Yarsanismen En introduktion, och dess närvaro i Sverige

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Yarsanismen En introduktion, och dess närvaro i Sverige Palle Söderberg,

2 SAMMANFATTNING Yarsanismen är en liten religion med cirka en miljon utövare internationellt och uppskattningsvis några tusen i Sverige. Den har sitt ursprung och fäste bland kurderna i Zagrosbergen i västan Iran, och dess utövare är fortfarande till allra största delen kurder. Religionen är synkretistisk, och i sin tro nära andra mindre kurdiska religioner så som Yezidismen och Alevismen. Liksom dessa så kallas Yarsanismen ibland för en shiamuslimsk sekt eller dess anhängare för för extrem-shi iter, vilket är en missuppfattning. De tre mest centrala troslärorna inom Yarsanismen är 1) Tron på att Gud manifesterar sig på jorden i människor med jämna mellanrum, och att dessa mellanrum delas in i historiska cykler av olika innebörd; 2) Tron på själavandring, inte bara från mänsklig kropp till mänsklig kropp, utan även till och från djur, växter och döda ting; 3) Tron på förekomsten av en inre värld och en yttre värld, och att det är den inre världen som är den sanna, medan den yttre bara är en reflektion av denna. I övrigt så råder stor intern oenighet angående de allra flesta detaljer gällande mytologi och tro. Religionens geografiska isolering och kompartmentalisering, troligen ett resultat av förföljelse, har lett till en rad olika lokala traditioner och sägner, alla olika varandra i olika avseenden. Religionen är strukturerad på så sätt att elva olika ättelinjer (hus) fungerar som handhavare och förvaltare av traditioner, heliga texter och utnämnandet av olika rollerna i de religiösa sammanhangen. De troende samlas också kring de elva husen i en form av trohetsband som svärs under initieringsriten. På så sätt har dess hemligheter också under en mycket lång tid förblivit mysterier för utomstående. Ett alternativ till denna traditionella makthierarki har dock framstått på senare tid, och många yaritroende har nu en mindre restriktiv och mer öppensinnad inställning till sin religion, dess läror och dess traditioner. I Sverige så finns ett antal yarsanistiska organisationer, förbund och samfund. På ett övergripande plan är verksamheten uppdelad i det religiösa, det kulturella och det politiska engagemanget, representerat av Perdiwar Trossamfund, Yarsan Riksförbund och Yarsan Democratic Organization respektive, även om dessa organisationer också bedriver samarbete och gemensam verksamhet. De är alla rikstäckande och samlar under sig lokala organisationer. Tillsammans så arbetar de till förmån för kulturella frågor och samhälleliga frågor så som ungdomsverksamhet, demokrati och situationen för yaritroende i Mellanöstern. 1

3 De yaritroende som finns i Sverige har till största del relativt nyligen kommit i första hand från iranska Kurdistan där de hamnat i en otrygg situation efter revolutionen 1979, och i andra hand från irakiska Kurdistan där läget har varit spänt ända sedan Saddam Husseins tid som president. De allra flesta familjer har kommit hit som flyktingar undan förföljelse, antingen politisk eller religiös eller både och, men det är tydligt att det råder stor osäkerhet för yaritroende i de flesta delarna av Kurdistan. 2

4 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING... 4 Om studien... 4 Metod och Material... 4 INTRODUKTION TILL YARSANISMEN... 5 Troslära... 6 Organisation Reform YARSANISMEN I SVERIGE BIBLIOGRAFI

5 INLEDNING OM STUDIEN Yarsanreligionen är relativt gammal, men ändå liten, okänd och ny i Sverige Information om religionen är i allmänhet svår att få tag på, och information om hur religionen är organiserad i Sverige är i princip obefintlig. De senaste åren så har den organiserade aktiviteten bland yaritroende i Sverige ökat, och nya förbund och organisationer har dykt upp. Syftet med denna rapport är tvåfaldigt. Dels att beskriva yarsanismen för någon som inte känner till den, och dels att ge en bild av religionens närvaro i Sverige. Målet med denna studie är med andra ord att den skall kunna fungera som en introduktion till religionen, med särskilt fokus på det lokala. Rapporten är skriven som examinationsuppgift till kursen Rapport, 15p i femte terminen av kandidatprogrammet Arabiska med MENA på Institutionen för Orientaliska Språk, Stockholms Universitet. Ämnet är valt på förslag av Max Stockman på SST. METOD OCH MATERIAL De två delarna i studien kräver båda olika metoder och material för att uppnå önskat resultat. Den första delen, redogörelsen och sammanfattningen av Yarsanismen, kräver i första hand en inhämtning och genomgång av skrivet material rörande religionen. Resultatet av inhämtningen finns återgivet i bibliografin på sida 20, och får anses vara relativt uttömmande. Endast en liten del av det material som anses vara auktoritativt i studiet av Yarsanismen har uteslutits av praktiska skäl, då det inte funnits tillgängligt genom Stockholms Universitet eller någon annan nära källa, 1 eller för att de skrivits på främmande språk. Materialet har lästs och fokus har lagts på de två teman tro och organisation. Temat tro har delats in i kategorierna trosläror och mytologier, och temat organisation har delats in i kategorierna roller, riter och demografi. Utifrån dessa kategorier har jag sedan studerat allt material och sammanfattat resultaten. Den andra delen av min studie, beskrivningen av Yarsanismen och dess verksamhet och organisation i Sverige, är på mina intervjuer med min kontaktperson Ali 1 Detta gäller främst Ivanow, Wladimir, The Truth-Worshippers of Kurdistan, Leiden: Brill,

6 Khosrawi, som innehar och har haft nyckelpositioner inom flera viktiga yarsanorganisationer i Sverige (se not 38, 40 och 43, sidan 0). Inget publicerat material om detta ämne tycks finnas, och jag förlitar mig på Khosrawis kunskaper i egenskap av förbundets talesperson. Där dokument finns så redovisas de, men i övrigt så får allt annat ses som den bild som förbundet genom sin talesperson förmedlar. INTRODUKTION TILL YARSANISMEN Kortfattat så kan Yarsanismen 2 beskrivas som en liten, synkretistisk religion med sitt centrum och sin historia rotad i Kurdistan, och framför allt Iranska Kurdistan, med uppskattningsvis en miljon anhängare världen runt. 3 Yarsanismen har i sin lära många gemensamma drag med andra religioner från området, så som Yezidismen, Islam, och även äldre persiska religioner så som Zoroastrianismen. De grundläggande principerna i dess lära kan sammanfattas till tron på att Gud kan manifestera sig själv på jorden, tron på historiska cykler, tron på själavandring och tron på två separata men sammankopplade inre och yttre världar. Yarsanismens historia kan med hög säkerhet spåras tillbaka till dess grundare, Sultan Sahak. Det var han som sammanställde den första och viktigaste av kalam, de heliga skrifterna. Datumet för hans födsel är inte känt, men kan troligen uppskattas till någon gång under den första hälften av 1400-talet. 4 Det saknas någon form av större enhetlighet bland utövare vad gäller trosfrågor och mytologi, men även ritualer. Lokala traditioner utvecklas i de allra flesta facetter av Yarsanismens tro och mytologi, och det finns alltid ett stort antal varianter av en och samma historia beroende på vem som tillfrågas. Långt ifrån alla variationer av en och samma 2 Det finns flera olika sätt att stava och benämna denna religion. Bland de vanligaste är Yarsan, Yaresan, Din-e Yari och Tafiyeh (sekten). De troende kan kallas för Ahl-e Haqq, Ahl-e Hakk, Yaritroende, Ali-Ilahi och Aliulahi. I denna rapport benämner jag religionen konsekvent för Yarsan och de troende för Yaritroende. 3 Uppgifter varierar, men det tycks råda störst konsensus kring siffran en miljon, varav ungefär en halv miljon tro vara bosatta i Kermanshah (Mir-Hosseini, Redefining the Truth: Ahl-i Haqq and the Islamic Republic of Iran : s 211). 4 Ett flertal andra förslag på potentiella födelsedatum har presenterats, allt från 1200-talet till talet, med olika förklaringar och skäl, men de bästa gissningarna tycks infalla ungefär vid tiden före 1440-talet. För en diskussion kring dessa datum, se Mokri, Sulṭān Sehāk. 5

7 tradition tycks finnas nedtecknade på engelska, så i detaljer så kommer det som återges i denna rapport att skilja sig från individuella troendes egna uppfattningar. Detta är oundvikligt, så fokus har istället lagts på att ge en bild av det som alla eller de flesta troende har gemensamt. Mer specifika detaljer har getts i form av illustrerande exempel, men det görs då tydligt att det kan finnas fler sätt att se på saken. Yarsanismen klassificeras ofta som en extrem gren av shi ism, men det är missvisande. Religionen innehåller läror och element som står i direkt motsats till de muslimska, tron på själavandring och på Guds reinkarnationer. Inte heller observerar yaritroende de fem pelarna i Islam. De yttrar inte trosbekännelsen, de ber inte någon daglig bön, de ger inte zakat, de fastar inte under Ramadan och de gör inte hajj. Över huvud taget så finns relativt få beröringspunkter mellan yarsanismen och Islam. TROSLÄRA Yarsanismens splittrade tro är trots allt centrerad kring ett antal centrala doktriner, vilka alla troende har gemensamt. Den första, och kanske främsta, 5 av dessa är tron på att den gudomliga essensen manifesterar sig själv på jorden med cykliska mellanrum genom historien. 6 Exakt vilka som räknas som manifestationer, och vilka cykler de för med sig, kan skilja sig från tradition till tradition, men en variant är den följande: den första var Khawandkar som framträdde i tidens begynnelse och som inledde skapelsens cykel (den första). Gudomligheten manifesterade sig nästa gång i Ali ibn Abi Talib, profeten Muhammads kusin, vilket inledde cykeln av shari a, religiös lag, och därefter i Shah Khoshin som inledde den tredje cykeln av tariqat ( religiös väg ). Cykeln av religiös kunskap, ma rifat, kom med en manifestation i Shah Fadl och till slut även den femte, cykeln av haqiqat, eller sanning, i och med Yarsanismens grundare Sultan Sahak. 7 Den första cykeln räknas ibland bort, och det talas därför som fyra cykler. 5 On a theological level, the doctrine of maẓhariyyat, or manifestation of the Divine Essence, forms the very core of the Ahl-i Haqq religion... (Mir-Hosseini, Inner Truth and Outer History : s 271). The central point in the dogma of the Yaresan is the belief in the successive manifestations of the Divinity (Hamze ee, The Yaresan: s 90). 6 Dessa manifestationer kallas ibland för shah mazhar ( kunglig manifestation för att skilja dem från mindre manifestationer, mihman) eller refereras till med olika ord för klädesdräkter, dun, jama, lebas, et cetera (Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ ; Hamze ee, The Yaresan: s 90). 7 Mir-Hosseini, Inner Truth and Outer History : s 271; Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ. 6

8 Khawandgar skapelsen Ali shari'at Shah Khoshin tariqat Shah Fadl ma'rifat Sultan Sahak haqiqat Figur 1: Exempel på fem gudomliga manifestationerna och deras korresponderande cykler. Till denna serie av manifestationer och cykler kan det även tillkomma fler, beroende på tradition. Vissa yaritroende i västra Kermanshah (Gurani) håller sig till exempel till ovan nämnda manifestationer, medan yaritroende i iranska Azerbaijan (Atesh Begi) även räknar in den lokala profeten Khan Atesh till listan, som ett tillägg efter Sultan Sahak, och i delar av Irakiska Kurdistan räknar yaritroende (Kaka i) in Hajj Baktash till dessa, ett namn som vissa trosfränder i andra delar av regionen knappt ens hört talas om. 8 Olika traditioner resulterar i olika linjer och olika cykler, men de tycks alla ha gemensamma de tre namnen Khawandgar, Ali och Sultan Sahak. Bortsett från dessa större gudomliga manifestationer så tror olika yaritroende också att det förekommer mindre manifestationer. Dessa kan förekomma tillfälligt i människor som av någon anledning är extra mottagliga, och dessa människor fungerar sedan som en typ av helgon inom Yarsanismen. 9 Enligt de yaritroende så opererar inte den gudomliga essensen själv, utan för med sig ett antal medhjälpare, som ofta beskrivs som änglar. Dessa änglar manifesterar sig, likt den gudomliga essensen, i nya former i samband med varje ny cykel, och lever som följeslagare till Gud. Dessa kallas för heptaden, en anspelning på att de är sju till antalet. Heptaden består främst utav de fyra ärkeänglarna Gabriel, Mikael, Israfel och Azrael och den kvinnliga ängeln Ruchiyar vars funktion är att ge liv åt de gudomliga manifestationerna, i regel genom jungfrufödsel 10 (under cykeln av shari at, framträdde hon med andra ord som Muhammeds dotter Fatima). De två sista änglarna beskrivs oftast som Yaqiq och Aqiq, två änglar som utgör motpoler mot varandra, den ene mörk och den andra ljus, och som även skapades ur varsitt av den gudomliga essensens ögon. Det finns dock variationer av detta där 8 Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ. Reza Hamze ee räknar i sin bok med sju manifestationer: Khawandgar, Ali, Shah Khoshin, Sultan Sahak, Qermezi, Mohammad Beg och Atash Beg. Flera av dessa är lokala. Dessutom så räknar han till tre cykler, azal (för-evigheten), shari at och haqiqat. Detta visar hur svårt det kan vara att kompilera en rättvis beskrivning (The Yaresan: s 98f). 9 Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ ; Hamze ee, The Yaresan: s Hamze ee, The Yaresan: s 90; Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ. 7

9 bland annat Sultan Sahak själv är en av de sju. 11 Även om alla reinkarnationer av heptaden utgörs av samma änglar så benämns de av tradition med de namn de bar under Sultan Sahaks tid: Binyamin, Dawud, Pir Musi, Mustafa, Ramzbar, Baba Yadigar och Shah Ibrahim (se Figur 2). Khawandgar Ali Shah Khoshin Shah Fadl Sultan Sahak Gabriel Mikael Israfel Azrael Ruchiyar Yaqiq Aqiq Salman Qanbar Ja'far Nusayr Fatima Husayn Hasan Kaka Rida Chalabi Shahryar Baba Faqi Mama Jalala? Baba Buzurg Mansur Nasimi Zakariya Turka Ayna Barra? Binyamin Dawud Pir Musi Mustafa Ramzbar Baba Yadigar Shah Ibrahim Figur 2: En vanlig variant av heptadens konstellation i samband med fem manifestationer. 12 En annan central tro inom yarsanismen är tron på själavandring (dunadun). 13 Inom yarsanismen så är själen något självständigt, som går från kropp till kropp, eller för att använda yariterminologin; hela tiden klär sig i nya dräkter. Vid döden så summeras allt det goda och det onda som en person begått under sitt liv, och väger in i lyckan hos den person som själen återföds som i nästa liv. Antalet själavandringar är generellt bestämt till under år, vilket i regel ger varje själ exakt liv, vilka är avsedda till att förfina dess existens tills de blir perfekta själar och finner sin hemvist i den inre världen. Beviset på att en själ har förfinats till perfektion är att den kan komma ihåg alla sina tidigare 11 Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ. Det finns i yarsanismen sex ytterligare, mindre viktiga, grupper av änglar som denna rapport inte beskriver närmare, de sju haftavaneh, de sju haft-sardar, de sju qavaltas, de fyrtio chiltan, de sjuttiotvå haftad-o-do-tan och slavarna i bivar-gholam (Hamze ee, The Yaresan: s 101; Mir-Hosseini, Faith, Ritual and Culture Among the Ahl-e Haqq : s 121). 12 Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ ; Mir-Hosseini, Faith, Ritual and Culture Among the Ahl-e Haqq : s 121. Flera olika varianter på namnen förekommer, och även omkastningar bland vilka som är vilka under en viss cykel (se Hamze ee, The Yaresan: s 99, för en något annorlunda lista). De viktigaste konstellationerna är dock ärkeänglarnas under Khawandgar och Sultan Sahak. 13 I någon mån så kan detta liknas vid den tidigare nämnda tron på den gudomliga essensens manifestationer i den yttre världen, men konceptet med själavandring i allmänhet är ändå tillräckligt separat för att kunna skiljas åt. Det är också värt att notera att även djinner reinkarneras likt människorna inom yarsanismen, och har även möjlighet att tillfälligt inträda i djurkroppar. Detta placerar djinner någonstans mellan änglarna och människorna i förmåga (Mansour, Reincarnation as Percieved by the People of the Truth : s 122). 8

10 reinkarnationer. Ett högre medvetande om tidigare liv intygar en högra medvetenhet om det spirituella i allmänhet. 14 Det finns dock undantag till de reinkarnationerna. Enligt Yarsanismen så är alla människor skapade av gul och svart lera (zardagil och syah-khak). Den gula leran symboliserar godhet och den svarta ondska. En person som skapats av enbart gul lera kommer att återfödas fler gånger, och därmed uppnå en högre grad av perfektion. En person av svart lera kommer att misslyckas med sin purifikation, och slutligen förgöras. 15 Den enda typen av själavandring är inte heller enbart den från en mänsklig dräkt till en annan mänsklig dräkt. Det finns generellt fyra typer av själavandring; naskh, maskh, raskh och faskh. Naskh är en transmigration till mänsklig kropp, maskh är en transmigration till ett djur, raskh till en växt och faskh till ett dött föremål, exempelvis en sten. Det finns en hierarki i kvaliteten på dessa fyra typer av transmigration som definieras genom nedstigande och uppåtgående själavandringar. En transmigration från en planta till en människa är uppåtgående, liksom transmigrationen från ett dött föremål till en planta. En transmigration från människa till planta, eller från planta till dött föremål anses vara nedstigande i grad. Naskh kan vara antingen nedstigande eller uppåtgående beroende på kvaliteterna av den kropp som själen lämnar kontra stiger in i. Den vanligaste formen av själavandring anses vara den mellan två mänskliga kroppar, och en nedstigande raskh, faskh eller maskh från en människokropp anses vara mycket sällsynt Mir-Hosseini, Faith, Ritual and Culture Among the Ahl-e Haqq : s 121f; Hamze ee, The Yaresan, s 128ff. För en kort studie i yarsanismens själavandring, se Mansour, Reincarnation as Percieved by the People of the Truth. 15 Mansour, Reincarnation as Percieved by the People of the Truth : s 121; Mir-Hosseini, Inner Truth and Outer History : s 281, Mansour, Reincarnation as Percieved by the People of the Truth : s120ff; Hamze ee, The Yaresan, s Hamze ee beskriver i en passage faskh som oorganiska (döda) föremål, och i en annan passage som reptiler, insekter och liknande djur. Det är oklart vad han menar, eller om de båda definitionerna stämmer. 9

11 Naskh Maskh Raskh Faskh Människa Djur Växt Naskh h Maskh Raskh Dött föremål Figur 3: De fyra typerna av själavandring inom yarsanismen och dess uppåtstigande eller nedstigande värde. Liksom mycket annat inom Yarsanismen så skiljer sig även skapelseberättelsen åt mellan olika grupper av utövare. Den version som här beskrivs är främst hämtad från den som återges i Reza Hamze ees studie av Yarsanismen från 1990, 17 vilket i sig är en sammansättning av historier från flera andra källor, både i första hand och i andra hand. 18 Den får anses vara representativ och i allmänhet korrekt, även om detaljer och skeenden kan skilja sig åt i olika versioner av berättelsen. I begynnelsen fanns för-evigheten (azal). Där existerade bara den gudomliga essensen, inuti en pärla i gapet på en snäcka längst ned på botten av det enorma hav som täckte världen. Inuti pärlan hade den gudomliga essensen formen av Ya. Från sig själv skapade Ya ängeln Gabriel, som levde ensam i havet tills han bad Ya att skapa fler änglar. Ya skapade då sex änglar till, Mikael från sin utandning, Israfil från sin mun, Azrael ur sin ilska, Aqiq ur det vänstra ögats ljus, Yaqiq från det högra ögats ljus och Ruchiyar, den kvinnliga ängeln, från sitt svett. Till slut fanns sju änglar, som tillsammans kom att kallas för Haftanen. De sju änglarna bad Ya att träda ur sin pärla, och han gjorde det i form av Khawandkar, en ny manifestation av den gudomliga essensen. 17 Hamze ee, The Yaresan: s Men också Kreyenbroek, Orality and Religion in Kurdistan: The Yezidi and Ahl-e Haqq Traditions : s 74; Kreyenbroek, Religion and Religions in Kurdistan : s Främst från Hajj Ne matollah Jayhunabadis texter, en av de främsta källorna i ämnet på persiska. Sammanfattningar av två olika skapelseberättelser som nedtecknats från ursprungskällor finns att läsa i Hamze ee, The Yaresan: s

12 Haftanen bad också Khawandkar att fortsätta skapelsen. På deras förfrågan skapades himlarna, himlakropparna, molnen och jorden. Änglarna Ruchiyar och Aywat förvandlades till ett lejon och en tjur. Lejonet ställdes på tjurens rygg och jorden sattes på tjurens horn. En enorm fisk skapades, och en vit sten lades på fiskens rygg, på vilken tjuren sedan stod. På tjurens rygg placerades det solen 19 i vilket Khawandkar uppehöll sig. Runt dem upprättades två bergskedjor, Qaf och Ghayn 20, vilka höll det stora havet utanför. Till skapelsen tillkom även de två första djinnerna, först Jan och ur honom den kvinnliga djinnen Marjaneh. Sammanlagt sägs denna skapelseprocess ha tagit sju dagar. 21 Därefter så skapade Khawandkar, också på Haftanens begäran, den första människan Adam utan en blandning av gul lera och svart lera. I Adam placerades den gudomliga essensens själ, och från hans vänstra revben skapades Eva. 22 Adam och Eva levde i Paradiset, vilket fick Satan att avsky dem. Genom att förvandla sig till en vacker ängel fick han Eva att äta av förbjudet vete varpå hon och Adam utvisades ur Paradiset. I exilen födde Eva många barn, vilka befolkade jorden. ORGANISATION Yarsanismens läror har traditionellt sett behandlats som ett mysterium, eller sirr, kanske på grund av den förföljelse som de yaritroende har fått erfara genom historien. 23 Endast initierade medlemmar av religionen tilläts ta del av de heliga texterna, kalam, och även inom församlingarna så vaktades de heligaste av kalam av särskilda förtrogna. Dessa texter, komponerade i versmått, fördes vidare genom en oral tradition från textlärd till textlärd, så kallade kalam-khwan. Inte bara troslära fördes vidare genom kalam, utan även religionens heliga historia. I brist på yttre historieskildringar av varken yarsanismen eller dess grundare Sultan Sahak, så är det oftast från dessa texter som historisk information hämtats. Texterna är organiserade i samlingar, varje samling tillhörandes en viss period i yarsanismens historia. Den viktigaste samlingen är Den Slutgiltiga, Kalam-i Saranjam, som stammar från just Sultan Sahaks period, och som sägs ha skrivits ned av skriftställarängeln Pir Musi själv. 19 Engelska: Supreme Sphere. 20.غ och ق alfabetet, Också namnen på två efter varandra följande bokstäver i det arabiska 21 Jayhunabadi får det till åtta dagar, medan siffran sju finns i Kalam-e Saranjam (Hamze ee, The Yaresan: s 73). 22 Urmänniskorna i Yarsanismen kallas för Adam och Eva, men också för Mashyeh och Mashyaneh, vilkea är namnea på urmänniskorna i gamla Iran (ibid. s 74). 23 Mir-Hosseini, Redifining Truth : s

13 Originalet av Kalam-i Saranjam har aldrig påträffats, och teorierna om vart det finns är flera. Vissa anser att britterna vid någon punkt i historien tog det och använde det för att uppnå sina teknologiska framsteg. 24 Sedan början av 1900-talet så har dock en öppningsprocess inletts. Antropologer som fått upp ögonen för denna bortskymda religion började samla in de kalam de kunde få tag på, och nedtecknade och översatte dem. Dessutom så ökade intresset bland de yngre yaritroende i Kurdistan för att få ta del av och sprida trons centrala texter, och därmed så bröts mysteriet eventuellt inifrån. Idag finns de flesta viktiga kalam översatta till ett flertal språk inklusive persiska och flera kurdiska dialekter. 25 Det existerar inom yarsanismen en sorts hierarkiskt system och en rituell rollindelning av de troende i samband med utövandet av religionen. De rituella rollerna kan sammanfattas till sex i antalet; sayyid, pir, dalil, kalam-khan, khalifa, khadim. De tre förstnämnda rollerna är nedärvda och kan enbart uppnås av människor som är infödda i särskilda hus, medan de tre sistnämnda kan uppnås av vem som helst inom en församling. Till dessa sex kan i vissa fall även två andra tilläggas, dervish och dida-dar, men det är tveksamt hur viktiga dessa funktioner är inom yarsanismen generellt. 26 Det finns två typer av hus, som anses vara särskilt betydelsefulla. Framför allt är det de elva sayyid-husen, så kallade khandans, som anses ha grundats av varsina respektive helgon. 27 Alla initierade yaritroende har anslutit sig som affilierad till ett av de elva khandan, och utvecklar en viss tillhörighet till dem som kan resultera i skillnader i tolkning av troslära och tradition mellan de av olika khandan-tillhörighet. En khandans inflytande är ofta regionalt betingat och utgör i sig själva kluster bland de yaritroende samhällena. Det är ur dessa khandan som en sayyid hämtas. Dennes funktion är som rituell symbol för kopplingen till det spirituella, och ingen yariritual kan utföras utan att en sayyid är närvarande. Varje khandan leds också av en pir-familj, ur vilken en pir (en andlig ledare) kan hämtas, vars rituella roll är att representera ängeln Binyamin, och som också är nödvändig för att utföra vissa ritualer. Varje troende väljer en sayyid som pir från den khandan som hans far tillhör. Den andra typen 24 Mir-Hosseini, Inner Truth and Outer History : s Mir-Hosseini, ibid: s 268f 26 Mir-Hosseini, ibid: s 270f; ibid, Redefining Truth : s 213; Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ. 27 De elva husen är Ali Qalandaris, Shah Ibrahimis, Yadigaris, Khamushis, Haji Bawaysis, Mir- Suris, Sayyid Mustafa is, Ateshbegis, Zuniris, Baba-Haydaris och Shah-Hiyasis hus (Van Bruinessen, ibid; Hamze ee, The Yaresan: s

14 av hus är de sju dalil-husen ur vilka en dalil ( guide ) hämtas vid särskilda ritualer. En dalil kan dock i praktiken bytas ut mot någon annan person utifall att det är nödvändigt. 28 Två av de sex rollerna som inte kräver en nedärvd egenskap är roller som utses tillfälligt inför varje rituell ceremoni, jam (se nedan). En khalifa och en khadim utses vid ceremonin för att hjälpa till med ritualerna, så som att dela ut offergåvor. En större och mer prestigefylld är den av kalam-khwan. Denne ansvarar för att lära sig de kalam som han sedan reciterar under en ceremoni till ackompanjemang av en tanbur, det heliga stränginstrument som är så karaktäristiskt för yarsanismen. 29 Då det inte finns några krav på att en sayyid skall vara lärd eller religiöst intresserad alls så är det ofta till en kalam-kwan som troende kan vända sig till med frågor om trosläran. 30 En av 7 Dalil-hus Yaritroende En av 11 Khandan Dalil Sayyid Kalam-khan Khalifa Khadim Pir Figur 4: Det traditionella hierarkiska systemet för tilldelning av religiösa roller inom yarsanismen. I upprätthållningen av sin religion så utför de yaritroende särskilda ritualer tillsammans, i grupp. De kan sammanfattas som tre till antalet; jam, sar sipurdan och niyaz. Jam är den generella rituella sammanslutningen, och även den viktigast. I denna rit samlas de initierade medlemmarna i Yarsanismen, och en högläsning av de religiösa texterna kalam genomförs inför alla av en kalam-khwan, en särskild medlem i församlingen som har fått lära sig texterna utantill. Sultan Sahaks och haftanens närvaro påkallas, och olika offergåvor skänks i form av djur, frukt, nötter och sötsaker. En sayyid, en högre uppburen medlem av den större församlingen, fungerar som pir, eller guide, en annan medlem fungerar som dalil (guide) och ytterligare en som khadim (tjänare). Ceremonin hålls i en lokal särskilt avsedd för 28 Mir-hosseini, Inner Truth and Outer History : s 283; Van Bruinessen, ibid. 29 En detaljerad redogörelse av tanburen och dess roll inom yarsanismen finns att läsa i Navid, The Hallowed Summoning of Tradition. 30 Mir-Hosseini, ibid; Van Bruinessen, ibid. 13

15 jam kallad jamkhane. När och hur ofta en jam bör genomföras skiljer sig från tradition till tradition. Bland vissa yaritroende finns inga regler, andra måste göra det minst sjutton gånger varje år. 31 Bortsett från den generella ritualen så förekommer även en initieringsrit kallad sar sipurdan. Denna är avsedd för nya trosfränders inträdande i församlingen, och hålls vanligtvis inte senare än ett år efter födseln. Riten tar form av en speciell jam där en muskotnöt representerande den initierades huvud läggs på ett mynt och klyvs i två delar och delas ut bland de närvarande. Under ritualen så närvarar en sayyid för att representera Binyamin och en dalil för att representera Dawud. 32 Den tredje ritualen är en mindre offerritual, niyaz, som utförs dels som en naturlig del av en jam, men också fristående vid bemärkelsevärdiga tillfällen. Det är själva offerriten av nötter, frukt och sötsaker som kallas för niyaz, vilken måste utföras av en sayyid och en khadim i mitten med de övriga deltagarna runt om i en cirkel. 33 Utöver dessa tre ritualer så firar de yaritroende även en årlig festival som inträffar under den första fullmånen i den kurdiska vintern. I tre eller sex dagar (beroende på tradition) fastar de troende, och bryter den med en niyaz under den jam som hålls varje kväll under fastetiden. Den fjärde dagen ägnas åt en större fest. Efter fastan och festivalen så skänks vanligtvis en summa pengar från de troende till den sayyid som varit deras pir under initieringen Van Bruinessen, ibid; Kreyenbroek, Religion and Religions in Kurdistan : s 102f; Hamze ee, The Yaresan: s Van Bruinessen, ibid; Mir-Hosseini, Faith, Ritual and Culture Among the Ahl-e Haqq : s 122f. 33 Van Bruinessen, ibid; Mir-Hosseini, ibid. 34 Van Bruinessen, ibid; Hamze ee, The Yaresan: s

16 Sar Sipurdan Jam Niyaz Figur 5: Yarsanismens tre viktigaste ritualer och hur de utförs i förhållande till varandra. Niyaz ingår i en Jam som ingår i en Sar Sipurdan. REFORM Även om Yarsanismen är präglad av tradition och bevarande av gamla doktriner så har det förekommit reformistiska rörelser inom religionen. Den kanske största och viktigaste av dessa kallas ibland för maktabi 35 och startade med konvertiten Hajj Ne mat Allah Jayhunabadi i början av 1900-talet. 36 Ne matollah var ursprungligen från en sunnitisk kurdisk familj, men levde bland de yaritroende i Sahnehprovinsen i den östra delen av iranska Kurdistan. Han såg som sin uppgift att bryta den tradition av hemlighet som omgärdat yarsanismen, och att systematisera och konkretisera yarsanismens läror. Ett resultat av detta var boken Shahnameh publicerad 1918, ett försök att inte bara konkretisera och ena den splittrade yarsanismen, utan även att finna dess rötter och koppla dem till shiaislam. Ni mats son och efterträdare Nur Ali fortsatte i sin faders spår, och gjorde änne fler närmade steg mot shi ismen. Nur Ali lyckades locka följare till sin reformerade gren av yarsanismen, inte minst utanför dess traditionella områden i Kurdistans berg, i Tehran och andra större städer. Nur Alis son Bahram Ilahi fortsatte arvet och förda yarsanismen ännu längre in på en mer mainstream bana, mot Irans officiella statsreligion. Denna nya maktabi-gren fick ett officiellt erkännande av republiken, men mellan den och de traditionella så uppstod spänningar, till och med våldsamma hopdrabbningar. Idag har den nya reformistiska trenden 35 Det officiella namnet på gruppen i Iran. Den iranska regimen klassificerar de yaritroende i tre grupper: maktabi, shaytanparast ( djävulsdyrkare, de som lägger större vikt på Malek Tawus, påfågelsängeln) och Ali-Ilahi som innefattar samtliga de andra (Van Bruinessen, Ahl-i Haḳḳ ). 36 En utförlig diskussion om detta ämne finns i Mir-Hosseini, Redefining the Truth: Ahl-i Ḥaqq and the Islamic Repiblic of Iran. 15

17 avtagit, men har fortfarande ett starkt fäste i till exempel Tehran, där Bahram Ali håller predikningar en gång i veckan inför sin församling. 37 YARSANISMEN I SVERIGE Yarsanismens organisation i Sverige kan sägas vara organisatoriskt uppdelad i tre grenar: den religiösa grenen, den kulturella grenen och den politiska grenen. För den religiösa grenen står Perdiwar Trossamfund, med bas i Kista i Stockholm. Trossamfundet är en riksomfattande organisation, som samlar till sig mindre församlingar från hela Sverige. De sköter religiöst betonad verksamhet, så som att anordna jam, den viktiga religiösa ceremonin som yaritroende regelbundet deltar i, att tillhandahålla de skriftlärda kalam-khwan, och så vidare. Perdiwar Trossamfund bolagsregistrerades i juni 2010, vilket också stämmer överens med Ali Khosrawis redogörelse för när dess verksamhet startade. Utöver det religiösa så deltar även trossamfundet i politiska aktioner och andra samhällsorienterade evenemang. 38 En annan gren utgörs av Yarsan Riksförbundet, 39 vilka har hand om den kulturella verksamheten i Sverige. Riksförbundet registrerades i Göteborg år 2008, men samlar hos sig kulturföreningar från runt om i hela Sverige, och har mest verksamhet i Stockholmsområdet. Organisationen anordnar evenemang såsom nyårsfirande, föreläsningar med gäster från hela världen, kulturevenemang, konserter och sommarläger. Innan Riksförbundets bildande så fanns en liknande organisation i Eskilstuna bildat år 1998, vid namn Yarsan Kulturförening i Europa, som tillhörde en internationell förening ledd av en sayyid bosatt i Paris. Det fanns, enligt Khosrawi, 40 en viss inre motsättning i denna förening orsakad av en hierarkisk splittring mellan sayyider som hade mer att säga till om inom organisationen, och övriga medlemmar, vilket eventuellt ledde till Riksförbundets bildande 37 Ibid. 38 Ali Khosrawi har suttit som ordförande för Perdiwar Trossamfund i två år, sådan Även kallat Federationen. 40 Khosrawi var tidigare ansvarig för relationerna mellan Riksförbundet och SIOS, samarbetsorganet för etniska organisationer i Sverige. 16

18 och Yarsan Kulturförenings marginalisering. Riksförbundet har idag, enligt Khosrawi, ungefär medlemmar anslutna till sig, varav en är sayyid. Den tredje och sista grenen inom yarsanismen i Sverige är Yarsan Organisation, 41 som är en politisk organisation med fokus på samhälleliga frågor. Rörelsens ursprung började egentligen i Oslo 2007, då en internationell yariorganisation bildades, kallad Yarsan Democratic Movement. 42 YDM var en internationell paraplyorganisation som drevs och styrdes av delegater från runt om i världen, men framför allt Europa. Tillsammans så samlade alla delegationerna, enligt Khosrawi, 43 ungefär människor vid varje kongress, varav två hölls i Sverige, båda i Upplands Väsby. År 2012 så gick YDM ihop med Yari Kurd en annan yarsanorganisation i Norge, och ombildades till Yarsan Democratic Organization, nu med säte i Sverige. YDO ärvde YDM:s stadgar och principer och fungerar på ungefär samma sätt, med världskongresser vartannat år. Dess uppgift ligger i det politiska, och organiserar bland annat demonstrationer, men ägnar sig också åt andra politiska mål så som utbildning i demokratiska tankar och värderingar, hjälp till invandrare i kontakten med samhället (exempelvis, med Försäkringskassan). Yarsan Kulturförening i Europa Yarsan Democratic Movement Yari Kurd Yarsan Riksförbundet Kulturell verksamhet Perdiwar Trossamfund Religiös verksamhet Yarsan Democratic Organization Politisk verksamhet Församlingar Kulturföreningar Figur 6: Grunden i yarsanismens organisation i Sverige. 41 Eller, Yarsan Democratic Organisation. 42 Se för att läsa om resultatet av dess första kongress, där stadgan antogs och regler sattes upp. 43 Khosrawi satt i YDM:s styrelse i fem år, mellan åren 2007 till

19 Gemensamt för alla grenar är att de är mycket nya i det svenska samhället. De flesta är bildade runt åren , och är fortfarande under utveckling. Anledningen till det är att antalet yaritroende i Sverige historiskt har varit väldigt lågt fram tills nyligen. Ali Khosrawi berättar att när han först kom till Sverige från Iranska Kurdistan via Irakiska Kurdistan så fanns här vad han visste enbart tre yaritroende familjer. Idag finns uppskattningsvis kanske mellan utövare i Sverige, varav de flesta kommer från iranska Kurdistan där situationen förvärrades efter revolutionen 1979, och de näst flesta kommer från Irak där läget var illa under Saddam Hussein och inte blev bättre efter kriget Det kan dock finnas svårigheter i att bedöma hur många de troende är, eftersom de möjligen kan vara rädda för och misstänksamma mot att öppet erkänna sin religion i något sammanhang. Det finns anledning att tro att ett öppet engagemang i en yarsanorganisation i Sverige kan leda till att familj söks upp och trakasseras i hemlandet. Ali Khosrawi berättar en historia om två yaritroende män som i juni 2013 tände eld på sig själva utanför det administrativa kontoret i deras hemprovins, efter att en annan yaritroende blivit förnedrad och misshandlad, och fått sin mustasch avklippt av iranska poliser. 44 Yarsan Organisationen i Sverige anordnade då demonstrationer utanför Irans ambassad i Stockholm, 45 vari Khosrawi höll tal. Två veckor senare, berättar Ali, så blev hans systers marker och boskap beslagtagna av Iransk auktoritet i Kurdistan. Sådana här farhågor har genom alla tider gjort yaritroende skeptiska till att dela med sig av sin tro med andra, och att öppet bekänna sin tro, vilket också gör det till en mycket möjlig hämmande faktor i organiseringen av yaritroende i diasporan. En annan faktor som spelar in bland yaritroende i Sverige är deras sociala och ekonomiska ställning. Till att börja med så befinner sig yarsanismens centra i Kurdistan i de fattigare delarna, bland bergen borta från storstäderna. Det är i mångt och mycket en religion för bönder och fattiga. Dessutom så gör dess minoritetsstatus i länder med sträng religiös disciplin, och dess rykte som en religion av satansdyrkare, att utövare riskerar att bli förföljda och underprivilegierade i deras hemländer. Detta formar en grund av låg social och 44 Händelsen finns rapporterad på Human Rights Activists News Agency, Two Kurds die of selfimmolation, hämtad Mustachen är för en yaritroende man helig, och att raka den eller klippa den är tabu. 45 Det går att se delar av demonstrationen på Internet i följande videoklipp: 18

20 ekonomisk status redan från ruta ett. 46 Om man tar i aktning att de överväldigande flesta yaritroende, i Khosrawis erfarenhet, är flyktingar på flykt från olika typer av förföljelse, både politisk och religiös eller både och, så skapar det ytterligare ett ekonomiskt och socialt hinder när de väl nått till sina nya hem i diasporan. Detta tycks ha skapat en resurslös liten grupp av utövare av en mindre religion med ett nästan obetydligt litet inflytande. De olika yarsanorganisationerna saknar därmed mycket av den infrastruktur som de hade önskat. Det finns till exempel ingen fast lokal att använda i utövandet av de annars viktiga ceremonierna (jam-khane) i Stockholmsregionen, och troligen inte i övriga Sverige heller. Ceremonierna hålls provisoriskt exempelvis i någons hem. Det finns inte heller resurser för att flyga in en lämplig sayyid, 47 vilket gör jam till en mer sällsynt händelse. Även kongresser, konferenser och allmänna mötesplatser vill yarsanorganisationerna hålla i en dedikerad lokal, som för tillfället saknas. 46 Hamze ee, The Yaresan: kap Det finns flera sayyid i Sverige, vilket redan berörts, men Ali berättar att det finns problem med att de antingen inte är intresserade av att utöva eller studera sin religion, och därmed inte deltar i sådana cermonier, eller att de helt enkelt inte kan komma överrens på grund av schismer mellan mer traditionella sayyider på ena sidan och vanliga utövare och aktivister på andra sidan. Konflkten är rotad i det formella maktförhållandet mellan de två. 19