Sagan om Noihvo. av Clas Olson. Prolog: Förluster! Bok I: Systrar! Bok II: Vänner! Bok III: Fiender! Epilog: Vandringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sagan om Noihvo. av Clas Olson. Prolog: Förluster! Bok I: Systrar! Bok II: Vänner! Bok III: Fiender! Epilog: Vandringar"

Transkript

1 Sagan om Noihvo av Clas Olson Prolog: Förluster! Bok I: Systrar! Bok II: Vänner! Bok III: Fiender! Epilog: Vandringar

2 Denna bok är Clas Olson 2009 Ingen del av boken får reproduceras eller kopieras utan mitt specifika tillstånd. Varumärket Drakar och Demoner, samt inarbetade material, karaktärer och termer som är särskiljande för Drakar och Demoner, är Riotminds AB, som äger den ekonomiska upphovsrätten. Omslagsbild: Jimmy Jacobsson

3 Förord Detta har varit ett hiskeligt långt arbete, som det heter lokalt på författarens nuvarande position. Det hela startade som en överdrivet utbroderad bakgrundshistoria till en rollperson, som sedan växte till Bok I: Systrar. Sedan blev det lite tryck och begär från de som läste den historien att det skulle skrivas en förhistoria, om vad som hänt tidigare, om upprinnelsen till Noihvos öden och äventyr. Efter att den var klar hade jag insett att mitt stora mål med livet var att bli författare, så var det ju lika bra att skriva klart hela historien, som jag hade blivit ganska fäst vid. Hela arbetet, från början till slut, har tagit runt tre år; om jag hade skrivit i samma takt hela tiden som nu i slutet, så hade det tagit bara drygt ett och ett halvt. Detta är mitt första, men förhoppningsvis inte det sista, skönlitterära verk av någon ordentlig storlek, och jag hoppas att det blir en språngbräda in i framtiden. Fler böcker av helt annorlunda ligger i bak- och framhuvudet, och delvis på papper, men någon gång kommer jag kanske återvända till medeltidsfantasyn, Trudvang, och kanske, kanske, till Noihvo och hennes vänner. Denna bok skulle inte ha kunnat färdigställas utan stöd från min familj och släkt, som envisas med att visa sitt intresse. Jimmy Jacobsson skall ha tack för att ha skapat en mycket vacker bildmiljö till boken, med många kommentarer från mig och många versioner till granskning; en god kommunikation är A och O för en passande bild. Forumisterna på RiotMinds Forum skall ha en jättelik eloge för sitt arbete och engagemang, det är lika mycket dem som RiotMinds själva som bär upp de svenska rollspelen. Och naturligtvis RiotMinds själva, för att ha vågat skapa ett riktigt svenskt rollspel i Sverige; ett rollspel med en känsla som kan inspirera till stordåd. Må de leva väl och länge än. - författaren, juni 2009

4

5 Prolog: Förluster! " Det Första Steget # $

6

7 N oihvo! Noihvo, ligg inte där och sov bort hela morgonen! Sömnigt öppnade hon ögonen. Omedelbart mötte lukten av brinnande granved henne, och helst ville hon bara kura ihop sig bland fällarna igen och somna om. Det låga taket uppe på hennes sovloft, knappt en halv manslängd högt, gjorde det väldigt mysigt däruppe, och när man tittade ut från kanten kunde man se hela stugan, förutom föräldrarnas sovplats, strax under henne. Elden brann i mitten av rummet som hela stugan i stort sett bestod av. Man fick vara väldigt försiktig med eld när man bodde i ett hus av trä; eldstaden var en stenhäll med upphöjda kanter så att lågorna inte skulle sprida sig. Mor stod vid elden och var precis klar med morgonmålet, som av lukten att döma skulle bli grönrot med molnbär. Naimo såg upp mot henne och log. Du får ingen mat genom att sitta däruppe som en annan fågelunge. Då är det väl på tiden att jag blir utflugen och tigger mat utanför boet då, sa Noihvo glatt, slängde av sig vargfällen och klättrade nerför stegen av flätade grenar. Hon satte sig ner vid matbänken och tog emot träskålen av hennes mor. Molnbären var alldeles gyllengula, Noihvo och hennes kusin Imlikki hade varit och plockat dem igår; det var vid denna tid på året de var som godast. Var är far? frågade Noihvo. Han är nog redan ute och jagar med laget, sade Naimo medan hos satte sig på andra sidan med en egen skål. Hon hade på sig den där gröna tunikan som hon gjorde klart förra veckan. Det var inte ofta hon sydde kläder åt sig själv, inte så där fina i alla fall. Mest bytte hon bort dem mot mat och annat som man behövde, antingen här i byn eller när Toisteli, Noihvos far, reste till de andra byarna i närheten för att handla. Noihvo hade på sig en ofärgad nattklädnad som hennes mor också hade gjort, även om Noihvo hade haft en hand i den, då hon hade berättat hur hon ville ha den. Hon skulle ha hjälpt till vid sömnaden också, men mor sade att hon inte riktigt hade handlaget. Skall du till Kyllakka idag igen? frågade Naimo. Ja, vi skall ut till tjärnen igen, sade Noihvo eftertänksamt medan hon avslutade sitt morgonmål. Hon hade fått en känsla i går kväll när hon gick och lade sig, att gårdagen inte hade gått så bra som hon trott. Det var som om hennes vitnermästare Kyllakka höll tyst om något som rörde henne. 9

8 Nåväl, klä på dig ordentligt idag bara. Det har regnat i natt och det är nog ganska blött ute. Noihvo klättrade upp till sitt sovloft och bytte om till vardagskläderna; tunna ylleplagg underst, och utanpå det jacka och byxa från skinnet av en älg som hennes far hade tagit förra året, och som hennes mor och moster, Raanji, hade hjälpts åt att sy. Raanji var bättre på läderarbete än Naimo, men hennes mor var bättre på detaljer. Både jackan, byxan och de tillhörande stövlarna var mycket vackra och var utsmyckade med både graverade och ditsydda detaljer. På framsidan fanns det an avbildning av den jaktscen med älgen och Toisteli som var källan till kläderna, och på ryggen fanns det traditionella korpikalla-tecken som hade en beskyddande effekt. Längs med ärmarna på jackan fanns det vitnerskrift som Kyllakka hade skrivit åt henne; de skulle hjälpa henne lite i att väva vitnern, hade han sagt. På byxorna fanns det flätade grenar och blad från olika träd blandat med bilder på stjärnorna som hon så intresserat tittade på nästan varje natt. Stövlarna var dekorerade med löpande hjortar och harar. Hela utstyrseln hade tagit över en vecka, bara för hennes mor och moster att färdigställa, och först hade Noihvo inte vågat använda den, i rädslan att förstöra den. Men hon hade blivit tillsagd att den inte gjorde mycket nytta liggandes hoppackad uppe på loftet, och att både Naimo och Raanji skulle bli väldigt glada över att se henne i den. Så hon hade tagit fram den och använde den lite då och då, och den visade sig vara riktigt tålig; den såg nästan ut att vara som ny fortfarande. När hon gick ut med den för första gången så märkte hon att många tittade på henne, men inte på hennes ansikte och hår som vanligt, utan på hennes kläder. Detta hade kommit som en lättnad för Noihvo; hon hade hud svart som korpens fjädrar och långt hår vitt som snön på grantopparna om vintern. Hon hade aldrig sett någon annan alf som hade det; det vanliga var mörkt eller svart hår med ganska blek hy. Hon hörde ibland viskningar bakom hennes rygg, men hon skulle inte bry sig om dem, sade mor. Viskningar om Stjärnfödda och Ihana, som om de namnen betydde någonting. En gång hade till och med en granne kommit in i deras stuga när hon inte trodde att Noihvo var där. I själva verket satt hon på taket och studerade stjärnorna, som hon så ofta gjorde. Det går rykten om att hon har ljusalfernas blod i sina ådror, sade grannen. 10

9 Det enda jag behöver veta, sade Naimo, är att mitt blod flyter i hennes ådror. Hon är min dotter; det är det jag bryr mig om. Men tänk om hon är en av Ihana, de Utvalda? Eller kanske till och med de Ödesbundna? Prata inte strunt! Det finns knappt sådana bland korpikalla. Men tänk om? Jag har hört Du hör en väldig massa, det kan jag tro, med dina båda döttrar som skvallrar dagarna i ända. Noihvo kan vara drottningen av Ellikka om så vara hänt, men hon är fortfarande min dotter. Och om ni där borta forsätter sprida ut konstiga rykten om henne så kommer ni att få se på annat! Det var sällan Noihvo hörde henne mor så upprörd. Noihvo, vad gör du däruppe? Hennes mors röst drog upp henne ur minnena. Med alla de fina kläderna på klättrade hon ner från sitt loft. Hon vädrade den klara morgonluften när hon stack ut huvudet ur stugan. Noihvos by bestod av ungefär trettio sådana stugor, formade direkt ur de levande tallarna och granarna. De var som en blandning av fågelbon och urholkningar i träden; det såg ut som om stammarna hade växt i stugornas form, med täta flätade grenar och ris som tak. Kattavaara var en i en grupp om tre sådana byar, och de var en av de få fasta boplatser som svartalferna hade. De flesta levde ett nomadiskt liv när de flyttade runt i skogen för att inte tära för mycket på omgivningarnas resurser. Så länge någon i byn kunde minnas så hade Noihvo och hennes familj bott där, över tio famnar över marken, men ingen visste vem som hade byggt stugorna. Noihvo visste att det fanns alfer med förmågan att forma träd med endast viljan, men hon hade aldrig träffat någon, eller hört om någon som hade gjort det här i närheten. Alfer med sådana förmågor, Ihana, var vanligare bland stjärnskådarna långt i söder; illmalaina, ljusalferna. Mellan många bostadsträd löpte tjocka grenar och kopplade samman dem som stigar. En av de första saker en alfunge fick lära sig när de för första gången kom upp bland trädkronorna, var att hålla sig borta från gånggrenarna tills de kunde undvika att falla av. Naturligtvis brydde de sig lite om deras mödrars förmaningar, och lekte ute i grenverken med sina vänner. Det var å andra sidan ett fullständigt utmärkt, om än farligt, sätt att lära sig att klättra och balansera i träden. Det hade även Noihvo gjort, en gång i tiden. Noihvo sprang över en sådan gren nu, över till en grannstuga där hennes mors syster Raanji bodde, tillsammans med hennes make och 11

10 två barn. Imlikki, deras dotter och Noihvos kusin, var fortfarande en nära vän till Noihvo. Alla andra som hon haft som vänner var nu uppslukade av deras lärlingskap och hade inte mycket tid till umgänge. Imlikki och Noihvo var också lärlingar nu; kusinen ägnade sig åt läderarbete under sin mor, och Noihvo var ju med Kyllakka. Men ändå fann de tid för varandra, och Imlikki var den enda inte, utom hennes föräldrar, som tyckte Noihvo var konstig på grund av hennes utseende, även om hon skämtade om det ibland. God morgon, din uggla! hördes ett rop från grannstugans tak. Där satt Imlikki och hade förmodligen väntat på henne ett tag. Hon såg också lite annorlunda ut än den vanliga korpikallan, fast inte till den grad som Noihvo skilde sig. Hon hade hör rött som solnedgången i motsats till den betydligt vanligare svarta eller mörkbruna hårfärgen, och hennes hud hade lite mer färg i sig, där vanliga korpikalla ofta var ganska bleka. Imlikki hade aldrig varit orolig för detta lite annorlunda utseende; snarare hade hon visat upp sig som speciell och varit stolt över det. Men det var också hennes sätt att vara. Du kunde ha väckt mig på ditt sedvanliga sätt, svarade Noihvo, och syftade på kusinens ovana att släppa ner vatten, sand och ibland grus från glipor i taket ovanför Noihvos bädd. Imlikki hade alltid varit mer morgonpigg än Noihvo, och det irriterade till och med hennes föräldrar ibland. Imlikki log, hoppade ner från taket och bytte samtalsämne. Skall du ut till tjärnen idag igen, med Kyllakka? Ja, vi skall öva på samma sak igen. Jag har hört att det bor en, började Imlikki, men avbröts av den barska rösten från hennes far som stack ut huvudet genom ett fönster. Bli inte borta för länge nu igen. Han fick syn på Noihvo. Han hade egentligen aldrig gillat Noihvo eller hennes familj, men visade det inte, för att undvika konflikter med både hennes familj och Raanji. Du har uppgifter här hemma, sade han med blicken riktad mot Imlikki igen. Ja, far. Jag kommer strax hem igen. Hon var redan halvvägs dold då hon börjat klättra nedför repstegen som ledde ner till marken. Det fanns en upprensad yta på marken i byns centrum som agerade som samlingsplats, och en av de senare jaktlagen var redan där, redo att avgå. Imlikkis bror var bland dem, och de vinkade till avsked innan han försvann iväg med sina kamrater. Är inte han i slutet på sitt lärlingskap nu? frågade Noihvo. 12

11 Jo, han är snart trettio vintrar, sade Imlikki medan hon såg efter jaktlaget som försvann till skogs. Han borde ha sitt yrkesprov alldeles snart nu. Yrkesprovet var ett test där en lärling skulle demonstrera allt det han lärt sig under sin lärlingstid. De olika proven var alltid höljda i dunkel. Man visste aldrig när de skulle komma eller hur de skulle te sig, och de var alltid olika för varje person. Ibland kunde en jägarmästare bara säga åt en lärling att hitta ett stort byte, som en älg, och fälla det, och inte komma tillbaka förrän det var gjort. En skräddarlärling kunde få i uppgift att sy en utsökt klänning till en föreningsceremoni. Noihvos yrkesprov skulle också komma en dag, även om det var många vintrar bort. Hon hoppades att hon skulle klara det bra, för att hantera vitnern, den kraft som flyter genom världen och som ger den liv, var hennes kall, det kände hon. Han och en annan i jaktlaget jobbar bra tillsammans; jag tror nog att de får göra provet ihop, lade Imlikki till. Får man göra så? Vara flera som samarbetar i ett prov? Visst, mästarna skapar provet som de själva tycker är bäst. Sapaki i stugan där borta gjorde sitt örtsamlarprov tillsammans med sin syster. Ja, men han misslyckades också. De bråkade för mycket och fann inget, sade Noihvo och log. Nä, och så kom de tillbaka tre dagar senare, hungriga och törstiga som om de gått i de kala bergen!, sade Imlikki med ett skratt. Det är för sådana som proven finns. Man måste kunna både samarbeta och överleva här i skogen, inte bara kunna utföra sitt yrke. Det var vad Kyllakka hade sagt henne, men hon visste inte om hon själv kunde leva upp till det. De hade börjat gå mot utkanten av skogen, då Noihvo hörde sin mors röst uppe från trädgrenarna. Noihvo tittade upp och såg hennes mor slänga ner två stora äpplen. Det var årets första, och de såg riktigt bra ut. Tack, mor!, sade hon och gav det ena till Imlikki. Tack, moster Naimo!, sade Imlikki, och mumsade på den färska frukten. Kalenko måste gilla er, om ni får smaka på den första skörden. Vi hjälpte till att driva bort några rådjur som höll på att äta upp hela hans skörd för en månad sedan eller så. Annars skulle vi inte haft några äpplen alls i år. 13

12 De hade kommit fram till bygränsen och de stannade. Även om alla i byn sedan barnsben hade fått kära sig grundläggande överlevnad, så var det inte särskilt tryggt att röra sig ute i vildmarken ensam, om man inte rörde sig i grupp som jaktlagen och samlarna gjorde. Nåväl, då får nog jag vända tillbaka här, sade Imlikki. Hon lät inte så upphetsad inför det. Tillbaka till mitt läderarbete. Så, så, gaska upp dig nu. Det är ett viktigt arbete du lär dig, och så vackra ting man lär sig att göra, försökte Noihvo muntra upp henne, och visade på hennes fina kläder. Men det du får lära dig verkar så mycket mer spännande! sade Imlikki med trånande ögon. Hon pressade ofta Noihvo på historier om vitnern och de naturväsen som sampokka, vävarna, sades kunna tala med. Men Noihvo hade inte gjort så värst spännande saker än; mest suttit vid en tjärn och blundat och försökt lyssna på hon visste inte vad. Förutom det som hände i går. Men Imlikki skulle inte förså. Jag måste nog gå nu, Imlikki, sade Noihvo med ett leende på läpparna. Fridens dag! Fridens på dig också, Noihvo! sade Imlikki med en vinkning och gick tillbaka in i byn. Det är tur att jag har henne. Det finns inte många andra som jag har att vända mig till. Hon lät inte klumpen i hennes mage växa sig för stark, utan vände sig utåt mot Ellikka, den täta skogen. Den var deras beskyddare och moder, och samtidigt den som de var mest rädda och respektfunna inför. Vitnervävarna var några av de få som kunde tyda andarnas viljor och tycken, och det första som Noihvo fått lära sig var att känna närheten av ondsinta väsen. Det var på detta sett som hon kunde ta sig till den något avlägsna gläntan med tjärnen där hon hade sina lektioner med Kyllakka. * * * Vägen till tjärnen, hennes och Kyllakkas huvudsakliga träningsplats, var en del av testet, hade han sagt henne. Hon hade gjort resan tre gånger tidigare, och de hade blivit värre varje gång. Noihvo undrade om hon skulle klara av det denna gången, men skingrade snart sådana tankar. Osäkerhet var ingen bra utrustning på vägen genom skogens jättar. Träden tornade upp sig ovanför henne, och byns trevliga ljud försvann snabbt bakom henne. Det var visserligen tidig morgon, men kylan som började krypa mot henne kändes inte särskillt naturlig, 14

13 och hon visste att De därute väntade på henne. Med bara ett hjärtslags tvekan fortsatte hon att kliva över stock och sten, med hennes mål, tjärnen och Kyllakka, tydligt i hennes sinne. Förra gången hon hade sökt sig ut hit, det var för tre dagar sedan, hade hon sett diser som rörde sig inte mer än tio famnar bort från henne. De dansande dimandarna rörde sig sällan ensamma utan hörde hemma i dimmornas rike, Dimhall, men ibland syntes de dansa mellan träden, och då var det oftast ett järtecken för kommande död. Noihvo kunde se dem nu igen, men betydligt närmare denna gången. Deras beslöjade ansikten dök upp bakom de mörka stammarna precis i ögonvrån, men försvann när man försökte titta på dem. Noihvo ökade takten på sina steg, men aktade sig för att inte snava på någon rot. Diserna var inte mer fasta i sitt hull än dimman själv, men om de fick tag på en kunde de göra mycket värre saker med en än skador på köttet. Äntligen hittade hon fram till stigen som skulle leda henne till tjärnen. Det var fortfarande en bit kvar, men nu skulle hon ha svårare från att gå vilse i alla fall. Dimmorna började höja sig ute i skogen och Noihvo började se sig oroligt omkring, hon hade aldrig sett de dyka upp så snabbt förr. Något måste vara i görningen, något ödesdigert måste vara på väg att hända. Stigen gick över ett krön och då såg hon den. En enkel konstruktion, gjord av två ungträd som böjts och flätats samman så att de bildade en port. En dimgrind. Noihvo hade hört talas om dem bara i sagorna, men hon kände igen den direkt. Den stod kanske två tjog steg in i skogen från stigen, och dimmorna verkade extra täta kring den. Men inget gick emot det hon såg när hon tittade in i grinden. Innanför de ihopflätade grenarna var dimman så tät att man inte skulle kunna se håret om det fladdrade framför ögonen, och den här dimman glödde som tio eldbål var på andra sidan. Dessa dimgrindar var bortom denna världen och sades vara portar direkt in i Dimhall, och användes av vävare för att resa in i detta de dödas rike. Det sades också att man kunde använda dem för att omedelbart resa många dagsmarscher, lika snabbt som man bara tar ett enda steg. Men andarna blev ofta vreda över detta användande av deras värld, och de kunde ta en gruvlig hämnd för de som inte passade sig. Noihvo fortsatte snabbt bort längs stigen då den krökte sig så att hon fick ryggen mot grinden, men då tyckte hon sig höra viskande röster bakom henne. Hon vred sig snabbt om, men ingenstans syntes källan till ljudet till, ej heller dimgrinden. Hade hennes ögon och 15

14 öron förvillat henne? Dimmorna låg fortfarande kvar och diserna framförde fortfarande sin mystiska dans, så Noihvo fortsatte på sin väg. Hon hade börjat skaka också, och det var ett säkert tecken på att hon hade stannat där alldeles för länge. Hon skyndade på längs stigen. Det var fortfarande en bit kvar. Hon hörde ett frustande till höger om henne, en bit bort. Och nu till vänster. Skuggor rörde sig bland de lättande dimmorna, fyrbenta skuggor. Några av den stannade upp och tittade mot henne; gula ögon glödde ovanför grinande käftar. Nu sprang Noihvo. Hon måste hinna fram, hon måste hinna. Hon kände att vad mod hon hade kvar flydde lika snabbt som hennes ben rörde sig, och i hennes bröst slog hjärtat som en fågels. Hennes skydd mot vad det nu som var därute var som bortblåst av den kalla nordanvinden. Ulvarna närmade sig, hon kunde känna snarare än se skuggorna som löpte obönhörligt i skogen bredvid den upptrampade viltstigen, bara några famnar bort. Hon slöt ögonen. Plötsligt kände hon en värme slå emot henne, inte en stark värme som om man kommer in i en uppvärmd stuga en vinternatt, utan en mjuk och omfamnande värme. Ett ljus sken genom hennes ögonlock och hon öppnade dem. Ljuset tycktes skina starkt i förhållande till mörkret som hon nyss gått igenom, men när hennes ögon snabbt vant sig märkte hon att det bara var det vanliga morgonljuset. Hon stog i gläntan med tjärnen, och sommarhimlen var så blå som Noihvo aldrig hade sett den. Hon vände sig snabbt om och såg in i skogen varifrån hon hade kommit. Den var precis så lugn och stilla som vanligt, och varken diser eller skuggor syntes till. Det var precis som om allting hade varit en dröm. Mår du väl, Noihvo? Hon vände sig tillbaka mot tjärnen, och precis vid kanten där de brukade sitta och drömvandra stod Kyllakka, iklädd i inte mycket annat än en kåpa i ylle, som han brukade. Han började komma till åren hade gråvitt hår som han lät växa långt och hade satt upp i en svans där bak. Hans något fårade ansikte var prytt av två klarblå ögon som ofta var pigga och uppmärksamma, men nu såg de mycket oroliga ut. Huden hade inte alls förbarkats som det brukade göra på äldre korpikalla, vilket gjorde att han såg mycket yngre ut än vad han var. V-vad hände? Jag såg jag såg Hon kunde inte avsluta meningen. 16

15 Andarna är oroliga. Det har blivit värre och värre de senaste dagarna; nu rör de sig ute under ljusan dag också. Rörde de vid dig, Noihvo? Han lade sin starka hand på hennes axel, och en betryggande känsla spred sig genom henne. Hon var säker nu. Nej, mäster, jag hann springa ifrån dem. Men jag såg en dimgrind, mäster! Har Dimhalls portar öppnats? Nej, Noihvo, om en riktig dimgrind funnits i närheten då skulle jag känt av den. Det var nog bara diserna som spelade dina ögon ett spratt. Noihvo gick fram till tjärnens kant och drog ett djupt andetag. Vattnet lång lugnt och stilla och glittrade i solskenet, tio famnar brett och nästan lika långt. Runt tjärnen hade Kyllakka för länge sedan planterat träd av alla sorter som fanns i skogarna runt byarna, och en del som förmodligen inte fanns i Ellikka alls; björk, gran, tall, ek, bok, al och alm, rönn, pil och ask. Hon föredrog växter på långa vägar framför djuren. De sprang inte omkring och förde en massa oväsen, eller försökte skada dig. Men de var inte helt tysta, om man visste vad man skulle lyssna efter. Kom, låt oss fortsätta där vi lade av förra gången, sade Kyllakka och gick bort till eken och satte sig ner. Noihvo gick och satte sig under almen som stod precis bredvid och slöt ögonen. Alla tankar om onda andar och en osäker framtid försvann efter ett tag ur hennes sinne. Så, Noihvo. Föreställ dig en spegelblank sjö * * * Noihvo försökte drömvandra på samma vis som hon gjort de andra tre gångerna hon gjort det här. I början hade hon haft Kyllakka som ledsagare, han ledde henne genom den komplexa värld som vanliga alfer inte kunde se. Men han hade sagt att hon hade talang, och förra gången fick hon för första gången vandra helt själv, men då inte så långt och så djupt som de hade gjort tillsammans. Denna andra gång försökte hon göra på samma sätt; att ta det lugnt och andas djupt, in genom näsan, ut genom munnen. Hon stod på det stilla vattnet i en stor skogssjö; stod på ytan som vattenvandrarna gjorde, de små insekterna som man kunde se på ytan ibland. Hon såg ut över det spegelblanka vattnet, hon såg bort till randen där den mörka granskogen mötte sjön och stack ner sina rötter för att dricka, 17

16 hon såg de svaga vattendiserna dansa över ytan. Allt detta hade hon också sett förra gången hon var här. Men denna gång fanns det något annat här också. Något mörkt ute i skogen, något som observerade henne. Hon kände dess blick i ryggen, och vände sig om. Nu stod hon på den grusiga stranden, marken under hennes bara fötter var blöt och kall, och en kylig vind svepte mot henne inifrån träden. Hon kunde inte se långt in, men hon visste att vad det än var som fanns där inne, så såg det henne, och det hade inga goda avsikter. Kalla kårar började krypa upp längs ryggen och håret i nacken reste på sig. Noihvo tog ett par steg bakåt för att komma ut på vattnet igen, ut till tryggheten. Men när hon kände det blöta så steg hon inte upp på ytan som vattenvandrarna, utan hon plumsade i det kanna vattnet, och störde det tidigare så lugna och spegelblanka vattnet. Ringarna spred sig långt ut på sjön, och istället för att de blev mindre ju längre ut de kon, så blev de större. Det var som om sjön själv blev vred för att den hade störts. Ett ilsket frustande hördes inifrån skogen inte helt olikt det som hon hört i skogen på väg till tjärnen. Men denna gången hördes det även ylande, och det lät som om ljudet kom närmare snabbt. Noihvo valde mellan skogens bestar och det ilskna vattnet, och efter ett ögonblicks tvekan valde hon sjöns kalla omfamning. Noihvo var inte särskilt bra på att simma, men flyta kunde hon, och med fara i ryggen tog hon sig ut så snabbt som hon kunde. Vågorna som nu gick på sjön sköljde över henne hela tiden, och himlen började förmörkas. Hon kunde inte längre se kanten på sjön, det fanns bara vatten överallt så långt hon kunde se. Sjön slet tag i hennes ben och drog henne ner i djupet, och hon sparkade för att ta sig upp till ytan igen. Ytan försvann långsamt uppåt. Luften i hennes lungor sipprade ut mellan hennes läppar, och det började svartna framför ögonen. Då kände hon att hon förändrades. Hennes armar blev kortare och hennes ben smälte samman, halsen försvann och huvudet blev en del av kroppen. Hon hade fått fjäll och fenor istället för hud och lemmar; hon var en fisk! Hon hade ingen aning om hur det hade hänt, men hon kunde andas igen och kvickt tog hon sig upp till ytan igen. Sedan förstod hon att hon inte behövde vara vid ytan för att kunna andas, och hon vänder ner i djupet igen. Det var här hon hörde hemma, i vattnet; att simma kring i sjöns famn och fånga småfisk. Men innan hon hann med att ta sig ner och börja sitt nya liv, så kände hon ett par klor gripa tag om ryggen på henne, och lyfta henne ut ur sjön, 18

17 ovanför ytan. I panik kippade hon efter andan, men märkte att hon kunde andas även i den öppna luften. Hon såg upp mot den som hade fångat henne från sjöns sköte, och mötte blicken hon en fiskgjuse. Den såg bekant ut på något vis, och inte alls hotfull, och klorna höll väldigt försiktigt i henne. Kom tillbaka, Noihvo. Vakna upp. Rösten hördes väldigt svagt och på ett långt avstånd. Noihvo? Vem är det? Hon var en fisk, som hörde hemma i vattnet. Hon var Var någonstans var hon? Hon var på land, satt vid ett träd med en man framför sig. Mannen, Kyllakka, höll om hennes axlar och såg oroligt in i hennes ögon. Vet du vem du är? Vet du vem jag är? frågade Kyllakka. J-jag heter Noihvo, och du heter Kyllakka, svarade hon lite osäkert. Allt började komma tillbaka nu, minnena om sjön och vad som hände när hon drömvandrade. Hon började darra och tårar samlade sig i hennes ögon. Hennes mästare och mentor tog henne i sin famn, hon kände den friska doften av hans yllekåpa. Hon kände sig väldigt trygg tillsammans med honom, även om han kunde vara rätt sträng ibland. Det kändes som om han verkligen visste hur man gjorde, hur man hanterade vitnern på rätt sätt och hur man skulle bete sig mot de som levde ute i skogen. Noihvo hade en lång väg kvar innan hon ens hade en glimt av hans förståelse för världen. Vad var det som hände? frågade hon medan hon fortfarande låg kvar i hans famn. Du höll på att förlora dig själv. Om man inte koncentrerar sig på nuet och på vem och var man är, så kan andevärlden ta överhanden. Ibland kan till och med en annan ande ta över ens kropp, och då är man förlorad. Var det detta som höll på att hända med mig? Det kan det ha varit. När du såg visionerna så förlorade du koncentrationen, och då passade de på. Noihvo suckade trött, slöt ögonen och lutade huvudet mot hans axel. Varför skall allt detta hända mig? Som om han läste hennes tankar svarade han: Jag har också fått otäcka bilder i mitt sinne under drömvandringen; andarna är oroliga. Det kan vara en bild av vad som kan komma. Du menar en bild från framtiden? Kan du se in i framtiden? Ingenting är säkert. Kanske var det en bild av det som kommer vara, eller kanske var det bara några onda andar som ville skapa otyg. Det var första gången som Noihvo såg Kyllakka orolig, och 19

18 hans mörka, trygga röst kunde inte hindra att det också gjorde henne osäker. Han sköt Noihvo ur sin famn och reste sig upp. Han började vanka av och an som han alltid gjorde när han behövde tänka ordentligt. Vad var det för bilder du såg, Noihvo? Kommer du ihåg det? Hon tänkte efter, det var som om det hade hänt för längesedan i en dröm långt borta. Hon hade bara svaga minnen först, om skräcken, vattnet och ylandet, men allt eftersom hon började gräva så började bilderna dyka upp igen. Hon beskrev dem för sin mästare så gott hon kunde. Hans panna rynkades när han hörde vad hon sade, och han började muttra för sig själv samtidigt som han gick från tjärnens kant, över stranden och bort till skogskanten. Noihvo kunde inte höra allt han mumlade om, men hon kunde uppfatta enstaka ord såsom ringar på vattnet, oknytt och fara. Vad betyder det jag såg, mäster? frågade Noihvo och såg oroligt då när han vandrade fram och tillbaka. Som jag sa så är ofta sådana visioner väldigt osäkra, och de gäller verkligen bara i det ögonblick man ser dem. Men det är någon form av fara på väg. Kommer den snart? Måste vi varna byn? Bry dig inte om det nu, mitt barn. Jag kommer att säga vad som behöver sägas när dagen är slut. Glöm nu bort vad andarna har visat dig, det är inget som du kan ändra på ändå. Nu skall vi fortsätta din träning, sade Kyllakka med ett leende. Noihvo såg ut över tjärnen, och mindes sjön i hennes sinne. Måste jag besöka andarna igen? Hon ville inte tillbaka dit. Nej, nej. Du vill väl bli sampokka, Noihvo, inte andebesvärjare? Vad är det för skillnad? Hon kände att hon var på väg att ta ett stort steg i hennes utbildning, att hennes mästare skulle visa henne en del i hur det var att vara en riktig vävare. Hittills hade han bara visat henne hur man lyssnar på skogen och vattnet och stenen. Det var säkert nyttigt att veta, men det var ju inte verkligt användande av vitnern, naturkraften som flyter genom allt levande. Sampokkan använder vitnern för sina egna och andras syften, på ett sätt som det inte redan används i naturen själv. Det är en stor makt som följs av ett stort ansvar. Nu började han låta allvarlig, och trots att Noihvo började bli alltmer upphetsad inför att bli introducerad till detta hemlighetsfulla hantverk, så lyssnade hon upp. Hon 20

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen

Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Originalets titel är Kemono no souja I Touda hen Till svenska av Kami Anani Korrektur av Irene Elmerot, red.språkkonsult www.red.se Omslagsbild av Takahiro Asano Omslagsformgivning av Triturus HB Satt

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media

medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media medan mörkret faller Anna Lihammer historiska media 3 1934 5 måndagen den 26 november anatomiska institutionen, uppsala prolog Runtomkring honom var allt svart. Inte svart som mörker, utan bara svart och

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Greverts bästa kompis heter Robert fast han kallas för Kossan för att han är så tjock. Kossan är också åtta år. Nu är Grevert och Kossan i kemisalen.

Greverts bästa kompis heter Robert fast han kallas för Kossan för att han är så tjock. Kossan är också åtta år. Nu är Grevert och Kossan i kemisalen. Kapitel 1 ljuden: -Hörde du ljudet? Det låter som en apa sa Grevert. - Nej vadå? Sa Kossan. -Nej det var inget sa Grevert. Det var under kemitimmen som Grevert hörde konstiga ljud från golvet. Grevert

Läs mer

Hjalmar Söderberg. Förvillelser

Hjalmar Söderberg. Förvillelser Hjalmar Söderberg Förvillelser Han stod en stund och betänkte sig med klappande hjärta och återhållen andedräkt innan han kunde besluta sig för att dra i det lilla röda och svarta klocksnöret. Han visste

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Rita och Krokodil IGELKOTTEN

Rita och Krokodil IGELKOTTEN Rita och Krokodil IGELKOTTEN af SIRI MELCHIOR ANDERS SPARRING JANNE VIERTH Version 20 April 2011 Director Siri Melchior Kontakt Producer Lennart Ström Auto Images AB Monbijougatan 17E SE-21153 Malmö E-post.

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Ne ly Rapp monsteragent: Vampyrernas bal Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 Hälsningar från DU-VET-VEM Nelly! Sträck på dig! In med magen! Upp med hakan! Jag gjorde som jag blev tillsagd och försökte

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara

Sophia höll på ute i köket. Det var antagligen bäst att ta samtalet med Madde nu, det hade ju visat sig att det bara blev värre av att inte svara Anders Han gick in i hennes vardagsrum och slog sig ner i soffan. De skulle ta kaffe och efterrätt hemma hos Sophia. Hon fixade just nu med en överraskning ute i köket. Han såg sig omkring. Det var ett

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24

081901Brida.ORIG.indd 17 08-05-26 15.36.24 jag vill lära mig magi, sa flickan. Mästaren såg på henne. Urblekta jeans, T-shirt och det utmanande uttrycket som blyga människor gärna tar till helt i onödan. Jag måste vara dubbelt så gammal som hon,

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur

Själviskt att dö. Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort. och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur Själviskt att dö Så verkade det slutligen som att han var ett gott skratt kort och livet tog slut. Ovetandes om hur gammal eller ung, hur vedertagen eller skonad från livets smädelser och kärlekar. Men

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Hur prins Siddharta blev Buddha

Hur prins Siddharta blev Buddha buddism Hur prins Siddharta blev Buddha En mycket konstig dröm En natt, i ett land som nu kallas Nepal, satte sig en kvinna plötsligt rakt upp i sin säng. Det var drottning Maya, kung Suddhodanas hustru,

Läs mer

Jag kan vad jag har fått lära!

Jag kan vad jag har fått lära! Jag kan vad jag har fått lära! (Saga från Danmark) Det var en gång en man och kvinna som hade tre döttrar. Döttrarna var alla tre gifta med troll som bodde under marken. En dag tänkte mannen att han skulle

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

En prinsessa möter sin Skyddsängel

En prinsessa möter sin Skyddsängel En prinsessa möter sin Skyddsängel rinsessan Ileana föddes 1909 i Bukarest i Rumänien och var den yngsta dottern till Kung Ferdinand och drottning Marie. När hon var liten hade hon ett möte med änglar

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om.

Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. 4 Inte minns hon allting, det stämmer inte, på den punkten har hon fel. Möjligen stämmer det att hon minns just detta som hon berättar om. Men mellan ett som hon minns och ett annat som hon också minns

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan.

Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Av Agaton Kapitel 1 Hej Hej jag heter Henke. Min bäste vän heter Ludvig, men han kallas Ludde. Vi är lika gamla, vi är 8år. Vi är rädda för städerskan. Hon är gammal och hon har stora tänder. Vi går på

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012

Publicerat med tillstånd Hjälp! Jag gjorde illa Linn Text Jo Salmson Bild Veronica Isaksson Bonnier Carlsen 2012 Hjälp! Jag Linn gjorde illa hjälp! jag gjorde illa linn Text: Jo Salmson 2012 Bild: Veronica Isaksson 2012 Formgivare: Sandra Bergström Redaktör: Stina Zethraeus Repro: Allmedia Öresund AB, Malmö Typsnitt:

Läs mer

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36

NYANS FILM 2015-04-26. EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv. Tredje versionen. Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 NYANS FILM 2015-04-26 EN UPPSTIGNING Ett kortfilmsmanus av Marcus Berguv Tredje versionen Kontakt: nyansfilm@marcusberguv.se +46 702 92 03 36 1. EXT. BALKONGEN- DAG, 70 år, står på balkongen, rökandes

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch.

Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Varulven Jag heter Elli, jag är 11 år. Jag har långt blont hår och gröna ögon. Jag brukar ha kläder från Hollister och Ambercombie & Fitch. Jag bor ute på landet så det är ganska långt till skolan så jag

Läs mer

texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala

texterna till innan. under. efter samtliga skrivna av sandra vilppala texterna till "innan. under. efter" samtliga skrivna av sandra vilppala himlen och golvet och det jag är fattig utan dig urholkat pank och dessvärre mindre än jag trodde när du fattas du är som en cirkus

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Djävulens tre guldhår.

Djävulens tre guldhår. Djävulens tre guldhår. (Saga från Tyskland) Det var en gång en fattig man och kvinna som bodde i en liten by. De hade inte så mycket att glädjas över här i livet och därför blev de mycket lyckliga när

Läs mer

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan.

Om författaren. Om boken Det handlar en tjej som hittar ett monster i en källare. Tjejen heter Sara och går i Årstaskolan. Om författaren Namn Linnéa Ålder 9 år Intresse Handboll och teater Böcker som jag inspireras av Twilight 1 Familj Min storasyster, min mamma och min pappa Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Tackar

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze

Vem vinkar i Alice navel. av Joakim Hertze Vem vinkar i Alice navel av Joakim Hertze c 2006 Joakim Hertze. Detta verk är licensierat under Creative Commons Erkännande- Ickekommersiell-Inga bearbetningar 3.0 Unported licens. För att se en kopia

Läs mer

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA?

ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? ÄR DET ALLTID BRA ATT HÖRA? Den här uppgiften börjar med att du läser ett utdrag från romanen Talk Talk av TC Boyle. Boken handlar bland annat om Dana som är döv och hur hennes familj och pojkvän uppfattar

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete

Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Bilarnas äventyr ett helt års projektarbete Höstterminen startade med två veckors inspirationsaktiviteter i närmiljön. Barnen gick på utflykt till bl.a lekplatser, fårhagen och till Landevi som höll på

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman

Make, far. 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 050 Det hövs en man att viska ett lugnt farväl åt det som var. Bo Bergman 051 Arbetsfyllt och strävsamt har Ditt liv varit Lugn och stilla blev Din död. 052 053 Du bäddas i hembygdens Det suckar av vemod

Läs mer

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN.

POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. POMPERIPOSSAS SÅNGHÄFTE HÄR KOMMER LITE AV VÅRA SÅNGER SOM VI SJUNGER PÅ SAMLINGEN OCH PÅ TEATERVERKSTADEN. Nu spelar vi på trumman. Nu spelar.på trumman Han/hon spelar medan vi sjunger såhär God dag,

Läs mer

GLÖD (tidigare "Byrån") Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem

GLÖD (tidigare Byrån) Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem GLÖD (tidigare "Byrån") Ett kortfilmsmanus av Arman Borghem Arman Borghem Version 4 Vikingavägen 17 Senast ändrad 2012-01-16 149 30 Nynäshamn +46 (0)73 972 00 05 ii. ROLLER RASMUS - snubbe som springer

Läs mer

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar.

Kapitel 1, klassen. När hon satt sig ringer mobilen, hon springer till väskan och svar. ÖN Kapitel 1, klassen Sandra är en tjej på 12 år, hon har ljust långt hår, hon är ganska kort, hon har fräknar i hela ansiktet. Ganska söt faktiskt. Sandra sitter i det lilla klassrummet med gråa väggar.

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er

Stanna tiden. Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Stanna tiden Vi kan inte stanna tiden Bara sitta ned och åka med Vi kommer med musiken, åt er Vi tar ingenting för givet Vi är glada att ni kommit hit Vi kommer med musiken, åt er Vi kan inte stanna tiden

Läs mer

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray

Livmodersvälsignelse med Miranda Gray Jag är mycket förtjust över att du vill vara delaktig i Livmodersvälsignelsen. Välsignelsen är till för att hela och förena dig med din egna livmoder och din kvinnlighet. Den är också skapad för att förankra

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer