Sexton år av smärta och besvär

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sexton år av smärta och besvär"

Transkript

1 1 Sexton år av smärta och besvär En rapport om kommunalarnas arbetsmiljö och hälsa år

2 2 Fakta och debatt De senaste rapporterna: De äldre och sjukvården. Av Tor Hatlevoll. Äldreomsorgen en lägesbeskrivning. Av Hans Öman. Anställningskostnad. En kalkylmodell. Av Paula Liukkonen. Anställning på lika villkor? Av Elisabeth Schantz. Lokala krafter mot globalt tryck? Av Yeshiwork Wondmeneh. Personliga assistenters arbetssituation. Av Anna Spånt Enbuske Arbetskraften framtida tillgång och efterfrågan. Av Thomas Berglund och Bodil Umegård Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och Starck Design AB Maj 2005 Art.nr

3 FÖRORD 3 Förord Den stora ökningen av ohälsotalet har varit en av de största frågorna i samhällsdebatten och politiken under flera år. Fortfarande saknas till stora delar fakta och empiriska undersökningar för att klargöra orsakerna till ökningen. Bristen på konkret kunskap har lämnat fältet fritt för ideologiska övertoner i debatten. Så kan vi t ex dagligen läsa på ledarsidorna i landets största morgontidning att de stora skillnaderna i sjukfrånvaro mellan olika yrkesgrupper beror på trygghetssystemet och inte på skillnader i ohälsa. En stor del av Kommunals medlemmar arbetar inom verksamheter där ohälsotalen är mycket höga och har ökat kraftigt. Denna rapport, som författats av utredaren Yeshiwork Wondmeneh, belyser och försöker förklara detta allvarliga förhållande. Vår utredning har haft tillgång till ett unikt källmaterial. Statistiska centralbyråns levnadsnivåundersökningar bygger på ett stort urval, där många kommunalare ingår varje år. Vi har kunnat följa utvecklingen under en femtonårsperiod. Levnadsnivåundersökningarna belyser såväl olika aspekter på hälsa som arbetsmiljöförhållanden. Rapporten redovisar både den historiska utvecklingen för Kommunals medlemmar och jämförelser med andra grupper på arbetsmarknaden. Vår förhoppning är att rapporten kommer att öka kunskaperna om medlemmarnas ohälsoproblem och därmed också bidra till att relevanta åtgärder vidtas för att lösa dem. Rolf Andersson Utredningschef

4 4 INNEHÅLL Innehåll Förord 3 Sammanfattning 5 Inledning 10 Medlemmarna och deras arbete 12 Könsfördelning i ett historiskt perspektiv 12 Arbetsgivare, yrke och formell utbildning för arbetet 12 Utbildningskrav 13 Anställningsförhållande 14 Arbetstidsförläggning 14 Åldersfördelning 15 Arbetet 15 Hälsan och ohälsan i arbetet 17 Frisk närvaro 17 Långtidsfrånvaro 18 Daglig rökning 19 Motionsvanor 20 Det allmänna hälsotillståndet 20 Värk och smärta i muskler och leder 21 Hur utbrett är ryggbesvär i Kommunal? 22 Vilka är orsakerna till dessa besvär? 24 Den fysiska arbetsmiljön 26 Tunga lyft 26 Olämpliga arbetsställningar 26 Upprepade och ensidiga arbetsrörelser 27 Olycksfall i arbetet 28 Psykosocial arbetsmiljö och stress 29 Psykisk ansträngning 32 Jäkt i arbetet 33 Ångest, ängslan eller oro 33 Sömn och vila 35 Huvudvärk 36 Utvecklingsmöjlighet i arbetet 37 Inflytande 37 Kompetensutveckling genom internutbildning 38 Drabbas kvinnor för att de är kvinnor? 39 Svårt att förena arbete med familj och fritid 40 Otillräcklighet 40 Arbete-familj-konflikt som en stressfaktor 42 Sämre arbetsrelaterad hälsa bland deltidare 43 Känslan av sammanhang 43 Långvarig psykisk stress med askungeeffekt 43 På väg till arbetet Slutsatser 46 Litteratur 48

5 SAMMANFATTNING 5 Sammanfattning Denna rapport visar hur arbetsmiljön och hälsan har utvecklats för Kommunals medlemmar mellan 1988 och Uppgifterna bygger på data från Statistiska centralbyrån. De har bearbetats och analyserats av Kommunals välfärdsenhet. 81 procent av Kommunals medlemmar är kvinnor och 19 procent män. De finns i nästan alla sektorer, men de flesta, 88 procent, har kommuner och landsting som arbetsgivare. 78 procent arbetar med direkt vård och omsorg om människor och resten, 22 procent, arbetar inom varierande serviceområden. 86 procent är tillsvidareanställda på del- och heltid och 14 procent har tidsbegränsade anställningar. Mindre än hälften, 49 procent, arbetar reguljärt under dagtid. Bland kvinnorna uppger mer än var tredje att de inte varit borta en enda dag under det senaste året p g a sjukdom. Nästan hälften har gått till arbetet trots att de varit så sjuka att de borde ha stannat hemma. Av dem har mer än en tredjedel en sjuknärvaro på upp till en vecka. Det är mer än dubbelt så vanligt att Kommunals kvinnor är sjukskrivna mer än 100 dagar än att männen är det. Rökningen har minskat bland Kommunals medlemmar de senaste femton åren. År 1988/1989 rökte 36 procent av alla kommunalare dagligen och 2002/2003 var det 27 procent. De som motionerande regelbundet och kraftigt har ökat från 11 till 14 procent på samma tid. Ökningen är ännu större för dem som motionerar regelbundet men inte lika kraftigt. De flesta kvinnor och män i Kommunal, 78 resp.75 procent, bedömer sitt hälsotillstånd allmänt som gott eller mycket gott. Strax över 40 procent av medlemmarna har besvär med ryggen. Också besvär i skuldror, nacke eller axlar är mycket vanligt bland Kommunals medlemmar. Dessa problem har ökat speciellt för kvinnorna. Både kvinnor och män i Kommunal har oftare än andra även värk i händer, armbågar, ben eller knä. Mer än hälften av de kvinnliga medlemmarna uppger att de lyfter tungt dagligen. Även männen i Kommunal har tyngre arbete än alla de jämförda grupperna. Trenden är sakta stigande över de femton undersökta åren. Det är dubbelt så vanligt bland kommunalarna som bland övriga anställda i kommuner och landsting att de arbetar i någon form av olämplig arbetsställning. Nästan hälften av de kvinnliga

6 6 SAMMANFATTNING medlemmarna gör ensidigt upprepade rörelser i sitt arbete, dubbelt så stor andel som bland övriga anställda i kommun och landsting. Var fjärde kvinna och var tredje man i Kommunal anser att deras arbete är mycket säkert med tanke på risken för olycksfall. Mer än en tiondel av medlemmarna uppger att de varit utsatta för olycksfall i arbetet minst en gång under det senaste året. Drygt hälften av dem har anmält olycksfallet som arbetsskada till försäkringskassan. Den psykiska ansträngningen i arbetet har ökat sakta under hela den redovisade perioden. Kommunals kvinnor ligger något bättre till än övriga anställda i kommuner och landsting, men skillnaderna har minskat de senaste åren. De anställda upplever arbetet som allt jäktigare. Känslan av jäkt i arbetet finns utbredd på hela arbetsmarknaden och har ökat sakta men säkert under hela nittiotalet. Ca 67 procent av kvinnorna i Kommunal och 57 procent av männen upplever jäkt i sitt arbete, men det är något lägre andelar än på arbetsmarknaden i övrigt. På de femton åren sedan 1988 har det blivit dubbelt så vanligt att medlemmarna uppger att de känner svår eller lätt ångest, ängslan eller oro. Detta har ökat lika snabbt bland kvinnor och män i Kommunal, medan ökningen varit något långsammare bland de övriga jämförda grupperna. Sömnbesvär är vanligast bland kvinnorna i Kommunal och allra vanligast i de högsta åldersgrupperna, 45 år eller äldre. Just i Kommunal är sömnproblemen vanliga även i åldersgruppen år. Fyra av tio kvinnor i Kommunal har återkommande huvudvärk eller migrän. Hälften av medlemmarna uppger att de har litet eller inget inflytande alls på arbetstempot, kvinnorna mer än männen. Överlag känner sig medlemmarna maktlösare än andra på arbetsmarknaden. Det gäller också planeringen av arbetstiden och av semesterns förläggning. Bara en av tio kvinnliga medlemmar har fått internutbildning under det senaste året. Både män och kvinnor tvivlar i stor utsträckning på att de kan använda den hos en annan arbetsgivare eller att utbildningen kan hjälpa dem att avancera i arbetet. Det är dubbelt så vanligt bland kvinnorna i Kommunal som på arbetsmarknaden i övrigt att de inte kan förena arbetet med familj och fritid. Mer än var tionde kommunalare uppger dessutom att de i stort sett varje dag har svårt att koppla bort arbetet när de är lediga.

7 SAMMANFATTNING 7 Deltidsanställda uppger oftare än heltidsanställda att de lyfter tungt i arbetet, har olämpliga arbetsställningar, har ryggbesvär, att arbetet är psykiskt ansträngande och de känner något oftare ångest eller oro. När oro, sömnbesvär och psykisk ansträngning orsakar långvarig psykisk stress har musklerna svårt att slappna av även när de är i vila. Den psykiska belastningen kan påverka samma delar av musklerna som aktiveras av fysisk belastning, enligt en hypotes om askungefibrer: Den del av muskelmaskineriet som aktiveras först avaktiviseras allra sist, precis som Askungen som tvingades upp först på morgonen och tvingades slita längst av alla. Enligt hypotesen räcker det inte med att vidta åtgärder mot de fysiska faktorerna i arbetsmiljön för att förbättra den arbetsmiljörelaterade hälsan. Man måste också sätta in åtgärder som gör något åt de negativa psykiska faktorerna i arbetet. Trots den dåliga arbetsmiljön uppger de allra flesta av Kommunals medlemmar att de går till jobbet med glädje där skiljer de sig inte nämnvärt från andra grupper.

8 8 Tvätterskors sjukdomar Jag har ofta haft tillfälle att behandla tvätterskor som har insjuknat under sitt arbete. Dessa kvinnor tillbringar hela arbetsdagen i fuktiga lokaler med ständigt genomblöta händer och fötter. Deras hälsa blir allmänt dålig och om de fortsätter inom yrket till hög ålder är vattusot mycket vanlig. Jag känner till många sådana fall. Jag måste tillägga att tvätterskor som tvättar sängkläder och underkläder som är fläckade av många olika sorters smuts från personer som varit skabbsmittade, offer för Franska sjukan eller menstruerande kvinnor, inandas en blandning av alla möjliga vådliga ångor. Dessa smutsar ner hjärnan och blandar sig med kroppsandarna. Av luten får de sprickor på händerna som kan bli så elakartade att händerna inflammeras och att de ibland får feber. Eftersom tvätterskorna håller oss rena måste vi medicinare öka skyddet mot dessa risker. Jag uppmanar dem att alltid byta kläder efter arbetets slut. De är lite slarviga med detta

9 9 Latrintömmares sjukdomar Det är brukligt att vart tredje år gå igenom husen ett efter ett och rensa avloppen som rinner kors och tvärs genom gatorna. Medan man arbetade vid mitt hus studerade jag en av arbetarna som slet i Karons grotta och jag lade märke till hur besvärad och ansträngd han var. Jag tyckte synd om honom och frågade varför han arbetade så frenetiskt och föreslog en lugnare takt för att undvika överansträngning. Den stackars mannen lyfte blicken och stirrade på mig och sade: Ingen som inte varit med kan föreställa sig vad det kostar på att stanna längre än fyra timmar på ett sådant här ställe man blir blind. När han sedan klev upp från gropen tittade jag försiktigt på hans ögon. De var blodsprängda och dimmiga. Jag frågade honom om latrintömmare använde sig av något hjälpmedel mot besvären. Han svarade att det enda han och de andra gjorde var att stanna hemma i ett mörkt rum under ett dygn med rikligt nyttjande av ljummet vatten för ögonbad. På så sätt lindrade man smärtan något Citaten om arbetarnas hälsa kommer från boken DE MORBIS ARTIFIKUM av Bernardini Ramazzini, som levde år

10 10 INLEDNING Inledning Denna rapport visar hur arbetsmiljön och hälsan för Kommunals medlemmar har utvecklats mellan 1988 och Uppgifterna kommer från undersökningarna om levnadsförhållanden, ULF, en intervjuundersökning som genomförs varje år av Statistiska centralbyrån, SCB. Ca 600 medlemmar i Kommunal finns varje år med i SCBs urval av ca 7500 personer i hela befolkningen. Välfärdsenheten på Kommunal har bearbetat och analyserat rådata, som gäller medlemmarnas arbetsmiljö och hälsa. I denna rapport redovisas resultaten av undersökningarna för två år i taget genom att slå ihop två år minskas effekterna av slumpmässiga variationer. Varje årgång som redovisas i diagrammen omfattar därför svaren från mer än 1000 medlemmar i Kommunal, ca 700 kvinnor och män. Den hälsokris som kommit i fokus för debatten sedan slutet av 1990-talet både i Sverige och utomlands har riktat uppmärksamheten på kvinnors arbetsmiljö och hälsa, i synnerhet inom vård- och omsorgssektorn. Det forskas en hel del men fortfarande återstår det mycket för att förklara hälsans samband med arbetet. De senaste årens höga sjukskrivningstal har lett till minskade inkomster för de sjukskrivna, men också till stora produktionsbortfall och försämrad kvalitet för verksamheten och höga kostnader för socialförsäkringarna. Nästan en halv miljon människor hade sjukbidrag eller förtidspension år 2000, inklusive dem som varit sjukskrivna mer än ett år. Från 1997 till 1999 ökade statens kostnader för sjukskrivningar med 75 procent till 27, 9 miljarder kronor. Andelen kvinnor som varit sjukskrivna mer än ett år ökade med 84 procent jämfört med ökningen för männen med 50 procent under samma period. Den totala andelen kvinnor som är sjukskrivna har ökat med en procentenhet varje år sedan Under de senaste åren har, enligt Riksförsäkringsverket (RFV), sjukskrivningarna minskat. I augusti 2004 fick personer sjukpenning, en minskning på ett år med personer. Däremot ökar utgifterna till sjuk- och aktivitetsersättning som från 2003 ersatt förtidspension och sjukbidrag.

11 INLEDNING 11 Hälsoläget som det har utvecklats har skapat nya klyftor som präglas av tydliga könsskillnader. Denna nya ojämlikhet har även en etnisk dimension. Fram till början av 1990-talet var sjukskrivningarna ungefär lika vanliga i olika sektorer. Men i slutet av decenniet visade det sig att kommunanställda kvinnor hade betydligt högre sjukfrånvaro än någon annan grupp på arbetsmarknaden. Kvinnor har högre sjukfrånvaro än män oavsett om de är kommunalt, statligt eller privat anställda. I kommuner och landsting är kvinnornas sjukfrånvaro dubbelt så stor som männens. Orsakerna till detta är komplicerade, och många studier har försökt belysa detta ur olika perspektiv. Denna rapport redovisar de bilder som framkommer i Kommunals bearbetning och analys av ULF-data. Den visar hur omfattande långtidssjukfrånvaron är bland Kommunals medlemmar och hur vanligt det är att de går till arbetet trots att de är så sjuka att de borde vara hemma. Hälsotillståndet belyses utifrån kommunalarnas egna bedömningar allmänt, om smärta och värk i muskler och leder samt utifrån de känslomässiga besvär de upplever. Vad kan det finnas för orsaker bakom ohälsan? Ett flertal diagram belyser kommunalarnas arbete med dagliga tunga lyft, olämpliga arbetsställningar, upprepade och ensidiga rörelser, psykisk ansträngning och jäkt. Sambanden mellan sådana faktorer i arbetet och de besvär som de antas orsaka har studerats både i Sverige och internationellt, ur olika perspektiv i medicinvetenskapen, sociologin, arbetsmarknadsstudierna, psykologin, fritidsvetenskapen och juridiken. Resultaten i denna rapport jämförs med några av dessa rön som ett försök att förklara sambanden.

12 12

13 MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE 13 Medlemmarna och deras arbete Under de senaste årtiondena har kvinnorna utgjort procent av Kommunals medlemmar. Könsfördelningen i förbundet är en spegel av den kommunala sektorns utveckling se diagram var sex av tio medlemmar i Kommunal män, fem år senare hade de minskat till hälften och därefter har i stället kvinnorna dominerat alltmer. Antalet män i kommunal verksamhet eller i Kommunal har inte minskat, utan utvecklingen beror på att de kvinnodominerade verksamheterna har ökat så mycket mer i takt med att nya arbetstillfällen skapats inom vården och omsorgen. Diagram 1. Andelen kvinnor och män i Kommunal år Procent Kvinnor Män Arbetsgivare, yrke och formell utbildning för arbetet Kommunals medlemmar arbetar i nästan alla sektorer, men de flesta, 88 procent, har kommunerna och landstingen som arbetsgivare, kvinnorna hela 92 procent.

14 14 MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE Tabell 1: Procentuell andel av Kommunals medlemmar hos olika arbetsgivare, år Arbetsgivare Män Kvinnor Total Privat 26 % 8 % 11 % Statlig 0,5 % 0,4 % 0,4 % Kommunal 57 % 71 % 68 % Landsting 16 % 21 % 20 % Total 100 % 100 % 100 % Källa: Kommunals bearbetning av levnadsförhållandeundersökningarna 78 procent av alla medlemmar arbetar med direkt vård eller omsorg av människor med yrken som undersköterska, vårdbiträde, hemvårdare, barnskötare, ambulanssjukvårdare dagbarnvårdare och personlig assistent. Resten, 22 procent, arbetar inom varierande serviceområden. Några exempel är lokalvårdare/städare, vaktmästare, skolmåltidsbiträden, trädgårds- och renhållningsarbetare, räddningstjänst, djurskötare och lantarbetare. Sammanlagt är det frågan om över 70 yrkesområden. Utbildning Ca 64 procent av Kommunals medlemmar uppger (år 2003) att en nyanställd måste ha minst gymnasieutbildning eller 1-3-årig yrkesskola för att klara av de arbetsuppgifter de utför. På hela arbetsmarknaden är det knappt 69 procent som svarade likadant på frågan. De som svarar att det inte alls behövs någon särskild utbildning för att utföra arbetsuppgifterna är ungefär lika många i Kommunal som på arbetsmarknaden i sin helhet. Se diagram 2. Anställningsförhållande 86 procent av alla i Kommunal är tillsvidareanställda på del- eller heltid (2003). 14 procent har tidsbegränsade anställningar, därav svarar vikariaten för 7 procentenheter och timavlönade tjänster för 3, medan resten, 4 procentenheter, är provanställda, beredskapsarbetande, praktikanter, säsongsanställda, projektanställda eller arbetar då och då när arbetsgivaren ringer. Det har skett en tydlig förskjutning av anställningsförhållandena på den svenska arbetsmarknaden. Det visar en bearbetning och analys av arbetskraftsundersökningarna (AKU) som Kommunal gjort. Inom vård, omsorg och utbildning, där Kommunals medlemmar arbetar, har

15 MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE 15 Diagram 2. Utbildning för arbetet bland Kommunals medlemmar Procent Kommunals medlemmar Alla anställda ,5 13 Ingen yrkes- Yrkesutbildning Gymnasieutbildn. 3-årigt gymn Eftergymnasial utbildning 2 veclor-1 år ellet yrkesskola eller minst utbildning 1-2 år yrkesskola ,5 andelen visstidsanställda blivit större och detta främst som en följd av att andelen tillsvidareanställningar har minskat! 1990 hade 21 procent av arbetarna i dessa sektorer tidsbegränsade anställningar och 2004 var andelen 25 procent sammanlagt i bägge sektorerna. Arbetstidsförläggning Mindre än hälften av kommunalarna, 49 procent, arbetar reguljärt på dagtid. 32 procent har oregelbunden arbetstid enligt arbetsschema. Ca 7 procent arbetar reguljärt natt, 6 procent har skift utan nattarbete, 3 procent arbetar skift med nattarbete, och 2 procent har kvällstid och annan arbetstidsförläggning. Diagram 3. Arbetstidsförläggning Arbetar dagtid Alla anställda 75% Alla i Kommunal Kvinnor i Kommunal Alla anställda Alla i Kommunal Kvinnor i Kommunal 49% 46% Oregelbunden arbetsid enligt arbetsschema 12% 32% 34%

16 16 MEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE Diagram 3 jämför kommunalarnas arbetstidsförläggning med alla anställda på arbetsmarknaden. Dagtid är betydligt vanligare för andra grupper, tre av fyra på arbetsmarknaden totalt arbetar reguljärt dagtid. Det är nästan tre gånger så vanligt att kvinnorna i Kommunal har oregelbunden förläggning av arbetstiden över dygnet och veckan enligt arbetsschema, 34 procent mot 12 procent för alla anställda i genomsnitt. Åldersfördelning Diagram 4. Åldersfördelning bland Kommunals medlemmar och alla anställda Procent 30 Kommunals medlemmar Alla i Sverige Ålder Diagram 4 visar att kommunalarna i genomsnitt är lite äldre än övriga på arbetsmarknaden. Särskilt åldersgruppen år och de allra yngsta, år, avviker från åldersfördelningen bland alla anställda. Mer än hälften av medlemmarna i Kommunal, 56 procent, är 45 år eller äldre, medan 45 procent är yngre. En fjärdedel av medlemmarna är yngre än 35 år. Arbetet Kommunals medlemmar producerar service. Som undersköterskor, mentalskötare, barnskötare, fritidsledare, ambulansvårdare eller personliga assistenter kommer de närmast brukare som befinner sig i livets olika utvecklingsfaser med behov av fysiskt eller mentalt stöd, helt eller delvis, tillfälligt eller permanent. Brukarna är ofta individer i sårbara lägen, vilka precis som alla andra har behov av att bevara självkänsla och integritet, men som p g a sjukdom, ålder, handikapp eller andra omständigheter är i en beroendeställning.

17 MMEDLEMMARNA OCH DERAS ARBETE 17 För många medlemmar är detta ett gott arbete. Arbetet inom vård och omsorg förutsätter en relation mellan anställd och brukare som är utöver det vanliga. Arbetet är fullt av både kroppsligt och mentalt känsliga och intima stunder. I den bästa av världar skulle arbetet handla om att hela tiden kunna se och lyssna på den enskilda brukaren, lära känna henne, röra vid henne, se henne i ögonen och tolka hennes önskningar, varje individ efter hennes förutsättningar och behov; ett arbete som kan skötas helt tillfredsställande bara om empati får kombineras med tanke. Arbetet kräver stort ansvarstagande och varje enskilt moment kan förutsätta genomtänkta beslut. Hur fort ska jag springa till brukaren? Hur länge ska jag stanna hos henne? Är hon ledsen idag? Varför är hon det? Behöver hon någon att hålla i handen? Har den anställde alla de förutsättningar som krävs för att kunna fatta rätt beslut? Vad händer om beslutet blir fel? Och vad är rätt beslut? Detta är högaktuella frågor världen över. De ekonomiska resurserna ökar inte i takt med behovet, som i sin tur ökar som en följd av en åldrande befolkning. Tvärtemot vad utvecklingen skulle ha krävt, har de urholkade offentliga resurserna lett till personalnedskärningar inom omsorgen. I en rapport där arbetsmiljöproblemen i äldreomsorgen i New York kartlades svarade en av de intervjuade: Jag har inte tid för att tala med de boende. Ibland klamrar de sig fast vid en. En boende kallade in mig till sitt rum härom natten. Hon grabbade tag i min arm och bad mig att hålla henne i handen. Jag tog mig försiktigt loss ur hennes grepp och förklarade snällt att jag inte kunde stanna hos henne för att jag hade 16 andra att ta hand om. Hon dog dagen efter. Allt hon hade velat var att någon skulle vara hos henne. Jag mådde fruktansvärt dåligt! Också svenska studier har visat att anställda inom vård och omsorg känner sig otillräckliga och att de ofta drabbas av skuldkänslor. Många säger att arbetsbördan blivit större och tyngre till följd av nedskärningar och allt högre arbetstempo. Exemplen hämtas här ofta från omsorgen, men problemen gäller i hög grad alla yrken där Kommunals medlemmar arbetar väldigt nära människor. Gemensamt är att de arbetar med människors grundläggande behov och trygghet. Här gäller det att ta vara på deras erfarenheter, och det är bara möjligt genom att satsa på god arbetsmiljö och hälsa, stor närvaro och låg omsättning och kontinuerlig kompetensutveckling.

18 18 HÄLSAN OCH OHÄLSAN Hälsan och ohälsan i arbetet Allt färre dör i hjärt- och kärlsjukdomar. Det är en av anledningarna till att medellivslängden ökar i Sverige, enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport Samtidigt försämras folkhälsan genom ökande sjuklighet, i synnerhet värk i muskler och leder och psykiska besvär. Ryggbesvär är den vanligaste formen av smärta eller värk i muskler, leder och i skelettet. Kvinnor i allmänhet upplever sig ha sämre hälsa. De har fler symptom, konsumerar mer mediciner och utnyttjar sjukvård mer än män. Kvinnor har högre ohälsotal (det genomsnittliga antalet dagar för åringar som under en tolvmånadersperiod ersätts med sjukpenning eller aktivitets-/sjukersättning). Kvinnors hälsa har blivit allt krassligare i och med att fler har smärta, värk eller skador i muskler, i skelettet eller i bindväven. Detta försämrar kvinnornas livskvalitet, men förkortar inte direkt livslängden. Detta har fått benämningen könsparadoxen alltså sämre hälsa men högre livslängd. Män får i större utsträckning hjärt- och kärlsjukdomar eller utsätts för våld, åkommor och andra omständigheter som förkortar livslängden. Under de senaste åren har hälsan och ohälsan, särskilt kvinnornas, uppmärksammats mer till följd av ökande sjukfrånvaro från arbetet. Här ska närvaron och frånvaron för Kommunals medlemmar redovisas. Frisk närvaro Diagram 5 visar ett mått på hur många som är friska. Mindre än hälften uppgav år 2003 att de aldrig under det senaste året har varit borta från arbetet p g a sjukskrivning, vård, behandling eller undersökning. Bara 36 procent av kvinnorna i Kommunal uppger att de inte varit borta en enda dag p g av sjukdom. Jämfört med året innan ökade andelen friska i arbetet med några procentenheter för alla i kommuner och landsting. Men nästan hälften av kommunalarna har arbetat trots att de varit sjuka. På frågan om de har gått till arbetet trots att de varit så sjuka att de borde ha stannat hemma svarar ca 47 procent av samtliga i Kommunal ja. Mer än en tredjedel av dessa har en sjuknärvaro på en dag till en vecka och ca 10 procent har arbetat mellan 8 och 24

19 HÄLSAN OCH OHÄLSAN 19 Diagram 5. Andel av de anställda som inte varit sjukskrivna under det senaste året och inte heller borta från arbetet av andra hälsoskäl, enligt vad de själva uppger Procent Män i Kvinnor i Övriga i Statligt och Alla Kommunal Kommunal kommuner privat anställda anställda o landsting dagar trots att de borde ha stannat hemma. Ytterligare ca 2 procent har arbetat ännu längre tid. Sjuknärvaron är 2 procentenheter högre bland övriga anställda i kommuner och landsting. Övriga grupper arbetar trots sjukdom nästan lika ofta som Kommunals medlemmar. Långtidssjukfrånvaro Diagram 6. Andel av de anställda som uppger att de varit sjukskrivna mellan 100 och 365 dagar det senaste året Procent Män i Kvinnor i Övriga i Statligt och Alla Kommunal Kommunal kommuner privat anställda anställda o landsting

20 20 HÄLSAN OCH OHÄLSAN Sekelskiftets mest uppmärksammade problem både i Svergie och i många andra länder är långtidssjukskrivningarna. Diagram 6 visar andelen som är borta länge från arbetet på grund av sjukdom. Det är mer än dubbelt så vanligt att kvinnor i Kommunal är borta från arbetet mer än 100 dagar än män. Skillnaden är ännu större i förhållande till anställda i andra sektorer. Orsaken till sjukfrånvaron diskuteras livligt både i den allmänna debatten och inom forskningen. Är det arbetet som gör människor sjuka eller finns det andra förklaringar? De följande avsnitten belyser olika faktorer i arbetet som allmänt antas orsaka besvär. Kommunals medlemmar jämförs med övriga anställda i kommuner och landsting (alltså de som inte är medlemmar i Kommunal), med statligt och privat anställda och med alla anställda. Redovisningen börjar med livsstilsfaktorerna rökning och motion, som har stor betydelse för hälsan. Daglig rökning Rökningen minskar bland Kommunals medlemmar. Diagram 7 visar att drygt en tredjedel av alla kommunalare rökte dagligen år 1988/ Femton år senare har andelen minskat till drygt en fjärdedel. Rökningen ligger fortfarande högre än i övriga grupper, men utvecklingen bland kommunalarna följer en allmän trend. Både i Kommunal och i samhället i övrigt är det vanligare att kvinnor röker än att män gör det, men den positiva trenden gäller för båda könen. Diagram 7. Röker dagligen. 40% 35% 30% 25% 27 Alla i Kommunal 20% 15% 10% 1988/ / / / / / / / Alla anställda Statl o priv anst Övr i kommuner och landsting

21 HÄLSAN OCH OHÄLSAN 21 Trenden är positiv även för en annan hälsopåverkande livsstil, nämligen motionsvanorna. Motionsvanor bland Kommunal medlemmar I diagram 8 jämförs motionsvanorna 1988/1989 med 2002/2003. De som motionerar mycket har ökat från 11 till 14 procent. Denna grupp uppger att de motionerar regelbundet och kraftigt minst två gånger i veckan. De ägnar sig åt terränglöpning, längre sim-, skideller cykeltur eller bollspel. Diagram 8. Andel av Kommunals medlemmar som motionerar. Regelbundet o ganska kraftigt minst 2 ggr i veckan Regelbundet 2 ggr i veckan Regelbundet 1 gång i veckan Då och då Ingen motion 1988/ / % 10% 20% 30% 40% 50% Ökningen är ännu större, 8 procentenheter till 28 procent, för medlemmar som motionerar regelbundet men inte lika kraftigt ungefär två gånger i veckan. Den största gruppen år 1988/1989 var de som promenerade någon timme då och då, åkte skidor några gånger om året, simmade någon gång eller gjorde något annat liknande. Denna grupp har nu minskat från 41 procent till 32 procent. Till skillnad från övriga faktorer som ska redovisas, är utvecklingen för rökning och motion positiv. Det tyder på att medlemmarna försöker göra vad som ligger i deras makt för att förbättra hälsan. Det allmänna hälsotillståndet Det går att ta reda på hur god eller dålig hälsan i allmänhet är bland olika grupper eller hela befolkningen genom att ställa olika frågor och sammanställa svaren. Detta kallas även självrapportering av eget

22 22 HÄLSAN OCH OHÄLSAN hälsotillstånd och är en av de mest använda och vedertagna metoderna för att mäta hälsan, även om det är ett subjektivt mått. Kommunals medlemmar bedömer sitt hälsotillstånd som sämre än andra på arbetsmarknaden. Männen i Kommunal har något sämre hälsa än kvinnorna. De flesta kvinnor och män i Kommunal, 78 resp. 75 procent, bedömer år 2003 dock sitt hälsotillstånd allmänt som gott eller mycket gott. 22 procent av kvinnorna och 25 procent av männen uppger att de mår någorlunda eller dåligt. Övriga anställda i kommuner och landsting mår betydligt bättre, 85 procent har god eller mycket god hälsa, medan 15 procent rapporterar någorlunda eller dålig hälsa. Nästan lika många, 83 procent av de statligt och privat anställda har god eller mycket god hälsa, 17 procent mår någorlunda eller dåligt och detta sammanfaller med genomsnittet på hela arbetsmarknaden. Värk och smärta i muskler och leder Ryggbesvär är den vanligaste arbetsrelaterade åkomman i Europa. Undersökningar från 1996 visade att nära 30 procent av de anställda i EU lider av ryggsmärtor. Fler kvinnor än män har ont i ryggen både i Sverige och i övriga Europa. I Sverige är ryggbesvär en av de två vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning och förtidspensionering (den andra är nackbesvär). 20 procent av dem som är sjukskrivna i mer än 60 dagar (långtidssjukskrivna) får ryggdiagnoser, enligt Riksförsäkringsverket uppskattade Riksförsäkringsverket den totala samhällskostnaden för ryggbesvär till 30 miljarder kronor i 1991 års penningvärde ( Arbetsgivares rehabiliteringsinsatser kvinnors hälsa och återgång i arbete, RFV och Sahlgrenska universitetssjukhuset.) Hur utbrett är ryggbesvär i Kommunal? Diagram 9 visar hur många som svarar ja på frågan om de har besvär eller smärta i rygg eller höft eller om de har ischias. Graden av besvär kan variera från svår till lätt. 1988/1989 hade ca 40 procent av Kommunals kvinnor och män svåra eller lätta besvär. Vid 2000-talets början var det 5 procentenheter fler kvinnor som hade ryggbesvär. De kvinnliga medlemmarna är också de som är mest drabbade.

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg 1 I stressens spår www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2.

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

För rehabilitering med hälsan i fokus

För rehabilitering med hälsan i fokus 22 juni 2015 a15-0494 Kommunal/YW Till Socialdepartementet För rehabilitering med hälsan i fokus Vägar till sjukskrivning Vid mötet med statsrådet Annika Strandhäll den 20 april 2015 lämnade Kommunal över

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Jubell Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Winmar AB Träffgatan 4, 136 44 Handen Tel: 08-120 244 00 info@winmar.se, www.winmar.se 2010 (9)

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Folkhälsonämndsområdena i Västerbotten, övriga Norrland och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa

Läs mer

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn

Fyra tips till arbetsgivare för att hjälpa sina medarbetare till mindre stress och bättre sömn Pressmeddelande 2011-08-10 Kvinnor sover sämre än män i Stockholms län Kvinnliga anställda har generellt sett svårare att sova än sina manliga kollegor. Hela 29 procent av kvinnorna i Stockholms län sover

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Stress det nya arbetsmiljö hotet

Stress det nya arbetsmiljö hotet Stress det nya arbetsmiljö hotet I Sverige har belastningsskadorna varit den största anledningen till anmälan om arbetsskada, men nu börjar stress skadorna att gå om. Kunskapen om stress För att bedriva

Läs mer

Konsekvenser av sjukskrivning 2006

Konsekvenser av sjukskrivning 2006 Konsekvenser av sjukskrivning 006 Institutionen för medicinska vetenskaper Arbets- och miljömedicin Hjälp oss att underlätta bearbetningen av Dina svar! Markeringarna kommer att läsas optiskt i en s.k.

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen. Stress och Sömn Stress När man talar om stress menar man ibland en känsla av att man har för mycket att göra och för lite tid att göra det på. Man får inte tiden att räcka till för allt som ska göras i

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många

Läs mer

Stress - återhämtning - arbete

Stress - återhämtning - arbete Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport

Arbetsmiljö. Arbetsmiljörapport Arbetsmiljö Arbetsmiljörapport 1 Förord Vem som helst kan drabbas av sjukdom och då är det vårt gemensamma uppdrag att se till att människor blir friska och ges möjligheter att komma tillbaka till arbetslivet.

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016

Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 Schysta städvillkor? Hotell- och restaurangfackets undersökning om hotellstädares arbetsmiljö 2016 2 Inledning Hotell- och restaurangfacket ställde frågor till flera hundra anställda inom hotellstäd om

Läs mer

SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm

SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm SCB 2014-05-08 1(9) BV/AKU, Peter Beijron phone: +46 8 5069 40064 email: peter.beijron@scb.se Box 243 00 104 51 Stockholm EU:s tillägg om arbetsolyckor och arbetsrelaterade sjukdomar 2013 Introduktion:

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning*

te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* VINGÅRD te, psykisk ohälsa och sjukskrivning* om begreppen arbete, psykisk ohälsa och sjukskrivning kan se ut på många olika sätt, och hur vi upplever arbetet beror på vilka vi är sam aktorer i arbetet,

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång

Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Hälsokonsekvenser av arbetslöshet, personalneddragningar och arbetsbelastning relaterade till ekonomisk nedgång Daniel Falkstedt Tomas Hemmingsson Institutionen för folkhälsovetenskap Karolinska institutet

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hälsa & Livsstilsenkät

Hälsa & Livsstilsenkät Hälsa & Livsstilsenkät Dina uppgifter Datum: Namn: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Arbetsplats & avdelning: Yrke/arbetsuppgifter: Antal anställningsår i företaget: Hälsostatus de senaste 12 månaderna

Läs mer

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar

Bilaga: Andel anställda på riksnivå med besvär i nacke, skuldror och axlar Pressmeddelande 2011-04-27 Inför arbetsmiljödagen den 28 april: Fyra av tio anställda i Stockholms län har besvär i nacke, skuldror och axlar Mer än fyra av tio anställda i Stockholms län, 42 procent,

Läs mer

Personal inom vård och omsorg

Personal inom vård och omsorg Personal inom vård och omsorg Antal anställda I november år 20081 fanns totalt 252 200 anställda (månadsavlönade) inom vård och omsorg i kommunerna vilket framgår av tabell 1. Det är en minskning med 1

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar

Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar Hälsobarometern 1, 2015 Rapport från Länsförsäkringar 1 Sammanfattning Hälsobarometern våren 2015 Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagsledarna är inte oroliga för att medarbetarna ska sjukskriva sig.

Läs mer

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009

Kommunalarnas arbetsmarknad. Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Kommunalarnas arbetsmarknad Helåret 2009 Innehåll Sammanfattning 7 Stor variation av antalet anställda inom välfärdstjänster under 1990-2009 8 Många av välfärdsarbetarna

Läs mer

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse

Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Arbete efter 65 - arbetsmiljöns betydelse Leif Aringer 29 augusti 2013 Tips! Denna text ändras via menyfliken Infoga -> gruppen Text -> knappen Sidhuvud/sidfot 2013-09-02 1 Befolkningspyramid för Sverige

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare

Frisk under risk. - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Frisk under risk - om förekomst och förebyggande av stressrelaterad psykisk ohälsa bland underläkare Bakgrund Under de senaste 20 åren har förekomsten av långtidssjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa

Läs mer

Psykosocial arbetsmiljö

Psykosocial arbetsmiljö Psykosocial arbetsmiljö Susanne Glimne Med material från Marika Wahlberg Stress Definition Kroppens, psykets och hjärnans reaktioner på olika typer av påfrestningar, utmaningar och krav När kraven i t

Läs mer

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2

Att identifiera risker och genomföra åtgärder. Fall 2 Att identifiera risker och genomföra åtgärder Fall 2 Viktigaste reglerna för fall 2 AFS 2001:1 AFS 2012:2 AFS 1994:1 AFS 1998:5 AFS 2015:4 Systematiskt arbetsmiljöarbete Belastningsergonomi Arbetsanpassning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 18 mars 2013 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Kerstin Burman LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013

Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 Arbetsmiljön i statlig sektor år 2013 2014-09-02 2014/0134 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen av arbetsmiljön i statlig sektor. En god arbetsmiljö är ett av de övergripande

Läs mer

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar

Läs mer

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut Inledning För oss socialdemokrater är det en självklarhet att såväl kvinnor som män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på alla nivåer i samhället.

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt

Februari 2016. Sjukt stressigt. Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras. #sjuktstressigt Februari 2016 Sjukt stressigt Arbetsmiljön i välfärden måste förbättras #sjuktstressigt Inledning Sjukskrivningar orsakade av stress ökar i snabb takt. Dagligen försvinner kompetenta medarbetare in i stressrelaterade

Läs mer

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen

Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Modell för en hållbar anslutningsvilja Stress och låg bemanning i äldreomsorgen Medlemmar med utländsk bakgrund om sina förväntningar och möten -Kommunals medlemmar 2012 Rapport av Yeshiwork Wondemeneh,

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013

Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Jobbhälsoindex Jobbhälsobarometern 2013 Delrapport Jobbhälsoindex 2013:3 Jobbhälsobarometern Sveriges Företagshälsor 2014-03-11 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om

Läs mer

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27

Läs mer

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se Till dig som har varit med om en svår händelse ljusdal.se När man har varit med om en svår händelse kan man reagera på olika sätt. Det kan vara bra att känna till vilka reaktioner man kan förvänta sig

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2014. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Innehåll 1 Förord och sammanfattning... 3 2 Attityd till arbetet... 5 3

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011

Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Arbetsmiljön i statlig sektor 2011 Rapportserie 2012:6 Arbetsgivarverket Arbetsmiljön i statlig sektor år 2011 2012-08-28 1106-0311 Förord Denna rapport syftar till att beskriva nuläget och utvecklingen

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv Våra tre partier står gemensamt bakom målet arbete åt alla. Det räcker dock inte med att alla som kan och vill arbeta får möjlighet till det.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret

Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Lokförares reaktioner på dödsolyckor på spåret Det är inte ovanligt att lokförare drabbas av långvariga psykiska symtom efter att ha varit med om en dödsolycka på spåret. Effekterna kan ibland vara svåra

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Arbetsorsakade besvär 2014

Arbetsorsakade besvär 2014 Arbetsmiljöstatistik Rapport 2014:4 Arbetsorsakade besvär 2014 Work-Related Disorders 2014 Serie: Arbetsmiljöstatistik ISSN 1652-1110 Ansvarig utgivare: Ann Ponton Klevestedt Statistikansvarig: Ann Ponton

Läs mer

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

GR-kommunernas personal 2009

GR-kommunernas personal 2009 GR-kommunernas personal 2009 Anställda (A) därav helt lediga (B) Sysselsatta (C=A-B) Sysselsättningrad (D) Antal årsarbeten (D*C) Ledningsarbete 910 30 880 98,0% 870 Sjuksköterska 1 490 100 1 390 87,3%

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11

Långtidssjukskrivna. bakgrund, diagnos och återgång i arbete. Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 REDOVISAR 2000:11 REDOVISAR 2000:11 Långtidssjukskrivna bakgrund, diagnos och återgång i arbete Utvecklingen från slutet av 1980-talet till 1999 Utredningsenheten 2000-12-12 Upplysningar: Eva Olkiewicz tel 08-786 93 01

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin

Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Hälsobarometern. Andra kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Hälsobarometern Andra kvartalet 2007 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker Utgiven av Alecta september 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykisk

Läs mer