Byggkravsutredningen Kommunala energikrav Miljöcertifiering. SGBC, 17 januari 2013

Transkript

1 Byggkravsutredningen Kommunala energikrav Miljöcertifiering SGBC, 17 januari 2013

2 Byggkravsutredningen Kartlägga och analysera effekter av kommunernas särkrav på byggkostnader och hållbar samhällsutveckling Analysera o föreslå att endast tillåta miniminivå enl. gällande regelverk (BBR) alt. ett nationellt klassningssystem med ett antal nivåer för mer långtgående krav Bedömning: Kn särkrav ökar byggkostnader med 10-15% Förslag: Genomförandeavtal får inte innehålla krav för tekniska egenskaper som går utöver denna lag. Lst ska granska genomförandeavtal och planbestämmelser. Nytt råd för samordning; stat, kommuner & bransch

3 Synpunkter - SKL särskilt yttrande Förslaget hämmar arbetet med energieffektivt byggande, klimathänsyn och konkurrenskraftig byggindustri. Förslaget strider mot den kommunala självstyrelsen och saknar analys av nyttan av att inskränka kommunernas rätt till sin egendom. Förslaget kommer att förlänga och försvåra planprocessen och göra den mindre förutsebar. Bedömningen av ökade byggkostnader till följd av energikrav har brister och beaktar inte sänkta driftkostnader. Analys av behovet av att ställa krav på tillgänglighet utöver BBR saknas. Frivillig samordning är möjlig.

4 Samordnade krav - SKL uppdrag Utveckla modell för kommuner att ställa långtgående krav på energieffektiva byggnader vid nybyggnation vid försäljning av kn mark, i dialog med kommuner och byggbransch. Uppdrag/samarbete med Miljöstyrningsrådet, som ser över egna kriterier 2012/2013.

5 Prel. förslag mer samordnade krav Utgå från BBR, med viktiga justeringar: Teknikneutralt mellan värmepumpar och fjärrvärme Krav inte främst på inköpt energi. Krav på använd energi efter panna och värmepump, alt. enbart värmebehovet, samt/eller på klimatskal inkl ventilation (W/m 2 ). Mer ambitiös nivå behövs för avancerat krav för standardbyggande: cirka 60 kwh/m 2 för flerbostadshus i södra Sverige. Marginal +7-8 kwh kan behövas för varmvatten och vädring enl Sveby Dvs ca 70 kwh, 75% av BBR Miljöstyrningsrådet arbetar på motsv. krav för upphandling

6 Miljöcertifiering av byggnader Efterfrågat och underlättar. Många aspekter samtidigt, extern granskning, tydligt att kommunicera Detaljer styr, risk att mindre viktiga väger upp viktigare, t.ex. lättare poäng för grön el än för energieffektivitet Miljöbyggnad favoriserar värmepumpar framför fjärrvärme. Viktigt att justera inför översyn av MB 3.0! Dagens många system har både för- och nackdelar. Jämför med Norge väljer en certifiering LÄS MER»

7 Mer om SKL:s arbete Fördjupningsbilder nedan!

8 Energikravsystem: SIS, Feby, Miljöbyggnad Klimatskal MB har mkt liten skillnad mellan elvärmd och annan. MB:s krav på effekt (VFT) är inte styrande. Feby styr på VFT. SIS har valbart energi eller VFT. 90=BBR Not. VFT=Värmeförlusttal eller Effektbehov Not. Respektive system 2012, MB 2.1

9 Energieffektivt byggande på g EU:s EPBD & nära noll-energihus i Sverige BBR 19, nya danska standarder för 2015 och 2020 EM: nationell strategi för nära-nollenergihus, Lågan, beställarnätverken Belok & Bebo, Uthållig kommun SIS, SGBC, SCN/Feby, PHC, MSR, Svanen Byggare - koncept på lågenergihus Många kommuner ställer krav på egen mark (62%/15%) och verkar för frivilliga överenskommelser (34%/6%) Regionala initiativ: VGR, MBP-syd, Dalarna, Umeå, Västerås, Göteborg/GR, Sth, Jönköping, Växjö/SO SABO:s Kombo-hus

10 SKL förslag - Plattform 1. Kommuners drivkraft för energieffektivitet och kvalitet Dialog med andra aktörer 2. Tydliga, förutsägbara och mer samordnade krav 3. Statens ledande roll, framåtsyftande regler, BoV & EM 4. Systematisk återkoppling och spridning 5. Satsning på verifiering i förskott, uppföljning i efterskott 6. Utgå från befintliga standarder Hantera skillnader, tilläggskrav

11 Tekniska egenskapskrav 8 kap PBL 4 Ett byggnadsverk ska ha de tekniska egenskaper som är väsentliga i fråga om 1. bärförmåga, stadga och beständighet, 2. säkerhet i händelse av brand, 3. skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljön, 4. säkerhet vid användning, 5. skydd mot buller, 6. energihushållning och värmeisolering, 7. lämplighet för det avsedda ändamålet, 8. tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, och 9. hushållning med vatten och avfall.

12 Byggkravsutredningens kartläggning 1. Enkät till kommuner och byggföretag Producenter och säljare av byggmaterial 2. Boverkets studie av lågenergibyggande KTH studie, beräkning för småhus Slutsats: Merkostnader % totalt minst två miljarder kronor per år i ökade byggkostnader

13 BK-utredningens förslag Stoppregel för särkrav införs i PBL Avtal med särkrav ska kunna ogiltigförklaras av länsstyrelsen Länsstyrelsen ska ingripa mot planbestämmelser som saknar stöd i PBL Mark- och miljödomstolen första instans för överklaganden Nytt råd för samordning av staten, kommunerna och byggbranschen

14 Varför energieffektivt byggande och krav? Klimat- och energipolitik - Klimat & tryggad energiförsörjning - EU 2020 resurseffektiv ekonomi, EU , Färdplan 2050, Direktiv byggnaders energiprestanda, Covenant of Mayors etc. - Svenska mål energi, klimat, miljö: Minskad klimatpåverkan -40% till 2020 Byggnader -20% 2020, -50% 2050 Hållbara städer, Färdplan 2050 etc. Utveckling av teknik och bransch

15 Nivån ca 60 kwh/m 2 Västerås, Göteborg, Umeå m.fl. Byggvestas egenvärmehus i Hammarby sjöstad 58 kwh/m 2 utan merkostnad, slopat radiatorsystem Skanska/Svenska Bostäder i Hökarängen ca 60 kwh/m 2 merinvesteringen ungefär = minskade driftskostnader NCC Beckomberga 45 kwh, 2-11% merkostnad bedöms sjunka vid liknande projekt Gotlandsbostäder Sjöliljan 60 kwh, 1% (1 mkr) dyrare än BBR. Nu defacto-standard för nyproduktion. Ny standard betongelement, initialkostnad 3 miljoner kronor Källa: Energieffektivt byggande möjligheter och hinder för högre krav, rapport till SKL av Eje Sandberg 2012 samt Göte Larsson, Gotlandshem. Fler exempel finns från seminarier via

16 Teknikneutrala krav fyra olika sätt Teknikneutralt mellan värmepumpar och fjärrvärme. 1. Använd energi ( nettoenergi efter panna eller värmepump), inte köpt energi som i BBR 2. Värmebehov (dito exkl. varmvatten och driftsel) 3. Låga värmeförluster (W/m 2 ) från klimatskal inkl ventilation 4. Köpt årsenergi (kwh/m 2 ) tillsammans med viktning mellan elvärme och annan värme (på cirka 3), - men ingen konsensus, teknikberoende och rörligt över tid Samma krav på klimatskalet oavsett uppvärmningssystem!

17 Energikrav olika nivåer (OBS! skiss) Flerbostadshus i klimatzon III Jämfört med befintliga system OBS! för BBR, SIS, MB endast jämförbart för köpt energi för ej elvärmda byggnader. Nivå Använd nettoenergi = Köpt energi fjärrvärmd (kwh/m 2 ) Därav värme (efter avdrag för driftsel 10 kwh, varmvatten 20 samt justeringar enligt Sveby) Effekt/ Värmeförlust (W/m 2 ) Jfr. köpt energi med värmepump (COP 3,0) SIS A, 50%BBR, ca Passivhus MB Guld 75%BBR, SIS B, MB Silver, Minien-hus BBR A B (18) 27 B (20) 29 C (26) 37 Nivåer A+ och A++ möjligt vid egen energiproduktion