Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi"

Transkript

1 P Sahlgrenska akademin VID GÖTEBORGS UNIVERSITET Institutionen för neurovetenskap och fysiologi EXAMENSARBETE I SJUKGYMNASTIK, poäng Fördjupningsnivå (C) poäng Titel: Effekter av ridterapi hos personer med långvarig nacksmärta. EXAMENSARBETE, poäng VT Författare: Sarah Haglund Leg. Sjukgymnast. Sammanfattning: Handledare: Ingela Marklund, MSc, doktorand, Leg sjukgymnast. Examinator: Maria Klässbo, med dr. forskningsledare, Leg sjukgymnast. Syftet med denna studie var att ta reda på om det hos patienter med långvarig smärta från nacke eller rygg, går att se skillnader i upplevelse av; smärtans intensitet och dess obehag, balans och smärtrelaterad rörelserädsla samt studera eventuell påverkan på dagliga aktiviteter efter genomgången ridterapi. Metod: Singel subject-experimental design (SSED) med A-fas i fyra veckor. Under interventionen, B-fasen fick fem kvinnor med långvarig nacksmärta i åldrarna - år tio behandlingar med ridterapi (/v) Smärta/obehag testades med Visual Analoge Scale (), balanstester som användes var Functional Reach (FR) och Rombergs balanstest. Dagliga aktiviteter skattades med patientspecifik funktionell skala (PSFS) och smärtrelaterad rörelserädsla med den svenska versionen av Tampa Scale for Kinesiophobia (TSK-SV) Statistisk signifikans analyserades med två standard deviation band analys. Resultat: Resultaten visade positiva förändringar av möjliga (%) varav var statistiskt signifikanta (%). Ingen förändring kring smärta kunde noteras hos fyra av de fem deltagarna. Alla fem förbättrade sin balans, fyra skattade lägre grad av besvär kring vardagliga aktiviteter och tre skattade mindre grad av smärtrelaterad rörelserädsla. Slutsatser: Ridterapi, använd som i denna studie, kan vara ett effektivt sätt att förbättra balansen och påverka graden av aktivitetsbegränsningar samt minska smärtrelaterad rörelserädsla hos personer med långvarig smärta från nacken. Nyckelord: kronisk smärta, smärtupplevelse, aktivitetsbegränsning, smärtrelaterad rörelserädsla, kinesiofobi, postural kontroll, balans, bålstabilitet. GÖTEBORG UNIVERSITY Institute for neuro scince and physiology/fysioterapi Besöksadress: Arvid Wallgrensbacke: hus, Postadress: Box, SE Göteborg, Sweden Tel + () Fax + () E-post

2 Sahlgrenska Academy at GÖTEBORG UNIVERSITY Spring Institute for Neuroscience and Physiology/Physiotherapy THESIS, credits RESEARCH PROJECT IN PHYSIOTHERAPY, credits Advanced level (C) credits Title: Effects of therapeutic riding for people with persistent neck pain. Author: Sarah Haglund RPT Supervisor: Ingela Marklund MSc, RPT Examiner: Maria Klässbo PhD Research tutor, RPT Abstract The aim of this study was to investigate the effects of therapeutic riding regarding pain-intensity and unpleasantness, balance, daily activities and pain related kinesiopobia among patients with persistent low back pain or pain from the neck. Method: A single subject design (SSED), AB design was used. The study involved five women between and years of age. The baseline (A) lasted four weeks. During the intervention (B) the participants received treatment of therapeutic riding once a week for weeks. Pain-experience was measured with Visual Analogue Scale (), balance with; Functional Reach (FR) and Rombergs test. Daily activities were measured with Patient Specific Functional Scale (PSFS) and for evaluation of pain related kinesiophobia the Swedish language version of Tampa Scale for Kinesiophobia (TSK-SV) were used. Result: The results showed improved variables of possible (%). Of these, improvements were statistically significant (%). No change in pain experience was seen in four out of five participants according to. All five showed improvement in balance, four rated less problems with daily activities and three showed less kinesiophobia. Conclusions: Therapeutic riding, like in the present study, can be an efficient way to improve balance, facilitate daily activities and to influence different occurrence of pain related kinesiophobia among patients with persistent pain fom the neck. Keywords: equine assisted therapy, hippotherapy, neck pain, chronic pain, pain experience, balance, daily activities and pain related kinesiophobia GÖTEBORG UNIVERSITY Institute for neuro scince and physiology/fysioterapi Besöksadress: Arvid Wallgrensbacke: hus, Postadress: Box, SE Göteborg, Sweden Tel + () Fax + () E-post

3 Bakgrund Ridterapi Redan i antikens Grekland användes ridning som terapiform. Läkekonstens fader Hippokrates nämner att ridning är muskelstärkande och konditionsbefrämjande. Under medeltiden likställdes övningar till häst med massage och det sas att ridningen fick patienterna att känna sig bättre till mods. På -talet rekommenderades ridning för att upprätta och vidmakthålla hälsa (). Ridterapi avser ridning som individuellt anpassad terapi: fysisk och/eller social, under ledning av sjukgymnast, arbetsterapeut, speciallärare eller psykolog (). Studier av personer som deltagit i ridterapi visar att den upplevs stärkande för självförtroendet och bidrar till en positiv upplevelse av den egna förmågan (). Att via sin kropp kommunicera med hästen kan minska känslan av att vara begränsad i många situationer. Ridterapi i Sverige har funnits sedan - talet då Kristina af Geijerstam anordnade ridning för polioskadade barn. Terapiformen har successivt utvecklats och ger personer med neuromuskulära sjukdomar eller skador bra träning med väldokumenterade effekter (). I Sverige är det ovanligt att smärtpatienter erbjuds ridning som terapi. I våra grannländer Norge, Finland och Holland likställs ridterapi med annan form av träningsbetonad intervention till exempel bassängträning. I dessa länder kan patienter få tillgång till ridterapi till ett subventionerat pris motsvarande kostnad för annan sjukgymnastisk behandling. I vissa fall krävs läkarremiss (, ). Målsättningen med ridterapi kan variera kraftigt. Här följer några olika behandlingsmål: träning av balans, koordination, rörlighet, styrka och uthållighet (, ) ökad kroppskännedom (,), reglering av fysisk och psykisk spänning () få en möjlighet att vara modig och utveckla sin inre styrka, att styra situationen, träna på att göra aktiva val (, ) träna tydlighet/konsekvens och samspel i verbal- och ickeverbal kommunikation (). Möjligheten att variera och stegra svårighetsgraden i ridningen sker genom: val av häst (storlek, steglängd, lynne) (, ) tempoväxlingar och varierad svårighetsgrad av ridvägar, gångarter, skritt, trav och galopp (, ) genom att inta olika positioner på hästryggen; Detta för att aktivera olika posturala muskler kring såväl, bäcken, höfter, bröstrygg, skuldror och nacke () nyttja olika utrustningar; stigbyglar, sadlar med olika stöd och handtag, mm (, ) använda olika gymnastiska övningar som innefattar att sträcka sig åt olika håll, fånga olika saker detta stimulerar bålrotation, förhållande till mittlinje och tränar stabiliserande bålmuskulatur () Inom psykiatrin har ridterapi använts i begränsad omfattning. Från -talet och framåt har det dock publicerats flera studier för olika psykiatriska störningar så som ätstörningar, psykotiska sjukdomar, depressioner och aggressivtbeteende. Studierna visar resultat som bland annat ett mer normalt ätbeteende, större ansvar och kontroll för sin egen situation, bättre kroppskännedom, ångestreducering, stigande självkänsla, mer positiv självbild samt bättre förmåga att kommunicera (). Ridterapi är en behandlingsform som kräver stora resurser och det är därmed viktigt att belägga terapins verkan rent kliniskt. Vid Universitetssjukhuset i Örebro har fem sjukgymnaster utvärderat ridterapi för personer med multipel scleros (MS) (). Resultaten blev positiva, hela tio av elva patienter blev på något sätt bättre efter ridterapin, men balansen var utan tvekan det som förbättrades mest. Av de elva patienterna med MS hade åtta fått bättre balans. När det gällde smärta och muskelspänning fick patienterna dagligen skatta upplevelsen. Av de sju patienter som hade smärta, kände tre att de fick smärtlindring av ridterapin. Ungefär lika många skattade att de hade fått mindre spänning i sina muskler.

4 Smärta Smärta i ländrygg och nacken är mycket vanligt förekommande. Ländryggssmärta drabbar upp till procent av Sveriges befolkning någon gång i livet och nacksmärta upp till procent. Forskare och kliniker kan sällan förklara varför eller hur smärtor i ländryggen eller nacken uppstår, om de är akuta och övergående eller om de kommer att kvarstå som kroniska besvär. Detta försvårar behandlingsmöjligheterna, men det går att lindra symtom och hjälpa dessa patienter att finna andra strategier trots sin smärta (). Smärta som pågått mer än tre månader betecknas som långvarig och personer som haft ont länge brukar ofta utveckla fler symtom så som sömnbesvär och/eller smärta från andra kroppsdelar. Det är även vanligt att inskränkningar och problem i det dagliga livet uppstår, som exempel social isolering på grund av sjukskrivning, ekonomiska problem och svårigheter att klara av hushållsuppgifter då dessa kan leda till ytterligare smärta (). Centralt för smärtan är att den upplevs individuellt. Det är en känsloförnimmelse som är svår att utvärdera (). Idag är det vedertaget att psykologiska faktorer betyder mycket för hur vi upplever och hanterar smärta. Detta förklarar varför det i forskningssammanhang är svårt att utvärdera förändringar av smärtupplevelse på gruppnivå (). Det finns växande bevis för att patienter med ont i ryggen/nacken besväras mer av smärtrelaterad rörelserädsla än av själva smärtan i sig (). Turner () föreslår en trestegsmodell för att inom primärvården arbeta med begreppet smärtrelaterad rörelserädsla. Steg innebär att läkaren eller sjukgymnasten mäter fenomenet kinesiofobi med exempelvis Tampa Scale for Kinesiophobia, TSK SV (). Om man finner i sin utredning att personen har smärtrelaterad rörelserädsla är andra steget att undervisa/förklara vad detta innebär och till sist som tredje steg utmana patienten att våga utsätta sig själv för rörelser/träning som till en början utlöser rädslan och en trolig förändring av smärtupplevelsen. För en rädd patient är det mycket mer värdefullt att få faktiska upplevelser av att det blir eller inte blir som han/hon befarade jämfört med att enbart få det förklarat för sig (). Konfrontationen kan minska rädslan över tid, medan undvikande av rörelse snarare upprätthåller såväl smärtan som rädslan (). Sjukgymnaster riktar allt mer uppmärksamhet åt rygg- nackpatientens förmåga att stabilisera sin rygg/nacke. Det system som hjälper oss att stabilisera vår ryggrad kan förenklat beskrivas som tre undersystem som fungerar tillsammans: Det passiva muskuloskeletala systemet som inkluderar kotorna med deras facettleder, diskarna mellan kotorna, de spinala ligamenten, ledkapslarna samt det passiva mekaniska stödet från multifiderna. Det aktiva muskuloskeletala systemet som fungerar som stabilisatorer när det aktiveras. Samt det neurologiska kontrollsystemet som fungerar tack vare olika neuroreceptorer som ger hjärnan feedback på positionering. När dessa system fungerar tillsammans ger det ett stabiliserande stöd för ryggraden under varierande krav så som statiska positioner, tunga lyft och balansakter. Sjukgymnaster kan ordinera träning av globala stabilisatorer, till exempel mag- och ryggmusklerna M. Rectus Abdominis, som utgör en länk mellan bäckenet och bröstkorgen, men även träning för att stärka M. Transversus Abdominis och multifiderna som på lokal nivå kontrollerar graden av segmentell rörelse och därmed är hållningsmuskler (). Patientens egen förmåga att känna sin kropp och sin inre balans kan tränas på många sätt. Basal kroppskännedom är en metod som utvärderats och visat sig ha bra evidens för detta ändamål (). Det finns få eller inga mätinstrument som mäter den lokala posturala kontrollen beskrivna i litteraturen. Vanligt är därför att sjukgymnaster utvärderar balans. Det är mycket att ta hänsyn till som sjukgymnast då man möter patienter som lider av långvarig smärta från nacke eller rygg. Många funktioner och symtom som sjukgymnaster ofta undersöker och behandlar har helt utelämnats i denna studie. Ridterapin med sin mångfacetterande påverkan skulle kunna vara ett behandlingsalternativ för personer med långvarig nack/ryggsmärta. Eftersom det i dagsläget saknas vetenskaplig evidens inom ämnet är detta ett steg i att utvärdera effekter av ridterapi för patienter med långvarig smärta.

5 Syftet med denna studie var att ta reda på om det hos patienter med långvarig smärta från nacke eller rygg, går att se skillnader i upplevelse av, smärtans intensitet och dess obehag, balans och smärtrelaterad rörelserädsla (kinesiofobi) samt studera eventuell påverkan på dagliga aktiviteter efter genomgången ridterapi. Metod En single-subject experimental design (SSED) med AB-formation valdes. SSED innebär upprepande mätningar av beroende variabel. Varje deltagare utgör sin egen kontroll och studeras var för sig. A- fasen är kontrollfas/baslinjefas och B-fasen är interventionsfas. Baslinjen beskriver dels omfattningen av patientens problem innan interventionen startas, men framför allt visar den baslinjens trend. Med trend menas tendensen för mätvärden att öka eller minska systematiskt i tiden. Om trend saknas, det vill säga om baslinjen varken visar ökning eller minskning utan ligger horisontellt (eventuellt med dagsvariationer som synes återkomma) under A-fasen, är det lättare att utvärdera om förändringar i B- fasen beror på interventionen. Tre mätningar i varje fas är ett minimum för att kunna dra några slutsatser (). Procedur Projektansvarig gav informationsmaterial om studien till kollegor i grannkommunen, där hela studien genomfördes, för rekrytering av deltagare till studien. Sjukgymnasterna som där arbetar inom primärvården informerades om inklusionkriterierna: patienter med långvarig smärta (mer än tre månader) från nacke eller rygg med behov av stabiliseringsträning och eller hållningskorrigering samt med trolig smärtrelaterad rörelserädsla. Ett -tal patienter fick skriftlig information innehållande bakgrundsfakta kring såväl smärta som ridterapi, studiens övergripande syfte samt en kortfattad beskrivning av vilka tester som ingick. De som fann studien intressant och eventuellt ville deltaga välkomnades till ett möte där ytterligare projektinformation gavs. Fem kvinnor kom på mötet. Efter information och möjlighet att ställa frågor valde dessa fem att ge sitt samtycke till deltagande i studien, som därmed påbörjades med mätningar och besvarande av enkäter. Deltagandet i studien var helt frivilligt och deltagarna informerades om att de när som helst kunde avbryta sin medverkan utan att det skulle påverka framtida omhändertagande på sjukgymnastiken. En sammanställning av deltagarna går att studera i tabell. Deltagarna kodades och en oberoende testledare utförde samtliga tester i både A- och B-fas. Projektansvarig har således inte haft inblick i testprocedur, resultat eller val av vardagliga aktiviteter som utvärderades under studiens gång. A-fasen pågick i fyra veckor med fyra testtillfällen. Vid de tre första testtillfällena gjordes testerna i sjukgymnastikens lokaler och vid det fjärde tillfället i Ridklubbens lokaler före ridningen. Studiens B-fas innefattade ridtillfällen, med veckas mellanrum. Frågor kring smärtupplevelsen, skattning av vardagliga aktiviteter och samtliga balanstester genomfördes före uppsittning på häst. B-fasens sista testtillfälle utfördes före avslutande uteritt som ej ingick i studiens intervention. Samtliga tester under B-fasen utfördes i Ridklubbens lokaler och varje testtillfälle tog - minuter/deltagare. Mätmetoder Tampa Scale for Kinesiophobia, (TSK-SV) Fenomenet smärtrelaterad rörelserädsla mättes med den svenska översättningen av TSK-SV (). Detta frågeformulär innehåller påståenden som patienten får rangordna om hon eller han håller med om eller ej. Svaren ges i en - gradig skala där innebär att man inte alls håller med och att man håller med helt. Poängen från svaren summeras. Summan kan som minst vara och som högst vara. Resultat runt - anses vara hög grad av smärtrelaterad rörelserädsla. Mätfelet är beräknat till tre vilket betyder att förändringar på mer tre anses vara signifikanta (). Denna enkät besvarades av deltagarna vid två tillfällen, vid första mättillfället i A-fasen och vid sista mättillfället i B-fasen. Följande information och instruktion gavs till deltagarna: Vid första och sista mättillfället kommer du även att få fylla i en enkät som handlar om din syn på rörelse.

6 Tabell Sammanfattning av deltagarna och de olika variabler som utgjorde inklusionskriterier. Deltagare Kön Ålder Smärtans lokalisation och duration. Rörelserädsla (TSK SV) A-fas kvinna år Nacke, mer än år / kvinna år Nacke, drygt år / kvinna år Nacke, - år / kvinna år Nacke, - år / kvinna år Nacke, cirka år / Patientspecifik funktionell skala (PSFS) PSFS användes för att studera två vardagliga aktiviteter som respektive patient ansåg sig ha problem med. PSFS har oberoende av varandra översatts från engelska till svenska och använts av tre sjukgymnaster vid tre olika universitet i Sverige (Ewa Roos, Lunds universitet; Catharina Broberg, Göteborgs universitet och Eva Johansson, Uppsala universitet). Efter att ha blivit varse att det fanns tre något olika versioner uppnåddes konsensus mellan de tre översättarna om en gemensam svensk version av PSFS (). Vid första tillfället får deltagaren beskriva två viktiga aktiviteter som hon har problem att utföra eller inte kan utföra alls på grund av hennes smärtrelaterade besvär. Dessa aktiviteter listas och därefter visas en skattningsskala (horisontell) från som betyder kan inte utföra aktiviteten, till som betyder kan utföra aktiviteten obehindrat eller som före skadan/sjukdomen. Dessa aktiviteter graderades vid samtliga testtillfällen i båda faserna. Deltagarna har inte sett föregående mätvärde vid skattningstillfället. Så här presenterades mätmetoden för deltagarna: Jag vill be dig beskriva två viktiga aktiviteter som du har problem med att utföra eller inte kan utföra alls på grund av dina smärtor/besvär från nacken eller ryggen. Dessa aktiviteter kommer du att tillfrågas om varje vecka under studiens gång. Det är därför viktigt att välja aktiviteter som du kommer att behöva göra eller försöka göra under hela våren. Skriv ner dessa två aktiviteter så att vi vet vad vi skall fråga dig om när vi ses. Visual Analog Scale () Smärtintensitet och hur obehaglig smärtan upplevs värderades med hjälp av (). Dessa skattningar har utförts vid samtliga testtillfällen i båda faserna. Deltagarna har inte sett föregående mätvärde vid skattningstillfället. Följande information och uppmaning fick deltagarna: Du kommer även att tillfrågas om hur du upplevt din smärta den senaste veckan. Jag vill att du försöker skilja på smärtans intensitet, ( hur ont det gör) och hur obehaglig du upplever smärtan. Hur intensiv har din smärta varit den senaste veckan? Ringa in en siffra. - Hur obehaglig har du upplevt smärtan den senaste veckan? Ringa in en siffra. - Skärpt Romberg och Functional Reach, (FR) För att bedöma den posturala kontrollen så har två fysiska tester utförts. Skärpt Romberg () innebär att deltagaren placerar sin ena fot direkt framför den andra som på linje, därefter placeras armarna i kors på bröstet och personen uppmanas att blunda och tidtagning startas. När deltagaren öppnade ögonen, tappade balansen eller utförde kompensatoriska rörelser stoppades tidtagningen. Testet utfördes med höger fot fram en gång och med vänster fot fram en gång. Därefter testades maximal framåtsträckning i stående, FR (). Deltagaren står i detta test utan stöd med sidan intill en vägg där en linjal har satts upp i personens axelhöjd. Deltagaren lyfter så sin arm framåt till º med rak armbåge och knuten hand. Ett första mätvärde noteras från det ställe på linjalen som är i höjd med personens tredje metacarpalben. Hon uppmanas därefter att sträcka sig så långt framåt med utsträckt arm som möjligt, utan att tappa balansen, och ett nytt mätvärde noteras. FR definieras som skillnaden mellan de två mätvärdena. Deltagaren får göra tre testomgångar. FR anges i cm och är det medelvärde som beräknas mellan de tre testomgångarna. Följande information kring dessa båda balanstester gavs

7 till deltagarna: Du kommer att få göra två balanstester varje gång. Dels att stå med benen tätt ihop eller i linje (som på lina) med armarna korslagda på bröstet. I denna position ombeds du blunda. Testledaren kommer att ta tid på dig och du får tre försök per gång. Klockan stannas då du vinglar eller tar ett steg undan. Det andra balanstestet går ut på att se hur långt du kan luta dig framåt utan att tappa balansen. Testledaren kommer att mäta via en linjal på en vägg. Du står med fötterna ihop och med din dominanta arm rakt fram, därifrån lutar du dig framåt så långt du kan. Interventionen Ridterapin genomfördes på lokal ridklubb under veckor, vid samma tid och veckodag, med fem deltagare fördelades på två grupper, tre i första gruppen och två i den andra. Vid uppsittning har deltagarna stått på ramp och därifrån klivit över till hästryggen med stöd av ledare/ridterapeut. All ridning i denna studie har skett med ledare vid hästens sida. Deltagarna har med ytterst få undantag ridit samma häst varje gång. Varje ridtillfälle har varat i minuter med följande disposition: De första minuterna var inriktade på avspänning, inkännande av den egna kroppen och hästens rörelser och dess effekter i den egna kroppen. Under dessa inledande minuter ombads deltagarna blunda och följa ridterapeutens uppmaningar. Dessa övningar stegrades i svårighetsgrad allt eftersom deltagarna gav sitt bifall. Därefter följde minuter aktiv ridning med ridvägar som gav deltagarna uppgift att styra såväl färdväg som tempo. Övningarna kunde vara att rida slalom mellan koner, göra halt på bestämd punkt eller att de själva fick planera och genomföra olika ridmoment som på så vis tränade samspelet häst/ryttare men även ridterapeut/deltagare, kommunikation, ledarskap och verkställande av planerad aktivitet. Avslutningsvis genomfördes några gymnastikövningar till exempel att stå upp i stigbyglarna, luta sig fram, vrida sig från sida till sida och sträcka armarna mot taket. Dessa övningar tränade såväl bålmuskulatur, balans och inte minst mod. Avsittning skedde vid ramp eller mitt i ridhuset beroende på önskemål och behov hos deltagarna. Resultatanalys Visuell inspektion av grafiskt framställda (plottade) data utgjorde den första delen i analysen. För att bedöma om det fanns ett serieberoende mellan mätpunkterna gjordes stickprovs tester av autokorrelation (). Stickproverna valdes från varje deltagare och från alla valda mätmetoder där medelvärde kan beräknas. Stickproven visade en icke signifikant autokorrelation av B-fasens mätvärden, vilket gjorde det möjligt att välja två standard deviation band analys (). Den metoden innebär att medelvärdet och standardavvikelsen beräknas under baslinjefasen. Medelvärdet plus två standarddeviationer ( sd) och medelvärdet minus två standarddeviationer ( sd) ritas in som två linjer i interventionsfasen och den yta som linjerna innesluter (band) representerar mätintervallen som interventionsfasens resultat bör hamna inom om ingen behandlingseffekt finns. Studiens resultat redovisas i diagramform där de horisontella linjerna representerar medelvärdet + eller sd. För resultat som medför en positiv förändring genom ökat antal sekunder eller centimeter och högre poäng där används medelvärdet + sd. Vid en positiv förändring som medför lägre skattning används medelvärdet - sd. När två efterföljande resultat under interventionsfasen hamnar på eller utanför -sd band anses en signifikant skillnad motsvarande p<. finnas mellan baslinjen och interventiosnsfasen (). För bästa möjliga visuella inspektion är skalorna i diagrammen för de olika testerna ej lika. Variationerna mellan deltagarna är allt för stora och en standardskala är av mindre betydelse då varje deltagare utgör sin egen kontroll. Såväl PSFS och ger svar i ordinalskalenivå på vilka man ej kan beräkna medelvärden. De resultaten har trots detta bearbetats på ovan beskrivna sätt. I denna studie har gränsvärdet för vad som anses vara hög grad av smärtrelaterad rörelserädsla satts till mätt med TSK-SV. Om värdet på TSK-SV sänkts med tre poäng eller mer har förändringen bedömts som statistiskt signifikant. Studien är godkänd av Etikprövningsnämnden i Uppsala Dnr /.

8 Resultat Deltagare Deltagare har deltagit i samtliga testtillfällen och ridtillfällen. Såväl upplevelsen av smärtans intensitet som dess obehag har förbättrats statistiskt signifikant (Figur, ). -skattningar för dessa båda variabler visar stabilitet i A-fasen och en tydlig trend i B-fasen det vill säga smärtan har minskat. Smärta intensitet Deltagare Smärta obehag Deltagare Figur &. Smärtans intensitet och upplevt obehag under den senaste veckan, skattat från -. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen standard deviationer. Skärpt Romberg visar relativt stabila värden i A-fasen, (Figur, ) men kraftigt varierande utfall under B-fasen. Inga slutsatser kring dessa data kan fastslås. FR har ett avvikande högt testresultat i A-fasen (Figur ). En trend kan visuellt ses i B-fasen men resultaten når ej upp till signifikant förbättring. Romberg Hö fram Deltagare Romberg Vä fram Deltagare Figur &. Skärpt Romberg mätt i sekunder. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfällen = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Functional Reach Deltagare Centimeter Figur. Functional Reach mätt i centimeter. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Vardagliga aktiviteter mättes med PSFS. Deltagare valde att utvärdera, Att vrida huvudet och titta bakåt när hon backar bilen =PSFS, och att skala potatis = PSFS. Båda dessa aktiviteter har påverkats i positiv riktning under interventionsfasen. Stabila värden i A-fas och statistiskt signifikanta förbättringar under B-fas noteras (Figur, ).

9 - PSFS Deltagare Att vrida huvudet och titta bakåt när man backar bilen. - PSFS Deltagare Att skala potatis. Figur &. Patientspecifik funktionell skala, mått på i hur stor grad valda vardagliga aktiviteter påverkas -. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Rörelserädsla förelåg i hög grad i A-fasens inledning med TSK-SV värde på. Efter avslutad intervention var summan vilket är en statistiskt signifikant förbättring. Deltagare Deltagare har två frånvarotillfällen i B-fasen. Tillfälle ett på grund av sjukdom och tillfälle fem då hennes arbetssituation inte gav möjlighet att delta. Vid -skattningar kring upplevelse av smärtans intensitet och dess obehag noteras inga stabila värden i A-fasen. Likaså B-fasens värden har stora differenser (Figur, ). Således kan inga förändringar påvisas. Smärta intensitet Deltagare Smärta obehag Deltagare Figur &. Smärtans intensitet och upplevt obehag under den senaste veckan skattat från -. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen standard deviationer. Skärpt Romberg gav utfall som vid tre tillfällen var så höga att testledaren valde att stanna klockan (Figur, ). Däremellan var vissa testvärden låga. Detta gjorde att beräkningar i A-fasen omöjliggjordes. Grafer visas rent visuellt och inga slutsatser kan dras utifrån plottade data. FR har en stabil A-fas, interventionen har påverkat utfallet då man ser en positiv trend dock ej så markant att statistisk signifikans uppstår (Figur ). Romberg Hö fram Deltagare Romberg Vä fram Deltagare Figur &. Skärpt Romberg mätt i sekunder. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle -.

10 Functional Reach Deltagare Centimeter Figur. Functional Reach mätt i centimeter. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Vardagliga aktiviteter, skattades med PSFS. Deltagare valde att utvärdera; Att jogga = PSFS. Här noteras stabila värden i A-fas och i B-fas utan trend, interventionen har ej påverkat hennes förmåga att jogga. Den andra valda aktiviteten var att skala potatis= PSFS. Varken i A-fasen eller i B-fasen noteras stabila värden (Figur, ). Att utplottade data hamnar inom bandet för sd uppåt respektive nedåt tolkas som att interventionen inte påverkar denna variabel. - PSFS Deltagare Att jogga. - PSFS Deltagare Att skala potatis. Figur &. Patientspecifik funktionell skala, mått på i hur stor grad valda vardagliga aktiviteter påverkas -. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Rörelserädsla skattades med TSK-SV och värdet var i inledande A-fas / och i slutet av B-fasen /. Dessa data tolkas som oförändrad grad av smärtrelaterad rörelserädsla. Deltagare Deltagare var sjuk vid tredje testtillfället i interventionsfasen. Smärtans intensitet och upplevelsen av obehag skattades med (Figur, ). Den visuella analysen tyder på förbättring, men ej statistiskt signifikant. Smärta intensitet Deltagare Smärta obehag Deltagare Figur &. Smärtans intensitet och upplevt obehag under den senaste veckan skattat från -. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen standard avvikelser.

11 Skärpt Romberg visade statistiskt signifikant förbättring med såväl höger som vänster fot fram (Figur, ). FR grafen visar förbättringstrend, dock ej statistiskt signifikant (Figur ). Romberg Hö fram Deltagare Romberg Vä fram Deltagare Figur &. Skärpt Romberg mätt i sekunder. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfällen = medelvärdet i A-fasen + sd. Functional Reach Deltagare Centimeter Figur. Functional Reach mätt i centimeter. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Deltagare valde att utvärdera, att sitta på en stol = PSFS och att vrida på huvudet när hon backar bilen = PSFS. Båda dessa variabler har förbättrats statistiskt signifikant (Figur, ). Stabila värden noteras i A-fasen och en tydlig trend i B-fasen. - PSFS Deltagare Att sitta på en stol. - PSFS Deltagare Att vrida på huvudet då hon backar bilen. Figur &. Patientspecifik funktionell skala, mått på i hur stor grad valda vardagliga aktiviteter påverkas -. A-fas mättillfälle - och B-fas mättillfälle = medelvärdet i A-fasen + standard deviationer. Rörelserädsla skattades med TSK-SV och värdet var i inledande A-fas / och i slutskedet av B- fasen /. Dessa värden indikerar inte hög grad av rörelserädsla. Förändringen noteras inom spannet för mätfel som är poäng. Deltagare Deltagare har varit borta vid två tillfällen under B-fasen, sjukdom vid tillfälle och semesterresa vid tillfälle. Mätningar av smärtans intensitet och upplevelsen av obehag har skett med (Figur, ). Båda dessa grafer är stabila i såväl A-fas och B-fas utan påverkan från interventionen.

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Kardiovaskulära Vårmötet XIVSvenska 25-27 april, 2012, Stockholm Maria Bäck, Göteborg Rörelserädsla Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering? Sahlgrenska Akademin, Institutionen för Medicin, Göteborgs

Läs mer

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander

Ridterapi. Leder den även till ökad fritidsaktivitet. Författare: Karin Syk Zackrisson. Handledare: Staffan Norlander FoU-Centrum Sektionen för allmänmedicin (AmC) Ridterapi Leder den även till ökad fritidsaktivitet Författare: Karin Syk Zackrisson Handledare: Staffan Norlander Projektredovisning 1:2007 FoU-Centrum/CKFD

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

Träningsprogram med fitness training ball

Träningsprogram med fitness training ball Träningsprogram med fitness training ball Instruktioner inför träningen Alla övningar bör påbörjas i den korrekta utgångsställning som beskrivs vid varje övning. Om det inte är möjligt bör du vänta med

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29

Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen Smink Susanne Persson Modell Pernilla Blomquist. Fitness Magazine 08 08 29 TESTA MULTI- TRÄNING! Att styrketräna behöver inte betyda maskiner och tunga vikter. I månadens program testas kroppens funktionalitet. Och vi lovar du blir svettig! Program José Nunez Foto Mikael Gustavsen

Läs mer

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien

Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Träningsprogram för patienter i IVAS-studien Syftet med träningsprogrammet är att bibehålla/öka rörlighet och förbättra sensomotorisk kontroll. Sensomotorisk kontroll definieras som förmågan att utföra

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det?

Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Nack- och ryggrehabilitering - hjälper det? Eva Kristoffersson Leg läk, spec allm med Företagsläkare Lunds Kommun Handledare: Britt Larsson Leg läk, spec yrkes- och miljömed Yrkes- och miljömedicinska

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Keele StarT Back Screening Tool

Keele StarT Back Screening Tool Keele StarT Back Screening Tool Svensk version Carola Be)en, Leg. Sjukgymnast, MSc, Specialist OMT Ins>tu>onen för Samhällsmedicin och rehabilitering Sjukgymnas>k Ländryggssmärta Vanligt problem i befolkningen

Läs mer

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE

SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR ARE SKADEFÖREBYGGANDE TESTER FÖR FOTBOLLSSPEL SSPELARE ARE Annica Näsmark har på Svenska Fotbollförbundets medicinska utskotts uppdrag utarbetat tips för testning av muskelstramhet och funktion hos fotbollsspelare.

Läs mer

Seniorsportutrustning

Seniorsportutrustning Seniorsportutrustning från Lappset Övningar Träning är viktigt för att vi ska fungera i vardagen, både för unga och gamla. Med stigande ålder försämras framför allt balansen men vi blir även stelare i

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14

FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 REHABILITERINGSPROGRAM VID FRÄMRE KNÄSMÄRTA (PATELLOFEMORALT SMÄRTSYNDROM) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka cirkulationen av ledvätska

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1.

AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING METOD. Figur 1. REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUTA OCH KRONISKA HÄLSENEBESVÄR AKUT/INLEDANDE FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all provocerande

Läs mer

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD)

Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Arbetslivsinriktad rehabilitering för nackskadade (WAD) Sedan 1990 talets början har Mälargården mottagit nackskadade för rehabilitering och har

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage

Neurokirurgiska kliniken, lund. Information vid nackoperation och behandling med halskrage Neurokirurgiska kliniken, lund Information vid nackoperation och behandling med halskrage Varje patient bedöms individuellt av ansvarig läkare ifråga om operations-metod, behov av halskrage eller träning

Läs mer

Yogaövningar. för mer. Energi

Yogaövningar. för mer. Energi Yogaövningar för mer Energi Livet är som att cykla. För att hålla balansen, måste du fortsätta röra dig. Albert Einstein Stå upprätt med armarna utsträckta, horisontellt med axlarna. Snurra medsols, precis

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer

Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention. Proximala humerusfrakturer Vårdprogram för fysioterapeutisk intervention Proximala humerusfrakturer Syftet med vårdprogrammet är att säkerställa evidensbaserat arbetssätt vid Fysioterapikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund

Utfallssteg. K. Ekelöf, H. Östlund Cirkelträning Utfallssteg Tag ett steg framåt med främre knät i 90 graders vinkel, stanna strax ovanför marken med det bakre knät. Tag därefter ett nytt steg med andra benet. Det främre benets knä ska

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration

Neurosensomotorik och kognition. Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Neurosensomotorik och kognition Ögon- och hållningstränings påverkan på perception och koncentration Kognitiv neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer,

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE FOTBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar

Hemövningar. Grundprogram med utökat antal övningar Hemövningar Grundprogram med utökat antal övningar Dessa övningar är framtagna för mina patienter och som en del av Svenska KINOpraktikskolans utbildningsmaterial. Om du fått detta av en diplomerad KINOpraktikterapeut

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Skadeförebyggande övningar

Skadeförebyggande övningar Skadeförebyggande övningar Svenska Innebandyförbundet 2013 Framtaget av leg. naprapat Anna Lundeberg, leg. sjukgymnast Anna Wänerhag Original och tryck: Holmbergs i Malmö AB, 2013 SKADEFÖREBYGGANDE ÖVNINGAR

Läs mer

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär

Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Metoder för framgångsrik rehabilitering av muskuloskeletala besvär Mats Djupsjöbacka Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle Översikt Perspektiv på problemet Vad säger vetenskapen om metoder

Läs mer

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos

Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Effekt av träning på hälsorelaterad livskvalitet, smärta och falltillbud hos kvinnor med manifest osteoporos Ann-Charlotte Grahn Kronhed, Inger Hallberg, Lars Ödkvist, Margareta Möller Syfte: Att utvärdera

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion

Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Rehabilitering efter ASD och ev. klavikelresektion Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande: Varför har jag ont i ryggen och är det något farligt? Hur länge kommer jag att ha ont Finns det något att göra för att bota detta? DEN BIOPSYKOSOCIAL

Läs mer

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär

Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär Effekt av naprapatisk behandling vid ländryggsbesvär En sammanställning av det vetenskapliga underlaget Mars 2007 Ansvariga: Georg Lohse, Jenny Forsberg Uppdraget Hälsokansliet har under 2006 på uppdrag

Läs mer

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg

Övningshäfte till filmen Kroppen. ditt verktyg Övningshäfte till filmen Kroppen ditt verktyg Filmen Kroppen - ditt verktyg kan beställas från Regionförbundet via telefon eller e-post. Regionförbundet Örebro län Tel. 019-602 63 00 E-post regionorebro@regionorebro.se

Läs mer

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING

AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING REHABILITERINGSPROGRAM VID AKUT MENISKSKADA I KNÄLEDEN OCH EFTER OPERATION AKUT FAS DAG 1 MÅLSÄTTNING Minimera omfattningen av skadan genom ett korrekt, akut omhändertagande. Reducera eller ta bort all

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp

Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Schema Förebygga och behandla sjukdom och funktionsnedsättning: Design och utvärdering av anpassad fysisk aktivitet och träning, 15 hp Rev Nov 2013 SCHEMA vt 2014 Vecka 4-6 * Kolla att Cambro fungerar

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom

Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Nyttiga rörelser vid Parkinsons sjukdom Gör övningarna i den takt som känns bäst för dig. Skippa övningar som inte känns bra eller som du får mer ont av. Du ska känna dig pigg efter programmet! 1. Övningar

Läs mer

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se

REHABKURSER. Välkomna till Active REHAB. Tel:031-919600. info@active-rehab.se REHABKURSER Välkomna till Active REHAB Tel:031-919600 Adress Göteborg: Järntorgsgatan 8 (Järnhälsans lokaler. Vån 3) Adress Landvetter: Milstensvägen 2 (Hälsans Hus lokaler) info@active-rehab.se Artrosskola

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur

Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur Sjukgymnastisk rehabilitatering efter rotatorcuffsutur (artroskopisk eller öppen op) Ingrid Hultenheim Klintberg, RPT, PhD Sahlgrenska Universitetssjukhuset & Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs Universitet

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

RIDTERAPI OCH RIDNING SOM FRISKVÅRD FÖR PERSONER MED INKOMPLETT RYGGMÄRGSSKADA

RIDTERAPI OCH RIDNING SOM FRISKVÅRD FÖR PERSONER MED INKOMPLETT RYGGMÄRGSSKADA Dnr: 2003-0354-H Projektnr: 2001/040 SLUTRAPPORT December 2003 RIDTERAPI OCH RIDNING SOM FRISKVÅRD FÖR PERSONER MED INKOMPLETT RYGGMÄRGSSKADA 2001-2003 STIFTELSEN HIPPOCAMPUS / REKRYTERINGSGRUPPEN Projektets

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Läs om sub-klassificeringsmodeller :

Läs om sub-klassificeringsmodeller : Läs om sub-klassificeringsmodeller : O Sullivan P. Diagnosis and classification of chronic low back pain disorders: maladaptive movement and motor control impairments as underlying mechanism. Manual Therapy

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR

FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR FYSPROFILEN/TENNIS/BAS TESTBESKRIVNINGAR Allmänt att tänka på vid testning Testpersonen ska vara väl förberedd på testförfarandet och ska vara medveten om att det när som helst går att avbryta testet.

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE HANDBOLL KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Sommarträning utomhus Tips på träningspass

Sommarträning utomhus Tips på träningspass Sommarträning utomhus Tips på träningspass Träna tufft utomhus utan redskap Att träna utomhus sommartid är ett härligt sätt att njuta av naturen medan man får dagens träning gjord. Man behöver inte träna

Läs mer

Temakväll - pausgympa

Temakväll - pausgympa Temakväll - pausgympa Pausgympa Ökad cirkulation/skakningar Spänn och andas in samtidigt som du spänner hela armen, andas ut och slappna av/skaka lätt på armen. Upprepa med andra armen och benen. Studsa

Läs mer

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken

Fysisk aktivitet vid MS. MS-mottagningen Sjukgymnastiken Fysisk aktivitet vid MS MS-mottagningen Sjukgymnastiken Vikten av fysisk aktivitet Det är lika viktigt för personer med multipel skleros (MS), som för den friska befolkningen, att bibehålla muskelaktivitet,

Läs mer

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN

KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN KAN VIBRATIONSTRÄNING MINSKA SMÄRTAN HOS ARTROSPATIENTER? EN PROSPEKTIV INTERVENTIONSSTUDIE och EXAMENSARBETE NAPRAPATHÖGSKOLANS RAPPORTSERIE, STOCKHOLM I MAJ 01 Sammanfattning Den här prospektiva interventionsstudien

Läs mer

SITTANDE ÖVNINGAR. Page

SITTANDE ÖVNINGAR. Page Hemträningsprogram SITTANDE ÖVNINGAR Text av Sheena Gawler Research Associate, Research Department of Primary Care and Population Health, University College London Medical School Co-Development Lead &

Läs mer

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad

Övning 3 A. Sittande rodd med gummiband/bakåtförande av axel och skulderblad 1 Styrketräningsprogram för axlarna i tre steg Basprogram I Övning 1. Hållningsträning/Axlar Ta ett djupt andetag och höj axlarna. Andas ut, sucka ut luften och sänk samtidigt axlarna. Övning 2. Hållningsträning/Skulderblad

Läs mer

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården.

Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling. Smärta i vården. Smärta-definitioner. Smärta i tandvården. Barns smärta i tandvården - erfarenheter inom ortodontibehandling Spec Ortodonti Spec Pedodonti Marianne Bergius Avf för ortodonti och Mun-H-Center Göteborg Mun-H-Center Smärta i vården Smärta i tandvården

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Rehabilitering efter Bankarts operation

Rehabilitering efter Bankarts operation Rehabilitering efter Bankarts operation Vid varje rörelse i axelleden sker ett intimt samarbete mellan skulderbladet och axelleden. Av den rörlighet som uppnås då man sträcker armen rakt uppåt över huvudet

Läs mer

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15.

Axel/rygg rak kropp högt läge i axeln, sug in magen, böj armarna, sträck upp och tryck upp ytterligare till ett högt läge i skulderbladet. 2 x 10-15. Axel - magliggande armar rätt ut i sidan, för ihop skulderbladen först, lyft därefter armarna en liten bit från golvet, lyft gärna vikter eller typ vattenflaskor 2 x 15. Axel - muskler som stabiliserar

Läs mer

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada

Bankarts operation. Axelleden. Bankart-skada Bankarts operation Axelleden Axelleden är en så kallad kulled där skulderbladets ledskål ledar mot överarmsbenets huvud. Leden är den mest flexibla av kroppens leder och stabiliseras främst av fyra korta

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER

LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER LIDINGÖLOPPET 15 KILOMETER FIALOTTA 41, 8 VECKOR, 2 LÖPPASS/VECKA MÅL TID 1.30-1.45 Jag ska springa Lidingöloppet 15 km med målet att springa på en tid jag tycker är bra med mina förutsättningar. Men jag

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke

Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretchprogram varje övning ca 30sekunder Stretcha nacke Stretcha nacke Övning 1 Stå upprätt som på bilden och rulla med huvudet från den ena sidan till den andra och känn hur du stretchar ut nacken. Stretcha

Läs mer

Innan nicken. Nickteknik

Innan nicken. Nickteknik Innan nicken Titta upp före du får bollen så du ser alternativen för pass eller avslut Du ser hur och vart du ska nicka och vilken typ av nick du ska använda Vid nick mot mål ser du målvaktens position

Läs mer

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand

Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand o rto p e d i s k a k l i n i k e n h ä s s l e h o l m - k r i st i a n sta d - ysta d Till dig som är nyskadad/nyopererad i arm/hand Det är viktigt att du följer dessa råd om vad du ska göra och hur

Läs mer

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma

Primär handläggning av patienter efter nacktrauma 1 Primär handläggning av patienter efter nacktrauma Första Sjukgymnastbesöket Detta dokument innehåller, förutom denna sida med allmän information, följande delar: Sid Del 4 Sjukgymnastdel 2-6 Till Dig

Läs mer

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare

Screening. Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Screening Tomas Nordin Leg Naprapat 2002 Lars Bergström Sjukgymnast 2009 & personlig tränare Hur kommer dagen se ut? Teoretiskt genomgång och jämförelse av FMS, JEMS, Kinetic Control Praktisk genomgång

Läs mer