Frisk rygg i sjukvården. En kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frisk rygg i sjukvården. En kunskapsöversikt"

Transkript

1 Frisk rygg i sjukvården En kunskapsöversikt

2 Centrum för arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöinstitutet forskar, utbildar och informerar om arbetsmiljö. Institutet är Sveriges största centrum för forskning inom arbetsmiljöområdet. Forskning bedrivs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. Totalt arbetar 390 personer vid AI, varav drygt 300 med forskning. AI finns i Solna och Umeå. Vid institutet bedrivs både tillämpad forskning och riktad grundforskning. Verksamheten sker i samarbete med bl a högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker, både inom och utom Norden. Institutets satsning på 90-talet är den goda arbetsmiljön. Satsningen sker genom fyra särskilda forskningsprogram som inriktar sig på ungdomar, äldre, yrkesförare samt anställda inom sjukvården. Sedan flera år prioriterar institutet forskning om problem som: belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar, olycksfall, datorn som hjälpmedel samt elektromagnetiska riskfaktorer. De senaste forskningsrönen inom arbetsmiljöområdet presenteras bla i institutets vetenskapliga skriftserie Arbete och Hälsa samt i Undersökningsrapporter. Dessutom ges Utbildningsrapporter och Metodrapporter ut. Produktionsgrupp Suzanne Kolare och Eva Nilsson Layout: Eva Nilsson Omslagsfoto: Superstock/Great Shots Arbetsmiljöinstitutet 1994 Arbetsmiljöinstitutet, Solna, Sverige ISBN Tryckt hos Schmidts Boktryckeri

3 Förord Att sjukvårdspersonal har besvär med ryggen uppmärksammades av Arbetsmiljökommissionen i slutet av 1980-talet. Arbetsmiljöinstitutet ägnar nu flera forskningsprojekt åt problemet. Frisk rygg i sjukvården är en kunskapsöversikt om ryggskador, samt hur de kan förebyggasas. Den är också avsedd som lärobok för vårdskolor och som en praktisk hjälp att utforma en god arbetsmiljö. Kunskapsöversikten är beställd av institutets programkommitté Sjukvårdens arbetsmiljö och ingår i en serie översikter om arbetsmiljön i vården. Kemiska hälsorisker i sjukvården har publicerats i Arbete och Hälsa 1993:13. Boken redovisar vad som är känt om olika risker för ryggbesvär som anställda inom hälso- och sjukvården utsätts för i arbetet och på fritiden. Det är såväl fysiska risker, som stress och dålig arbetsorganisation. Vidare finns kapitel om anatomi och hur belastning på ryggen beräknas. Effekterna av fysisk träning redovisas, samt grundläggande principer för förflyttningsteknik. I ett kapitel visas de ekonomiska konsekvenserna av en ryggskada, att den totala kostnaden kan vara fyra gånger högre än den sjuklön som betalas ut. Rehabilitering, behandling och nödvändigheten att anmäla arbetsskador ingår i ett annat kapitel. Slutligen berättas om PROSA, programmet mot ryggolyckor i sjukvården, som Arbetsmiljöinstitutet tagit initiativ till. Vi tackar författarna varmt för deras engagemang och bidrag. Vi riktar också ett stort tack till Eva Nilsson, Arbetsmiljöinstitutet, för layouten. Solna i juni, 1994 Monica Lagerström Mats Hagberg Suzanne Kolare

4 Författarpresentation Björn Ahlberg, jur kand, är personaladministrativ chef vid avdelningen för personal och organisationsutveckling inom landstinget Skaraborg. Han är specialinriktad på arbetsrätt, och har bl a medverkat i arbetet att ta fram modeller för personalekonomi som en del i styrningen av landstingets verksamhet. Ruth Carlsson är företagssjukgymnast och har under många år undervisat vårdpersonal i arbetsteknik och rygghälsovård. Ruth Carlsson är medförfattare till Egen rygghälsa i aktiv omvårdnad, som är en lärobok i den s k Stockholmstekniken för patientförflyttning. Inga-Lill Engkvist är företagssjukgymnast och 1:e forskningsingenjör vid enheten för arbets- och miljöfysiologi på Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Hon är doktorand och har publicerat vetenskapliga artiklar inom specialområdet belastningsolycksfall i vårdsektorn. Mats Hagberg är läkare, specialist i yrkesmedicin och professor i arbets- och miljöfysiologi vid Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Han är chef för enheten för arbets- och miljöfysiologi och ordförande för Arbetsmiljöinstitutets programkommitté God arbetsmiljö i sjukvården. Mats Hagberg har skrivit många vetenskapliga artikar och böcker om arbetsrelaterade besvär i muskler, leder och skelett. Monica Lagerström är företagssköterska, fil dr och forskare vid enheten för arbets- och miljöfysiologi, Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Hon har sjukvårdens arbetsmiljö som främsta arbetsområde och har skrivit vetenskapliga artiklar om bl a ryggbesvär hos sjukvårdens anställda. Ewa Wigaeus-Hjelm är gymnastikdirektör, dr med sc i arbetsfysiologi, och forskare vid enheten för arbets- och miljöfysiologi vid Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Ewa Wigaeus-Hjelm har sjukvårdens arbetsmiljö som ett viktigt arbetsområde och har publicerat många vetenskapliga artiklar, bl a om fysisk träning och ryggbesvär. Suzanne Kolare är journalist vid informationsenheten på Arbetsmiljöinstitutet och har textredigerat denna bok. Hon arbetar bl a med institutets populärvetenskapliga tidskrift och med information om programområdet God arbetsmiljö i sjukvården.

5 Frisk rygg i sjukvården 1 Innehåll 1 Hälsa och ohälsa i sjukvården Risker för ryggen Ryggens anatomi Att räkna med tunga lyft Fysisk träning mot ryggbesvär Utbildning i förflyttningsteknik Skonsam arbetsteknik Vårdmodeller, chefer och skiftarbete Stress i vårdarbetet Personalen som ekonomisk resurs Rehabilitering och behandling PROSA, program mot ryggskador Appendix, Checklista för vårdrum

6 2 Frisk rygg i sjukvården

7 Frisk rygg i sjukvården 3. 1 Hälsa och ohälsa i sjukvården Mats Hagberg Undersköterskor och sjukvårdsbiträden löper sex gånger högre risk än andra förvärvsarbetande kvinnor i Sverige att drabbas av ryggolyckor på grund av överbelastning. Ryggbesvär är ett vanligt problem även bland andra hälso- och sjukvårdsanställda. Var sjunde har ont i nedre delen av ryggen var eller varannan dag. Att skapa en god arbetsmiljö i sjukvården är en viktig uppgift i samhället, eftersom sjukvården svarar för en stor del av sysselsättningen. Var tionde yrkesarbetande svensk hade 1989 ett direkt vårdanknutet yrke. Totalt arbetade då cirka personer i sjukvården (1). Enligt preliminära uppgifter har antalet vårdanställda minskat med cirka till och med år 1993 och under 1994 väntas ytterligare tjänster försvinna. Landstingen har bl a dragit in tjänster för sjukvårdsbiträden och laboratorieassistenter. De två största yrkesgrupperna i sjukvården är sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. I vardera gruppen ingick år 1989 cirka personer. Den tredje största gruppen var undersköterskor, omkring Det fanns nära mentalskötare och drygt läkare.

8 4 Frisk rygg i sjukvården God arbetsmiljö i den svenska sjukvården handlar framförallt om arbetsmiljö för kvinnor. Var fjärde yrkesarbetande kvinna är verksam inom vårdsektorn eller i någon av dess servicesektioner. Endast 16 procent av de anställda inom sjukvården är män. Friska sjukvårdare Hälsoläget bland sjukvårdens anställda har beskrivits i olika utredningar och studier. År 1989 var de sjukskrivna två dagar färre än övriga svenskar, enligt en undersökning av Landstingsförbundet. De landstingsanställda kvinnorna hade då 27 sjukdagar och männen 19,3 sjukdagar i genomsnitt. Antalet sjukdagar varierar mellan olika vårdyrken. Lägsta siffran, 7,5 dagar, noterades för manliga läkare medan den högsta gällde manlig städpersonal, 49,2 dagar. Sjukvårdsbiträden var i genomsnitt sjuka 36 dagar, undersköterskor 25 och sjuksköterskor 20 dagar. I Stockholms läns landsting var anställda sjukskrivna fyra till sju dagar längre än sjukvårdspersonal i övriga Sverige, enligt en studie av landstinget år Riskerna för hälsan är olika i olika vårdyrken. Sjuksköterskor och laboratoriepersonal arbetar med cellgifter, cytostatika. Personalen på avdelningar med patienter som har hepatit eller immunbristsjukdomen HIV riskerar att smittas av dessa sjukdomar genom kanyler och stickskador. Handeksem är vanligt bland städ- och vårdpersonal som arbetar mycket med kemikalier och vatten. Många inom vården använder skyddshandskar av latexgummi, som kan ge kontakteksem och nässelutslag. Det finns givetvis också psykosociala risker inom sjukvården. Långa arbetsdagar, skiftarbete, tidspress och det sätt på vilket arbetet organiseras kan bidra till stress. Det kan i sin tur orsaka skador i muskler, leder och skelett. Var sjunde har värk Att hälso- och sjukvårdens personal ofta har besvär med ryggen framgår av Sveriges officiella statistik för Var sjunde vårdanställd rapporterade värk eller smärtor i nedre delen av ryggen var eller varannan dag. Bland lärare och andra pedagogiska yrken var ryggont hälften så vanligt.

9 Frisk rygg i sjukvården 5 I en undersökning från Sundsvalls sjukhus rapporterades ländryggsbesvär hos 64 procent av sjukvårdsbiträdena, 55 procent av undersköterskorna och 46 procent av sjuksköterskorna (2). Belastningsskador är den ojämförligt vanligaste anledningen till anmälningar om arbetsskador och arbetssjukdomar bland vårdpersonal. Risken att drabbas är 3,5 gånger högre för sjukvårdsbiträden och undersköterskor än för andra förvärvsarbetande kvinnor, enligt en genomgång av anmälda arbetsskador åren (3). Totalt drabbades kvinnliga sjukvårdsbiträden och undersköterskor av belastningsolyckor under Olyckor av överbelastning Risken för att belastningsolyckan ska drabba ryggen är sex gånger förhöjd för sjukvårdsbiträden och undersköterskor, enligt en studie åren Det var vanligast med skador i ryggen, därefter axelarm, hals-nacke samt höftled-ben. Nästan samtliga belastningsolyckor i ryggen, 84 procent, inträffade i samband med lyft (4) (figur 1). Belastningsolyckor Rygg Axel Arm Hals Nacke Höft Ben Hand Handled Övrigt Kroppsdel Figur 1. Ryggen skadas ofta vid belastningsolyckor. Diagrammet visar anmälda belastningsolyckor bland sjukvårdsbiträden och undersköterskor (4).

10 6 Frisk rygg i sjukvården Främst yngre kvinnor, i åldersgruppen år, drabbas av belastningsolyckor i ryggen. De råkade ut för 12,2 olyckor per anställda. Hälften så många olyckor inträffade i den minst drabbade åldersgruppen, åringar. Belastningsolyckor i ryggen leder ofta till långa sjukskrivningar, i medeltal 59 dagar. Sjukskrivningstiden ökar med stigande ålder (4) (figur 2). Antal sjukskrivningsdagar i medeltal Ålder Figur 2. Den genomsnittliga sjukfrånvaron ökar med stigande ålder för sjukvårdsbiträden och undersköterskor, som drabbats av ryggolycksfall år i Sverige (4). God prognos Ryggbesvär är vanligt i befolkningen. Omkring 80 procent har någon gång ont i ryggen och cirka 50 procent är någon gång frånvarande från arbetet på grund av ryggen. Prognosen för tillfrisknande är god för flertalet. Det visar en studie av mer än personer som sjukskrev sig själva eller blev sjukskrivna av läkare på grund av ryggbesvär. Inom två veckor hade 67 procent återvänt till arbetet och inom sex veckor var 88 procent i arbete. Efter ett år var bara en procent fortfarande sjukskrivna. Risken för återfall var dock stor. Inom 18 månader hade hälften sjukskrivits på grund av nya ryggbesvär (5). Andra studier har gett liknande tal. Därför behövs åtgärder för att minska antalet nya fall.

11 Frisk rygg i sjukvården 7 Alla sjukhus är inte byggda för patienter i rullstolar. Foto: Peter de Ru Förhandstest omöjligt Det kan vara svårt att ställa diagnos på ryggsmärtor. Endast cirka åtta procent av dessa skador kan studeras med dagens vetenskapliga metoder, enligt professor Tommy Hansson (6). Det är bl a diskbråck, frakturer, inflammationer, cancer och benskörhet. Det är också svårt att förutse vem som kommer drabbas av ryggbesvär. Vid en del sjukhus utomlands tillfrågas sjuksköterskor, biträden och undersköterskor vid anställningsintervjun om de haft ryggbesvär tidigare. De som svarar ja riskerar att inte få fast anställning, eftersom den som tidigare fått en ryggskada löper viss risk för nya skador. Detta förfarande kan inte försvaras ur vetenskaplig och etisk synvinkel. Det finns andra risker än att tidigare ha drabbats av ryggbesvär. Det är t ex dålig kunskap i lyftteknik, omodern utrustning, stress, dålig arbetsorganisation eller arbete på en vårdavdelning med många lyft. Därför finns det vetenskapligt sett små chanser att förebygga ryggbesvär med anställningsundersökningar. Förhandstester ger inte säkra besked om vem som kommer att drabbas. Det går inte att utifrån röntgenfynd om degenererade diskar avgöra om en person är lämplig för jobbet eller inte. Det finns inget eller endast något samband mellan sådana fynd och senare ländryggsbesvär.

12 8 Frisk rygg i sjukvården Den enda teoretiskt selektiva möjligheten vid nyanställning är att välja bort rökare, eftersom de löper en statistiskt säkerställd ökad risk för ryggbesvär. Det är dock tveksamt ur etisk synpunkt att välja bort rökare redan vid anställningen. På flertalet svenska sjukhus är det dessutom numera rökförbud. Det är bättre att sjukhusledningen propagerar mot rökning, eftersom rökfrihet inte bara minskar risken för ryggbesvär utan också rent allmänt främjar hälsa. Dyra skador Belastningssjukdomar är de dyraste arbetsskadorna. Det visar statistik från Arbetarskyddsstyrelsen (7). En sjukfrånvaro på 100 dagar kostar samhället cirka kronor. Företaget betalar cirka , medan den enskilde själv får en inkomstförlust på kronor (figur 3). Skattad ersättning för lön respektive inkomstbortfall för olika typer av arbetsskador Belastningssjukdomar Psykosociala sjukdomar Kemiskt orsakade sjd Vibrationsskador Elolyckor Fallolyckor Maskinolyckor Belastningsolyckor 0 Kr per skada Individens kostnader Företaget Samhället Källa: ASS/ISA Arbetslivsfakta 2/93 Den enskilde kan gå miste om stora inkomster genom att förtidspensioneras på grund av en belastningsskada. Det handlar om totalt en halv miljon kronor i uteblivna inkomster för den som tjänade kronor i månaden och förtidspensionerades vid 55 års ålder. Samhällets kostnad blir 1,3 miljoner kronor. En arbetsolycka ger vanligen kortare sjukskrivning än arbetssjukdomar. Det är vanligt med dagars frånvaro vid belastningsolyckor. Företaget svarar för en större del av kostnaden.

13 Frisk rygg i sjukvården 9 Företagets merkostnader för olika typer av arbetsskador har beräknats av Arbetarskyddsstyrelsen. Belastningssjukdomarna är dyrast, cirka kronor per skada. Då ingår kostnader för produktionsstörningar, övertid, rekrytering av ersättare, försämrad kvalitet m m (figur 4). Företagets skattade merkostnader för olika typer av arbetsskador Belastningssjukdomar Psykosociala sjukdomar Kemiskt orsakade sjd Vibrationsskador Elolyckor Fallolyckor Maskinolyckor Belastningsolyckor Kr per skada Källa: ASS/ISA, SAF Arbetslivsfakta 2/93 Referenser 1. Toomingas, A. Vårdarbetare i Sverige. Statistiska uppgifter om antal anställda, frånvaro, förtids-och sjukpension, personalomsättning, arbetsskadeanmälningar, besvär i rörelseorganen, fosterpåverkan, cancer, hjärtinfarkt, självmord samt dödlighet. Arbetsmiljöinstitutet (Undersökningsrapport1992:4). 2. Lagerström M & The Moses-study group. Grundutbildning i förflyttningsteknik och ryggvård samt MOSES I. Resultat från basenkät och kursutvärdering vid Sundsvalls sjukhus. Arbetsmiljöinstitutet (Undersökningsrapport 1992:3). 3. Malker HSR, Hedlin M, Malker B K,Weiner J A. Yrkesrelaterade belastningsskador. Riskidentifiering med hjälp av ISA. Arbete och Hälsa 1990; Engkvist I-L, Hagberg M, Linden A, Malker B. Over-excertion back accidents among nurses aides in Sweden. Safety Science 1992;15:

14 10 Frisk rygg i sjukvården 5. Nachemsson A. Hårdträning eller måttlig konditionsträning för ländryggssmärtor. Idrottsmedicin 1992;2. 6. Hansson T. Ländryggsbesvär och arbete. Stockholm: Arbetsmiljöfonden Arbetslivsfakta 2/93. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsfonden, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.

15 Frisk rygg i sjukvården Risker för ryggen Monica Lagerström Risken för diskbråck är tre gånger förhöjd för den som lyfter mer än 11 kilo fler än 25 gånger om dagen. Så tungt är arbetet ofta på en vårdavdelning. Men även ålder, livsstil, sjukdomar och tidigare ryggbesvär kan innebära risker för ryggskador. Det har gjorts en hel del vetenskapliga studier om misstänkta risker för ryggbesvär. I det här kapitlet redovisas vad olika forskare kommit fram till om företeelser i privatlivet och på arbetet, om medfödda risker och om vanor som kan ge besvär. Det är exempel från både sjukvården och andra arbetsplatser. Sjukvårdspersonal ingick i en kanadensisk studie om sambanden mellan ryggskador, arbete och personliga omständigheter (1). En grupp på sjuksköterskor och biträden följdes i tolv månader. Forskarna rangordnade fyra faktorer som är viktiga för att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av ryggolyckor: 1. Typ av avdelning. Avdelningarna indelades i fyra olika grupper beroende på hur mycket lyft som förekom. 2. Exponering för lyft. Gruppindelning efter hur många och hur tunga lyft som personalen behövde göra dagligen. 3. Yrke. 4. Tidigare ryggolycksfall.

16 12 Frisk rygg i sjukvården Den viktigaste faktorn vad gäller ryggolycksfall kan sökas i nummer ett, typ av avdelning. Risken var 4,3 gånger förhöjd för de som arbetade på avdelningar med flest lyft jämfört med de som hade få lyft. Den näst största risken är att tillhöra den personalgrupp som måste utföra många och tunga dagliga lyft. Olycksfallsrisken var 2,2 högre än för övrig personal. Yrkesvalet, riskfaktor tre, påverkar också. Sjukvårdsbiträden löpte en 1,8 gånger förhöjd risk jämfört med sjuksköterskor. Att tidigare råkat ut för ett ryggolycksfall, riskfaktor fyra, innebar en 1,7 gånger förhöjd risk för ny skada. En studie av sjukvårdspersonal vid ett universitetssjukhus i USA gav delvis andra resultat (2). Typiskt för dem som anmälde ryggskador var hög ålder, att de arbetade på en avdelning med många upprepade lyft, att någon familjemedlem hade ryggproblem, att de var rökare, att de var stresskänsliga, motionerade lite och hade dålig kondition. En fall-kontrollstudie i San Diego jämförde 84 ryggskadefall med en kontrollgrupp på 168 personer (3). Forskarna fann följande riskfaktorer: tidigare ländryggsbesvär, arbete under dagskift, att vara ogift och hög kroppsvikt. I en finsk undersökning jämfördes 880 sjuksköterskor och biträden i fråga om ryggbesvär (4). Det var vanligare med sjukdomar och sjukpension bland biträdena än bland sjuksköterskorna. En stor skillnad mellan grupperna var vilka arbetsställningar som de oftast intog eller hade intagit i arbetet. Sjuksköterskorna hade mer sittande och stående arbete, medan biträdena arbetade mer i framåtböjd ställning. De utförde dubbelt så många lyft som sköterskorna. Det var vanligare med ryggbesvär bland både biträden och sköterskor som var yngre än 30 år och utförde tungt arbete. Alkohol Två amerikanska studier har gjorts om vårdpersonal, alkohol och olyckor i ländryggen. Ingen av studierna visade något samband mellan alkohol och ryggbesvär. Studier av andra typer av arbetsplatser visar att alkohol framförallt konsumeras i arbeten med oregelbundna arbetstider, helgarbete, mycket övertid, otillräcklig bemanning, dålig planering och dålig arbetsledning (5). Risken är givetvis att alkohol kan bidra till att arbetsolyckor uppstår.

17 Frisk rygg i sjukvården 13 Det finns inga entydiga tecken på att övervikt hör samman med ryggbesvär. Foto: Mikael Andersson/Mira Arbetsorganisation Skiftarbete, vårdform vid avdelningen, relation till chefen och arbetskamraterna kan ha betydelse för att ryggbesvär uppstår. Läs mer om arbetsorganisationen i kapitel 8. Fysisk träning och motion Det finns delvis motsägande uppgifter om fysisk träning, kondition och ryggbesvär. En studie av amerikanska brandmän visade att ökad fysisk arbetsförmåga var den viktigaste faktorn för att minska risken för ryggbesvär (6, 7). Däremot fanns inget samband mellan kondition och ryggbesvär i en femårig prospektiv studie som följt personer. Vid uppföljningen efter fem år fann forskarna ingen skillnad i graden av ryggbesvär mellan de som hade bra respektive dålig kondition. Se vidare kapitel 5, som helt ägnas åt fysisk träning. Graviditet Gravida kvinnor har ofta ländryggsbesvär mot slutet av graviditeten. Troliga orsaker är att fostret och fostervattnets tyngd belastar ryggen samt hormonella förändringar som påverkar ligamenten (8). Att drabbas av diskbråck under graviditeten är relativt ovanligt, men två

18 14 Frisk rygg i sjukvården studier antyder att det finns samband mellan graviditet och uppkomst av diskbråck (9, 10). Ju fler barn en kvinna föder desto större är risken för ländryggsbesvär (11). En svensk studie visar på överrisk för bestående ryggbesvär efter graviditeten för den kvinna som haft besvär före 20 års ålder, röker och har stor fysisk arbetsbelastning. Bidragande faktorer var låg utbildning och dåligt gehör från chefen (12). Hållning och rörlighet Det finns inga studier som visar klara samband mellan dålig eller bra hållning och ländryggsbesvär. Inte heller tycks förmågan till rörlighet i ryggen påverka graden av besvär. Kost I en litteraturöversikt noteras att patienter med ländryggsbesvär ofta har dåliga hälsovanor, dålig kosthållning samt att de inte motionerar och vilar tillräckligt (13). Det betyder dock inte att dessa faktorer orsakar ryggbesvären. Ett fåtal studier har gjorts om kostvanor bland vårdanställda och ryggsjuklighet. En amerikansk studie visade inga samband mellan ryggolycksfall och kostvanor eller alkohol- och kaffekonsumtion (3). Rökning tycktes däremot vara en riskfaktor (se nedan). En senare studie omvärderar kaffe. Två koppar kaffe per dag eller mer ökar risken för benskörhet i höft och ryggrad hos kvinnor över 50 år. Men de kaffedrickande kvinnor i studien som också druckit ett glas mjölk om dagen sedan 20 årsåldern hade ingen benskörhet (14). Kroppsmått Långa individer löper större risk för ländryggsskador än kortare personer (15). Sannolikt hänger det ihop med att långa personer får större belastning på ryggen när de böjer sig fram för att lyfta något. Läs om betydelsen av att lyfta rätt i kapitel 4 om biomekanik. Psykosociala faktorer och personlighet Att ha litet inflytande över sitt arbete kan bidra till värk i muskler, leder och skelett. Läs mer om det i kapitel 8 om arbetsorganisation, och kapitel 9 om stress.

19 Frisk rygg i sjukvården 15 Rökning Det finns tre teorier om varför rökning innebär en risk för ryggen (3). Den första är att kronisk rökhosta ökar trycket mellan kotorna och den andra att blodcirkulationen försämras. Den tredje teorin handlar om att rökningen minskar skelettets innehåll av mineraler. Benskörhet, osteoporos, kan leda till mikrofrakturer i kotkropparna. Kvinnliga vårdanställda som röker löper en 1,3 gånger förhöjd risk för ländryggsbesvär jämfört med icke rökare, enligt en studie av 430 kvinnor vid ett svenskt sjukhus (16). Drygt en tredjedel av undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena rökte, medan bara 18 procent av sjuksköterskorna rökte. Två år senare rökte 19 procent av sjuksköterskorna, 29 procent av undersköterskorna och 40 procent av sjukvårdsbiträdena. 17 kvinnor hade slutat, medan tio börjat röka mellan de två undersökningarna (17). Rökning och ryggolycksfall samt ryggbesvär hör samman, enligt två amerikanska studier, men det motsägs av en tredje studie (2). Vårdpersonal som i medeltal rökte 23 cigaretter om dagen hade råkat ut för ryggolycksfall medan det inte hade drabbat de som rökte 13 cigaretter/dag. Rökning minskar skelettets innehåll av mineraler, vilket kan leda till benbrott. Foto: David Skoog/Mira

20 16 Frisk rygg i sjukvården Sjukdom Det är svårt att ställa diagnos på sjukdomar i ryggen. Endast cirka åtta procent kan konstateras med dagens metoder. Det är bla diskbråck, frakturer, inflammationer, cancer och benskörhet (15, 18). Reumatiska sjukdomar kan ge besvär i ländryggen. Ett exempel är Bechterews sjukdom, som innebär smärtsamma inflammationer och en tilltagande stelhet i ryggraden. Sjukdomen kan medföra försämrad funktion i ryggmusklerna. Fibromyalgi, som framförallt drabbar kvinnor, definieras som kronisk muskelvärk i minst tre kroppsregioner samt trötthet och svaghet i musklerna. Smärtan kan provoceras fram med tryck på särskilt känsliga punkter, trigger points. Andra symtom är sömnproblem, allmän trötthet, huvudvärk och magbesvär. Det finns inga tecken på att fibromyalgi orsakas av belastning, men alltför mycket fysisk belastning, stress och oro försämrar besvären. Sjukgymnastik i lagom dos kan få en patient att må bättre (19). Hos äldre män kan smärta i ländryggen vara ett första tecken på prostatacancer. Hos kvinnor kan smärta i ländryggen uppstå vid menstruationen. Sport Det finns inga klara samband mellan svåra ryggsmärtor och olika typer av motionsidrott, enligt Frymoyer och medarbetare som 1983 studerade frågan (20). De fann dock att patienter med måttliga ryggbesvär ofta var joggare eller längdskidåkare. En studie har utpekat golf och bowling som riskfaktorer för diskbråck (21). Se vidare kapitel 5 om fysisk träning. Stress Stress kan göra att en person presterar sämre och mår sämre. Det kan ge psykosomatiska besvär och ryggont. Se vidare kapitel 9. Tidigare ryggbesvär Den som en gång haft ryggbesvär riskerar att drabbas av samma problem igen. Det visar flera studier av vårdpersonal (1, 2, 8, 22). En ryggskada kan leda till att ryggbesvär uppstår senare (3). Att ha släktingar med ryggbesvär är en riskfaktor liksom att ha släktingar med tidigt debuterande ryggbesvär (6). Flera faktorer

21 Frisk rygg i sjukvården 17 jämfördes i studien och den viktigaste särskiljande faktorn var just familjens ryggbesvär. De som jobbat längre tid i vårdyrket hade ofta besvär liksom de som upplevde att de var överbelastade i arbete. Grupperna skilde sig också åt i fråga om längden på benen: mer besvär i gruppen med olika längd på benen. Patienter med måttliga ryggbesvär var ofta joggare, enligt en studie. Men det innebär inte att motion ger ryggbesvär. Foto: Tommy Olofsson/Mira

22 18 Frisk rygg i sjukvården Tunga lyft Personer som har tungt manuellt arbete löper risk att drabbas av diskbråck, enligt bl a en studie av finska förtidspensionerade med diskbråck. Risken var 2,2 gånger högre för sjuksköterskor och biträden än för kvinnliga tjänstemän (23). Att lyfta och förflytta patienter är ofta ett tungt arbete. För sjukvårdsbiträden är det inte ovanligt med två patientlyft om cirka 20 kg per person och timme. Studier visar att mikrofrakturer kan uppträda på kotorna vid upprepade lyft på cirka 20 kg. Det är svårt att säga exakt hur många och tunga lyft som är acceptabelt. Ett försök till riskbedömning har gjorts av Dr Jennifer Kelsey med medarbetare (9). Risken för diskbråck är tre gånger förhöjd för den som lyfter mer än 11,3 kg (25 pounds) mer än 25 gånger om dagen. Skaderisken är sex gånger förhöjd för den som utför lyften med kroppen i vriden ställning och utan att böja knäna. Utbildning Kurser och utbildning i ergonomi kan minska risken för ryggbesvär. Ergonomiutbildningens omfattning är viktig, visar en enkät till drygt sjukvårdsbiträden och undersköterskor inom långvården i Östergötland. 64 procent hade längdryggsbesvär och av dem hade nära hälften inte fått någon utbildning alls i ergonomi. De som fått utbildning i flera dagar hade mindre besvär (24) (figur 1) % Ingen utbildning Några timmar Någon dag Flera dagar Ergonomiutbildning Figur 1. Ju bättre utbildning i ergonomi desto färre ryggbesvär. Nära 50 procent av vårdanställda med ryggbesvär hade inte fått någon utbildning i ergonomi (23).

23 Frisk rygg i sjukvården 19 En finsk studie visar att den som är mindre skicklig i omvårdnadsarbete och har stor arbetsbelastning löper risk att få ryggbesvär. 100 sjuksköterskor fick en utvidgad kurs i omvårdnadsarbete under utbildningen och jämfördes efter ett år med en kontrollgrupp, som fått kort traditionell träning under utbildningen. Kontrollgruppen bedömdes i en test vara mindre skickliga i omvårdnad. Ryggskador hade drabbat 24 procent av kontrollgruppen, men bara två procent av de som var skickliga eller mycket skickliga i omvårdnad (12). Vikt Det finns inga entydiga tecken på att övervikt hänger ihop med ryggsjuklighet. En studie tyder på att överviktiga män, men inte kvinnor, har mer ryggbesvär än personer med normal vikt. Andra studier har inte gett samma resultat (25). I en amerikansk studie om vårdanställda fanns samband mellan låg vikt och ryggolycksfall (3). Hur görs studier över ryggbesvär? Epidemiologi är läran om sjukdomars förekomst i befolkningen. Från början betecknade termen smittsamma sjukdomars utbredning, men numera är epidemiologi en vetenskaplig metod att studera förekomst av alla möjliga sjukdomar och skador. Epidemiologiska studier kan redovisa förekomst av sjukdomar och skador på två olika sätt beroende på vilka uppgifter forskarna har tillgång till: prevalens och incidens. Prevalensen anger hur stor andel av en grupp som vid en viss tidpunkt har en skada eller sjukdom eller minns att de haft det. Incidensen anger hur många som skadats eller insjuknat under en viss tid, vanligen ett år. Ett exempel på incidensen är hur många sjukvårdsanställda som under ett år får en arbetsskada i ryggen. Prevalensen uttrycks ofta i procent, medan incidensen vanligen redovisas som antal fall per tusen individer och år, dvs promille per år. Flertalet studier av arbetsskador i muskler, leder och skelett är s k tvärsnittsstudier över olika grupper och anger prevalensen. Forskarna studerar och redovisar gruppens hälsa och skador vid en viss tidpunkt, men kan egentligen inte säga vad som orsakat skadorna. För det krävs prospektiva studier där en grupp följs under en period och där olika faktorer och exponeringar studeras.

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Ut och gå. 30 60 minuter per dag!

Ut och gå. 30 60 minuter per dag! Ut och gå! Ut och gå Vi mår bra av dagliga raska promenader. Det är inte bara konditionen som blir bättre, också benstommen förstärks, lederna mjukas upp, muskelstyrkan i benen förbättras och balansen

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC.

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC. 00 Y16 AFC.364 Ergonomi - Målare Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se Förutsättningar Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Diclofenac T ratiopharm

Diclofenac T ratiopharm Diclofenac T ratiopharm För korttidsbehandling av lätta till måttliga smärttillstånd, inflammationer och feber Observera! Innan du börjar behandlingen bör du först läsa igenom bipacksedeln som finns i

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN

SJUKGYMNASTEN, KVINNOKLINIKEN I Din hand håller Du ett informationshäfte, som utformats av sjukgymnaster på Kvinnokliniken. Häftet innehåller råd om hur Du skall träna Din bäckenbotten. Vi vill även ge Dig lite information om Din hållning,

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn.

Ett rörligare liv. Jag vill beställa hemövningar för: Originalet. Nacke. Rygg. Knän. Hand och tumme. Axlar. Höfter. Fot och tå. Namn. Jag vill beställa hemövningar för: Nacke Rygg Knän Hand och tumme Axlar Höfter Fot och tå Hemövningar axel Hemövningar nacke Hemövningar rygg Hemövningar knä Ett rörligare Ett rörligare liv liv Hemövningar

Läs mer

Stabilitetsövningar:

Stabilitetsövningar: Stabilitetsövningar: Stabilitetsträning är en oerhört viktig del i din återuppbyggnad efter en skada och en stor del i förebyggandet av skador. Bålstabilitet ger hela dig en grund att arbeta från, en stabil

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

TRX TRIATHLON träningsprogram

TRX TRIATHLON träningsprogram TRX TRIATHLON träningsprogram Övningarna är funktionella på så sätt att de är grenspecifika för triathlon och eller aktiverar flera muskelgrupper. Programmet fungerar i alla träningsperioder men i synnerhet

Läs mer

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag.

STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM. När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. STRETCHING AV MIKAEL DAHLSTRÖM När man fått behandling är det mycket viktigt att man gör vissa hemuppgifter för att uppnå en smärtfri vardag. Ända sedan stretching blev ett begrepp har det tvistats om

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G)

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV FÖRTRÄNGNING (SPINAL STENOS) G) Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsben och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen.

Här följer fyra övningar som värmer upp axlarna, skuldrorna och ryggen. Uppvärmning Innan träning påbörjas bör någon form av uppvärmning ske. Det finns många sätt att värma upp. Att gå en snabb promenad eller att småjogga är två vanliga sätt. Det bästa är att göra ett genomtänkt

Läs mer

Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder. En modell för föräldrautbildning

Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder. En modell för föräldrautbildning Att bära och lyfta barn/ungdomar med funktionshinder En modell för föräldrautbildning Idé och text: sjukgymnast Eva Wallin Färgillustrationer: Lisa Engström Handikapp & Habilitering, Stockholms läns landsting,

Läs mer

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt?

Vad är osteoporos? Är osteoporos vanligt? Kliniken för 201-0-05 2015-0-05 Vad är osteoporos? Osteoporos eller benskörhet är ett tillstånd med minskad benmassa, vilket leder till reducerad hållfasthet av skelettet och ökad risk för benbrott (fraktur).

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar

Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med. Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Träna upp din styrka på ett roligt och effektivt sätt med GYMBOLLEN Inspirationsguide med 6 (givande/effektiva/bra) basövningar Viktigt att tänka på innan träning Det är väldigt viktigt att du andas normalt

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

Ryggträna 1b. Bålrotation

Ryggträna 1b. Bålrotation Ryggträna Detta ska du tänka på när du gör programmet. Gör programmet två gånger. Håll på med varje övning tills du blir trött. (10 20 upprepningar per övning) Tänk på att göra övningarna med god teknik.

Läs mer

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch

Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Styrketräning för hemmabruk inklusive stretch Introduktion Detta pass innehåller ett antal styrkeövningar som du kan göra hemma utan någon särskild utrustning. De flesta övningarna är för ben och bålstabilitet,

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Kom i form med cirkelträning!

Kom i form med cirkelträning! Kom i form med cirkelträning! Varsågod - här bjuder vi på ett cirkelpass som är en form av intervallträning. Det är ett effektivt och varierande sätt att träna kondition, spänst och styrka. Tidsintervallen

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Ta hand om din hälsa när du är gravid

Ta hand om din hälsa när du är gravid Ta hand om din hälsa när du är gravid vikten av både träning och vila! Graviditet är inget hinder för att vara fysiskt aktiv utan tvärtom! Du kan göra många hälsovinster genom att vara aktiv och minska

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber

Ibuprofen ratiopharm. Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Ibuprofen ratiopharm Vid behandling av tillfällig smärta, inflammation och feber Du ska inte använda Ibuprofen ratiopharm: Om du har astma eller tidigare fått allergiska reaktioner av smärtstillande medel.

Läs mer

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord

Innehåll. Program. Expressträning träningskonceptet för dig. Träningsprogram. Övningsbank. 4 Jaris förord 7 Jennies förord Innehåll 4 Jaris förord 7 Jennies förord Expressträning träningskonceptet för dig 10 Expressmetoden 13 Expresstyrketräning 14 Expresskonditionsträning 15 Inför expressträningen Övningsbank 18 Ben: 20 lår

Läs mer

Bålstabilitet Träning med balansboll

Bålstabilitet Träning med balansboll Bålstabilitet Träning med balansboll Träning med Balansboll Bålträning - bra för mycket Du får: ökad kroppskännedom bättre koordination starkare rygg hållbarare kroppminskad skaderisk bättre balans bättre

Läs mer

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se

Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach. www.physiochraft.se Carina Hammarstrand leg sjukgymnast Hälsoutvecklingscoach www.physiochraft.se Alla kan må bra av vardagsmotion! Alla mår bra av vardagsmotion!!! Hitta genvägarna! Använda tiden på ett för kroppen smart

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Startprogram version 3

Startprogram version 3 Startprogram version 3 Så här kan du börja din träning i gymet. Du kan skriva ut sidorna och ha som stöd när du börjar träna. OBS!!: Börja med lägsta antalet rörelser och låg belastning. Ta det lätt de

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering

Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Kapitel 6: Allmänna strategier för välbefinnande och sjukdomshantering Inledning I detta kapitel beskrivs några av de fysiska, energimässiga och psykologiska behandlingar som ofta används av patienter

Läs mer

RepoLakan räddar ryggar

RepoLakan räddar ryggar REPOLAKAN Upp Kompetens och runt finns i sängen nära dig UPP OCH RUNT I SÄNGEN RepoLakan räddar ryggar Alla vet att det är snudd på omöjligt att ligga still i sängen inte ens när vi sover ligger vi still.

Läs mer

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar.

Goda råd till föräldrar. Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Goda råd till föräldrar Bli inte rädd om ditt barn klagar över ryggsmärtor, men lyssna till barnet och följ förloppet över några dagar. Sök rådgivning och behandling hos en kiropraktor om smärtorna varar

Läs mer

Strandträning med funktionella övningar

Strandträning med funktionella övningar Strandträning med funktionella övningar Arbeta under 45 sekunder vid varje övning. Den första löpövningen kan du utföra under 1-2 minuter. När du arbetar med en sida i taget kan du arbeta växelvis med

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare

Anatomi och biomekanik. Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Anatomi och biomekanik Jeanette Karlsson Hästfysioterapeut och Sadelutprovare Upplägg Anatomi & biomekanik Vanligaste skadorna Ryttaren Sadelns på-/inverkan Anatomi & biomekanik Skelett Ligament & senor

Läs mer

Träningstips: Grunder i fysisk träning

Träningstips: Grunder i fysisk träning Träningstips: Grunder i fysisk träning Träna regelbundet! Styrka och kondition är en färskvara. Det finns inga genvägar till en starkare eller uthålligare kropp. Träna aldrig när du är förkyld, har feber

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius

Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Varför ska vi vara fysiskt aktiva? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik FoUU-staben, VLL Epidemiologi och Global hälsa, UmU Varför ska vi vara fysiskt aktiva? För att må bra. Kroppens

Läs mer

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som:

Den internationella smärtorganisationen IASP definierar den nociceptiva smärtan som: Manus Nociceptiv smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om nociceptiv smärta, vävnadsskadesmärta, en smärta som drabbar alla, en eller flera gånger i livet och även om du just nu inte har någon smärta

Läs mer

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet.

I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. I stressens spår. Fakta och debatt: Rapport om ohälsan under 90-talet. Teckning Robert Nyberg 1 I stressens spår www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Sid Sju åtgärder för bättre hälsa 3 1. Inledning 4 2.

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt

Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt Fysisk aktivitet och muskuloskeletal hälsa en litteraturöversikt RESULTAT Av de 26 interventionsstudierna riktar sig 18 stycken till enbart kvinnor, varav nio till kvinnor inom vården. Sex studier riktar

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt

Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt Väljer du att jobba till 75? - Valet är ditt www.gsfacket.se Form och illustration: Mats Carlson, GS April 2014 För två år sedan beskrev Fredrik Reinfeldt sin syn på arbetslivet och pensionsåldern. Pensionsåldern

Läs mer