Sagan om Noihvo. av Clas Olson. Prolog: Förluster! Bok I: Systrar! Bok II: Vänner! Bok III: Fiender! Epilog: Vandringar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sagan om Noihvo. av Clas Olson. Prolog: Förluster! Bok I: Systrar! Bok II: Vänner! Bok III: Fiender! Epilog: Vandringar"

Transkript

1 Sagan om Noihvo av Clas Olson Prolog: Förluster! Bok I: Systrar! Bok II: Vänner! Bok III: Fiender! Epilog: Vandringar

2 Denna bok är Clas Olson 2009 Ingen del av boken får reproduceras eller kopieras utan mitt specifika tillstånd. Varumärket Drakar och Demoner, samt inarbetade material, karaktärer och termer som är särskiljande för Drakar och Demoner, är Riotminds AB, som äger den ekonomiska upphovsrätten. Omslagsbild: Jimmy Jacobsson

3 Förord Detta har varit ett hiskeligt långt arbete, som det heter lokalt på författarens nuvarande position. Det hela startade som en överdrivet utbroderad bakgrundshistoria till en rollperson, som sedan växte till Bok I: Systrar. Sedan blev det lite tryck och begär från de som läste den historien att det skulle skrivas en förhistoria, om vad som hänt tidigare, om upprinnelsen till Noihvos öden och äventyr. Efter att den var klar hade jag insett att mitt stora mål med livet var att bli författare, så var det ju lika bra att skriva klart hela historien, som jag hade blivit ganska fäst vid. Hela arbetet, från början till slut, har tagit runt tre år; om jag hade skrivit i samma takt hela tiden som nu i slutet, så hade det tagit bara drygt ett och ett halvt. Detta är mitt första, men förhoppningsvis inte det sista, skönlitterära verk av någon ordentlig storlek, och jag hoppas att det blir en språngbräda in i framtiden. Fler böcker av helt annorlunda ligger i bak- och framhuvudet, och delvis på papper, men någon gång kommer jag kanske återvända till medeltidsfantasyn, Trudvang, och kanske, kanske, till Noihvo och hennes vänner. Denna bok skulle inte ha kunnat färdigställas utan stöd från min familj och släkt, som envisas med att visa sitt intresse. Jimmy Jacobsson skall ha tack för att ha skapat en mycket vacker bildmiljö till boken, med många kommentarer från mig och många versioner till granskning; en god kommunikation är A och O för en passande bild. Forumisterna på RiotMinds Forum skall ha en jättelik eloge för sitt arbete och engagemang, det är lika mycket dem som RiotMinds själva som bär upp de svenska rollspelen. Och naturligtvis RiotMinds själva, för att ha vågat skapa ett riktigt svenskt rollspel i Sverige; ett rollspel med en känsla som kan inspirera till stordåd. Må de leva väl och länge än. - författaren, juni 2009

4

5 Prolog: Förluster! " Det Första Steget # $

6

7 N oihvo! Noihvo, ligg inte där och sov bort hela morgonen! Sömnigt öppnade hon ögonen. Omedelbart mötte lukten av brinnande granved henne, och helst ville hon bara kura ihop sig bland fällarna igen och somna om. Det låga taket uppe på hennes sovloft, knappt en halv manslängd högt, gjorde det väldigt mysigt däruppe, och när man tittade ut från kanten kunde man se hela stugan, förutom föräldrarnas sovplats, strax under henne. Elden brann i mitten av rummet som hela stugan i stort sett bestod av. Man fick vara väldigt försiktig med eld när man bodde i ett hus av trä; eldstaden var en stenhäll med upphöjda kanter så att lågorna inte skulle sprida sig. Mor stod vid elden och var precis klar med morgonmålet, som av lukten att döma skulle bli grönrot med molnbär. Naimo såg upp mot henne och log. Du får ingen mat genom att sitta däruppe som en annan fågelunge. Då är det väl på tiden att jag blir utflugen och tigger mat utanför boet då, sa Noihvo glatt, slängde av sig vargfällen och klättrade nerför stegen av flätade grenar. Hon satte sig ner vid matbänken och tog emot träskålen av hennes mor. Molnbären var alldeles gyllengula, Noihvo och hennes kusin Imlikki hade varit och plockat dem igår; det var vid denna tid på året de var som godast. Var är far? frågade Noihvo. Han är nog redan ute och jagar med laget, sade Naimo medan hos satte sig på andra sidan med en egen skål. Hon hade på sig den där gröna tunikan som hon gjorde klart förra veckan. Det var inte ofta hon sydde kläder åt sig själv, inte så där fina i alla fall. Mest bytte hon bort dem mot mat och annat som man behövde, antingen här i byn eller när Toisteli, Noihvos far, reste till de andra byarna i närheten för att handla. Noihvo hade på sig en ofärgad nattklädnad som hennes mor också hade gjort, även om Noihvo hade haft en hand i den, då hon hade berättat hur hon ville ha den. Hon skulle ha hjälpt till vid sömnaden också, men mor sade att hon inte riktigt hade handlaget. Skall du till Kyllakka idag igen? frågade Naimo. Ja, vi skall ut till tjärnen igen, sade Noihvo eftertänksamt medan hon avslutade sitt morgonmål. Hon hade fått en känsla i går kväll när hon gick och lade sig, att gårdagen inte hade gått så bra som hon trott. Det var som om hennes vitnermästare Kyllakka höll tyst om något som rörde henne. 9

8 Nåväl, klä på dig ordentligt idag bara. Det har regnat i natt och det är nog ganska blött ute. Noihvo klättrade upp till sitt sovloft och bytte om till vardagskläderna; tunna ylleplagg underst, och utanpå det jacka och byxa från skinnet av en älg som hennes far hade tagit förra året, och som hennes mor och moster, Raanji, hade hjälpts åt att sy. Raanji var bättre på läderarbete än Naimo, men hennes mor var bättre på detaljer. Både jackan, byxan och de tillhörande stövlarna var mycket vackra och var utsmyckade med både graverade och ditsydda detaljer. På framsidan fanns det an avbildning av den jaktscen med älgen och Toisteli som var källan till kläderna, och på ryggen fanns det traditionella korpikalla-tecken som hade en beskyddande effekt. Längs med ärmarna på jackan fanns det vitnerskrift som Kyllakka hade skrivit åt henne; de skulle hjälpa henne lite i att väva vitnern, hade han sagt. På byxorna fanns det flätade grenar och blad från olika träd blandat med bilder på stjärnorna som hon så intresserat tittade på nästan varje natt. Stövlarna var dekorerade med löpande hjortar och harar. Hela utstyrseln hade tagit över en vecka, bara för hennes mor och moster att färdigställa, och först hade Noihvo inte vågat använda den, i rädslan att förstöra den. Men hon hade blivit tillsagd att den inte gjorde mycket nytta liggandes hoppackad uppe på loftet, och att både Naimo och Raanji skulle bli väldigt glada över att se henne i den. Så hon hade tagit fram den och använde den lite då och då, och den visade sig vara riktigt tålig; den såg nästan ut att vara som ny fortfarande. När hon gick ut med den för första gången så märkte hon att många tittade på henne, men inte på hennes ansikte och hår som vanligt, utan på hennes kläder. Detta hade kommit som en lättnad för Noihvo; hon hade hud svart som korpens fjädrar och långt hår vitt som snön på grantopparna om vintern. Hon hade aldrig sett någon annan alf som hade det; det vanliga var mörkt eller svart hår med ganska blek hy. Hon hörde ibland viskningar bakom hennes rygg, men hon skulle inte bry sig om dem, sade mor. Viskningar om Stjärnfödda och Ihana, som om de namnen betydde någonting. En gång hade till och med en granne kommit in i deras stuga när hon inte trodde att Noihvo var där. I själva verket satt hon på taket och studerade stjärnorna, som hon så ofta gjorde. Det går rykten om att hon har ljusalfernas blod i sina ådror, sade grannen. 10

9 Det enda jag behöver veta, sade Naimo, är att mitt blod flyter i hennes ådror. Hon är min dotter; det är det jag bryr mig om. Men tänk om hon är en av Ihana, de Utvalda? Eller kanske till och med de Ödesbundna? Prata inte strunt! Det finns knappt sådana bland korpikalla. Men tänk om? Jag har hört Du hör en väldig massa, det kan jag tro, med dina båda döttrar som skvallrar dagarna i ända. Noihvo kan vara drottningen av Ellikka om så vara hänt, men hon är fortfarande min dotter. Och om ni där borta forsätter sprida ut konstiga rykten om henne så kommer ni att få se på annat! Det var sällan Noihvo hörde henne mor så upprörd. Noihvo, vad gör du däruppe? Hennes mors röst drog upp henne ur minnena. Med alla de fina kläderna på klättrade hon ner från sitt loft. Hon vädrade den klara morgonluften när hon stack ut huvudet ur stugan. Noihvos by bestod av ungefär trettio sådana stugor, formade direkt ur de levande tallarna och granarna. De var som en blandning av fågelbon och urholkningar i träden; det såg ut som om stammarna hade växt i stugornas form, med täta flätade grenar och ris som tak. Kattavaara var en i en grupp om tre sådana byar, och de var en av de få fasta boplatser som svartalferna hade. De flesta levde ett nomadiskt liv när de flyttade runt i skogen för att inte tära för mycket på omgivningarnas resurser. Så länge någon i byn kunde minnas så hade Noihvo och hennes familj bott där, över tio famnar över marken, men ingen visste vem som hade byggt stugorna. Noihvo visste att det fanns alfer med förmågan att forma träd med endast viljan, men hon hade aldrig träffat någon, eller hört om någon som hade gjort det här i närheten. Alfer med sådana förmågor, Ihana, var vanligare bland stjärnskådarna långt i söder; illmalaina, ljusalferna. Mellan många bostadsträd löpte tjocka grenar och kopplade samman dem som stigar. En av de första saker en alfunge fick lära sig när de för första gången kom upp bland trädkronorna, var att hålla sig borta från gånggrenarna tills de kunde undvika att falla av. Naturligtvis brydde de sig lite om deras mödrars förmaningar, och lekte ute i grenverken med sina vänner. Det var å andra sidan ett fullständigt utmärkt, om än farligt, sätt att lära sig att klättra och balansera i träden. Det hade även Noihvo gjort, en gång i tiden. Noihvo sprang över en sådan gren nu, över till en grannstuga där hennes mors syster Raanji bodde, tillsammans med hennes make och 11

10 två barn. Imlikki, deras dotter och Noihvos kusin, var fortfarande en nära vän till Noihvo. Alla andra som hon haft som vänner var nu uppslukade av deras lärlingskap och hade inte mycket tid till umgänge. Imlikki och Noihvo var också lärlingar nu; kusinen ägnade sig åt läderarbete under sin mor, och Noihvo var ju med Kyllakka. Men ändå fann de tid för varandra, och Imlikki var den enda inte, utom hennes föräldrar, som tyckte Noihvo var konstig på grund av hennes utseende, även om hon skämtade om det ibland. God morgon, din uggla! hördes ett rop från grannstugans tak. Där satt Imlikki och hade förmodligen väntat på henne ett tag. Hon såg också lite annorlunda ut än den vanliga korpikallan, fast inte till den grad som Noihvo skilde sig. Hon hade hör rött som solnedgången i motsats till den betydligt vanligare svarta eller mörkbruna hårfärgen, och hennes hud hade lite mer färg i sig, där vanliga korpikalla ofta var ganska bleka. Imlikki hade aldrig varit orolig för detta lite annorlunda utseende; snarare hade hon visat upp sig som speciell och varit stolt över det. Men det var också hennes sätt att vara. Du kunde ha väckt mig på ditt sedvanliga sätt, svarade Noihvo, och syftade på kusinens ovana att släppa ner vatten, sand och ibland grus från glipor i taket ovanför Noihvos bädd. Imlikki hade alltid varit mer morgonpigg än Noihvo, och det irriterade till och med hennes föräldrar ibland. Imlikki log, hoppade ner från taket och bytte samtalsämne. Skall du ut till tjärnen idag igen, med Kyllakka? Ja, vi skall öva på samma sak igen. Jag har hört att det bor en, började Imlikki, men avbröts av den barska rösten från hennes far som stack ut huvudet genom ett fönster. Bli inte borta för länge nu igen. Han fick syn på Noihvo. Han hade egentligen aldrig gillat Noihvo eller hennes familj, men visade det inte, för att undvika konflikter med både hennes familj och Raanji. Du har uppgifter här hemma, sade han med blicken riktad mot Imlikki igen. Ja, far. Jag kommer strax hem igen. Hon var redan halvvägs dold då hon börjat klättra nedför repstegen som ledde ner till marken. Det fanns en upprensad yta på marken i byns centrum som agerade som samlingsplats, och en av de senare jaktlagen var redan där, redo att avgå. Imlikkis bror var bland dem, och de vinkade till avsked innan han försvann iväg med sina kamrater. Är inte han i slutet på sitt lärlingskap nu? frågade Noihvo. 12

11 Jo, han är snart trettio vintrar, sade Imlikki medan hon såg efter jaktlaget som försvann till skogs. Han borde ha sitt yrkesprov alldeles snart nu. Yrkesprovet var ett test där en lärling skulle demonstrera allt det han lärt sig under sin lärlingstid. De olika proven var alltid höljda i dunkel. Man visste aldrig när de skulle komma eller hur de skulle te sig, och de var alltid olika för varje person. Ibland kunde en jägarmästare bara säga åt en lärling att hitta ett stort byte, som en älg, och fälla det, och inte komma tillbaka förrän det var gjort. En skräddarlärling kunde få i uppgift att sy en utsökt klänning till en föreningsceremoni. Noihvos yrkesprov skulle också komma en dag, även om det var många vintrar bort. Hon hoppades att hon skulle klara det bra, för att hantera vitnern, den kraft som flyter genom världen och som ger den liv, var hennes kall, det kände hon. Han och en annan i jaktlaget jobbar bra tillsammans; jag tror nog att de får göra provet ihop, lade Imlikki till. Får man göra så? Vara flera som samarbetar i ett prov? Visst, mästarna skapar provet som de själva tycker är bäst. Sapaki i stugan där borta gjorde sitt örtsamlarprov tillsammans med sin syster. Ja, men han misslyckades också. De bråkade för mycket och fann inget, sade Noihvo och log. Nä, och så kom de tillbaka tre dagar senare, hungriga och törstiga som om de gått i de kala bergen!, sade Imlikki med ett skratt. Det är för sådana som proven finns. Man måste kunna både samarbeta och överleva här i skogen, inte bara kunna utföra sitt yrke. Det var vad Kyllakka hade sagt henne, men hon visste inte om hon själv kunde leva upp till det. De hade börjat gå mot utkanten av skogen, då Noihvo hörde sin mors röst uppe från trädgrenarna. Noihvo tittade upp och såg hennes mor slänga ner två stora äpplen. Det var årets första, och de såg riktigt bra ut. Tack, mor!, sade hon och gav det ena till Imlikki. Tack, moster Naimo!, sade Imlikki, och mumsade på den färska frukten. Kalenko måste gilla er, om ni får smaka på den första skörden. Vi hjälpte till att driva bort några rådjur som höll på att äta upp hela hans skörd för en månad sedan eller så. Annars skulle vi inte haft några äpplen alls i år. 13

12 De hade kommit fram till bygränsen och de stannade. Även om alla i byn sedan barnsben hade fått kära sig grundläggande överlevnad, så var det inte särskilt tryggt att röra sig ute i vildmarken ensam, om man inte rörde sig i grupp som jaktlagen och samlarna gjorde. Nåväl, då får nog jag vända tillbaka här, sade Imlikki. Hon lät inte så upphetsad inför det. Tillbaka till mitt läderarbete. Så, så, gaska upp dig nu. Det är ett viktigt arbete du lär dig, och så vackra ting man lär sig att göra, försökte Noihvo muntra upp henne, och visade på hennes fina kläder. Men det du får lära dig verkar så mycket mer spännande! sade Imlikki med trånande ögon. Hon pressade ofta Noihvo på historier om vitnern och de naturväsen som sampokka, vävarna, sades kunna tala med. Men Noihvo hade inte gjort så värst spännande saker än; mest suttit vid en tjärn och blundat och försökt lyssna på hon visste inte vad. Förutom det som hände i går. Men Imlikki skulle inte förså. Jag måste nog gå nu, Imlikki, sade Noihvo med ett leende på läpparna. Fridens dag! Fridens på dig också, Noihvo! sade Imlikki med en vinkning och gick tillbaka in i byn. Det är tur att jag har henne. Det finns inte många andra som jag har att vända mig till. Hon lät inte klumpen i hennes mage växa sig för stark, utan vände sig utåt mot Ellikka, den täta skogen. Den var deras beskyddare och moder, och samtidigt den som de var mest rädda och respektfunna inför. Vitnervävarna var några av de få som kunde tyda andarnas viljor och tycken, och det första som Noihvo fått lära sig var att känna närheten av ondsinta väsen. Det var på detta sett som hon kunde ta sig till den något avlägsna gläntan med tjärnen där hon hade sina lektioner med Kyllakka. * * * Vägen till tjärnen, hennes och Kyllakkas huvudsakliga träningsplats, var en del av testet, hade han sagt henne. Hon hade gjort resan tre gånger tidigare, och de hade blivit värre varje gång. Noihvo undrade om hon skulle klara av det denna gången, men skingrade snart sådana tankar. Osäkerhet var ingen bra utrustning på vägen genom skogens jättar. Träden tornade upp sig ovanför henne, och byns trevliga ljud försvann snabbt bakom henne. Det var visserligen tidig morgon, men kylan som började krypa mot henne kändes inte särskillt naturlig, 14

13 och hon visste att De därute väntade på henne. Med bara ett hjärtslags tvekan fortsatte hon att kliva över stock och sten, med hennes mål, tjärnen och Kyllakka, tydligt i hennes sinne. Förra gången hon hade sökt sig ut hit, det var för tre dagar sedan, hade hon sett diser som rörde sig inte mer än tio famnar bort från henne. De dansande dimandarna rörde sig sällan ensamma utan hörde hemma i dimmornas rike, Dimhall, men ibland syntes de dansa mellan träden, och då var det oftast ett järtecken för kommande död. Noihvo kunde se dem nu igen, men betydligt närmare denna gången. Deras beslöjade ansikten dök upp bakom de mörka stammarna precis i ögonvrån, men försvann när man försökte titta på dem. Noihvo ökade takten på sina steg, men aktade sig för att inte snava på någon rot. Diserna var inte mer fasta i sitt hull än dimman själv, men om de fick tag på en kunde de göra mycket värre saker med en än skador på köttet. Äntligen hittade hon fram till stigen som skulle leda henne till tjärnen. Det var fortfarande en bit kvar, men nu skulle hon ha svårare från att gå vilse i alla fall. Dimmorna började höja sig ute i skogen och Noihvo började se sig oroligt omkring, hon hade aldrig sett de dyka upp så snabbt förr. Något måste vara i görningen, något ödesdigert måste vara på väg att hända. Stigen gick över ett krön och då såg hon den. En enkel konstruktion, gjord av två ungträd som böjts och flätats samman så att de bildade en port. En dimgrind. Noihvo hade hört talas om dem bara i sagorna, men hon kände igen den direkt. Den stod kanske två tjog steg in i skogen från stigen, och dimmorna verkade extra täta kring den. Men inget gick emot det hon såg när hon tittade in i grinden. Innanför de ihopflätade grenarna var dimman så tät att man inte skulle kunna se håret om det fladdrade framför ögonen, och den här dimman glödde som tio eldbål var på andra sidan. Dessa dimgrindar var bortom denna världen och sades vara portar direkt in i Dimhall, och användes av vävare för att resa in i detta de dödas rike. Det sades också att man kunde använda dem för att omedelbart resa många dagsmarscher, lika snabbt som man bara tar ett enda steg. Men andarna blev ofta vreda över detta användande av deras värld, och de kunde ta en gruvlig hämnd för de som inte passade sig. Noihvo fortsatte snabbt bort längs stigen då den krökte sig så att hon fick ryggen mot grinden, men då tyckte hon sig höra viskande röster bakom henne. Hon vred sig snabbt om, men ingenstans syntes källan till ljudet till, ej heller dimgrinden. Hade hennes ögon och 15

14 öron förvillat henne? Dimmorna låg fortfarande kvar och diserna framförde fortfarande sin mystiska dans, så Noihvo fortsatte på sin väg. Hon hade börjat skaka också, och det var ett säkert tecken på att hon hade stannat där alldeles för länge. Hon skyndade på längs stigen. Det var fortfarande en bit kvar. Hon hörde ett frustande till höger om henne, en bit bort. Och nu till vänster. Skuggor rörde sig bland de lättande dimmorna, fyrbenta skuggor. Några av den stannade upp och tittade mot henne; gula ögon glödde ovanför grinande käftar. Nu sprang Noihvo. Hon måste hinna fram, hon måste hinna. Hon kände att vad mod hon hade kvar flydde lika snabbt som hennes ben rörde sig, och i hennes bröst slog hjärtat som en fågels. Hennes skydd mot vad det nu som var därute var som bortblåst av den kalla nordanvinden. Ulvarna närmade sig, hon kunde känna snarare än se skuggorna som löpte obönhörligt i skogen bredvid den upptrampade viltstigen, bara några famnar bort. Hon slöt ögonen. Plötsligt kände hon en värme slå emot henne, inte en stark värme som om man kommer in i en uppvärmd stuga en vinternatt, utan en mjuk och omfamnande värme. Ett ljus sken genom hennes ögonlock och hon öppnade dem. Ljuset tycktes skina starkt i förhållande till mörkret som hon nyss gått igenom, men när hennes ögon snabbt vant sig märkte hon att det bara var det vanliga morgonljuset. Hon stog i gläntan med tjärnen, och sommarhimlen var så blå som Noihvo aldrig hade sett den. Hon vände sig snabbt om och såg in i skogen varifrån hon hade kommit. Den var precis så lugn och stilla som vanligt, och varken diser eller skuggor syntes till. Det var precis som om allting hade varit en dröm. Mår du väl, Noihvo? Hon vände sig tillbaka mot tjärnen, och precis vid kanten där de brukade sitta och drömvandra stod Kyllakka, iklädd i inte mycket annat än en kåpa i ylle, som han brukade. Han började komma till åren hade gråvitt hår som han lät växa långt och hade satt upp i en svans där bak. Hans något fårade ansikte var prytt av två klarblå ögon som ofta var pigga och uppmärksamma, men nu såg de mycket oroliga ut. Huden hade inte alls förbarkats som det brukade göra på äldre korpikalla, vilket gjorde att han såg mycket yngre ut än vad han var. V-vad hände? Jag såg jag såg Hon kunde inte avsluta meningen. 16

15 Andarna är oroliga. Det har blivit värre och värre de senaste dagarna; nu rör de sig ute under ljusan dag också. Rörde de vid dig, Noihvo? Han lade sin starka hand på hennes axel, och en betryggande känsla spred sig genom henne. Hon var säker nu. Nej, mäster, jag hann springa ifrån dem. Men jag såg en dimgrind, mäster! Har Dimhalls portar öppnats? Nej, Noihvo, om en riktig dimgrind funnits i närheten då skulle jag känt av den. Det var nog bara diserna som spelade dina ögon ett spratt. Noihvo gick fram till tjärnens kant och drog ett djupt andetag. Vattnet lång lugnt och stilla och glittrade i solskenet, tio famnar brett och nästan lika långt. Runt tjärnen hade Kyllakka för länge sedan planterat träd av alla sorter som fanns i skogarna runt byarna, och en del som förmodligen inte fanns i Ellikka alls; björk, gran, tall, ek, bok, al och alm, rönn, pil och ask. Hon föredrog växter på långa vägar framför djuren. De sprang inte omkring och förde en massa oväsen, eller försökte skada dig. Men de var inte helt tysta, om man visste vad man skulle lyssna efter. Kom, låt oss fortsätta där vi lade av förra gången, sade Kyllakka och gick bort till eken och satte sig ner. Noihvo gick och satte sig under almen som stod precis bredvid och slöt ögonen. Alla tankar om onda andar och en osäker framtid försvann efter ett tag ur hennes sinne. Så, Noihvo. Föreställ dig en spegelblank sjö * * * Noihvo försökte drömvandra på samma vis som hon gjort de andra tre gångerna hon gjort det här. I början hade hon haft Kyllakka som ledsagare, han ledde henne genom den komplexa värld som vanliga alfer inte kunde se. Men han hade sagt att hon hade talang, och förra gången fick hon för första gången vandra helt själv, men då inte så långt och så djupt som de hade gjort tillsammans. Denna andra gång försökte hon göra på samma sätt; att ta det lugnt och andas djupt, in genom näsan, ut genom munnen. Hon stod på det stilla vattnet i en stor skogssjö; stod på ytan som vattenvandrarna gjorde, de små insekterna som man kunde se på ytan ibland. Hon såg ut över det spegelblanka vattnet, hon såg bort till randen där den mörka granskogen mötte sjön och stack ner sina rötter för att dricka, 17

16 hon såg de svaga vattendiserna dansa över ytan. Allt detta hade hon också sett förra gången hon var här. Men denna gång fanns det något annat här också. Något mörkt ute i skogen, något som observerade henne. Hon kände dess blick i ryggen, och vände sig om. Nu stod hon på den grusiga stranden, marken under hennes bara fötter var blöt och kall, och en kylig vind svepte mot henne inifrån träden. Hon kunde inte se långt in, men hon visste att vad det än var som fanns där inne, så såg det henne, och det hade inga goda avsikter. Kalla kårar började krypa upp längs ryggen och håret i nacken reste på sig. Noihvo tog ett par steg bakåt för att komma ut på vattnet igen, ut till tryggheten. Men när hon kände det blöta så steg hon inte upp på ytan som vattenvandrarna, utan hon plumsade i det kanna vattnet, och störde det tidigare så lugna och spegelblanka vattnet. Ringarna spred sig långt ut på sjön, och istället för att de blev mindre ju längre ut de kon, så blev de större. Det var som om sjön själv blev vred för att den hade störts. Ett ilsket frustande hördes inifrån skogen inte helt olikt det som hon hört i skogen på väg till tjärnen. Men denna gången hördes det även ylande, och det lät som om ljudet kom närmare snabbt. Noihvo valde mellan skogens bestar och det ilskna vattnet, och efter ett ögonblicks tvekan valde hon sjöns kalla omfamning. Noihvo var inte särskilt bra på att simma, men flyta kunde hon, och med fara i ryggen tog hon sig ut så snabbt som hon kunde. Vågorna som nu gick på sjön sköljde över henne hela tiden, och himlen började förmörkas. Hon kunde inte längre se kanten på sjön, det fanns bara vatten överallt så långt hon kunde se. Sjön slet tag i hennes ben och drog henne ner i djupet, och hon sparkade för att ta sig upp till ytan igen. Ytan försvann långsamt uppåt. Luften i hennes lungor sipprade ut mellan hennes läppar, och det började svartna framför ögonen. Då kände hon att hon förändrades. Hennes armar blev kortare och hennes ben smälte samman, halsen försvann och huvudet blev en del av kroppen. Hon hade fått fjäll och fenor istället för hud och lemmar; hon var en fisk! Hon hade ingen aning om hur det hade hänt, men hon kunde andas igen och kvickt tog hon sig upp till ytan igen. Sedan förstod hon att hon inte behövde vara vid ytan för att kunna andas, och hon vänder ner i djupet igen. Det var här hon hörde hemma, i vattnet; att simma kring i sjöns famn och fånga småfisk. Men innan hon hann med att ta sig ner och börja sitt nya liv, så kände hon ett par klor gripa tag om ryggen på henne, och lyfta henne ut ur sjön, 18

17 ovanför ytan. I panik kippade hon efter andan, men märkte att hon kunde andas även i den öppna luften. Hon såg upp mot den som hade fångat henne från sjöns sköte, och mötte blicken hon en fiskgjuse. Den såg bekant ut på något vis, och inte alls hotfull, och klorna höll väldigt försiktigt i henne. Kom tillbaka, Noihvo. Vakna upp. Rösten hördes väldigt svagt och på ett långt avstånd. Noihvo? Vem är det? Hon var en fisk, som hörde hemma i vattnet. Hon var Var någonstans var hon? Hon var på land, satt vid ett träd med en man framför sig. Mannen, Kyllakka, höll om hennes axlar och såg oroligt in i hennes ögon. Vet du vem du är? Vet du vem jag är? frågade Kyllakka. J-jag heter Noihvo, och du heter Kyllakka, svarade hon lite osäkert. Allt började komma tillbaka nu, minnena om sjön och vad som hände när hon drömvandrade. Hon började darra och tårar samlade sig i hennes ögon. Hennes mästare och mentor tog henne i sin famn, hon kände den friska doften av hans yllekåpa. Hon kände sig väldigt trygg tillsammans med honom, även om han kunde vara rätt sträng ibland. Det kändes som om han verkligen visste hur man gjorde, hur man hanterade vitnern på rätt sätt och hur man skulle bete sig mot de som levde ute i skogen. Noihvo hade en lång väg kvar innan hon ens hade en glimt av hans förståelse för världen. Vad var det som hände? frågade hon medan hon fortfarande låg kvar i hans famn. Du höll på att förlora dig själv. Om man inte koncentrerar sig på nuet och på vem och var man är, så kan andevärlden ta överhanden. Ibland kan till och med en annan ande ta över ens kropp, och då är man förlorad. Var det detta som höll på att hända med mig? Det kan det ha varit. När du såg visionerna så förlorade du koncentrationen, och då passade de på. Noihvo suckade trött, slöt ögonen och lutade huvudet mot hans axel. Varför skall allt detta hända mig? Som om han läste hennes tankar svarade han: Jag har också fått otäcka bilder i mitt sinne under drömvandringen; andarna är oroliga. Det kan vara en bild av vad som kan komma. Du menar en bild från framtiden? Kan du se in i framtiden? Ingenting är säkert. Kanske var det en bild av det som kommer vara, eller kanske var det bara några onda andar som ville skapa otyg. Det var första gången som Noihvo såg Kyllakka orolig, och 19

18 hans mörka, trygga röst kunde inte hindra att det också gjorde henne osäker. Han sköt Noihvo ur sin famn och reste sig upp. Han började vanka av och an som han alltid gjorde när han behövde tänka ordentligt. Vad var det för bilder du såg, Noihvo? Kommer du ihåg det? Hon tänkte efter, det var som om det hade hänt för längesedan i en dröm långt borta. Hon hade bara svaga minnen först, om skräcken, vattnet och ylandet, men allt eftersom hon började gräva så började bilderna dyka upp igen. Hon beskrev dem för sin mästare så gott hon kunde. Hans panna rynkades när han hörde vad hon sade, och han började muttra för sig själv samtidigt som han gick från tjärnens kant, över stranden och bort till skogskanten. Noihvo kunde inte höra allt han mumlade om, men hon kunde uppfatta enstaka ord såsom ringar på vattnet, oknytt och fara. Vad betyder det jag såg, mäster? frågade Noihvo och såg oroligt då när han vandrade fram och tillbaka. Som jag sa så är ofta sådana visioner väldigt osäkra, och de gäller verkligen bara i det ögonblick man ser dem. Men det är någon form av fara på väg. Kommer den snart? Måste vi varna byn? Bry dig inte om det nu, mitt barn. Jag kommer att säga vad som behöver sägas när dagen är slut. Glöm nu bort vad andarna har visat dig, det är inget som du kan ändra på ändå. Nu skall vi fortsätta din träning, sade Kyllakka med ett leende. Noihvo såg ut över tjärnen, och mindes sjön i hennes sinne. Måste jag besöka andarna igen? Hon ville inte tillbaka dit. Nej, nej. Du vill väl bli sampokka, Noihvo, inte andebesvärjare? Vad är det för skillnad? Hon kände att hon var på väg att ta ett stort steg i hennes utbildning, att hennes mästare skulle visa henne en del i hur det var att vara en riktig vävare. Hittills hade han bara visat henne hur man lyssnar på skogen och vattnet och stenen. Det var säkert nyttigt att veta, men det var ju inte verkligt användande av vitnern, naturkraften som flyter genom allt levande. Sampokkan använder vitnern för sina egna och andras syften, på ett sätt som det inte redan används i naturen själv. Det är en stor makt som följs av ett stort ansvar. Nu började han låta allvarlig, och trots att Noihvo började bli alltmer upphetsad inför att bli introducerad till detta hemlighetsfulla hantverk, så lyssnade hon upp. Hon 20

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Nu bor du på en annan plats.

Nu bor du på en annan plats. 1. Nu bor du på en annan plats. Ibland tycker jag det känns lite svårt borta är det som en gång varit vårt Aldrig mer får jag hålla din hand Mor, döden fört dig till ett annat land refr: Så du tappade

Läs mer

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011

En olydig valp. Publicerat med tillstånd Puzzel på valpkurs Text Isabelle Halvarsson Bild Margareta Nordqvist Bonnier Carlsen 2011 En olydig valp Det var en varm dag fram på höstkanten. I en bil satt den lilla jack russell-valpen Puzzel. Hon var en terrier och rätt så envis av sig. När dörren öppnades slank hon snabbt ut. Tyst som

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN

FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 1 2 Översättning: Göran Gademan FOTOGRAFERING EJ TILLÅTEN TÄNK PÅ ATT STÄNGA AV MOBILTELEFONEN 3 ERWARTUNG 4 black 5 In här? Man ser inte vägen 10 15 Så silvrigt stammarna skimrar som björkar! Åh, vår

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

mysteriet Torsten Bengtsson

mysteriet Torsten Bengtsson mysteriet med smitarna Torsten Bengtsson Mysteriet med smitarna av Torsten Bengtsson Illustrerad av Katarina Strömgård Nära döden Jag smyger fram genom den mörka salen. Det hörs inte ett ljud. På golvet

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det.

som ger mig en ensam känsla. Fast ibland så känns det som att Strunta i det. Huset är precis så stort och som på bilden pappa visade oss. Det ligger i utkanten av det lilla samhället på en kulle. Vart man än tittar ser man granskog. Mörk och tät som i sagorna. Det är så tyst på

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed

Hemliga Clowndocka Yara Alsayed Hemliga Clowndocka Yara Alsayed - Olivia vakna! Du kommer för sent till skolan, ropade mamma. - Ja jag kommer. Olivia tog på sig sina kläder och åt frukosten snabbt. När hon var klar med allt och står

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48.

Kraaam. Publicerat med tillstånd Kartkatastrofen Text Ingelin Angeborn Rabén & Sjögren 2009. Kartkatastrofen.indd 9 09-02-09 20.48. Kraaam Viktor, Vilma och jag, Viking, har bildat en hemlig klubb. Den heter AB Klant & Kompani. Det är jag som är Klant och Viktor och Vilma som är Kompani. Vi har lånat namnet från min pappas målarfirma.

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig.

Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Av: Minhua Wu Ön Kapitel 1 Jag sitter på min plats och tänker att nu ska jag åka till Los Angeles, vad spännande. Kvinnan som sitter bredvid mig börja pratar med mig. Vi pratar med varandra, efter en lång

Läs mer

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde

Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Den Magiska dörren av Tilde och Saga Illustrationer av Tilde Kapitel 1 Dörren Hej jag heter Carli och jag är 9 år. Min skola heter Nyckelpigan. Min kompis tycker jag om, hon heter Marie. Vi är rädda för

Läs mer

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG

oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN EN NY EN NY FÄRG FÄRG oskar skog oskar skog POJKEN POJKEN SOM FANN SOM FANN FÄRG EN NY FÄRG EN NY Bokförlaget Forum, Box 3159, 103 63 Stockholm www.forum.se Copyright Oskar Skog 2013 Omslag Wickholm Formavd. Tryckt hos ScandBook

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln

Kapitel 2 Kapitel 3 Brevet Nyckleln Den magiska dörren Kapitel 1 Hej Hej! Jag heter Conelia. Min skola heter Kyrkmon. Jag är 9 år. Jag har blont hår. Jag gillar att spela bandy och att rita. Min bästa vän är Wilda. Jag är mycket rädd för

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Jordens hjärta Tänk om Liv

Jordens hjärta Tänk om Liv Jordens hjärta Tänk om Allt du ser, allt du ger Tänk om, tänk om, tänk om Allt du rör, allt du gör Tänk om, tänk om, tänk om Tänk om just nu är underverkens tid Den natt då tårar blir till skratt När morgonen

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass.

Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Kapitel 1 hej Hej jag heter Trulle jag har ett smeknamn de är Bulle. Min skola heter Washinton Capitals jag går i klass 3c de är en ganska bra klass. Jag har en kompis i min klass han är skit snäll mot

Läs mer

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013

Publicerat med tillstånd Hemlös Text Sarah Lean Översättning Carla Wiberg B Wahlström 2013 Jag heter Cally Louise Fisher och jag har inte sagt ett ord på trettioen dagar. Det är inte alltid det blir bättre av att man pratar, hur gärna man än vill att det ska bli det. Tänk på regn det kommer

Läs mer

Jojo 5B Ht-15. Draken

Jojo 5B Ht-15. Draken 1 Draken Kapitel 1 drakägget - Jojo kan du gå ut och plocka lite ved till brasan frågade mamma - Okej jag kommer sa jag Å föresten jag heter Jojo och jag är 11 år jag bor i ett rike som kallas älvänka

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

Ön Av Benjamin

Ön Av Benjamin Ön Av Benjamin Flygkraschen Kapitel 1 Jag hör åskan i luften och flygplanet skakar. Bredvid mig ser jag en person som frågar mig vad jag heter jag säger att jag heter. Oskar jag är 15 år och är med mina

Läs mer

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp.

Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt. Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Förföljaren Molly brukade vara en så glad och sprallig tjej, men idag förändrades allt Molly stirrade på lappen någon hade lagt i hennes skåp. Var på din vakt och håll ögonen öppna, med sylvassa naglar

Läs mer

Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror

Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror Leila Behlic 6A Fredsdalsskolan Min saknade bror Det var snart allhelgonahelgen, och vi skulle besöka min farmors och storebrors grav som låg i Kivik. Han hade gått bort för exakt ett år sedan då han bara

Läs mer

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi

Annie & Pernilla. Made by: Hossai Jeddi Ön Annie & Pernilla Made by: Hossai Jeddi Kapitel 1 Alla passagerare har kommit ombord nu. Jag är väldigt spänd över att åka flygplan med folk för första gången. Allting går som planerat, men det börjar

Läs mer

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006

Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Rabén & Sjögren 2006 En solig dag mitt i sommaren satt Zackarina på stranden och frös så att tänderna skallrade. Här, ta på dig badrocken, sa pappa. Han frös också. De hade varit i vattnet i säkert en timma, för Zackarina

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

Felix och gammelgäddan

Felix och gammelgäddan Felix och gammelgäddan Tycker du om den här sagan? Surfa in på www.smasagor.se Där kan du hitta fler sagor Har du funderingar, kommentarer eller frågor skicka ett epostmeddelande till jonny_carlsson@passagen.se

Läs mer

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa.

Kapitel 1 - skeppet. Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Kapitel 1 - skeppet Jag är en 10 - årig tjej som heter Melissa. Jag och min bästa kompis skulle åka flygplan till Madagaskar, men de flygplanet hade kraschat. Så vi var tvungna att åka med ett skepp, så

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén

Post-apokalyptisk film Första utkast. Gabriel de Bourg. Baserad på en idé av Niklas Aldén Post-apokalyptisk film Första utkast Av Gabriel de Bourg Baserad på en idé av Niklas Aldén (C) GARN Productions 2011 1 EXT. ÅKER - DAG. går över en åker. Allting runtomkring honom är tomt. Den sista mannen

Läs mer

081901Brida.ORIG.indd

081901Brida.ORIG.indd i mörkret skymtade Brida mästarens gestalt som försvann in bland träden i skogen. Hon var rädd för att bli lämnad ensam, därför kämpade hon för att bevara sitt lugn. Detta var hennes första lektion och

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

DÖDLIG törst Lärarmaterial

DÖDLIG törst Lärarmaterial sidan 1 Författare: Peter Gotthardt Vad handlar boken om? I staden där Anna, Siri och Lina bor finns ett gammalt hus som alla kallar Slottet. Det är ett mystiskt hus där helt otroliga saker kan hända.

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Författare: Can. Kapitel1

Författare: Can. Kapitel1 Ön Författare: Can Kapitel1 Jag heter Johnny Depp och är 37 år. Jag. bor i Madagaskar. Min mamma är svårt sjuk och jag måste försöka se min mamma innan hon dör.hon bor i Australien och jag har lånat en

Läs mer

Mikael Mansén. Sofia

Mikael Mansén. Sofia Sofia Snålblåsten fick Sofia att krypa samman och dra filten tätare kring kroppen. Hon skulle ha tagit den som inte hade ludd. Laura hade berättat att den hon hade nu var den kallaste, hade varnat henne,

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det.

Nästa vecka: Fredag: Gymnastik! Kom ihåg ombyteskläder, skor, handduk, tvål och egen hårborste om man vill ha det. Veckobrev v. 3 Hej! Äntligen är vi tillbaka i vardagen och rutinerna igen. Nog för att det kan vara väldigt skönt med lite ledigt och göra det som faller en in, så är det ändå skönt när det väl är dags

Läs mer

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen

SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr. Theodor Kittelsen SORIA MORIA SLOTT Askeladdens äventyr Theodor Kittelsen 1/8 En dag när Askeladden höll på att sprida ut askhögen som hade samlats i eldstaden rullade glödande kol fram och bildade ett slott som skimrade

Läs mer

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs

k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs k l o c k a n å t ta på kvällen stannade en motorcykel på Säfärs gård. Det dröjde inte länge innan Säfär började svära över Ali. Sedan fortsatte han till Ahmad-Alis gård med sina svärsöner och den besökande

Läs mer

En kristen i byn. Kapitel 3

En kristen i byn. Kapitel 3 Kapitel 3 En kristen i byn halvdan skyndade bort mot ragnars gård. ragnar var känd för sitt häftiga humör. Många kunde berätta om hur han slog och sparkade dem som inte lydde honom. hövdingagården låg

Läs mer

Den magiska dörren. By Alfred Persson

Den magiska dörren. By Alfred Persson Den magiska dörren By Alfred Persson 1 Hej Ffcbtgbgfjbfgjb Hej jag heter Benjamin. Jag är 10 år och går på Heliås. Mina ögon är bruna och håret är svart och jag har 5 finnar. Jag gillar att ha matte då

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

Pluggvar familjens bästa vän!

Pluggvar familjens bästa vän! Pluggvar familjens bästa vän! Välkommen till min skog och Pluggvars vänner! Historien om Pluggvar och det perfekta kastet Långt inne i den djupa skogen bor en lustig figur vars namn är Pluggvar. Pluggvar

Läs mer

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE

JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE JAG MÅLAR MIN HIMMEL ORANGE Sofia Fredén Slutversion December 2012januari 2013 8 år MAMMA KOMPIS 8 år LÄRARE TVÅ ORANGUTANGER I en skola, hemma, i en djungel. Pjäsen är tänkt för 3 skådespelare. 2 1. Leo

Läs mer

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto

SJÖHÄSTARNAS Ö. Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån. www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto SJÖHÄSTARNAS Ö Det var en gång en alldeles speciell ö långt, långt härifrån Alzheimer Centralförbundet 2014 www.muistiliitto.fi/se facebook.com/muistiliitto Penningautomatföreningen har understött uppgörandet

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1

Ingen gråter (Katarina och Alf) Kapitel 1 Ingen gråter (Katarina och Alf) Inledning Bastian kan inte sova. Han ligger i sängen och tittar rakt upp i taket, vänder och vrider på täcket och puffar till kudden. Det är tyst, det enda Bastian hör är

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy. Av: Signe Sundequist CC BY NC ND 2014 Kap. 1 Ljudet Mimmi satt i klassrummet och lyssnade på sin stränga magister Ulf. Det var en tråkig lektion. Då hörde Mimmi ett ljud som lät "pa pa pa". Mimmi viskade

Läs mer

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen

Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Bilaga 1 1 Avslappningslådans anvisningar för daghemspersonalen Ida Malmström Avslappningslådan Lugna Lådan är ett redskap, som skall användas på daghem för att få barnen att slappna av. Lådan innehåller

Läs mer

Martin Widmark Christina Alvner

Martin Widmark Christina Alvner Nelly Rapp monsteragent: Martin Widmark Christina Alvner Kapitel 1 På hotell Fjällvidden Nej, sa mamma. Jo, sa pappa. Nej, sa mamma. Du är finare utan. Det blir som jag har sagt, sa pappa. Det är jag

Läs mer

"Hallahem - Staden under berget",

Hallahem - Staden under berget, Det här är ett utdrag ur kapitel 2 av "Hallahem - Staden under berget", skriven av Susanne Trydal och Daniel Åhlin. Besök www.hallahem.se för mer information om boken. Hon vaknade med ansiktet tryckt mot

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Pojke + vän = pojkvän

Pojke + vän = pojkvän Pojke + vän = pojkvän Min supercoola kusin Ella är två år äldre än jag. Det är svårt att tro att det bara är ett par år mellan oss. Hon är så himla mycket smartare och vuxnare än jag. Man skulle kunna

Läs mer