RAPPORT. Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk 2010-03-17."

Transkript

1 RAPPORT Samhällsekonomisk analys av installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk

2 Konsulter inom samhällsutveckling WSP är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag av myndigheter, företag och organisationer för att bidra till ett samhälle anpassat för samtiden såväl som framtiden. Vi förstår de utmaningar som våra uppdragsgivare ställs inför, och bistår med kunskap som hjälper dem hantera det komplexa förhållandet mellan människor, natur och byggd miljö. Titel: Samh Redaktör: WSP Sverige AB Besöksadress: Arenavägen Stockholm-Globen Tel: , Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Innehåll 1 INLEDNING Bakgrund Syfte och avgränsningar PRINCIPIELLA UTGÅNGSPUNKTER Stegen i en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl Övergripande kalkylprinciper Värdering av ohälsa SAMHÄLLSEKONOMISK LÖNSAMHET AV ULTRAFILTER Kostnader för installation, drift och underhåll Risk för sjukdomsfall om inga ultrafilter installeras Risk för sjukdomsfall om ultrafilter installeras Samhällsekonomisk kostnad per sjukdomsfall Samhällsekonomisk lönsamhet av ultrafilter Separat kalkyl för Lackarebäck Känslighetsanalyser SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER...33

4

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Behovet av förbättrad reningskapacitet och utökad produktionskapacitet vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk i Göteborg har ökat över tiden och kommer att fortsätta att öka framöver. Avföringspåverkan på huvudråvattentäkten Göta älv och reservtäkten Rådasjön är periodvis kraftig. Parasiter och virus utgör redan idag med nuvarande dricksvattenberedning en oacceptabel risk för vattenburen smitta jämfört med fastställda långsiktiga mål för dricksvattenförsörjningen i Göteborg. Framtida klimatförändring, med ökade nederbördsmängder, förväntas ytterligare öka tillförseln av smittämnen till våra vattendrag. För att möta dessa hot behövs en förbättrad mikrobiologisk barriärverkan. Mycket arbete har redan gjorts och i ett historiskt perspektiv har den mikrobiologiska vattenkvaliteten förbättrats fram till början av 1990-talet. Därefter har, trots fortsatt skyddsarbete, en svag försämring inträffat. Förstärkningar av den mikrobiologiska barriärverkan på vattenverken är därför nödvändig. Det mål som fastställts av kretsloppsnämnden innebär att mindre än en person per invånare och år ska insjukna av vattenburen smitta. Med nuvarande beredning och vattenkvalitet kommer detta mål sannolikt inte att uppnås. Avföringspåverkan i råvattnen med tillhörande risk för höga halter av smittämnen är periodvis hög och ökar främst i samband med nederbördsrika perioder, bland annat genom påverkan från avloppsanläggningar och markavrinning. De regelbundna analyserna av Giardia och Cryptosporidium i råvattnen visar att vid upprepade tillfällen förekommer sådana halter som den nuvarande beredningen inte har förmåga att reducera ner till de halter som är nödvändiga för att uppfylla det långsiktiga målet. Virus har analyserats inom det EU-finansierade MIC- RORISK-projektet och i samband med regn och en mindre avloppsincident i Lilla Edet uppmättes högre halter än vad den nuvarande beredningen kan reducera till acceptabel nivå. Det finns också skäl till att utöka produktionskapaciteten vid Lackarebäcks vattenverk. För att vattenverken (på sikt) var för sig ska kunna försörja minst Göteborgs dygnsmedelförbrukning, behöver produktionskapaciteten på bägge vattenverken byggas ut. Dessutom skulle ras i råvattentunneln bryta Alelyckans tillgång till båda reservråvattnen (Delsjöarna och Rådasjön) och i princip ställa Alelyckans vattenverk utan råvatten när intaget i Lärjeholm behöver stängas. I sådana fall vilar hela vattenproduktionen på Lackarebäcks vattenverk. Idag kla- WSP Arenavägen Stockholm-Globen Telefon Fax

6 rar Lackarebäcks vattenverk inte att ensamt försörja staden med dricksvatten. Vid avbrott i leveransen från Alelyckan kan dricksvattenbrist uppstå inom ett dygn, och mer än människor bli utan ordinarie drickvattenleverans under upprepade perioder som kan vara längre än 10 dygn. Därför behöver produktionskapaciteten byggas ut. 1.2 Syfte och avgränsningar Som framgår av bakgrundsbeskrivningen ovan finns det två huvudsakliga risker som kan vara principiellt viktiga att analysera samhällsekonomiskt: 1. Föroreningar: Huvudråvattentäkten Göta älv och reservtäkten Rådasjön riskeras att förorenas, vilket med nuvarande teknik för drickvattensberedning leder till oacceptabelt höga risker för vattenburen smitta. 2. Otillräcklig produktionskapacitet: T.ex. risk för ras i råvattentunnel med resulterande drickvattensbrist. Fokus i föreliggande rapport ligger på den förstnämnda av dessa risker, dvs. risker för vattenburen smitta pga. förorening. Det huvudsakliga syftet är att belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna av att reducera risken för smittspridning genom att installera ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. Följande scenarier/alternativ analyseras: 1. Utredningsalternativet (UA): Ultrafilter installeras vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. Installationen sker i tre etapper med olika tidplaner för de två vattenverken. Investeringsprojektet vid Lackarebäck beräknas pågå under perioden och för Alelyckan, efter ytterligare eventuella beslut, under Jämförelsealternativ 1 (JA1): I detta alternativ installeras inga ultrafilter vid vare sig Lackarebäck eller Alelyckan. 3. Jämförelsealternativ 2 (JA2): I detta alternativ installeras ultrafilter vid vattenverk endast om ett utbrott av vattenburen smitta sker. Installationen påbörjas i så fall året efter utbrottet vid båda vattenverk. Att kalkyler görs med avseende på två olika jämförelsealternativ beror på att inträffandet av ett sjukdomsutbrott pga. vattenburen smitta med stor sannolikhet skulle leda beslut från kommunens sida om att installera ultrafilter för att därmed eliminera risk för ytterligare utbrott. Det skulle i så fall innebära att JA2 är ett rimligare jämförelsealternativ än JA1. Dvs. det rimligaste händelseförloppet

7 är att om ultrafiltren inte installeras nu så kommer de istället att installeras senare, efter det att ett utbrott har skett. Som underlag för beslut om ifall ultrafilter ska installeras och i så fall när de ska installeras, görs i det följande kalkyler för samtliga alternativ. Dvs. kalkyler görs för att svara på följande fråga: Vilket alternativ är det mest lönsamma för samhället, att installera ultrafilter nu, att vänta tills dess att ett utbrott har skett eller att inte installera ultrafilter alls? Jämförelsealternativ 2 skulle därmed också kunna betraktas som ett utredningsalternativ 2, eftersom det innefattar ett beslut om att installera ultrafilter (fast senare än i UA1). Effekterna av att installera ultrafilter nu eller senare beräknas genom att jämföra utvecklingen av sjukdomsfall i utredningsalternativet och jämförelsealternativen. Med ultrafilter antas uppkomsten av vattenburen smitta pga. förorenade vattentäkter helt försvinna. 2 Principiella utgångspunkter I det följande redovisas den metodik som har legat till grund för den samhällsekonomiska kalkylen för Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. Metodiken tar sin utgångspunkt i de kalkylprinciper och värderingar som tillämpas för samhällsekonomiska analyser på transportområdet. En genomgång av dessa principer och värderingar görs med jämna mellanrum av ASEK arbetsgruppen för samhällsekonomiska kalkyler, bestående av bl.a. SIKA och trafikverken. Den senaste översynen (ASEK4) redovisades Stegen i en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl I en samhällsekonomisk nyttokostnadskalkyl är ambitionen att identifiera, kvantifiera och värdera alla effekter som åtgärden förväntas leda till som har ett positivt eller negativt värde för en eller flera av samhällets medborgare. Kalkylen kan delas in i följande steg: 1. Definiera åtgärden: Beskriv syfte, utformning, livslängd, kostnad mm. 2. Identifiera relevanta åtgärdseffekter, dvs. alla positiva eller negativa effekter som förväntas uppkomma under åtgärdens livslängd 3. Mät och kvantifiera effekterna i termer som möjliggör monetär värdering 4. Värdera effekterna i monetära termer (dvs. beräkna nytta) 5. Beräkna åtgärdens lönsamhet genom att väga kostnad mot nytta (framtida nyttor och kostnader diskonteras till nuvärden) 6. Genomför känslighetsanalyser för att testa resultatens robusthet 5

8 I det följande redovisas en översiktlig genomgång av de underlag som behöver tas fram för att genomföra en lönsamhetskalkyl. Utgångspunkten är de kalkylprinciper och kalkylvärden som föreslås i ASEK Övergripande kalkylprinciper I en investeringskalkyl måste intäkter (nyttor) och kostnader som infaller vid olika tidpunkter diskonterats till nuvärden för att bli jämförbara. Diskontering innebär att en intäkt eller kostnad korrigeras med hjälp av diskonteringsränta för skillnaden i värdering av en given intäkt eller kostnad som infaller vid olika tidpunkter. Nettonuvärdet är lika med summan av nuvärdet av alla intäkter och kostnader. Ett projekt som uppvisar ett positivt nettonuvärde är samhällsekonomiskt lönsamt (förutsatt att alla intäkter och kostnader är fullständigt och korrekt värderade). Att nettonuvärdet skall vara större än noll är det grundläggande och generella lönsamhetskriteriet i samhällsekonomiska kalkyler. Diskonteringsränta När det gäller valet av diskonteringsränta (kalkylränta) att tillämpa i kalkylen är det nödvändigt att skilja på företagsekonomisk (finansiell) diskonteringsränta och samhällsekonomisk diskonteringsränta. Företagsekonomisk/finansiell diskonteringsränta Den finansiella diskonteringsräntan avser alternativkostnaden för kapital, dvs. maximal avkastning på kapital från alternativa investeringar (med samma riskprofil). I en konkurrensutsatt kapitalmarknad är marknadsräntan ett mått på det fysiska kapitalets marginella avkastning. Följande exempel illustrerar sambandet mellan diskonteringsränta och avkastningskrav. Antag att ett företag överväger att investera kr i fysiskt kapital, t.ex. maskiner, som ger en avkastning under 10 år men som sedan blir obsolet (dvs. har noll marknadsvärde). Investeringen har samma risk som alternativet, vilket i detta räkneexempel är att placera pengarna i en fond som ger en förväntad årlig ränta på 4 procent. En diskonteringsränta på 4 procent tillämpas därför för investeringen i det fysiska kapitalet. För att investeringen ska vara lönsam (jämfört med den alternativa fondplaceringen) krävs följaktligen en avkastning på minst 12,33 procent eller kr per år; nuvärdet av intäkten på kr per år, dvs. totalt kr under 10-årsperioden, blir nämligen kr med en diskonteringsränta på 4 procent, dvs. detsamma som investeringskostnaden.

9 För att ytterligare tydliggöra logiken i resonemanget, antag att investeringens årliga avkastning på kr placerats i fonden, som ger en årlig ränta på 4 procent. För varje år växer alltså fondens värde med kr plus avkastningen (4 %) på tidigare års fondvärde. Efter 10 år har fondens värde vuxit till kr. Om pengarna ( kr) istället hade placerats i fonden under det första året, skulle fondens värde ha vuxit till kr efter 10 år. En 12,33 procent årlig avkastning på en investering i fysiskt kapital som blir obsolet efter 10 år är alltså likvärdigt en 4 procent årlig avkastning på en fond oberoende av beräkningsmetod. Exemplet ovan illustrerar också hur tillämpningen av diskonteringsränta, som underlag för att beräkna avkastningskrav för olika investeringar, också beaktar de eventuella räntebetalningar som företaget behöver göra om investeringen finansieras genom banklån med given ränta. Antag t.ex. att företaget lånar kr för att genomföra ovannämnda investering i fysiskt kapital. Räntan på lånet är 4 procent och amorteringen uppgår till kr per år. Efter första året betalar företaget således kr (amortering) kr (ränta) = kr till banken. Andra året betalar företaget = kr till banken. Totalt betalar företaget kr till banken, kr i amortering och kr i ränta. Nuvärdet av den årliga amorteringen och räntebetalningen under 10 år uppgår till kr, dvs. detsamma som investeringskostnaden i det fysiska kapitalet. Investeringskostnaden (för företaget) är alltså kr, oavsett om investeringen finansieras genom egna medel eller genom banklån. Om egna medel används är alternativkostnaden för investeringen 4 procent, dvs. den avkastning dessa medel hade gett vid en alternativ användning (t.ex. placering i fonder). Om investeringen finansieras genom banklån betalas istället en årlig ränta på 4 procent. Samhällsekonomisk diskonteringsränta Den finansiella diskonteringsräntan är ett mått på företagens avkastningskrav på kapital. Den samhällsekonomiska diskonteringsräntan däremot avser samhällets, dvs. medborgarnas gemensamma krav på avkastning i termer av nyttor och välfärd. Den samhällsekonomiska diskonteringsräntan kan enligt ASEK4 delas upp i följande komponenter (uttryckta i procentenheter): i = z + ( n g ) i = samhällsekonomisk diskonteringsränta z = rena tidspreferenser, som vanligtvis innebär att nytta som utfaller idag är bättre än nytta som utfaller imorgon (dvs. positiv tidspreferens) g = real tillväxt av konsumtion per capita 7

10 n = elasticitet för individers marginalnytta av konsumtionen (negativ elasticitet då marginalnyttan av konsumtion normalt sett antas vara avtagande). Ovanstående är den riskfria räntan. Till denna ränta kan man lägga ytterligare en komponent, en riskpremie som syftar till att spegla kostnaden för den uppoffring som osäkerheten om framtiden innebär. Utan tillväxt i konsumtion per capita (och riskpremie) är diskonteringsräntan lika med den rena tidspreferensen, z, som baseras på hur individerna vill ha konsumtionen fördelad över tiden. Med individer menas här både dagens och framtida medborgare i samhället. För projekt som har effekter på mycket lång sikt har storleken på diskonteringsräntan betydelse i ett rättviseperspektiv mellan generationer, eftersom de nyttor som uppkommer långt fram i tiden diskonteras ner. Vilken diskonteringsränta som väljs innebär alltså antaganden om vilken nytta framtida generationer kommer att ha av konsumtion. Vilken samhällsekonomisk diskonteringsränta som används skiljer sig åt mellan olika länder. Tyskland har 3 procent, Storbritannien 3,5 procent, Norge 4,5 procent, Danmark 6 procent och Frankrike 8 procent. Av EU-länderna använder 9 länder en diskonteringsränta som inkluderar en riskpremie. Dessa länder har emellertid inte en generellt sett högre diskonteringsränta än de övriga. EU-projektet HEATCO rekommenderar att man vid gränsöverskridande analyser inom EU bör använda en riskfri ränta eller ett vägt genomsnitt av de diskonteringsräntor, som de enskilda länderna tillämpar. Som lägre värde i känslighetsanalyser rekommenderar HEATCO en riskfria ränta på 3 procent, utifrån empiriska belägg för rena tidspreferenser på ca 1,5 procent och en förväntad konsumtionstillväxt per capita på ca 1,5 procent (marginalnyttan av konsumtion antas vara konstant). För effekter som sträcker sig längre än kalkylperioden på 40 år, t.ex. klimatförändringar, rekommenderar HEATCO en avtagande diskonteringsränta. En omstridd fråga angående diskonteringsräntan är värderingen av den rena tidspreferensen (z), speciellt när det gäller en tidshorisont som sträcker sig över framtida generationer, vilket är fallet med t.ex. klimateffekter. Ett argument för en extremt låg diskonteringsränta, eller ingen alls, är att kräva rättvisa mellan generationer, det vill säga en generations välstånd skall inte behandlas annorlunda än en annan generations. Osäkerheten om framtiden kan ge grund för argumentet att använda en samhällsekonomisk diskonteringsränta som avtar över tiden. Frågan om huruvida åtgärdskostnader ska diskonteras med samma ränta som hälsoeffekter är också omstridd. Oftast rekommenderas samma diskonterings-

11 ränta för hälsoeffekter som för kostnader. Gravelle och Smith (2001) har i en översikt emellertid funnit ett exempel där en lägre diskonteringsränta explicit rekommenderas för hälsoeffekter; t.ex. rekommenderar Department of Health i England år 1996 att kostnader ska diskonteras med 6 procent och hälsoeffekter med 1,5 2 procent. I ASEK4 framhålls att rekommendationerna i HEATCO talar för en lägre samhällsekonomisk diskonteringsränta än de 4 procent som har tillämpats traditionellt på transportområdet i Sverige. Samtidigt menar man att det idag inte finns någon vetenskaplig koncensus kring vilka diskonteringsräntor som bör användas. I ASEK4 rekommenderas därför att även fortsättningsvis tillämpa en diskonteringsränta på 4 procent för samhällsekonomiska lönsamhetskalkyler. I den samhällsekonomiska kalkylen för Lackarebäck och Alelyckan tillämpas i enlighet med ASEK4-rekommendationerna en diskonteringsränta på 4 procent för samtliga kostnads- och nyttoposter under kalkylperioden. Som känslighetsanalys görs även beräkningar där kostnaderna diskonteras med 4 procent och de positiva hälsoeffekterna (dvs. den minskade kostnaden pga. färre sjukdomsfall) diskonteras med 2 procent. Livslängd och kalkylperiod Kalkylperioden är det antal år, från projektets startår och framåt, för vilka åtgärdseffekterna räknas in i kalkylen. Kalkylperioden sätts ofta lika med investeringens ekonomiska livslängd. Många infrastrukturobjekt har emellertid en mycket lång livslängd. I Sverige har vi hittills tillämpat kalkylperioder på upp till 60 år när det gäller investeringar i transportinfrastruktur. Det är emellertid mycket svårt att prognostisera trafikutvecklingen och efterfrågans utveckling för så långa perioder. Många andra länder tillämpar betydligt kortare kalkylperiod. HEATCO rekommenderar 40 år som längsta kalkylperiod, eftersom nyttoberäkningen blir mycket osäker för längre tidsperioder. I ASEK 4 rekommenderas därför att kalkylperioden maximeras till 40 år. Kalkylperioden sätts lika med den ekonomiska livslängden om den är mindre än eller lika med 40 år. Om livslängden är längre än 40 år sätts kalkylperioden till 40 år och ett restvärde läggs till kalkylen för att kompensera för bortfallet av de nettointäkter som infaller efter 40 år. Restvärdet läggs till som intäkt (negativ kostnad) under kalkylperiodens sista år och diskonteras ner till nuvärde. Restvärdet skall motsvara det återstående värdet av det investerade kapitalet. Det kan antingen värderas genom att ta grundinvesteringen minus totala kostnader för kapitalförslitning under kalkylperioden (investerat belopp minus totala kalkylmässiga avskrivningar) eller också värderas genom den framtida nettonytta som de investerade kapitalvarorna kan fortsätta att generera efter kalkylperio- 9

12 dens slut. När det gäller investeringsvaror av mer allmän karaktär, t.ex. byggnader och bilar, kan restvärdet fastställas genom studier av värden på fastighetsmarknader och på marknader för begagnade bilar. När det gäller investeringar i infrastruktur finns det ingen andrahandsmarknad som kan hjälpa till med bestämningen av restvärdena, alltså återstår att utgå från kalkylmässiga avskrivningar. Tillämpning av linjär avskrivning av det investerade kapitalet är den enklaste avskrivningsprofilen. HEATCO har gett följande förslag till beräkning av restvärdet, där linjär nedskrivning tillämpas: R estvärde Återstående livstid Total livstid Investerin gskostnad I kalkylen för Lackarebäck och Alelyckan tillämpas denna linjära nedskrivningsmetod för att beräkna restvärdet på det investerade kapitalet i slutet av kalkylperioden. Kalkylperioden är satt till 40 år, enligt ASEK4s rekommendationer. I baskalkylen antas den totala livstiden på anläggningarna uppgå till 60 år. Det innebär att restvärdet i slutet av den 40-åriga kalkylperioden uppgår till 1/3 av investeringskostnaden. Som känslighetsanalys har även beräkningar gjorts för antaganden om ekonomisk livslängd på 40 år (restvärde = 0 efter 40 år) resp. 80 år (restvärde = ½ investeringskostnad efter 40 år). Skattefaktor 1 Skattefaktor 1 (Skf 1) är en faktor som motsvarar genomsnittlig nivå på mervärdesskatt och andra indirekta skatter. Skf 1 skall spegla värdet av alternativ användning i privat sektor av de produktionsfaktorer som används i offentlig sektor. Denna alternativkostnad bestäms utifrån de priser som konsumenterna skulle betala för de varor eller tjänster som produktionsfaktorerna i alternativfallet skulle resulterat i. I dessa priser ingår moms och andra indirekta punktskatter. Moms och övriga indirekta skatter varierar för olika slutprodukter och därför används en skattefaktor som motsvarar genomsnittlig nivå på indirekta skatter. Skf 1 beräknas som de indirekta skatternas andel av utgifterna för privat konsumtion. De vid ASEK-översynen senaste tillgängliga uppgifterna från SCB avsåg år För år 2004 motsvarade de indirekta skatternas andel av konsumtionsutgifterna ca 21,2 procent. Tillämpningen av Skf1 innebär att investeringskostnaden (förutsatt att denna anges exklusive moms) multipliceras med faktorn 1,21. Samma princip tillämpas i fallet Lackarebäck/Alelyckan.

13 2.3 Värdering av ohälsa Det finns tydliga paralleller mellan den samhällsekonomiska kostnaden för sjukdomsfall/dödsrisk pga. vattenburen smitta och den samhällsekonomiska kostnaden för skada/dödsrisk pga. trafikolycka. Den samhällsekonomiska kostnaden för en trafikolycka består enligt ASEK4 av: 1. En riskvärdering som skall spegla kostnaden för olycksdrabbade individer på grund av förlust av liv eller hälsa 2. Kostnader för sjukvård, administration och skador på egendom mm. 3. Produktionsbortfall på grund av sjukskrivning eller dödsfall. Värdet av ett statistiskt liv, VSL, är ett mått på trafikanternas samlade betalningsvilja för de riskminskningar som innebär att antalet förväntade dödsfall reduceras med ett. Det är alltså inte fråga om att värdera ett specifikt människoliv. Antag t.ex. att personer använder sig av en viss väg för sina resor. Ett VSL-värde på 20 Mkr innebär i detta fall att dessa personer tillsammans är villiga att betala 20 Mkr för att åtgärder vidtas som reducerar risken på vägen till den grad att antalet förväntade dödsfall per år reduceras med ett. Den genomsnittliga kostnaden per olycka består av en riskvärdering, baserad på VSL, samt kostnader för sjukvård, förlorat nettoproduktionsbortfall, egendomsskador och administration. Riskvärderingarna för olyckor med svårt eller lindrigt skadade härleds från VSL med hjälp av ett så kallat Bush-index. Detta index utgår från att full fysisk aktivitet, fullständig rörlighet och bra sociala kontakter har vikten 1,0 och döden har vikten 0,0. En översättning av Bush s-index till svenska förhållanden gjordes Det resulterade i följande vikter; Död 250, Svårt skadad 41,5 och Lätt skadad 1. VSL baseras numera huvudsakligen på resultat från studier baserade på s.k. Stated Preference (SP-) data. Tre större svenska studier av riskvärdering har gjorts på senare år. I ASEK 4 togs ett förslag till nytt värde på ett statistiskt liv (riskvärdering) fram baserat på resultat från de aktuella svenska studierna. Det riskvärde som rekommenderas i ASEK4 är 21 Mkr (i 2006 års prisnivå). I den totala kostnaden för ett dödsfall ingår även sjukvårdskostnader och kostnader för produktionsbortfall mm. 11

14 Svår skada definieras som en skada för vilken det krävs viss sluten vård. Riskvärderingen för en svårt skadad person har beräknats utifrån den svenska anpassningen av Bush s-index. Det innebär att riskvärderingen för en svårt skadad är 16,6 procent av VSL och alltså ca kronor. Lindrig skada definieras som en skada för vilken det räcker med öppen vård. Nedan redovisas ASEK4-rekommendationerna för värdering av dödsfall och skador: I materiella kostnader ingår både sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Den materiella kostnaden för en svår skada uppgår till ca kr. Denna kostnadsuppskattning baseras bl.a. på uppgifter om antal sjukdagar, antal vårddagar och typ av vårdbehov som uppstår vid ett genomsnittligt svårt skadefall. Riskvärderingen för svår skada är ett mått på trafikanternas samlade betalningsvilja för att reducera risken för trafikolyckor som leder till svår skada. Vare sig sjukvårdskostnaderna, produktionsbortfallet eller riskvärderingen för svår eller lindrig skada kan tillämpas rakt av för att även värdera de sjukdomsfall som vattenburen smitta kan leda till. Värderingen av sjukdom från vattenburen smitta är beroende av faktorer såsom antal sjukdagar, vårddagar och typ av vård som behövs, men även av hur dåligt en insjuknad person mår och hur mycket personen därmed är villig att betala för att slippa det obehag eller sveda och värk som sjukdomen medför. Värderingen av ett typiskt sjukdomsfall från vattenburen smitta behöver alltså inte sammanfalla med värderingen av en typisk skada till följd av trafikolycka. När det gäller fallet Lackarebäck/Alelyckan har samma värderingsprincip tilllämpats som beskrivs ovan, dvs. principen att dela in värderingen i materiella kostnader (t.ex. vårdkostnader och produktionsbortfall) och riskvärdering (värdering av obehag). Däremot har olika värden för vårdkostnad, produktionsbortfall och obehag tillämpats i beräkningarna än de värden som redovisas i tabellen ovan. Uppgifter om genomsnittlig vårdkostnad, produktionsbortfall och kostnad för obehag har istället hämtats från en studie genomförd av Konjunkturinstitutet

15 år I denna studie har konsekvenserna av sjukdomar till följd av klimateffekter, bl.a. översvämningar och resulterande smittospridning via dricksvatten, analyserats. Kostnadsuppgifter för ett antal typsjukdomar har tagits fram. Dessa sjukdomar kan antas överensstämma rätt väl med de sjukdomar som kan inträffa pga. förorenat vatten vid Lackarebäck/Alelyckan. 3 Samhällsekonomisk lönsamhet av ultrafilter Den samhällsekonomiska lönsamheten av en åtgärd beräknas genom att jämföra nuvärdet av framtida samhällsekonomiska kostnader med nuvärdet av framtida samhällsekonomiska intäkter (nyttor). När det gäller investeringar i transportinfrastruktur uttrycks lönsamheten vanligtvis genom en nettonuvärdeskvot, som definieras som åtgärdens nettonytta (nytta minus kostnad) dividerat med åtgärdens kostnad. Kvoten är ett mått på den samhällsekonomiska avkastningen per investerad samhällsekonomisk krona. I det följande redovisas de beräkningar av samhällsekonomiska kostnader och intäkter som gjorts för installation av ultrafilter vid Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. 3.1 Kostnader för installation, drift och underhåll Utredningsalternativet I baskalkylen antas att ultrafilter installeras vid både Lackarebäcks och Alelyckans vattenverk. En särskild kalkyl görs dessutom för Lackarebäck. Kostnadsbedömningarna baseras på uppgifter lämnade av Göteborg Vatten. För Lackarebäck har investeringskostnaden uppskattats till 700 Mkr för både ultrafilter och kolfilter. Ultrafilter reducerar risken för vattenburen smitta medan kolfilter reducerar risken för omfattande leveransavbrott. Kostnaden för ultrafilterdelen beräknas uppgå till ca 70 procent av den totala kostnaden, dvs. ca 490 Mkr. 1 Konjunkturinstitutet (2009), Klimatanpassning i Sverige Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter. 13

16 Kostnadsuppskattningen på 700 Mkr (490 Mkr för ultrafilter) är en takkostnad, som kan komma att bli lägre beroende på pågående upphandling av ultrafilter. I baskalkylen har en kostnad på 490 Mkr exkl. moms antagits för ultrafiltret. För Alelyckans ultrafilterdel finns inget projekt som kostnadsuppskattats, däremot ska kapaciteten vara lika stor som på Lackarebäcks vattenverk. Därför antas att investeringskostnaden uppgår till 490 Mkr även för Alelyckan. Total investeringskostnad för ultrafilter då båda vattenverken ska inkluderas är alltså Mkr = 980 Mkr (takkostnad). Driftkostnaden beror liksom investeringskostnaden på vilken ultrafilteranläggning som väljs. Vid fullt utbyggd anläggning (dvs. inkl ultrafilter och kolfilter) år 2018 beräknas merkostnaden för driften vara 10 Mkr/år. Anta att driftkostnaden på Lackarebäck för ultrafilter är 9 Mkr/år och för kolfiltren 1 Mkr/år. Driftkostnad för ultrafilterdelen för Lackarebäck och Alelyckan antas därmed uppgå till ca 9+9 = 18 Mkr/år. Investeringen för Lackarebäck är uppdelad i 3 olika etapper, enligt följande: Etapp 1: Klar i slutet av år Därefter antas 25 procent av dricksvattnet produceras via ultrafilter. Etapp 2: Klar under Därefter antas hälften av dricksvattnet produceras via ultrafilter Etapp 3: Klart under Därefter antas allt vatten produceras via ultrafiltren. För Alelyckan antas installationen ske under perioden Kostnadsuppgifter för Lackarebäck har lämnats av Göteborg Vatten. För Alelyckan antas investeringskostnaden på 490 Mkr vara jämnt fördelat över perioden En kalkylperiod på 40 år har antagits, enligt rekommendationer i ASEK4. Det ger följande investerings- och DoU-kostnader. Tabell 1 Kostnader för investering, drift och underhåll i utredningsalternativet Kostnader (Mkr) Lackarebäck Alelyckan Rening År Investering DoU Investering DoU Lackarebäck Alelyckan Tot % 0% 0% % 0% 0% % 0% 0% % 0% 0% % 0.0% 12.5% % 0.0% 12.5%

17 % 0.0% 12.5% % 0.0% 25.0% % 0.0% 25.0% % 25.0% 62.5% % 25.0% 62.5% % 50.0% 75.0% % 50.0% 75.0% % 100% 100% % 100% 100% osv % 100% 100% % 100% 100% Totalt Restvärdet har beräknats enligt den enkla princip som föreslås i ASEK4: R estvärde Återstående livstid Total livstid Investerin gskostnad Restvärdet sätts som en nyttopost (eller negativ kostnadspost) i slutet av den 40- åriga kalkylperioden och diskonteras till ett nuvärde. I baskalkylen har den totala livslängden antagits uppgå till 60 år. Det innebär att restvärdet för Lackarebäck uppgår till 163,3 Mkr och restvärdet för Alelyckan uppgår till 196,0 Mkr i slutet av kalkylperioden (år 2057). Med en diskonteringsränta på 4 procent och en skattefaktor (Skf) på 1,21, allt enligt ASEK4, erhålls följande kostnadsberäkningar. Tabell 2. Nuvärde av framtida kostnader i utredningsalternativet Lackarebäck Alelyckan År Kostnad Inkl Skf Nuvärde Kostnad Inkl Skf Nuvärde Diskfaktor

18 osv Totalt För Lackarebäck uppgår kostnaden år 2057 till 9 Mkr (DoU-kostnad) minus 163,3 Mkr (restvärde), dvs. -154,3 Mkr. Med Skattefaktor 1 och en diskontering med 4 procent blir kostnaden -28,4 Mkr. För Alelyckan uppgår kostnaden år 2057 till 9 Mkr (DoU-kostnad) minus 196 Mkr (restvärde), dvs. -187,0 Mkr. Med skattefaktor och diskontering blir kostnaden -34,4 Mkr. Nuvärdet av samtliga investerings- och DoU-kostnaderna under kalkylperioden uppgår till 607,3 Mkr för Lackarebäck och 501,9 Mkr för Alelyckan, dvs. totalt 1 109,2 Mkr. Jämförelsealternativ 2 I Jämförelsealternativ 1 (JA1) är antagandet att inga ultrafilter installeras i vare sig Lackarebäcks eller Alelyckans vattenverk. I JA2 är antagandet att ultrafilter installeras vid vattenverken endast om ett utbrott inträffar. I baskalkylen antas ett utbrott inträffa år 2038, vilket innebär att installationen av ultrafilter i JA 2 påbörjas år Installationen genomförs i tre etapper och tar totalt 6 år. Det ger följande investerings- och DoU-kostnader i JA2. Tabell 3. Kostnader för investering, drift och underhåll i Jämförelsealternativ 2 Lackarebäck Alelyckan Rening År Investering DoU Investering DoU Lackarebäck Alelyckan Tot % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% osv % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% % 0.0% 0.0% % 25.0% 25.0% % 25.0% 25.0% % 50.0% 50.0% % 50.0% 50.0% % 100.0% 100.0% osv % 100.0% 100.0% % 100.0% 100.0% Med en livslängd på 60 år uppgår restvärdet (av investeringen på 490 Mkr) till 383,8 Mkr i slutet av år Med en diskonteringsränta på 4 procent och en skattefaktor på 1,21 erhålls följande kostnadsberäkningar.

19 Tabell 4. Nuvärde av framtida kostnader i JA 2 Lackarebäck Alelyckan År Kostnad Inkl SF Nuvärde Kostnad Inkl SF Nuvärde osv osv Nuvärdet av investerings- och DoU-kostnaderna under kalkylperioden uppgår till 123,0 Mkr för Lackarebäck och 123,0 Mkr för Alelyckan, dvs. totalt 246,0 Mkr. 3.2 Risk för sjukdomsfall om inga ultrafilter installeras Vi behöver precisera utveckling av följande faktorer om ultrafilter inte installeras: Smittorisk och förväntat antal sjukdomsfall per år med nuvarande råvattenkvalitet och beredning Råvattenkvalitetens utveckling under kalkylperioden och effekter på smittorisk och antal sjukdomsfall (med nuvarande beredning) Respektive sjukdomsfalls konsekvenser i termer av antal sjukdagar och behov av vård etc. Smittorisk och sjukdomsfall med nuvarande vattenkvalitet och beredning Westrell m.fl. (2003) har gjort beräkningar av risker för sjukdomsfall med utgångspunkt i tre olika referenssmittämnen. Resultatet är en uppskattning av totalt 51 sjukdomsfall per invånare och år, fördelat enligt följande: Cryptosporidium 6 Rotavirus 43, 17

20 Cambylobacter 2. Beräkningarna baseras på nuvarande beredning och råvattenkvalitet och avser enbart infektionsriskerna från de valda referenssmittämnena. Om motsvarande risker skulle kunna beräknas för samtliga vattenburna smittämnen skulle den beräknade risken vara betydligt större. Riskerna för Giardiainfektion kan t.ex. antas vara i samma storleksordning som för Cryptosporidium, eftersom förekomst i råvatten är lika vanlig, tåligheten i samma storleksordning och Giardia under skandinaviska förhållanden hittills visat sig vara viktigare i utbrottssammanhang. Riskerna för norovirusinfektion, vinterkräksjuka, kan vara väl så stor som för Rotavirus. Utbrottet i Lilla Edet 2008 med Göta älv som vattentäkt och utbrottet i Evertsberg med UV-behandlat grundvatten är indikationer på detta. Det är därför inte osannolikt att risken är mer än dubbelt så stor som den beräkning som baseras på de tre referenssmittämnena visar. Med ytterligare relevanta smittämnen är det fråga om risker som, enligt Göteborg Vatten, innebär åtminstone dubbelt så många sjukdomsfall, dvs. mer än 100 fall per invånare och år. Analyserna i Westrell m.fl. (2003) avser fall både i utbrott och sporadiska fall. Ett rimligt antagande är, enligt Göteborg Vatten, att mer än hälften av sjukdomsfallen kommer som ett större utbrott. Scenarier för när i kalkylperioden ett sådant utbrott kommer behöver därmed beräknas. I baskalkylen är antagandet att: antalet sporadiska sjukdomsfall uppgår till 51 per invånare och år ett utbrott med sjukdomsfall per invånare inträffar vart 40 år (dvs. i genomsnitt 51 fall per år) om inga ultrafilter eller liknande installeras. I baskalkylen antas detta utbrott inträffar år 2038, dvs. 20 år efter ultrafiltrets färdigställande och således i mitten av kalkylperioden. Råvattenkvalitetens utveckling och effekt på smittorisk under kalkylperioden Ovan beskrivna beräkningar baseras på bedömningar av haltnivåer och smittorisker med nuvarande beredning och råvattenkvalitet. Mycket talar emellertid för haltnivåerna av olika föroreningar råvattnet kan komma att stiga framöver, vilket skulle innebära att bedömningen av i genomsnitt ca 100 sjukdomsfall per invånare och år under kalkylperioden är en underskattning. I Sverige inför klimatförändringarna - hot och möjligheter (SOU 2007:60) diskuteras bl.a. i vilken utsträckning som klimatförändringarna i Sverige kan komma att påverka vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag framöver och vilka

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar

Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1 (19) Kalkylperioder och restvärdesberäkningar vid långsiktiga infrastrukturinvesteringar 1. Inledning Bakgrund och syfte I den senaste ASEK-översynen, dvs. ASEK 4, rekommenderades att en kalkylperiod

Läs mer

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter

Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter MILJÖEKONOMI 29 november 2010 Samhällsekonomiska värderingar av hälsoeffekter Maria Vredin Johansson Climatools Femårigt forskningsprogram finansierat av Naturvårdsverket, 2006-2011. Syfte: att ta fram

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar

BUSE version 2.2. Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Användarhandledning BUSE version 2.2 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder

Användarhandledning. Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Användarhandledning BUSE version 2.1 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund, VM och har vidareutvecklats av Ulf

Läs mer

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16

Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1. Objekt: Handkalkyl 2.1. Datum: 2010-02-16 Handkalkyl: Handledning och Manual Version 2,1 Objekt: Handkalkyl 2.1 Innehål: Handledning och Manual Datum: 2010-02-16 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Handkalkylering: samhällsekonomiska

Läs mer

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken

RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken RAPPORT Miljö- och trafiksäkerhetseffekter av en förnyelse av fordonsparken 2009-05-14 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling.

Läs mer

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23.

Användarhandledning. Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats av Ulf Magnusson, 2002-04-23. Användarhandledning BUSE version 2.21 Hjälpmedel för att göra samhällsekonomiska bedömningar av bulleråtgärder vid väginvesteringar Programmet är ursprungligen utvecklat av Örjan Asplund och har vidareutvecklats

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION

DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION

Läs mer

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi

Investeringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 S Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 9 Trafiksäkerhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 9. Trafiksäkerhet... 3 9.1 Olycksvärdering...

Läs mer

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg

Investeringsbedömning. BeBo Räknestuga 12 oktober 2015. Gothia Towers, Göteborg BeBo Räknestuga 12 oktober 2015 Gothia Towers, Göteborg 1 Investeringsbedömning Företagens långsiktiga problem är att avgöra vilka nya resurser som skall införskaffas investeringar. Beslutet avgörs av

Läs mer

Affären Gårdsten en uppdatering

Affären Gårdsten en uppdatering Affären Gårdsten en uppdatering Hans Lind Professor i fastighetsekonomi Avd f Bygg- och fastighetsekonomi Institutionen för Fastigheter och Byggande KTH Stockholm Mars 2014 TRITA-FOB-Rapport 2014:1 2 1.

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)

I4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS) Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning

Läs mer

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning

Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Produktinnovation Del 10 Lönsamhetsbedömning Robert Bjärnemo och Damien Motte Avdelningen för maskinkonstruktion Institutionen för designvetenskaper LTH Inledning Kalkylmetoder Payback-metoden (återbetalningsmetoden)

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering

» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering » Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition

Läs mer

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning av mikrobiella risker genom hälsostudier Andreas Tornevi Klimatförändringar, råvattenkvalitet, rening och distribution bedömning

Läs mer

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen.

c S X Värdet av investeringen visas av den prickade linjen. VFTN01 Fastighetsvärderingssystem vt 2011 Svar till Övning 2011-01-21 1. Förklara hur en köpoptions (C) värde förhåller sig till den underliggande tillgångens (S) värde. a. Grafiskt: Visa sambandet, märk

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf

https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf 2012 https://www.msb.se/ribdata/filer/pdf/26343.pdf Kostnadsnyttoanalys av sprinkler i särskilt boende för äldre Henrik Jaldell Nationalekonomi, Karlstads universitet & Myndigheten för samhällsskydd och

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg

» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg » Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?

Läs mer

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff

Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Investeringskalkyler och affärsmodeller för långtgående energieffektiviseringar Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Disposition Investeringens förutsättningar Betydande utmaningar

Läs mer

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö

Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö PM Finansieringskalkyl, fast förbindelse Fårö 1 Inledning 1.1 Bakgrund En förstudie för en fast förbindelse mellan Fårö och Fårösund har tagits fram av Atkins under 212/213. En fast förbindelse med bro

Läs mer

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB

Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB 1/6 Datum 2015-06-18 ESV Dnr Ert datum Er beteckning Handläggare Curt Johansson Lånefordringar och andra fordringar som bör nuvärdesberäknas enligt ESV:s bestämmelser i 5 kap. 14 FÅB Vilken diskonteringsränta

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 2 Grundläggande kalkylteknik G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 2 Grundläggande kalkylteknik...

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2011

Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Föreskrifter och anvisningar 4/2011 Metoder för beräkning av maximibeloppet av den ersättning som kan krävas ut för förtida Dnr FIVA 9/01.00/2011 Utfärdad 15.12.2011 Gäller from 31.3.2012 FIASISPEKTIOE

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Version 2014-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.1 Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 3 Kalkylprinciper

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel

Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel Spårtaxis ekonomi, ett räkneexempel När man debatterar för spårtaxi är det vanligaste motargumentet man hör att det blir för dyrt. Detta är helt fel. I stället kan spårtaxisystem vara självfinansierande

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Metod för beräkning av ekonomiska konsekvenser Bilaga Innehåll Innehåll 2 Metodbeskrivning 3 1. Antaganden 4 2. Data i beräkningarna 4 3. Förväntat

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 3 Kalkylprinciper och generella kalkylvärden G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 3 Kalkylprinciper

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera)

Introduktion till nationalekonomi. Föreläsningsunderlag 4, Thomas Sonesson. Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Produktion Marknadens utbud = Σ utbud från enskilda företag (ett eller flera) Företaget i ekonomisk teori Produktionsresurser FÖRETAGET färdiga produkter (inputs) (produktionsprocesser) (output) Efterfrågan

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING

Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut

Läs mer

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27

RAPPORT. Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala. Christer Anderstig och Anders Wigren. Analys & Strategi 2009-10-27 RAPPORT Regionalekonomiska effekter av nya gruvor i Pajala Christer Anderstig och Anders Wigren 2009-10-27 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet

Läs mer

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på:

Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: ATT GÖRA EN DCF VÄRDERING STEG FÖR STEG 1. Omsättning och tillväxt Bedöm den organiska omsättningstillväxten för de kommande fem åren baserat på: - Tidigare års utfall - Ledningens prognos - Baserat på

Läs mer

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser

Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun. Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17. Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Coachingteamet, Samordningsförbundet FINSAM - Falun Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-17 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503

Läs mer

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Objudna gäster i tarmen vilka är vi? Pia Karlsson, EQUALIS Hur kom vi hit? Förorenade livsmedel Förorenat vatten Akut insjuknande Buksmärtor Illamående Feber Symtom Diarré, blodiga, vattniga, slemmiga,

Läs mer

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta

Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta PROMEMORIA Datum 2006-12-15 FI Dnr 06-10630-200 Författare Martin Blåvarg, Tomas Flodén, Katarina Höller Reviderad föreskrift för bestämmande av diskonteringsränta Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113

Läs mer

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år

Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Bilaga 11 Förklaring till Modellen De ekonomiska konsekvenserna i 40 år Diskonteringsränta har valts till 3,5% i nuvärdeskalkylerna (enl ASEK 5) 0,5 % utgörs av en riskkomponent Basfliken Bas-scenario

Läs mer

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering

Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering Tentamen 1FE003 Ekonomistyrning och Kalkylering 7,5 poäng Anders JERRELING Observera att alla svar skall anges i häftet! Inga lösblad! Vid ev. utrymmesbrist skriver Du på baksidan Uppgift 2 (15 poäng)

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI NATIONAL FOOD AGENCY Detta projekt delfinansieras av Europeiska Unionen OMRÅDEN INOM EPIDEMIOLOGI Prospektiv Kohortstudie Jonas Toljander,

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.

Företag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100. Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

En effektiv miljöpolitik

En effektiv miljöpolitik En effektiv miljöpolitik Hur stor miljöpåverkan skall vi tillåta? Hur når vi vårt mål Här kommer vi att fokusera på den första frågan, för att sedan utifrån svaret på denna försöka besvara den andra frågan.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden

Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Dricksvattenberedning och Risk för Magsjuka: En Multi-City Studie av Telefonsamtal till 1177 Vårdguiden Andreas Tornevi, Bertil Forsberg Yrkes- och Miljömedicin: Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå Universitet

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...

Uppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn... 1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

ÖVERGRIPANDE KALKYLPARAMETRAR

ÖVERGRIPANDE KALKYLPARAMETRAR ÖVERGRIPANDE KALKYLPARAMETRAR Delrapport December 2002 Förord Enligt regleringsbrevet för 2000 ska påbörja en revidering av samhällsekonomiska metoder och viktigare kalkylvärden. En delredovisning av uppdraget

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

Vad kostar det låga bostadsbyggandet?

Vad kostar det låga bostadsbyggandet? Vad kostar det låga bostadsbyggandet? En konsekvensanalys för Stor-Göteborg WSP Analys & Strategi på uppdrag av HSB och Västsvenska Handelskammaren Sandra Zätterström 031-83 59 92 sandra.zatterstrom@handelskammaren.net

Läs mer

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik

Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Projekt Tolvan, samordningsförbundet Örnsköldsvik Uppföljningen vad hände sedan? 2011-12-12 9/11 kunskapens väg 6, 831 40 östersund telefon 076-13 41 503 www.payoff.se

Läs mer

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor

UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000

Läs mer

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA)

Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Svenska Pensionsstiftelsers Förening (SPFA) Stockholm 2014-08-15 Finansinspektionen Box 2871 103 97 Stockholm Ränteantagandet i FFFS 2007:24 Försäkringstekniska grunder Svenska Pensionsstiftelsers Förening

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Optimering av olika avfallsanläggningar

Optimering av olika avfallsanläggningar Optimering av olika avfallsanläggningar ABBAS GANJEHI Handledare: LARS BÄCKSTRÖM Inledning Varje dag ökar befolkningen i världen och i vår lilla stad Umeå. Man förutsäg att vid år 2012 har Umeås folkmängd

Läs mer

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet

Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Översiktlig studie av de regionala trafikeffekterna vid etablering av logistikverksamhet Bilaga till Program för detaljplan för Airport City Härryda Kommun 2011-05-05 WSP Analys & Strategi Box 13033 402

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål

Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Bilaga 9.2 Beräkning av lönsamhet och om att sätta mål Om att sätta mål för energieffektivisering För att kunna uppnå uppsatta mål behöver normalt ett antal genomgripande åtgärder genomföras som fodrar

Läs mer

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar

Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011. Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar Utbrott av Cryptosporidier i Skellefteå 2011 Vad hände? Vad gjorde vi? Lärdomar 72000 inv i kommunen 36000 inv i centralorten 7200 kvkm (Sveriges största kustkommun) 1 500 sjöar, 5 älvar och 36 mil kust

Läs mer

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar

Investeringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning.

Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Om erbjudandet för din pensionsförsäkring med traditionell förvaltning. Privat Pension Pensionskonto LRF MedlemsPension Fakta om erbjudandet att ändra villkor till vår nya traditionella förvaltning Nya

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2

Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Förord och Innehåll 1 Inledning G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Förord ASEK (Arbetsgruppen för samhällsekonomiska

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Mars 2015 Rapporten presenterar marknadsriskpremien och andra kritiska komponenter som krävs för att uppskatta avkastningskravet på den svenska aktiemarknaden.

Läs mer

Del 6 Valutor. Strukturakademin

Del 6 Valutor. Strukturakademin Del 6 Valutor Strukturakademin Innehåll 1. Strukturerade produkter och valutor 2. Hur påverkar valutor? 3. Metoder att hantera valutor 4. Quanto Valutaskyddad 5. Composite Icke valutaskyddad 6. Lokal Icke

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - försäkrin stekniska runder inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4

SIKA Rapport 2009:3. Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 SIKA Rapport 2009:3 Värden och metoder för transportsektorns samhällsekonomiska analyser ASEK 4 Statens

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser

Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Bilaga 1 2012-10-17 1 (5) Pensionsadministrationsavdelningen Håkan Tobiasson Bilaga 1 till Underlag för Standard för pensionsprognoser Utgångspunkter för avkastningsantagande Det finns flera tungt vägande

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier

Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier Punkt 18: Styrelsens förslag till beslut om långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram samt återköp och överlåtelse av egna aktier A. Långsiktigt prestationsbaserat incitamentsprogram Programmet

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet

Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Analys och rekommendation från Hem och Fastighet avseende Räntestrategi för Brf Granatäpplet Bakgrund... 2 Analys & rekommendation... 2 Sammanfattning... 5 Ordlista... 6 Bakgrund Hem och Fastighet har

Läs mer