Dokumentation Trygghetsdagen i Vårby gård 2 nov 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Dokumentation Trygghetsdagen i Vårby gård 2 nov 2011"

Transkript

1 Dokumentation Trygghetsdagen i Vårby gård 2 nov 2011 Nedan följer en sammanställning av dokumentation från Trygghetsdagen i Vårby gård den 2 november. Eftersom tre parallella seminarier/gruppdiskussioner pågick samtidigt var det inte möjligt för en person att dokumentera samtalen i sin helhet. Istället presenteras utdrag från samtalen i varje grupp. Seminarierna riktade sig mot tre olika målgrupper: Barn upp till 14 år, ungdomar mellan år och föräldrar. I dokumentationen ingår även minnesanteckningar från den avslutande paneldiskussionen och en sammanställning av svaren från utvärderingsblanketter som deltagarna besvarade. Barn upp till 14 år Övningen startar med en presentationsrunda. I gruppen finns 14 barn mellan år varav 9 är killar och 5 är tjejer. Flertalet av deltagarna går i skolan i Vårby medan några går i skolan på annat håll. Utöver barnen medverkade även en praktikant från Skarpnäcks folkhögskola. Samtalet leddes av en fritidsledare från Vårby Ungdom. När fritidsledaren frågar barnen vad de tycker är den största orsaken till otrygghet i Vårby får han flera svar. Någon säger tunnelbanan och andra framhåller att det finns mycket skog i området som skapar otrygghet eftersom man riskerar att stöta på våldtäktsmän där. Några tycker att puben i centrum är ett problem eftersom det även där finns snuskgubbar och våldtäktsmän. Fritidsledaren frågar vad barnen gör för att skydda sig och får återigen flera svar. Jag säger stopp, säger någon. Flera andra är inne på olika former av självförsvar och hjälpmedel som spray eller elstötar. En tjej säger att man alltid ska försöka gå två och två utomhus eller så kan man prata i telefon med någon. Fritidsledaren för efter en stund in samtalet på hur ungdomar beter sig mot varandra. Någon i gruppen berättar att elever i förberedelseklassen ofta går runt och säger fula saker till andra barn, t.ex. håll käften. Barnen berättar också att de har tagit upp det här med sina lärare men att det inte gjort någon skillnad. Fritidsledaren frågar barnen vad de tror att man lär sig först när man kommer till ett nytt land. Ett fult ord säger flera av barnen. Därefter frågar fritidsledaren vad de tror att de kan göra för att hjälpa barnen i förberedelseklassen att bli bättre, om det finns något trevligare sätt att säga samma sak som man kan lära dem. Barnen funderar en stund och till slut säger någon att man istället kan säga kan du vara tyst är du snäll. Ett annat problem som kommer upp i samtalet handlar om att äldre ungdomar ibland hotar och retar de yngre. En pojke berättar att äldre folk, typ har slavar, som de skickar runt för att gå och köpa cola och såna saker. En annan berättar att det kommer främlingar till Vårby som tvingar dem till olika saker genom att hota med stryk eller beslagta deras värdesaker, t.ex. en mobiltelefon. Därför skulle barnen vilja ha mer vakter i centrum. 1

2 En pojke berättar att det finns personer som har en svans efter sig. När fritidsledaren frågar varför vissa svansar efter svarar flera av barnen att de är rädda. Ett sätt att slippa vara rädd är att ha vänner, en äldre bror eller andra släktingar som kan skydda en, säger barnen. En kille säger att det är viktigt att barn i deras ålder har bra självförtroende, att man kan säga ifrån. Typ, gör det själv. Fritidsledaren frågar då om det går att säga samma sak på ett snällare sätt. Bror, jag kan inte, föreslår någon. Andra förslag på hur man kan slippa undan är att säga att man måste gå hem. Det är bästa sättet tycker flera. En kille säger att det som är bra med Vårby är att alla står bakom varandra. Om någon bråkar med oss, så står hela Vårby bakom. Fritidsledaren frågar om samma sak gäller inom Vårby, mellan personer som bor där. Barnen tvekar lite men säger till slut att nja men vi hjälper varandra. Ungdomar år I gruppen sitter flera vuxna och cirka 4-6 ungdomar. En fritidsledare håller i samtalet. Samtalet kretsar kring olika sätt att hantera och lösa konflikter. En man säger att det är viktigt att inte skuldbelägga den som blivit utsatt för något och att det är viktigt att vuxna reagerar. Kommunikation och respekt är bästa sättet att lösa konflikter. Om det är något man inte förstår ska man försöka att reagera med nyfikenhet istället för med aggression, anser han. Här inflikar samtalsledaren att kommunikation är beroende av språk och att kunskaperna i det gemensamma språket (svenskan) inte alltid räcker till i Vårby. En ung tjej invänder att det finns många andra sätt att uttrycka sig,.t.ex. genom att rappa. Därför gäller det att se och förstå på vilket sätt olika människor kan uttrycka det de vill. Egentligen handlar det inte så mycket om språket utan om den som lyssnar, hur mycket den är beredd att försöka förstå och ta till sig. Om man inte förstår något så ska man fråga vad menar du med det?, säger hon. En ung kille säger att man helt enkelt måste göra sitt bästa för att förstå varandra. Det finns alltid en lösning, om man vill. Sen kanske det inte blir som du har tänkt dig men allt handlar inte om dig och man får göra det bästa av situationen. Konflikthantering handlar framförallt om att hitta lösningar. Det är viktigt att ha det i fokus. Jag har ju gått utbildning i konflikthantering och lärt mig att du måste ta reda på vad den andra personen tycker innan du kan säga att du har löst problemet. Annars bygger man bara nya problem, säger han. Föräldrar I gruppen sitter cirka föräldrar. Samtalet handlar om hur föräldrar kan stärka sina barn att våga säga nej och göra egna val. Gruppen leds av en fritidsledare och två fältassistenter. 2

3 En kvinna tar upp att folk i Vårby kommer från hela världen och kan ha väldigt olika värderingar. Kan det vara en orsak till att föräldrarna inte engagerar sig så mycket, undrar hon. Någon i gruppen håller med och säger att föräldrarna många gånger inte vet hur det fungerar i Sverige och därför kan låta sig styras av barnen. Därför tror jag att många föräldrar måste lära sig att våga säga till sina barn att det faktiskt är vi som bestämmer, säger hon. Här är det flera föräldrar som opponerar sig och påpekar att detta faktiskt inte gäller alla med utländsk bakgrund. En av ledarna tar upp att det hur som helst är viktigt att vuxna kommunicerar med varandra kring barnen. Särskilt viktigt är det at det finns en bra kommunikation mellan hem och skola. Och det bör gälla inte bara när något dåligt har inträffat, utan även när det finns positiva saker att prata om. Varför ringer man inte hem när det är något bra?, frågar han. En annan fråga som ventileras handlar om hur man ska få fler föräldrar engagerade i möten och samtal av olika slag. Vi som är här idag är kanske 0,1 procent av alla föräldrar. Hur når vi fler?, säger någon. Ytterligare en fråga som kommer upp handlar om att förtroendefulla relationer är avgörande när socialtjänst och polis ska ta kontakt med familjer. Här diskuteras även att det kanske kunde vara en god idé med någon typ av mellanhänder vid sådana samtal. Mot slutet av samtalet börjar man sortera bland de frågor som skrivits upp på tavlan för att komma överens om vilka frågor som känns viktigast att ta med sig till den efterföljande paneldiskussionen. Så småningom kommer man fram till att skolfrågorna, frågan till polisen, frågan om hur man kan skapa bättre gemenskap i Vårby och om de går att få fler fältassistenter till området känns särskilt viktiga. En kvinna vill även att man passar på att ställa frågan om bättre belysning till bostadsföretagen. En man kommenterar vi kan inte bara skicka med frågor. Jag tycker att vi ska prata om vad vi kan bidra med. Ungdomarna har ju suttit där nere nu och pratat om vad de kan förändra. Då måste vi också göra det. Vad kan vi göra? En av mötesledarna berättar om hur man bildat en grupp av föräldrar som nattvandrar i området och säger att det skulle vara bra om det gick att värva fler till gruppen. På tavlan står följande frågor: Går det att ordna fler avgiftsfria aktiviteter för ungdomar? Kan polisen vara mer synlig i Vårby? (på gårdar och i området) Föreningsdag i skolan? Fina ungdomar Ta hjälp av föreningar. Har föräldrarna råd? Viktigt att se sina barn Föreningarna som finns i Vårby vill bli inbjudna till skolan och andra sammanhang Går det att få fler fältassistenter till Vårby? Vad gör ungdomarna ute så sent? Sätta hårt mot hårt 3

4 Att känna sig som en del av familjen i Vårby Det är vi som ska lära våra barn vilka regler som gäller Grupptryck Paneldiskussion Trygghetsdagen avslutades med en paneldiskussion där ett antal personer fick svara på de frågor som formulerats under de inledande seminarierna. I rummet fanns drygt 70 personer och Christian Ottoson (C) fungerade som moderator. I panelen medverkade: Tomas Oredsson, Balder Bengt Beckman, Huge Per Ekholm, Polisen Veikko Korhonen, Graflunds Lena Sjögren, Rektor för Vårbyskolan Magnus Prior, vice rektor Vårbyskolan Güzel Ciziri, ledamot (V) i Huddinges brottsförebyggande råd, Hubrå Mohamed Atmani, fritidsledare på mötesplatsen Vårby ungdom Christina Bergström från socialtjänsten skulle ha varit med i panelen men kunde inte komma. Nedan presenteras frågor och svar från paneldiskussionen. Moderator: Jag tänkte att jag skulle börja med en mer allmän fråga. Hur skapar man en starkare känsla här i Vårby gård? Vad kan vi göra för att stärka sammanhållningen och känslan av att vi som bor här äger vår framtid? Huge: Det gäller att skapa stora nätverk, så att man når ut till alla. Det är en anledning till att vi är här ikväll. Man ska inte tro att det är någon annan som ordnar allting, utan man måste titta på sig själv och fråga sig vad kan jag bidra med? Vårby Ungdom: Vid ett tillfälle som jag var med om med föräldrar så frågade de polis, fältare, skola, vad gör ni? Jag bollade frågan tillbaka till föräldrarna. Väldigt få föräldrar besöker oss på ungdomsgården. Barnen är ju det dyrbaraste vi har, då ska man ta reda på var ens barn är på kvällarna, vad det är för verksamhet och vilka ledarna är. 4

5 BRÅ: Jag har själv bott här så länge, så jag vet att föräldrarna behöver själva engagera sig i sina barn. Graflunds: Jag har ofta tänkt på det här med information. Det finns jättemycket bra verksamhet i Vårby, men många vet inte att de finns. Moderator: Här kommer ytterligare en fråga som riktar sig till skolan. Det handlar om föreningarnas möjligheter att vara närvarande i skolan. Hur ser det ut med det? Rektor: Alla är välkomna, men vi måste behandla varje fråga enskilt, för att se om det passar in i undervisningen. För vårt främsta uppdrag är ändå undervisning. Men alla är välkomna att höra av sig direkt till skolan. Moderator: Hur ofta får ni frågan? Rektor: Nästan en gång i veckan. Folk som vill dela ut enkäter, universitet, högskolor, folkhögskolor mm. Skulle vi säga ja till allt skulle vi inte kunna bedriva kvalitativ undervisning och det är ändå vårt huvuduppdrag. Moderator: Sen kommer en fråga från gruppen med ungdomar upp till 14 år. Vad kan man göra för att stärka ungdomarnas självförtroende och självkänsla? Det är en generell fråga som riktar sig till alla. Rektor: Jag tror att det handlar mycket om att se potentialen i varje unge här i Vårby. Jag har varit här i 20 år och det är fantastiska ungar. Många tror tyvärr inte att de har en framtid, men känner de att vi tror på dem så går det bättre. Det gäller att se möjligheterna och inte bara fokusera på det negativa, utan också på det positiva som faktiskt händer. Det händer mycket bra i skolorna här. Vårby Ungdom: Jag vill säga två saker. När man pratar med ungdomar så försöker man hitta något som de älskar och vill driva fram. Det kan vara vad som helst, men något de drömmer om och vill kunna uppnå. Problemet är att de ofta får höra du kan inte bli något här. Det säger även vuxna. Varför säger man så för? Det begriper jag inte. Mentaliteten att äldre styr de yngre måste försvinna också. Så hur stärker man de yngre? Man kan inte ta någon annans strid. För när du inte är där så är den personen helt på egen hand. Balder: Vi pratade om konflikter, som många gånger är en källa till otrygghet. Våld föder våld. Men det är likadant med respekt. Respekt föder respekt. Kan vi vuxna då respektera ungarna och deras villkor, så kommer vi att mötas med mer respekt. Det syns bara i centrumhuset som har påbörjat en slags förvandling. Och det tror jag beror på att man ser, att titta vad fint det kan vara. Där måste vi alla föregå med gott exempel, så att vi tar hand ta om huset. Inte okynnesstoppa rullbanden och så. Det blir tungt för mamma att bära matkassar då. Polisen: Vi rör oss mycket i området och ser en hel del. Många ungdomar har dåligt självförtroende och så har äldre kriminella som de ser upp till. Lyft fram de positiva förebilderna istället. 5

6 Graflunds: Vi måste börja prioritera Vårbyungdomarna när det gäller till exempel sommarjobb. Vi hos oss skulle säkert kunna placera några stycken varje år, om vi bara prioriterar rätt. Det här har vi börjat diskutera i fastighetsägargruppen. Moderator: Här finns ju en del konkreta idéer redan. Och så har vi gruppen år. Deras frågor handlar mycket om, varför ser det ut som det gör? Varför utnyttjar människor sin makt? Varför hanterar de konflikter på det sättet? Varför vågar man inte säga ifrån? Vårby ungdom: Frågan varför kommer när det har blivit ett problem. Egentligen ska man agera tidigare. De signalerna kommer mycket tidigt, att ungdomar behöver hjälp. Då måste man försöka hitta rätt sorts hjälp, så att det inte blir ett större problem längre fram. Det finns alltid grupper, i alla områden, som försöker förstöra. Hur arbetar man mot dem? Hårt mot hårt? Det funkar inte alltid, utan möter motstånd. Man agerar när gruppen redan finns, när de är år och då är det för sent. Kan vi agera redan nu så finns inte den gruppen sen. Moderator: Här finns också en fråga om fler fältassistenter 1 men socialtjänsten är ju tyvärr inte här idag så vi får helt enkelt lämna frågorna nu och föra dem vidare till socialtjänsten sedan. Vi har också en fråga till polisen. Kan ni vara mer synliga i området? Polisen: Vi är 6 stycken på heltid i Vårby, Masmo och Heron City. Vi är faktiskt all vår tid i området. Däremot kanske vi inte patrullerar hela tiden. Ska vi göra det? Ja, då får man fråga sig vad det betyder. Vi kan göra det men då ska man ha klart för sig att det blir på bekostnad av något annat. Vi jobbar mycket offensivt mot kriminalitet och droger och det gör att vi rör oss i en del miljöer som ni kanske inte vistas i. Det är en fråga om prioriteringar. Jag förstår att man vill ha poliser som är synliga, men det blir på bekostnad av något annat. Moderator: Ja, samtidigt finns andra vuxna som är synliga i området. Det finns nattvandrarna, det finns fältare och väktare mm. Det är en viktig fråga, vem är synlig i området? Här tror jag att alla har ett gemensamt ansvar. Jag har även fått en fråga om polisens öppettider. Men först kanske jag ska fråga, hur mycket besök får ni? Polisen: Får ofta frågan om varför vi har så begränsade öppettider men vi vill hellre vara ute och röra oss i området. Vi får rätt få besök men ni är mycket välkomna att berätta om ni har något problem. Vi har öppet några timmar varje torsdag. BRÅ: Jag har en fråga till polisen. Kan man ge anonyma tips till er? Polisen: Ja. Det går jättebra. Men vi kan inte vidta tvångsåtgärder på anonyma tips. Vi tar gärna telefonnummer till den person som vill vara anonym, men vi tar inte personuppgifter. Moderator: En annan fråga handlar om att man vill ha mer belysning i området. Och glädjande nog har vi tre fastighetsbolag här som vi kan rikta frågan till. 1 Fältassistenterna i Huddinge är inte knutna till ett särskilt område utan arbetar i hela kommunen inklusive Vårby gård. 6

7 Balder: Glädjande nog att det är tre fastighetsbolag här, säger Christian. Det tycker jag också. Vi har börjat samarbeta. Vi har pratat mycket om dålig belysning och buskage, som gör att man kan gömma 14 våldtäktsmän per kvadratmeter här i Vårby. Allén är ju väldigt mörk, träden behöver beskäras. Vi lägger mycket ambition, lust och pengar på att göra utomhusmiljön tryggare och snyggare. Huge: Vi äger en del mark men sen är det ju en bit som Huddinge kommun äger och som de ska sköta. Vi har träffat dem och de har lovat att prioritera området. Sen återstår att se när de kommer och röjer undan sly här. Det växer alldeles för bra här i Vårby. När det gäller belysning. De sista tre åren har vi hållit på med ett belysningsprojekt där vi har bytt armatur på många ställen. Men det finns ett stråk mitt i området som tillhör Huddinge kommun, där inte en armatur är bytt på evigheter. Polisen: Jag har en fråga. Förut jobbade man till exempel med trygghetsvandringar. Har man slutat med det? Huge: Nej, man har inte slutat. Graflunds: Vi har haft ett möte om att beskära träden, till våren. Moderator: Finns det någon som vill ställa fler frågor till panelen så är ni välkomna att komma fram och ställa sin fråga. Det finns även en sida på Facebook som heter I< Där kan man tycka till. En sista fråga till panelen. Era organisationer, vad fokuserar ni på? Finns det något ytterligare som ni vill lyfta fram när det gäller trygghet? Men innan jag lämnar över frågan vill jag slå ett slag för samverkan. Det finns mellan fastighetsägare, skola och många fler. Det är dags att göra skillnad i Vårby gård, att gå från ord till handling. Det gäller att sätta sig ner och skapa gemensamma målsättningar. Vad vill vi med Vårby gård, vilken är vår framtid? Det tror jag ni måste göra gemensamt och sen ska vi från kommunen stötta arbetet. Biträdande rektor: Vi fokuserar på att lyfta resultaten. Vi har en ledarskapsutbildning som alla elever och personal får. Men det finns förstås fler saker som vi gör, som handlar om trygghet. Till exempel att höja kvaliteten på undervisningen. Det är viktiga saker. Ungdomarna är ju vår framtid och vi jobbar hårt med att bli tydliga med våra förväntningar, vad vi vill att våra ungdomar ska känna när de lämnar Vårbys skolor. Det hoppas jag att det ska bli ringar på vattnet av. Rektor: Ja vi jobbar med ledarskapsutbildning, matteprojekt, att skapa en vi-känsla mellan skolorna. Vi har haft lite dåligt rykte, men det fungerar bra nu. Vi vill locka fler barn och behålla dem. Vår vision är att alla ska lämna Vårbys skolor stolta och glada över den utveckling de har haft. Vi ser med tillförsikt mot framtiden. Balder: Jag har arbetat ett år i Vårby. Jag märker någon form av positiv attitydförändring i Vårby gård. Vi har tre ledord respekt, glädje och trygghet. Det försöker vi blanda in i allt vi håller på med. Stora saker har hänt i centrumhuset och det kommer att fortsätta så. Vi kommer att satsa ganska mycket resurser i Vårby. Jag tror Vårby kan bli Stockholms bästa förort. 7

8 Polisen: Kom till oss, ni är välkomna. Jag vill särskilt puffa för två olika brott som kan drabba er. Bostadsinbrott är som mest vanligt i Vårby just nu, både i lägenhet och villa. Vi har startat ett grannsamverkansprojekt för att motverka det här. Kom gärna och prata med oss. Ett annat brott, det är guldkedjor som rycks av sina ägare. Sprid gärna det i bekantskapskretsen, att man kanske inte går ut på kvällen med släktklenoder på sig. Vårby ungdom: Man talar mycket om trygghet. Vi måste göra något. Ställer er själva frågan. Vad kan jag göra för att bidra? Hur kan jag hjälpa ungdomarna? På det sättet kan det bli en förändring. Det behövs förebilder, folk som gör något positivt. Huge: Våra ledord här helt, rent och tryggt. Helt och rent har vi, det kan jag ganska stolt säga. Men med tryggheten har vi en bit kvar. Fast de sista 10 åren har vi lyckats vända en del. Många hyresgäster känner sig tryggare och det kanske har att göra med att det är helt och rent. Det har vi tänkt jobba vidare på. Jag känner mig väldigt stolt över mitt område. Graflunds: Både Huge och vi har förbättrat våra siffror för trygghet. Vi satser också på miljöåtgärder, bl.a. för att spara energi. Vi har en enorm energiförbrukning i Vårby. Med en energieffektivisering så kan vi sänka förbrukningen med 20%. BRÅ: Vi vill ha en ren och snygg miljö. Samverkan vill vi förstås ha med föreningar, polisen, fastighetsägare. Det har vi lyckats med också. Sen planerar vi att göra en trygghetskartläggning Samkraft Huddinge med Huddinges förebyggande arbete är också väldigt viktigt. Moderator: Någon som har en fråga? Nej, men då ska vi ta och avrunda. Utvärdering Efter paneldiskussionen delades utvärderingsblanketter ut till alla deltagare. Totalt besvarade 34 personer i åldrarna år blanketten, varav 15 var män och 19 var kvinnor. Frågorna i blanketten gäller både de inledande seminarierna och den avslutande paneldiskussionen. Deltagarna har svarat på frågorna genom att sätta poäng på en skala 1-4 där siffran 1 motsvarar Dåligt och siffran 4 motsvarar Mycket bra. Svaren har analyserats utifrån variabeln kön men eftersom inga relevanta skillnader mellan könen framkommer är inte redovisningen könsuppdelad. Istället presenteras mäns och kvinnors svar i ett samlat helhetsomdöme. Hur lyckat tycker du att mötet blev? 8

9 Snittpoäng: 3,5 Upplever du att alla hade samma möjligheter att komma till tals under mötet? Genomsnitt: 3,7 Sammantaget ger deltagarna mötet mycket höga omdömen. De samlade omdömen rör sig från 3,5 till 3,7 poäng av 4 möjliga. Nedan redovisas även de skriftliga kommentarer som deltagarna lämnat på utvärderingsblanketten. Hur lyckat tycker du att mötet blev? Bra men kunde ha varit fler föräldrar Workshopen skulle ha behövt vara längre Bra men vill att alla föreningar ska vara med Ungdomarna hade många bra åsikter och förklarade sina tankar bra Nu var det ju mycket folk på mötet men kanske ännu mer information gör att fler kommer och ju fler vi är desto större skillnad kan vi göra Mycket prat lite resultat Skulle vilja se mera deltagare Det var inte så mycket folk Bra samverkat bland olika aktörer Det blev bra tycker jag! 9

10 Ett lyckat möte med tanke på att det var första gången det arrangerades Det var intressant att höra hur mycket som finns att göra eller hur saker kan lösas på ett bra sätt Teman var bra. Dålig uppslutning av boende bara Upplever du att alla hade samma möjlighet att komma till tals? Det var bra Tiden var för kort Tydliga punkter inför mötet så att föräldrar vet vad det handlar om Alla berörda parter kom till tals helt utan stress och påverkan från omgivningen Det är inte som de säger Bra med en workshop innan paneldebatten för att få fram relevanta frågor Mötet innan var mycket bra Det behövs att flera boende kommer till tals under paneldebatten Jag tycker att utrymme fanns för dem som ville komma till tals Har du förslag på förbättringar av liknande möten i framtiden? Hoppas att man på något sätt kan nå flera föräldrar Mer offensiva frågor Det behövs längre tid till att diskutera Politiker är välkomna Skicka kallelse till föräldrar Konkreta frågor till beslut Ser fram emot nästa gång Fler besökare Fler politiker och ungdomar Varför finns det väldigt få föreningar här? Mer reklam vid knutpunkterna för att locka ännu fler personer Fortsätt jobba så Försöka nå ut med information om trygghetsdagen så att fler kommer och är med under dagen 10

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling! Under våren 2015 gjordes en enkät på som handlade om trivsel, trygghet och barnens delaktighet. Enkäten riktades mot er som föräldrar,

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team

Jag en individuell idrottare. 3. Träningsgruppen ett team 3. Träningsgruppen ett team I din idrott tävlar ni oftast individuellt men tränar ofta i grupp. I träningsgruppen kan ni stödja och peppa varandra i med och motgång. Att man trivs och har kul i samband

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1 (5) Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Edsta Fritids 2011/2012 Planen reviderad oktober 2011 Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling utgår från Skollagen

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Ungas attityder till att vittna

Ungas attityder till att vittna Ungas attityder till att vittna - En enkätundersökning bland 1 650 ungdomar i Stockholms län som besökte Ung08 i augusti 2007 Inledning Våga Vittna är ett arbete för att starta en dialog med ungdomar om

Läs mer

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober

Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Demokratidagarna 2011: Dokumentation från Samtal om medborgardialog 22 oktober Den 20-22 oktober 2011 arrangerades för första gången demokratidagar i Huddinge kommun med det övergripande syftet att lyfta

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

Därför går jag aldrig själv om natten.

Därför går jag aldrig själv om natten. Därför går jag aldrig själv om natten. Pressrapport Ny trygghetsbelysning i området Lappkärrsberget. Ett samarbetsprojekt mellan Stockholms Stad och Fortum. Innehåll Sammanfattning 3 Resultat från undersökning

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Stenhagenskolan Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Stenhagenskolan Vi har olika intressen, behov, erfarenheter och möjligheter Vi vill att just du: Ska komma till skolan och känna dig glad. Ska lära

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd

Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar. föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Lyssna på oss. Vi vet. Ungdomsexperterna på BUP i Karlstad tipsar föräldrar och andra vuxna vad de behöver lära sig för att ge barn och unga bra stöd Föräldrar borde förstå att man inte kan diskutera när

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel 1 Samtalsmodell för bokcirkel Läsning och livstolkning Livstolkning är något vi håller på med hela tiden: Vi försöker

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004

Johanna, Yohanna. -lärarhandledning Tage Granit 2004 Johanna, Yohanna -lärarhandledning Tage Granit 2004 Syfte Syftet med lärarhandledningen är att skapa olika sätt att bearbeta filmen och teaterföreställningens tema; mobbing och utanförskap. Genom olika

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Målplanering för relationer Exempel 3:1 Målplanering för relationer Exempel 3:1 Våra relationer mår bra av en fungerande arbetsfördelning hemma. Ställer upp för maka/make och barn. Sköter allt hemarbete trots mera smärta. Täta konflikter. Känner

Läs mer

Visioner för nattvandrare

Visioner för nattvandrare Visioner för nattvandrare Vi skall som vuxna vara en bra förebild för våra ungdomar. Både för våra egna och för andras barn. När vi nattvandrar är det viktigt att skapa så bra relationer som möjligt mellan

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Resans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Likabehandling

Likabehandling Gideälvens skolområde September 2012 Årlig plan Likabehandling 2012-2013 Trehörningsjöskolan Kottens förskola Likabehandlingsarbete 2012 Introduktion till likabehandlingsplanen för Trehörningsjöskolan

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012

Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan. Gäller from 1 april 2012 Plan mot kränkande behandling och diskriminering/ Likabehandlingsplan Gäller from 1 april 2012 Revideras 15 mars 2013 Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan Inledning Vi

Läs mer

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016

Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Garaget Resultat besöksnöjdhetsundersökningen Vt 2016 Fråga 1. Personalen lyssnar, förstår och respekterar mig. 64% 34% JA IBLAND SÄLLAN NEJ 0% 0% 0% 0% 0% 0% 2% 0% 0% 0% 0% 0% 0% 0% Kvinna Man Eg.def

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2015-2016 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildningsförvaltningen BF 221 1 2015-11-16 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola

Plan mot kränkande behandling. Ramshyttans skola Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Ramshyttans skola 2014 Likabehandlingsplan /plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för: Diskriminering:

Läs mer

sara danielsson röster från backa Röster från Backa

sara danielsson röster från backa Röster från Backa Röster från Backa Mellanplatsprojektet bidrog till och följde uppstarten och utvecklingen av odlingsprojektet Gåsagången Gror! i ett bostadsområde i Backa. Odlingen låg på Familjebostäders mark och var

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013

Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Undersökning bland deltagare i Volvosteget 2013 Innehåll 1 Om undersökningen 2 Sammanfattning 3 Ungdomarnas utvärdering av Volvosteget 18 4 Ungdomarnas syn på arbetslivet 03 08 22 2 Om undersökningen 3

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Attitydundersökning Wieselgrensplatsen Trygg Göteborg

Attitydundersökning Wieselgrensplatsen Trygg Göteborg Attitydundersökning Wieselgrensplatsen Trygg Göteborg 198 personliga intervjuer har genomförts på Wieselgrensplatsen med personer som åker spårvagn till och från Wieselgrensplatsen minst 1 gång i veckan.

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan

Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Norskolan Näsbyparksskolan Näsbyviksskolan Slottsparksskolan Innehåll INLEDNING... 3 REGELVERK, LAGAR och BEGREPP... 3 Tre viktiga begrepp... 3 Kränkningar... 3 Diskriminering... 3 Mobbing... 4 RUTINER

Läs mer

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet

Barnens Internet. Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog. http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Rädda Barnen på Åland Maria Söreskog http://www.raddabarnen.ax/barnensinternet Barnens Internet Medarrangör av skolfred Förebyggande När något hänt Kvällens innehåll Tv- och dataspel Sociala

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

AKTIVITETSUTVÄRDERING

AKTIVITETSUTVÄRDERING AKTIVITETSUTVÄRDERING DREAM BIG ARVIKA 12-03-29 FÖR DET FÖRETAGSAMMA VÄRMLAND AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2012 GENOMFÖRANDE Aktivitet: Dream Big Arvika Datum då aktiviteten genomfördes: 29 mars 2012 Insamlingsperiod

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

Bilaga 2. 1. Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. Lärarintervjuer Bilaga 2 DROTTNINGHÖG- nr 1 - Svar ja, fått en större kunskap kring natur. - Att vi jobbat med projektet har de varit positiva över. Men föräldrarna har inte fördjupat sig i att vi jobbar

Läs mer

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor

Nu är pappa hemma Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om en tjej som alltid är rädd när pappa kommer hem. Hon lyssnar alltid om pappa är arg, skriker eller är glad. Om han är glad kan

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16

Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16 Hästöskolans likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling 2015 Reviderad: 2015-09-16 Hanna Winnerfeldt, Susanne Larsson Marie Andersson & Tina Lodhag Likabehandling för trygghet och trivsel Välkommen

Läs mer

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Högkullens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Agneta Ekberg och arbetslagsledare

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Bohus. Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan 19.00-21.00

MINNESANTECKNINGAR Ortsutvecklingsmöte i Bohus. Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan 19.00-21.00 2006-10-03 1 (5) Tid Tisdagen den 3 oktober, klockan 19.00-21.00 Plats Närvarande Presidium: Bohus Servicehus Rolf Engström, ordförande Bengt Levin, 1:e vice ordförande Stina Kajsa Melin, 2:e vice ordförande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Hagabackens fritidshem

Plan mot kränkande behandling Hagabackens fritidshem Hagabackens rektorsområde Ramshyttans rektorsområde Plan mot kränkande behandling Hagabackens fritidshem 2015 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling På vår skola ska inget barn bli utsatt för:

Läs mer

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014

FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 2013/2014 Bildningsförvaltningen BF 221 1 2013-09-17 FÖRSKOLAN SOLGLÄNTAN LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLANMOTDISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2013/2014 Vår vision På Solgläntans förskola ska alla barn och

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008

CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 CASA DEI BAMBINI ROM den 8 Maj 2008 Det var en torsdag klockan 13.30 som jag förväntansfull stod utanför dörren som leder in till Casa Dei Bambini. Jag har i många år längtat tills den dagen jag skulle

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Datum 1 (5) Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14 Förskolechef Om förskolan Chris Rehula Vi är ett föräldrar kooperativ och Montessori förskola som startade i april 1990. Förskolan ligger

Läs mer

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin

Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Av Daniel Terres och Anna-Klara Behlin Att genom dialog få en fördjupad kunskap och ett socialt perspektiv av graffitifrågan. Att kartlägga området kring Röda sten. Att utreda om det finns behov av sociala

Läs mer

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11

Lärarmaterial. Rosa och Sally. Vem handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Mål att arbeta med utifrån Lgr11 Lärarmaterial sidan 1 Böckerna om Rosa Författare: Iben Harboe Vem handlar böckerna om? Rosa är en liten tjej som bor tillsammans med sin stressade mamma och sin busiga storebror Max. Rosa har sköldpaddan

Läs mer

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen

Grunduppgifter. Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. Ansvariga för planen Förskolechefen - Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechefen Vår vision Alla i förskolan, barn, föräldrar, pedagoger ska känna att de vistas i en miljö

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov. Förutsättningar Familjedaghemmet Familjedaghemmet är en del av förskoleverksamheten/skolbarnsomsorgen med egna förutsättningar, en egen organisation och en egen pedagogisk inriktning. Verksamheten utmärks

Läs mer

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott

Idrott utan mobbning! Studieplan. www.bris.se/idrott Idrott utan mobbning! Studieplan www.bris.se/idrott Inledning Den här studieplanen är en hjälp för dig/er att kunna föra ett fördjupat samtal kring idrott och de sociala dimensionerna av ledarskapet framför

Läs mer

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Norra Rörums förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin

Filmen är baserad på romanen Pojkarna av Jessica Schiefauer som fick Augustpriset i barn- och ungdomskategorin Handling I filmen Pojkarna, möter verkligheten magins värld när en blommas nektar erbjuder Kim, Momo och Bella, tre bästa vänner, möjlighet att om nätterna förvandlas till pojkar. Förvandlingen innebär

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Vår lokala likabehandlingsplan

Vår lokala likabehandlingsplan Vår lokala likabehandlingsplan 1 Stålhagens förskola Augusti 2014- juli 2015 lightversion Alla barn ska känna sig trygga och välkomna till vår förskola. 2 Likabehandlingsplan Stålhagens förskola läsåret

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer