HÄLSOVÅRDEN I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET FINLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HÄLSOVÅRDEN I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET FINLAND"

Transkript

1 HÄLSOVÅRDEN I VÄLFÄRDSSAMHÄLLET FINLAND Yrkeshögskolan Sydväst Utbildningsprogrammet för vård Infoteknik/VT 2004 Fredrika Nabb Mari Österlund

2 INNEHÅLL 1. INLEDNING PUNKTS PROGRAMMET 3. ARBETSMILJÖNS RISKER INOM HÄLSOVÅRDEN 4. EKONOMISKA FAKTORER 5. AVSLUTNING

3

4 1. INLEDNING Som början hade vi som tanke att endast skriva om sjukskrivningar och kombinera 18 punkts programmet med denna information men det visade sig vara komplicerat att hitta tillräckligt mycket material om sjukskrivningar så vi bestämde oss i stället för att skriva en tudelad uppsats där den ena delen sammanställer 18 punkts programmet och den andra delen behandlar faktorer kring sjukskrivningar. Som hjälp har vi använt oss av social- och hälsovårdsministeriets rekommendationer för den framtida hälso- och sjukvården, STAKES, internet plus annan litteratur PUNKTS PROGRAMMET Arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden har gjort en promemoria där 18 rekommendationer för hur befolkningens hälsovård skall utvecklas och förbättras i framtiden uppgjorts. Det som ökar risken för sjukdomar är tobaken, det är alkoholen, det är fetman och det är bristen på motion. Sjukdomarna ökar sedan i sin tur behovet av sjukvårdstjänsterna och för att dessa skall kunna erbjudas förutsätter det att de utvecklas och förbättras hela tiden. År 2001 uppgjorde Statsrådet ett beslut om att skapa folkhälsoprogrammet Hälsa Hälsa 2015 är ett program som utgör en referensram för en förbättrad hälsa inom olika samhällsområden. 18 punkts programmet är en komplettering av Hälsa För att återgå till sjukdomsriskerna, alkoholen är finländarnas allra största hälsoproblem idag. Användningen av rusmedel ökar konstant och man har i promemorian uppskattat ökningen av alkohol till % i och med att begränsningarna för hur mycket alkohol

5 som får hämtas in har avlägsnats och i och med skattesänkningarna. Till rekommendation ett hör därför att den maximala alkoholhalten i genom jäsning tillverkade alkoholdrycker som säljs utanför alkoholbolaget Alko Ab skall sänkas från nuvarande 4,7 %. Sänkningen skulle minska totalkonsumtionen av rusmedel och minska hälsoproblemen orsakade av alkohol. Kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänsterna skall vara samma i hela landet. Hela befolkningen skall ha samma utgångspunkt och alla skall kunna lita på att de får den bästa vården. På grund av jämlikheten är det viktigt med kvalitets- och informationssystem. De elektroniska programmen möjliggör en snabb och effektiv kommunikation instanser emellan och patienten garanteras en god vård. Grunden för produktion och dokumentering av hälso- och sjukvårdstjänsterna, för utveckling av serviceprocesserna, för ledning och uppföljning av serviceprocesserna är en bra informationsförvaltning. Idag läggs ännu för mycket tid ned på att informationssökning, kopiering och informationsöverföring trots att de flesta patientjournaler redan finns i elektronisk form. Vården fördröjs om informationen man letar efter inte kan hittas och nya undersökningar och laboratorieprov måste tas, det kan leda till komplikationer och ibland också misstag. Det viktigaste med informationssystemen är att de är kompatibla. De kompatibla baslösningarna mellan olika instanser regioner emellan skall skötas på riksnivå. Rekommendation två behandlar vårdbehovet och tiden för detta. Som mål har uppgjorts att patienten skall få vård inom tre till sex månader. Tiden har noggrannare fastställts i de nationella vårdrekommendationerna. Dock finns det, tyvärr, brister i kvaliteten trots att vi lever i ett så litet land. Den största kvalitetsbristen är att den vårdande enheten ofta inte ger/ger inte tillräckligt snabbt sin respons till den remitterande enheten. Man räknar med att 2-5 % av köande patienter tvingas vänta för länge på vård. Årligen stiger de extra kostnaderna för överlappade undersökningar och onödigt laboratoriearbete till över 200 miljoner euro. Andra brister i kvaliteten är fortbildningen för de anställda inom hälso- och sjukvården. Den lagstiftade skyldigheten att ordna fortbildning inom social- och hälsovården slopades i början av talet. Med dagens stora personalbrister leder det t.ex. till att

6 läkare inte får vikarier och kan på så sätt inte delta i fortbildning. År 2001 hade primärvården ca 3000 läkare för lite medan motsvarande siffra för specialsjukvården var 600. Största problemen finns inom radiologin, psykiatrin, anestesiologin, ögonsjukdomarna och vissa sjukdomar inom kirurgin. Svårast är situationen inom primärvården och ett tydligt tecken på det är att vissa hälsocentraler inte har en enda tjänstgörande läkare. För att lindra läkarbristen bör man stäva efter en utökad utbildning och bättre arbetsförhållanden. För att förbättra situationen för primärvårdens del har undervisningsministeriet justerat läkarutbildningen så att de blivande läkarna nu tjänstgör en längre tid vid hälsocentralerna än förut. Detta uppskattas ge hälsocentralerna ca nya läkare. På grund av att den gamla kunskapen hela tiden förnyas har social- och hälsovårdsministeriet i samråd med undervisningsministeriet, Finlands kommunförbund och arbetsmarknadsorganisationerna uppgjort minimirekommendationer gällande fortbildningen. Idag skall 3-10 dagar per år reserveras för fortbildning. Kostnaderna för denna fortbildning stiger till 40 miljoner euro per år. Ett flertal undersökningar och hälso- och sjukvårdens verksamhetsområden antyder att innehållet i hälso- och sjukvårdsutbildningen i yrkeshögskolorna och de nyutexaminerades kunskaper inte motsvarar behovet i arbetslivet. I och med denna information har undervisningsministeriet bedömt att läroplanerna bör förnyas. Till exempel medicinska ämnen och undervisning som kräver närvaro av de studerande kommer att höjas medan vårdvetenskap kan avskiljas som egna studieveckor. Rekommendation 12, de medicinska fakulteterna ökar intagningen av studeranden och yrkeshögskolorna fortsätter att anpassa de teoretiska studierna med det praktiska arbetslivet. Specialiseringsstudierna bör också utökas. För att återgå till arbetslivet så är det mycket viktigt med välutbildad och motiverad personal som styrs av en kunnig ledare. Problemen enligt promemorian i ledarskapsutbildningen är att personer utan tillräcklig erfarenhet eller personer med otillräcklig utbildning i ledarskap väljs. Till exempel ledande läkare koncentrerar sig

7 mera på det kliniska arbetet och ledandet av personalen blir bristfälligt. Läkarbristen försvårar också ledandet. För läkare som avlagt specialläkarexamen bör utbildningens längd vara 40 studieveckor och för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen 60 studieveckor. Hälso- och sjukvården finansieras av kommunerna, staten, arbetsgivarna, Folkpensionsanstalten och hushållen. Penningautomatföreningen ger också bidrag till till exempel rehabiliteringsverksamhet. Totala utgifterna för rehabiliteringsverksamheten år 2000 var 7, 2 miljarder mark medan de totala kostnaderna för hälso- och sjukvården var 51,8 miljarder mark. Av denna summa finansierades 17,6 % av staten, 42,2 % av kommunerna, 15,4 % av FPA, 20,6 % av hushållen och 4,3 % kom från privat finansiering. Vad som kommer att höja kostnaderna för hälso- och sjukvården i Finland är det faktum att antalet personer över 65 år kommer att fram till år 2010 stiga med ca 15 % och antalet personer över 80 år med ca 24 %. Andra kostnadshöjande faktorer är läkemedelsersättningarna som fram till år 2006 väntas stiga med en miljard euro. Kostnaderna för företagshälsovården, sjukpenningen, reseersättningarna och tandläkararvodena har också ökat. Men denna höjning av utgifterna kommer att, åtminstone i viss mån, kompenseras av att den finska befolkningens hälsotillstånd och funktionsförmåga förbättras, detta tack vare en bra rehabilitering. Utvecklingen av levnadsförhållandena kommer också att minska behovet av sjukvårdstjänster på lång sikt. Mera resurser behövs inom missbrukarvården, öppna mentalvården, inom cancersjukdomar, ortopedi, kardiologi, ögonsjukdomar och inom primärvården. Tilläggsresurserna uppskattas stiga till ca 175 miljoner euro och inom äldrevården till 170 miljoner euro. Förutom dessa tilläggsbehov behövs mera pengar också till reparationer, renoveringar och ombyggningar. I promemorian uppskattades tilläggskostnaderna per år som under åren kommer att förorsakas av den ökade medelåldern. Inom den specialiserade sjukvården stiger utgifterna med 23 miljoner liksom också för primärvården, andelen för

8 äldrevården är 26 miljoner, sjukpenningens 14 miljoner och de övrigas andel ökar med 10 miljoner. Den sammanlagda ökningen stiger till ca 95 miljoner per år. Det finns inga garantier för att folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 och 18 punkts programmet kommer att uppfyllas precis så som Statsrådet och arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden har tänkt, men på grund av att det finns dylika utvecklingsprogram finnas det också ett sätt att förändra och förbättra människors hälsa. Det finns inga garantier för att folkhälsoprogrammet Hälsa 2015 och 18 punkts programmet kommer att uppfyllas precis som Statsrådet och arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden har tänkt men på grund av att det finns dylika utvecklingsprogram finns det också ett sätt att förändra och förbättra människors hälsa. Hälsan är långt beroende av olika faktorer som till exempel omgivningen, förändrade förhållanden och naturligtvis personens eget sätt att leva i fråga om till exempel alkohol och motion och så vidare. De dagliga aktiviteterna spelar en stor roll liksom också de närståendes stöd kontra krav. En trygghet är dock att bo i välfärdsstaten Finland och veta att man får hjälp om man behöver och då man behöver det och att vården är förstaklassig och kompatibel. 3. ARBETSMILJÖNS RISKER INOM HÄLSOVÅRDEN Om man valt att arbeta inom hälsovården kommer man att, redan genom att utföra sina dagliga arbetsuppgifter, utsätta sig själv för vissa risker. Inom vissa områden i hälsovården krävs det både psykisk och fysisk styrka för att orka med sitt arbete. Som sjukskötare kan man arbeta på olika avdelningar och beroende på avdelning utsätts man för vissa risker. Om man exempelvis arbetar på en bäddavdelning händer det snabbt att man lyfter mer än man orkar och på så sätt skadar sin rygg. Detta kan, om man har otur, leda till mycket långvariga sjukskrivningar. Man kan även som sjukskötare arbeta på en intensivavdelning. Där kan man se mycket obehagliga saker

9 och det kan hända att det leder till psykiska problem, vilka i sin tur kan leda till sjukskrivningar. De ovan nämnda risker är risker man kan tänka sig till men det finns även risker inom vårdyrket man inte tänker på lika mycket fastän de inte alls är mindre farliga eller ovanliga. Man bara inte kommer att tänka på dem i första taget. Det finns bland annat flere olika psykiska belastningsfaktorer i en sjukskötares arbete. En sjukskötare är till viss mån ansvarig över andra människors liv. Det betyder att hon skall kunna en massa saker, veta vad hon gör och hur hon skall göra det. Detta kan orsaka mycket stress vilket i sin tur kan leda till andra allvarliga sjukdomar och dessa kan i värsta fall orsaka att vårdaren gör vårdmisstag. Sjukskrivningar på grund av psykiska problem är minst lika viktiga som de på grund av fysiska problem och bör därför kommas ihåg. Buller kan orsaka hörselskador av olika grad. Buller förekommer kanske inte så ofta på sjukhus men till exempel i ambulansen utsätts vårdpersonalen tämligt ofta för oljud. Ambulanssirenerna kan möjligtvis orsaka till exempel tinnitus om ljudnivån överstiger 85 db(a). Om skador på hörseln uppkommer kan det orsaka exempelvis koncentrationsstörningar som stör arbetet. Även belysningen kan orsaka skada. Synen kan försämras om inte belysningen på arbetsplatsen är tillräcklig utan ögonen måste ständigt ansträngas. Även om belysningen är för riklig och bländande kan den förorsaka ögonproblem. I värsta fall kan belysningen leda till att sjukvårdspersonalen inte kan göra sitt arbete som de borde. Temperaturen och ventilationen i arbetsutrymmen är ytterst viktiga, åtminstone om man har hand om starka och skadliga ämnen. Även vanliga ämnen inom sjukvården, så som handdesinfektionsmedel, kan då det avdunstar orsaka huvudvärk och illamående om man ständigt andas in dem. Strålningsrisken på sjukhus är relevant åtminstone åt till exempel röntgenskötarna. Engångsstrålning är inte i sig så hemskt farligt men vid fortgående utsättning av strålning ökar risken för en mängd sjukdomar, bland annat cancer. Det finns olika

10 strålning och det påverkar alla mer eller mindre människokroppen. Joniserad strålning används i röntgenapparatur. Icke-joniserad strålning är kortvarig och påverkar via värme djupt liggande vävnader. I diatermiska apparater utnyttjas elektricitetens förmågor. Ultra violett strålning används för att till exempel rengöra instrument och inom tandvården. Med infraröd strålning behandlas exempelvis kroppsytan. Laserstrålning utnyttjas vid exempelvis borttagning av tumörer och inom ögonkirurgin. Ingen strålning är helt ofarlig, däremot kan alla former av strålning orsaka allvarliga skador. Som redan nämndes kan desinfektionsmedlens ångor orsaka problem. Så gott som alla kemiska ämnen kan orsaka skada på ett eller annat sätt. I många av kemiska medel finns det något ämne som är åtminstone lite irriterande om det direkt kommer i kontakt med till exempel huden eller i synnerhet slemhinnor. En del ämnen är mer eller mindre irriterande än andra, en del människor reagerar mera på en del ämnen medan andra inte reagerar över huvud taget. Kemiska medel kan förorsaka utslag på huden, förstör balansen mellan alkaliska och sura ämnen eller till och med fräta sönder huden och slemhinnorna och orsaka sårnader. Inom sjukvården används många olika kemiska medel: tvätt- och rengöringsmedel, steriliserings- och desinfektionsmedel, narkosmedel, läkemedel och så vidare. Det finns alltså oändligt med risker inom sjukvården som kan leda till sjukskrivningar vilket gör att det troligen sjukskrivs en stor del av sjukvårdspersonalen varje år. Man försöker hela tiden förbättra skyddet för vårdpersonalen men oberoende hur mycket skydd man bygger upp kommer riskerna aldrig helt att försvinna. Detta gör att det även i fortsättningen troligen kommer att sjukskrivas många inom vårdbranschen. 4. EKONOMISKA FAKTORER Socialväsendet i Finland har en sjukdoms och hälso -grupp som har hand om sociala stöd för medborgare som på grund av sjukdom eller frånvaro av hälsa inte kan delta i dagligt arbete och som endera tillfälligt eller fortgående måste besöka läkare på grund av sin sjukdom.

11 År 2000 var sjukdoms och hälso -gruppens utgifter 7,6 miljarder euro, vilket var 440 miljoner mer än år År 2000 betalade sjukdoms och hälso -gruppen ut 1,5 miljarder euro som utkomststöd. Största delen av det innehöll arbetsgivarens betalda lön för sjukledigheten och sjukförsäkringens dagpenning. Sjukförsäkringens dagpenning betalas åt åriga personer, vilka på grund av sjukdom inte är kapabla att göra sitt vanliga eller något motsvarande arbete. För att dagpenningen skall utbetalas förutsätter det att arbetstagaren har varit i tjänst minst tre månader före arbetsoförmågan inträffat. Dagpenningen betalas på grund av sjukdom för högst 300 vardagar. Självrisk är nio dagar från första sjukdomsdagen. Dagpenningen utgör cirka 70 % av lönen. År 2000 betalades 494 miljoner euro som sjukförsäkringens dagpenning. Vid olycksfall betalar olycksfallsförsäkringen ut dagpenning åt arbetstagaren på basen av olyckan. Olycksfallsförsäkringen täcker olyckor som hänt arbetstagaren på arbetet eller inom uppgifter vilka tillhör arbetsuppgifterna, inklusive olyckor som händer på arbetsvägen. Förutsättningen är dock att arbetsodugligheten skall vara minst tre på varandra följande dagar efter olycksdagen. Om arbetsodugligheten varar fyra veckor är dagpenningen lika stor som sjukledighetslönen skulle vara för motsvarande tid. Olycksfalls dagpenning kan fås för högst ett års tid. År 2000 betalades 112 miljoner ut som olycksfallsförsäkringens dagpeng. Enligt arbetsavtalslagen skall arbetsgivaren betala full lön för sjukledigheten som varar sju dagar efter insjukningsdagen. År 2000 uppskattas arbetsgivarnas lönebetalning för sjukledigheter stiga till 891 miljoner euro. Sjukförsäkringen täcker även en del av sjukdomens vårdkostnader. År 2000 täckte sjukförsäkringen 60 % av läkararvode och 75 % av undersöknings- och vårdkostnaderna. Av receptmedicinerna täckets 50 % av kostnaden som översteg 8,4 euro. I vissa läkemedel, för långtidssjukdomar och svårt botade sjukdomar, var självrisken 4,2 euro och sjukförsäkringen täckte 75 eller 100 % av den överstigande delen. Även rese- och övernattningskostnader täcktes av sjukförsäkringen om resekostnaderna översteg 7,6 euro per resan åt ena hållet. Övernattningspenningen var

12 högst 20,2 euro per dygn. Sjukförsäkringen betalade år miljoner euro för vårdkostnader. Sjukpension kan utbetalas som egentlig sjukpension och som individuell sjukpension. För att en arbetstagare skall ha rätt till sjukpension skall hennes arbetsoduglighet vara minst ett år. Som arbetsoduglig räknas en person som på grund av sjukdom eller utvecklingsstörning inte kan utföra vardagliga arbetsuppgifter eller uppgifter som närmast kan likna dessa. År 2000 utbetalades ungefär 2,4 miljarder euro för egentliga sjukpensioner. Ovan nämnda ersättningar är inte de ända social- och hälsovårdsväsendet betalar ut. Som medborgare kan man ansöka om de flesta tänkbara stöd vad gäller sjukledighet, sjukdomar och rehabilitering. 5. AVSLUTNING I vår uppsats framkommer allmänna riktlinjer om hälso- och sjukvården i Finland och statistik över utgifter för staten som orsakas av sjukskrivningar och hälsoproblem uppkomna på arbetsplatsen. Fastän arbetet inte blev som vi först planerade är vi ändå nöjda med resultatet och med informationen vi lyckats hitta och framföra i vår uppsats. Källor: Arbetarskyddshandledning för hälsovården Helsingfors: Arbetarskyddscentralen Sosiaali- ja terveysmenot Saarijärvi: Gummerus kirjapaino OY Arbetsgruppen för tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden Promemoria Hämtad Tillgänglig www:

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression

Projektet Masto. för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Projektet Masto för att minska arbetsoförmåga som beror på depression Stöd för den arbetsföra befolkningens psykiska hälsa och arbetsförmåga För att främja välbefinnande i arbetslivet ska projektet Masto

Läs mer

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga

Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård Tillsammans för bättre arbetsförmåga Ändringar i sjukförsäkringslagen och lagen om företagshälsovård 1.6.2012 Tillsammans för bättre arbetsförmåga Utbildning för företagshälsovården 9.5 14.6.2012 Heikki Palomäki/Lauri Keso Sakkunnigläkaren

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015

Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Referat från seminariet Kärlek. Omsorg. Tårar. 24.9.2015 Kaisa Kauppinen docent i socialpsykologi Helsingfors universitet Kauppinen inledde med att presentera sin aktuella forskning som behandlar de som

Läs mer

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 128/2015 rd. Propositionen hänför sig till den kompletterande budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lagar om ändring och temporär ändring av sjukförsäkringslagen, ändring av lagen om ändring

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 14 oktober 2013 708/2013 Statsrådets förordning om principerna för god företagshälsovårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt den utbildning

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 77/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 13 lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I syfte att underlätta

Läs mer

Anvisning 10/2013 1 (6)

Anvisning 10/2013 1 (6) Anvisning 10/2013 1 (6) Enligt sändlista Kommunerna och sjukvårdsdistrikten är skyldiga enligt lag att ordna jour dygnet runt för mun- och tandvård Valvira påminner hälsovårdscentralerna och sjukvårdsdistrikten

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Beställning av broschyren: E-post: lahettamo@yliopistopaino.fi Fax: (09) 7010 2370 Yliopistopaino, expedition, PB 26, 00014 Helsingfors universitet 2005:5swe Minimibeställning 50 ex. Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning

Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Mot längre arbetsliv alla medel i bruk Vad erbjuder arbetspensionsrehabiliteringen? Nikolas Elomaa direktör/intressebevakning Twitter: @nikolaselomaa Målet är att möjliggöra fortsatt arbete trots eventuella

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland

Helsingfors /2017. Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 31.1.2017 2/2017 Rekommendationer till kommunerna om brådskande social- och hälsovård för personer som vistas olagligt i Finland Med hjälp av denna rekommendation

Läs mer

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE

ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 4900 Nr 1241 Bilaga ÖPPENVÅRD OCH INSTITUTIONSVÅRD SAMT GRÄNSDRAGNINGEN MELLAN PRIVAT OCH OFFENTLIG SERVICE 1. Institutionsvård Vård som ordnas för en person är alltid institutionsvård då vården har ordnats

Läs mer

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar.

Tandläkarjobbet kombinerar vetenskap, handarbete och botande av sjukdomar. Bli tandläkare VETENSKAP OCH HÄNDIGHET Tandläkare är medicinska experter som specialiserat sig på att undersöka, behandla och förhindra sjukdomar och skador i munnen och käkarna. Arbetet är både ansvarsfullt

Läs mer

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2008, löpande priser, mn euro Hälso- och sjukvårdsändamål 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter Valvira.fi @ValviraViestii Patientens rättigheter VARJE PATIENT HAR RÄTT TILL hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet ska respekteras.

Läs mer

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro

Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål , löpande priser, mn euro Tabell 1. Hälso- och sjukvårdsutgifter efter hälso- och sjukvårdsändamål 1995-2007, löpande priser, mn euro 1. Specialiserad sjukvård 2 470,1 2 595,6 2 611,6 2 738,9 2 840,4 3 055,2 3 328,9 3 622,4 3 858,3

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan

FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER. Arbete nära människan FINLANDS NÄRVÅRDAR- OCH PRIMÄRSKÖTARFÖRBUND SUPER Arbete nära människan SuPer Närvårdarens och primärskötarens eget förbund Finlands närvårdar- och primärskötarförbund SuPer är Finlands största fackförbund

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om skada, ådragen

Läs mer

Arbetspension för arbete!

Arbetspension för arbete! Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och

Läs mer

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer?

Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Arbetshälsa och långa arbetskarriärer? Överläkare Nordiskt arbetsmiljöforum 5.9.2014 Faktorer vi diskuterar under denna session allmänt om pensionsystemet i Finland och om pensionsreformen 2017 lite statistiska

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009

Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december 2009 Promemoria Sinikka Huhtala 5.10.2009 Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 29/80/2009 Promemoria om avgifter för vård i serie/11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/december

Läs mer

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD

Budget & ekonomiplan 2016 Hälsovård. Pargas stad HÄLSOVÅRD HÄLSOVÅRD Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsavdelningen, Paula Sundqvist, social- och hälsovårdsdirektör Katariina Korhonen, överläkare Verksamhet Primärvård och sjukvård till alla kommuninvånare

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

(2) 1. Finlands CP-förbund rf

(2) 1. Finlands CP-förbund rf Invalidförbundet rf STÄLLNINGSTAGANDE Finlands CP-förbund rf 22.9.2010 (2) 1 CP-skadade ungdomar och vuxna bör ha rätt till sakkunnig och multiprofessionell rehabiliteringsplanering och handläggning, samt

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04

Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Cirkulärnr: 2001:86 Diarienr: 2001/1340 Handläggare: Per-Olov Nylander Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2001-07-04 Mottagare: Kommunstyrelsen Ekonomi/Finans Äldreomsorg Rubrik:

Läs mer

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion

Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet för företagshälsovård, fullmäktigemotion Stadsfullmäktige 56 10.04.2013 Personalsektionen 49 04.12.2013 Stadsstyrelsen 261 16.12.2013 Personalsektionen 30 27.05.2014 Stadsstyrelsen 205 18.08.2014 Möjlighet till specialistkonsultation i avtalet

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

CHECKLISTA REHABILITERING

CHECKLISTA REHABILITERING CHECKLISTA REHABILITERING För instruktion hur checklistan ska användas: se Namn (den anställde) Personnummer Åtgärd 1 Första kontakt (inom en vecka). Bedömning av sjukskrivningslängd* 2 Rehabiliteringsutredning

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009

Socialarbete och familjeservice/handikappservice. GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Socialarbete och familjeservice/handikappservice GRUNDER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD fr.o.m. 1.11.2009 Långtidssjuka eller handikappade barn och unga under 18 år, samt utvecklingsstörda personer

Läs mer

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE VÅRT GEMENSAMMA MÅL Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården 2008 2011 Hälsa och trygghet för alla Kaste-programmet är social- och hälsovårdsministeriets lagstadgade

Läs mer

Arbetspension för arbete

Arbetspension för arbete Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.

Läs mer

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011

Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november 2011 Promemoria Bilaga till Finlands Kommunförbunds cirkulär 24/80/2011 Sinikka Huhtala 25.11.2011 Promemoria om avgifter för vård i serie / 11 i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården/november

Läs mer

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd

och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd E t t an passat försäk ringss k ydd personförsäkringar och vägleder dig till ett anpassat försäkringsskydd Corbis/Scanpix Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 29 april 2011 377/2011 Statsrådets förordning om ändring av förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT ANVISNING FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 30.9.2016 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING avdelningen Statens arbetsmarknadsverk FM/1675/00.00.00/2016 Innehåll Företagshälsovård Avgiftsfri sjukvård Bestämmelser

Läs mer

Medlemsförsäkring. för dig i Brandmännens Riksförbund. Gäller från 1 jan 2016 Avtal 40802

Medlemsförsäkring. för dig i Brandmännens Riksförbund. Gäller från 1 jan 2016 Avtal 40802 Medlemsförsäkring för dig i Brandmännens Riksförbund Gäller från 1 jan 2016 Avtal 40802 en gruppförsäkring för medlemmar i Brandmännens Riksförbund Snabb hjälp när den behövs som mest Vi hjälper dig om

Läs mer

Klientens ställning och

Klientens ställning och Klientens ställning och rättigheter inom socialvården Lagen om klientens ställning och rättigheter kallas kort för klientlagen. Med klient menas den som ansöker om eller använder socialvård. Lagen gäller

Läs mer

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen CIRKULÄR Nr 10/2014 Handläggare Kommunala avtalsdelegationen Henrik Häggblom 2014-02-27 Datum Mottagare Kommunerna och kommunalförbunden på Åland Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen

Läs mer

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral

Hälsa för helsingforsbor. Helsingfors hälsovårdscentral Hälsa för helsingforsbor Helsingfors hälsovårdscentral 2012 Finlands största hälsovårdscentral Hälsovårdscentralen har över 9 000 anställda och över 90 verksamhetsställen på olika håll i Helsingfors. Hälsovårdscentralen

Läs mer

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1

Personal och juridiska ärenden/ 14.6.2012 1 Anmälan om frånvaro, anlitande av hälso- och sjukvårdstjänster under arbetstid, inverkningarna av FPA:s ändrade regler på samarbetet med företagshälsovården och ansvarsfördelningen 14.6.2012 1 Anvisningarnas

Läs mer

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient?

Fråga Svarsalternativ T. Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% Nej 37% 36% 36% Q2 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande anhörig/närstående?

Läs mer

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag

Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans medicinska underlag Arbetsflöden för hantering av Försäkringskassans Intygstjänster 2014-2015 Sid 1/22 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Revisionshistorik... 2 1. Inledning... 3 2. FK AF1 - Skapa medicinskt vid

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Optimi Personförsäkring

Optimi Personförsäkring Optimi Personförsäkring Möt morgondagen med ett bekymmer mindre Med Mandatum Lifes Optimi Personförsäkring kan du komplettera ditt lagstadgade försäkringsskydd och underlätta morgondagen för dig själv

Läs mer

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada

NLL-2015-02. Medarbetarstöd vid vårdskada NLL-2015-02 Medarbetarstöd vid vårdskada Hälsosjukvård- och tandvårdspersonal som varit inblandad i en incident som lett till en vårdskada är särskilt sårbara när hälso- och sjukvårdens stödsystem uppvisar

Läs mer

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan

Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Sjukförsäkringslagen ändras: upprätthållande och tidigt stödjande av arbetsförmågan Utbildningsturné Hösten 2010 FPA Ny betoning inom den lagstadgade verksamheten (Sata-kommittén 26.5.2009 => riktlinjer)

Läs mer

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den.

RP 50/2015 rd. Propositionen hänför sig till budgetpropositionen för 2016 och avses bli behandlad i samband med den. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 8 i lagen om garantipension, lagen om handikappförmåner och 103 i folkpensionslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen

Lag. om ändring av hälso- och sjukvårdslagen Lag om ändring av hälso- och sjukvårdslagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 3 4 punkten, ändras 39 1 och 3 mom., det inledande stycket i 40 1 mom. och 1

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Medlemsförsäkring för dig i Unionen

Medlemsförsäkring för dig i Unionen Medlemsförsäkring för dig i Unionen Gäller från 1 jan 2016 en gruppförsäkring för medlemmar i unionen Snabb hjälp när den behövs som mest Vi hjälper dig om något händer. En olycka, en längre sjukskrivning

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013

Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Gränsöverskridande vård inom EU - vad innebär det nya patientdirektivet? Vem vårdar vem, 10.10.2013 Hannele Häkkinen, sakkunnig EU:s direktiv om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande

Läs mer

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar

Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.

Läs mer

Lösningsmedel är farliga

Lösningsmedel är farliga Lösningsmedel är farliga Organiska lösningsmedel kan leda till Yrsel Trötthet Illamående Nerv- och hjärnskador Skador på inre organ Sprickor och inflammation i huden Brand och explosion Därför ska man

Läs mer

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst

RP 154/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 6 och 6 e i lagen om skada, ådragen i militärtjänst PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen

Läs mer

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter

Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Psykiatrisk vård oberoende av patientens vilja och information om patientens rättigheter Denna broschyr riktar sig till dig som vårdas eller har fått psykiatrisk vård oberoende av din vilja. Broschyren

Läs mer

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande

MINDRE GER MER. Guide för dig som vill minska på ditt drickande 1 MINDRE GER MER Guide för dig som vill minska på ditt drickande INNEHÅLL Finns det skäl till förändring?... 3 Former av problembruk... 4 Utvärdera nuläget... 5 Bedöm din konsumtion i portioner... 6 Exempel

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Patientens rättigheter

Patientens rättigheter Patientens rättigheter 1 Patientens rättigheter Var och en som är stadigvarande bosatt i Finland har rätt till hälso- och sjukvård av god kvalitet. Patientens människovärde, övertygelse och integritet

Läs mer

Försäkringspaket för friska företag

Försäkringspaket för friska företag Försäkringspaket för friska företag Du är säkert noga med att se över försäkringarna för ditt företag och dess fordon. Men hur är det med det personliga skyddet för dig och dina anställda? De privata försäkringar

Läs mer

Språket inom social- och hälsovård

Språket inom social- och hälsovård Språket inom social- och hälsovård De språkliga rättigheterna hör till individens grundläggande rättigheter. Med tanke på individens grundtrygghet är social- och hälsovård på eget språk viktig i livets

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till ändring av 4 och i lagen om stöd för närståendevård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att närståendevårdares rätt till

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om studiestöd

Lag. om ändring av lagen om studiestöd Lag om ändring av lagen om studiestöd I enlighet med riksdagens beslut ändras i lagen om studiestöd (65/1994) 1 4 mom., 3 4 punkten, 4 2 mom. 2 punkten och 3 mom. 1 punkten, 5 b, 6 1 mom. 3 punkten, 11,

Läs mer

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension

Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Hur bygger man en modell för stöd i tidigt skede av arbetsförmågan? Stegen till hanteringen av sjukfrånvaro och invalidpension Elos arbetshälsotjänster 1 Stegen i utarbetandet av en modell 1. Företagsledningen

Läs mer

Återbetalningsskydd för kredit låntagarens grundskydd

Återbetalningsskydd för kredit låntagarens grundskydd Återbetalningsskydd för kredit låntagarens grundskydd Tänk redan i dag på en trygg morgondag och förbered dig på de största riskerna för en låntagare. Om de realiseras kan de rubba familjens liv på många

Läs mer

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015 jan-95 jan-96 jan-97 jan-98 jan-99 jan-00 jan-01 jan-02 jan-03 jan-04 jan-05

Läs mer

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete

Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte

Läs mer

Vägledning för sjukskrivning

Vägledning för sjukskrivning Vägledning för sjukskrivning för tydligare och säkrare sjukskrivningar Artikelnr 2007-114-83 Redaktör David Svärd Sättning Edita Västra Aros AB Foto Framsida: Staffan Larsson/KI Sidan 4: Matton Images

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land

ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN. Att uppsöka vård i ett annat EU-land ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND 1/8 6 2010 HOITOON TOISEEN EU-MAAHAN Att uppsöka vård i ett annat EU-land 2/8 ATT UPPSÖKA VÅRD I ETT ANNAT EU-LAND EU-medborgarna har möjlighet till sjukvård förutom

Läs mer

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land)

Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Gränsöverskridande hälsovårdstjänster / den utländska personalens språkkunsskap (tjänster skaffas från ett annat land) Nordisk tillsynskonferens 2015 Helsingfors den 2 Oktober Parallellsession C1 Chef

Läs mer

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING

Re=åter. Habilis=duglig. Rehabilitering=åter göra duglig REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd

Läs mer

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING HÄLSO- OCH SJUKVÅRD HÄLSO-, SJUKVÅRD & REHABILITERING HÄLSO- & SJUKVÅRD OCH REHAB I FALKENBERGS KOMMUN KOMMUNAL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH REHABILITERING Syftet med denna broschyr är att ge en översikt över kommunens hälso-

Läs mer

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst

Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Hälsa och rehabilitering Ersättningar och dagpenningar vid sjukdom, rehabilitering och handikapp Kort och lättläst Innehåll Hälsa och rehabilitering 1 När du blir sjuk 2 Vem får stöd av FPA? 2 FPA-kortet

Läs mer

Regler för sjukresor med tillhörande taxa

Regler för sjukresor med tillhörande taxa Regler för sjukresor med tillhörande taxa Gäller för Region Skåne från och med 2009-05 - 01 1. Regler för sjukresor I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning

Läs mer

Helsingfors /2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED

Helsingfors /2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED HÄLSOVÅRDSMINISTERIET KOMMUNINFO Helsingfors 28.10.2016 7/2016 ÄNDRINGAR I FAMILJEVÅRDSLAGEN FRÅN OCH MED 1.7.2016 Bakgrund I enlighet med regeringsprogrammet för statsminister Juha Sipiläs regering har

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Ett stöd i livets alla skeden

Ett stöd i livets alla skeden Ett stöd i livets alla skeden Trygghet för alla Folkpensionsanstalten (FPA) sköter om grundtryggheten för dem som bor i Finland. Alla som bor i Finland är kunder hos FPA i något skede av livet. Även personer

Läs mer

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)

Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Promemoria 2014-10-10 Socialdepartementet Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Författningsförslag Förslag till lag om ändring i lagen (2014:822) om ändring i

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET RÅDET Bryssel den 8 oktober 2002 Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om minimikrav för arbetstagares hälsa och säkerhet vid exponering för risker som har samband med fysikaliska

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre

Mindre ger mer. Broschyr för dig som vill dricka mindre Mindre ger mer Broschyr för dig som vill dricka mindre 1 Innehåll Gör en lägesbedömning 4 Standardglas 6 Riskgränser 8 Minska eller sluta? 12 Då du vill dricka mindre 16 Dryckesdagbok 18 Den här broschyren

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring

Försäkringskassan informerar. Arbetsskadeförsäkring Försäkringskassan informerar GÄLLER FRÅN Arbetsskadeförsäkring 02.06.01 Svensk socialförsäkring Du som bor eller arbetar i Sverige omfattas som regel av svensk socialförsäkring. Socialförsäkringen är uppdelad

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 30 januari 2015 56/2015 Social- och hälsovårdsministeriets förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun

Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun Rehabiliteringsprocessen Handbok för Pajala kommun DOKUMENTNAMN Rehabiliteringsprocessen GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2013-02-11 DOKUMENTTYP Handbok BESLUTAT/ANTAGET KS 2013-02-11 11 DOKUMENTÄGARE Kommunstyrelsen

Läs mer