Naturabedömning för delgeneralplanen för Ålön 2013 Mustfinnträsket Pettebyviken Pargas kalkområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturabedömning för delgeneralplanen för Ålön 2013 Mustfinnträsket Pettebyviken Pargas kalkområden"

Transkript

1 (Översättning) Naturabedömning för delgeneralplanen för Ålön 2013 Mustfinnträsket Pettebyviken Pargas kalkområden PARGAS STAD Liina Salonen 2013

2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund till bedömningen Materialet och metoderna... 2 Materialet... 2 Terrängarbetena... 3 Osäkerhetsfaktorer Beskrivning av planen... 6 Övriga projekt och planer som kan ha samverkanseffekter... 7 Planens allmänna konsekvenser Mustfinnträsket (FI )... 8 Beskrivning av naturförhållandena i Naturaområdet... 8 Influensområdet för planen Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Pettebyviken (FI ) Beskrivning av naturförhållandena i Naturaområdet Influensområdet för planen Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Pargas kalkområden (FI ) Beskrivning av naturförhållandena i Naturaområdet Influensområdet för planen Strandängsudden, Kalkudden och Ontala Beskrivning av naturförhållandena Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Stornäset i Petteby Beskrivning av naturförhållandena Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Lillnäset Beskrivning av naturförhållandena... 28

3 Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Hyvilemp, Simonby och Kalkbacken Beskrivning av naturförhållandena Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Stormossen-Gropen Beskrivning av naturförhållandena Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse Om uppföljningen TACK! KÄLLFÖRTECKNING BILAGOR... 39

4 Naturabedömning för delgeneralplanen för Ålön 2013 Mustfinnträsket, Pettebyviken och Pargas kalkområden 1. Bakgrund till bedömningen Konsekvenserna för Naturaområdena har bedömts i samband med uppgörandet av delgeneralplanen för Ålön i Pargas. Bedömningen omfattade Naturaområdena Mustfinnträsket (FI ), Pettebyviken (FI ) och Pargas kalkområden (FI ). Generalplanen för Ålön har varit under arbete redan under en längre tid, planläggningen inleddes redan på 1990-talet och arbetet fortsatte under Stadsfullmäktige godkände planen Åbo förvaltningsdomstol upphävde fullmäktiges beslut eftersom den ansåg att staden borde ha framlagt förslaget offentligt på nytt och att de utredningar som planen grundade sig på inte till alla delar var tillräckliga. Planen togs på nytt till beredning och det nya planutkastet godkändes i stadsfullmäktige Utkastet till delgeneralplan var framlagt och det kompletterade förslaget (Pargas stad 2012, 2013). EU strävar efter att trygga naturens mångfald i Europa med hjälp av Natura 2000-nätverket. I Finland har man tagit upp områden i Naturanätverket utifrån det s.k. fågeldirektivet (SPA-områden, direktiv 79/409/EEG) och det s.k. habitatdirektivet (SCI-områden, direktiv 92/43/EEG). Syftet med Naturanätverket är att uppnå en gynnsam bevarandestatus hos livsmiljöer och arter av gemenskapsintresse. Enligt 5 i naturvårdslagen är skyddsnivån för en naturtyp [ ] gynnsam då dess naturliga utbredningsområde och totala areal räcker till för att på sikt trygga att naturtypen och ekosystemets struktur och funktion bibehålls samt då skyddsnivån för de arter som är karakteristiska för naturtypen är gynnsam. Skyddsnivån för en art är gynnsam då arten på sikt kan bibehålla sin livskraft i sin naturliga omgivning." Om ett projekt eller en plan har sådana konsekvenser som sannolikt försämrar naturvärdena i ett Naturområde, bör dessa konsekvenser bedömas. I 65 i 10 kap. i naturvårdslagen ( /1587) konstateras följande: Om ett projekt eller en plan antingen i sig eller i samverkan med andra projekt eller planer sannolikt betydligt försämrar de naturvärden i ett område som statsrådet föreslagit för nätverket Natura 2000 eller som redan införlivats i nätverket, för vars skydd området har införlivats eller

5 2 avses bli införlivat i nätverket Natura 2000, ska den som genomför projektet eller gör upp planen på behörigt sätt bedöma dessa konsekvenser. Detsamma gäller ett sådant projekt eller en sådan plan utanför området som sannolikt har betydande skadliga verkningar som når området. Den ovan avsedda bedömningen av verkningarna kan också utföras som en del av det bedömningsförfarande som avses i 2 kap. i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994). Planerna eller projekten får med andra ord inte betydligt försämra de naturvärden för vars skydd området har införlivats i Naturanätverket. Detsamma gäller även områden utanför ett Naturaområde, om de skadliga verkningarna sannolikt når Naturaområdet. För Ålön i Pargas håller man på att utarbeta en delgeneralplan som är en sådan plan som sannolikt har verkningar som når Naturaområdena på ett sätt som avses ovan. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland konstaterade i sitt utlåtande av (VARELY/318/07.01/2013) att det behövs en bedömning eftersom planen med största sannolikhet kommer att ha verkningar på naturvärdena i Naturaområdena. Närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland konstaterade att den Naturabedömning som gjordes 2003 inte uppfyller de ändrade kraven som gäller nu, dessutom har det gjorts ändringar i planen efter bedömningen och uppdaterade uppgifter om naturen saknas. 2. Materialet och metoderna Materialet Denna bedömning utgår från tidigare uppgifter om naturvärden i Naturaområdena. Det har tidigare gjorts flera naturutredningar och -inventeringar för Ålöområdet i Pargas. I närings-, trafik- och miljöcentralens arkiv finns kring 40 utredningar som omfattar den tidigare kommunen Pargas stad (Tapio Saari, skriftlig information 2013). Finska hushållningssällskapet gjorde på 1970-talet en omfattande naturinventering som publicerades Naturinventeringen utvidgades 1990 och tillståndet granskades i de objekt som man redan kände till då (Lampolahti & Lampolahti). Det har även gjorts naturutredningar bl.a. på och 2000-talen (Pettersson 1998, Mustonen 2000) och på Ålön har det gjorts flera inventeringar över växtligheten, fågellivet (t.ex. Salo m.fl. 2000) och insekter (t.ex. Nupponen m.fl. 2013). Med anledning av delgeneralplanen för Ålön gjordes det 2003 en bedömning av konsekvenserna för Naturaområdena (Huovila 2003).

6 3 Inom projektet Velho (det regionala och lokala genomförandet av vatten- och naturvård i vattendragsområden i Sydvästra Finland) som administreras av närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har det utarbetats en skötsel- och användningsplan för Mustfinnträskets Naturaområde. Inom projektet har man samlat ihop tillgänglig information och gjort flera utredningar där uppgifter om fåglar, åkergrodor, trollsländor och växter samt om naturtyperna enligt Natura har kontrollerats och kompletterats. Det har även bedrivits provfiske och vattenståndet har följts upp (Perkonoja & Salmi 2013). Från närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland har man även fått tidigare samlade uppgifter om naturen, såsom datablanketter för Natura 2000 och uppgifter om hotade arter. Från Forststyrelsen har man fått material som samlats in från inventeringar på privata naturskyddsområden. På miljöförvaltningens webbsidor har det funnits allmän information om Naturaområden. Även om webbsidorna har uppdaterats 2013, kan uppgifterna om naturen vid de enskilda objekten vara av äldre datum. Sakkunnighjälp har tillhandahållits av bl.a. Seppo Huhtinen och Jukka Vauras (svampar) på Åbo universitets växtmuseum, Kimmo Syrjänen (mossor) på Finlands miljöcentral och Päivi Sirkiä (fåglar) på Åbo universitets ekologiska avdelning. Hotförklaringen av arterna har bedömts 2010 (Rassi m.fl.) och hotförklaringen av naturtyperna 2008 (Raunio m.fl.). I texten har klassificeringen av hotade arter och naturtyper märkts ut inom parentes. Hotade arter klassificeras som akut hotade (CR), starkt hotade (EN) och sårbara (VU). Nära hotade arter (NT) är sådana vars förekomster har gått tillbaka eller som i sig är så sällsynta att även slumpmässiga faktorer kan påverka deras fortbestånd. Hotade arter kan även vara arter som enligt naturvårdsförordningen kräver särskilt skydd. Hotet om att arter som kräver särskilt skydd utrotas helt är uppenbart och det är förbjudet att förstöra eller försämra livsmiljöer som är viktiga för arternas fortbestånd. I granskningen av kartmaterialet har programmen Web Map och MapInfo Professional 6.5 använts. Det skapades bl.a. en buffertzon på 200 meter kring Naturaområdena och antalet byggplatser inom denna buffertzon sågs över. Terrängarbetena I samband med att naturutredningen för delgeneralplanen för Ålön utarbetades gjordes fältbesök i terrängen 5.7, 11.7, 29.7 och Därtill kartlades terrängen i Mustfinnträskets område, Pargas kalkområden och Pettebyviken och GPS-mätningar gjordes Syftet med fältbesöken var att få en tillräckligt omfattande bild över naturen, miljön, markanvändningsformerna och topografin i området. Fältbesöken gjordes till de byggplatser som

7 4 gränsade till ett Naturaområde eller var i dess omedelbara närhet (högst cirka 200 meter från Naturaområdet). Därtill medverkade överinspektören Leena Lehtomaa från naturvårdsenheten på närings-, trafikoch miljöcentralen i Egentliga Finland i förhandlingar och i ett fältbesök Bedömningen av konsekvenserna för Naturaområdena har gjorts av FM (biolog) Liina Salonen. Osäkerhetsfaktorer En del av objekten besöktes i terrängen så sent som i oktober. Tidpunkten för terrängarbetena var relativt sen, men hösten var varmare än vanligt och det kunde ännu göras tillräckliga observationer av växtligheten och terrängen. Det är omöjligt att bedöma alla konsekvenser, t.ex. för arter och populationer som inte har undersökts i så stor utsträckning och det är också omöjligt att bedöma hur dessa arter anpassar sig till ändringar eftersom det tillsvidare inte finns tillräckligt med fakta om det.

8 5 Karta 1. Området för delgeneralplanen för Ålön och Naturaområdena samt andra naturobjekt. Kartutdrag ur beskrivningen av delgeneralplanen för Ålön..

9 6 3. Beskrivning av planen Arealen för området för delgeneralplanen för Ålön är cirka 93 km 2, avståndet mellan den västligaste och den östligaste punkten är 15,7 km och från syd till norr är avståndet som störst cirka 9,3 km. Arealen för Ålön är 70 km 2 (Perkonoja & Salmi 2013) och Ålön har för tillfället 930 invånare. Befolkningen har ökat redan under en längre tid, vilket har utökat behovet att planlägga området (Pargas stad 2012, 2013). Inom planområdet finns sammanlagt byggplatser, av vilka 974 är bebyggda och 429 obebyggda. Inom strandzonen (0 200 m från stranden) finns 543 bebyggda och 106 obebyggda tomter. Det har anvisats obebyggda byggplatser i områden i omedelbar närhet av Naturaområdena, men endast i Stormossen-Gropen ligger byggplatsen delvis inom Naturaområdet (Pargas stad 2012, 2013). De bebyggda platserna har märkts ut i plankartan med svarta punkter och de obebyggda med svarta cirklar. Vid sidan av byggplatser har största delen av områdena i anslutning till Naturaområdena planlagts som jord- och skogsbruksområde, jordbruksområde och landskapsmässigt värdefullt åkerområde. I planbeskrivningen konstateras att planen kommer att verkställas i egen takt under en längre tidsperiod på grund av planområdets stora areal och det är möjligt att en del av byggplatserna aldrig kommer att bebyggas (Pargas stad 2012, 2013). Naturaområdena märks ut i planen med beteckningen nat, Området ingår i det av statsrådet föreslagna Natura 2000-nätverket. Området är avsett att bli genomfört med stöd av naturvårdslagen. Därtill anvisas områdena som naturskyddsområden genom beteckningen "SL-1", Område som ingår i Natura 2000-nätverket och/eller i skyddsprogrammet för fågelvatten, skyddsprogrammet för gamla skogar, skyddsprogrammet för lundar eller METSO-programmet. Området är avsett att skyddas med stöd av naturvårdslagen. De Naturaområden som undersöks i denna bedömning ingår i området för delgeneralplanen för Ålön, östra delen av Stormossen-Gropen som utgör en del av Pargas kalkområden ligger utanför planområdet. I denna bedömning granskas dock konsekvenserna av planen på hela Stormossen- Gropens Naturaområde. Det har inte anvisats obebyggda byggplatser innanför gränserna för Naturaområdena, men det finns byggplatser i närheten av och på vissa ställen alldeles invid gränsen till Naturaområdena. På ett ställe i Stormossen-Gropen anvisas en ny byggplats delvis innanför Naturaområdet.

10 7 Övriga projekt och planer som kan ha samverkanseffekter Vid bedömning av konsekvenserna bör man även beakta andra gällande, planerade eller godkända projekt och planer som kan ha samverkanseffekter på Naturaområdena. För Mustfinnträskets Naturaområde har man uppgjort en skötsel- och användningsplan, i vilken det föreslås som skötselåtgärder för området bl.a. bete, slåtter av vassen, röjning, höjning av vattenståndet, avlägsnande av vattenvegetation, vårdfiske, jakt på små rovdjur och anläggande av våtmarker. I skötsel- och användningsplanen ges en bedömning om vilken verkan de planerade åtgärderna har på Naturaområdet och åtgärderna har konstaterats bevara och höja naturvärdena (Perkonoja & Salmi 2013). Pettebyviken är den del av Pargas stads sötvattenbassäng som Pargas Vatten Ab tar råvatten ifrån. Bassängen dämdes upp till en sötvattenbassäng 1968, men användningsändamålet för sötvattenbassängen håller nu på att ändras då Pargas stad börjar använda konstgjort grundvatten från Virttaankangas. Matarlinjen beräknas bli klar under Pargas Vatten Ab har följt upp vattenkvaliteten i sötvattenbassängen, det har avlägsnats årligen biomassa från sötvattenbassängen och därtill pumpas det syre i bassängen på tre olika punkter året runt. Det har även slagits vass och avlägsnats vattenvegetation under 2 3 månader om året. Företaget Big Bisam har avlägsnat biomassa under och före det svarade Pargas Vatten Ab för arbetet. Det har tagits cirka m 3 råvatten från bassängen årligen och med vattnet avlägsnas även stora mängder av organiskt material (Mika Laaksonen, Pargas Vatten Ab, och Rickard Järvinen, Big Bisam, muntlig information 2013). I och med att användningen av sötvattenbassängen ändras genomförs dessa skötselåtgärder inte längre. Andra beaktansvärda planer eller projekt är inte aktuella eller i planerna enligt miljöavdelningen vid Pargas stad (Carl-Sture Österman, muntlig information 2013). Planens allmänna konsekvenser En verkställd plan skulle öka byggandet av både fritidsbostäder och permanenta bostäder i området. Byggandet skulle ske utanför Naturaområdena, men visserligen i närheten av dem och på deras avrinningsområden. Direkta konsekvenser av byggandet är bl.a. försvinnandet av naturtyper och arter som förekommer på byggplatsen. Även byggandet av infrastrukturen, såsom väg- och elanslutningar, har

11 8 motsvarande konsekvenser och även vatten- och avloppssystemen kräver en del jordbearbetning och grävarbeten. Buller och andra störande verkningar kommer sannolikt att öka temporärt under byggtiden och permanent i och med att trafiken ökar. Trafiken ökar även andelen partikelutsläpp. Bara det att det bor människor i ett område ökar alltid i viss mån buller och trafik i området; husdjur, såsom katter och hundar, som rör sig utan koppel i fågelområden kan medföra betydande skada t.ex. under häckningstiden. Som en följd av muddringsarbeten vid stränderna kan olika naturtyper och livsmiljöer för arter som bör skyddas försvinna. Muddringen gör vattnet grumligt i varje fall för en tid, lösgör näringsämnen och bidrar därmed till eutrofiering och utifrån tidpunkten för muddringen kan arbetet även orsaka betydande störning för fågellivet i området. Också deponeringen av muddringsmassor kan ha förändringar i livsmiljöer och eutrofiering som följd. Byggandet vid stränderna kan även öka trafiken till sjöss vid sidan av trafiken på land och även denna ökning av trafiken kan medföra betydande störningar för fågellivet. Byggandet kan ha konsekvenser för vattenhushållningen, t.ex. då antalet och placeringen av diken ändras. Eutrofierande avrinning är en betydande hotfaktor för flera naturtyper (Raunio m.fl. 2008). Byggnader, gårdar och vägar som leder till husen splittrar landskapet så att de redan från tidigare små och avskilda livsmiljöerna och populationerna kan isolera sig från varandra. Även de ekologiska korridorerna kan avbrytas eller försvinna helt. Även kanteffekten ökar som en följd av att området bebyggs och landskapet bearbetas. 4. Mustfinnträsket (FI ) Beskrivning av naturförhållandena i Naturaområdet Mustfinnträskets Naturaområde är 113 ha till arealen och området består av tre eutrofierade träsk med grunt vatten. Mustfinnträsket ingår i Naturanätverket med stöd av habitatdirektivet (SCI) och fågeldirektivet (SPA). På grund av att vattenståndet sänktes på talen i de tre träsken i Naturaområdet, Mustfinnträsket, Lampisträsket och Gräggböleträsket, är vattnet grunt och träsken eutrofierade. Arealen för öppet vatten har minskat avsevärt sedan 1930-talet. I och med eutrofieringen och

12 9 sänkningen av vattenståndet håller träsken på att växa igen och vassen ökar. Vattnet i alla tre träsk är mycket grunt, djupet är i genomsnitt 0,3 1 meter och även som djupast är vattnet i Lampisträsket bara cirka 2 meter djupt (Perkonoja & Salmi 2013). Största delen av naturtyperna enligt habitatdirektivet är naturligt eutrofa sjöar (39,5 ha), därtill finns det öppna svagt välvda mossar, fattigkärr, intermediära kärr och gungflyn (39,1 ha), örtrika näringsrika skogar med gran av fennoskandisk typ (19,4 ha), lövsumpskogar av fennoskandisk typ (8,6 ha) och högörtsängar (0,4 ha). Av hotade arter har det påträffats knottblomster som är en starkt hotad art som kräver särskilt skydd. Av nära hotade arter förekommer i området åtminstone styvnate (Perkonoja & Salmi 2013). Fågellivet i träsken är rikt och under 2011 häckade 51 fågelarter i området. Av de fåglar som tas upp i bilaga I till fågeldirektivet träffas i området sångsvan, svarthakedopping (VU), brun kärrhök, småfläckig sumphöna (NT), trana, grönbena, fisktärna, silvertärna, skräntärna (NT), gråspett, spillkråka, törnskata och mindre flugsnappare. Hotade arter i området är vigg (VU) och brunand (VU) samt trastsångare (VU) som har en liten population och ställer stora krav på livsmiljön. I området häckar även bl.a. lärkfalk och gråhäger. I området förekommer även en hotad art som endast markägarna och andra intressenter kan få närmare uppgifter om. Årligen rastar vid sidan av de redan nämnda fåglarna även följande hotade och sårbara arter i området: stjärtand, bivråk, backsvala, gulärla och den starkt hotade brushanen. Flyttfåglar som förekommer regelbundet i området är tornfalk, rödbena och skogsduva. Antalet häckande vattenfåglar har minskat avsevärt sedan 1960-talet. Som orsak till minskningen nämns förändringar i markanvändningen och växtligheten samt syrebristen som sannolikt har påverkat bottenfaunan (datablanketter för Natura, Perkonoja & Salmi 2013, miljöförvaltningens nätpublikation 2013). Förekomsten av olika trollsländor kartlades i området sommaren 2012 och då hittade man 13 vanliga trollsländearter. Inga av arterna var vare sig hotade eller ingick i direktivet. I alla träsk förekommer även åkergroda som ingår i bilaga IV(a) till habitatdirektivet (Perkonoja & Salmi 2013). Utöver Naturanätverket ingår områdena även i skyddsregistret enligt ramdirektivet för vatten, vilket betonar den betydelse som träsken har och att träsken bör beaktas. Naturtyperna och arterna i området är starkt beroende av vatten (Perkonoja & Salmi 2013). Miljön kring träsken är landsbygdslandskap och det finns åkerskiften alldeles invid träsken och även precis invid ett Naturaområde. På grund av det grunda vattnet och igenväxten av träsken förekommer det endast i liten omfattning båtliv, fiske och friluftsliv i träsken. Jakten av sjöfåglar, små rovdjur och hjortdjur är den vanligaste rekreationsformen i området. Naturaområdet ägs av

13 10 privata markägare och på ungefär hälften av arealen har det inrättats ett privat naturskyddsområde (situationen 2013, Perkonoja & Salmi 2013). Influensområdet för planen Mustfinnträsket är både ett SPA- och ett SCI-område och därför görs bedömningen utifrån verkningarna både på naturtyperna och på fågellivet. I skötsel- och användningsplanen för Mustfinnträsket konstaterades de största utmaningarna vara igenväxt, eutrofiering och näringsbelastning (Perkonoja & Salmi 2013) och av den anledningen anses avrinningsområdet för Naturaområdet utgöra det mest betydelsefulla influensområdet för planen (karta 2). Även konsekvenserna av idrotts- och rekreationsområdena som anvisats väster om Naturaområdet granskas. Karta 2. Avrinningsområdet för Mustfinnträskets Naturaområde är märkt med rött. Naturaområdet består av tre insjöar: Mustfinnträsket, Gräggböleträsket och Lampisträsket (märkta med blått). De svarta cirklarna betecknar nya byggplatser (kartmaterial: Pargas stad, avrinningsområdet: närings-, trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland 2013).

14 11 Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse De obebyggda byggplatserna i delgeneralplanen finns utanför Naturaområdet, men dock inom dess avrinningsområde. Det finns 52 bebyggda och 42 obebyggda byggplatser inom avrinningsområdet. De obebyggda platserna har anvisats som landsbygdsaktiga bostadsområden (A-1/2) och avståndet till Naturaområdet varierar mellan 30 och 500 meter. Mellan ett rekreations- och ett privat rekreationsområde väster om Naturaområdet på cirka 250 meters avstånd från Naturaområdet har det anvisats ett område för turistanläggningar (RM- 5/1300/13) där det högsta antalet fritidsbostäder är 13. På cirka 100 meters avstånd har det planlagts ett område för idrotts- och rekreationsanläggningar (VU-5). På området är det tillåtet att bygga en hall som erbjuder idrotts- och rekreationsservice och utställningsutrymmen med en byggrätt på totalt m 2 våningsyta, därtill är det tillåtet att bygga hjälputrymmen för hallens användning maximalt 10 % av hallbyggnadens våningsyta (karta 3). Karta 3. Plankarta över Mustfinnträskets Naturaområde med näromgivningar. Det har beviljats undantag för byggande för sammanlagt fem objekt inom avrinningsområdet för Mustfinnträskets Naturaområde sedan 2007 (Pargas stads material). Antalet nya byggplatser inom avrinningsområdet för Mustfinnträsket ökar markant, ökningen är över två gånger så stor jämfört med tidigare läget (48 bebyggda platser, 52 obebyggda platser).

15 12 Byggplatserna är placerade utanför Naturaområdena och avståndet till Naturaområdena varierar från cirka 30 till 500 meter. Det har inte planlagts en enda ny tomt med egen strand i området. Under byggtiden kommer olägenheter som orsakas av buller, damm och andra störande faktorer sannolikt att öka tillfälligt. I och med att boendet utvidgas i området kan fågellivet störas om gårdarna till husen ligger vid strand eller annars nära områden som är viktiga för fåglar, såsom vikar där fåglarna häckar eller rastar. Boendet ökar också trafiken i området. De olika insjödelarna i Mustfinnträsket omringas till största delen av tätbevuxna och våta strandängar och av vass och de utgör inte attraktiva frilufts- eller rekreationsområden på grund av att det är svårt att ta sig fram där. Det har åtminstone inte hittills anlagts några naturstigar eller uppförts några fågeltorn i områdena. Man kan inte heller åka båt eller simma i de grunda och eutrofa insjöarna så det är sannolikt att det just inte rör sig människor i områdena under häckningstiden. De nya byggplatserna är inte placerade alldeles invid gränsen till Naturaområdet och inte heller vid öppet vatten så ovannämnda olägenheter som buller och andra störande faktorer från gårdarna kommer sannolikt att vara mycket små. Av de arter som tas upp i habitatdirektivet trivs brun kärrhök och småfläckig sumphöna (NT) i vassen och det största hotet för dem är att vassen minskar. Svarthakedopping lever i eutrofa sjöar, samtidigt som den lider av att sjöarna växer igen på grund av alltför kraftig eutrofiering. Gråspett, spillkråka och mindre flugsnappare trivs vid insjöarnas skogiga stränder. Bl.a. trana och grönbena trivs på strandängar, medan sångsvan, fisktärna och silvertärna är beroende av öppet vatten. Törnskata trivs i halvöppet landskap. Förändringar i ovannämnda livsmiljöer, såsom minskning av vassen, igenväxt av sjöar eller försvagning av strandängar och strandskogar kan ha en negativ inverkan på fågellivet. Det har dock inte anvisats några byggplatser inom Naturaområdet, vilket innebär att naturtyper inte förstörs direkt som en följd av byggandet. Däremot kan byggandet ha en indirekt negativ inverkan på naturen t.ex. genom en ökad eutrofierande avrinning. Naturvärdena i Mustfinnträskets Naturaområde har bildats under en längre tid som en följd av vattenhushållningen. Enligt skötsel- och användningsplanen är de största utmaningarna med tanke på bevarandet av naturtyper igenväxten, eutrofieringen och näringsbelastningen (Perkonoja & Salmi 2013) och därmed utgör den eutrofierande avrinningen sannolikt det största hotet för

16 13 naturtyperna och fåglarna. Den största näringsavrinningen kommer emellertid sannolikt från de omgivande åkrarna, av vilka en del ligger precis intill stranden. I planbeskrivningen konstateras att vattenförsörjningen och avfallshanteringen baserar sig på fastighetsvisa lösningar, i vilka lagstiftningen och miljöskyddsföreskrifterna ska beaktas (Pargas stad 2012, 2013). Miljöskyddsföreskrifterna uppdaterades senast 2011 av stadsfullmäktige (Väståbolands stad). Då man ansöker om bygglov för ett nybygge bör man bifoga en plan över avloppsvattensystemet till ansökan och miljövårdsmyndigheten ger ett utlåtande om planen. Kraven på reningseffekten är striktare (organiskt material 90 %, totalfosfor 85 %, totalkväve 40 %) innanför strandområdena jämfört med andra områden, därtill kan man från fall till fall kräva en striktare reningseffekt även utanför strandområden eller tätt bebyggda områden (Väståbolands stad 2011). Tack vare miljöskyddskraven för nybyggen har den negativa avrinningen från fastigheterna beaktats i en tillräcklig omfattning. Det har anvisats ett område i behov av planering väster om Mustfinnträskets Naturaområde. I planbeskrivningen nämns marktäkterna och grundvattenområdet i området samt dess attraktiva placering vid strandområdet till Erstan. Strävan är att utnyttja utvecklingspotentialen i området. Det har planlagts ett område för fritidsbostäder och ett område för en hall- och utställningsbyggnad i området. Om dessa planer verkställs ökar i varje fall trafikmängderna i Mustfinnträskets område. Den störande effekt som förorsakas genom att människor rör sig i naturen är sannolikt liten, eftersom stränderna vid Mustfinnträsket till största delen är svårframkomliga våta strandängar och det har åtminstone inte hittills byggts några naturstigar eller fågeltorn i området. De egentliga idrotts- och rekreationsområdena har planlagts i närheten av fritidsbostadsområdet. De nya byggnaderna, fritidsbostadsområdena och hallbyggnaden som planlagts väster om Mustfinnträskets Naturaområde är placerade på andra sidan av den väg som går runt Mustfinnträsket, och byggandet i eller användningen av områdena kommer sannolikt inte att ha en större störande effekt än vad den befintliga vägen redan har. Om dessa byggnader byggs kommer trafiken på Mustfinnvägen och Sydmovägen som ligger nära Naturaområdena sannolikt att öka. De tätbevuxna stränderna och vassen skulle sannolikt dock dämpa i en tillräcklig omfattning den störande effekt som trafiken medför. De skötselåtgärder som föreslås i skötsel- och användningsplanen för Mustfinnträskets Naturaområde ökar i takt med att planen genomförs åtminstone temporärt störningen och bullret i och med att det rör sig mera människor och maskiner i området. På längre sikt förbättrar

17 14 skötselåtgärderna dock naturvärdena och dessutom vidtas åtgärderna vid en sådan tidpunkt att de medför så lite störning som möjligt. Till exempel vidtas inte skötselåtgärder som görs maskinellt under fåglarnas häckningstid (Perkonoja & Salmi 2013). Området vid Mustfinnträsket är landsbygd där människan redan länge varit verksam. Det befintliga fågelbeståndet har slagit sig ned i området trots människans störande verksamhet. I och med planen ökar inte störningen så mycket att den kunde antas ha en negativ inverkan på de naturvärden som var motiveringen till att området införlivades i Naturanätverket. Planens konsekvenser för fåglarna: Planen medför inte några betydande olägenheter för fågellivet i området. Planens konsekvenser för naturtyperna enligt Natura: Planen har inte någon betydande inverkan på livskraften hos naturtyperna. 5. Pettebyviken (FI ) Beskrivning av naturförhållandena i Naturaområdet Pettebyvikens Naturaområde är 144 ha till arealen och området ingår i Naturanätverket med stöd av fågeldirektivet (SPA). Naturaområdet är tidigare havsvik som har dämts upp och som numera används som sötvattenbassäng i Pargas stad. Användningen av sötvattenbassängen som vattentäkt för hushållsvatten kommer dock att sluta då staden går över till konstgjort grundvatten från Virttaankangas. I och med uppdämningen har vassen vid stränderna och vattenvegetationen blivit rikligare och brett ut sig på ett större område än tidigare. Nuförtiden har framför allt Pettebyviken en grund vassbevuxen strand och holmarna i viken kopplas till varandra genom vassruggar. Sjön är också naturligt eutrof eftersom vattnet är relativt kalkhaltigt. Speciellt växtbestånden med slingeväxter, hornsäv och bläddror är ymniga. I och med förändringen har området utvecklats till ett nationellt betydande fågelvatten. Det finns inte några strandängar i området som vadare gynnar, utan de viktigaste områdena för fåglarna är vassen och det öppna vattnet (datablanketter för Natura, Salo m.fl. 2000, miljöförvaltningens nätpublikation 2013).

18 15 Räknat utifrån antalet par är vassfåglar, såsom rörsångare, sävsångare och sävsparv, de fågelarter som förekommer mest i Naturaområdet. De vanligaste vattenfåglarna i området är skäggdopping, gräsand, knipa, brunand och sothöna, även knölsvan och bläsand är vanliga. I och med att vassen har brett ut sig har även fågellivet blivit mångsidigare, i området häckar följande vassfåglar: rördrom, brun kärrhök, småfläckig sumphöna (NT), vattenrall och skäggmes (NT). I området lever också näktergal, trastsångare (VU), rosenfink (NT) och gulärla (VU). På grund av att det finns lite strandängar, påträffas av vadare oftast endast tofsvipa, beckasin och drillsnäppa i området. Viken utgör också en viktig rastningsplats för flyttfåglarna, man kan se bl.a. sångsvan och salskrake rasta i området (datablanketter för Natura, Salo m.fl. 2000, miljöförvaltningens nätpublikation 2013). Det totala antalet häckande par konstaterades vara 264 fågelpar i fågelutredningen från Det fanns sammanlagt 33 häckande fågelarter och av dem var 28 landfågelarter. Största delen av dem konstaterades representera fågelarter som bor i skog och i busksnår (Salo m.fl. 2000). Pettebyvikens Naturaområde har också klassificerats som ett nationellt viktigt fågelområde FINIBA (110021). Trastsångaren (VU) är kriteriet för klassificeringen eftersom det finns 1 5 häckande trastsångarpar (BirdLife Suomi, nätpublikation 2013). Av arterna i bilaga I till fågeldirektivet förekommer i området rördrom, brun kärrhök, småfläckig sumphöna, sångsvan, salskrake, fisktärna, gråspett och spillkråka. I området påträffas regelbundet även gråhäger, årta (VU), lärkfalk, rödbena (NT) och skogsduva (datablanketter för Natura, miljöförvaltningens nätpublikation 2013). Området ingår i skyddsprogrammet för fågelvatten och det skyddas genom naturvårdslagen. Finlands naturskyddsförbund konstaterade i sitt ställningstagande ( ) till närings-, trafikoch miljöcentralen att sötvattenbassängerna och strandskogarna är viktiga livsmiljöer också för fladdermöss. Enligt förbundet observeras fladdermöss i områdena kring sötvattenbassängen speciellt mycket på sensommaren under svärmningstiden. Enligt förbundet är permanenta fladdermusarter i området nordisk fladdermus, vattenfladdermus, mustaschfladdermus och långörad fladdermus, dessutom har man några observationer om dvärgfladdermus (VU) som dock inte har bekräftats. Alla fladdermusarter hör till arter som enligt bilaga IV till habitatdirektivet tas upp som arter som anses vara viktiga i EU. Enligt 49 i naturvårdslagen är det förbjudet att förstöra och försämra platser där individer av dessa arter förökar sig och rastar.

19 16 Karta 4. Pettebyvikens Naturaområde och Naturaområdena Lillnäset, Hyvilemp och Simonby som ingår i Pargas kalkområden. Influensområdet för planen Pettebyvikens Naturaområde är ett skyddsområde enligt fågeldirektivet och därför gäller bedömningen främst konsekvenserna för fåglarna. Byggandet i närheten av Naturaområdet eller vid stränderna kan ha en direkt inverkan på fåglarna i området genom störning och ändrade eller förstörda livsmiljöer. Vid bedömningen av byggandets konsekvenser granskas byggandet i närheten av Naturaområdet, på cirka 200 meters avstånd. Indirekta verkningar är t.ex. eutrofiering som orsakas av avrinning och som på en längre sikt sannolikt kommer att ändra naturen i området och därför granskas för Pettebyvikens del även de verkningar som kommer från hela avrinningsområdet (karta 5).

20 17 Karta 5. Avrinningsområdet för sötvattenbassängen i Pargas med rött (kartmaterial Pargas stad 2013). Beskrivning av konsekvenserna och bedömning av deras betydelse I strandområdet (cirka m) för Naturaområdena Pettebyviken och Lillnäset (en del av Pargas kalkområden) finns 64 bebyggda och 14 obebyggda byggplatser. Av de obebyggda byggplatserna har tre egen strand. Antalet byggnader skulle öka med 22 % jämfört med nuläget. Det har beviljats undantag för sex byggplatser med egen strand efter 2006 för strandområdena vid Hyvilempfjärden, Vallisfjärden och Pettebyviken (Pargas stads material). Innanför Naturaområdet finns två A-1/1/sl-platser (på området befintlig beräknad byggplats, som är avsedd att stå som grund för ett statligt ersättnings- eller inlösningsbeslut) och avsikten är att grunda ett skyddsområde av dem. Därtill finns det i Ämmaludden utanför Naturaområdet i den nordöstra delen av Pettebyviken en RM-2/100/1-byggplats med egen strand som har anvisats som område för turistanläggningar. Största delen av dem är avsedda som fritidsstugor för stödnäringar för lantbruket (Pargas stad 2012, 2013).

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman

PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING. Lantmätare Ab Öhman PARGAS ÄNDRING AV DELGENERALPLANEN FÖR KORPO SÖDRA SKÄRGÅRD BJÖRKÖ-ÅNSÖREN PLANBESKRIVNING Lantmätare Ab Öhman BEHANDLINGSSKEDEN Meddelande om inledande av planläggning kungjorts i Pargas Kungörelser 29.1.2015

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter

Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?

DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning? GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?

Läs mer

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by

Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia RNr 4:265 i Iskmo by Bilaga 1 S i d a 1 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ) Planläggningsavdelningen 6.2.2013 Stranddetaljplan för del av Hästhagen RNr 10:5 i Petsmo by samt del av Östanpå RNr 4:258 och del av Lillölandia

Läs mer

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet

Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland. Jord- och skogsbruksministeriet Nyttjandet och förvaltningen av vatten i Finland Jord- och skogsbruksministeriet Rikliga vattentillgångar I Finland finns det rikligt med vattendrag. Ungefär en tiondel av landets yta täcks av sjöar, tjärnar,

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

Detaljplanebeskrivning: Bilaga 53 B. Staden Jakobstad äger all mark på området.

Detaljplanebeskrivning: Bilaga 53 B. Staden Jakobstad äger all mark på området. UPPGÖRANDE AV DETALJPLAN FÖR STADSDEL 7 KITTHOLMEN, INNEHÅL- LANDE CAMPINGOMRÅDE, SMÅBÅTSHAMN, OMRÅDE FÖR BAD- STRAND OCH -REKREATION SAMT VATTEN- OCH GATUOMRÅDEN Detaljplanekarta: Bilaga 53 A Detaljplanebeskrivning:

Läs mer

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013

Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 RIKTLINJER FÖR BYGGANDE I NACKA Om bryggor och andra anordningar i vattnet antagna av miljö- och stadsbyggnadsnämnden den 11 november 2009, reviderade den 20 mars 2013 Syftet med riktlinjerna är att bidra

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser

9.2 Utkast till lag. Ny dammsäkerhetslag. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 9.2 Utkast till lag Ny dammsäkerhetslag 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Syfte Syftet med denna lag är att garantera säkerheten i samband med anläggande, underhåll och drift av dammar samt att minska

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 2010-02-19 PLAN PLAN.2007.76 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING Detaljplan för Kolartorp 3 Haninge kommun har i samarbete med kommunekolog genomfört en behovsbedömning enligt PBL 5 kap 18 och miljöbalken

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken

Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Sida 1 av 4 Ansökan om strandskyddsdispens enligt 7 kap 18 miljöbalken Ansökan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ Sökande Namn Adress Telefonnummer E-postadress Personnummer

Läs mer

ILMATAR WINDPOWER OYJ TETOM VINDKRAFTSPARK LOVISA BEHOVSPRÖVNING AV NATURABE- DÖMNING

ILMATAR WINDPOWER OYJ TETOM VINDKRAFTSPARK LOVISA BEHOVSPRÖVNING AV NATURABE- DÖMNING Mottagare Ilmatar Windpower Oyj Dokumenttyp Behovsprövning av Naturabedömning Datum 6.5.2015 ILMATAR WINDPOWER OYJ TETOM VINDKRAFTSPARK LOVISA BEHOVSPRÖVNING AV NATURABE- DÖMNING ILMATAR WINDPOWER OYJ

Läs mer

Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää

Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää Stadsfullmäktige 136 10.12.2014 Försäljning av frilufts- och strövområde i Ahonpää Stadsplaneringsnämnden 19.8.2014 115 1) Bakgrund Via centralförvaltningen har en försäljning av ett frilufts- och strövområde

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan. KIMITOÖNS KOMMUN DELGENERALPLAN FÖR KIMITO CENTRUM PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING 1 Planläggningsområde och planens syfte För Kimito centrum i Kimitoöns kommun uppgörs en rättsverkande delgeneralplan.

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet

DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013. Mål för delgeneralplanearbetet DELGENERALPLAN FÖR KUNGSPORTEN OCH ESTBACKA KORT BESKRIVNING AV UTKASTET TILL DELGENERALPLAN 29.10.2013 Mål för delgeneralplanearbetet Delgeneralplanen för Kungsporten och Estbacka utarbetas i huvudsak

Läs mer

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN SIDAN 1 (5) DETALJPLANEPROGRAM FÖR KILE 1:125 m.fl. VID HATTEVIK STRÖMSTAD KOMMUN VÄSTRA GÖTALANDS LÄN På uppdrag av fastighetsägarna inom Kile 1:125 har Lars Fernqvist, arkitekt SAR/MSA, upprättat detta

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN

PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING OMRÅDET ÖSTER OM RÄVFARMSVÄGEN PLANOMRÅDE FÖR DETALJPLANEARBETET Initiativet har gjorts av Karleby stad. Arbetet

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22

Del av ABISKO ÖSTRA, Del av Abisko 1:22 Ändring med tillägg av detaljplan för del av Abisko Östra, Abisko 1:22, laga kraft 1995-01-13 Del av ABISKO ÖSTRA, Miljö- och byggnämnden Upprättad i november 2008 ANTAGANDEHANDLING Ändring av detaljplan

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2015-09-08 Dnr: 2015-000172 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR KV. PORTALEN, FASTIGHETEN PORTALEN 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(7) PLAN-

Läs mer

ÅLÖN DELGENERALPLAN OSAYLEISKAAVA

ÅLÖN DELGENERALPLAN OSAYLEISKAAVA ÅLÖN DELGENERALPLAN OSAYLEISKAAVA Beskrivning 2. delen Selostus 2. osa Pargas stad, miljöavdelningen 2012, 2013 Paraisten kaupunki, ympäristöosasto 2012, 2013 1 2 PARGAS STAD ÅLÖ DELGENERALPLAN KOMMUNDEL

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund

HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR. 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund HUR BEAKTAR MYNDIGHETER SURA SULFATJORDAR 30.10.2014 Finlands skogscentral, Offentliga tjänster Göran Ådjers / Greger Erikslund Iståndsättningsdikningarna har stor betydelse för skogsbruket i Österbotten

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet

Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet Promemoria över Kyrkslätts kommuns möte för allmänheten 25.2.2015 om Forststyrelsens utredning om möjligheterna att skydda Porkalaområdet Vid mötet närvarade Forststyrelsens representanter Jouko Högmander

Läs mer

inom etablerad tomtplats

inom etablerad tomtplats Strandskydd Strandskydd finns för att alla ska kunna komma ner till stranden, inte bara de som äger mark där. Det skyddar också växter och djur. Strandskydd finns i hela Sverige. Läs vad du får göra, var

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde

Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Kompensationsplan för Botniabanans intrång i Öfjärdens fågelskyddsområde Bakgrund Öfjärden är en av Ångermanlands förnämsta fågelsjöar. Här har drygt 200 fågelarter observerats. Öfjärden blev fågelskyddsområde

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun.

ANTAGANDEHANDLING. 1(12) Planbeskrivning. tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun. 1(12) Planbeskrivning tillhörande detaljplan för fastigheten Myckelmossa 2:9 inom Simonstorp i Norrköpings kommun den 25 maj 2012 ANTAGANDEHANDLING Antagen i SPN: 2012-10-09, 198 Laga kraft: 2012-11-13

Läs mer

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1)

PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) SOLNA STAD Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (1) 2015-02-16 27 Svar på motion av Thomas Magnusson (V), Mia Fällström (V), Stephanie Gilot (V) och Gunnar Ljuslin (V) om naturreservat runt Råstasjön

Läs mer

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande.

Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Plankartan med bestämmelser blir juridiskt bindande efter antagande. SAMRÅDSHANDLING Detaljplan Hamnholmen, som berör Ytterbyn 86:1 m.fl. Kalix kommun, Norrbottens län PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Följande handlingar utgör förslaget: Plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226

Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 Detaljplanändring SMEDSBY KVARTER 226 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) 24.1.2012 2/11 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (PDB) Syftet med program för deltagande och bedömning (PDB) beskrivs

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden

Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Några exempel på de vanligaste fungerande lösningarna för avloppsvattenbehandling i glesbygden Målsättningen för avloppsvattenbehandlingen i Väståboland är att hindra förorening av vattendrag och grundvatten

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

Inkomna yttranden. Yttrande från: Datum. Kommentar 2010-11-11 2010-11-15. Ägare Övrahammar 1:9 Döderhults Naturskyddsförening. Ägare Figeholm 3:47

Inkomna yttranden. Yttrande från: Datum. Kommentar 2010-11-11 2010-11-15. Ägare Övrahammar 1:9 Döderhults Naturskyddsförening. Ägare Figeholm 3:47 Uppdragsbeslut 2009-11-11 Samrådsbeslut 2010-06-16 Utställningsbeslut 1 2010-08-31 Utställningsbeslut 2 2010-10-13 Figeholm, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret november 2009 UTLÅTANDE

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

180 Smedsby Kvarter 281

180 Smedsby Kvarter 281 180 Smedsby Kvarter 281 Ändring av detaljplan i kvarter 281 samt till kvarteret angränsande vägoch rekreationsområde. Planläggningsavdelningen 16.5.2013 Planen godkänd av samhällsbyggnadsnämnden _..201_

Läs mer

Den fascinerande VASSEN

Den fascinerande VASSEN Gud, Djävulen och vassen När Gud hade skapat alla fantastiska djur- och växtarter på jorden blev djävulen avundsjuk. Han tyckte det var orättvist att Gud skulle vara bäst i allt. Djävulen bestämde sig

Läs mer

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten

Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten 2009-04-03 Tillsynssamverkan i Halland MILJÖ Riktlinjer/policy likheter & olikheter i dokumenten Bilaga 3 Kommun Laholm Halmstad Hylte Falkenberg Varberg Kungsbacka Riktlinjer/policy Nej - på grund av

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt plan- och bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Bedömningsobjekt: Detaljplan för Slåtta industriområde - del av Alfta

Läs mer

Fortum. Behovsprövning av Natura-bedömning avseende markanvändningen på Hästholmen 31.10.2008

Fortum. Behovsprövning av Natura-bedömning avseende markanvändningen på Hästholmen 31.10.2008 Fortum Behovsprövning av Natura-bedömning avseende markanvändningen på Hästholmen. 31.10.2008 31.10.2008 2 (18) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 3 2 ARBETSGRUPP... 3 3 MATERIAL SOM ANVÄNDES VID BEHOVSPRÖVNINGEN...

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Detaljplan. ning (Antagandehandling)

Detaljplan. ning (Antagandehandling) Planbeskrivn Detaljplan för Kv. Mäklaren m..fl Falköpings kommun ning (Antagandehandling) HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala a 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING SAMRÅDSFÖRSLAG 2009-11-09 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt ÄPBL 5:28 Detaljplan för del av fastigheten Häverö-Norrby 26:4 i Häverö-Edebo-Singö församling Dnr 07-10155.214 Ks 07-1026 PLANBESKRIVNING

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

JL 49 ANSÖKAN OM DISPENS FRÅN REGLERNA OM FÅNGSTREDSKAP OCH FÅNGSTMETODER FÖR MÖSS, RÅTTOR OCH SORKAR

JL 49 ANSÖKAN OM DISPENS FRÅN REGLERNA OM FÅNGSTREDSKAP OCH FÅNGSTMETODER FÖR MÖSS, RÅTTOR OCH SORKAR Sökandens namn Kontaktperson till vem beslutet skickas Finlands viltcentrals anteckningar: Adress Postnummer och -anstalt Jvf nr Datum / 20 Beslut nr Personbeteckning och tel. nr E-mail Koordinater: P

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43

BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 KOKKOLAN KAUPUNKI KARLEBY STAD PLANLÄGGNINGSTJÄNSTER BESKRIVNING AV DETALJPLANEÄNDRING TOMT 14 I KVARTER 1, EN DEL AV KEMIRAVÄGEN OCH EN DEL AV OUTOKUMPUVÄGEN I STADSDEL 43 PLANOMRÅDE 1 BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl.

Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp 4:211 m.fl. Granskningshandling 2014-10-27 Dnr: 2013-0578-303 Granskningsskedet pågår mellan 2014-11-15 och 2014-12-08 PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Torget i Ingatorp, Eksjö kommun Fastigheten Ingatorp

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG

SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG Europeiska kommissionen SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet 92/43/EEG M. O Briain SKÖTSEL OCH FÖRVALTNING AV NATURA 2000-OMRÅDEN Artikel 6 i art- och habitatdirektivet

Läs mer