Innehåll. Förslag till beslut Sammanfattning Patienten i centrum Ett mänskligare Sörmland... 9

Transkript

1

2 Innehåll Förslag till beslut... 4 Sammanfattning... 5 Patienten i centrum Ett mänskligare Sörmland Lägg rätt patient i rätt säng i rätt tid Kortare väntetider på akutmottagningarna Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Patientsäkerhet Kultur och hälsa Hälsoval i primärvården nu har sörmlänningen makten! Fritt vårdval Etiken i vården Psykisk ohälsa Beroendevården Folkhälsa och den ideella sektorn Barnsjukvården Barnhälsovården Ungdomsmottagningar Hälso och sjukvård för äldre IT i vården Sjukresor Hållbar utveckling i landstinget Samarbete mellan landstinget och kommunerna Samarbetet med andra landsting och regioner Trafik och kommunikationer Ledning och styrning Demografisk sammansättning Hälsan i Sörmland

3 2.3. Självskattat hälsotillstånd Alkohol och droger Läkemedelsanvändning Barn och ungas hälsa Övervikt Tobak Alkohol Trygga och goda uppväxtvillkor Reproduktiv hälsa Förväntade medellivslängd Sjukskrivningar Sjukskrivningsmiljarden Rehabiliteringsgaranti Medicinsk utveckling i Sverige och Sörmland Nya läkemedel Nationella riktlinjer Landstingets vårdprogram Säker vård Öppna jämförelser Personalfrågor Personalkostnader Lönekartläggning år Kompetensförsörjning Kompetensutveckling Inhyrd personal Arbetsgivarfrågor Hälsa och arbetsmiljö Chefer och ledarskap Personalstrategi Pensioner

4 3.12. Pensionskostnader Fullfonderingsmodellen Pensionsstiftelse Ekonomiska Budgetramar Investeringsbudget Resultaträkning Balansräkning Finansiella nyckeltal Revisionen Landstingsstyrelsen Förändringar i budgetramen för landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Karsudden Primärvården Nämnden för habilitering och hjälpmedel Dammsdal Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet Gemensam nämnd för vård, omsorg och hjälpmedel Patientnämnden Intern kontroll Allmänt om uppföljning av den interna kontrollen Nämndernas internkontroll Interna kontrollplaner Landstingets rapportplan Revision Beskrivning av verksamheten Resultatbudget

5 Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta: 1. att godkänna förslag till landstingsbudget med de visioner, långsiktiga mål, strategiska mål och uppdrag som anges inom respektive område 2. att godkänna resursfördelningen i budgeten ifråga om anslag och landstingsbidrag 3. att fastställa investeringsbudgeten och principer för investeringsprocessen 4. att fastställa utdebiteringen till 10,17 kr per skattekrona för år 2012, det vill säga oförändrad 5. att godkänna driftsförändringarna 6. att fastställa nivåerna på avgifterna i enlighet med förslaget 7. att skärpa vårdgarantierna inom hälso- och sjukvården 8. att upphäva det inskränkta fria vårdvalet inom ortopedin och onkologin 9. att fastställa reglerna för sjuk- och behandlingsresor och att kollektivtrafik inom länet ersätts 10. att minska överförskrivning av läkemedel hos äldre genom anställning av farmaceuter/apotekare 11. att införa LEAN Healthcare för landstingets verksamheter 12. att all tillsvidareanställd personal i Landstinget Sörmland ska anställas på heltid, med flexibel (valfri) tjänstgöringsgrad 13. att utöka antalet vårdplatser i Nyköping och Mälarsjukhuset i Eskilstuna för 12 miljoner att satsa 30 miljoner under perioden på psykiatri och beroendevård 15. att Division länssjukvård och närvård tas bort från och med Dagens anslagsfinansiering för sjukhusvården ersätts med ett uppföljningsbart ersättningssystem med uppdragsersättningar baserade på mål, omfattning och kvalitet. 16. att Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och Kullbergska sjukhuset ska organiseras i varsin separat organisation med tydligt ansvar och uppföljningsbart uppdrag från och med

6 Sammanfattning Härmed framlägger kristdemokraterna förslag till landstingsbudget för 2012 och flerårsplaner för 2013 och Utgångspunkten för vårt huvudförslag vilar på en grundsyn för hälso- och sjukvården, hur vi vill att den ska bedrivas så att den möter patientens och sörmlänningarnas behov av en säker och tillgänglig vård på lika villkor för hela länet. Vården ska utformas med patienten i centrum. Därför ska sörmlänningarnas rättigheter i hälso- och sjukvården stärkas. Tillgängligheten är låg i Sverige och särskilt i Sörmland jämfört med OECD-länderna. Bemötandet är i huvudsak bra, men omdömet beträffande patientens delaktighet är mycket varierande. Arbetet med förbättrade vårdprocesser och patientflöden är prioriterat och har stor potential. Helhetstänkande genom LEAN Healthcare är något som bör prägla hela vår organisation i framtiden. Det finns stora möjligheter att jobba effektivare i vården. Därför bör det införas fasta vårdkontakter till alla som önskar och vårdlotsar eller så kallade VIP-kort till patienter med komplexa vårdbehov. Vårdpersonalens tid med patienterna ska öka och därför behövs investeringar i utrustning och informationsteknik för att frigöra resurser och höja kvaliteten. Hälsovalet är i grunden en god idé och införandet har inneburit att patientens ställning har stärks. Makten har flyttats från verksamheten till den enskilde sörmlänningen. Det har också inneburit att telefontillgängligheten har ökat och att vi har fått fler privata entreprenörer i vården. Prioriteringsarbetet i vården behöver systematiseras bättre. Den etiska dimensionen i prioriteringsarbetet behöver stärkas. Det ska vara en ständigt levande diskussion om vad som är möjligt, rimligt och lämpligt att göra i vården. För detta inrättas särskilda rutiner och organ. Etiska frågor ska få ökat utrymme i vården. Antibiotika är ett av vårdens viktigaste verktyg som allvarligt hotas av resistenta bakterier. Aktiva insatser ska göras för att säkerställa en riktig och minskad användning av antibiotika, samt säkerställa grundläggande hygien. Arbetet med att göra Landstinget Sörmland ledande i Sverige med att skapa en hållbar verksamhet ska intensifieras. Utsläppen av växthusgaser ska minska med 50 procent till år 2020 och 80 procent till år Bland annat ska all lustgas destrueras. Patientavgifterna ska användas för att styra till rätt vårdnivå. Avgiften för besök hos distriktssköterska ska tas bort. Högkostnadsskydd återinförs för hjälpmedel och sänks för speciallivsmedel. Det är landstinget, inte patienten, som ska hålla ordning på om nivån för högkostnadsskydd är nådd. All tillsvidareanställd personal i Landstinget Sörmland ska anställas på heltid, med flexibel (valfri) tjänstgöringsgrad. Rekrytering av chefer ska inte baseras på medicinska meriter. Läkare behövs först och främst i den direkta vården. Chefer ska i första hand vara skickliga på att leda och entusiasmera medarbetarna, inte primärt att göra medicinska bedömningar. 5

7 De övergripande strategier vi har för att möte den demografiska utmaningen, däribland hälsofrämjande arbete, utvecklad närvård, sammanhållen hemsjukvård och ökad hushållning med landstingets resurser bör utvecklas. Införandet av ett kvalitetsledningssystem i hela organisationen bör prioriteras. Strategiska satsningar behövs för investeringar, såväl i fastigheter, utrustning och informationsteknik. Skattenivån är oförändrad år 2012 och ska inte höjas under perioden. Särskilda avsättningar ska göras för personalens pensioner och en pensionsstiftelse inrättas. Avsättningar behövs också för att finansiera byggandet av Citybanan i Stockholm. Landstingets soliditet har de senaste tio åren minskat från omkring 50 till 30 procent, genom återkommande underskott. Det krävs genomgripande och långsiktiga insatser för att effektivisera vården och stöd till så kallade vardagsrationaliseringar. Habilitering o Hjälpmedel 0,31 kr 3% Tandvård 0,31 kr 3% Privata vårdgivare 0,33 kr 3% Landstingsskattens fördelning Kollektivtrafik m.m. Kultur, utbildn. och 0,41 kr 4% friluftsliv 0,16 kr 2% Politisk ledning 0,08 kr 1% Vårdcentraler 1,44 kr 14% Sjukhusvård 4,13 kr 41% Sjukvårdens lokalkostnader 0,43 kr 4% Utomlänsvård 1,09 kr 11% Läkemedel 1,48 kr 14% I år får Landstinget Sörmland nästan 4,7 miljarder kronor av skattebetalarna i länet. Det mesta hamnar hos sjukvården, i läkemedel, på sjukhus och vårdcentraler. Sjukvården är landstingets största, viktigaste och dyraste verksamhet. För varje hundralapp som sörmlänningen betalar i skatt går 10 kronor och 17 öre till landstinget. Den summan delas sedan upp och fördelas på olika sätt, vilket framgår i diagrammet. 6

8 Patienten i centrum För kristdemokraterna är människans unika och okränkbara värde grunden för all vår politik. Det innebär att det inte spelar någon roll om personen är en framgångsrik företagare, har psykiska eller fysiska funktionsnedsättningar eller är svårt kronisk sjuk. Alla har rätt till en god hälsa och vård på lika villkor. En ekonomi i balans är inte mål utan ett medel för att kunna bedriva en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvårdens ekonomi är mycket bekymmersam. Kostymen är för stor och kostnaderna behöver anpassas till intäkterna. Det krävs i grunden ett helt nytt ekonomiskt styrsystem för sjukhusvården. Den demografiska utvecklingen pekar på att vi står inför stora utmaningar. Under mandatperiod står Sverige inför stora pensionsavgångar. Därför behöver vi säkra kompetens inom vårdens olika kompetensområden, men också garantera pensionsutbetalningar från landstinget utan att ekonomin ska komma i obalans. Det finns stora behov av fastighetsinvesteringar som kommer att ha stor påverkan på framtida budget om de realiseras. De totala fastighetsinvesteringarna beräknas uppgå till drygt en miljard kronor under mandatperioden. Valfriheten är central för kristdemokraternas politik. Med det menar vi att politiker inte ska lägga sig i människors vardag allt för mycket. För att verkliga detta är det viktigt att landstinget har ett uttalat och tydligt ansvar för valmöjligheter inom vården. Områden som omfattar valfrihet är bemötandet av patienter där de uppmuntras till större delaktighet genom information om olika behandlingar. Det i sin tur skapar realistiska förväntningar om vården. Ny teknologi möjliggör för patienten att i framtiden få tillgång till sin sjukjournal på nätet inom ramen för den nationella IT-strategin. Sjukvårdspersonalens kompetens är därför i många avseenden avgörande för ökad valfrihet, men minst lika viktig är samverkan och samarbete mellan olika aktörer. En viktig utmaning är den fortlöpande uppföljning av vårdprocessen som särskilt omfattar långtids- och multisjuka äldre. De är i stort behov av vårdplatser och drabbas ofta av utträngningseffekten i landstinget. Inför varje förändring är kartläggning av risker nödvändig för värdering av nya åtgärder. En ökad helhetssyn av multisjuka äldre leder till adekvat vård mellan landstingets vårdinrättningar och minskar risken för att äldre ska bollas fram och tillbaka och därmed falla mellan stolarna. I Alliansregeringens budgetproposition 2011 pekar prognoserna för sysselsättningen i både offentliga myndigheter och i näringslivet för kommande mandatperiod svagt uppåt för att senare stabiliseras inför Redan i år beräknas skatteintäkterna öka med 90 miljoner sedan budgeten fastställdes i december Landstinget i Sörmlands ekonomi är i högsta grad beroende av hushållens ekonomi då 71 procent av landstingens totala ekonomi kommer från skatteintäkter och 19 procent från statliga bidrag (SKL 2009). Sist men inte minst vill kristdemokraterna i Sörmland rikta uppmärksamheten till behovet av ett beroendecentrum i Nyköping likt den i Eskilstuna, Stockholm och Örebro. Här behöver frivilligorganisationer och privata alternativ få ökat inflytande och samarbeta med landstinget. Marie-Louise Forslund Mustaniemi Gruppledare 7

9 8

10 1.1. Ett mänskligare Sörmland Vården ska vara offentligt finansierad men den behöver inte vara offentligt producerad. Vårt uppdrag är att tillgodose en säker och tillgänglig vård till sörmlänningarna och då är inte driftformen det viktigaste. Vi vill att vården ska vara: Säker för att undvika patientskador inom vården i syfte att uppnå bästa tänkbara hälso- och sjukvård. Patientfokuserad genom att erbjuda vård som respekterar varje enskild patients behov och de etiska värderingar som det råder bred politisk överensstämmelse om bland annat utifrån riksdagens prioriteringsbeslut från Tillgänglig med kortast tänkbara väntetider till gagn för såväl patienter som vårdens medarbetare. Kostnadseffektiv genom att undvika onödigt spill i fråga om resurser, utrustning, vårdmetoder och energi. Likvärdig genom att erbjuda vård som inte varierar i kvalitet på grund av ålder, kön, etnicitet, sexuell läggning, religion eller socioekonomisk status. Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande genom att aktivt erbjuda råd, stöd och hjälp till sörmlänningar som riskerar att drabbas av ohälsa. Tio viktiga områden som vi särskilt vill lyfta fram i vårt budgetförslag är: För ett mänskligare Sörmland behöver vi: Fungerade vårdkedjor och processer för våra patienter Snabbare akutmottagningarna med kortare väntetider Hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande arbete Valfrihet och tillgänglighet Patientsäkerhet Stärka den psykiatriska vården Kvalitetssäkra beroendevården Fler alternativa driftformer och entreprenörer i vården Kultur och livskvalité Folkhälsa och Miljö En trygg patient är en nöjd patient. Hälso- och sjukvården ska präglas av ansvarstagande för patientens sammanlagda sjukvårdsbehov istället för specialisering. Människan är inte endast en kroppsdel eller åkomma, vården ska vara utformad utifrån en helhetssyn. Vårt landsting kan idag ge en i huvudsak god och säker hälso- och sjukvård av hög kvalitet som står sig väl i nationella jämförelser. Tack vare Alliansregeringens och socialminister Göran Hägglunds framgångsrika arbete med de långa väntetiderna så får nu patienter vård snabbare både i Sörmland och i övriga landet! Denna utveckling vill vi förstärka i vårt egna landsting genom att inrätta en särskilt tillgänglighetsbonus på 20 miljoner. Bonusen ska fördelas till de kliniker som uppfyller alla delar i väntetidsgarantin. 9

11 Inom samtliga områden ska vi givetvis bedriva en vård som är jämlik och som präglas av ett gott bemötande och respekt för individen. Barnkonventionen och FN:s konventioner ska implementeras och följas Lägg rätt patient i rätt säng i rätt tid Den stora utmaningen i framtiden är att skapa ekonomiskt utrymme för den medicinska utvecklingen, tillgodose vårdbehovet hos våra äldre patienter och säkra kompetensen inom flera specialistområden. Cancervården kommer att öka och är en vårdform som slukar resurser. Gapet mellan resurser och vad vården kan göra har varit i obalans under decennier. Vården ska bedrivas inom den skattenivå vi har idag. Det som vi måste arbeta med är våra inre processer vården. Brister inom logistik, schemaläggning, rutiner och organisation kan leda till enormt slöseri av både pengar, utrymme, personal och energi. Kristdemokraterna vill ha en synlig och aktiv ledning, tydliga mål och snabba beslutsvägar, väldefinierade roller och ansvarsuppdrag, utbildning i coachande ledarskap och intressebaserad problemlösning där medarbetarna driver förändringsarbetet och har mandat att fatta egna beslut. Återkopplingen sker till resultat där de goda exemplen lyfts fram. Kristdemokraterna vill också verka för en effektivisering som inte drabbar patienter och personal negativt utan tvärtom ökar värdet genom förbättrade rutiner och minskat slöseri. Ett strukturerat införande av Lean Healthcare i hela organisationen är nödvändigt. Målet är att vi ska ha rätt patient i rätt säng i rätt tid. Då kan vi skapa högre kvalitet, bättre vårflöden och en bättre patientupplevelse, utan att nämnvärt behöva öka kostnaden. Det krävs ett nytt ledarskap, all personals kompetens behöver tas tillvara och alla ska få vara delaktiga i förändringsarbetet. Ett bra exempel är hur man har arbetat systematiskt med tillgängligheten på Öronkliniken i Sörmland. Målet för förbättringsarbetet har varit att tillgodose en hög kvalité, tillgänglig vård, gott bemötande med patienten i centrum och effektivare användning av resurser genom att förbättra vårdprocesser. Sedan 2008 har man jobbar målmedvetet inom kliniken och förbättrat både tillgängligheten, kvalitén och vårdflöden. Arbeta med rätt patient i rätt säng i rätt tid Inrätta vårdlogistiker i vården Inför Lean Healthcare i hela vården Arbeta med effektiva vårdflöden och vårdprocesser 1.3. Kortare väntetider på akutmottagningarna Det är inte rimligt att patienter ska behöva vänta timmar innan man får hjälp på akuten. Fortfarande är väntetiderna för långa på våra akutmottagningar. Ingen ska behöva vänta längre än tre timmar på vård. Svårt multisjuka äldre ska kunna skrivas in direkt på vårdavdelning. Nuvarande struktur och arbetssätt behöver ses över, bemanning av personal och kompetenser. Vi behöver fler läkare som tjänstgör enbart på akutmottagningarna för att få ett bättre och snabbare omhändertagande av patienter. Bemanna och schemalägga fler läkare på akuten. Införa väntetidsgaranti med max tre timmar. Återbetalning av patientavgiften om patienten får vänta mer än tre timmar på läkarkontakt. 10

12 1.4. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Att arbeta för en bättre hälsa hos befolkningen är den stora utmaningen för landstinget. Alkohol, rökning, och övervikt är de största hoten mot folkhälsan i Sörmland. Vi har en hälsofrämjande- och sjukdomsförebyggande policy i landstinget. Avsikten är att försöka styra över mer av våra resurser genom satsningar på ökad hälsa och därmed förebygga sjukdomar. Det handlar om hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer och KOL. Den hälsofrämjande och förebyggande delen av vården ska vara högt prioriterad och ska ingå som en naturlig del i alla vårdens möten. För att detta ska bli verklighet är det betydelsefullt att ha ett så kallat salutogent perspektiv som fokuserar på vilka faktorer som orsakar och vidmakthåller hälsa och inte enbart fokusera på det som är sjukt patogent. Det finns mycket kunskap om det som avviker det patogena, den kunskapen kan dock inte fullt ut visa på vad som ger hälsa. Det salutogena perspektivet tar vara på friskfaktorer och de möjligheter som finns. Det är viktigt att ha en positiv syn på varje persons möjlighet att själv ta ansvar för sin hälsa. Alla människor har inneboende resurser och det är viktigt att ge makt och möjlighet till den enskilde att själv ta ansvar för sin hälsa. Med rätt stöd i rätt tid kan människor själva påverka och vara aktivt delaktiga i sin egen vård. Förhållningssättet i mötet med den enskilda människan är av avgörande betydelse för hur personen upplever vården. All personal som möter människor i hälso- och sjukvården har en viktig uppgift att skapa vårdande möten för att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. I det hälsofrämjande förhållningssättet är det viktigt att se helheten. Människor ingår i ett socialt sammanhang och alla människor har olika behov som måste beaktas i ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete. Därför måste varje patient få bli bemött med hänsyn till såväl fysiska, psykiska, andliga och sociala behov. Tillit, självbestämmande, respekt för den enskilde och en strävan efter att skapa goda möten i alla vårdrelationer är av stor betydelse för resultatet. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder bör ges ett större utrymme inom ramen för den dagliga hälso- och sjukvården. Det är angeläget att våra sjukhus också blir certifierade som hälsofrämjande sjukhus. Ökade möjligheter för personer som vill få hjälp att gå ner i vikt, förbättra sin hälsa eller sluta röka. Teckna avtal med privata hälsocoacher/centra. Starta projektverksamhet med alternativa behandlingsmetoder ex vis akupunktur. Teckna avtal med leg psykoterapeuter, leg naprapater och leg kiropraktorer Patientsäkerhet Antalet vårdplatser har minskat kraftigt under senare år i hela Sverige. Sjukvårdspersonal får lägga stor tid på att söka vårdplatser, patienter blir liggandes på akutmottagningar i väntan på ledig säng på annan avdelning. För få vårdplatser leder till ökade överbeläggningar vilken i sin tur kan leda till en sämre patientsäkerhet. Det handlar främst om problem med multiresistenta bakterier men den ökade stressen för personalen kan innebära att remisser, provsvar och informationsmissar. 11

13 Att antalet vårdplatser har minskat har naturligtvis inte enbart varit negativt. En mer effektiv och framgångsrik vård har kunnat korta vårdtiderna och det är alltid önskvärt att göra sjukhusvistelsen för en patient så kort som är möjligt och samtidigt medicinskt säkert. Dock finns det en smärtgräns för hur få sängplatser sjukvården kan klara sig med. Strävan efter effektivitet får inte gå så långt att den medicinska säkerheten äventyras. Patientsäkerhet är grundläggande inom en hälso- och sjukvård med god kvalitet. När säkerheten brister finns det ofta bakomliggande orsaker som kan förklaras av brister inom organisationen eller rutinerna. Därför måste vården utveckla säkra system för att minimera de mänskliga fel och misstag som leder till att patienter kommer till skada. Patientsäkerhet handlar om systematisk kvalitetsutveckling som sker genom att lära från egna och andras positiva exempel och gjorda misstag. Socialstyrelsens vårdskadestudie från 2007 visar att nästan nio procent av patienterna i den somatiska sjukhusvården drabbas av en vårdskada. Studien bekräftar också bilden av att skadorna ofta uppkommer till följd av brister inom organisationen, bristfälliga rutiner samt en otillräcklig säkerhetskultur i vården. Studien visar på stora förbättringsområden och på behovet av en omfattande, strategisk och nationell satsning på patientsäkerhet i den svenska hälso- och sjukvården. Varje år drabbas personer i Sverige av skador inom vården som går att undvika. Ungefär var tionde patient som söker vård drabbas. Det skapar ca extra vårddygn till en kostnad av 5,7 miljarder kronor varje år. För Sörmland innebär den kostnaden ca 120 miljoner per år och motsvarar ca extra vårddygn. Vårdskador ianspråktar oacceptabla resurser i sjukvården som dessutom är undvikbara. Det är dyrt att göra fel men det personliga lidandet för den enskilde är stort därför behöver vi en nollvision för vårdskador i Sörmland. Enheten för patientsäkerhet bör förstärkas och utvecklas. Avvikelser ska dokumenteras, redovisas systematiskt och följas upp. Nollvision för vårdskador och vårdrelaterade infektioner ska gälla. Öppna kvalitetsredovisningar ska göras inom vården. Patienterna ska ha lättillgänglig information om resultaten av dessa mätningar. Patientens rättigheter ska stärkas. Arbete med överförskrivning av läkemedel prioriteras för att minska läkemedelsbiverkningar framförallt hos äldre. Satsning bör göras för att anställa flera farmaceuter/apotekare inom slutenvården Kultur och hälsa Landstinget har en viktig uppgift när det gäller att skapa en levande kultur i länet. Vi ska göra allt för att människor som bor i vårt vackra landskap ska ha god tillgång till både konst, musik, teater och naturupplevelser. Kultur skapar livskvalité och är hälsofrämjande. Vi behöver arbeta för att det ska bli mer kultur i vården men också som ett led i arbetet med en bättre hälsa för sörmlänningen. Den kreativa sektorn är en viktig näring i Sörmland och gör att hela Sörmland kan leva och utvecklas. Satsning på nya länsmuseet i Nyköping är prioriterat Främja kultur, integration och hälsa genom folkhögskolorna. Vidareutveckla verksamheterna vid Nynäs och Ökna. 12

14 Bevara länsmuseet och Scenkonst Sörmlands verksamheter för att levandegöra kulturen samt att säkerställa att kunskapen om vårt historiska ursprung inte går förlorad. Hemslöjdsverksamheten behövs för att bevara sörmländska slöjdtraditioner och förmedla de kunskaperna till sörmländska barn och ungdomar. KRUT- den kreativa näringen behöver uppmärksammas och prioriteras Hälsoval i primärvården nu har sörmlänningen makten! Den 1 januari 2010 infördes Hälsoval i Sörmland. Det innebär att primärvården numera drivs som hälsovalsenheter och ska utgöra basen av sjukvården i Sörmland. Alla kan välja vilken enhet man vill lista sig hos och är man inte nöjd så får man byta vårdcentral. Den offentliga vården arbetar på samma villkor som den privata. Det är patienten som styr resurserna. Syftet med Hälsoval är givetvis att skapa en ökad valfrihet för patienterna men också att öka patientens makt. Vården har under många år bedrivits utifrån ett verksamhetsperspektiv; det ska bli spännande att följa hälsovalet och se vilka konsekvenserna blir på kort och lång sikt. Det är den första riktiga valfrihetsreformen i landstingets historia! Hälsovalsenheterna ska också arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande genom familjecentraler, barn- och mödravårdscentraler, utbildning och information till föräldrar. Arbetet med utformningen av satellitmottagningarna pågår och för oss kristdemokrater är det viktigt att den nära vården också ska vara tillgänglig. Hur verksamheten utformas kan respektive hälsovalsenhet själv orda. Många av distriktssköterskorna har övergått till den kommunala hemsjukvården den 1 januari 2010 så kommunerna kommer att ta ett större ansvar för vård av svårt sjuka äldre i hemmet. I framtiden bör flera delar av den specialiserade vården integreras mer inom hälsovalsenheterna och bli en naturlig del av den nära sjukvården. Kontinuiteten av vården förbättras samtidigt som sjukhusen kan avlastas viss diagnostik och behandling. För att vården ska kunna bedrivas nära patienterna krävs en fortsatt utveckling av nätverksbyggandet mellan primärvård, länssjukvård och den primärkommunala hälso- och sjukvården. Primärvården bör på sikt utvecklas till det som brukar betecknas som närsjukvård. Grundtanken med närsjukvård är att vårdkompetensen samlas runt patienten som så långt som möjligt ska slippa bli hänvisad fram och tillbaka för olika undersökningar och behandlingar. En utveckling av närsjukvård, byggd på en god grundläggande hälso- och sjukvård med inslag av bred specialistkompetens ökar möjligheterna att kunna tillfredsställa de behov och förväntningar som befolkningen ställer Fritt vårdval Alla sörmlänningar ska kunna välja var man vill ha vård någonstans. Det fria vårdvalet ska gälla all vård med undantag för högspecialiserad vård. 13

15 Begränsningen inom ortopedi och cancervård, där patienter endast får välja om inte vårdgarantin kan uppfyllas, anser vi ska tas bort. Vi vill att valfriheten ska gälla i hela Mälardalen. Vi vill att man ska kunna lista sig på en vårdcentral även i andra län i Mälardalen. Bor man i Sörmland men arbetar i Stockholm vill vi att man ska kunna lista sig i Stockholm om man önskar det. Slopa begränsningen av det fria vårdvalet inom ortopedi och onkologi. Vi vill att det ska bli möjligt att lista sig i hela Mälardalen, Stockholm, Västmanland, Örebro eller Östergötland. Det ska finnas lättillgänglig information för att underlätta det fria vårdvalet för sörmlänningen Etiken i vården Hippokrates, läkekonstens och medicinens fader skrev eden som är grunden för etiken i vården och den är lika aktuell och viktig som när den skrevs för 2400 år sedan. Sammanfattningsvis innebär den att vården ska: I mötet med sjukvården är det viktigt att både patienter och anhöriga känner trygghet och tillit. De ska kunna förvänta sig god service samt lättillgänglig och relevant information. Vården och verksamheten ska fokusera på Ofta lindra Alltid trösta patienten som människa och en unik person, inte enbart sjukdomen eller skadan. Ett ansvarsfullt, värdigt och omtänksamt bemötande får inte förhindras eller försvåras av organisatoriska gränser inom vården. Patientens egen upplevelse av mötet med hälso- och sjukvården är ett viktigt mått på vårdens kvalitet. Med personal som strävar efter att möta var och en utifrån dennes förutsättningar och behov ökar medborgarnas förtroende för hälso- och sjukvården. Ingen människa ska behöva känna sig diskriminerad i mötet med vården. Det är också oerhört viktigt att patienters och anhörigas önskan om information tillgodoses. Även om det kan krävas medicinsk skolning för att fullt ut kunna förstå till exempel ett sjukdomstillstånd eller en behandlingsmetod måste patientens frågor och behov av kunskap om sitt tillstånd respekteras, besvaras och tillgodoses så långt som möjligt. Patienten har rätt att vara och känna sig delaktiga i vården bland annat genom att få ta del av information om olika behandlingar och förväntade resultat. Ett gott bemötande handlar om att respektera patientens självbestämmande, oro och funderingar. Det handlar också om att tydliggöra patientens eget ansvar och medverkan i vården och behandlingen. Många av de anmälningar som görs till patientnämnden handlar om brister i bemötandet. Patientnämndens arbete ska utvecklas och förstärkas. Det etiska arbetet i hela organisationen stärkas. Bemötandefrågor vara centrala i allt patientnära arbete. Både patienter och anhöriga känna trygghet och tillit i mötet med sjukvården. Vården och verksamheten fokusera på patienten som människa och unik person, inte enbart som sjuk eller skadad. Aldrig skada Om möjligt bota 14

16 Ett ansvarsfullt, värdigt och omtänksamt bemötande inte förhindras eller försvåras av organisatoriska gränser inom vården. Barnens rätt både som patient och nära anhörig tillgodoses enligt FN:s Barnkonvention Psykisk ohälsa En människa är så mycket mer än sin fysiska kropp. Ibland blir själen sjuk och behöver vård, men fortfarande står många tabun och rädslor i vägen för att den som behöver skall få den vård och det bemötande som krävs i tid. Sjukvårdens uppgift måste vara att se hela människan, inte bara från fysiska åkommor. Sjukvården måste också bli bättre på att förebygga såväl psykisk som fysisk ohälsa genom att förstärka den hälsofrämjande hälso- och sjukvården. Kan man förhindra att människor blir sjuka och skadade kan man i ett och samma drag spara både pengar och mänskligt lidande. Många drabbas någon gång under livet av psykisk ohälsa. Andelen personer som lider av allvarlig psykisk sjukdom tycks inte ha ökat under senare år men andelen personer som upplever psykiska besvär ökar. En ökning har framförallt skett bland ungdomar i övre tonåren och bland unga vuxna. I Sverige har cirka personer en schizofrenidiagnos och ungefär en till två procent av befolkningen har någon form av personlighetsstörning. Depression är en vanlig sjukdom och studier i Sverige visar att upp till procent av kvinnorna och cirka 30 procent av männen någon gång under livet drabbats av behandlingskrävande depression. Under lång tid har många människor inte fått den psykiatriska vård och det stöd som de har behövt, vilket bland annat visades i slutbetänkandet av den nationella psykiatrisamordningen Ambition och ansvar, under ledning av Anders Milton. Staten, kommuner och landsting har ett gemensamt ansvar för att komma tillrätta med bristerna inom psykiatrin. Något som idag är särskilt oroande är den ökade psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. För att möta det ökade behovet krävs en utveckling och ekonomisk förstärkning av barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Alliansregeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen har under 2007 och 2008 satsat cirka 1 miljard kronor i särskilda satsningar inom psykiatriområdet. Under tre år, , pågår en psykiatrisatsning som regeringen har avsatt sammanlagt 2,8 miljarder kronor för, det vill säga 900 miljoner kronor per år. Den innefattar en rad olika åtgärder. Syftet är att åstadkomma konkreta och varaktiga förbättringar för personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Satsningar på psykiatrisk vård och omsorg ska vara prioriterat inom hälso- och sjukvården och arbetet ska präglas av tillgänglighet och flexibilitet utifrån den enskilde patientens behov. Såväl akut sjuka som kroniskt sjuka patienter ska, utifrån behov, beredas plats inom slutenvård, alternativt öppenvård, och inom närsjukvården. När det gäller tillgång till slutenvård är det viktigt att säkra så att ingen nekas plats eller skrivs ut på grund av platsbrist. Attityden till psykisk ohälsa måste, genom ökad information och kunskap förbättras och bli mer öppen, förstående och tolerant och det är viktigt att kvaliteten inom den psykiatriska vården är lika hög som inom den somatiska vården. I genomsnitt satsar Landstinget Sörmland mindre på psykiatrin än i övriga landet. För Alliansregeringen är psykiatrin ett av de mest prioriterade områdena. För kristdemokrater anser att det är politikens uppdrag att värna om de svaga i samhället. Många patienter med psykisk ohälsa har svårt att hävda sin rätt och gör röst hörd. Alla former av psykoterapi ska vara tillgänglig för patienter som har behov av terapi. Avtal med privata psykoterapeuter tecknas. 15

17 Patientens delaktighet och möjlighet att påverka vården förbättras. Beroendevården och barn- och ungdomspsykiatrin drivs likvärdigt i länet Beroendevården Idag bedriver vi beroendevård i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. Vi har även avtal med Vårnäs i Vingåker för avgiftning. Det pågår ständiga diskussioner om beroendevården i länet. Det handlar om läkemedelsbehandlingar och avgiftnings-, tillnyktring och abstinensplatser. Det är viktigt att vi bedriver en likvärdig beroendevård av hög kvalité för alla våra patienter i länet. Enhetliga riktlinjer, kompetens och tillgången på vårdplatser för abstinensbehandling är nödvändig och ska säkras. Det är också viktigt att personer med beroendeproblematik inte hamnar mellan stolarna och bollas mellan socialtjänst och landstinget. Samarbete mellan myndigheter och olika vårdgivare är central för att skapa en hållbar vårdkedja. Ideella organisationers arbete är en resurs som är viktigt att stödja. De är ett nödvändigt komplement till den övriga vården. Bättre smittskydd är viktigt för våra sprutmissbrukare. För att förbättra hälsan och förhindra smitta av HIV och Hepatit C behövs det införas sprutbyten för injicerande beroendepatienter. Hela den psykiatriska öppen och slutenvården samt beroendevården kontinuerligt utvärderas och följas upp. Den förstärkas med kompetens och vara likvärdig i hela länet. Betrakta ideella organisationers arbete som en resurs som är viktigt att stödja. Smittskyddet förbättras inom beroendevården där sprutbytesprogram införas i hela länet Folkhälsa och den ideella sektorn En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är en väl utvecklad samverkan mellan samhällets olika organisationer. Det gäller såväl samarbetet mellan myndigheter, regionförbundet, landstinget och kommunerna, som med ideella aktörer. Idrottsutövning, kultur och engagemang och gemenskap i föreningar kan alla ha en hälsofrämjande effekt och bedrivs till stor del av ideella organisationer. Ett verkligt effektivt folkhälsoarbete bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan det offentliga, den ideella sektorn och den enskilda människan. Om de offentliga krafterna samverkar med ideella och privata aktörer, ökar möjligheterna att se och synliggöra den enskildes olika behov. Därför är det viktigt att stöd ges till organisationer som arbetar med verksamheter som främjar hälsan. Stöd till den ideella sektorn ska säkras och stärkas. 16

18 1.13. Barnsjukvården Det sägs ofta att barnen är det käraste vi har. För att starten i livet för den nyfödda ska bli så bra som möjligt är det viktigt att de blivande och nyblivna föräldrarna får en trygg start i sitt föräldraskap. Det är viktigt att föräldrarna ges möjlighet att vara tillsammans på BB och att de känner sig delaktiga och lyssnade på, vid såväl själva förlossningen som under BB-vistelsen. Föräldrautbildningen på MVC är viktig och ska vara tillgänglig för alla blivande föräldrar. Det är också viktigt att nå blivande föräldrar som fått asyl. Det bör finnas informatörer som en viktig resurs för MVC för att nå dessa kvinnor. Förlossningsvård är akutsjukvård och ska säkra en hög kvalité. Verksamheten ska bedrivas med hög kompetens. Idag har vi förlossningsverksamhet för normalförlossningar i Nyköping samt Mälarsjukhuset som är en resurs för hela länet. Barnläkarjour ska vara tillgänglig dygnet runt och i Eskilstuna ska även neonatalverksamhet bedrivas om vi kan säkra kompetens. För att säkra en hög kvalité i barnsjukvården måste vi också ha samarbete med regionvården genom avtal. Barn som vårdas palliativt ska ha tillgång till hospicevård. Barn som drabbas av sorg, som förlorar syskon eller någon förälder ska ha tillgång till barntraumateam. Barnkompetensen är viktig när det gäller vården för dessa barn. Valfrihet för barnsjukvården gäller. Föräldrar i Nyköping ska kunna söka vård även i Norrköping. Alla ska kunna få information på sitt modersmål om sitt barns hälsa, diagnos, vård och behandling. Barn som vårdas palliativt ska ha tillgång till barnhospice. Barn som drabbas av sorg ska ha tillgång till barntraumateam. Projekt med mobila barnteam ska införas i länet Barnhälsovården Barnavårdscentralerna en viktig funktion när det gäller att tidigt upptäcka sjukdomar hos små barn. De fyller även en viktig stödjande roll för nyblivna föräldrar och därför anser kristdemokraterna att hembesök hos förstagångsföräldrar är viktig och inte får prioriteras bort. Barnhälsovården bedriver ett aktivt arbete för att främja hälsa hos våra barn. Våra BVC-sköterskor har en värdefull kompetens och är viktiga för att skapa kontinuitet och trygghet för småbarnsföräldrar. Ett sätt att samla kompetens kring barns sjukdomar och behov och samtidigt tillvarata föräldrarnas funktion och betydelse är familjecentraler. Ibland är det både svårt och dumt att helt skilja mellan medicinska behov och sociala behov och därför måste kommunerna och landstinget bli bättre på att samarbeta när det gäller landstinget och socialtjänsten. Familjecentraler där kommun och landstingsverksamheter arbetar skapar förutsättningar för tryggare föräldrar och friskare barn. Kristdemokraterna vill ha en familjecentral i varje kommun. Att motverka övervikt hos barn är en viktig uppgift inom barnhälsovården. Utvecklandet av övervikt och fetma är i stor utsträckning ärftligt. Om den ärftliga bakgrunden finns är livsstilsfaktorer, sociala, beteendemässiga, kulturella och samhälleliga faktorer avgörande för om övervikt och fetma utvecklas eller 17

19 inte. Ett barn med fetma i sjuårsåldern löper ungefär 50 procents risk att bli överviktig som vuxen i jämförelse med normalviktig. Förebyggande och tidiga insatser är därför prioriterat. Vi vill att det ska finnas familjecentraler i varje kommun. Viktigt att familjer med invandrarbakgrund får information på sitt modersmål. Motverka fetma och övervikt hos barn är prioriterat arbete inom barnhälsovården. Alla ska få föräldrautbildning på sitt modersmål Ungdomsmottagningar En annan period i livet där människan kan tänkas ha särskilda behov är ungdomsåren. Många ungdomar mår idag psykiskt dåligt och stress och oro är utbrett bland unga. Det handlar om en ålder där det ibland kan vara svårt att vända sig till sina föräldrar med alla sina problem och därför är det oerhört viktigt att vårt landsting kan erbjuda lättillgängliga vägar in i vården. Ungdomsmottagningar måste handla om mer än preventivmedelsrådgivning även om detta är en mycket viktig uppgift. Tillgängligheten till ungdomsmottagningarna måste bli bättre och dessa mottagningar måste bättre än idag kunna möta behov av psykologstöd. Ungdomsmottagningarna måste ha flexibla öppettider och telefontider för att underlätta för ungdomar att komma i kontakt med mottagningen. Arbete med att förebygga sexuellt överförbara sjukdomar är prioriterat inom ungdomsmottagningarnas verksamhet. Fortfarande är pojkar och ungdomar med invandrarbakgrund underrepresenterade i verksamheten. Säkra ungdoms-mottagningsverksamheten i länet. Arbetet med förbättrat smittskydd är prioriterat. Gratis HPV-vaccin ska införas även till pojkar Hälso och sjukvård för äldre Ett samhälles människosyn avslöjas genom det sätt på vilket det hjälper och stöder de svaga. Eftersom antalet äldre ökar, växer också behoven av sjukvård och omsorg. Samtidigt räknas inte just denna sjukvård till den mer glamourösa. Vi kristdemokrater ser det som ett anständighetskrav att satsa på äldresjukvården. Vi motsätter oss ytterligare indragningar av vårdplatser för äldre. De äldre har rätt till lika god vård och behandling som alla andra. För att skapa en bra vård på rätt nivå för äldre invånare bör kompetensen kring äldres sjukdomar och vårdbehov stärkas inom närsjukvården. Det är viktigt att patienter med komplex sjukdomsbild kan erbjudas en adekvat och anpassad vård som präglas av närhet och kontinuitet för att skapa trygghet hos gamla och multisjuka patienter. ASIH-verksamheten är en viktig funktion för att skapa trygghet för den som är svårt sjuk och vill ha vård i hemmet. Mobila äldreenheter ska finnas i alla länsdelar. ASIH-verksamheten ska säkras i hela länet. 18

20 1.17. IT i vården I Sverige satsas miljarder kronor varje år på IT inom vården. Vården i dag är helt beroende av datastöd för att kunna fungera. Det handlar både om vårdadministration, integrering i vårdprocesser, elektronisk utrustning mm. Användningen av IT ökar hela tiden och kommer att fortsätta öka. Sörmland finns med i den Nationella IT-strategin som bygger på en nationell patientöversikt; en patient, en journal. Samarbetet mellan de direkta vårdverksamheterna och utvecklingen av IT-stöd är central för att satsningarna ska leda till ökad effektivitet för personalen, ökad säkerhet och patientnytta. När det gäller samarbetet med kommunerna och informationsutbyte har IT en central roll. Ett sätt att göra vården tillgängligare är att utveckla internetbaserade tjänster för bokning av vårdtjänster. Landstinget ska utveckla och förbättra dessa tjänster för alla sörmlänningar. Avsätta resurser för IT-utveckling för förbättrad patientnytta och säkerhet. Utveckla och förbättra internetbaserade vårdtjänster och bokningssystem i landstingets verksamheter. Förbättra IT-kommunikationen med länets kommuner Sjukresor Vi bedriver vård i samtliga länsdelar i Sörmland. Det är viktigt att vi underlättar för både patienter och personal att ta sig till våra vårdverksamheter. Under mandatperioden har den sk Pulsen lagts ner. Syftet med Pulsen var att patienter i västra och mellersta Sörmland enkelt skulle kunna ta sig till Mälarsjukhuset för vård och behandling. Det har skett strukturförändringar i vården och allt mer av den specialiserade vården i länet sker i Eskilstuna. Att tillförsäkra att vården är tillgänglig även för patienter som bor i andra länsdelar är därför viktig. Pulsen bör återinrättas för sjukresor i länet. Vid upphandlingar av sjukresor ska vi ställa krav på att fordonen använder förnyelsebara bränslen. Sedan 1 januari 2010 har vi Hälsoval i Sörmland. För de patienter som väljer att lista sig på andra enheter än där man bor så bör reglerna ses över så att patienter kan ta sjukresa till den Hälsovalsenhet man valt. Inrätta Pulsen i länet. Möjlighet att få sjukresa till annan Hälsovalsenhet om man valt någon utanför hemkommunen Hållbar utveckling i landstinget Behovet av en hållbar utveckling och utvecklingen av miljöarbetet i landstinget är prioriterat. Vi behöver minska klimatpåverkande växthusgaser, satsa på energieffektivisering och förnybar energi. Landstingets alla transporter bör ske med förnyelsebara bränslen för att minska miljöbelastningen. Införandet av miljöledningssystem i hela organisationen ska fullföljas. Upphandlingar ska ske enligt gällande policy. Uppföljning ska ske kontinuerligt för att politiken ska kunna vidta nödvändiga åtgärder. Upphandling är ett viktigt verktyg för att minska miljöpåverkan och nå en hållbar utveckling. I EU:s program för den integrerade produktpolitiken har EU-kommissionen uppmanat alla medlemsstater att arbeta fram nationella handlingsplaner för att öka den miljöanpassade upphandlingen. 19