HÄLSOVÅRDEN I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET FINLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOVÅRDEN I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET FINLAND"

Transkript

1 HÄLSOVÅRDEN I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET FINLAND Yrkeshögskolan Sydväst Utbildningsprogrammet för vård Infoteknik/VT 2004 Fredrika Nabb Mari Österlund

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING PUNKTS PROGRAMMET 3. ARBETSMILJÖNS RISKER INOM HÄLSOVÅRDEN 4. EKONOMISKA FAKTORER 5. AVSLUTNING

3

4 1. INLEDNING Som början hade vi som tanke att endast skriva om sjukskrivningar och kombinera 18 punkts programmet med denna information men det visade sig vara komplicerat att hitta tillräckligt mycket material om sjukskrivningar så vi bestämde oss i stället för att skriva en tudelad uppsats där den ena delen sammanställer 18 punkts programmet och den andra delen behandlar faktorer kring sjukskrivningar. Som hjälp har vi använt oss av social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer för den framtida hälso- och sjukvården, STAKES, internet plus annan litteratur PUNKTS PROGRAMMET Arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden har gjort en promemoria där 18 rekommendationer för hur befolkningens hälsovård skall utvecklas och förbättras i framtiden uppgjorts. Det som ökar risken för sjukdomar är tobaken, det är alkoholen, det är fetman och det är bristen på motion. Sjukdomarna ökar sedan i sin tur behovet av sjukvårdstjänsterna och för att dessa skall kunna erbjudas förutsätter det att de utvecklas och förbättras hela tiden. År 2001 uppgjorde Statsrådet ett beslut om att skapa folkhälsoprogrammet Hälsa Hälsa 2015 är ett program som utgör en referensram för en förbättrad hälsa inom olika samhällsområden. 18 punkts programmet är en komplettering av Hälsa För att återgå till sjukdomsriskerna, alkoholen är finländarnas allra största hälsoproblem idag. Användningen av rusmedel ökar konstant och man har i promemorian uppskattat ökningen av alkohol till % i och med att begränsningarna för hur mycket alkohol

5 som får hämtas in har avlägsnats och i och med skattesänkningarna. Till rekommendation ett hör därför att den maximala alkoholhalten i genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som säljs utanför alkoholbolaget Alko Ab skall sänkas från nuvarande 4,7 %. Sänkningen skulle minska totalkonsumtionen av rusmedel och minska hälsoproblemen orsakade av alkohol. Kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänsterna skall vara samma i hela landet. Hela befolkningen skall ha samma utgångspunkt och alla skall kunna lita på att de får den bästa vården. På grund av jämlikheten är det viktigt med kvalitets- och informationssystem. De elektroniska programmen möjliggör en snabb och effektiv kommunikation instanser emellan och patienten garanteras en god vård. Grunden för produktion och dokumentering av hälso- och sjukvårdstjänsterna, för utveckling av serviceprocesserna, för ledning och uppföljning av serviceprocesserna är en bra informationsförvaltning. Idag läggs ännu för mycket tid ned på att informationssökning, kopiering och informationsöverföring trots att de flesta patientjournaler redan finns i elektronisk form. Vården fördröjs om informationen man letar efter inte kan hittas och nya undersökningar och laboratorieprov måste tas, det kan leda till komplikationer och ibland också misstag. Det viktigaste med informationssystemen är att de är kompatibla. De kompatibla baslösningarna mellan olika instanser regioner emellan skall skötas på riksnivå. Rekommendation två behandlar vårdbehovet och tiden för detta. Som mål har uppgjorts att patienten skall få vård inom tre till sex månader. Tiden har noggrannare fastställts i de nationella vårdrekommendationerna. Dock finns det, tyvärr, brister i kvaliteten trots att vi lever i ett så litet land. Den största kvalitetsbristen är att den vårdande enheten ofta inte ger/ger inte tillräckligt snabbt sin respons till den remitterande enheten. Man räknar med att 2-5 % av köande patienter tvingas vänta för länge på vård. Årligen stiger de extra kostnaderna för överlappade undersökningar och onödigt laboratoriearbete till över 200 miljoner euro. Andra brister i kvaliteten är fortbildningen för de anställda inom hälso- och sjukvården. Den lagstiftade skyldigheten att ordna fortbildning inom social- och hälsovården slopades i början av talet. Med dagens stora personalbrister leder det t.ex. till att

6 läkare inte får vikarier och kan på så sätt inte delta i fortbildning. År 2001 hade primärvården ca 3000 läkare för lite medan motsvarande siffra för specialsjukvården var 600. Största problemen finns inom radiologin, psykiatrin, anestesiologin, ögonsjukdomarna och vissa sjukdomar inom kirurgin. Svårast är situationen inom primärvården och ett tydligt tecken på det är att vissa hälsocentraler inte har en enda tjänstgörande läkare. För att lindra läkarbristen bör man stäva efter en utökad utbildning och bättre arbetsförhållanden. För att förbättra situationen för primärvårdens del har undervisningsministeriet justerat läkarutbildningen så att de blivande läkarna nu tjänstgör en längre tid vid hälsocentralerna än förut. Detta uppskattas ge hälsocentralerna ca nya läkare. På grund av att den gamla kunskapen hela tiden förnyas har social- och hälsovårdsministeriet i samråd med undervisningsministeriet, Finlands kommunförbund och arbetsmarknadsorganisationerna uppgjort minimirekommendationer gällande fortbildningen. Idag skall 3-10 dagar per år reserveras för fortbildning. Kostnaderna för denna fortbildning stiger till 40 miljoner euro per år. Ett flertal undersökningar och hälso- och sjukvårdens verksamhetsområden antyder att innehållet i hälso- och sjukvårdsutbildningen i yrkeshögskolorna och de nyutexaminerades kunskaper inte motsvarar behovet i arbetslivet. I och med denna information har undervisningsministeriet bedömt att läroplanerna bör förnyas. Till exempel medicinska ämnen och undervisning som kräver närvaro av de studerande kommer att höjas medan vårdvetenskap kan avskiljas som egna studieveckor. Rekommendation 12, de medicinska fakulteterna ökar intagningen av studeranden och yrkeshögskolorna fortsätter att anpassa de teoretiska studierna med det praktiska arbetslivet. Specialiseringsstudierna bör också utökas. För att återgå till arbetslivet så är det mycket viktigt med välutbildad och motiverad personal som styrs av en kunnig ledare. Problemen enligt promemorian i ledarskapsutbildningen är att personer utan tillräcklig erfarenhet eller personer med otillräcklig utbildning i ledarskap väljs. Till exempel ledande läkare koncentrerar sig

7 mera på det kliniska arbetet och ledandet av personalen blir bristfälligt. Läkarbristen försvårar också ledandet. För läkare som avlagt specialläkarexamen bör utbildningens längd vara 40 studieveckor och för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen 60 studieveckor. Hälso- och sjukvården finansieras av kommunerna, staten, arbetsgivarna, Folkpensionsanstalten och hushållen. Penningautomatföreningen ger också bidrag till till exempel rehabiliteringsverksamhet. Totala utgifterna för rehabiliteringsverksamheten år 2000 var 7, 2 miljarder mark medan de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården var 51,8 miljarder mark. Av denna summa finansierades 17,6 % av staten, 42,2 % av kommunerna, 15,4 % av FPA, 20,6 % av hushållen och 4,3 % kom från privat finansiering. Vad som kommer att höja kostnaderna för hälso- och sjukvården i Finland är det faktum att antalet personer över 65 år kommer att fram till år 2010 stiga med ca 15 % och antalet personer över 80 år med ca 24 %. Andra kostnadshöjande faktorer är läkemedelsersättningarna som fram till år 2006 väntas stiga med en miljard euro. Kostnaderna för företagshälsovården, sjukpenningen, reseersättningarna och tandläkararvodena har också ökat. Men denna höjning av utgifterna kommer att, åtminstone i viss mån, kompenseras av att den finska befolkningens hälsotillstånd och funktionsförmåga förbättras, detta tack vare en bra rehabilitering. Utvecklingen av levnadsförhållandena kommer också att minska behovet av sjukvårdstjänster på lång sikt. Mera resurser behövs inom missbrukarvården, öppna mentalvården, inom cancersjukdomar, ortopedi, kardiologi, ögonsjukdomar och inom primärvården. Tilläggsresurserna uppskattas stiga till ca 175 miljoner euro och inom äldrevården till 170 miljoner euro. Förutom dessa tilläggsbehov behövs mera pengar också till reparationer, renoveringar och ombyggningar. I promemorian uppskattades tilläggskostnaderna per år som under åren kommer att förorsakas av den ökade medelåldern. Inom den specialiserade sjukvården stiger utgifterna med 23 miljoner liksom också för primärvården, andelen för

8 äldrevården är 26 miljoner, sjukpenningens 14 miljoner och de övrigas andel ökar med 10 miljoner. Den sammanlagda ökningen stiger till ca 95 miljoner per år. Det finns inga garantier för att folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 och 18 punkts programmet kommer att uppfyllas precis så som Statsrådet och arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden har tänkt, men på grund av att det finns dylika utvecklingsprogram finnas det också ett sätt att förändra och förbättra människors hälsa. Det finns inga garantier för att folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 och 18 punkts programmet kommer att uppfyllas precis som Statsrådet och arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden har tänkt men på grund av att det finns dylika utvecklingsprogram finns det också ett sätt att förändra och förbättra människors hälsa. Hälsan är långt beroende av olika faktorer som till exempel omgivningen, förändrade förhållanden och naturligtvis personens eget sätt att leva i fråga om till exempel alkohol och motion och så vidare. De dagliga aktiviteterna spelar en stor roll liksom också de närståendes stöd kontra krav. En trygghet är dock att bo i välfärdsstaten Finland och veta att man får hjälp om man behöver och då man behöver det och att vården är förstaklassig och kompatibel. 3. ARBETSMILJÖNS RISKER INOM HÄLSOVÅRDEN Om man valt att arbeta inom hälsovården kommer man att, redan genom att utföra sina dagliga arbetsuppgifter, utsätta sig själv för vissa risker. Inom vissa områden i hälsovården krävs det både psykisk och fysisk styrka för att orka med sitt arbete. Som sjukskötare kan man arbeta på olika avdelningar och beroende på avdelning utsätts man för vissa risker. Om man exempelvis arbetar på en bäddavdelning händer det snabbt att man lyfter mer än man orkar och på så sätt skadar sin rygg. Detta kan, om man har otur, leda till mycket långvariga sjukskrivningar. Man kan även som sjukskötare arbeta på en intensivavdelning. Där kan man se mycket obehagliga saker

9 och det kan hända att det leder till psykiska problem, vilka i sin tur kan leda till sjukskrivningar. De ovan nämnda risker är risker man kan tänka sig till men det finns även risker inom vårdyrket man inte tänker på lika mycket fastän de inte alls är mindre farliga eller ovanliga. Man bara inte kommer att tänka på dem i första taget. Det finns bland annat flere olika psykiska belastningsfaktorer i en sjukskötares arbete. En sjukskötare är till viss mån ansvarig över andra människors liv. Det betyder att hon skall kunna en massa saker, veta vad hon gör och hur hon skall göra det. Detta kan orsaka mycket stress vilket i sin tur kan leda till andra allvarliga sjukdomar och dessa kan i värsta fall orsaka att vårdaren gör vårdmisstag. Sjukskrivningar på grund av psykiska problem är minst lika viktiga som de på grund av fysiska problem och bör därför kommas ihåg. Buller kan orsaka hörselskador av olika grad. Buller förekommer kanske inte så ofta på sjukhus men till exempel i ambulansen utsätts vårdpersonalen tämligt ofta för oljud. Ambulanssirenerna kan möjligtvis orsaka till exempel tinnitus om ljudnivån överstiger 85 db(a). Om skador på hörseln uppkommer kan det orsaka exempelvis koncentrationsstörningar som stör arbetet. Även belysningen kan orsaka skada. Synen kan försämras om inte belysningen på arbetsplatsen är tillräcklig utan ögonen måste ständigt ansträngas. Även om belysningen är för riklig och bländande kan den förorsaka ögonproblem. I värsta fall kan belysningen leda till att sjukvårdspersonalen inte kan göra sitt arbete som de borde. Temperaturen och ventilationen i arbetsutrymmen är ytterst viktiga, åtminstone om man har hand om starka och skadliga ämnen. Även vanliga ämnen inom sjukvården, så som handdesinfektionsmedel, kan då det avdunstar orsaka huvudvärk och illamående om man ständigt andas in dem. Strålningsrisken på sjukhus är relevant åtminstone åt till exempel röntgenskötarna. Engångsstrålning är inte i sig så hemskt farligt men vid fortgående utsättning av strålning ökar risken för en mängd sjukdomar, bland annat cancer. Det finns olika

10 strålning och det påverkar alla mer eller mindre människokroppen. Joniserad strålning används i röntgenapparatur. Icke-joniserad strålning är kortvarig och påverkar via värme djupt liggande vävnader. I diatermiska apparater utnyttjas elektricitetens förmågor. Ultra violett strålning används för att till exempel rengöra instrument och inom tandvården. Med infraröd strålning behandlas exempelvis kroppsytan. Laserstrålning utnyttjas vid exempelvis borttagning av tumörer och inom ögonkirurgin. Ingen strålning är helt ofarlig, däremot kan alla former av strålning orsaka allvarliga skador. Som redan nämndes kan desinfektionsmedlens ångor orsaka problem. Så gott som alla kemiska ämnen kan orsaka skada på ett eller annat sätt. I många av kemiska medel finns det något ämne som är åtminstone lite irriterande om det direkt kommer i kontakt med till exempel huden eller i synnerhet slemhinnor. En del ämnen är mer eller mindre irriterande än andra, en del människor reagerar mera på en del ämnen medan andra inte reagerar över huvud taget. Kemiska medel kan förorsaka utslag på huden, förstör balansen mellan alkaliska och sura ämnen eller till och med fräta sönder huden och slemhinnorna och orsaka sårnader. Inom sjukvården används många olika kemiska medel: tvätt- och rengöringsmedel, steriliserings- och desinfektionsmedel, narkosmedel, läkemedel och så vidare. Det finns alltså oändligt med risker inom sjukvården som kan leda till sjukskrivningar vilket gör att det troligen sjukskrivs en stor del av sjukvårdspersonalen varje år. Man försöker hela tiden förbättra skyddet för vårdpersonalen men oberoende hur mycket skydd man bygger upp kommer riskerna aldrig helt att försvinna. Detta gör att det även i fortsättningen troligen kommer att sjukskrivas många inom vårdbranschen. 4. EKONOMISKA FAKTORER Socialväsendet i Finland har en sjukdoms och hälso -grupp som har hand om sociala stöd för medborgare som på grund av sjukdom eller frånvaro av hälsa inte kan delta i dagligt arbete och som endera tillfälligt eller fortgående måste besöka läkare på grund av sin sjukdom.

11 År 2000 var sjukdoms och hälso -gruppens utgifter 7,6 miljarder euro, vilket var 440 miljoner mer än år År 2000 betalade sjukdoms och hälso -gruppen ut 1,5 miljarder euro som utkomststöd. Största delen av det innehöll arbetsgivarens betalda lön för sjukledigheten och sjukförsäkringens dagpenning. Sjukförsäkringens dagpenning betalas åt åriga personer, vilka på grund av sjukdom inte är kapabla att göra sitt vanliga eller något motsvarande arbete. För att dagpenningen skall utbetalas förutsätter det att arbetstagaren har varit i tjänst minst tre månader före arbetsoförmågan inträffat. Dagpenningen betalas på grund av sjukdom för högst 300 vardagar. Självrisk är nio dagar från första sjukdomsdagen. Dagpenningen utgör cirka 70 % av lönen. År 2000 betalades 494 miljoner euro som sjukförsäkringens dagpenning. Vid olycksfall betalar olycksfallsförsäkringen ut dagpenning åt arbetstagaren på basen av olyckan. Olycksfallsförsäkringen täcker olyckor som hänt arbetstagaren på arbetet eller inom uppgifter vilka tillhör arbetsuppgifterna, inklusive olyckor som händer på arbetsvägen. Förutsättningen är dock att arbetsodugligheten skall vara minst tre på varandra följande dagar efter olycksdagen. Om arbetsodugligheten varar fyra veckor är dagpenningen lika stor som sjukledighetslönen skulle vara för motsvarande tid. Olycksfalls dagpenning kan fås för högst ett års tid. År 2000 betalades 112 miljoner ut som olycksfallsförsäkringens dagpeng. Enligt arbetsavtalslagen skall arbetsgivaren betala full lön för sjukledigheten som varar sju dagar efter insjukningsdagen. År 2000 uppskattas arbetsgivarnas lönebetalning för sjukledigheter stiga till 891 miljoner euro. Sjukförsäkringen täcker även en del av sjukdomens vårdkostnader. År 2000 täckte sjukförsäkringen 60 % av läkararvode och 75 % av undersöknings- och vårdkostnaderna. Av receptmedicinerna täckets 50 % av kostnaden som översteg 8,4 euro. I vissa läkemedel, för långtidssjukdomar och svårt botade sjukdomar, var självrisken 4,2 euro och sjukförsäkringen täckte 75 eller 100 % av den överstigande delen. Även rese- och övernattningskostnader täcktes av sjukförsäkringen om resekostnaderna översteg 7,6 euro per resan åt ena hållet. Övernattningspenningen var

12 högst 20,2 euro per dygn. Sjukförsäkringen betalade år miljoner euro för vårdkostnader. Sjukpension kan utbetalas som egentlig sjukpension och som individuell sjukpension. För att en arbetstagare skall ha rätt till sjukpension skall hennes arbetsoduglighet vara minst ett år. Som arbetsoduglig räknas en person som på grund av sjukdom eller utvecklingsstörning inte kan utföra vardagliga arbetsuppgifter eller uppgifter som närmast kan likna dessa. År 2000 utbetalades ungefär 2,4 miljarder euro för egentliga sjukpensioner. Ovan nämnda ersättningar är inte de ända social- och hälsovårdsväsendet betalar ut. Som medborgare kan man ansöka om de flesta tänkbara stöd vad gäller sjukledighet, sjukdomar och rehabilitering. 5. AVSLUTNING I vår uppsats framkommer allmänna riktlinjer om hälso- och sjukvården i Finland och statistik över utgifter för staten som orsakas av sjukskrivningar och hälsoproblem uppkomna på arbetsplatsen. Fastän arbetet inte blev som vi först planerade är vi ändå nöjda med resultatet och med informationen vi lyckats hitta och framföra i vår uppsats. Källor: Arbetarskyddshandledning för hälsovården Helsingfors: Arbetarskyddscentralen Sosiaali- ja terveysmenot Saarijärvi: Gummerus kirjapaino OY Arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden Promemoria Hämtad Tillgänglig www:

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar.

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar. Bli tandläkare VETENSKAP OCH HÄNDIGHET Tandläkare är medicinska experter som specialiserat sig på att undersöka, behandla och förhindra sjukdomar och skador i munnen och käkarna. Arbetet är både ansvarsfullt

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Försäkringspaket för friska företag

Försäkringspaket för friska företag Försäkringspaket för friska företag Du är säkert noga med att se över försäkringarna för ditt företag och dess fordon. Men hur är det med det personliga skyddet för dig och dina anställda? De privata försäkringar

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Äldreomsorg Rubrik:

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009

Sluta röka. Finlands Apotekareförbund 2009 Sluta röka 21 Finlands Apotekareförbund 2009 2 Det lönar sig alltid att sluta röka Att sluta röka börjar med ett beslut. Ju bättre Du känner Dina egna rökvanor och -behov och ju mer Du motiverar Dig själv

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Sjukvå. om din trygghet.

Sjukvå. om din trygghet. Sjukvå r Direkt d plus personförsäkringar om din trygghet. Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt hundra år sedan var det en grupp läkare som bestämde sig för att

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Liv och Hälsa. För dig och din familj

Liv och Hälsa. För dig och din familj Liv och Hälsa För dig och din familj Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående

Läs mer

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen

1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS. 1. Bakgrund till rekommendationen 1 (5) CENTRALORGANISATIONERNAS REKOMMENDATION OM ARBETSRELATERAD STRESS 1. Bakgrund till rekommendationen EU:s centralorganisationer på arbetsmarknaden UNICE/UEAPME, CEEP och EFS ingick ett ramavtal om

Läs mer

SJÖFARTSBRANSCHENS HÄLSOVÅRDSAVTAL

SJÖFARTSBRANSCHENS HÄLSOVÅRDSAVTAL Bilaga 7 Hälsovårdsavtal 1/5 SJÖFARTSBRANSCHENS HÄLSOVÅRDSAVTAL Rederierna i Finland rf å ena sidan och Finlands Sjömans-Union FSU rf å andra sidan ingår härmed följande avtal om företagshälsovård för

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen

Nr 7 39. Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN. 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen Nr 7 39 Bilaga 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE TJÄNSTER INOM DEN PRIVATA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 1. Basuppgifter om verksamhetsberättelsen. Basuppgifter om serviceproducenten Serviceproducentens namn FO-nummer/personbeteckning

Läs mer

Liv och Hälsa. För dig och din familj

Liv och Hälsa. För dig och din familj Liv och Hälsa För dig och din familj Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående

Läs mer

Olycksfallsförsäkring för företagare

Olycksfallsförsäkring för företagare PRODUKTBESKRIVNING Produktbeskrivningen gäller från 1.1.2008 Olycksfallsförsäkring för företagare Förmånligt skydd för företagare i händelse av olycksfall Företagare är beroende av de ersättningar som

Läs mer

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd E t t an passat försäk ringss k ydd personförsäkringar och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd Corbis/Scanpix Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Trygghet för dig och dina medarbetare. för små företag

Trygghet för dig och dina medarbetare. för små företag Trygghet för dig och dina medarbetare för små företag Vår sjukvårdsförsäkring med förebyggande hälsotjänster ger dig och dina medarbetare möjlighet att arbeta aktivt för att minska ohälsa och sjukdom.

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Företagshälsovården behövs för jobbet

Företagshälsovården behövs för jobbet Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Liv & Hälsa FÖRSÄKRING

Liv & Hälsa FÖRSÄKRING FÖRSÄKRING Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom

Läs mer

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor

Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor Riksdagspartiernas svar på Canceralliansens frågor 4. Instämmer Ditt parti i Canceralliansens krav att alla cancerpatienter skall ha rätt att få en skriftlig behandlingsplan med bestämda datum för fortsatta

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten

Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten 1 Bilaga 2014 till Den sociala tryggheten Information om de lagändringar som trädde i kraft i början av 2014 och om ersättningsbeloppen inom vård och omsorg. 2 fpa:s sjukvårdsersättningar Ersättning för

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla.

Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Vad ska ett medicinskt underlag innehålla? Den här informationen beskriver vilka uppgifter ett medicinskt underlag (FK 7263) behöver innehålla. Läkarens försäkringsmedicinska uppdrag I arbetet med sjukskrivning

Läs mer

Omfattande skydd till bra pris

Omfattande skydd till bra pris Liv & Hälsa Du är säkert noga med att se över försäkringarna för dina fordon och ditt boende. Men hur är det med det personliga skyddet? De försäkringar som du och dina närstående har genom samhället har

Läs mer

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.

Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering. Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012

Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012 Vad gör du när du misstänker yrkessjukdom eller om det inträffar ett olycksfall? Essi Manner/Märta Strömberg-Nygård 9.5.2012 Vad behandlas? Försäkringstrygghet och ersättningar som baserar sig på lagen

Läs mer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer

Läkemedelsfakta för barnfamiljer Läkemedelsfakta för barnfamiljer Finlands Apotekareförbund 2007 Till läsaren Läkemedel är en väsentlig del av hälsovården. Alla behöver läkemedel i något skede av livet, och ibland kan användningen av

Läs mer

Till producenterna av företagshälsovårdsservice

Till producenterna av företagshälsovårdsservice Folkpensionsanstalten Hälsoavdelningen 18.12.2008 Dnr 22/322/2008 Till producenterna av företagshälsovårdsservice Ändringar rörande ersättningarna för företagares företagshälsovård fr.o.m. 1.1.2009 Referens:

Läs mer

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem

Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi De här anvisningarna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett bra arbetsklimat för alla anställda vid ÅA. Målsättningen med dessa

Läs mer

Till dig som är eller vill bli gravid

Till dig som är eller vill bli gravid Till dig som är eller vill bli gravid RISKFAKTORER I ARBETET PRIMÄRVÅRDSKLINIKEN Företags- och personalhälsovården 09/2015 Ålands hälso- och sjukvård PB 1055, AX-22111 Mariehamn Telefon: +358(0)18-5355,

Läs mer

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari.

Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. Guide för yrkessjukdomspatienter Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. 1. Yrkessjukdom 1.1. Begreppet yrkessjukdom Vid kortvariga sjukledigheter

Läs mer

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013

Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Rapport över patientombudsmannens verksamhet år 2013 Ålands landskapsregering Social- och miljöavdelningen Patientombudsman Marina Karlsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. PATIENTENS STÄLLNING OCH RÄTTIGHETER...

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Guide för yrkessjukdomspatienter

Guide för yrkessjukdomspatienter Guide för yrkessjukdomspatienter Guiden har sammanställts av Arbetshälsoinstitutets socialarbetarna Irmeli Koskinen och Pirjo Ghazanfari. 1. Yrkessjukdom 1.1. Begreppet yrkessjukdom Vid kortvariga sjukledigheter

Läs mer

Så här använder du erecept

Så här använder du erecept På Svenska Så här använder du erecept Hela Finland ska börja använda elektroniska recept, så kallade erecept. Du får mer information från ditt apotek eller din hälsostation. Du kan också gå in på webbsidan

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén

ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén ÄLDREOMSORG Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen Gun Sirén Verksamhet Den äldrepolitiska strategin som är uppgjord för åren 2011-2015 och godkänd av stadsfullmäktige 13.4.2011,

Läs mer

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV.

BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV. BROAR TILL ETT FRISKT OCH AKTIVT LIV Den nya sjukförsäkringen är en viktig del i regeringens arbete att ge människor hjälp och stöd för att hitta vägar tillbaka till

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden. Elise Kivimäki 14.6.2012

KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden. Elise Kivimäki 14.6.2012 KYKY-projektet i rätt tid och i aktiv samverkan med kunden Elise Kivimäki 14.6.2012 Vision Vi stöder och handleder kunder som får sjukdagpenning i återupprättandet av arbetsförmågan i samarbete med andra

Läs mer

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN

KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN KÖFRI SJUKVÅRD I KALMAR LÄN Rödgrönt samarbete för framtiden 2 Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Trygg vård och korta köer

Läs mer

En försäkring för olika händelser i livet

En försäkring för olika händelser i livet MEDLEMSFÖRSÄKRING FÖR DIG I BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND AVTAL 40802 En försäkring för olika händelser i livet gäller från 1 januari 2012 Teckna försäkringar på Snabb hjälp när den behövs som mest Ingen kan

Läs mer

STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR HELSINGFORS STADSFULLMÄKTIGE BESLUT 6/2011 STADSFULLMÄKTIGES HANDLINGAR STADSFULLMÄKTIGES BESLUT 6-2011 KALLELSE TILL SAMMANTRÄDE Tid kl. 18 Plats Gamla Rådhuset, Alexandersgatan 20 Ärenden Enligt denna

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

LPA-trygghet även för fritiden

LPA-trygghet även för fritiden LPA-trygghet även för fritiden Betryggande välfärd LPA Lantbruksföretagarnas LPA-trygghet LPA, dvs. Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt, stöder de finländska lantbruksföretagarnas och stipendiaternas

Läs mer

Våld och hot inom vården

Våld och hot inom vården Våld och hot inom vården Var finns riskerna för våld eller hot om våld? En förutsättning för att kunna minska riskerna i arbetet och känna sig trygg i sitt jobb är att det finns information om situationer

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015

Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Försäkringsmedicinsk kurs för ST-läkare Arbetsgivares perspektiv på sjukskrivning Linköping den 13 februari 2015 Jonas Forssell, Human Resource Manager Exempel på produkter från Sulzer i Vadstena Copyright

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Medlemsförsäkring för dig i SULF

Medlemsförsäkring för dig i SULF Medlemsförsäkring för dig i SULF gäller från 1 januari 2011 Teckna försäkringar på Snabb hjälp när den behövs som mest Ingen kan förutse hur livet ska bli. Om du skulle råka ut för något kan du behöva

Läs mer

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet

Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 2008-09-22 74 Reviderad: Policy med handlingsplan mot hot och våld i arbetet Inledning Den här planen är en del av arbetet med att se till att arbetsmiljön

Läs mer

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av arbetsförmågan Upprätthållande, uppföljning och tidigt stödjande av Samarbete mellan arbetsplatsen och samt bevarande av en förutsättning för ersättning Utbildningsturné 2012 1 Vårt mål är att främja en gemensam syn

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys

Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys RUTIN för Riskanalys Flik 3.1. Riskanalys Rutin för Riskbedömning/Riskanalys (Agera omedelbart vid akuta risker för vårdskada) Iakttagelser av risker för vårdskada eller tillbud inom en viss verksamhet

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Läkarens ställning i hälso- och sjukvården

Läkarens ställning i hälso- och sjukvården Läkarens ställning i hälso- och sjukvården Godkänd av Finlands Läkarförbunds styrelse 6.5.2010 Läkarförbundets rekommendationer och riktlinjer för hälso- och sjukvårdens förvaltning Finlands Läkarförbund

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer