RAPPORT. Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk 2010-03-17."

Transkript

1 RAPPORT Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Samh Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och avgränsningar PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER Stegen i en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl Övergripande kalkylprinciper Värdering av ohälsa SAMHÄLLSEKONOMISK LÖNSAMHET AV ULTRAFILTER Kostnader för installation, drift och underhåll Risk för sjukdomsfall om inga ultrafilter installeras Risk för sjukdomsfall om ultrafilter installeras Samhällsekonomisk kostnad per sjukdomsfall Samhällsekonomisk lönsamhet av ultrafilter Separat kalkyl för Lackarebäck Känslighetsanalyser SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...33

4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Behovet av förbättrad reningskapacitet och utökad produktionskapacitet vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk i Göteborg har ökat över tiden och kommer att fortsätta att öka framöver. Avföringspåverkan på huvudråvattentäkten Göta älv och reservtäkten Rådasjön är periodvis kraftig. Parasiter och virus utgör redan idag med nuvarande dricksvattenberedning en oacceptabel risk för vattenburen smitta jämfört med fastställda långsiktiga mål för dricksvattenförsörjningen i Göteborg. Framtida klimatförändring, med ökade nederbördsmängder, förväntas ytterligare öka tillförseln av smittämnen till våra vattendrag. För att möta dessa hot behövs en förbättrad mikrobiologisk barriärverkan. Mycket arbete har redan gjorts och i ett historiskt perspektiv har den mikrobiologiska vattenkvaliteten förbättrats fram till början av 1990-talet. Därefter har, trots fortsatt skyddsarbete, en svag försämring inträffat. Förstärkningar av den mikrobiologiska barriärverkan på vattenverken är därför nödvändig. Det mål som fastställts av kretsloppsnämnden innebär att mindre än en person per invånare och år ska insjukna av vattenburen smitta. Med nuvarande beredning och vattenkvalitet kommer detta mål sannolikt inte att uppnås. Avföringspåverkan i råvattnen med tillhörande risk för höga halter av smittämnen är periodvis hög och ökar främst i samband med nederbördsrika perioder, bland annat genom påverkan från avloppsanläggningar och markavrinning. De regelbundna analyserna av Giardia och Cryptosporidium i råvattnen visar att vid upprepade tillfällen förekommer sådana halter som den nuvarande beredningen inte har förmåga att reducera ner till de halter som är nödvändiga för att uppfylla det långsiktiga målet. Virus har analyserats inom det EU-finansierade MIC- RORISK-projektet och i samband med regn och en mindre avloppsincident i Lilla Edet uppmättes högre halter än vad den nuvarande beredningen kan reducera till acceptabel nivå. Det finns också skäl till att utöka produktionskapaciteten vid Lackarebäcks vattenverk. För att vattenverken (på sikt) var för sig ska kunna försörja minst Göteborgs dygnsmedelförbrukning, behöver produktionskapaciteten på bägge vattenverken byggas ut. Dessutom skulle ras i råvattentunneln bryta Alelyckans tillgång till båda reservråvattnen (Delsjöarna och Rådasjön) och i princip ställa Alelyckans vattenverk utan råvatten när intaget i Lärjeholm behöver stängas. I sådana fall vilar hela vattenproduktionen på Lackarebäcks vattenverk. Idag kla- WSP Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

6 rar Lackarebäcks vattenverk inte att ensamt försörja staden med dricksvatten. Vid avbrott i leveransen från Alelyckan kan dricksvattenbrist uppstå inom ett dygn, och mer än människor bli utan ordinarie drickvattenleverans under upprepade perioder som kan vara längre än 10 dygn. Därför behöver produktionskapaciteten byggas ut. 1.2 Syfte och avgränsningar Som framgår av bakgrundsbeskrivningen ovan finns det två huvudsakliga risker som kan vara principiellt viktiga att analysera samhällsekonomiskt: 1. Föroreningar: Huvudråvattentäkten Göta älv och reservtäkten Rådasjön riskeras att förorenas, vilket med nuvarande teknik för drickvattensberedning leder till oacceptabelt höga risker för vattenburen smitta. 2. Otillräcklig produktionskapacitet: T.ex. risk för ras i råvattentunnel med resulterande drickvattensbrist. Fokus i föreliggande rapport ligger på den förstnämnda av dessa risker, dvs. risker för vattenburen smitta pga. förorening. Det huvudsakliga syftet är att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av att reducera risken för smittspridning genom att installera ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. Följande scenarier/alternativ analyseras: 1. Utredningsalternativet (UA): Ultrafilter installeras vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. Installationen sker i tre etapper med olika tidplaner för de två vattenverken. Investeringsprojektet vid Lackarebäck beräknas pågå under perioden och för Alelyckan, efter ytterligare eventuella beslut, under Jämförelsealternativ 1 (JA1): I detta alternativ installeras inga ultrafilter vid vare sig Lackarebäck eller Alelyckan. 3. Jämförelsealternativ 2 (JA2): I detta alternativ installeras ultrafilter vid vattenverk endast om ett utbrott av vattenburen smitta sker. Installationen påbörjas i så fall året efter utbrottet vid båda vattenverk. Att kalkyler görs med avseende på två olika jämförelsealternativ beror på att inträffandet av ett sjukdomsutbrott pga. vattenburen smitta med stor sannolikhet skulle leda beslut från kommunens sida om att installera ultrafilter för att därmed eliminera risk för ytterligare utbrott. Det skulle i så fall innebära att JA2 är ett rimligare jämförelsealternativ än JA1. Dvs. det rimligaste händelseförloppet

7 är att om ultrafiltren inte installeras nu så kommer de istället att installeras senare, efter det att ett utbrott har skett. Som underlag för beslut om ifall ultrafilter ska installeras och i så fall när de ska installeras, görs i det följande kalkyler för samtliga alternativ. Dvs. kalkyler görs för att svara på följande fråga: Vilket alternativ är det mest lönsamma för samhället, att installera ultrafilter nu, att vänta tills dess att ett utbrott har skett eller att inte installera ultrafilter alls? Jämförelsealternativ 2 skulle därmed också kunna betraktas som ett utredningsalternativ 2, eftersom det innefattar ett beslut om att installera ultrafilter (fast senare än i UA1). Effekterna av att installera ultrafilter nu eller senare beräknas genom att jämföra utvecklingen av sjukdomsfall i utredningsalternativet och jämförelsealternativen. Med ultrafilter antas uppkomsten av vattenburen smitta pga. förorenade vattentäkter helt försvinna. 2 Principiella utgångspunkter I det följande redovisas den metodik som har legat till grund för den samhällsekonomiska kalkylen för Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. Metodiken tar sin utgångspunkt i de kalkylprinciper och värderingar som tillämpas för samhällsekonomiska analyser på transportområdet. En genomgång av dessa principer och värderingar görs med jämna mellanrum av ASEK arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler, bestående av bl.a. SIKA och trafikverken. Den senaste översynen (ASEK4) redovisades Stegen i en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl I en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl är ambitionen att identifiera, kvantifiera och värdera alla effekter som åtgärden förväntas leda till som har ett positivt eller negativt värde för en eller flera av samhällets medborgare. Kalkylen kan delas in i följande steg: 1. Definiera åtgärden: Beskriv syfte, utformning, livslängd, kostnad mm. 2. Identifiera relevanta åtgärdseffekter, dvs. alla positiva eller negativa effekter som förväntas uppkomma under åtgärdens livslängd 3. Mät och kvantifiera effekterna i termer som möjliggör monetär värdering 4. Värdera effekterna i monetära termer (dvs. beräkna nytta) 5. Beräkna åtgärdens lönsamhet genom att väga kostnad mot nytta (framtida nyttor och kostnader diskonteras till nuvärden) 6. Genomför känslighetsanalyser för att testa resultatens robusthet 5

8 I det följande redovisas en översiktlig genomgång av de underlag som behöver tas fram för att genomföra en lönsamhetskalkyl. Utgångspunkten är de kalkylprinciper och kalkylvärden som föreslås i ASEK Övergripande kalkylprinciper I en investeringskalkyl måste intäkter (nyttor) och kostnader som infaller vid olika tidpunkter diskonterats till nuvärden för att bli jämförbara. Diskontering innebär att en intäkt eller kostnad korrigeras med hjälp av diskonteringsränta för skillnaden i värdering av en given intäkt eller kostnad som infaller vid olika tidpunkter. Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla intäkter och kostnader. Ett projekt som uppvisar ett positivt nettonuvärde är samhällsekonomiskt lönsamt (förutsatt att alla intäkter och kostnader är fullständigt och korrekt värderade). Att nettonuvärdet skall vara större än noll är det grundläggande och generella lönsamhetskriteriet i samhällsekonomiska kalkyler. Diskonteringsränta När det gäller valet av diskonteringsränta (kalkylränta) att tillämpa i kalkylen är det nödvändigt att skilja på företagsekonomisk (finansiell) diskonteringsränta och samhällsekonomisk diskonteringsränta. Företagsekonomisk/finansiell diskonteringsränta Den finansiella diskonteringsräntan avser alternativkostnaden för kapital, dvs. maximal avkastning på kapital från alternativa investeringar (med samma riskprofil). I en konkurrensutsatt kapitalmarknad är marknadsräntan ett mått på det fysiska kapitalets marginella avkastning. Följande exempel illustrerar sambandet mellan diskonteringsränta och avkastningskrav. Antag att ett företag överväger att investera kr i fysiskt kapital, t.ex. maskiner, som ger en avkastning under 10 år men som sedan blir obsolet (dvs. har noll marknadsvärde). Investeringen har samma risk som alternativet, vilket i detta räkneexempel är att placera pengarna i en fond som ger en förväntad årlig ränta på 4 procent. En diskonteringsränta på 4 procent tillämpas därför för investeringen i det fysiska kapitalet. För att investeringen ska vara lönsam (jämfört med den alternativa fondplaceringen) krävs följaktligen en avkastning på minst 12,33 procent eller kr per år; nuvärdet av intäkten på kr per år, dvs. totalt kr under 10-årsperioden, blir nämligen kr med en diskonteringsränta på 4 procent, dvs. detsamma som investeringskostnaden.

9 För att ytterligare tydliggöra logiken i resonemanget, antag att investeringens årliga avkastning på kr placerats i fonden, som ger en årlig ränta på 4 procent. För varje år växer alltså fondens värde med kr plus avkastningen (4 %) på tidigare års fondvärde. Efter 10 år har fondens värde vuxit till kr. Om pengarna ( kr) istället hade placerats i fonden under det första året, skulle fondens värde ha vuxit till kr efter 10 år. En 12,33 procent årlig avkastning på en investering i fysiskt kapital som blir obsolet efter 10 år är alltså likvärdigt en 4 procent årlig avkastning på en fond oberoende av beräkningsmetod. Exemplet ovan illustrerar också hur tillämpningen av diskonteringsränta, som underlag för att beräkna avkastningskrav för olika investeringar, också beaktar de eventuella räntebetalningar som företaget behöver göra om investeringen finansieras genom banklån med given ränta. Antag t.ex. att företaget lånar kr för att genomföra ovannämnda investering i fysiskt kapital. Räntan på lånet är 4 procent och amorteringen uppgår till kr per år. Efter första året betalar företaget således kr (amortering) kr (ränta) = kr till banken. Andra året betalar företaget = kr till banken. Totalt betalar företaget kr till banken, kr i amortering och kr i ränta. Nuvärdet av den årliga amorteringen och räntebetalningen under 10 år uppgår till kr, dvs. detsamma som investeringskostnaden i det fysiska kapitalet. Investeringskostnaden (för företaget) är alltså kr, oavsett om investeringen finansieras genom egna medel eller genom banklån. Om egna medel används är alternativkostnaden för investeringen 4 procent, dvs. den avkastning dessa medel hade gett vid en alternativ användning (t.ex. placering i fonder). Om investeringen finansieras genom banklån betalas istället en årlig ränta på 4 procent. Samhällsekonomisk diskonteringsränta Den finansiella diskonteringsräntan är ett mått på företagens avkastningskrav på kapital. Den samhällsekonomiska diskonteringsräntan däremot avser samhällets, dvs. medborgarnas gemensamma krav på avkastning i termer av nyttor och välfärd. Den samhällsekonomiska diskonteringsräntan kan enligt ASEK4 delas upp i följande komponenter (uttryckta i procentenheter): i = z + ( n g ) i = samhällsekonomisk diskonteringsränta z = rena tidspreferenser, som vanligtvis innebär att nytta som utfaller idag är bättre än nytta som utfaller imorgon (dvs. positiv tidspreferens) g = real tillväxt av konsumtion per capita 7

10 n = elasticitet för individers marginalnytta av konsumtionen (negativ elasticitet då marginalnyttan av konsumtion normalt sett antas vara avtagande). Ovanstående är den riskfria räntan. Till denna ränta kan man lägga ytterligare en komponent, en riskpremie som syftar till att spegla kostnaden för den uppoffring som osäkerheten om framtiden innebär. Utan tillväxt i konsumtion per capita (och riskpremie) är diskonteringsräntan lika med den rena tidspreferensen, z, som baseras på hur individerna vill ha konsumtionen fördelad över tiden. Med individer menas här både dagens och framtida medborgare i samhället. För projekt som har effekter på mycket lång sikt har storleken på diskonteringsräntan betydelse i ett rättviseperspektiv mellan generationer, eftersom de nyttor som uppkommer långt fram i tiden diskonteras ner. Vilken diskonteringsränta som väljs innebär alltså antaganden om vilken nytta framtida generationer kommer att ha av konsumtion. Vilken samhällsekonomisk diskonteringsränta som används skiljer sig åt mellan olika länder. Tyskland har 3 procent, Storbritannien 3,5 procent, Norge 4,5 procent, Danmark 6 procent och Frankrike 8 procent. Av EU-länderna använder 9 länder en diskonteringsränta som inkluderar en riskpremie. Dessa länder har emellertid inte en generellt sett högre diskonteringsränta än de övriga. EU-projektet HEATCO rekommenderar att man vid gränsöverskridande analyser inom EU bör använda en riskfri ränta eller ett vägt genomsnitt av de diskonteringsräntor, som de enskilda länderna tillämpar. Som lägre värde i känslighetsanalyser rekommenderar HEATCO en riskfria ränta på 3 procent, utifrån empiriska belägg för rena tidspreferenser på ca 1,5 procent och en förväntad konsumtionstillväxt per capita på ca 1,5 procent (marginalnyttan av konsumtion antas vara konstant). För effekter som sträcker sig längre än kalkylperioden på 40 år, t.ex. klimatförändringar, rekommenderar HEATCO en avtagande diskonteringsränta. En omstridd fråga angående diskonteringsräntan är värderingen av den rena tidspreferensen (z), speciellt när det gäller en tidshorisont som sträcker sig över framtida generationer, vilket är fallet med t.ex. klimateffekter. Ett argument för en extremt låg diskonteringsränta, eller ingen alls, är att kräva rättvisa mellan generationer, det vill säga en generations välstånd skall inte behandlas annorlunda än en annan generations. Osäkerheten om framtiden kan ge grund för argumentet att använda en samhällsekonomisk diskonteringsränta som avtar över tiden. Frågan om huruvida åtgärdskostnader ska diskonteras med samma ränta som hälsoeffekter är också omstridd. Oftast rekommenderas samma diskonterings-

11 ränta för hälsoeffekter som för kostnader. Gravelle och Smith (2001) har i en översikt emellertid funnit ett exempel där en lägre diskonteringsränta explicit rekommenderas för hälsoeffekter; t.ex. rekommenderar Department of Health i England år 1996 att kostnader ska diskonteras med 6 procent och hälsoeffekter med 1,5 2 procent. I ASEK4 framhålls att rekommendationerna i HEATCO talar för en lägre samhällsekonomisk diskonteringsränta än de 4 procent som har tillämpats traditionellt på transportområdet i Sverige. Samtidigt menar man att det idag inte finns någon vetenskaplig koncensus kring vilka diskonteringsräntor som bör användas. I ASEK4 rekommenderas därför att även fortsättningsvis tillämpa en diskonteringsränta på 4 procent för samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler. I den samhällsekonomiska kalkylen för Lackarebäck och Alelyckan tillämpas i enlighet med ASEK4-rekommendationerna en diskonteringsränta på 4 procent för samtliga kostnads- och nyttoposter under kalkylperioden. Som känslighetsanalys görs även beräkningar där kostnaderna diskonteras med 4 procent och de positiva hälsoeffekterna (dvs. den minskade kostnaden pga. färre sjukdomsfall) diskonteras med 2 procent. Livslängd och kalkylperiod Kalkylperioden är det antal år, från projektets startår och framåt, för vilka åtgärdseffekterna räknas in i kalkylen. Kalkylperioden sätts ofta lika med investeringens ekonomiska livslängd. Många infrastrukturobjekt har emellertid en mycket lång livslängd. I Sverige har vi hittills tillämpat kalkylperioder på upp till 60 år när det gäller investeringar i transportinfrastruktur. Det är emellertid mycket svårt att prognostisera trafikutvecklingen och efterfrågans utveckling för så långa perioder. Många andra länder tillämpar betydligt kortare kalkylperiod. HEATCO rekommenderar 40 år som längsta kalkylperiod, eftersom nyttoberäkningen blir mycket osäker för längre tidsperioder. I ASEK 4 rekommenderas därför att kalkylperioden maximeras till 40 år. Kalkylperioden sätts lika med den ekonomiska livslängden om den är mindre än eller lika med 40 år. Om livslängden är längre än 40 år sätts kalkylperioden till 40 år och ett restvärde läggs till kalkylen för att kompensera för bortfallet av de nettointäkter som infaller efter 40 år. Restvärdet läggs till som intäkt (negativ kostnad) under kalkylperiodens sista år och diskonteras ner till nuvärde. Restvärdet skall motsvara det återstående värdet av det investerade kapitalet. Det kan antingen värderas genom att ta grundinvesteringen minus totala kostnader för kapitalförslitning under kalkylperioden (investerat belopp minus totala kalkylmässiga avskrivningar) eller också värderas genom den framtida nettonytta som de investerade kapitalvarorna kan fortsätta att generera efter kalkylperio- 9

12 dens slut. När det gäller investeringsvaror av mer allmän karaktär, t.ex. byggnader och bilar, kan restvärdet fastställas genom studier av värden på fastighetsmarknader och på marknader för begagnade bilar. När det gäller investeringar i infrastruktur finns det ingen andrahandsmarknad som kan hjälpa till med bestämningen av restvärdena, alltså återstår att utgå från kalkylmässiga avskrivningar. Tillämpning av linjär avskrivning av det investerade kapitalet är den enklaste avskrivningsprofilen. HEATCO har gett följande förslag till beräkning av restvärdet, där linjär nedskrivning tillämpas: R estvärde Återstående livstid Total livstid Investerin gskostnad I kalkylen för Lackarebäck och Alelyckan tillämpas denna linjära nedskrivningsmetod för att beräkna restvärdet på det investerade kapitalet i slutet av kalkylperioden. Kalkylperioden är satt till 40 år, enligt ASEK4s rekommendationer. I baskalkylen antas den totala livstiden på anläggningarna uppgå till 60 år. Det innebär att restvärdet i slutet av den 40-åriga kalkylperioden uppgår till 1/3 av investeringskostnaden. Som känslighetsanalys har även beräkningar gjorts för antaganden om ekonomisk livslängd på 40 år (restvärde = 0 efter 40 år) resp. 80 år (restvärde = ½ investeringskostnad efter 40 år). Skattefaktor 1 Skattefaktor 1 (Skf 1) är en faktor som motsvarar genomsnittlig nivå på mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Skf 1 skall spegla värdet av alternativ användning i privat sektor av de produktionsfaktorer som används i offentlig sektor. Denna alternativkostnad bestäms utifrån de priser som konsumenterna skulle betala för de varor eller tjänster som produktionsfaktorerna i alternativfallet skulle resulterat i. I dessa priser ingår moms och andra indirekta punktskatter. Moms och övriga indirekta skatter varierar för olika slutprodukter och därför används en skattefaktor som motsvarar genomsnittlig nivå på indirekta skatter. Skf 1 beräknas som de indirekta skatternas andel av utgifterna för privat konsumtion. De vid ASEK-översynen senaste tillgängliga uppgifterna från SCB avsåg år För år 2004 motsvarade de indirekta skatternas andel av konsumtionsutgifterna ca 21,2 procent. Tillämpningen av Skf1 innebär att investeringskostnaden (förutsatt att denna anges exklusive moms) multipliceras med faktorn 1,21. Samma princip tillämpas i fallet Lackarebäck/Alelyckan.

13 2.3 Värdering av ohälsa Det finns tydliga paralleller mellan den samhällsekonomiska kostnaden för sjukdomsfall/dödsrisk pga. vattenburen smitta och den samhällsekonomiska kostnaden för skada/dödsrisk pga. trafikolycka. Den samhällsekonomiska kostnaden för en trafikolycka består enligt ASEK4 av: 1. En riskvärdering som skall spegla kostnaden för olycksdrabbade individer på grund av förlust av liv eller hälsa 2. Kostnader för sjukvård, administration och skador på egendom mm. 3. Produktionsbortfall på grund av sjukskrivning eller dödsfall. Värdet av ett statistiskt liv, VSL, är ett mått på trafikanternas samlade betalningsvilja för de riskminskningar som innebär att antalet förväntade dödsfall reduceras med ett. Det är alltså inte fråga om att värdera ett specifikt människoliv. Antag t.ex. att personer använder sig av en viss väg för sina resor. Ett VSL-värde på 20 Mkr innebär i detta fall att dessa personer tillsammans är villiga att betala 20 Mkr för att åtgärder vidtas som reducerar risken på vägen till den grad att antalet förväntade dödsfall per år reduceras med ett. Den genomsnittliga kostnaden per olycka består av en riskvärdering, baserad på VSL, samt kostnader för sjukvård, förlorat nettoproduktionsbortfall, egendomsskador och administration. Riskvärderingarna för olyckor med svårt eller lindrigt skadade härleds från VSL med hjälp av ett så kallat Bush-index. Detta index utgår från att full fysisk aktivitet, fullständig rörlighet och bra sociala kontakter har vikten 1,0 och döden har vikten 0,0. En översättning av Bush s-index till svenska förhållanden gjordes Det resulterade i följande vikter; Död 250, Svårt skadad 41,5 och Lätt skadad 1. VSL baseras numera huvudsakligen på resultat från studier baserade på s.k. Stated Preference (SP-) data. Tre större svenska studier av riskvärdering har gjorts på senare år. I ASEK 4 togs ett förslag till nytt värde på ett statistiskt liv (riskvärdering) fram baserat på resultat från de aktuella svenska studierna. Det riskvärde som rekommenderas i ASEK4 är 21 Mkr (i 2006 års prisnivå). I den totala kostnaden för ett dödsfall ingår även sjukvårdskostnader och kostnader för produktionsbortfall mm. 11

14 Svår skada definieras som en skada för vilken det krävs viss sluten vård. Riskvärderingen för en svårt skadad person har beräknats utifrån den svenska anpassningen av Bush s-index. Det innebär att riskvärderingen för en svårt skadad är 16,6 procent av VSL och alltså ca kronor. Lindrig skada definieras som en skada för vilken det räcker med öppen vård. Nedan redovisas ASEK4-rekommendationerna för värdering av dödsfall och skador: I materiella kostnader ingår både sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Den materiella kostnaden för en svår skada uppgår till ca kr. Denna kostnadsuppskattning baseras bl.a. på uppgifter om antal sjukdagar, antal vårddagar och typ av vårdbehov som uppstår vid ett genomsnittligt svårt skadefall. Riskvärderingen för svår skada är ett mått på trafikanternas samlade betalningsvilja för att reducera risken för trafikolyckor som leder till svår skada. Vare sig sjukvårdskostnaderna, produktionsbortfallet eller riskvärderingen för svår eller lindrig skada kan tillämpas rakt av för att även värdera de sjukdomsfall som vattenburen smitta kan leda till. Värderingen av sjukdom från vattenburen smitta är beroende av faktorer såsom antal sjukdagar, vårddagar och typ av vård som behövs, men även av hur dåligt en insjuknad person mår och hur mycket personen därmed är villig att betala för att slippa det obehag eller sveda och värk som sjukdomen medför. Värderingen av ett typiskt sjukdomsfall från vattenburen smitta behöver alltså inte sammanfalla med värderingen av en typisk skada till följd av trafikolycka. När det gäller fallet Lackarebäck/Alelyckan har samma värderingsprincip tilllämpats som beskrivs ovan, dvs. principen att dela in värderingen i materiella kostnader (t.ex. vårdkostnader och produktionsbortfall) och riskvärdering (värdering av obehag). Däremot har olika värden för vårdkostnad, produktionsbortfall och obehag tillämpats i beräkningarna än de värden som redovisas i tabellen ovan. Uppgifter om genomsnittlig vårdkostnad, produktionsbortfall och kostnad för obehag har istället hämtats från en studie genomförd av Konjunkturinstitutet

15 år I denna studie har konsekvenserna av sjukdomar till följd av klimateffekter, bl.a. översvämningar och resulterande smittospridning via dricksvatten, analyserats. Kostnadsuppgifter för ett antal typsjukdomar har tagits fram. Dessa sjukdomar kan antas överensstämma rätt väl med de sjukdomar som kan inträffa pga. förorenat vatten vid Lackarebäck/Alelyckan. 3 Samhällsekonomisk lönsamhet av ultrafilter Den samhällsekonomiska lönsamheten av en åtgärd beräknas genom att jämföra nuvärdet av framtida samhällsekonomiska kostnader med nuvärdet av framtida samhällsekonomiska intäkter (nyttor). När det gäller investeringar i transportinfrastruktur uttrycks lönsamheten vanligtvis genom en nettonuvärdeskvot, som definieras som åtgärdens nettonytta (nytta minus kostnad) dividerat med åtgärdens kostnad. Kvoten är ett mått på den samhällsekonomiska avkastningen per investerad samhällsekonomisk krona. I det följande redovisas de beräkningar av samhällsekonomiska kostnader och intäkter som gjorts för installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. 3.1 Kostnader för installation, drift och underhåll Utredningsalternativet I baskalkylen antas att ultrafilter installeras vid både Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. En särskild kalkyl görs dessutom för Lackarebäck. Kostnadsbedömningarna baseras på uppgifter lämnade av Göteborg Vatten. För Lackarebäck har investeringskostnaden uppskattats till 700 Mkr för både ultrafilter och kolfilter. Ultrafilter reducerar risken för vattenburen smitta medan kolfilter reducerar risken för omfattande leveransavbrott. Kostnaden för ultrafilterdelen beräknas uppgå till ca 70 procent av den totala kostnaden, dvs. ca 490 Mkr. 1 Konjunkturinstitutet (2009), Klimatanpassning i Sverige Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter. 13

16 Kostnadsuppskattningen på 700 Mkr (490 Mkr för ultrafilter) är en takkostnad, som kan komma att bli lägre beroende på pågående upphandling av ultrafilter. I baskalkylen har en kostnad på 490 Mkr exkl. moms antagits för ultrafiltret. För Alelyckans ultrafilterdel finns inget projekt som kostnadsuppskattats, däremot ska kapaciteten vara lika stor som på Lackarebäcks vattenverk. Därför antas att investeringskostnaden uppgår till 490 Mkr även för Alelyckan. Total investeringskostnad för ultrafilter då båda vattenverken ska inkluderas är alltså Mkr = 980 Mkr (takkostnad). Driftkostnaden beror liksom investeringskostnaden på vilken ultrafilteranläggning som väljs. Vid fullt utbyggd anläggning (dvs. inkl ultrafilter och kolfilter) år 2018 beräknas merkostnaden för driften vara 10 Mkr/år. Anta att driftkostnaden på Lackarebäck för ultrafilter är 9 Mkr/år och för kolfiltren 1 Mkr/år. Driftkostnad för ultrafilterdelen för Lackarebäck och Alelyckan antas därmed uppgå till ca 9+9 = 18 Mkr/år. Investeringen för Lackarebäck är uppdelad i 3 olika etapper, enligt följande: Etapp 1: Klar i slutet av år Därefter antas 25 procent av dricksvattnet produceras via ultrafilter. Etapp 2: Klar under Därefter antas hälften av dricksvattnet produceras via ultrafilter Etapp 3: Klart under Därefter antas allt vatten produceras via ultrafiltren. För Alelyckan antas installationen ske under perioden Kostnadsuppgifter för Lackarebäck har lämnats av Göteborg Vatten. För Alelyckan antas investeringskostnaden på 490 Mkr vara jämnt fördelat över perioden En kalkylperiod på 40 år har antagits, enligt rekommendationer i ASEK4. Det ger följande investerings- och DoU-kostnader. Tabell 1 Kostnader för investering, drift och underhåll i utredningsalternativet Kostnader (Mkr) Lackarebäck Alelyckan Rening År Investering DoU Investering DoU Lackarebäck Alelyckan Tot % 0% 0% % 0% 0% % 0% 0% % 0% 0% % 0.0% 12.5% % 0.0% 12.5%

17 % 0.0% 12.5% % 0.0% 25.0% % 0.0% 25.0% % 25.0% 62.5% % 25.0% 62.5% % 50.0% 75.0% % 50.0% 75.0% % 100% 100% % 100% 100% osv % 100% 100% % 100% 100% Totalt Restvärdet har beräknats enligt den enkla princip som föreslås i ASEK4: R estvärde Återstående livstid Total livstid Investerin gskostnad Restvärdet sätts som en nyttopost (eller negativ kostnadspost) i slutet av den 40- åriga kalkylperioden och diskonteras till ett nuvärde. I baskalkylen har den totala livslängden antagits uppgå till 60 år. Det innebär att restvärdet för Lackarebäck uppgår till 163,3 Mkr och restvärdet för Alelyckan uppgår till 196,0 Mkr i slutet av kalkylperioden (år 2057). Med en diskonteringsränta på 4 procent och en skattefaktor (Skf) på 1,21, allt enligt ASEK4, erhålls följande kostnadsberäkningar. Tabell 2. Nuvärde av framtida kostnader i utredningsalternativet Lackarebäck Alelyckan År Kostnad Inkl Skf Nuvärde Kostnad Inkl Skf Nuvärde Diskfaktor

18 osv Totalt För Lackarebäck uppgår kostnaden år 2057 till 9 Mkr (DoU-kostnad) minus 163,3 Mkr (restvärde), dvs. -154,3 Mkr. Med Skattefaktor 1 och en diskontering med 4 procent blir kostnaden -28,4 Mkr. För Alelyckan uppgår kostnaden år 2057 till 9 Mkr (DoU-kostnad) minus 196 Mkr (restvärde), dvs. -187,0 Mkr. Med skattefaktor och diskontering blir kostnaden -34,4 Mkr. Nuvärdet av samtliga investerings- och DoU-kostnaderna under kalkylperioden uppgår till 607,3 Mkr för Lackarebäck och 501,9 Mkr för Alelyckan, dvs. totalt 1 109,2 Mkr. Jämförelsealternativ 2 I Jämförelsealternativ 1 (JA1) är antagandet att inga ultrafilter installeras i vare sig Lackarebäcks eller Alelyckans vattenverk. I JA2 är antagandet att ultrafilter installeras vid vattenverken endast om ett utbrott inträffar. I baskalkylen antas ett utbrott inträffa år 2038, vilket innebär att installationen av ultrafilter i JA 2 påbörjas år Installationen genomförs i tre etapper och tar totalt 6 år. Det ger följande investerings- och DoU-kostnader i JA2. Tabell 3. Kostnader för investering, drift och underhåll i Jämförelsealternativ 2 Lackarebäck Alelyckan Rening År Investering DoU Investering DoU Lackarebäck Alelyckan Tot % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% osv % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% % 25.0% 25.0% % 25.0% 25.0% % 50.0% 50.0% % 50.0% 50.0% % 100.0% 100.0% osv % 100.0% 100.0% % 100.0% 100.0% Med en livslängd på 60 år uppgår restvärdet (av investeringen på 490 Mkr) till 383,8 Mkr i slutet av år Med en diskonteringsränta på 4 procent och en skattefaktor på 1,21 erhålls följande kostnadsberäkningar.

19 Tabell 4. Nuvärde av framtida kostnader i JA 2 Lackarebäck Alelyckan År Kostnad Inkl SF Nuvärde Kostnad Inkl SF Nuvärde osv osv Nuvärdet av investerings- och DoU-kostnaderna under kalkylperioden uppgår till 123,0 Mkr för Lackarebäck och 123,0 Mkr för Alelyckan, dvs. totalt 246,0 Mkr. 3.2 Risk för sjukdomsfall om inga ultrafilter installeras Vi behöver precisera utveckling av följande faktorer om ultrafilter inte installeras: Smittorisk och förväntat antal sjukdomsfall per år med nuvarande råvattenkvalitet och beredning Råvattenkvalitetens utveckling under kalkylperioden och effekter på smittorisk och antal sjukdomsfall (med nuvarande beredning) Respektive sjukdomsfalls konsekvenser i termer av antal sjukdagar och behov av vård etc. Smittorisk och sjukdomsfall med nuvarande vattenkvalitet och beredning Westrell m.fl. (2003) har gjort beräkningar av risker för sjukdomsfall med utgångspunkt i tre olika referenssmittämnen. Resultatet är en uppskattning av totalt 51 sjukdomsfall per invånare och år, fördelat enligt följande: Cryptosporidium 6 Rotavirus 43, 17

20 Cambylobacter 2. Beräkningarna baseras på nuvarande beredning och råvattenkvalitet och avser enbart infektionsriskerna från de valda referenssmittämnena. Om motsvarande risker skulle kunna beräknas för samtliga vattenburna smittämnen skulle den beräknade risken vara betydligt större. Riskerna för Giardiainfektion kan t.ex. antas vara i samma storleksordning som för Cryptosporidium, eftersom förekomst i råvatten är lika vanlig, tåligheten i samma storleksordning och Giardia under skandinaviska förhållanden hittills visat sig vara viktigare i utbrottssammanhang. Riskerna för norovirusinfektion, vinterkräksjuka, kan vara väl så stor som för Rotavirus. Utbrottet i Lilla Edet 2008 med Göta älv som vattentäkt och utbrottet i Evertsberg med UV-behandlat grundvatten är indikationer på detta. Det är därför inte osannolikt att risken är mer än dubbelt så stor som den beräkning som baseras på de tre referenssmittämnena visar. Med ytterligare relevanta smittämnen är det fråga om risker som, enligt Göteborg Vatten, innebär åtminstone dubbelt så många sjukdomsfall, dvs. mer än 100 fall per invånare och år. Analyserna i Westrell m.fl. (2003) avser fall både i utbrott och sporadiska fall. Ett rimligt antagande är, enligt Göteborg Vatten, att mer än hälften av sjukdomsfallen kommer som ett större utbrott. Scenarier för när i kalkylperioden ett sådant utbrott kommer behöver därmed beräknas. I baskalkylen är antagandet att: antalet sporadiska sjukdomsfall uppgår till 51 per invånare och år ett utbrott med sjukdomsfall per invånare inträffar vart 40 år (dvs. i genomsnitt 51 fall per år) om inga ultrafilter eller liknande installeras. I baskalkylen antas detta utbrott inträffar år 2038, dvs. 20 år efter ultrafiltrets färdigställande och således i mitten av kalkylperioden. Råvattenkvalitetens utveckling och effekt på smittorisk under kalkylperioden Ovan beskrivna beräkningar baseras på bedömningar av haltnivåer och smittorisker med nuvarande beredning och råvattenkvalitet. Mycket talar emellertid för haltnivåerna av olika föroreningar råvattnet kan komma att stiga framöver, vilket skulle innebära att bedömningen av i genomsnitt ca 100 sjukdomsfall per invånare och år under kalkylperioden är en underskattning. I Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60) diskuteras bl.a. i vilken utsträckning som klimatförändringarna i Sverige kan komma att påverka vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag framöver och vilka

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar

Vi är WSP. Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar Vi är WSP Ett globalt analys- och teknikkonsultbolag som utvecklar samhället med hållbara lösningar Illustration: ATS Ltd, England Översvämning i Storbritannien - Ett historiskt perspektiv Stora översvämningar

Läs mer

Beslutsunderlag för offentlig sektor

Beslutsunderlag för offentlig sektor Samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler (Cost-Benefit Analys, CBA) Beslutsunderlag för offentlig sektor Offentlig produktion och offentlig styrning för att nå samhällsekonomisk effektivitet behövs pga. olika

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad

Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Redovisning och Kalkylering

Redovisning och Kalkylering Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång

Läs mer

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat

VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat VISK minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta trots förändrat klimat Världshälsoorganisationen WHO har identifierat vattenburen smitta som den viktigaste hälsorisken förknippad med vattenförsörjning.

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Vad är ett nyckeltal?

Vad är ett nyckeltal? Styrnyckeltal för VA-verksamheten Benchmarking vilka nyckeltal används i verksamheten? Birgitta Roos, förvaltningschef Göteborg Vatten, ordförande Svenskt Vattens Managementkommitté Vad är ett nyckeltal?

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster

Teracoms kalkylmodell för prissättning av tjänster s kalkylmodell för prissättning av tjänster Datum 12 januari 2004 Till Från 1 Introduktion 1.1 Bakgrund s avtal för utsändning upphör vid utgången av 2003. En diskussion har uppstått beträffande s kalkylmodeller

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton

Tänkbara behållningar på premiepensionskonton SOU 1997:131 Bilaga 6 285 Tänkbara behållningar på premiepensionskonton Promemorians syfte är att ge en bild av olika tänkta personers behållning på premiepensionskontot. Beräkningarna bygger på en rad

Läs mer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013. Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet 2011 med bättre riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan 2013 Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm JA Östersund november 2010 Östersund nov 2010-feb 2011

Läs mer

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi

RAPPORT. Befolkningsprognos för Danderyds kommun Analys & Strategi RAPPORT Befolkningsprognos för Danderyds kommun 2013-2022 2013-04-24 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar

Läs mer

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5)

Tekniska krav och anvisningar. Energi. Anvisning för LCC-kalkyl 1 (5) Tekniska krav och anvisningar Energi Anvisning för LCC-kalkyl Dokumentet gäller för följande verksamheter: Bostad med särskild service, Förskola, Grundskola, Gymnasieskola, Kontor, Äldreboende Dokumentet

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015

Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Statens bidrag till landstingen för kostnader för läkemedelsförmånerna m.m. för år 2015 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Inledning Staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft F7 Faktormarknader 2011-11-21 Faktormarknader Arbetskraft Utbud av arbetskraft Individen Samhället Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut 2 1 Antaganden Rationalitetsantagandet

Läs mer

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander

Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Hur stor är risken att bli magsjuk av dricksvatten? Magnus Simonsson Jonas Toljander Tack till Jonas Toljander Livsmedelsverket Melle Säve-Söderbergh Livsmedelsverket /Karolinska Institutet John Bylund

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel

Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel Sida: 1/7 Promemoria Datum: 2013-02-25 Vår referens: SSM2013-1408 Författare: Peter Stoltz Fastställd: Björn Hedberg Nivåer på kärnavfallsavgift vid olika förutsättningar några räkneexempel 1 Bakgrund

Läs mer

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman

Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar. Karin Carlsson Erik Kärrman Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA - hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar Karin Carlsson Erik Kärrman Introduktion om projektet Huvudfråga Hur besluta om hållbara VA-lösningar?

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010

Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 Introduktion Hur påverkas samhället, aktuella händelser Robert Jönsson, Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån, Luleå www.vmbyran.se 14 Vattenburna utbrott 1980-aug 2010 12 10 8 6 4 2 0 1980 1982 1984

Läs mer

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt

Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt Samhällsekonomisk analys förklarat på ett enklare sätt 2 Enligt Riksdagens Förordning (2010:185) ska Trafikverket, med utgångspunkt i ett trafikslagsövergripande perspektiv, ansvara för den långsiktiga

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH

Investering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Föreläsning 7 - Faktormarknader Föreläsning 7 - Faktormarknader 2012-09-14 Emma Rosklint Faktormarknader En faktormarknad är en marknad där produktionsfaktorer prissätts och omsätts. Arbetsmarknaden Individen Hela marknaden Efterfrågan

Läs mer

Busskostnader Samkalk 1

Busskostnader Samkalk 1 Uppdragsnr: 10104909 1 (12) Busskostnader Samkalk 1 WSP Analys och Strategi har av Vägverket fått i uppdrag att specificera busskostnader i Samkalk-format. Fast sträckkostnad, kostnadsfunktion uppdateras,

Läs mer

Samlad effektbedömning

Samlad effektbedömning Samlad effektbedömning 1(13) Samlad effektbedömning OBJEKT: BVMa_016, dubbelspårutbyggnad Datum för upprättande: Upprättad av: Joakim Johansson, WSP analys och strategi Kvalitetsgranskad av: Pär Ström

Läs mer

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip

Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip Utkast till redovisningsuttalande från FAR Nedskrivningar i kommunala företag som omfattas av kommunallagens självkostnadsprincip 1. Inledning 1.1 K3s regler i kapitel 27 för nedskrivningar av anläggningstillgångar

Läs mer

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf 2012 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf Kostnadsnyttoanalys av sprinkler i särskilt boende för äldre Henrik Jaldell Nationalekonomi, Karlstads universitet & Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A

Övningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt

Läs mer

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska?

Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster. Knappa miljö- och naturresurser. Hur mycket bör miljöskador minska? Miljöekonomi Människors beteende ger miljöskador som innebär välfärdsförluster Knappa miljö- och naturresurser Hur mycket bör miljöskador minska? Avvägning mellan fördelar och nackdelar Hur nås denna minskning

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld

Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld E1 b BESLUTSFÖRSLAG Reviderade riktlinjer för beräkning av pensionsskuld Sveriges kommuner och landsting har en stor pensionsskuld, ca 500 miljarder kronor. Borås stad har en sammanlagd pensionsskuld på

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0

Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Version 2016-04-01 Analysmetod och samhällsekonomiska kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 6.0 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord Denna rapport Analysmetod och samhällsekonomiska

Läs mer

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning

Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Konsekvenser för vattenförsörjning Sverige är ett gynnat land vad gäller vattenförsörjning Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet till konsumenternas kranar Dricksvattenförsörjning i Sverige

Läs mer

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning Livsmedelsverket Naturvårdsverket Sveriges geologiska undersökning Enskild & allmän dricksvattenförsörjning

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser Ekonomiska konsekvenser Landstingsdirektörens stab Mars 2016 Landstingsdirektörens stab 2016-03-15 Dnr 2015/00688 Christer Rosenquist Ekonomiska konsekvenser Uppdrag I uppdraget ingår att göra en kostnadsjämförelse

Läs mer

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat

Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 2009. Preliminära resultat Belastning på samhället vid ett utbrott av den nya pandemiska influensan A(H1N1) 29 Preliminära resultat Artikelnr 29-126-245 Publicerad Hwww.socialstyrelsen.se, september 29, reviderad sid 11 2 Förord

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl.

Bilagan följer i ordning de steg och förutsättningar som bör genomföras för komplettering av kalkyl. Bilaga 3 Genomförande av kalkyl i Excelark Denna bilaga utgör stöd vid hantering av det excelark som rekommenderas för genomförande av samhällsekonomisk kalkylering med stöd av mikro eller mesomodeller

Läs mer

Finansiering av miljöbussar

Finansiering av miljöbussar 1(5) 2009-08-18 Vår referens Gunnel Forsberg 08 686 1418 Styrelsen Dokumenttyp Finansiering av miljöbussar Bakgrund SLs inriktning har, alltsedan upphandling av busstrafiken inleddes i början på 1990-talet,

Läs mer

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten Finansiär: MSB 213-215 (216) Livsmedelsverket Folkhälsomyndigheten Statens veterinärmedicinska anstalt FOI och Umeå Universitet Riskklassning

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97

STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson 1998-02-20 Doss 112 Dnr 2596/97 STOCKHOLMS UNIVERSITET BUDGETUNDERLAG 1(5) Universitetsstyrelsen Planeringschef Ingemar Larsson Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 1999-2001 1 Intäkter

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016

Utmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290

Läs mer

Dekomponering av löneskillnader

Dekomponering av löneskillnader Lönebildningsrapporten 2013 133 FÖRDJUPNING Dekomponering av löneskillnader Den här fördjupningen ger en detaljerad beskrivning av dekomponeringen av skillnader i genomsnittlig lön. Först beskrivs metoden

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

Superbuss Malmö. Ekonomisk kalkyl. Sida 1(9) Dokumentnamn: Författare: Datum: 2012-05-11 Ärende 8 bilaga 2 Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl 120120-kn

Superbuss Malmö. Ekonomisk kalkyl. Sida 1(9) Dokumentnamn: Författare: Datum: 2012-05-11 Ärende 8 bilaga 2 Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl 120120-kn Superbuss Malmö Ekonomisk kalkyl Sida 1(9) Innehåll Innehåll... 2 1. Inledning... 3 2. Intäkter... 3 2.1. Jämförelsealternativ Ledbuss... 3 2.2. Utredningsalternativ Superbuss... 4 3. Investeringskostnader...

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen

Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen Faktablad Utdrag ur VA-Faktas rapport: Vi lagar när det går sönder : Riskerna med ett otillräckligt underhåll av de svenska VA-systemen Underhållbehovet i vatten- och avloppsnätet Förnyelsetakten på VA-nätet

Läs mer

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler

Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler Thomas Sonesson Nationalekonomi Linköpings Universitet Några frågor kring samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler 1. Realekonomisk kalkyl och intressentkalkyl En samhällsekonomisk kalkyl kan presenteras

Läs mer

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling

Handledning för livscykelkostnad vid upphandling 1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den

Läs mer

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK Lena Blom, Göteborgs stad Kretslopp och vatten Göteborg 17 april 2013 Hemsida visk.nu Agenda Bakgrund till och presentation

Läs mer

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm

BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016. Central Hotel, Stockholm BeBo Räknestuga 4-5 februari 2016 Central Hotel, Stockholm 1 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer