Jan-Erik Ståhl Ergomore

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jan-Erik Ståhl Ergomore"

Transkript

1

2 Jan-Erik Ståhl Ergomore

3 Hälsa, öppet kontor & datorergonomi Jan-Erik Ståhl Sjukgymnast -83 Ergonom 90- Dator- och kontorsarbetsplatser Öppna Kontor prevent.se TYA. Lagerpersonal och chaufförer E-ergonomi BYA. Bevakning och säkerhet. Hälsa och ergonomi för bevakningsbranschen Datorn i arbetsmiljön Att flytta till och arbeta i öppet kontor

4 Dagens program Hälsocirkel Stress och sömn Alkohol Kost Självskattning Öppet kontor Datorergonomi Sammanfattning och avslut

5 Hälsa & ergonomi Syfte att inte få ont, och må bra att ta ett ansvar för sig själv och kanske andra hur blir det sedan, nästa jobb, hur blir det på ålderns höst

6 Vems ansvar? Du själv Kollegorna, gruppen, gänget Fackligt arbete, skyddsombud, RSO Företaget, chefen eller chefens chef Arbetsmiljöverket

7 Hälsa & ergonomi Att känna välbefinnande och inom rimliga gränser kunna uppnå sina vitala mål (filosofen Lennart Nordenfeldt) Vi mår dåligt, vi är friska men känner inte välbefinnande och kan inte uppnå våra vitala mål, vilket leder till uppgivenhet och tappad energi (professor Eva Vingård Akademiska sjukhuset) Tänka lite mer österländskt; livet är tufft så gläds när du har möjlighet. Men vi i förväntar oss att lycka är normaltillståndet och är olyckliga över att vi inte ständigt är lyckliga. (Privatekonom Annika Creutzer i DI Weekend) Har man för många järn i elden, slocknar elden. (Hans Bratt Hernberg, diakon i Klara Kyrka)

8 Ekonomiska faktorer Anslag Politik Rädsla för det främmande Språk Kön Religion Kulturmönster 8 Skador Olyckor Idrottsskador Bilolyckor Arbetsskador Brist på kompetens Läkare Sjukgymnast Naprapat/Kiropraktor 9 7 Arvet Hälsocirkel 10 6 Individuella förutsättningar Genetik Ämnesomsättning 1 5 Arbetsuppgifter Tungt / lätt Statiskt / dynamiskt Monotoni / variation Arbetsorganisation Arbetsschema 2 Trivsel Inflytande Chef 4 Själen Barndom Socialt nätverk STRESS 3 Ergonomi Stol Bord Belysning Arbetshöjder Kroppen Stark/svag Tränad/otränad Smal/kraftig Missbruk

9 Brist på kompetens STÄLLA KRAV Hälsocirkel 10 1 Arbetsuppgifter VARIATION Ekonomiska faktorer SÄGA NEJ 9 2 Arbetsorganisation TRIVSEL Rädsla för det främmande EGNA ANTAGANDEN 8 3 Ergonomi RÄTT UTRUSTNING RÄTT UTBILDNING Skador Olyckor FÖREBYGG 7 6 Arvet BLI MEDVETEN? 5 Själen GODA SAMTAL 4 Kroppen VÅRDA KROPPEN

10 Riskfaktorer för ohälsa Rökning Stress Dålig sömn Genetiken (ärftliga anlag, t.ex. dåliga blodfetter) Otränad Dålig kost Övervikt Miljöfaktorer (Stillasittande) Man måste se på den sammanlagda bilden.

11 Känner du igen dig? Huvudvärk Fjärilar i magen Hjärtklappning Bröstsmärtor Hudutslag Andningssvårigheter Diarré Minskad sexlust Sömnsvårigheter Tål inte andra människor Trötthet som inte går att sova bort Missbruk Tinnitus Ont i rygg och nacke Försämrat minne Irritation Skakande och/eller kalla händer Lätt att överreagera Gnissla tänder (bettskena)

12 Stress Stress = trångmål eller nödläge (SAOL) Människan har bara ett (1) sätt att reagera på extrema påfrestningar rent biologiskt/fysiologiskt. Stressreaktion är ursprungligen ett skydd mot fara Snabba stressreaktioner är ok! Långvarig stress är en hälsofara! Inre stress t.ex. de krav vi ställer på oss själva. Yttre stress, knivhot, arbetsbelastning osv. Stressorsaker är individuella och beskrivs som den påfrestning som vi utsätts för när krav och förväntningar inte stämmer överens med vad vi förmår och kan. I många fall handlar det om oro för det som skall komma, oro för morgondagen, inte oro för det som redan har varit.

13 Några orsaker till stress - Hög eller låg arbetsbelastning, otrygg anställning - Små marginaler, tidspress, skift/nattarbete - Kan inte påverka eller styra arbetet - Konflikter, hemma, chefen, kollegor - Brist på kompetens, teknikstress - Privatekonomi

14 Styr kroppens uthålliga energiförsörjning Kortisol Fett & socker i blodet blodtryck hjärta Adrenalin & noradrenalin ACTH hypofysen

15 Detta händer när vi utsätts för stress Hjärtat, puls och blodtryck stiger Blodet omdirigeras till musklerna, de spänns Blodsocker och blodfetter strömmar ut i blodet Andhämtningen blir snabb och ytlig Pupillerna dras ihop, tunnelseende Handflator och fotsulor kallsvettig Sexlust och hungerkänslor dämpas

16 Man har nytta av stressreaktionen om man kan rikta eller utnyttja den till en kraftig fysisk aktivitet. Det blir problem först när man inte kan utnyttja stressen.

17 Vad är stress för er? Vad kan jag påverka? Vad kan jag inte påverka? IT systemen Arbetsschema Logistiken Eget förhållningssätt Fysisk träning Avslappningsträning Raster Lokalens storlek Kunderna Trafikhinder Vädret

18 Hur stressen påverkar dig fysiskt Huvudvärk Fjärilar i magen Hjärtklappning Bröstsmärtor Hudutslag Andningssvårigheter Diarré Minskad sexlust Sömnsvårigheter Trötthet som inte går att sova bort Ökad ljudkänslighet Ont i rygg och nacke Muntorrhet Skakande och/eller kalla händer Gnissla tänder (bettskena)

19 Hur stressen påverkar ditt beteende Irritabilitet Irrationalitet Tål inte folk (den egna familjen) Tål inte störande ljud Blir lätt misstänksam Cynism Minskad empatisk förmåga Negativa attityder

20 Tänkbara konsekvenser av stress Känsla av att inte ha tid (sant eller falskt) Dålig planering av jobbet Dålig ergonomi Dåligt samarbete Irritation Sämre kvalitet på det som görs Spända muskler, lättare att få ont Sömnstörningar, sämre återhämtning

21 Självskattning stress 1 är lika med ja eller mycket ofta, medan 5 är lika med nej eller inte alls. Grönt är bra, rött är dåligt, och gult sådär. Fråga 1. Känner du dig ofta nervös? Fråga 2. Sover du dåligt? Fråga 3. Får du huvudvärk, magsmärtor, hjärtklappning eller yrsel när du känner dig pressad. Fråga 4. Känner du tidspress i jobbet och/eller att ditt ansvarsområde är större än dina befogenheter? Fråga 5. Glömmer du saker och/eller skjuter upp saker till senare?

22 Sömn Normalt sover vi ungefär en tredjedel av vårt liv. Sömnen är en återhämtningsfas för både kropp och själ. Under djupsömnen repareras små cellskador i hjärnan och kroppen som uppstått under dagen. Ämnesomsättningen och temperaturen går ner. Hjärnan skaffar kraft för att stå emot stress och immunförsvaret stärks. Under sömnen avlöser fem olika stadier varandra rytmiskt i sömncykler. Varje cykel är på 80 till 100 min och upprepas 4-5 gånger per natt.

23 Insomningsstadiet Stadium 1 En övergång från vakenhet till sömn. Under detta stadium tillbringar vi enstaka minuter av den totala sömntiden och vi är mycket lättväckta. (källa Sanofi Aventis)

24 Stabil sömn Stadium 2 I detta stadium befinner vi oss under procent av sömntiden. Tydliga fysiologiska förändringar kan iakttas: andningen blir långsammare, hjärtfrekvens och blodtryck sjunker och musklerna slappnar av. Eftersom ämnesomsättningen sjunker, sjunker också kroppstemperaturen med någon tiondel. (källa Sanofi Aventis)

25 Stadium 3 och 4 Djupsömn Dessa stadium utgör djupsömnen och den bör omfatta mellan 15 och 20 procent av den totala sömntiden. Vi är svårväckta och det krävs ljudnivåer runt 70dB (det motsvarar ljudet från en lätt motorcykel) för att vi ska vakna. Tillväxthormon utsöndras och det är troligen nu som det mesta av hjärnans återhämtning sker. Musklerna är kraftigt avslappnade, vi rör oss knappt alls, men vissa människor, framför allt män, börjar snarka. Det har gått ett par timmar sedan vi somnade och vi växlar upp till stadium 2 igen. Vi rör på oss och vaknar kanske några sekunder. Nu börjar kampen mellan den vanliga sömnen och nästa stadium, drömsömnen. (källa Sanofi Aventis)

26 REM-sömn Drömsömn - REMsömn Rapid Eye Movement Sleep (snabba ögonrörelser) utgör den klassiska drömsömnen. Den bör omfatta 20-25% av den totala sömntiden. Idag vet man att vi även drömmer under andra stadier, framför allt under stadium 2. Den återkommande REM-sömnen är dock viktig för att sömnen ska få fullgod kvalitet. Den har särskilt stor betydelse eftersom intryck och kunskaper från korttidsminnet till långtidsminnet överförs under den perioden. Musklerna slappnar av ännu mer och även om vi skulle vilja så kan vi inte resa oss nu. Fanns inte den spärren skulle vi kunna gå och leva ut våra drömmar, vilket skulle vara farligt. Andningen, hjärtfrekvensen och blodtrycket ökar. Vi hamnar på samma nivå som när vi är vakna, ibland högre. Förändringen kommer plötsligt och kan innebära en ökad risk för hjärtinfarkt vilket hänger ihop med vad vi drömmer. Blodgenomströmningen ökar i underlivet hos både män och kvinnor och män kan få erektion, utan att drömmen behöver handla om sex. Under REM-sömnen blir vi också kallblodiga (källa Sanofi Aventis)

27 Sömnproblem skadligt för hälsan För lite sömn kan leda till; koncentrationsproblem depressioner infektionskänslighet för tidigt åldrande och till och med allvarliga sjukdomar. Forskning visar att för lite sömn ökar risken för diabetes typ 2 (vuxendiabetes) och fetma. Vid sömnrubbningar aktiveras stresshormoner som i sin tur stör sockeromsättningen i kroppen. Utsöndring av tillväxthormon rubbas och halterna av leptin minskar. Leptin är ett hormon som har stor betydelse för aptitreglering. Lägre leptinhalter leder till ökat sug efter fet och söt mat.

28 Sömnstörning En vetenskaplig definition på sömnproblem är: Besvär minst varannan dag under en period av tre veckor. En sömnstörning kan vara: en förlängd insomningstid med mer än 45 minuter, flera uppvaknande som varar mer än fem minuter, för tidigt uppvaknande med mer än 60 minuter, eller en total sömnförkortning med minst 90 minuter. Dessutom ska man känna sig så trött dagtid att man inte klarar av jobb, fritid och familj för att det ska definieras som en sömnstörning.

29 Tuppluren, Powernap - en väl investerad halvtimme Vi bör unna oss en tupplur när vi känner oss trötta. Tuppluren bör vara högst 30 minuter. Till och med några minuters tupplur kan faktiskt göra att vi blir piggare. Stärker immunförsvaret, gör oss kreativare och piggare Är det tillåtet med powernap på ditt jobb? Varför? Varför inte? Framtiden?

30 Så får du en bättre sömn Sovmiljön Tyst: Minimera ljudnivån. Lågmält prat - 45 decibel - räcker för att väcka en sovande människa. Svalt: Sovrummet bör ha en temperatur mellan 13 och 18 grader. Mörkt: Ju ljusare miljö, desto svårare att sova och somna. Ljus har precis som ljud en väckeffekt. Omkring 9 procent av rumsljuset släpps igenom av slutna ögonlock. Monotoni: Nervsystemet reagerar på förändring, och därför är det viktigt med monotoni vid insomnandet. Jämför med hur svårt det är med koncentrationen vid bilkörning på en spikrak väg som saknar annan trafik och omges av en ändlös slätt. Sängen: Lagom mjuk och följsam, kroppsbredd plus 40 cm, kroppslängd plus 20 cm. Manglade lakan i naturmaterial. Sov gärna naken så håller du lättare temperaturen. Använd inte sängen till annat än sömn - och sex.

31 Ändra ditt beteende Stress: Ständig stress utan återhämtning påverkar hjärnan och sömnen ger inte längre den återhämtning den ska ge. Ha inte för många bollar i luften samtidigt - lär dig säga nej! Fysisk aktivitet: Motionera regelbundet, dock inte för sent på dagen. Mat: Undvik tunga måltider nära sänggåendet - matsmältningen håller dig vaken halva natten. En tom mage är heller inte bra för sömnen. Dryck och stimulantia: Alkohol ökar sömnigheten avsevärt men gör att du sover sämre. Undvik kaffe, coca-cola och starkt te, som innehåller uppiggande koffein. Oregelbundna tider: Nattliv, sena studier eller småbarnsvak gör att man sover på andra tider, vilket i sin tur gör att man har svårt att somna nästa kväll. Varva ner i tid: En till två timmar innan du ska sova, avsluta alla viktiga saker. Ägna sista tiden före sömnen åt tv, en bok eller småprat. Inget som anstränger hjärnan.

32 Självskattning sömn 1 är lika med ja eller mycket ofta medan 5 är lika med nej eller inte alls. Grönt är bra, rött är dåligt, och gult sådär. Fråga 6. Tar det lång tid för dig att somna? Fråga 7. Använder du receptfria medel eller receptbelagda mediciner för att somna? Fråga 8. Sover du dåligt? Fråga 9. Känner du dig trött när du vaknar, eller känner du dig trött under arbetsdagen? Fråga 10. Har du svårt att hålla dig vaken vid ratten eller i sociala sammanhang?

33 Alkoholmissbruk Exempel på varningstecken. - Spritlukt. - Koncentrationssvårigheter - bristande funktion på arbetet. - Tänjer på flextiden. Kommer för sent. Går tidigt. Tar längre pauser. - Upprepad korttidsfrånvaro och tillfällig frånvaro. - Skapar oro och irritation på jobbet rastlös, irriterad, nervös och nedstämd. - Gör bort sig på personalfester, kurser eller liknande. - Och det kan vara precis tvärtom, man sköter sig perfekt. Läkemedels- och narkotikamissbruk Utvecklas vanligtvis fortare. Blandmissbruk är vanligt. Varningstecknen kan vara samma som för alkoholmissbruk, dessutom: - Rödögdhet - Hyperaktivitet - Pupillförändringar Var uppmärksam på förändringar Beteendeförändringar kan vara tecken på missbruk. Prata med dina medarbetare. Det viktiga är att du reagerar och agerar. Du ska inte ställa diagnos.

34 Alkohol och droger Bry dig och gör det i tid Ju tidigare du agerar, desto större är möjligheten att lyckas Prata med din chef, eller chefens chef Ta hjälp av företagshälsovården, Länkarna, AA eller Alna

35 Självskattning alkohol 1 är lika med ja eller mycket ofta medan 5 är lika med nej eller inte alls. Grönt är bra, rött är dåligt, och gult sådär. Fråga 11. Du hittar ofta på ursäkter för att få dricka? Fråga 12. Du behöver dricka mer och mer för att nå samma effekt? Fråga 13. Du dricker dig ofta berusad? Fråga 14. När du bestämt dig för att bara ta ett glas blir det ofta mer än du tänkt dig? Fråga 15. Du erkänner inte ens för dig själv hur mycket du faktiskt druckit?

36 KOST Varför måste vi äta? energi byggstenar immunförsvar Varför äter vi? hunger gott lust tröst sällskap belöning Hur äter vi? snabbt slarvigt oregelbundet felaktigt bekvämt

37 Kost Fördelning mellan Fett olivolja, fet fisk, avocado, nötter Protein fisk, skaldjur, fågel, kött, ägg, bönor (Långsamma) kolhydrater fullkornspasta, fullkornsris, råris, mörkt rågbröd

38 Kost GI metoden går ut på att äta långsamma kolhydrater för att hålla blodsockret på en jämn och balanserad nivå Glykemiskt index, förkortat GI, är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger efter att du ätit ett livsmedel som innehåller kolhydrater. Ju snabbare blodsockret höjs desto högre GI värde. Livsmedel som innehåller fett och protein har inget GI värde Förenklat går GI metoden ut på hur lång tid det tar för livsmedlet du ätit att brytas ner i magsäcken och näringsämnena att komma ut i blodet. Du får en snabb eller långsam höjning av blodsockret beroende på vad du ätit.

39 BMI BMI är förkortning för Body Mass Index, kroppsmasseindex. BMI anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen BMI=kroppsvikt (kg) / (kroppslängd*kroppslängd (m) ). Exempel 85kg / 1,80m x 1,80m =???? 1,80x1,80=3,24 85 / 3,24 = 26,2 Vikt Män Kvinnor Underviktig <20 <18,6 Normalviktig 20,0-25,0 18,6-23,8 Överviktig 25,0-30,0 23,8-28,6 BMI kan bli missvisande om man t ex är: väldigt lång barn och ungdom väldigt muskulös Kraftigt överviktig Tabellen visar gränsvärden enligt WHO >30 >28,6

40 Midjemåttet mått på underhudsfett Det är inte fullt tillräckligt att mäta vikt i förhållande till längd. Fördelningen av fetman är en hälsorisk. Mät midjemåttet i omfång i centimeter kring naveln Ett sätt att se om man ligger i farozonen för hjärt- kärlsjukdomar och för tidig död. Mäns midjemått bör vara under 102 cm Kvinnors midjemått bör vara under 88 cm Källa: WHO

41 Bukhöjd mått på fett runt de inre organen i buken Nya forskningsrön visar att det heller inte räcker med att mäta midjemåttet utan nu ska man mäta bukhöjden. Det man mäter är mängden fett som är lagrat kring de inre organen i buken. Lägg dig på rygg, dra upp benen, lägg något på magen, vid naveln, linjal, tumstock eller liknande. Mät avståndet mellan föremålet och golvet. Mäns bukhöjd bör vara under 22 cm Kvinnors bukhöjd bör vara under 20 cm

42 Hur blir ett dåligt val bättre? Byt ut Frukostflingor, Cornflakes mot - musli och liknande Vitt bröd mot - surdegsrågbröd eller fullkornsbröd Vanlig pasta mot - fullkornspasta Klibbigt ris mot - långkornigt ris, råris eller fullkornsris Godis och chips mot - mörk 70% choklad, torkade aprikoser eller nötter Minska antalet potatisar och gräv i salladsbuffén

43 Enkla råd Först och främst måste Du välja en (1) metod. Oavsett metod så; välj den mat du tycker om ät lagom mycket mat (eller träna mer) fördela maten över dagen (frukost, lunch, middag) ät lagom mycket fett av bra sort ät fiberrik mat (gäller inte alla) ät minimalt med socker (sluta att dricka läsk)

44 Självskattning kost 1 är lika med ja eller mycket ofta medan 5 är lika med nej eller inte alls. Grönt är bra, rött är dåligt, och gult sådär. Fråga 16. Dricker du läsk till maten? Fråga 17. Fikar du, helst med något sött till kaffet? Fråga 18. Väljer du pommes frites, feta såser, vitt bröd, stekt potatis med mera till lunch? Fråga 19. Hoppar du över frukosten när du har bråttom? Fråga 20. Äter du snacks, godis, glass eller chips?

45 Hur är det på ditt jobb? Hälsofrämjande åtgärder idag? Framtiden, finns det några planer? Vad tycker du/ni vore det bästa att satsa på?

46 Tre grundstenar för återhämtning God sömn, 7-8 timmar (www.suntliv.nu, Motionera regelbundet och det bör vara roligt Ät bra mat som du tycker om.och det handlar om att hitta en balans i livet.

47 Erfarenheter av öppet kontor EON Banverket Alfa-Laval Arbetsförmedlingen Globen Försäkringskassan Östersund Spendrups Sveriges Radio P1 KPA Mälarenergi Prevent IVL Svenska Miljöinstitutet AB HTF Verket för Högskoleservice Föreningssparbanken IT Stadsarkivet Riksantikvarieämbetet Hyresgästföreningen CSN Sundsvall och Kiruna Tidningen Mitt I

48 Fysiska förutsättningar öppet kontor Att flytta till och arbeta i öppet kontor Ljud Möblering Förvaring Dagsljus Belysning Trivsel Aktivitetsstyrt arbetssätt

49 Ljud Verksamhetens art (90% personalkostnader 10 % övrigt) Antal kvadratmeter Möblering Material; tak, golv, skärmar, tyger, stoppade möbler Samtalsrum, konferensrum, telefonhytt, tysta stolar Jobba hemifrån, kundbesök, semester, osv. Alla är sällan där samtidigt

50 Oljud på kontor Ventilation Kopiator, fax, skrivare Telefoner Radio Stegljud, sorl, samtal utan mening, skratt Subjektiva upplevelser, vem säger vad, hårdrock eller klassisk musik Sammantaget stora risker för mental trötthet

51 Möblering Platta bildskärmar-andra bordsskivor Andra bordsskivor-andra möbleringsalternativ Sitta mot varandras ansikten Sitta med ansiktet mot någons rygg Sitta med ryggarna mot varandra Vad ska möbleringen syfta till

52 Förvaring Individuell förvaring Gruppförvaring Arkiv Höjder, materialval, ljudabsorbenter, placering

53 Dagsljus Allt mer vanligt med stora fönster, alla ska få dagsljus Ålder och individuella olikheter Skilja på direkt solljus och dagsljus Dagsljus in i bildskärmen Dagsljus i synfältet Utemarkiser, persienner, gardiner på fler skenor, vikgardiner

54 Belysning Kunna se och arbeta Skapa atmosfär Hälsoaspekt Olika krav i olika åldrar Tre olika grundprinciper: Downlights eller liknande mörkt tak Uppåt och nedåtriktat platsorienterat Enbart uppåt, eller delvis upp och ned ljus med bra bordslampa Belysa de få väggar som finns Olika typer av lysrörsfärg, LED belysning

55 Trivsel Skapa värme i arbetsmiljön Skapa trygghet Vacker miljö skapar vackra tankar Stoppade möbler, tyger, färger, belysning, andra möbler och möbleringssätt Detta kan leda till mindre stress = mindre ljudkänslighet Resolve

56 Resolve

57 Samspel med andra Inte ett flyttprojekt - en omorganisation ytterligare, men denna gång blev man av med rummet Utan eget rum, ingen dörr Man synliggörs Tappar sitt revir Kan inte själv bestämma när man vill vara tillgänglig och när man vill vara ostörd

58 Samspel med andra För att få det att fungera krävs delaktighet och därigenom skapas en ansvarskänsla Innan flytt, för och nackdelar, farhågor Under flytt Efter flytt, enkäter, fortlöpande arbete med spelregler Gruppen/erna, eller företaget skapar själva de spelregler för vad som ska gälla på respektive avdelning eller på företaget, inte konsulten utifrån

59 Spelregler Telefonkultur Skratt och spontana möten Vad är tillåtet, powernap, fötterna på bordet, surfa på nätet Hur signalera jag vill inte störas, hålla koncentrationen osv.

60 Sammanfattning Stress skapar ökad ljudkänslighet Mera ljud på arbetsplatserna Mera och högre ljud på gymmet, puben, restaurangen, hemma, bostadsområdet Ta ett personligt ansvar, säg till, acceptera inte Tystnad på arbetsplatsen-skapa oaser, tystnad på fritiden Får vi be om största möjliga tysssssstnad..

61 Självskattning ergonomi 1 är lika med ja eller mycket ofta medan 5 är lika med nej eller inte alls. Grönt är bra, rött är dåligt, och gult sådär. Fråga 21. Jag sitter största delen av arbetsdagen? Fråga 22. Jag blir irriterad om jag måste gå till en skrivare? Fråga 23. Jag har datormusen på höger sida om tangentbordet? Fråga 24. Jag jobbar oftast i samma arbetsställning? Fråga 25. Jag tycker att pausgympa är onödigt?

62 Självskattning träning 1 är lika med ja eller mycket ofta medan 5 är lika med nej eller inte alls. Grönt är bra, rött är dåligt, och gult sådär. Fråga 26. Brukar du strunta i att träna? Fråga 27. Tränar du sällan din kondition? Fråga 28. Hoppar du över stretching efter träning? Fråga 29. Undviker du aktiviteter som du vet är bra för hälsan? Fråga 30. Är du ofta trött och på dåligt humör?

Ergonomisk Arkitektur. ECCO Kontor

Ergonomisk Arkitektur. ECCO Kontor Ergonomisk Arkitektur ECCO Kontor SPV Att sitta Långvarigt sittande Bristande träning av skelett, leder, muskler Bristande aktivering av hjärta, lungor, kärl Minskad energiåtgång Störningar i mage &

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Gunnar Sundqvist. Arbetsmiljö. Swedish Agency for Government Employers

Gunnar Sundqvist. Arbetsmiljö. Swedish Agency for Government Employers Gunnar Sundqvist Arbetsmiljö Swedish Agency for Government Employers Innehåll Bakgrund arbetsmiljö Arbetsmiljön i statlig sektor 2009 Arbetsmiljölagen, systematiskt arbetsmiljöarbete Undersökning, fördelning

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Värt att veta... Nattarbete

Värt att veta... Nattarbete Värt att veta... Nattarbete De allra flesta människor arbetar dagtid. Några arbetar kvällstid eller på natten. Människan är anpassad för att vara vaken och arbeta under dygnets ljusa tid, det vill säga

Läs mer

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen

Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin. Den goda sömnen Karin Bengtsson Leg läkare, specialist allmänmedicin Den goda sömnen Varför behöver vi sova? Hjärnans återhämtning Laddar batterierna Fyller på energidepåer i cellerna Spolar rent - Eliminerar avfall.

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön

Kompis med kroppen. 5. Bra för mig bra för miljön Kompis med kroppen 5. Bra för mig bra för miljön 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, föräldern, syskon, tränare eller någon annan du känner om varför de tycker att man ska äta

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

SÖMN Fakta och praktiska tips

SÖMN Fakta och praktiska tips / SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förr i tiden drack svenskarna mycket

Läs mer

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005

Tid för återhämtning. En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen. Bib 2005 Tid för återhämtning En satsning för bättre hälsa i Väg & Banbranschen 1 Tid för återhämtning minskar i Väg och Ban-branschen Högre krav Konkurrens, Krav från beställare Mer skiftgång Mer nattarbete Dåligt

Läs mer

Melatonin, vårt främsta sömnhormon

Melatonin, vårt främsta sömnhormon SÖMN Varför sover vi? Sömn behövs för att kroppen och hjärnan ska få vila. Bearbeta intryck, återhämtning, Hjärnan stänger av alla vanliga tankeprocesser Det hjärnan slitit ut under dagen måste återställas.

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Antaget av kommunfullmäktige 2012-12-17, KF 243 Gäller från och med 2013-01-01 2 Vimmerby kommuns syn på skadligt bruk i arbetslivet Med alkohol avses i denna policy drycker med

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest Sömn Testa dina vanor - Hälsotest - Sömn Det här formuläret är ett test för sömnvanor. Finns det utrymme till förbättring eller är vanan tillräckligt hälsosam? I testet ges även

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga bland annat mat, fysisk aktivitet,

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Testa dina vanor Hälsotest

Testa dina vanor Hälsotest Testa dina vanor Hälsotest För barn och ungdomar Mat, Fysisk aktivitet och Sömn Testa dina vanor - Hälsotest Barn och ungdomar Här finner du tre olika hälsotester där du kan testa hälsosamma vanor - mat,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Självskattning av mental trötthet

Självskattning av mental trötthet Självskattning av mental trötthet Namn: Datum: Arbetar du? Ja/Nej Ålder: Med det här formuläret vill vi ta reda på hur du mår. Vi är intresserade av ditt nuvarande tillstånd, d.v.s. ungefär hur du har

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sova kan du göra när du är pensionär Återhämtning är mer än bara sömn Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller alla. Män, kvinnor, nattugglor, soffpotatisar och elitidrottare. Inte minst gäller det dem

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden

Sömnguiden. Den lätta vägen till bättre sömn. Helena Kubicek Boye Psykologic Sweden Sömnguiden Den lätta vägen till bättre sömn 1 Hej! Sömnproblem är 2000- talets folksjukdom. Dålig sömn går hand i hand med depression, ångest, oro, smärta, stress och även kroppsliga sjukdomar. Det har

Läs mer

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak.

Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad gäller mat, motion, alkohol och tobak. Hälsa Sjukvård Tandvård Livsstilsguide Din livsstil du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och upplever din hälsa påverkas av många faktorer. En stor del hänger ihop med din livsstil vad

Läs mer

BVC-rådgivning om sömnproblem

BVC-rådgivning om sömnproblem Centrala Barnhälsovården 2013-05-02 BVC-rådgivning om sömnproblem Förebyggande strategier för BVC-ssk: håll dig uppdaterad på hela familjens sömnvanor under första året uppmuntra föräldrarna att vänja

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Sova kan du göra när du är pensionär

Sova kan du göra när du är pensionär Sov gott! Sova kan du göra när du är pensionär Helt sant. Risken är bara att det blir det enda du orkar med. I alla fall om du inte tar det lite lugnt redan i dag. Utan sömn tar kroppen stryk. Det gäller

Läs mer

God natt och sov riktigt, riktigt gott.

God natt och sov riktigt, riktigt gott. God natt och sov riktigt, riktigt gott. Tips för dig som har problem med sömnen. 1 2 Vi har alla varit med om det någon gång. Det är alldeles omöjligt att somna. Man ligger och vrider och vänder på sig

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen.

Sömn. Trädgårdsgatan 11, 753 09, Uppsala. Tfn: 018 10 00 10 Prästgatan 38, 831 31 Östersund. Tfn: 063 554 20 44 www.stressmottagningen. Sömn Att vila är nödvändigt för att minska stresshormonerna i kroppen, för att stärka vårt immunförsvar och för att bygga upp de celler som brutits ner under dagens ansträngningar. Ändå sover vi allt mindre.

Läs mer

Tips från forskaren Sömn

Tips från forskaren Sömn Tips från forskaren Sömn Stressforskningsinstitutet Sömn Här listas forskarnas tips kring sömn, vilka yttre faktorer som påverkar den och hur man bäst undviker problem. Sociala medier och sömn Varför måste

Läs mer

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa?

oktober 6, 2013 Arbetstider + återhämtning = hälsa? Arbetstider + återhämtning = hälsa? Sammanfattning Genom medvetandegörande av faktorer som påverkar hälsa, kan vi via beteendeförändringar påverka densamma Riktad utbildning som har stora hälsoeffekter

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande

KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande KULEVA -hjälp Till hälsa och lärande Högstadiet - sömn h8-1 BILD 1 -Joel sover gott Är det någon som känner sig trött idag? Hur många har sovit dåligt i natt? Vet ni hur många timmars sömn ni behöver i

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

K Hur ser de t ut för dig?

K Hur ser de t ut för dig? Behandlingsguide K Hur ser de t ut för dig? arbetsbl ad (Kryssa för det som stämmer för dig) 1. Är du stressad eller orolig? Jag kan inte tänka klart ( Jag glömmer saker ( Jag har svårt att fokusera (

Läs mer

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Sömndagbok. Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag Vecka: Sömndagbok Jag gick och la mig klockan: Jag somnade efter ungefär. antal min Vaknade du under natten? Hur många gånger och hur länge var du vaken? Jag vaknade klockan: Måndag Tisdag Onsdag Torsdag

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Aptitreglering. Stress

Aptitreglering. Stress Aptitreglering Stress Aptiten styrs: Kortidsreglering start och slut Långtidsreglering upprätthåller kroppsvikten Fettvävens och hjärnan Insulin-Leptin Stress och det moderna samhället Jag arbetar från

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05

Vanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05 Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd

Läs mer

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Fixa studierna och må bra. Samtidigt. Susanne Evertsson, kurator susanne.evertsson@akademihalsan.se Telefonrådgivning av: Sjuksköterska, Psykolog/kurator Ergonom/sjukgymnast Enskilda samtal Medicinsk/psykiatrisk

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Visceralt fett - det onda fettet

Visceralt fett - det onda fettet Nu är det jul. Igen. Så var det jul igen då. Så mycket har hänt sedan förra julen men ändå känns det som det var alldeles nyss. Lite konstigt känns det också när julen blir så kort men vi hoppas att du

Läs mer

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1

Stress. Tieto PPS AH089, 2.1.3, Sida 1 Sida 1 Om stress enligt Bonniers lilla uppslagsbok Ett tillstånd där organismens jämvikt rubbats genom påfrestningar, särskilt psykiska. Avsöndringen av vissa hormoner ökas då, och aktiviteten hos olika

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Mat/näring Uppdrag 1

Mat/näring Uppdrag 1 Mat/näring Uppdrag 1 Ät minst tre saker under dagen som är bra för hjärnan. Tips: o Rågbröd o Gröt o Müsli o Fisk o Skaldjur o Kaffe o Färgrann frukt o Vinbär o Nässlor o Grönkål o Jordgubbar o Spenat

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Behandlingsguide Sov gott!

Behandlingsguide Sov gott! Behandlingsguide Sov gott! V älkommen till Primärvårdens gruppbehandling för sömnproblem! Denna behandling utgår från KBT kognitiv beteendeterapi, som är en behandlingsform som visat sig vara en effektiv

Läs mer

Hälsopunkt Stenungsund

Hälsopunkt Stenungsund Hälsopunkt Stenungsund om STRESS Hälsopunkt Stenungsund är ett samarbetsprojekt mellan Folkhälsorådet, 4S-förbundet, primärvården, apoteket och Stenungsunds bibliotek. Du hittar oss i Kulturhuset Fregatten,

Läs mer

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN

SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN SÖMN, VILA OCH ÅTERHÄMTNING I SKOLAN Till dig som arbetar i skolan med barn i årskurs F-5! Här kommer tips och idéer för en hälsovecka om sömn, vila och återhämtning. Vi hoppas att Ni under denna vecka

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Hälsa och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Hälsa och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Alkohol i Sverige Förut drack svenskarna mycket alkohol.

Läs mer

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet

Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn. Stressforskningsinstitutet Stressforskningsinstitutetets temablad En introduktion till sömn Stressforskningsinstitutet En introduktion till sömn Sömnen är viktig för hur vi mår och för att orka med att vara aktiv under dagen på

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

guide för goda levnadsvanor

guide för goda levnadsvanor guide för goda levnadsvanor dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga:

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Formulär för BARN 10-12 år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. A B I S Formulär för BARN 10-12 år Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten. Om du svarar på frågorna får du hoppa över de frågor

Läs mer

Om stress och hämtningsstrategier

Om stress och hämtningsstrategier Om stress och åter erhämtningsstrat hämtningsstrategier Av Christina Halfor ord Specialistläkare vid CEOS Att tala inför en grupp personer man inte känner är något som kan kännas obehagligt för de allra

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP

Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP Pedagogens manus till BILDSPEL 1 Åk 8 DIN VIKTIGA KROPP 1. Manus: Det första bildspelet i serien från QLeva handlar om hur du bäst tar hand om din kropp för att vara på topp. Sömnen är en viktig faktor

Läs mer

Banta med Börje del 4 VILA

Banta med Börje del 4 VILA Banta med Börje del 4 VILA Återkoppling till förra program: Förra programmet handlade om motion och Börje, med tittarna, har fått utmaning att börja promenera 10 min, samt öka den med 1 min varje dag och

Läs mer

Arbetstid & hälsa risker och lösningar

Arbetstid & hälsa risker och lösningar Arbetstid & hälsa risker och lösningar Författare; Göran Kecklund Att arbeta skift och natt innebär stora påfrestningar på hälsan, ökar risken för arbetsskador och felbehandlingar i vården. Skift och nattarbete

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Effekter av skiftarbete

Effekter av skiftarbete Skiftarbete, stress och sömn Konferens, Onsdag 2 oktober 2013, Universitetssjukhuset Örebro Göran Kecklund, Docent: Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg

Fakta Tips Frågor Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Må bra tips för nattarbetare Fakta Tips Frågor 2017-03-07 Anders Åkerlind, leg läkare, Vlg Cajsa Hjertstrand-Nyberg, hälsopedagog, Vlg Vad är må bra & hälsa för dig? Hur viktigt är det för dig att må bra

Läs mer

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting

Fallpreventivt arbete inom VLL. Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Fallpreventivt arbete inom VLL Cecilia Edström, Hälsoutvecklare, Västerbottens läns landsting Historik Bäst i Sverige på att falla! 2014 var det 1680 personer i Västerbotten, 65 år eller äldre, som föll

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer

Tack och lov finns det en enkel lösning på just den delen av problemet. Stäng av datorn och mobilen. Låt inte mobilen stå på ljudlös, då kommer Att mobilanvändandet går att koppla till sömnstörningar visar även en undersökning gjord i Bamberg. 7 Samma sak visade sig även i den undersökningen när försökspersonerna utsattes för en tusendel av det

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt.

viktigt att ta reda på vilken sorts huvudvärk du har för att kunna behandla den rätt. Ont i huvudet Att få ont i huvudet är något som drabbar alla då och då. Det kan bero på massor av saker, nästan alltid helt ofarliga. Om huvudvärken kommer ofta kan det handla om spänningshuvudvärk eller

Läs mer