamhet. För varje hundralapp som sörmlänningen betalar i skatt går 10 kronor och 17 öre till landstinget. Den summan delas sedan upp och fördelas på olika sätt, vilket framgår i diagrammet. 6

8 Patienten i centrum För kristdemokraterna är människans unika och okränkbara värde grunden för all vår politik. Det innebär att det inte spelar någon roll om personen är en framgångsrik företagare, har psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar eller är svårt kronisk sjuk. Alla har rätt till en god hälsa och vård på lika villkor. En ekonomi i balans är inte mål utan ett medel för att kunna bedriva en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens ekonomi är mycket bekymmersam. Kostymen är för stor och kostnaderna behöver anpassas till intäkterna. Det krävs i grunden ett helt nytt ekonomiskt styrsystem för sjukhusvården. Den demografiska utvecklingen pekar på att vi står inför stora utmaningar. Under mandatperiod står Sverige inför stora pensionsavgångar. Därför behöver vi säkra kompetens inom vårdens olika kompetensområden, men också garantera pensionsutbetalningar från landstinget utan att ekonomin ska komma i obalans. Det finns stora behov av fastighetsinvesteringar som kommer att ha stor påverkan på framtida budget om de realiseras. De totala fastighetsinvesteringarna beräknas uppgå till drygt en miljard kronor under mandatperioden. Valfriheten är central för kristdemokraternas politik. Med det menar vi att politiker inte ska lägga sig i människors vardag allt för mycket. För att verkliga detta är det viktigt att landstinget har ett uttalat och tydligt ansvar för valmöjligheter inom vården. Områden som omfattar valfrihet är bemötandet av patienter där de uppmuntras till större delaktighet genom information om olika behandlingar. Det i sin tur skapar realistiska förväntningar om vården. Ny teknologi möjliggör för patienten att i framtiden få tillgång till sin sjukjournal på nätet inom ramen för den nationella IT-strategin. Sjukvårdspersonalens kompetens är därför i många avseenden avgörande för ökad valfrihet, men minst lika viktig är samverkan och samarbete mellan olika aktörer. En viktig utmaning är den fortlöpande uppföljning av vårdprocessen som särskilt omfattar långtids- och multisjuka äldre. De är i stort behov av vårdplatser och drabbas ofta av utträngningseffekten i landstinget. Inför varje förändring är kartläggning av risker nödvändig för värdering av nya åtgärder. En ökad helhetssyn av multisjuka äldre leder till adekvat vård mellan landstingets vårdinrättningar och minskar risken för att äldre ska bollas fram och tillbaka och därmed falla mellan stolarna. I Alliansregeringens budgetproposition 2011 pekar prognoserna för sysselsättningen i både offentliga myndigheter och i näringslivet för kommande mandatperiod svagt uppåt för att senare stabiliseras inför Redan i år beräknas skatteintäkterna öka med 90 miljoner sedan budgeten fastställdes i december Landstinget i Sörmlands ekonomi är i högsta grad beroende av hushållens ekonomi då 71 procent av landstingens totala ekonomi kommer från skatteintäkter och 19 procent från statliga bidrag (SKL 2009). Sist men inte minst vill kristdemokraterna i Sörmland rikta uppmärksamheten till behovet av ett beroendecentrum i Nyköping likt den i Eskilstuna, Stockholm och Örebro. Här behöver frivilligorganisationer och privata alternativ få ökat inflytande och samarbeta med landstinget. Marie-Louise Forslund Mustaniemi Gruppledare 7

9 8

10 1.1. Ett mänskligare Sörmland Vården ska vara offentligt finansierad men den behöver inte vara offentligt producerad. Vårt uppdrag är att tillgodose en säker och tillgänglig vård till sörmlänningarna och då är inte driftformen det viktigaste. Vi vill att vården ska vara: Säker för att undvika patientskador inom vården i syfte att uppnå bästa tänkbara hälso- och sjukvård. Patientfokuserad genom att erbjuda vård som respekterar varje enskild patients behov och de etiska värderingar som det råder bred politisk överensstämmelse om bland annat utifrån riksdagens prioriteringsbeslut från Tillgänglig med kortast tänkbara väntetider till gagn för såväl patienter som vårdens medarbetare. Kostnadseffektiv genom att undvika onödigt spill i fråga om resurser, utrustning, vårdmetoder och energi. Likvärdig genom att erbjuda vård som inte varierar i kvalitet på grund av ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller socioekonomisk status. Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande genom att aktivt erbjuda råd, stöd och hjälp till sörmlänningar som riskerar att drabbas av ohälsa. Tio viktiga områden som vi särskilt vill lyfta fram i vårt budgetförslag är: För ett mänskligare Sörmland behöver vi: Fungerade vårdkedjor och processer för våra patienter Snabbare akutmottagningarna med kortare väntetider Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete Valfrihet och tillgänglighet Patientsäkerhet Stärka den psykiatriska vården Kvalitetssäkra beroendevården Fler alternativa driftformer och entreprenörer i vården Kultur och livskvalité Folkhälsa och Miljö En trygg patient är en nöjd patient. Hälso- och sjukvården ska präglas av ansvarstagande för patientens sammanlagda sjukvårdsbehov istället för specialisering. Människan är inte endast en kroppsdel eller åkomma, vården ska vara utformad utifrån en helhetssyn. Vårt landsting kan idag ge en i huvudsak god och säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet som står sig väl i nationella jämförelser. Tack vare Alliansregeringens och socialminister Göran Hägglunds framgångsrika arbete med de långa väntetiderna så får nu patienter vård snabbare både i Sörmland och i övriga landet! Denna utveckling vill vi förstärka i vårt egna landsting genom att inrätta en särskilt tillgänglighetsbonus på 20 miljoner. Bonusen ska fördelas till de kliniker som uppfyller alla delar i väntetidsgarantin. 9

11 Inom samtliga områden ska vi givetvis bedriva en vård som är jämlik och som präglas av ett gott bemötande och respekt för individen. Barnkonventionen och FN:s konventioner ska implementeras och följas Lägg rätt patient i rätt säng i rätt tid Den stora utmaningen i framtiden är att skapa ekonomiskt utrymme för den medicinska utvecklingen, tillgodose vårdbehovet hos våra äldre patienter och säkra kompetensen inom flera specialistområden. Cancervården kommer att öka och är en vårdform som slukar resurser. Gapet mellan resurser och vad vården kan göra har varit i obalans under decennier. Vården ska bedrivas inom den skattenivå vi har idag. Det som vi måste arbeta med är våra inre processer vården. Brister inom logistik, schemaläggning, rutiner och organisation kan leda till enormt slöseri av både pengar, utrymme, personal och energi. Kristdemokraterna vill ha en synlig och aktiv ledning, tydliga mål och snabba beslutsvägar, väldefinierade roller och ansvarsuppdrag, utbildning i coachande ledarskap och intressebaserad problemlösning där medarbetarna driver förändringsarbetet och har mandat att fatta egna beslut. Återkopplingen sker till resultat där de goda exemplen lyfts fram. Kristdemokraterna vill också verka för en effektivisering som inte drabbar patienter och personal negativt utan tvärtom ökar värdet genom förbättrade rutiner och minskat slöseri. Ett strukturerat införande av Lean Healthcare i hela organisationen är nödvändigt. Målet är att vi ska ha rätt patient i rätt säng i rätt tid. Då kan vi skapa högre kvalitet, bättre vårflöden och en bättre patientupplevelse, utan att nämnvärt behöva öka kostnaden. Det krävs ett nytt ledarskap, all personals kompetens behöver tas tillvara och alla ska få vara delaktiga i förändringsarbetet. Ett bra exempel är hur man har arbetat systematiskt med tillgängligheten på Öronkliniken i Sörmland. Målet för förbättringsarbetet har varit att tillgodose en hög kvalité, tillgänglig vård, gott bemötande med patienten i centrum och effektivare användning av resurser genom att förbättra vårdprocesser. Sedan 2008 har man jobbar målmedvetet inom kliniken och förbättrat både tillgängligheten, kvalitén och vårdflöden. Arbeta med rätt patient i rätt säng i rätt tid Inrätta vårdlogistiker i vården Inför Lean Healthcare i hela vården Arbeta med effektiva vårdflöden och vårdprocesser 1.3. Kortare väntetider på akutmottagningarna Det är inte rimligt att patienter ska behöva vänta timmar innan man får hjälp på akuten. Fortfarande är väntetiderna för långa på våra akutmottagningar. Ingen ska behöva vänta längre än tre timmar på vård. Svårt multisjuka äldre ska kunna skrivas in direkt på vårdavdelning. Nuvarande struktur och arbetssätt behöver ses över, bemanning av personal och kompetenser. Vi behöver fler läkare som tjänstgör enbart på akutmottagningarna för att få ett bättre och snabbare omhändertagande av patienter. Bemanna och schemalägga fler läkare på akuten. Införa väntetidsgaranti med max tre timmar. Återbetalning av patientavgiften om patienten får vänta mer än tre timmar på läkarkontakt. 10

12 1.4. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Att arbeta för en bättre hälsa hos befolkningen är den stora utmaningen för landstinget. Alkohol, rökning, och övervikt är de största hoten mot folkhälsan i Sörmland. Vi har en hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande policy i landstinget. Avsikten är att försöka styra över mer av våra resurser genom satsningar på ökad hälsa och därmed förebygga sjukdomar. Det handlar om hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och KOL. Den hälsofrämjande och förebyggande delen av vården ska vara högt prioriterad och ska ingå som en naturlig del i alla vårdens möten. För att detta ska bli verklighet är det betydelsefullt att ha ett så kallat salutogent perspektiv som fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa och inte enbart fokusera på det som är sjukt patogent. Det finns mycket kunskap om det som avviker det patogena, den kunskapen kan dock inte fullt ut visa på vad som ger hälsa. Det salutogena perspektivet tar vara på friskfaktorer och de möjligheter som finns. Det är viktigt att ha en positiv syn på varje persons möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa. Alla människor har inneboende resurser och det är viktigt att ge makt och möjlighet till den enskilde att själv ta ansvar för sin hälsa. Med rätt stöd i rätt tid kan människor själva påverka och vara aktivt delaktiga i sin egen vård. Förhållningssättet i mötet med den enskilda människan är av avgörande betydelse för hur personen upplever vården. All personal som möter människor i hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att skapa vårdande möten för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I det hälsofrämjande förhållningssättet är det viktigt att se helheten. Människor ingår i ett socialt sammanhang och alla människor har olika behov som måste beaktas i ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Därför måste varje patient få bli bemött med hänsyn till såväl fysiska, psykiska, andliga och sociala behov. Tillit, självbestämmande, respekt för den enskilde och en strävan efter att skapa goda möten i alla vårdrelationer är av stor betydelse för resultatet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bör ges ett större utrymme inom ramen för den dagliga hälso- och sjukvården. Det är angeläget att våra sjukhus också blir certifierade som hälsofrämjande sjukhus. Ökade möjligheter för personer som vill få hjälp att gå ner i vikt, förbättra sin hälsa eller sluta röka. Teckna avtal med privata hälsocoacher/centra. Starta projektverksamhet med alternativa behandlingsmetoder ex vis akupunktur. Teckna avtal med leg psykoterapeuter, leg naprapater och leg kiropraktorer Patientsäkerhet Antalet vårdplatser har minskat kraftigt under senare år i hela Sverige. Sjukvårdspersonal får lägga stor tid på att söka vårdplatser, patienter blir liggandes på akutmottagningar i väntan på ledig säng på annan avdelning. För få vårdplatser leder till ökade överbeläggningar vilken i sin tur kan leda till en sämre patientsäkerhet. Det handlar främst om problem med multiresistenta bakterier men den ökade stressen för personalen kan innebära att remisser, provsvar och informationsmissar. 11

13 Att antalet vårdplatser har minskat har naturligtvis inte enbart varit negativt. En mer effektiv och framgångsrik vård har kunnat korta vårdtiderna och det är alltid önskvärt att göra sjukhusvistelsen för en patient så kort som är möjligt och samtidigt medicinskt säkert. Dock finns det en smärtgräns för hur få sängplatser sjukvården kan klara sig med. Strävan efter effektivitet får inte gå så långt att den medicinska säkerheten äventyras. Patientsäkerhet är grundläggande inom en hälso- och sjukvård med god kvalitet. När säkerheten brister finns det ofta bakomliggande orsaker som kan förklaras av brister inom organisationen eller rutinerna. Därför måste vården utveckla säkra system för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling som sker genom att lära från egna och andras positiva exempel och gjorda misstag. Socialstyrelsens vårdskadestudie från 2007 visar att nästan nio procent av patienterna i den somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada. Studien bekräftar också bilden av att skadorna ofta uppkommer till följd av brister inom organisationen, bristfälliga rutiner samt en otillräcklig säkerhetskultur i vården. Studien visar på stora förbättringsområden och på behovet av en omfattande, strategisk och nationell satsning på patientsäkerhet i den svenska hälso- och sjukvården. Varje år drabbas personer i Sverige av skador inom vården som går att undvika. Ungefär var tionde patient som söker vård drabbas. Det skapar ca extra vårddygn till en kostnad av 5,7 miljarder kronor varje år. För Sörmland innebär den kostnaden ca 120 miljoner per år och motsvarar ca extra vårddygn. Vårdskador ianspråktar oacceptabla resurser i sjukvården som dessutom är undvikbara. Det är dyrt att göra fel men det personliga lidandet för den enskilde är stort därför behöver vi en nollvision för vårdskador i Sörmland. Enheten för patientsäkerhet bör förstärkas och utvecklas. Avvikelser ska dokumenteras, redovisas systematiskt och följas upp. Nollvision för vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska gälla. Öppna kvalitetsredovisningar ska göras inom vården. Patienterna ska ha lättillgänglig information om resultaten av dessa mätningar. Patientens rättigheter ska stärkas. Arbete med överförskrivning av läkemedel prioriteras för att minska läkemedelsbiverkningar framförallt hos äldre. Satsning bör göras för att anställa flera farmaceuter/apotekare inom slutenvården Kultur och hälsa Landstinget har en viktig uppgift när det gäller att skapa en levande kultur i länet. Vi ska göra allt för att människor som bor i vårt vackra landskap ska ha god tillgång till både konst, musik, teater och naturupplevelser. Kultur skapar livskvalité och är hälsofrämjande. Vi behöver arbeta för att det ska bli mer kultur i vården men också som ett led i arbetet med en bättre hälsa för sörmlänningen. Den kreativa sektorn är en viktig näring i Sörmland och gör att hela Sörmland kan leva och utvecklas. Satsning på nya länsmuseet i Nyköping är prioriterat Främja kultur, integration och hälsa genom folkhögskolorna. Vidareutveckla verksamheterna vid Nynäs och Ökna. 12

14 Bevara länsmuseet och Scenkonst Sörmlands verksamheter för att levandegöra kulturen samt att säkerställa att kunskapen om vårt historiska ursprung inte går förlorad. Hemslöjdsverksamheten behövs för att bevara sörmländska slöjdtraditioner och förmedla de kunskaperna till sörmländska barn och ungdomar. KRUT- den kreativa näringen behöver uppmärksammas och prioriteras Hälsoval i primärvården nu har sörmlänningen makten! Den 1 januari 2010 infördes Hälsoval i Sörmland. Det innebär att primärvården numera drivs som hälsovalsenheter och ska utgöra basen av sjukvården i Sörmland. Alla kan välja vilken enhet man vill lista sig hos och är man inte nöjd så får man byta vårdcentral. Den offentliga vården arbetar på samma villkor som den privata. Det är patienten som styr resurserna. Syftet med Hälsoval är givetvis att skapa en ökad valfrihet för patienterna men också att öka patientens makt. Vården har under många år bedrivits utifrån ett verksamhetsperspektiv; det ska bli spännande att följa hälsovalet och se vilka konsekvenserna blir på kort och lång sikt. Det är den första riktiga valfrihetsreformen i landstingets historia! Hälsovalsenheterna ska också arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom familjecentraler, barn- och mödravårdscentraler, utbildning och information till föräldrar. Arbetet med utformningen av satellitmottagningarna pågår och för oss kristdemokrater är det viktigt att den nära vården också ska vara tillgänglig. Hur verksamheten utformas kan respektive hälsovalsenhet själv orda. Många av distriktssköterskorna har övergått till den kommunala hemsjukvården den 1 januari 2010 så kommunerna kommer att ta ett större ansvar för vård av svårt sjuka äldre i hemmet. I framtiden bör flera delar av den specialiserade vården integreras mer inom hälsovalsenheterna och bli en naturlig del av den nära sjukvården. Kontinuiteten av vården förbättras samtidigt som sjukhusen kan avlastas viss diagnostik och behandling. För att vården ska kunna bedrivas nära patienterna krävs en fortsatt utveckling av nätverksbyggandet mellan primärvård, länssjukvård och den primärkommunala hälso- och sjukvården. Primärvården bör på sikt utvecklas till det som brukar betecknas som närsjukvård. Grundtanken med närsjukvård är att vårdkompetensen samlas runt patienten som så långt som möjligt ska slippa bli hänvisad fram och tillbaka för olika undersökningar och behandlingar. En utveckling av närsjukvård, byggd på en god grundläggande hälso- och sjukvård med inslag av bred specialistkompetens ökar möjligheterna att kunna tillfredsställa de behov och förväntningar som befolkningen ställer Fritt vårdval Alla sörmlänningar ska kunna välja var man vill ha vård någonstans. Det fria vårdvalet ska gälla all vård med undantag för högspecialiserad vård. 13

15 Begränsningen inom ortopedi och cancervård, där patienter endast får välja om inte vårdgarantin kan uppfyllas, anser vi ska tas bort. Vi vill att valfriheten ska gälla i hela Mälardalen. Vi vill att man ska kunna lista sig på en vårdcentral även i andra län i Mälardalen. Bor man i Sörmland men arbetar i Stockholm vill vi att man ska kunna lista sig i Stockholm om man önskar det. Slopa begränsningen av det fria vårdvalet inom ortopedi och onkologi. Vi vill att det ska bli möjligt att lista sig i hela Mälardalen, Stockholm, Västmanland, Örebro eller Östergötland. Det ska finnas lättillgänglig information för att underlätta det fria vårdvalet för sörmlänningen Etiken i vården Hippokrates, läkekonstens och medicinens fader skrev eden som är grunden för etiken i vården och den är lika aktuell och viktig som när den skrevs för 2400 år sedan. Sammanfattningsvis innebär den att vården ska: I mötet med sjukvården är det viktigt att både patienter och anhöriga känner trygghet och tillit. De ska kunna förvänta sig god service samt lättillgänglig och relevant information. Vården och verksamheten ska fokusera på Ofta lindra Alltid trösta patienten som människa och en unik person, inte enbart sjukdomen eller skadan. Ett ansvarsfullt, värdigt och omtänksamt bemötande får inte förhindras eller försvåras av organisatoriska gränser inom vården. Patientens egen upplevelse av mötet med hälso- och sjukvården är ett viktigt mått på vårdens kvalitet. Med personal som strävar efter att möta var och en utifrån dennes förutsättningar och behov ökar medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Ingen människa ska behöva känna sig diskriminerad i mötet med vården. Det är också oerhört viktigt att patienters och anhörigas önskan om information tillgodoses. Även om det kan krävas medicinsk skolning för att fullt ut kunna förstå till exempel ett sjukdomstillstånd eller en behandlingsmetod måste patientens frågor och behov av kunskap om sitt tillstånd respekteras, besvaras och tillgodoses så långt som möjligt. Patienten har rätt att vara och känna sig delaktiga i vården bland annat genom att få ta del av information om olika behandlingar och förväntade resultat. Ett gott bemötande handlar om att respektera patientens självbestämmande, oro och funderingar. Det handlar också om att tydliggöra patientens eget ansvar och medverkan i vården och behandlingen. Många av de anmälningar som görs till patientnämnden handlar om brister i bemötandet. Patientnämndens arbete ska utvecklas och förstärkas. Det etiska arbetet i hela organisationen stärkas. Bemötandefrågor vara centrala i allt patientnära arbete. Både patienter och anhöriga känna trygghet och tillit i mötet med sjukvården. Vården och verksamheten fokusera på patienten som människa och unik person, inte enbart som sjuk eller skadad. Aldrig skada Om möjligt bota 14

16 Ett ansvarsfullt, värdigt och omtänksamt bemötande inte förhindras eller försvåras av organisatoriska gränser inom vården. Barnens rätt både som patient och nära anhörig tillgodoses enligt FN:s Barnkonvention Psykisk ohälsa En människa är så mycket mer än sin fysiska kropp. Ibland blir själen sjuk och behöver vård, men fortfarande står många tabun och rädslor i vägen för att den som behöver skall få den vård och det bemötande som krävs i tid. Sjukvårdens uppgift måste vara att se hela människan, inte bara från fysiska åkommor. Sjukvården måste också bli bättre på att förebygga såväl psykisk som fysisk ohälsa genom att förstärka den hälsofrämjande hälso- och sjukvården. Kan man förhindra att människor blir sjuka och skadade kan man i ett och samma drag spara både pengar och mänskligt lidande. Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Andelen personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom tycks inte ha ökat under senare år men andelen personer som upplever psykiska besvär ökar. En ökning har framförallt skett bland ungdomar i övre tonåren och bland unga vuxna. I Sverige har cirka personer en schizofrenidiagnos och ungefär en till två procent av befolkningen har någon form av personlighetsstörning. Depression är en vanlig sjukdom och studier i Sverige visar att upp till procent av kvinnorna och cirka 30 procent av männen någon gång under livet drabbats av behandlingskrävande depression. Under lång tid har många människor inte fått den psykiatriska vård och det stöd som de har behövt, vilket bland annat visades i slutbetänkandet av den nationella psykiatrisamordningen Ambition och ansvar, under ledning av Anders Milton. Staten, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att komma tillrätta med bristerna inom psykiatrin. Något som idag är särskilt oroande är den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. För att möta det ökade behovet krävs en utveckling och ekonomisk förstärkning av barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Alliansregeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen har under 2007 och 2008 satsat cirka 1 miljard kronor i särskilda satsningar inom psykiatriområdet. Under tre år, , pågår en psykiatrisatsning som regeringen har avsatt sammanlagt 2,8 miljarder kronor för, det vill säga 900 miljoner kronor per år. Den innefattar en rad olika åtgärder. Syftet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Satsningar på psykiatrisk vård och omsorg ska vara prioriterat inom hälso- och sjukvården och arbetet ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskilde patientens behov. Såväl akut sjuka som kroniskt sjuka patienter ska, utifrån behov, beredas plats inom slutenvård, alternativt öppenvård, och inom närsjukvården. När det gäller tillgång till slutenvård är det viktigt att säkra så att ingen nekas plats eller skrivs ut på grund av platsbrist. Attityden till psykisk ohälsa måste, genom ökad information och kunskap förbättras och bli mer öppen, förstående och tolerant och det är viktigt att kvaliteten inom den psykiatriska vården är lika hög som inom den somatiska vården. I genomsnitt satsar Landstinget Sörmland mindre på psykiatrin än i övriga landet. För Alliansregeringen är psykiatrin ett av de mest prioriterade områdena. För kristdemokrater anser att det är politikens uppdrag att värna om de svaga i samhället. Många patienter med psykisk ohälsa har svårt att hävda sin rätt och gör röst hörd. Alla former av psykoterapi ska vara tillgänglig för patienter som har behov av terapi. Avtal med privata psykoterapeuter tecknas. 15

17 Patientens delaktighet och möjlighet att påverka vården förbättras. Beroendevården och barn- och ungdomspsykiatrin drivs likvärdigt i länet Beroendevården Idag bedriver vi beroendevård i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Vi har även avtal med Vårnäs i Vingåker för avgiftning. Det pågår ständiga diskussioner om beroendevården i länet. Det handlar om läkemedelsbehandlingar och avgiftnings-, tillnyktring och abstinensplatser. Det är viktigt att vi bedriver en likvärdig beroendevård av hög kvalité för alla våra patienter i länet. Enhetliga riktlinjer, kompetens och tillgången på vårdplatser för abstinensbehandling är nödvändig och ska säkras. Det är också viktigt att personer med beroendeproblematik inte hamnar mellan stolarna och bollas mellan socialtjänst och landstinget. Samarbete mellan myndigheter och olika vårdgivare är central för att skapa en hållbar vårdkedja. Ideella organisationers arbete är en resurs som är viktigt att stödja. De är ett nödvändigt komplement till den övriga vården. Bättre smittskydd är viktigt för våra sprutmissbrukare. För att förbättra hälsan och förhindra smitta av HIV och Hepatit C behövs det införas sprutbyten för injicerande beroendepatienter. Hela den psykiatriska öppen och slutenvården samt beroendevården kontinuerligt utvärderas och följas upp. Den förstärkas med kompetens och vara likvärdig i hela länet. Betrakta ideella organisationers arbete som en resurs som är viktigt att stödja. Smittskyddet förbättras inom beroendevården där sprutbytesprogram införas i hela länet Folkhälsa och den ideella sektorn En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en väl utvecklad samverkan mellan samhällets olika organisationer. Det gäller såväl samarbetet mellan myndigheter, regionförbundet, landstinget och kommunerna, som med ideella aktörer. Idrottsutövning, kultur och engagemang och gemenskap i föreningar kan alla ha en hälsofrämjande effekt och bedrivs till stor del av ideella organisationer. Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer, ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes olika behov. Därför är det viktigt att stöd ges till organisationer som arbetar med verksamheter som främjar hälsan. Stöd till den ideella sektorn ska säkras och stärkas. 16

18 1.13. Barnsjukvården Det sägs ofta att barnen är det käraste vi har. För att starten i livet för den nyfödda ska bli så bra som möjligt är det viktigt att de blivande och nyblivna föräldrarna får en trygg start i sitt föräldraskap. Det är viktigt att föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans på BB och att de känner sig delaktiga och lyssnade på, vid såväl själva förlossningen som under BB-vistelsen. Föräldrautbildningen på MVC är viktig och ska vara tillgänglig för alla blivande föräldrar. Det är också viktigt att nå blivande föräldrar som fått asyl. Det bör finnas informatörer som en viktig resurs för MVC för att nå dessa kvinnor. Förlossningsvård är akutsjukvård och ska säkra en hög kvalité. Verksamheten ska bedrivas med hög kompetens. Idag har vi förlossningsverksamhet för normalförlossningar i Nyköping samt Mälarsjukhuset som är en resurs för hela länet. Barnläkarjour ska vara tillgänglig dygnet runt och i Eskilstuna ska även neonatalverksamhet bedrivas om vi kan säkra kompetens. För att säkra en hög kvalité i barnsjukvården måste vi också ha samarbete med regionvården genom avtal. Barn som vårdas palliativt ska ha tillgång till hospicevård. Barn som drabbas av sorg, som förlorar syskon eller någon förälder ska ha tillgång till barntraumateam. Barnkompetensen är viktig när det gäller vården för dessa barn. Valfrihet för barnsjukvården gäller. Föräldrar i Nyköping ska kunna söka vård även i Norrköping. Alla ska kunna få information på sitt modersmål om sitt barns hälsa, diagnos, vård och behandling. Barn som vårdas palliativt ska ha tillgång till barnhospice. Barn som drabbas av sorg ska ha tillgång till barntraumateam. Projekt med mobila barnteam ska införas i länet Barnhälsovården Barnavårdscentralerna en viktig funktion när det gäller att tidigt upptäcka sjukdomar hos små barn. De fyller även en viktig stödjande roll för nyblivna föräldrar och därför anser kristdemokraterna att hembesök hos förstagångsföräldrar är viktig och inte får prioriteras bort. Barnhälsovården bedriver ett aktivt arbete för att främja hälsa hos våra barn. Våra BVC-sköterskor har en värdefull kompetens och är viktiga för att skapa kontinuitet och trygghet för småbarnsföräldrar. Ett sätt att samla kompetens kring barns sjukdomar och behov och samtidigt tillvarata föräldrarnas funktion och betydelse är familjecentraler. Ibland är det både svårt och dumt att helt skilja mellan medicinska behov och sociala behov och därför måste kommunerna och landstinget bli bättre på att samarbeta när det gäller landstinget och socialtjänsten. Familjecentraler där kommun och landstingsverksamheter arbetar skapar förutsättningar för tryggare föräldrar och friskare barn. Kristdemokraterna vill ha en familjecentral i varje kommun. Att motverka övervikt hos barn är en viktig uppgift inom barnhälsovården. Utvecklandet av övervikt och fetma är i stor utsträckning ärftligt. Om den ärftliga bakgrunden finns är livsstilsfaktorer, sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer avgörande för om övervikt och fetma utvecklas eller 17

19 inte. Ett barn med fetma i sjuårsåldern löper ungefär 50 procents risk att bli överviktig som vuxen i jämförelse med normalviktig. Förebyggande och tidiga insatser är därför prioriterat. Vi vill att det ska finnas familjecentraler i varje kommun. Viktigt att familjer med invandrarbakgrund får information på sitt modersmål. Motverka fetma och övervikt hos barn är prioriterat arbete inom barnhälsovården. Alla ska få föräldrautbildning på sitt modersmål Ungdomsmottagningar En annan period i livet där människan kan tänkas ha särskilda behov är ungdomsåren. Många ungdomar mår idag psykiskt dåligt och stress och oro är utbrett bland unga. Det handlar om en ålder där det ibland kan vara svårt att vända sig till sina föräldrar med alla sina problem och därför är det oerhört viktigt att vårt landsting kan erbjuda lättillgängliga vägar in i vården. Ungdomsmottagningar måste handla om mer än preventivmedelsrådgivning även om detta är en mycket viktig uppgift. Tillgängligheten till ungdomsmottagningarna måste bli bättre och dessa mottagningar måste bättre än idag kunna möta behov av psykologstöd. Ungdomsmottagningarna måste ha flexibla öppettider och telefontider för att underlätta för ungdomar att komma i kontakt med mottagningen. Arbete med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar är prioriterat inom ungdomsmottagningarnas verksamhet. Fortfarande är pojkar och ungdomar med invandrarbakgrund underrepresenterade i verksamheten. Säkra ungdoms-mottagningsverksamheten i länet. Arbetet med förbättrat smittskydd är prioriterat. Gratis HPV-vaccin ska införas även till pojkar Hälso och sjukvård för äldre Ett samhälles människosyn avslöjas genom det sätt på vilket det hjälper och stöder de svaga. Eftersom antalet äldre ökar, växer också behoven av sjukvård och omsorg. Samtidigt räknas inte just denna sjukvård till den mer glamourösa. Vi kristdemokrater ser det som ett anständighetskrav att satsa på äldresjukvården. Vi motsätter oss ytterligare indragningar av vårdplatser för äldre. De äldre har rätt till lika god vård och behandling som alla andra. För att skapa en bra vård på rätt nivå för äldre invånare bör kompetensen kring äldres sjukdomar och vårdbehov stärkas inom närsjukvården. Det är viktigt att patienter med komplex sjukdomsbild kan erbjudas en adekvat och anpassad vård som präglas av närhet och kontinuitet för att skapa trygghet hos gamla och multisjuka patienter. ASIH-verksamheten är en viktig funktion för att skapa trygghet för den som är svårt sjuk och vill ha vård i hemmet. Mobila äldreenheter ska finnas i alla länsdelar. ASIH-verksamheten ska säkras i hela länet. 18

20 1.17. IT i vården I Sverige satsas miljarder kronor varje år på IT inom vården. Vården i dag är helt beroende av datastöd för att kunna fungera. Det handlar både om vårdadministration, integrering i vårdprocesser, elektronisk utrustning mm. Användningen av IT ökar hela tiden och kommer att fortsätta öka. Sörmland finns med i den Nationella IT-strategin som bygger på en nationell patientöversikt; en patient, en journal. Samarbetet mellan de direkta vårdverksamheterna och utvecklingen av IT-stöd är central för att satsningarna ska leda till ökad effektivitet för personalen, ökad säkerhet och patientnytta. När det gäller samarbetet med kommunerna och informationsutbyte har IT en central roll. Ett sätt att göra vården tillgängligare är att utveckla internetbaserade tjänster för bokning av vårdtjänster. Landstinget ska utveckla och förbättra dessa tjänster för alla sörmlänningar. Avsätta resurser för IT-utveckling för förbättrad patientnytta och säkerhet. Utveckla och förbättra internetbaserade vårdtjänster och bokningssystem i landstingets verksamheter. Förbättra IT-kommunikationen med länets kommuner Sjukresor Vi bedriver vård i samtliga länsdelar i Sörmland. Det är viktigt att vi underlättar för både patienter och personal att ta sig till våra vårdverksamheter. Under mandatperioden har den sk Pulsen lagts ner. Syftet med Pulsen var att patienter i västra och mellersta Sörmland enkelt skulle kunna ta sig till Mälarsjukhuset för vård och behandling. Det har skett strukturförändringar i vården och allt mer av den specialiserade vården i länet sker i Eskilstuna. Att tillförsäkra att vården är tillgänglig även för patienter som bor i andra länsdelar är därför viktig. Pulsen bör återinrättas för sjukresor i länet. Vid upphandlingar av sjukresor ska vi ställa krav på att fordonen använder förnyelsebara bränslen. Sedan 1 januari 2010 har vi Hälsoval i Sörmland. För de patienter som väljer att lista sig på andra enheter än där man bor så bör reglerna ses över så att patienter kan ta sjukresa till den Hälsovalsenhet man valt. Inrätta Pulsen i länet. Möjlighet att få sjukresa till annan Hälsovalsenhet om man valt någon utanför hemkommunen Hållbar utveckling i landstinget Behovet av en hållbar utveckling och utvecklingen av miljöarbetet i landstinget är prioriterat. Vi behöver minska klimatpåverkande växthusgaser, satsa på energieffektivisering och förnybar energi. Landstingets alla transporter bör ske med förnyelsebara bränslen för att minska miljöbelastningen. Införandet av miljöledningssystem i hela organisationen ska fullföljas. Upphandlingar ska ske enligt gällande policy. Uppföljning ska ske kontinuerligt för att politiken ska kunna vidta nödvändiga åtgärder. Upphandling är ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan och nå en hållbar utveckling. I EU:s program för den integrerade produktpolitiken har EU-kommissionen uppmanat alla medlemsstater att arbeta fram nationella handlingsplaner för att öka den miljöanpassade upphandlingen. 19

Ett mänskligare Sörmland

Ett mänskligare Sörmland Kristdemokraterna i Sörmland Ett mänskligare Sörmland Kristdemokraternas förslag till landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för 2012-2013 samt Investeringsbudget 2011-2015 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Ett mänskligare Sörmland

Ett mänskligare Sörmland Ett mänskligare Sörmland Kristdemokraternas förslag till Landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för 2012-2013 samt Investeringsbudget 2011-2015 1 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Hela människan. Kristdemokraterna i Västra Götaland

Hela människan. Kristdemokraterna i Västra Götaland Hela människan Kristdemokraterna i Västra Götaland Hela sjukvården Trots att vi i Sverige har en välutvecklad sjukvård och förutsättningar för att bedriva en god och tillgänglig hälso- och sjukvård ser

Läs mer

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar:

I Landstinget Dalarna har vi identifierat följande utmaningar: för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad kollektivtrafik och ett brett kulturutbud. Vi

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland

Rätten till hälsa. Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland Rätten till hälsa Moderaternas vision för hur det är att vara patient i Sörmland augusti 2010 Övergripande mål Varje människa har rätt till bästa möjliga hälsa enligt FN:s internationella konvention om

Läs mer

Beställningsunderlag 2015

Beställningsunderlag 2015 Diarienummer HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster Dnr HSN5-5-2014 Beställningsunderlag 2015 Hälso- och sjukvårdsnämnd 5 Göteborg, centrum-väster 1

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010

Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Reservation i Landstingsfullmäktiges sammanträde den 11 juni 2007, ärende 8. Preliminär plan och budget (PPB) för Uppsala läns landsting 2008-2010 Låt de goda exemplen visa vägen! Låt de goda exemplen

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen

2011-04-11. Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen 2011-04-11 Agenda för akutsjukvården i Västra Götalandsregionen Inledning Under de senaste åren har akutsjukvården varit i starkt fokus i Västra Götalandsregionen. En av orsakerna till detta är att politiken

Läs mer

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1

sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 sá=ìíîéåâä~ê î êçéå 1 De flesta experter - både i Sverige och internationellt - anser att svensk vård håller mycket hög kvalitet och standard, fördelas rättvist efter behov och till en jämförelsevis låg

Läs mer

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården

Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018

7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 7 punkter för fler jobb och jämlik hälsa Valmanifest för Socialdemokraterna Västra Götalandsregionen 2015-2018 Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen 2 (7) Innehållsförteckning Fler jobb och jämlik

Läs mer

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Läsanvisningar Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål Övergripande mål: Skapa samhälliga

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Förslag till landstingsbudget

Förslag till landstingsbudget Förslag till landstingsbudget 2012-14. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att godkänna resultatbudget 2012-14, enligt bilaga 1, samt nämndernas resultatkrav,

Läs mer

Till ännu bättre framtidsutsikter

Till ännu bättre framtidsutsikter JA! Till ännu bättre framtidsutsikter TROSA KOMMUN www.alliansfortrosa.se Ja till länsbyte är ett ja till ännu bättre framtidsutsikter Allians för Trosa kommun förordar ett länsbyte till Stockholm län.

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Nätverkssjukvård är det framtiden? Nätverket Uppdrag Hälsa Britt Arrelöv

Nätverkssjukvård är det framtiden? Nätverket Uppdrag Hälsa Britt Arrelöv 2014-09-29 1 Nätverkssjukvård är det framtiden? Nätverket Uppdrag Hälsa 2014-09-25 Britt Arrelöv 2014-09-29 2 Ett nätverk är en struktur med enheter som är kopplade till varandra genom relationer och noder

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN

Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre NORRBOTTEN Bättre liv för sjuka äldre Smaka på den rubriken. Vem av oss vill inte att sjuka äldre ska få ett så gott liv som möjligt? Ändå är det så svårt att uppnå när våra

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN

MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN MÅ BÄST I JÄMTLANDS LÄN SJUKVÅRDSPROGRAM 2014-2018 ETT BÄTTRE JÄMTLANDS LÄN. FÖR ALLA. 1 2 Vision Tillväxt och utveckling i regionen ger ökade skatteintäkter och möjliggör fortsatt utveckling av vården

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys

Efter LS 19/10 - Fortsatt analys 1 Efter LS 19/10 - Fortsatt analys Analysera behovet av förstärkningar inom akutsjukvården i Karlskrona och Kristianstad Analysera behovet av förstärkningar inom ambulanssjukvård och sekundärtransport

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Patientnämndens rapport 2014

Patientnämndens rapport 2014 Patientnämndens rapport 2014 1 Sammanfattning Rapporten avser patientnämndens verksamhet för 2014 med inkomna synpunkter samt stödpersonsuppdrag. Främst ses ärenden rörande felaktig, fördröjd eller utebliven

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Politiskt program. Valfrihet och mångfald. Trygghet och säkerhet

Politiskt program. Valfrihet och mångfald. Trygghet och säkerhet Politiskt program Individens behov ska utgöra grunden för hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård skall finansieras solidariskt och utföras på lika villkor för alla och kunna erbjudas av en mångfald

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Värdig vård på lika villkor

Värdig vård på lika villkor Värdig vård på lika villkor Förslag till landstingsbudget 2016 med flerårsplan 2017-2018 SÖRMLAND wp.kristdemokraterna.se/sormland/ Förslag till beslut Kristdemokraterna i Landstinget Sörmland föreslår

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Budget för en rättvis vård

Budget för en rättvis vård Budget för en rättvis vård Förslag till landstingsfullmäktige 30 november 2010 Landstingsbudget för 2011 och flerårsplaner för 2012-2013 samt Investeringsbudget 2011-2015 1 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv

Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län. 56 000 invånare. Under sommaren ca 180 000 inv Norrtälje kommun en tredjedel av Stockholms län 56 000 invånare Under sommaren ca 180 000 inv Orter: Norrtälje stad Rimbo uppländsk jordbruksbygd Älmsta vid väddö kanal Hallstavik - huvudort i norra delen

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Ett gott liv för alla i Östergötland

Ett gott liv för alla i Östergötland Ett gott liv för alla i Östergötland 2014 www.lio.se Hej! Det här är ditt och alla andra länsinvånares landsting. Den skatt du betalar finansierar vården. Vårt uppdrag är att ge dig bästa möjliga hälso-

Läs mer

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR.

FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. FLER JOBB OCH EN BÄTTRE SJUKVÅRD I ÖREBRO LÄN. DET GÅR FÖRE SKATTESÄNKNINGAR. Matilda Ernkrans, riksdagsledamot och förstanamn på riksdagslistan, och Marie-Louise Forsberg-Fransson, landstingsstyrelsens

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. För det första avstyrker vi bedömningen (kapitel 9.7) att bara äldre ska omfattas av skyldighet för huvudmännen att utföra HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2016-05-25 Dnr.nr: S2016/00212/FS Vår referens: Sofia Karlsson Mottagarens adress: s. r e gis trätor @re ger ingska nsliet.se s.fs@regeringskansliet.se Effektiv vård (SOU

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer