Frisk rygg i sjukvården. En kunskapsöversikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Frisk rygg i sjukvården. En kunskapsöversikt"

Transkript

1 Frisk rygg i sjukvården En kunskapsöversikt

2 Centrum för arbetsmiljöforskning Arbetsmiljöinstitutet forskar, utbildar och informerar om arbetsmiljö. Institutet är Sveriges största centrum för forskning inom arbetsmiljöområdet. Forskning bedrivs inom ämnesområdena fysiologi, kemi, medicin, psykologi, teknik och toxikologi. Totalt arbetar 390 personer vid AI, varav drygt 300 med forskning. AI finns i Solna och Umeå. Vid institutet bedrivs både tillämpad forskning och riktad grundforskning. Verksamheten sker i samarbete med bl a högskolor, företagshälsovård och yrkesmedicinska kliniker, både inom och utom Norden. Institutets satsning på 90-talet är den goda arbetsmiljön. Satsningen sker genom fyra särskilda forskningsprogram som inriktar sig på ungdomar, äldre, yrkesförare samt anställda inom sjukvården. Sedan flera år prioriterar institutet forskning om problem som: belastningsskador, lungsjukdomar, cancer och genetiska skador, hudsjukdomar, olycksfall, datorn som hjälpmedel samt elektromagnetiska riskfaktorer. De senaste forskningsrönen inom arbetsmiljöområdet presenteras bla i institutets vetenskapliga skriftserie Arbete och Hälsa samt i Undersökningsrapporter. Dessutom ges Utbildningsrapporter och Metodrapporter ut. Produktionsgrupp Suzanne Kolare och Eva Nilsson Layout: Eva Nilsson Omslagsfoto: Superstock/Great Shots Arbetsmiljöinstitutet 1994 Arbetsmiljöinstitutet, Solna, Sverige ISBN Tryckt hos Schmidts Boktryckeri

3 Förord Att sjukvårdspersonal har besvär med ryggen uppmärksammades av Arbetsmiljökommissionen i slutet av 1980-talet. Arbetsmiljöinstitutet ägnar nu flera forskningsprojekt åt problemet. Frisk rygg i sjukvården är en kunskapsöversikt om ryggskador, samt hur de kan förebyggasas. Den är också avsedd som lärobok för vårdskolor och som en praktisk hjälp att utforma en god arbetsmiljö. Kunskapsöversikten är beställd av institutets programkommitté Sjukvårdens arbetsmiljö och ingår i en serie översikter om arbetsmiljön i vården. Kemiska hälsorisker i sjukvården har publicerats i Arbete och Hälsa 1993:13. Boken redovisar vad som är känt om olika risker för ryggbesvär som anställda inom hälso- och sjukvården utsätts för i arbetet och på fritiden. Det är såväl fysiska risker, som stress och dålig arbetsorganisation. Vidare finns kapitel om anatomi och hur belastning på ryggen beräknas. Effekterna av fysisk träning redovisas, samt grundläggande principer för förflyttningsteknik. I ett kapitel visas de ekonomiska konsekvenserna av en ryggskada, att den totala kostnaden kan vara fyra gånger högre än den sjuklön som betalas ut. Rehabilitering, behandling och nödvändigheten att anmäla arbetsskador ingår i ett annat kapitel. Slutligen berättas om PROSA, programmet mot ryggolyckor i sjukvården, som Arbetsmiljöinstitutet tagit initiativ till. Vi tackar författarna varmt för deras engagemang och bidrag. Vi riktar också ett stort tack till Eva Nilsson, Arbetsmiljöinstitutet, för layouten. Solna i juni, 1994 Monica Lagerström Mats Hagberg Suzanne Kolare

4 Författarpresentation Björn Ahlberg, jur kand, är personaladministrativ chef vid avdelningen för personal och organisationsutveckling inom landstinget Skaraborg. Han är specialinriktad på arbetsrätt, och har bl a medverkat i arbetet att ta fram modeller för personalekonomi som en del i styrningen av landstingets verksamhet. Ruth Carlsson är företagssjukgymnast och har under många år undervisat vårdpersonal i arbetsteknik och rygghälsovård. Ruth Carlsson är medförfattare till Egen rygghälsa i aktiv omvårdnad, som är en lärobok i den s k Stockholmstekniken för patientförflyttning. Inga-Lill Engkvist är företagssjukgymnast och 1:e forskningsingenjör vid enheten för arbets- och miljöfysiologi på Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Hon är doktorand och har publicerat vetenskapliga artiklar inom specialområdet belastningsolycksfall i vårdsektorn. Mats Hagberg är läkare, specialist i yrkesmedicin och professor i arbets- och miljöfysiologi vid Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Han är chef för enheten för arbets- och miljöfysiologi och ordförande för Arbetsmiljöinstitutets programkommitté God arbetsmiljö i sjukvården. Mats Hagberg har skrivit många vetenskapliga artikar och böcker om arbetsrelaterade besvär i muskler, leder och skelett. Monica Lagerström är företagssköterska, fil dr och forskare vid enheten för arbets- och miljöfysiologi, Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Hon har sjukvårdens arbetsmiljö som främsta arbetsområde och har skrivit vetenskapliga artiklar om bl a ryggbesvär hos sjukvårdens anställda. Ewa Wigaeus-Hjelm är gymnastikdirektör, dr med sc i arbetsfysiologi, och forskare vid enheten för arbets- och miljöfysiologi vid Arbetsmiljöinstitutet i Solna. Ewa Wigaeus-Hjelm har sjukvårdens arbetsmiljö som ett viktigt arbetsområde och har publicerat många vetenskapliga artiklar, bl a om fysisk träning och ryggbesvär. Suzanne Kolare är journalist vid informationsenheten på Arbetsmiljöinstitutet och har textredigerat denna bok. Hon arbetar bl a med institutets populärvetenskapliga tidskrift och med information om programområdet God arbetsmiljö i sjukvården.

5 Frisk rygg i sjukvården 1 Innehåll 1 Hälsa och ohälsa i sjukvården Risker för ryggen Ryggens anatomi Att räkna med tunga lyft Fysisk träning mot ryggbesvär Utbildning i förflyttningsteknik Skonsam arbetsteknik Vårdmodeller, chefer och skiftarbete Stress i vårdarbetet Personalen som ekonomisk resurs Rehabilitering och behandling PROSA, program mot ryggskador Appendix, Checklista för vårdrum

6 2 Frisk rygg i sjukvården

7 Frisk rygg i sjukvården 3. 1 Hälsa och ohälsa i sjukvården Mats Hagberg Undersköterskor och sjukvårdsbiträden löper sex gånger högre risk än andra förvärvsarbetande kvinnor i Sverige att drabbas av ryggolyckor på grund av överbelastning. Ryggbesvär är ett vanligt problem även bland andra hälso- och sjukvårdsanställda. Var sjunde har ont i nedre delen av ryggen var eller varannan dag. Att skapa en god arbetsmiljö i sjukvården är en viktig uppgift i samhället, eftersom sjukvården svarar för en stor del av sysselsättningen. Var tionde yrkesarbetande svensk hade 1989 ett direkt vårdanknutet yrke. Totalt arbetade då cirka personer i sjukvården (1). Enligt preliminära uppgifter har antalet vårdanställda minskat med cirka till och med år 1993 och under 1994 väntas ytterligare tjänster försvinna. Landstingen har bl a dragit in tjänster för sjukvårdsbiträden och laboratorieassistenter. De två största yrkesgrupperna i sjukvården är sjuksköterskor och sjukvårdsbiträden. I vardera gruppen ingick år 1989 cirka personer. Den tredje största gruppen var undersköterskor, omkring Det fanns nära mentalskötare och drygt läkare.

8 4 Frisk rygg i sjukvården God arbetsmiljö i den svenska sjukvården handlar framförallt om arbetsmiljö för kvinnor. Var fjärde yrkesarbetande kvinna är verksam inom vårdsektorn eller i någon av dess servicesektioner. Endast 16 procent av de anställda inom sjukvården är män. Friska sjukvårdare Hälsoläget bland sjukvårdens anställda har beskrivits i olika utredningar och studier. År 1989 var de sjukskrivna två dagar färre än övriga svenskar, enligt en undersökning av Landstingsförbundet. De landstingsanställda kvinnorna hade då 27 sjukdagar och männen 19,3 sjukdagar i genomsnitt. Antalet sjukdagar varierar mellan olika vårdyrken. Lägsta siffran, 7,5 dagar, noterades för manliga läkare medan den högsta gällde manlig städpersonal, 49,2 dagar. Sjukvårdsbiträden var i genomsnitt sjuka 36 dagar, undersköterskor 25 och sjuksköterskor 20 dagar. I Stockholms läns landsting var anställda sjukskrivna fyra till sju dagar längre än sjukvårdspersonal i övriga Sverige, enligt en studie av landstinget år Riskerna för hälsan är olika i olika vårdyrken. Sjuksköterskor och laboratoriepersonal arbetar med cellgifter, cytostatika. Personalen på avdelningar med patienter som har hepatit eller immunbristsjukdomen HIV riskerar att smittas av dessa sjukdomar genom kanyler och stickskador. Handeksem är vanligt bland städ- och vårdpersonal som arbetar mycket med kemikalier och vatten. Många inom vården använder skyddshandskar av latexgummi, som kan ge kontakteksem och nässelutslag. Det finns givetvis också psykosociala risker inom sjukvården. Långa arbetsdagar, skiftarbete, tidspress och det sätt på vilket arbetet organiseras kan bidra till stress. Det kan i sin tur orsaka skador i muskler, leder och skelett. Var sjunde har värk Att hälso- och sjukvårdens personal ofta har besvär med ryggen framgår av Sveriges officiella statistik för Var sjunde vårdanställd rapporterade värk eller smärtor i nedre delen av ryggen var eller varannan dag. Bland lärare och andra pedagogiska yrken var ryggont hälften så vanligt.

9 Frisk rygg i sjukvården 5 I en undersökning från Sundsvalls sjukhus rapporterades ländryggsbesvär hos 64 procent av sjukvårdsbiträdena, 55 procent av undersköterskorna och 46 procent av sjuksköterskorna (2). Belastningsskador är den ojämförligt vanligaste anledningen till anmälningar om arbetsskador och arbetssjukdomar bland vårdpersonal. Risken att drabbas är 3,5 gånger högre för sjukvårdsbiträden och undersköterskor än för andra förvärvsarbetande kvinnor, enligt en genomgång av anmälda arbetsskador åren (3). Totalt drabbades kvinnliga sjukvårdsbiträden och undersköterskor av belastningsolyckor under Olyckor av överbelastning Risken för att belastningsolyckan ska drabba ryggen är sex gånger förhöjd för sjukvårdsbiträden och undersköterskor, enligt en studie åren Det var vanligast med skador i ryggen, därefter axelarm, hals-nacke samt höftled-ben. Nästan samtliga belastningsolyckor i ryggen, 84 procent, inträffade i samband med lyft (4) (figur 1). Belastningsolyckor Rygg Axel Arm Hals Nacke Höft Ben Hand Handled Övrigt Kroppsdel Figur 1. Ryggen skadas ofta vid belastningsolyckor. Diagrammet visar anmälda belastningsolyckor bland sjukvårdsbiträden och undersköterskor (4).

10 6 Frisk rygg i sjukvården Främst yngre kvinnor, i åldersgruppen år, drabbas av belastningsolyckor i ryggen. De råkade ut för 12,2 olyckor per anställda. Hälften så många olyckor inträffade i den minst drabbade åldersgruppen, åringar. Belastningsolyckor i ryggen leder ofta till långa sjukskrivningar, i medeltal 59 dagar. Sjukskrivningstiden ökar med stigande ålder (4) (figur 2). Antal sjukskrivningsdagar i medeltal Ålder Figur 2. Den genomsnittliga sjukfrånvaron ökar med stigande ålder för sjukvårdsbiträden och undersköterskor, som drabbats av ryggolycksfall år i Sverige (4). God prognos Ryggbesvär är vanligt i befolkningen. Omkring 80 procent har någon gång ont i ryggen och cirka 50 procent är någon gång frånvarande från arbetet på grund av ryggen. Prognosen för tillfrisknande är god för flertalet. Det visar en studie av mer än personer som sjukskrev sig själva eller blev sjukskrivna av läkare på grund av ryggbesvär. Inom två veckor hade 67 procent återvänt till arbetet och inom sex veckor var 88 procent i arbete. Efter ett år var bara en procent fortfarande sjukskrivna. Risken för återfall var dock stor. Inom 18 månader hade hälften sjukskrivits på grund av nya ryggbesvär (5). Andra studier har gett liknande tal. Därför behövs åtgärder för att minska antalet nya fall.

11 Frisk rygg i sjukvården 7 Alla sjukhus är inte byggda för patienter i rullstolar. Foto: Peter de Ru Förhandstest omöjligt Det kan vara svårt att ställa diagnos på ryggsmärtor. Endast cirka åtta procent av dessa skador kan studeras med dagens vetenskapliga metoder, enligt professor Tommy Hansson (6). Det är bl a diskbråck, frakturer, inflammationer, cancer och benskörhet. Det är också svårt att förutse vem som kommer drabbas av ryggbesvär. Vid en del sjukhus utomlands tillfrågas sjuksköterskor, biträden och undersköterskor vid anställningsintervjun om de haft ryggbesvär tidigare. De som svarar ja riskerar att inte få fast anställning, eftersom den som tidigare fått en ryggskada löper viss risk för nya skador. Detta förfarande kan inte försvaras ur vetenskaplig och etisk synvinkel. Det finns andra risker än att tidigare ha drabbats av ryggbesvär. Det är t ex dålig kunskap i lyftteknik, omodern utrustning, stress, dålig arbetsorganisation eller arbete på en vårdavdelning med många lyft. Därför finns det vetenskapligt sett små chanser att förebygga ryggbesvär med anställningsundersökningar. Förhandstester ger inte säkra besked om vem som kommer att drabbas. Det går inte att utifrån röntgenfynd om degenererade diskar avgöra om en person är lämplig för jobbet eller inte. Det finns inget eller endast något samband mellan sådana fynd och senare ländryggsbesvär.

12 8 Frisk rygg i sjukvården Den enda teoretiskt selektiva möjligheten vid nyanställning är att välja bort rökare, eftersom de löper en statistiskt säkerställd ökad risk för ryggbesvär. Det är dock tveksamt ur etisk synpunkt att välja bort rökare redan vid anställningen. På flertalet svenska sjukhus är det dessutom numera rökförbud. Det är bättre att sjukhusledningen propagerar mot rökning, eftersom rökfrihet inte bara minskar risken för ryggbesvär utan också rent allmänt främjar hälsa. Dyra skador Belastningssjukdomar är de dyraste arbetsskadorna. Det visar statistik från Arbetarskyddsstyrelsen (7). En sjukfrånvaro på 100 dagar kostar samhället cirka kronor. Företaget betalar cirka , medan den enskilde själv får en inkomstförlust på kronor (figur 3). Skattad ersättning för lön respektive inkomstbortfall för olika typer av arbetsskador Belastningssjukdomar Psykosociala sjukdomar Kemiskt orsakade sjd Vibrationsskador Elolyckor Fallolyckor Maskinolyckor Belastningsolyckor 0 Kr per skada Individens kostnader Företaget Samhället Källa: ASS/ISA Arbetslivsfakta 2/93 Den enskilde kan gå miste om stora inkomster genom att förtidspensioneras på grund av en belastningsskada. Det handlar om totalt en halv miljon kronor i uteblivna inkomster för den som tjänade kronor i månaden och förtidspensionerades vid 55 års ålder. Samhällets kostnad blir 1,3 miljoner kronor. En arbetsolycka ger vanligen kortare sjukskrivning än arbetssjukdomar. Det är vanligt med dagars frånvaro vid belastningsolyckor. Företaget svarar för en större del av kostnaden.

13 Frisk rygg i sjukvården 9 Företagets merkostnader för olika typer av arbetsskador har beräknats av Arbetarskyddsstyrelsen. Belastningssjukdomarna är dyrast, cirka kronor per skada. Då ingår kostnader för produktionsstörningar, övertid, rekrytering av ersättare, försämrad kvalitet m m (figur 4). Företagets skattade merkostnader för olika typer av arbetsskador Belastningssjukdomar Psykosociala sjukdomar Kemiskt orsakade sjd Vibrationsskador Elolyckor Fallolyckor Maskinolyckor Belastningsolyckor Kr per skada Källa: ASS/ISA, SAF Arbetslivsfakta 2/93 Referenser 1. Toomingas, A. Vårdarbetare i Sverige. Statistiska uppgifter om antal anställda, frånvaro, förtids-och sjukpension, personalomsättning, arbetsskadeanmälningar, besvär i rörelseorganen, fosterpåverkan, cancer, hjärtinfarkt, självmord samt dödlighet. Arbetsmiljöinstitutet (Undersökningsrapport1992:4). 2. Lagerström M & The Moses-study group. Grundutbildning i förflyttningsteknik och ryggvård samt MOSES I. Resultat från basenkät och kursutvärdering vid Sundsvalls sjukhus. Arbetsmiljöinstitutet (Undersökningsrapport 1992:3). 3. Malker HSR, Hedlin M, Malker B K,Weiner J A. Yrkesrelaterade belastningsskador. Riskidentifiering med hjälp av ISA. Arbete och Hälsa 1990; Engkvist I-L, Hagberg M, Linden A, Malker B. Over-excertion back accidents among nurses aides in Sweden. Safety Science 1992;15:

14 10 Frisk rygg i sjukvården 5. Nachemsson A. Hårdträning eller måttlig konditionsträning för ländryggssmärtor. Idrottsmedicin 1992;2. 6. Hansson T. Ländryggsbesvär och arbete. Stockholm: Arbetsmiljöfonden Arbetslivsfakta 2/93. Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslivsfonden, Riksförsäkringsverket och Socialstyrelsen.

15 Frisk rygg i sjukvården Risker för ryggen Monica Lagerström Risken för diskbråck är tre gånger förhöjd för den som lyfter mer än 11 kilo fler än 25 gånger om dagen. Så tungt är arbetet ofta på en vårdavdelning. Men även ålder, livsstil, sjukdomar och tidigare ryggbesvär kan innebära risker för ryggskador. Det har gjorts en hel del vetenskapliga studier om misstänkta risker för ryggbesvär. I det här kapitlet redovisas vad olika forskare kommit fram till om företeelser i privatlivet och på arbetet, om medfödda risker och om vanor som kan ge besvär. Det är exempel från både sjukvården och andra arbetsplatser. Sjukvårdspersonal ingick i en kanadensisk studie om sambanden mellan ryggskador, arbete och personliga omständigheter (1). En grupp på sjuksköterskor och biträden följdes i tolv månader. Forskarna rangordnade fyra faktorer som är viktiga för att kunna förutsäga vem som riskerar att drabbas av ryggolyckor: 1. Typ av avdelning. Avdelningarna indelades i fyra olika grupper beroende på hur mycket lyft som förekom. 2. Exponering för lyft. Gruppindelning efter hur många och hur tunga lyft som personalen behövde göra dagligen. 3. Yrke. 4. Tidigare ryggolycksfall.

16 12 Frisk rygg i sjukvården Den viktigaste faktorn vad gäller ryggolycksfall kan sökas i nummer ett, typ av avdelning. Risken var 4,3 gånger förhöjd för de som arbetade på avdelningar med flest lyft jämfört med de som hade få lyft. Den näst största risken är att tillhöra den personalgrupp som måste utföra många och tunga dagliga lyft. Olycksfallsrisken var 2,2 högre än för övrig personal. Yrkesvalet, riskfaktor tre, påverkar också. Sjukvårdsbiträden löpte en 1,8 gånger förhöjd risk jämfört med sjuksköterskor. Att tidigare råkat ut för ett ryggolycksfall, riskfaktor fyra, innebar en 1,7 gånger förhöjd risk för ny skada. En studie av sjukvårdspersonal vid ett universitetssjukhus i USA gav delvis andra resultat (2). Typiskt för dem som anmälde ryggskador var hög ålder, att de arbetade på en avdelning med många upprepade lyft, att någon familjemedlem hade ryggproblem, att de var rökare, att de var stresskänsliga, motionerade lite och hade dålig kondition. En fall-kontrollstudie i San Diego jämförde 84 ryggskadefall med en kontrollgrupp på 168 personer (3). Forskarna fann följande riskfaktorer: tidigare ländryggsbesvär, arbete under dagskift, att vara ogift och hög kroppsvikt. I en finsk undersökning jämfördes 880 sjuksköterskor och biträden i fråga om ryggbesvär (4). Det var vanligare med sjukdomar och sjukpension bland biträdena än bland sjuksköterskorna. En stor skillnad mellan grupperna var vilka arbetsställningar som de oftast intog eller hade intagit i arbetet. Sjuksköterskorna hade mer sittande och stående arbete, medan biträdena arbetade mer i framåtböjd ställning. De utförde dubbelt så många lyft som sköterskorna. Det var vanligare med ryggbesvär bland både biträden och sköterskor som var yngre än 30 år och utförde tungt arbete. Alkohol Två amerikanska studier har gjorts om vårdpersonal, alkohol och olyckor i ländryggen. Ingen av studierna visade något samband mellan alkohol och ryggbesvär. Studier av andra typer av arbetsplatser visar att alkohol framförallt konsumeras i arbeten med oregelbundna arbetstider, helgarbete, mycket övertid, otillräcklig bemanning, dålig planering och dålig arbetsledning (5). Risken är givetvis att alkohol kan bidra till att arbetsolyckor uppstår.

17 Frisk rygg i sjukvården 13 Det finns inga entydiga tecken på att övervikt hör samman med ryggbesvär. Foto: Mikael Andersson/Mira Arbetsorganisation Skiftarbete, vårdform vid avdelningen, relation till chefen och arbetskamraterna kan ha betydelse för att ryggbesvär uppstår. Läs mer om arbetsorganisationen i kapitel 8. Fysisk träning och motion Det finns delvis motsägande uppgifter om fysisk träning, kondition och ryggbesvär. En studie av amerikanska brandmän visade att ökad fysisk arbetsförmåga var den viktigaste faktorn för att minska risken för ryggbesvär (6, 7). Däremot fanns inget samband mellan kondition och ryggbesvär i en femårig prospektiv studie som följt personer. Vid uppföljningen efter fem år fann forskarna ingen skillnad i graden av ryggbesvär mellan de som hade bra respektive dålig kondition. Se vidare kapitel 5, som helt ägnas åt fysisk träning. Graviditet Gravida kvinnor har ofta ländryggsbesvär mot slutet av graviditeten. Troliga orsaker är att fostret och fostervattnets tyngd belastar ryggen samt hormonella förändringar som påverkar ligamenten (8). Att drabbas av diskbråck under graviditeten är relativt ovanligt, men två

18 14 Frisk rygg i sjukvården studier antyder att det finns samband mellan graviditet och uppkomst av diskbråck (9, 10). Ju fler barn en kvinna föder desto större är risken för ländryggsbesvär (11). En svensk studie visar på överrisk för bestående ryggbesvär efter graviditeten för den kvinna som haft besvär före 20 års ålder, röker och har stor fysisk arbetsbelastning. Bidragande faktorer var låg utbildning och dåligt gehör från chefen (12). Hållning och rörlighet Det finns inga studier som visar klara samband mellan dålig eller bra hållning och ländryggsbesvär. Inte heller tycks förmågan till rörlighet i ryggen påverka graden av besvär. Kost I en litteraturöversikt noteras att patienter med ländryggsbesvär ofta har dåliga hälsovanor, dålig kosthållning samt att de inte motionerar och vilar tillräckligt (13). Det betyder dock inte att dessa faktorer orsakar ryggbesvären. Ett fåtal studier har gjorts om kostvanor bland vårdanställda och ryggsjuklighet. En amerikansk studie visade inga samband mellan ryggolycksfall och kostvanor eller alkohol- och kaffekonsumtion (3). Rökning tycktes däremot vara en riskfaktor (se nedan). En senare studie omvärderar kaffe. Två koppar kaffe per dag eller mer ökar risken för benskörhet i höft och ryggrad hos kvinnor över 50 år. Men de kaffedrickande kvinnor i studien som också druckit ett glas mjölk om dagen sedan 20 årsåldern hade ingen benskörhet (14). Kroppsmått Långa individer löper större risk för ländryggsskador än kortare personer (15). Sannolikt hänger det ihop med att långa personer får större belastning på ryggen när de böjer sig fram för att lyfta något. Läs om betydelsen av att lyfta rätt i kapitel 4 om biomekanik. Psykosociala faktorer och personlighet Att ha litet inflytande över sitt arbete kan bidra till värk i muskler, leder och skelett. Läs mer om det i kapitel 8 om arbetsorganisation, och kapitel 9 om stress.

19 Frisk rygg i sjukvården 15 Rökning Det finns tre teorier om varför rökning innebär en risk för ryggen (3). Den första är att kronisk rökhosta ökar trycket mellan kotorna och den andra att blodcirkulationen försämras. Den tredje teorin handlar om att rökningen minskar skelettets innehåll av mineraler. Benskörhet, osteoporos, kan leda till mikrofrakturer i kotkropparna. Kvinnliga vårdanställda som röker löper en 1,3 gånger förhöjd risk för ländryggsbesvär jämfört med icke rökare, enligt en studie av 430 kvinnor vid ett svenskt sjukhus (16). Drygt en tredjedel av undersköterskorna och sjukvårdsbiträdena rökte, medan bara 18 procent av sjuksköterskorna rökte. Två år senare rökte 19 procent av sjuksköterskorna, 29 procent av undersköterskorna och 40 procent av sjukvårdsbiträdena. 17 kvinnor hade slutat, medan tio börjat röka mellan de två undersökningarna (17). Rökning och ryggolycksfall samt ryggbesvär hör samman, enligt två amerikanska studier, men det motsägs av en tredje studie (2). Vårdpersonal som i medeltal rökte 23 cigaretter om dagen hade råkat ut för ryggolycksfall medan det inte hade drabbat de som rökte 13 cigaretter/dag. Rökning minskar skelettets innehåll av mineraler, vilket kan leda till benbrott. Foto: David Skoog/Mira

20 16 Frisk rygg i sjukvården Sjukdom Det är svårt att ställa diagnos på sjukdomar i ryggen. Endast cirka åtta procent kan konstateras med dagens metoder. Det är bla diskbråck, frakturer, inflammationer, cancer och benskörhet (15, 18). Reumatiska sjukdomar kan ge besvär i ländryggen. Ett exempel är Bechterews sjukdom, som innebär smärtsamma inflammationer och en tilltagande stelhet i ryggraden. Sjukdomen kan medföra försämrad funktion i ryggmusklerna. Fibromyalgi, som framförallt drabbar kvinnor, definieras som kronisk muskelvärk i minst tre kroppsregioner samt trötthet och svaghet i musklerna. Smärtan kan provoceras fram med tryck på särskilt känsliga punkter, trigger points. Andra symtom är sömnproblem, allmän trötthet, huvudvärk och magbesvär. Det finns inga tecken på att fibromyalgi orsakas av belastning, men alltför mycket fysisk belastning, stress och oro försämrar besvären. Sjukgymnastik i lagom dos kan få en patient att må bättre (19). Hos äldre män kan smärta i ländryggen vara ett första tecken på prostatacancer. Hos kvinnor kan smärta i ländryggen uppstå vid menstruationen. Sport Det finns inga klara samband mellan svåra ryggsmärtor och olika typer av motionsidrott, enligt Frymoyer och medarbetare som 1983 studerade frågan (20). De fann dock att patienter med måttliga ryggbesvär ofta var joggare eller längdskidåkare. En studie har utpekat golf och bowling som riskfaktorer för diskbråck (21). Se vidare kapitel 5 om fysisk träning. Stress Stress kan göra att en person presterar sämre och mår sämre. Det kan ge psykosomatiska besvär och ryggont. Se vidare kapitel 9. Tidigare ryggbesvär Den som en gång haft ryggbesvär riskerar att drabbas av samma problem igen. Det visar flera studier av vårdpersonal (1, 2, 8, 22). En ryggskada kan leda till att ryggbesvär uppstår senare (3). Att ha släktingar med ryggbesvär är en riskfaktor liksom att ha släktingar med tidigt debuterande ryggbesvär (6). Flera faktorer

21 Frisk rygg i sjukvården 17 jämfördes i studien och den viktigaste särskiljande faktorn var just familjens ryggbesvär. De som jobbat längre tid i vårdyrket hade ofta besvär liksom de som upplevde att de var överbelastade i arbete. Grupperna skilde sig också åt i fråga om längden på benen: mer besvär i gruppen med olika längd på benen. Patienter med måttliga ryggbesvär var ofta joggare, enligt en studie. Men det innebär inte att motion ger ryggbesvär. Foto: Tommy Olofsson/Mira

22 18 Frisk rygg i sjukvården Tunga lyft Personer som har tungt manuellt arbete löper risk att drabbas av diskbråck, enligt bl a en studie av finska förtidspensionerade med diskbråck. Risken var 2,2 gånger högre för sjuksköterskor och biträden än för kvinnliga tjänstemän (23). Att lyfta och förflytta patienter är ofta ett tungt arbete. För sjukvårdsbiträden är det inte ovanligt med två patientlyft om cirka 20 kg per person och timme. Studier visar att mikrofrakturer kan uppträda på kotorna vid upprepade lyft på cirka 20 kg. Det är svårt att säga exakt hur många och tunga lyft som är acceptabelt. Ett försök till riskbedömning har gjorts av Dr Jennifer Kelsey med medarbetare (9). Risken för diskbråck är tre gånger förhöjd för den som lyfter mer än 11,3 kg (25 pounds) mer än 25 gånger om dagen. Skaderisken är sex gånger förhöjd för den som utför lyften med kroppen i vriden ställning och utan att böja knäna. Utbildning Kurser och utbildning i ergonomi kan minska risken för ryggbesvär. Ergonomiutbildningens omfattning är viktig, visar en enkät till drygt sjukvårdsbiträden och undersköterskor inom långvården i Östergötland. 64 procent hade längdryggsbesvär och av dem hade nära hälften inte fått någon utbildning alls i ergonomi. De som fått utbildning i flera dagar hade mindre besvär (24) (figur 1) % Ingen utbildning Några timmar Någon dag Flera dagar Ergonomiutbildning Figur 1. Ju bättre utbildning i ergonomi desto färre ryggbesvär. Nära 50 procent av vårdanställda med ryggbesvär hade inte fått någon utbildning i ergonomi (23).

23 Frisk rygg i sjukvården 19 En finsk studie visar att den som är mindre skicklig i omvårdnadsarbete och har stor arbetsbelastning löper risk att få ryggbesvär. 100 sjuksköterskor fick en utvidgad kurs i omvårdnadsarbete under utbildningen och jämfördes efter ett år med en kontrollgrupp, som fått kort traditionell träning under utbildningen. Kontrollgruppen bedömdes i en test vara mindre skickliga i omvårdnad. Ryggskador hade drabbat 24 procent av kontrollgruppen, men bara två procent av de som var skickliga eller mycket skickliga i omvårdnad (12). Vikt Det finns inga entydiga tecken på att övervikt hänger ihop med ryggsjuklighet. En studie tyder på att överviktiga män, men inte kvinnor, har mer ryggbesvär än personer med normal vikt. Andra studier har inte gett samma resultat (25). I en amerikansk studie om vårdanställda fanns samband mellan låg vikt och ryggolycksfall (3). Hur görs studier över ryggbesvär? Epidemiologi är läran om sjukdomars förekomst i befolkningen. Från början betecknade termen smittsamma sjukdomars utbredning, men numera är epidemiologi en vetenskaplig metod att studera förekomst av alla möjliga sjukdomar och skador. Epidemiologiska studier kan redovisa förekomst av sjukdomar och skador på två olika sätt beroende på vilka uppgifter forskarna har tillgång till: prevalens och incidens. Prevalensen anger hur stor andel av en grupp som vid en viss tidpunkt har en skada eller sjukdom eller minns att de haft det. Incidensen anger hur många som skadats eller insjuknat under en viss tid, vanligen ett år. Ett exempel på incidensen är hur många sjukvårdsanställda som under ett år får en arbetsskada i ryggen. Prevalensen uttrycks ofta i procent, medan incidensen vanligen redovisas som antal fall per tusen individer och år, dvs promille per år. Flertalet studier av arbetsskador i muskler, leder och skelett är s k tvärsnittsstudier över olika grupper och anger prevalensen. Forskarna studerar och redovisar gruppens hälsa och skador vid en viss tidpunkt, men kan egentligen inte säga vad som orsakat skadorna. För det krävs prospektiva studier där en grupp följs under en period och där olika faktorer och exponeringar studeras.

Ergonomi bedömningsexempel

Ergonomi bedömningsexempel Ergonomi bedömningsexempel Allmänt utan kommer till uttryck i olika fo. att delta. Nedan finner du de kunskapskrav i Idrott och hälsa 1 som är kopplade till ergonomi och arbetsmiljö. En kort förklaring

Läs mer

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll

Ergonomi. Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Ola Bergengren Fystränare SS04 och AIK Fotboll Ergonomi Samspelet mellan människa, arbetsuppgifter och den omgivande miljön Anatomi Läran om kroppens uppbyggnad, utseende och funktion Skelettet

Läs mer

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar

ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning

Läs mer

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta.

Övningsguide. Korrekt och felaktigt sätt att sitta. Övningsguide Hur vi mår i våra muskler och leder beror till stor del på vår livsstil men är också åldersrelaterat. Det bästa du kan göra är att skapa ökad balans i kroppen med förebyggande träning. Faktorer

Läs mer

Glucosamine ratiopharm

Glucosamine ratiopharm Glucosamine ratiopharm För symtomlindring vid mild till måttlig knäledsartros Observera! Använd inte Glucosamine ratiopharm: om du är allergisk mot skaldjur (eftersom glukosamin utvinns ur skaldjur) om

Läs mer

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25

Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder. Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Muskelvärk? Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder 1 Muskelvärk.indd 1 2004-12-02 09:19:25 Långvarig muskelsmärta vid arbete risker, uppkomst och åtgärder Det finns ett antal olika

Läs mer

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR

RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR RÖRELSEORGANENS SJUKDOMAR Folkhälsovetenskap 1, Moment 1 Tisdag 2010/09/14 Diddy.Antai@ki.se Vad är Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar? Rörelseorganens/Reumatiska sjukdomar är samlingsbeteckningen för

Läs mer

Belasta rätt vid personförfl yttning

Belasta rätt vid personförfl yttning Belasta rätt vid personförfl yttning BELASTNINGSSKADOR INOM vård och omsorg är vanliga. Belastningsskador drabbar inte bara individen utan påverkar även verksamheten och samhället. Skador uppkommer vid

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Rehabiliterande träning / Viktigt att veta innan du startar Din skada ska vara anmäld till försäkringskassan om du skadat dig på jobbet. Innan

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 020 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista ryggskott invalidiserad sjukgymnast behandling slappna av muskler smärtstillande röntgenbild spondylit infektion tumör utsliten botemedel invalid

Läs mer

Till dig som har höftledsartros

Till dig som har höftledsartros Till dig som har höftledsartros Nu kan han inte skylla på sin höft i alla fall DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i höften påverkar din livssituation på många sätt.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken

Till den nyförlösta mamman. Sjukgymnastiken Till den nyförlösta mamman Sjukgymnastiken juni 2013 Bilderna i denna folder är hämtade från Mobilus. 8 1 Avslappning och viloställningar Det är viktigt att du unnar dig vila och avslappning så att du

Läs mer

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv

Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Ryggbesvär, sjukskrivning och arbetsbelastning i ett primärvårdsperspektiv Mahadeb Sarker Handledare Klas Berlin, överläkare, Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Projektarbete vid

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Primärvården. Tips, råd och träning för gravida ÖREBRO LÄNS LANDSTING Primärvården Tips, råd och träning för gravida Tips och råd Under graviditeten förändras din hållning. På grund av att magen växer får man oftast en ökad svank som kan ge trötthetsvärk

Läs mer

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23)

UPPVÄRMNINGSSTRETCH I DET HÄR KAPITLET FINNS DET 14 UPPVÄRMNINGSÖVNINGAR: Stående sidoböj (se sidan 22) Armsväng (se sidan 23) UPPVÄRMNINGSSTRETCH Stretchövningarna i det här kapitlet värmer upp dina leder och muskler på minsta möjliga tid. Om du arbetar dig igenom programmet tillför du energi till kroppen och kommer igång på

Läs mer

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus.

Mammainformation. från BB-vårdavdelning. Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn. Södra Älvsborgs Sjukhus. Mammainformation från BB-vårdavdelning Lite tips från sjukgymnasten till dig som just fött barn Södra Älvsborgs Sjukhus Kvinnoklinik Bäckenbotten Bäckenbotten är den muskulatur som bildar "golv" i bäckenet.

Läs mer

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet

Ryggträning. Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning Övningar för dig med kotfraktur till följd av benskörhet Ryggträning för dig med kotfraktur Du som har en eller flera kotfrakturer kommer att må mycket bättre om du börjar träna din rygg. Det

Läs mer

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen

Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen Jobbet, kroppen, livet i motorbranschen PDF-version Kapitel Förebyggande träning Ergonomi / Förebyggande träning Viktigt att veta innan du startar Förebyggande träning För att du ska få maximal effekt

Läs mer

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper Namn Efternamn 28 oktober 2015 2 1 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease

Läs mer

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten Bakgrund Besvär från rörelseapparaten är vanliga arbetsrelaterade sjukdomar i industrialiserade länder. Omkring

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer.

Nedan kan du läsa om träning under och efter din gravidiet, samt lite tips kring olika typer av träningsformer. Träning & graviditet All form av aktivitet under och efter din graviditet kommer att hjälpa dig att komma tillbaka till din tidigare form. Det viktigaste är att du hittar någon träningsform som du tycker

Läs mer

Till dig som har knäledsartros

Till dig som har knäledsartros Till dig som har knäledsartros Undrar vad hon tänker skylla på nu när knäet blivit bra? DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Tillbaka till ett mer aktivt liv. Att ha ont i knäet påverkar din livssituation på

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Bröstrygg och Skuldra

Bröstrygg och Skuldra Bröstrygg och Skuldra 2:1 Deltoideus. Armens starkaste lyftare. Sitter som en axelklaff från nyckelbenets yttre tredjedel, från skulderbladets övre utskott och dess bakre utskott och går ner till överarmens

Läs mer

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås

Idrott och hälsa. Emma Holström Borås Idrott och hälsa Emma Holström Borås Dylan Williams fem nyckelsstrategier 1. Tydliggör mål och kunskapskrav 2. Skapa aktiviteter som synliggör lärandet 3. Återkoppling som för lärandet framåt 4. Aktivera

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se

Träna. Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka. Bristguiden.se Träna Stärk ditt skelett och öka din muskelstyrka Bristguiden.se Träning stärker skelettet OBSERVERA att träningsprogrammet i den här broschyren INTE är avsedd för dig som har eller har haft en eller flera

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Osteopaten. hittar orsaken till besvären

Osteopaten. hittar orsaken till besvären Osteopaten hittar orsaken till besvären Det är inte alltid självklart att besvärens ursprung finns just där det gör ont. Osteopater, är en yrkesgrupp som jobbar med att gå på djupet med klienternas problem,

Läs mer

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast

Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast Kroppen och hälsan efter graviditet - Hur kan jag hålla mig fysiskt aktiv och må bra? Anna Orwallius leg.sjukgymnast BEBISLYCKA!! Men även lite besvär Smärta i underliv Amningsbekymmer Inkontinens Rygg/bäckensmärta

Läs mer

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen?

Friskvårdspolicy. Hälsa på arbetsplatsen. Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Friskvårdspolicy Hälsa på arbetsplatsen Ett träd som inte bär frukt kallas ofruktbart - men vem undersöker jordmånen? Bertold Brecht Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS/ 02-026

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir

Läs mer

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se

Stavgång. Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Stavgång Textansvarig: Lena Thorselius FaR- samordnare i Primärvården / Mittenälvsborg lena.thorselius@vgregion.se Produktion: blomill.se Tryckning: Prinfo Vårgårda Tryckeri AB 2007 Stavgång Stavgång är

Läs mer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer

Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Hälsorisker vid arbete med helkroppsvibrationer Lage Burström Tohr Nilsson Jens Wahlström Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Arbets- och miljömedicin, Sundsvalls sjukhus Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder

Vanliga symtom eller sjukdomsbilder 2012-01-20 Vanliga symtom eller sjukdomsbilder. Jag kan konstatera att vissa tillstånd återkommer både hos elitidrottare samt hos de individer som är stilla sittande med monotona arbetsuppgifter. Med Fuji

Läs mer

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv

Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Fetma ur ett företagshälsovårdsperspektiv Ett temanummer av Scandinavian Journal of Work, Environment & Health 2013;39(3):221-294. Fetma ökar i hela världen och i USA anses var tredje person vara sjukligt

Läs mer

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst

Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken. Till dig som är nyförlöst Information från sjukgymnasten BB-avdelningen Kvinnokliniken Till dig som är nyförlöst Efter förlossningen Tanken med detta häfte är att du med hjälp av dessa övningar, råd och tips ska kunna få kroppen

Läs mer

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN

CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN CHECKLISTA FÖR HEMTJÄNSTEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården 28 Inledning Patienthanteringstekniker Arbetsrelaterade muskuloskeletala sjukdomar (MSD) är ett allvarligt problem hos sjukhuspersonal, och särskilt hos vårdpersonalen. Mest oroande är ryggskador och överansträngda

Läs mer

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna.

Vilka risker finns? Förflyttning i säng samt mellan säng och rullstol. Toalettbesök. Patienten hamnar på golvet. Sängtransporter mellan avdelningarna. Inom sjukvården finns risker för belastningsbesvär och arbetsolyckor vid bland annat förflyttningar av patienter. Arbetsmiljöverkets inspektioner av ett stort antal sjukhusavdelningar över hela landet

Läs mer

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Friska verksamheter - vilka leder oss dit? Professor Magnus Svartengren Institutionen Medicinska Vetenskaper 3 Hälsa / högt välbefinnande Sjuk disease Frisk Ohälsa / lågt välbefinnande illness 2016-02-09

Läs mer

Gummibandsträning med ett dörrhandtag.

Gummibandsträning med ett dörrhandtag. Perfekt om du skall på semester då gummibandet är lätt att ta med sig. Använde själv programmet när jag var på semester i Sardinien i somras. Kan ju även göras hemma, på jobbet eller ute i skogen (då får

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna

Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Ett hopp för knäartros enkla övningar för dig med artros i knäna Här hittar du exempel på lämpliga övningar vid knäartros. Välj den övning eller de övningar som du tycker bäst om och gör dem till en daglig

Läs mer

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga Lena Zidén, leg fysioterapeut, fil dr Fysioterapi SU/Mölndal, Göteborgs Universitet, Göteborgs Stad Våra kroppar är gjorda för rörelse Första steget

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

ETT AKTIVT SITTANDE FÖR PERSONER MED KYFOS

ETT AKTIVT SITTANDE FÖR PERSONER MED KYFOS ETT AKTIVT SITTANDE FÖR PERSONER MED KYFOS - Till brukare med kyfoserad och krum rygg Netti Kyphotic är avsedd för användare som kräver optimal stabilisering av deras spinala krökning. Dynan är utformat

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Sida 1 av 6. Ryggliggande

Sida 1 av 6. Ryggliggande Sida 1 av 6 Ryggliggande Ligg så plant som möjligt. Lägg armarna ovanför huvudet. Sträck först ut hela kroppen. Växla sedan med att sträcka ut en sida i taget. Syfte: Motverka den böjda hållningen och

Läs mer

Stretchövningar Ishockey

Stretchövningar Ishockey Stretchövningar Ishockey 2:5 Latissimus dorsi. Kroppens till ytan största muskel. Går från mitten av bröstryggen och hela vägen ner till bäckenet varifrån den löper uppåt/utåt och smalnar kraftigt av på

Läs mer

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning

Pain Relief Experts. Dr. Michael Ho. Bruksanvisning Pain Relief Experts Dr. Michael Ho Bruksanvisning Innehåll Meddelande från doktor Michael Ho Vem kan använda produkten? 2 3 Olika funktioner För perfekt stöd och komfort För perfekt ryggmassage För perfekt

Läs mer

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg

Apotekets råd om. Värk i nacke och rygg Apotekets råd om Värk i nacke och rygg Att få ont i nacken, axlarna eller ryg gen är ett vanligt problem. Orsaken till besvären i nacke och axlar kan vara en felaktig arbetsställning, att man suttit i

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING

Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Ungas arbetsskador FÖRSÄKRING Sammanfattning Skaderisken per tusen sysselsatt har ökat mer för unga i åldrarna 16-25 år jämfört med sysselsatta i åldrarna 26-64 år under de senaste åren. Det finns skillnader

Läs mer

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!

Tack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4 Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska

Läs mer

Träningsbok. Sommar Tillhör:

Träningsbok. Sommar Tillhör: Träningsbok Sommar 2013 Tillhör: Mina mål Vecka 28 Lätt löpning, 30 min eller minuter Upphopp, 3 x 10 st eller x st Armhävningar, 3 x 10 st eller x st Situp s, 3 x 20 st eller x st Utfallsteg, 2 x 10 st

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Belastningsrelaterade besvär inom vård och omsorg - Ergonomi och personalsäkerhet Charlotte Wåhlin Med dr. Ergonom/fysioterapeut Arbets- och miljömedicin Gemensam resurs för Landstingen

Läs mer

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC.

00 Y16. Ergonomi - Målare. Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se. Förutsättningar. Genomförande AFC. 00 Y16 AFC.364 Ergonomi - Målare Prevention och praktisk ergonomi genom Galaxen www.galaxenbygg.se Förutsättningar Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering

Läs mer

Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen?

Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen? Positiv Ridning Systemet Om dressyrhästens form Av Carina Högkvist Debatten om dressyrhästens form vad handlar den om egentligen? Artikel av Carina Högkvist, dipl hästmassör De senaste åren har en stundtals

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o

Stomioperation. Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o Stomioperation Fysisk aktivitet och livsstil före och efter o peration Musklerna i buken Bukväggen sträcker sig från bröstkorgens bas till höftbenet. Under huden finns fettvävnad, bindväv och ytliga bukmuskler

Läs mer

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från

Träningsprogram. Programmet är framtaget i samarbete med erfarna sjukgymnaster och fystränare från Träningsprogram - Kom igång med din träning med hjälp av BungyPump! I detta träningsprogram har vi samlat tips och övningar för hur du ökar din förbränning med BungyPump! Programmet är framtaget i samarbete

Läs mer

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY

KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE INNEBANDY KNÄKONTROLL FÖREBYGG SKADOR - PRESTERA BÄTTRE Denna cd-romskiva vänder sig främst till er som är tränare inom barn- och ungdomsidrotten. Vår förhoppning är att ni använder er av materialet i er träning

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD

INKLÄMNINGSSYNDROM REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING METOD REHABILITERINGSPROGRAM VID INKLÄMNINGSSYNDROM (IMPINGEMENT) INLEDANDE FAS DAG 1 14 MÅLSÄTTNING Reducera eller ta bort all provocerande belastning av skadad vävnad. Öka blodcirkulationen. Återfå full rörlighet.

Läs mer

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA

INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA INFORMATION TILL DIG SOM SKA STELOPERERAS (FUSION) I LÄNDRYGGEN PÅ GRUND AV RYGGSMÄRTA Allmänt Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor och fem ländkotor, samt korsrygg och svansben (figur 1).

Läs mer

Nacksmärta efter olycka

Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Nacksmärta efter olycka Varje år drabbas 10.000-30.000 personer i Sverige av olyckor som kan ge nacksmärta. Vanligast är s.k. whiplash våld som uppkommer när man sitter i en bil

Läs mer

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren.

Små barn- studsar och hoppar- avtar något vid tonåren. Intro Vi är byggda för fysisk aktivitet. För länge sedan kämpade vi dagligen i naturen, samlade mat, ved, överleva. Människan använde sig då av allsidiga rörelser. Kroppen anpassar sig efter till de krav

Läs mer

Du är gjord för att röra på dig

Du är gjord för att röra på dig Du är gjord för att röra på dig Fysisk aktivitet och motion, vad är skillnaden? Fysisk aktivitet är ett övergripande begrepp som innefattar alla sorters rörelser som leder till att energi förbrukas. Vad

Läs mer

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås?

Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Fysisk aktivitet och träning vid övervikt och fetma, vilka effekter nås? Anita Wisén Forskargruppen sjukgymnastik Institutionen för hälsa, vård och samhälle Vad är fysisk aktivitet och träning? Intensitet

Läs mer

Det är viktigt att bibehålla en god hållning både när man sitter stilla och när

Det är viktigt att bibehålla en god hållning både när man sitter stilla och när En god hållning Hos en människa med god hållning kan man föreställa sig att det löper en rak linje från dennes örsnibb direkt ner framför axeln, via höftleden till ankeln. 2 En god hållning Ryggrad och

Läs mer

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se

Idrottsskador. Niklas Sjögren, Varbergs Montessoriskola, Varberg www.lektion.se Idrottsskador Många är väl de som har ådragit sig skador i en form eller en annan. Klassisk sjukdomshistorik är att man är för dåligt tränad, stretchat för lite, tar i för hårt, får ONT, vägrar vila, söker

Läs mer

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim.

Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Vi är skapta för att röra på oss, men för att inte rörelseförmågan ska försämras måste vi hålla leder och muskler i trim. Rörlighetsträning kallas de övningar som används för att förbättra rörligheten

Läs mer

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel

Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Lyft och Belastningsskador - förekomst, orsaker och hjälpmedel Instrument och steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter, 300 YH p, 2011 Författare: Emmelie Bjurhede Handledare: Maria Hansby Sammanfattning

Läs mer

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST!

TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! TRÄNING SOM FUNKAR - KOM IGÅNG I HÖST! För att du skall få träningen att funka när sommaren klingar av och hösten är här har sjukgymnasten Marie Larsson gjort ett program som du lätt kommer igång med.

Läs mer

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER

CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER CHECKLISTA FÖR PERSONLIGA ASSISTENTER SÅ HÄR ANVÄNDER DU CHECKLISTAN Verksamhetschefen ska tillsammans med medarbetarna använda checklistan vid genomgång av arbetsmiljön i verksamheten. Syftet är att göra

Läs mer

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN

CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN CHECKLISTA FÖR AMBULANSSJUKVÅRDEN ANVÄND CHECKLISTAN SÅ HÄR Besvara frågorna med ja eller nej. Svarar ni med kryss i högra svarsrutan, fortsätt fylla i de tre följande kolumnerna. Det ifyllda blir en handlingsplan

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Tag hand om hundens leder

Tag hand om hundens leder Tag hand om hundens leder En informationsguide för hundägare Länge leve friheten! Många år med ett aktivt liv sätter sina spår Lek, apport, hundsport, jakt och långa promenader är bara några av de aktiviteter

Läs mer

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART.

HJÄRTGUIDEN. En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. HJÄRTGUIDEN En broschyr för dig som behandlats för förträngningar i hjärtats blodkärl. Från Riksförbundet HjärtLung och SWEDEHEART. Välkommen till Hjärtguiden Hjärtguiden vänder sig till dig som behandlats

Läs mer

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods.

Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Ergonomi i lager och förråd En hjälp att upptäcka risker för arbetsskador vid felaktig plockning och hantering av gods. Arbetsmiljölagen: Ansvaret för arbetsmiljön åvilar i första hand arbetsgivaren som

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Personlig ergonomi OH-Serie

Personlig ergonomi OH-Serie Personlig ergonomi OH-Serie Olika kroppsmått. Stående arbete Kvinnan är 159 cm. Mannen är 199 cm. 95% av kvinnorna är längre än kvinnan på bilden. 95% männen är kortare än mannen på bilden. Hon har bordet

Läs mer

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen:

Varför ska man stretcha? Råd vid genomförandet av stretchingen: Varför ska man stretcha? Stretching bidrar till en bra hållning och avspända muskler. Det ger bättre balans i kroppen som i sin tur ger bättre träningsresultat. Syftet med stretchingen efter träningen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Arbetets betydelse för ryggproblem Presentation av den tredje rapporten från SBU:s regeringsuppdrag inom arbetsmiljöområdet Seminarium 10 februari, 2015 Ergonomisektionen, Fysioterapeuterna EHSS (Ergonomi

Läs mer

Muskelgrupper och dess användningsområden.

Muskelgrupper och dess användningsområden. Muskelgrupper och dess användningsområden. - Axlar: (Deltoideus) Används för att lyfta, vrida och hålla armarna uppe. Bra när man ska fälla ut bommen eller täcka skott. Övning: Alla sorters armhävningar,

Läs mer