Hälsa och Sjukdom. vad innebär dessa begrepp? Vad är vårt uppdrag i hälso- och sjukvården?

Transkript

1 Hälsa och Sjukdom vad innebär dessa begrepp? Vad är vårt uppdrag i hälso- och sjukvården? Margareta Kristenson, Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Linköpings Universitet

2 1 Med hälso- och sjukvård avses i denna lag åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen.

3 Hälsa är Förmåga att uppnå sina vitala mål Nordenfeldt Biostatistisk normalitet Boorse

4 Hälsa är Socialstyrelsens termbank ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada

5 Hälsobegreppet har två dimensioner! Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?

6 Sjukdom - Disease Baseras på Diagnos dvs professionens bedömning Patologi = Sjukdomslära

7 Dödsorsaker (% av dödsfall) Män Kvinnor Kranskärlssjukdom 24,0 19,2 Sjd i hjärnans kärl 9,2 12,5 Prostatacancer 5,5 - Bröstcancer - 3,2 Olycksfall (inkl trafik) 5,5 3,0

8 Sjukdomspanoramats utveckling över tid: Prognos av Peter Hjort 1980

9 Sjukdomsbehandling Att behandla, och rehabilitera specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker Patogenes det som skapar sjukdom

10 Sjukdomsprevention Att förebygga specifik sjukdom utifrån kunskap om sjukdomars orsaker Patogenes det som skapar sjukdom

11 Sjukdomsprevention Primär prevention förhindra insjuknande i hjärtinfarkt Sekundär prevention förhindra återinsjuknande i hjärtinfarkt Tertiär prevention förhindra komplikationer av sjukdomen

12 Sjukdom Disease Illness/Disability

13 Hälsa är Socialstyrelsens termbank ett.. tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada

14 Hälsorelaterad livskvalitet fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande/funktion ( oftast i relation till sjukdom) Kan mätas med självskattningsskalor

15 Sjukdomsbörda kan mätas i utifrån dess påverkan på sjukdom (död) och dess påverkan på livskvalitet: DALY = Disability Adjusted Life Years = YLL + YLD YLL - Years of Life Lost Antal döda i viss diagnos x antal förlorade levnadsår (i för hållande till förväntad livslängd) YLD - Years Lost because of Disability Sjukdomens påverkan på livskvalitet x år med sjukdomen

16

17 KKv DALYför kvinnor i olika diagnosgrupper, fördelat på YLD och YLL

18 Disease prevention/ Förebygga sjukdom Health Promotion /Hälsofrämjande Prevention - Förebygga Promotion Främja (gynna, stödja)

19 Hälsofrämjande Den process som ger individen möjligheter att öka kontrollen över sin egen hälsa och förbättra den WHO Ottawa manifestet

20 Hälsofrämjande åtgärd, enl. socialstyrelsens Termbank stärka eller bibehålla människors fysiska, psykiska och sociala välbefinnande - att stärka människors möjlighet till delaktighet och tilltro till egen förmåga.

21 Exempel på individinriktade hälsofrämjande åtgärder enl. socialstyrelsens Termbank att stödja en individ att orientera sig i en förändrad livssituation vid långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

22 Salutogenesis. det som skapar hälsa Känsla av Sammanhang. A. Antonovsky 1984

23 Hälsofrämjande resurser Känsla av sammanhang Meningsfullhet, Hanterbarhet, Begriplighet, Gränser Tillit Trygghet-Hopp Empowerment Kraft- Egenmakt-Självförtroende- Copingförmåga

24 Det hälsofrämjande förhållingssättet från det sekundsnabba leendet.. till professionella metoder,

25 Hälsofrämjande möten - från BVC till palliativ vård Hälsofrämjande möten inom BVC Att inge lust till rörelse och hälsa Lyssnande möten i tandvården Hälsofrämjande möten på IVA Hälsofrämjande smärtrehabilitering En hälsofrämjande sjukskrivningsprocess, Mötet med patienten som har en neurologisk sjukdom, Hälsofrämjande möten vid sjudomsprevention, Så stärker vi närstående Bekräftande möten - Integrerad psykiatri, En hälsofrämjande vård och omsorg för äldre Möten i livets slutskede med fokus på livsberättelse

26 Sjukdom olika perspektiv Disease Illness Sickness

27 Ett hälsofrämjande förhållningssätt är viktigt.. i alla skeden inom hälso- och sjukvården vid mottagningsbesöket på vårdavdelningen i anslutning till operation i terminal vården I rehabiliteringsprocessen i det förebyggande arbetet!

28 Kan prevention ha biverkningar? Städa så att det blir rent, annars kan ditt barn bli allergiskt!

29 Paternalism Den gode fadern vill så väl men vet själv bäst vad som är bra för barnen och därför bestämmer utan att fråga om deras åsikt

30 Empowerment Makt Vertikal eller Horisontell!

31 Empowerment strategier dvs. ett hälsofrämjande förhållningssätt ett sätt att förhindra paternalismiska handlingar!

32 Etik i vården - måldokument för Karlskoga lasarett

33 Två parter med kompletterande expertis Professionell aktör expert på sjukdomen Patienten expert på hur han/hon mår

34 Synergieffekt av två dimensioner Individens egen bedömning Mår bra Mår ej bra Frisk Medicinsk/ professionell bedömning Sjuk Blir lättar frisk? Blir lättar sjuk?

35 Dualismen.. René Descartes Kroppen - Res extensa Själen Res cognitans

36 Risk för hjärtinfarkt i förhållande till antal riskfaktorer och egenupplevd hälsa Källa: Lars Weinehall, Umeå Universitet OR 20 Upplevd hälsa: God Ej god Antal riskfaktorer Riskfaktorer: rökning, högt blodtryck, kolesterol >6.5 mmol/l

37

38 Risk för ny hjärtinfarkt i förhållande till grad av depression vid utskrivning, kontrollerat för effekt av andra riskfaktorer. P=0.01 P<0.001 P<0.001 BDI=Beck Depression Inventory Lespérance F & al.circulation 2002;105:1049

39 Känsla av hopplöshet och risk för sjukdom och död (CardioVascular Disease, Myocardial Infarction), effekt kontrollerad för andra riskfaktorer. Everson SA & al Psychosom Med 1996;58:113

40 Individer med låg självskattad hälsa har en flackare kortisolkurva vid en standardiserad laboratoriestresstest Kristenson et al: Int J Behav Med, 2001 Saliva cortisol, nmol/l Good Rather good Poor Baseline (minutes)

41 1. Basal dygnsutsöndring CAR

42 Saliva cortisol levels and scale scores of psychosocial factors. LinQuest study N= 250 Steeper cortisol diurnal deviation related to Global Quality of Life Social support Coping p<0.01 p<0.05 p<0.05 Flatter diurnal cortisiol deviation related to Cynicism p<0.05 Depression p<0.01 Vital exhaustion p<0.01 Sjögren et al: Diurnal levels of saliva cortisol.. Int J of Behavioral Medicine XIV ISA

43

44 1983 kom den nya hälso- och sjukvårdslagen Prefixet Hälso: patienten i centrum sjukdomsprevention samhällsmedicin

45 8 OTTAWA-manifestet

46 Krav på hälso- och sjukvården 2 a Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård...den skall särskilt 1. vara av god kvalitet med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, 2. vara lätt tillgänglig, 3. bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet, 4. främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen, 5. tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. 2 b Patienten ska ges individuellt anpassad information om 1. sitt hälsotillstånd, 2. de metoder för undersökning, vård och behandling som finns, 3. sina möjligheter att välja vårdgivare och utförare inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården, samt vårdgarantin. 2 c Hälso- och sjukvården skall förebygga sjukdom eller skada. Lag (1998:1660).

47 Sverige fick år 2003 en nationell policy för folkhälsan Ett övergripande folkhälsomål, samt 11 målområden fokuserade på hälsans bestämningsfaktorer

48 Målområden 1: Delaktighet och inflytande i samhället 2: Ekonomisk och social trygghet 3: Trygga och goda uppväxtvillkor 4: Ökad hälsa i arbetslivet 5: Sunda och säkra miljöer och produkter 6: En hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7: Gott skydd mot smittspridning 8: Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9: Ökad fysisk aktivitet 10: Goda matvanor och säkra livsmedel 11: Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt frå narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande

49 Hälsans Hälsans bestämningsfaktorer bestämningsfaktorer Trafik Miljö Samhällsekonomiska strategier Jordbr. & livsmedel Utbildning Fritid & kultur Boende Arbetslöshet? Alkohol Arbetsmiljö Tobak Narkotika Socialt stöd Sex & samlevnad Sociala nätverk Matvanor Motion Barns vuxen kontakt Socialförsäkring Sömnvanor m.m. Socialtjänst Hälso-& Sjukvård Source: Adapted from Dahlgren & Whitehead, 1991

50 Den enda aktören som har som sitt uppdrag att skapa hälsa! Hälso- och Sjukvård

51 Sveriges Kommuner & Landsting: Vård på (o)lika villkor Vård på (o)lika villkor Källa 84: Halmin M, Bellocco R, Lagerlund M, Karlsson P, Tejler G, Lambe M. Longterm inequalities in breast cancer survival - a ten year follow-up study of patients managed within a National Health Care System (Sweden). Acta Oncologica, 2008; 47: 2:

52 Regeringens proposition 2007/08:110, En förnyad folkhälsopolitik Hälsans framtidscenario ; Samproblemsjukdomar och vällevnadssjukdomar Behov att utveckla nya förhållnings -och arbetssätt

53 Hälso- och sjukvårdens uppgift är att.. utifrån bästa kunskap och evidens behandla sjukdom och rehabilitera efter sjukdomsperiod stödja den långvarigt sjuka individens möjlighet att leva ett bra liv, samt initiera och stödja sjukdomsförebyggande instser, vad gäller återinsjuknande samt nyinsjukande

54 Hälso och sjukvårdens utåtiriktade uppdrag (befolkningsperspektivet) Bidra med kunskap om sjukdomars orsaker och /eller Aktivt delta i multiprofessionella team, t ex med skola, barnomsorg för att påverka orsaker till sjukdom, skada eller ohälsa.

55 Hälsoorientering som en strategi för att skapa en effektivare hälso- och sjukvård Målet bästa möjliga hälsoresultat

56 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Hur mäter vi vårdens måluppfyllelse??

57 Resurser Process Produktivitet Produkt Effektivitet Resultat?

58 Resultatmått Hälsorelaterad livskvalitet ADL- funktion Sjudomsbesvär, patientbedömning Sjukdomsbesvär, professionell bedömning Läkning/restitution Komplikationer Överlevnad/död

59 Mål 6 På väg mot en mer hälsofrämjande Hälso-och sjukvård Sammanfattning av utredningsunderlag, proposition, riksdagsbeslut, indikatorförslag och exempel på tillämpning