Simkunnighet i skolans regi Lunds kommun och Malmö stad

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Simkunnighet i skolans regi Lunds kommun och Malmö stad"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng Simkunnighet i skolans regi Lunds kommun och Malmö stad Primary School Children s Ability to Swim in Malmoe and Lund Susanna Neving Jannika Norlin Lärarexamen 210hp Idrott och fysisk bildning Slutseminarium: Examinator: Charlotte Olsson Handledare: Kutte Jönsson

2 Abstract Kind of study: Titel: Writer: Supervisor: Key words: Examination paper 15 hp, Physical Education, Teachers Collage Malmoe University Primary School Children s Ability to Swim in Malmoe and Lund Susanna Neving, Jannika Norlin Kutte Jönsson Ability to swim, swimming education, life saving Summary Aims and objectives Our aim with this research has been to survey how municipal primary schools work to reach the goals in the curriculum in the aspect of swimming. We have also examined pupils ability to swim in Primary school. We have done a deeper research on the following questions: What are the teachers criteria of swimming ability for pupils in the lower classes of Primary School? How many lessons are spent on swimming education in the earlier years of Primary School? How is swimming education carried out in Primary School? How can the teaching in swimming increase the knowledge of water safety, at the water and in the water? Method We have used relevant literature and conducted qualitative interviews. The research was carried out by means of a semi structured case study and most of the interview questions were open for discussion. We have interviewed teachers of physical education that teach pupils in classes two to six. The interviewees represent different areas of the urban district of Malmoe and also different areas of the Municipality of Lund. Results Our survey shows that the two municipalities have different criterias for the pupils ability to swim. In the Municipality of Lund you have to swim 200 metres and 50 metres backstroke at the end of class five as shown in the findings of the supervision carried out by the National School Board. However, only 150 metres and 50 metres backstroke are required

3 in the National curriculum. In the city of Malmoe they follow this requirement for pupils in class five. In all interviews, it appeared that the schools in the City of Malmoe and in the Municipality of Lund they follow the National School Board criteria of the pupils swimtest in class five. The investments in Malmoe concerning the water test (Vattenprovet) have resulted in a reliable statistical basis of the pupils swim training. In Lund the municipality has earlier consulted qualified staff of the swimming halls for documenting the pupils swimming qualifications. Today the teacher of each class is responsible for documentation of the pupils swimming qualifications. The schools' economy and the access to swimming halls effect the pupils possibilities to get swim practice. The pupils that do not pass the goals are offered swimming education free of charge. Despite this possibility there are many pupils that do not achieve the requiered swimming qualification. Pupils from immigrant families are generally not very good swimmers. A common attitude is that girls don t have the same possibility to swimming education as boys, because of cultural and religious reasons. In the water test (Vattenprovet) survey it is shown that girls in Malmoe are normally better swimmers compared to boys in class four. This is also the case in communities with a lot of immigrants like for example Rosengård in Malmoe. Statistics show that pupils in Malmoe are not as good swimmers as in most other school municipalites of Sweden. Our conclusion is that factors like socio-economic conditions, the environment and cultural differences form an important role for the pupils possibilities to learn how to swim.

4 Abstrakt Arbetets Art: Titel: Författare: Handledare Nyckelord: Examensarbete 15 hp, lärarutbildning, Malmö Högskola Simkunnighet i skolans regi, Lunds kommun och Malmö stad Susanna Neving, Jannika Norlin Kutte Jönsson Simkunnighet, simundervisning, livräddning Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att kartlägga hur kommunala grundskolor arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. Vi har även undersökt simkunnigheten hos barn i grundskolans tidigare år. De frågor som vi har fördjupat oss i är följande: Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Metod Vi har använt oss av adekvat litteratur samt kvalitativa intervjuer i undersökningen. Intervjun har varit semistrukturerad, vilket innebär att intervjun har utgått från övergripande strukturerade frågor som har gett möjlighet till en öppen dialog. Vi har intervjuat idrottslärare samt en klasslärare som undervisar elever i årskurs två till sex. Intervjupersonerna representerar områden i Malmö Stad samt i Lunds kommun. Resultat Vår undersökning visar att kommunerna har olika kriterier av simkunnighet för skolor i Malmö stad respektive Lunds kommun. Enligt Skolverkets tillsyningsrapport av elevernas simkunnighet i Lunds kommun framgår det att eleverna i Lund skall kunna simma 200 meter samt 50 meter ryggsim i slutet av årskurs fem. Malmö stad följer Skolverkets definition av simkunnighet för elever i årskurs fem, vilket innebär att eleverna skall kunna simma 150 meter samt 50 meter ryggsim. Vid samtliga av våra intervjuer framkom det att skolorna i Malmö stad och i Lunds kommun utgick från Skolverkets definition av simkunnighet vid simundervisning för elever i årskurs fem. Malmö stads satsning på vattenprovet har resulterat i ett tillförlitligt statistiskt underlag av elevernas simkunnighet. I

5 Lunds kommun har kommunen tidigare anlitat kunnig badpersonal som ansvarat för att dokumentera elevernas simkunnighet. Numera är det klassansvarig lärare som ansvarar för dokumentation över elevernas simkunnighet. Skolornas ekonomi och tillgången till simhall påverkar elevernas möjligheter till att få simträning. De elever som inte uppnår målen erbjuds gratis simundervisning. Trots denna möjlighet är det ändå många elever som inte uppnår målen i momentet simning. Elever med invandrarbakgrund har generellt en lägre simkunnighet. En vanlig föreställning är att flickor inte ges samma möjlighet till simträning som pojkar på grund av kulturella och religiösa orsaker. Resultat från vattenprovet över elevernas simkunnighet i Malmö Stad visar att flickor i årskurs fyra vanligtvis har en större simkunnighet jämfört med pojkarna, vilken även innefattar invandrartäta områden som till exempel i Rosengård. Statistisk data visar dock att elever i Malmö Stad inte är lika simkunniga som eleverna i övriga skolkommuner i Sverige. Faktorer som socioekonomiska förhållanden, miljö och kultur utgör en viktig roll för elevens möjlighet till att få lära sig simma.

6 Förord Föreliggande studie har genomförts inom ramen av ett examensarbete vid huvudämnet idrott och fysisk bildning på Malmö högskola under höstterminen Vi har presenterat våra tankar i ämnet som till stor del har sin grund i tidigare forskning samt adekvat litteratur. Ett särskilt tack vill vi rikta till intervjupersonerna i Lund och Malmö som med stort engagemang deltog i undersökningen. Vi uppskattar tiden som ni har lagt ner för att dela era erfarenheter och synpunkter med oss. Malmö, Jannika och Susanna

7 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Historik om simkunnighet Läroplanens mål för simning Skolverkets rapport Syfte Frågeställning Metod Urval Undersökningens bortfall Litteraturstudie Definition av simkunnighet Säkerhet i vattnet Vattenvana Simmärken Socioekonomiska faktorer och religionstillhörighet relaterat till barns simkunnighet Simkunnigheten i Lund Simkunnigheten i Malmö Vattenprovet Resultat Analys och diskussion Konklusion Förslag på eventuellt fortsatt forskning Källkritik Referenser Bilagor... 36

8 1 Inledning Alla barn i Sverige har rätt att få möjlighet att lära sig simma (Sjödin, 2008). Svenska livräddningssällskapet (SLS) och Svenska Simförbundet (fd SLRS) arbetar för att institutioner och myndigheter tar sitt ansvar för att öka simkunnigheten hos barnen (SLS, 1998). Det finns undersökningar som visar att simkunnigheten påverkas av socioekonomiska förhållanden samt religionstillhörighet, befolkningsgrupp och skolmiljö (SLS, publicerad , tillgänglig ). Kommunernas försämrade ekonomi har i ett flertal skolor inneburit reducering av antalet simlektioner under skoltid (SLS, publicerad , tillgänglig ). Av de simtester som har genomförts på elevers simkunnighet under de senaste åren påvisas en signifikant försvagning bland elevers simkunnighet på lågstadiet. Att simkunnigheten har minskat stämmer i stor utsträckning med den tillbakagång av simundervisning som har förekommit på 1990-talet (SLS, 2008). I Sverige har det varit en tradition att använda sig av bröstsim som första simsätt. Idag har badkulturen ändrats och vidgat synen till flera första simsätt och vattenvana vid tidig ålder. Orsaken till detta är att bröstsim innebär komplicerade motoriska rörelser och därför förespråkas frisim och ryggsim (Sjödin, 2008). Det finns olika simkulturer i världen och faktorer som påverkar detta är bl a tillgången till vatten, bassänger, temperatur, skolans ansvar för att lära barn simma samt samhällets infrastruktur (Sjödin, 2008). Drunkningsolyckor har minskat från förra sekelskiftets början till nuläget och en viktig faktor är skolans simundervisning samt annan simskoleverksamhet (Kraepelien-Strid, 2004). Simundervisning och vattenträning ska utgå från elevens behov och förutsättningar oavsett hudfärg, kultur, religion och språk (Sjödin, 2008). 1.1 Bakgrund Simundervisning i ämnet idrott och hälsa varierar kraftigt mellan olika kommuner. Simkunnigheten skiljer sig även inom olika stadsdelar (Skolverket, publicerad , tillgänglig ). Simförmågan i Sverige påverkas av socioekonomiska förutsättningar, religion och kultur samt genetiska villkor (Skolverket, publicerad , tillgänglig ). Bakomliggande orsaker till att barn inte kan simma kan vara att sim- 1

9 undervisningen inte prioriteras i lika hög grad som tidigare i kommuner och skolor. Många invånare i Sverige kommer ifrån länder som inte har simning som tradition. (Sjödin, 2008). I en del kulturer eller religioner får inte kvinnor visa sina kroppsdelar för okända män. Det förekommer även kvinnor som inte ens får duscha tillsammans med andra kvinnor utan måste duscha ensamma (Sjödin, 2008). Elever som på grund av religiösa skäl inte kan vara med i simundervisningen kan erbjudas klädsim (tunn tröja och tunna byxor) samt badmössa för att inte visa håret. Vidare kan eleven duscha enskilt genom att få gå upp ur bassängen några minuter före de andra eleverna och därefter byta om på toaletten (Sjödin, 2008). Avgifterna för simundervisningen har ökat, vilket medför att föräldrarna inte låter barnen gå i simskola på grund av ekonomiska skäl. En annan orsak som kan bidra till att färre barn kan få simundervisning är att många badhus är i behov av renovering (Sjödin, 2008). Regeringen har låtit Skolverket förtydliga målen för simundervisningen för att öka säkerheten vid och i vatten. (Skolverket, publicerad , tillgänglig ). I årskurs fem ska samtliga elever kunna simma 200 meter varav 50 meter på rygg samt ha god vattenvana, känna sig trygga och hantera nödsituationer i vattnet (Skolverket, uppdaterad , tillgänglig ). I Malmö Stad finns ett simtest vid namnet Vattenprovet som syftar till att barn ska lära sig att simma samt ge tillförlitlig statistik över elevernas simkunnighet (Svenska simförbundet, ). I Lunds kommun finns det i nuläget bara en skola som gör en sammanställning över elevernas simfärdigheter Historik om simkunnighet Redan på 1760-talet förekom undervisning i simning men endast för speciella grupper. Den första simskolan startades i Karlskrona, där blivande sjöofficerare utbildades. Vidare fick andra militärutbildningar simning på schemat under sekelskiftet (Blomstedt, 2008). Sveriges första privata simsällskap grundades i Uppsala år 1796, där den förste simläraren Carl-Gustav Grahl bedrev simundervisning. Runt om i landet startades fler privata simsällskap. Simskolorna utvidgades under sommaren år 1898 efter en uppvisning i Stockholms skärgård med simning och livräddning (Blomstedt, 2008). Runt sekelskiftet var simkunnigheten låg i Sverige. Enligt SLS har simkunnigheten varit oroväckande låg genom tiderna (SLS, 1998). SLS grundades i slutet av talet och vid denna tidpunkt omkom årligen 1000 personer av Sveriges befolkning i drunkningsolyckor, 2

10 vilket motsvarar 22 per invånare (SLS, tillgänglig ). År 1899 genomfördes den första undersökningen bland ungdomars simkunnighet. Undersökningen gjordes runt om i Sverige bland elever varav 52 % var pojkar respektive 48 % flickor. Enligt studien framkom att bara tolv procent av eleverna kunde simma och att flickorna hade sämre simkunnighet än pojkarna. Det fanns ingen klar definition av begreppet simkunnighet utan vissa ansåg att det innebar att kunna simma 25 meter i vattnet (SLS, 1998). Redan under åren framgick det att vissa faktorer påverkade simkunnigheten i Sverige som till exempel skola, kön, urbana och rurala områden samt klasstillhörighet i skolsystemet. (SLS, 1998). Simkunnigheten förbättrades bland ungdomar under åren 1899 till 1913, men var fortfarande låg eftersom endast 22 % ansågs vara simkunniga (SLS, 1998). I samband med att folkräkningen infördes fick alla från och med sju års ålder besvara frågan om de var simkunniga det vill säga att de kunde simma 50 meter. Vid denna period framkom att 60 % av pojkar/männen och 36 % av flickorna/kvinnorna kunde simma 50 meter. (SLS Tillgänglig ). Under 1900-talet inträffade en trendförändring och simkunnigheten minskade. Stora ansträngningar gjordes för att alla barn i Sverige skulle bli simkunniga (Sjödin 2008). Simkunnigheten bland barnen varierade påtagligt i kommuner, skolor och bostadsområden. I rurala områden var barnens simkunnighet lägre i jämförelse med de barn som levde i urbana områden, vilket var alarmerande med tanke på att cirka två tredjedelar av barnen bodde på landet (SLS, 1998). År 1911 införde Västerås stad den första obligatoriska simundervisningen för folkskolebarn. Simundervisningen bedrevs genom torrsim i en månad för att sedan tillämpas praktiskt i vatten. De barn som tillgodogjorde siminlärningen bäst ansågs vara i åldrarna tio till tolv år. Denna satsning på simundervisning ledde till att Västerås stad kunde uppvisa att 85 % av barnen lärt sig att simma (SLS, 1998). Först år 1920 blev torrsim obligatoriskt i alla folkskolor som hade gymnastik på schemat (Blomstedt, 2008). Det diskuterades intensivt kring hur torrsimmet skulle läras ut det vill säga om bentag eller armtag skulle visas först. Vidare i vilken grad armtagen skulle utföras i till exempel 180 grader eller endast 90 grader. Denna diskussion pågick fram till 1970 talet (Blomstedt, 2008). Under 1930-talet genomfördes satsningar på att öka simkunnigheten hos de svenska medborgarna och simborgarmärket infördes för att kunna motivera simmandet (Sjödin, 2008). Skolöverstyrelsen beslutade att det blev bestämmelser i rikets allmänna läroverk angående att införa simundervisning och livräddning (SLS, 2008). År 1940 gjorde 3

11 riksdagen ett försök att ta in obligatorisk simundervisning i kommunala skolor, vilket inte fick genomslag. Vid denna tid fanns det ca barn på landsbygden som var i åldrarna sju till femton år och dessa barn hade ingen tillgång till simskola eller annan organiserad simundervisning (Blomstedt, 2008). År 1948 fastställde Skolöverstyrelsen en kravskala kring elevernas simförmåga i folkskolans övre klasser samt för läroverken. Det lanserades en åldersrelaterad kravskala som blev 25 meter respektive 200 meter (SLS, 1998). Utvecklingen gick långsamt framåt trots att siminstruktörer utbildades och det dröjde fram till år 1950 innan det startades kommunala simskolor (Blomstedt, 2008). År 1954 genomfördes en folkbadsutredning på begreppet simkunnighet. Denna utredning visade en oklarhet kring begreppet simkunnighet och det framkom att oavsett om simmaren tog sig fram 25 meter eller 100 meter i vattnet utan hjälpmedel innebar det en viss grad av simkunnighet (SLS, 1998). Mellan åren gjordes ännu större satsningar, vilket ledde till att de flesta barn i Sverige kunde simma (Sjödin, 2008). Med tiden blev differensen mellan flickor och pojkars simkunnighet mindre (Blomstedt, 2008). Det diskuterades intensivt kring hur torrsimmet skulle läras ut det vill säga om bentag eller armtag skulle visas först. Vidare i vilken grad armtagen skulle utföras i till exempel 180 grader eller endast 90 grader. Denna diskussion pågick fram till 1970 talet (Blomstedt, 2008). Simkunnigheten i Sverige ökade ytterligare på 1980-talet. I och med att tolkningen av simkunnighet, samt kriterierna har varierat är det komplicerat att få en ekvivalent statistik (Sjödin 2008). Under 1990-talet blev simkunnigheten lägre och skillnader uppstod mellan kommunerna och dess skolor samt bostadsområden. I nuläget sker det inga regelbundna mätningar av simkunnigheten i Sverige och likaså tolkas kriterierna för simkunnighet olika, vilket gör att det är svårt att tolka och jämföra tidigare data (Sjödin, 2008) Läroplanens mål för simning I 1969 års läroplan för grundskolans tidigare år, ingick simningen som obligatoriskt moment: Lågstadiet: Vattenvaneövningar och simkunnighetsprov i årskurs tre Mellanstadiet: Elementär simundervisning och simkunnighetsprov Högstadiet: Olika simsätt och simkunnighetsprov När nästa läroplan infördes (Lgr 80) var simning och livräddning mer utförligt beskrivet: 4

12 Lågstadiet: Vattenvaneövningar och lekar i vatten. Bröstsim och ryggsim, bad- och båtvett, livräddningsövningar och simkunnighetsprov. Mellanstadiet: Övningar för att utveckla simförmågan, övning av fler simsätt, dykning och klädsim, ilandsförövningar, användning av räddningsmaterial, konstgjord andning och simkunnighetsprov. Högstadiet: Vattnets och kylans inverkan på kroppen, behandling vid drunkningstillbud, konstgjord andning, säkerhetsåtgärder i samband med användning av livräddningsmaterial, simkunnighets- och livräddningsprov. (SLS, 1998 s. 44) I Lgr 1980 för grundskolan finns det ingen klar definition för vad simkunnighet innebär eller vad eleverna ska uppnå. Den beskriver mer simmoment som ska ingå i simundervisningen för de olika stadierna (Skolöverstyrelsen, 1980) Skolverkets rapport 2004 I Skolverkets senaste rapport om simkunnighet anser Skolverket att simkunnigheten och även vattensäkerheten måste höjas för att förhindra drunkningsolyckor (Skolverket, , tillgänglig ). Kursplanen är en del av de krav som grundskolan måste följa från staten och i kursplanen för idrott och hälsa är det skrivit att elever i årskurs fem ska kunna simma och hantera nödsituationer i vatten (Skolverket, , tillgänglig ). Detta har i sin tur ändrats med att definitionen simkunnig anses den vara som kan falla i vatten, få huvudet under ytan och åter ta sig upp till vattenytan och kunna simma 200 meter på djupt vatten varav 50 meter på rygg (Skolverket, ). Skollagen fastställer att rektorn på varje skola har huvudansvaret för att skolförvaltningens föreskrifter följs (Skolverket, , tillgänglig ). Skolverket har i samarbete med rektorerna gjort undersökningar angående elevernas simförmåga. De uppgifter som Skolverket fick från alla kommuner i Sverige visar simkunnigheten bland eleverna i årskurs fem och likaså hur simundervisningen bedrivs i landets skolor (Skolverket, , tillgänglig ). Enligt Skolverket går det endast att bedöma och kontrollera elevernas simkunnighet genom praktiska övningar. År 2003 var det elva procent av kommunerna och åtta procent av friskolorna som inte hade kontrollerat sina elever kring deras simkunnighet 5

13 (Skolverket, , tillgänglig ). Skolverket anser att det räcker att kontrollera elevernas simkunnighet först i slutet av årskurs fem för att se om målet i simning är uppfyllt (Skolverket, , tillgänglig ). Skolverket hävdar att elever ska få möjlighet att uppnå målen i kursplanen under skoltid. Under den här punkten har det blivit stor kritik mot rektorer som inte har nått upp till målen då de inte har erbjudit någon simundervisning i skolan. Skolverket framhäver att elever som inte kan simma måste erbjudas extra simundervisning (Skolverket, , tillgänglig ). De elever som behöver extra simträning ska få det kostnadsfritt. I skollagen framkommer att utbildningen i grundskolan ska vara avgiftsfri för samtliga elever. Det får däremot förekomma enstaka inslag i verksamheten som kan resultera i en mindre kostnad för eleverna (Skolverket, , tillgänglig ). Två procent av kommunerna samt tolv procent av de fristående skolorna i Sverige låter eleverna betala för simundervisningen i skolan och därmed följer de inte Skolverkets riktlinjer från år 2004 (Skolverket, , tillgänglig ). 2 Syfte Syftet med denna studie är att undersöka simundervisningen i skolans regi särskilt med avseende på skolor i Lunds Kommun och Malmö stad. Vi vill kartlägga hur ett antal lärare arbetar för att nå upp till målen i kursplanen för momentet simning. 2.1 Frågeställning Vi har valt följande frågeställningar: Hur definierar läraren innebörden av att vara simkunnig i grundskolans tidigare år? Hur mycket tid lägger skolan ned på simundervisningen i skolans tidigare år? Hur bedrivs simundervisningen i skolan? Hur kan simundervisningen öka säkerheten vid och i vatten? Hur kan kulturella skillnader påverka elevernas simkunnighet 6

14 2 Metod Undersökningen var baserad på kvalitativa intervjuer. Metoden för intervjun var utifrån semistrukturerade frågor och innefattade främst öppna frågeställningar. Vi intervjuade fem stycken idrottslärare i Lund samt två stycken idrottslärare och en klasslärare i Malmö. Vi kontaktade intervjupersonerna genom mailkontakt, där vi presenterade oss själva samt gav en kortfattad beskrivning av projektet och hur materialet skulle komma att användas. Vidare var vi i kontakt med en verksamhetschef i Lunds kommun. I samband med intervjuerna använde vi oss av bandspelare. Vi valde att transkribera intervjusvaren på ett lämpligt sätt som skulle kunna göra det lättare för läsaren att läsa texten. Vi upplevde att den kvalitativa metoden var mest lämpad i vår studie, då vi hade för avsikt att samla in djupgående information om vårt valda problemområde. Den kvalitativa metoden gav oss de förutsättningar som krävdes för att skapa en nära kontakt till de undersökta områdena men bidrog även till att ge oss en ökad förståelse som i sin tur underlättade analysen av de olika delarna. Vidare kunde vi med hjälp av den kvalitativa metoden skapa oss en bild av den befintliga simkunnigheten bland eleverna i Sverige. Respondenten fick i förtid veta syftet med studien och ta del av intervjumallen (Andersson, 1998). Vid samtliga intervjuer informerade vi respondenten att det var en C-uppsats vi skrev, vilket innebar att det är en offentlig handling som i sin helhet är tillgänglig för allmänheten. Materialet behandlades konfidentiellt och inga namn eller andra igenkännetecken förekom i uppsatsen. 3.1 Urval Vi intervjuade totalt åtta stycken lärare som undervisade elever i grundskolans tidigare eller senare år. I undersökningen begränsade vi oss till att enbart se det ur lärarens perspektiv eftersom vi upplevde att intervjusvaren blev mer trovärdiga än om vi tagit det ur de yngre elevernas perspektiv. Små barn kunde påverkas av grupptryck, sinnestämning, hunger, vilket kunde bidra till felaktiga intervjusvar. Vi intervjuade representativa lärare från olika skolområden i Malmö stad och i Lunds kommun för att få trovärdiga uppgifter om elevernas simkunnighet. Urvalet i Lund gjordes efter skolornas indelning i distrikten norr, öst, syd och väst. I Lund intervjuades fem stycken idrottslärare. I Malmö intervjuades tre personer varav två idrottslärare och en klasslärare. Vi valde en stadsdel med hög, medel respektive låg 7

15 simkunnighetsförmåga och där skolorna hade inriktning på hälsoprofilering. Vidare tog vi del av resultaten från Malmö stads satsning på simtestet Vattenprovet för elever i årskurs fyra. 3.2 Undersökningens bortfall Totalt tillfrågades sex personer i Lund och sju personer i Malmö. Undersökningens totala bortfall var en intervjuperson i Lund och fyra intervjupersoner i Malmö. Samtliga av de tillfrågade var lärare som arbetade inom grundskolans tidigare år. 4 Litteraturstudie 4.1 Definition av simkunnighet Definitionen av simkunnighet har varit otydlig under en lång tid (Riksidrottsförbundet, 2008). Enligt Sjödin (2008) genomförde Stallman under 1990-talet en internationell undersökning om simkunnighet, där han kontrollerade 14 länder, 25 organisationer och fyra kontinenter (Sjödin, 2008). Utifrån Stallmans studie har de nordiska simförbunden och livräddningssällskapet kommit fram till en allmän definition för simkunnighet (Sjödin, 2008). Stallman fick fram följande resultat för att bedöma en individ som simkunnig: 1. Hoppa eller dyka på djupt vatten. Huvudet ska komma under vattnet. 2. Dyka från ytan och simma under vattnet. 3. Ändra sig från vertikal till horisontal ställning. 4. Kunna två olika simsätt, ett i bröstläge och ett i ryggläge. 5. Effektivt kunna andas på det sätt som är optimalt för just det simsättet. 6. Kunna rulla över från bröstläge till ryggläge och tvärtom. 7. Kunna vända till vänster och till höger både i bröst och ryggposition. 8. Stanna och vila utan att vidröra något (Sjödin, 2008 s 9) Innan den nordiska definitionen av simkunnighet tillkom fick skolorna i Sverige skapa sin egen tolkning av simkunnighet. Det visade sig att 64 % av kommunerna i Sverige utgick från 8

16 SLS definition, vilket är att falla i vattnet och få huvudet under vattenytan och sedan ta sig upp till ytan och därefter simma 200 meter varav 50 meter på rygg. Sex procent av de andra tillfrågade kommunerna i Sverige ansåg att eleverna var simkunniga om de kunde simma minst 250 meter medan 23 % av kommunerna menade att simkunnighet innebar att kunna simma mellan meter. Fem procent av kommunerna ansåg att simkunnighet var att klara av att vara i vatten och slutligen sex procent av kommunerna hade ingen definition alls på simkunnighet (Skolverket, ). Det är viktigt att skapa goda förutsättningar för att alla elever ska få lära sig simma. Regeringen har utvecklat och breddat kraven för skolans läroplan för att barnen ska få känna glädjen av att vara trygga i och vid vatten samt isar (SLS, publicerad , tillgänglig ). Skolverket har förtydligat definitionen av simkunnighet som innebär: Hoppa i vattnet och få huvudet under vattenytan samt kunna ta sig upp till ytan igen och simma 200 meter varav 50 meter ryggsim (Skolverket, publicerad , tillgänglig, ). Utövaren ska kunna ramla i vattnet och hamna under vattenytan för att därefter klara av de förhållanden som ställs för att kunna ta sig upp till vattenytan. Vidare innebär det också att klara av att simma bröstsim samt ryggsim en viss sträcka ( Sjödin, 2008). 4.2 Säkerhet i vattnet I Sverige finns det ett gemensamt ansvar för att individen lär sig att simma och optimalast är det genom samverkan och delat ansvar av vårdnadshavare, samhälle och skola. För att minska antalet drunkningsolyckor krävs det hög simkunnighet och kunskaper om ansvar och säkerhet (Sjödin, 2008). Simkunnighet är oftast förknippat med att kunna ta sig fram i vattnet en viss sträcka, men innefattar även kännedom om de risker som kan uppstå i samband med vistelse vid eller i vatten. I slutet av årskurs fem ska eleven ha kunskap om bad-, båt- och isvett (Skolverket, publicerad , tillgänglig ). Enligt den flervetenskapliga forskningsstudien Skola- Idrott- Hälsa (SIH- projektet 2001) ställdes en frågeställning till lärarna om hur de uppskattade elevernas simkunnighet, det vill säga ta sig fram 200 meter. Lärarna uppskattade att cirka 97 % av eleverna i årskurs nio klarade detta. När samma fråga ställdes till eleverna var det endast 80 % som uppgav att de kunde simma 200 meter. Detta tolkades med att lärarna överskattade sina elevers simförmåga 9

17 och slutsatsen blev att eleverna hade en bättre självinsikt kring deras egen simkunnighet än lärarnas påstående (Kraepelien-Strid, 2004). Vid SIH projektet (2001) blev skolelever tillfrågade hur ofta de utövade simning under skoltid under ett läsår. Det framkom att 20 % aldrig utövade simning under läsåret och 50 % genomförde simning en till två ggr per år medan 25 % svarade ibland (Kraepelien-Strid, 2004). Skolverkets rapport från år 2004 påvisar att det är 95 % av alla elever i årskurs fem som är simkunniga (Kraepelien-Strid, 2004). Dagens simundervisning strävar efter att eleverna ska känna sig trygga i vattnet och målet är att alla elever ska bli vattensäkra och kunna simma (SLS, uppdaterad , tillgänglig: ). Vid simundervisning för mellanstadieelever är det många idrottslärare som låter barnen simma 100 meter bröstsim för att därefter ha fritt bad. Antalet simlektioner har blivit reducerade och tiden som läggs på elevernas simträning har blivit färre (Svenska Simförbundet, 1984). Drunkningsolyckor kan förhindras genom övervakning av mindre barn, simkunnighet och ökad vattensäkerhet (Skolverket, publicerad , tillgänglig ). Epidemiologiska studier visar att drunkningsolyckor kan förhindras genom att det finns ett isolerat skydd mellan en badpool och till exempel trädgård (Yang, Nong, Li, Feng & Lo, publicerad 2007, tillgänglig ). Varje år drunknar cirka människor i världen, vilket innebär att en person omkommer varannan minut. Enbart i Sverige omkommer en människa var tredje dag i drunkningsolycka. Bland barn är drunkning en av de vanligaste dödsorsakerna (SLS, ). Många överlevande efter ett nära drunkningstillbud har permanent neurologiska funktionshinder (Yang, Nong, Li, Feng & Lo, 2007 publicerad 2007, tillgänglig ). Drunkningsstatistik i Sverige visar att det är högre drunkningstal i de norra länen. Orsaken till detta kan vara det kalla vattnet i norra delen av Sverige. Det är stora avvikelser av drunkningar mellan de olika länen, vilket kan bero på olika inställningar av attityder och kunskap om vatten och isar (SLS, publicerad , tillgänglig ). Oftast inträffar bad- och båtolyckor i mindre vattendrag och sjöar. Orsaken till detta kan vara en falsk trygghet av att säkerheten är större än vid öppet hav, vilket medför ökat risktagande till exempel vara ensam i båten eller att inte använda flytväst (SLS, publicerad , tillgänglig ). Det centrala i SLS är att rädda liv genom förbättrad simkunnighet (SLS, 1998). I landets kommuner kan olyckor förhindras genom god simkunnighet samt förebyggande åtgärder. SLS arbetar förebyggande med olika insatser för att minska tillbud och olyckor i samband med isar och vatten. I Sverige har 1355 människor omkommit i drunkningsolyckor under de senaste 10 åren, vilket innebär 136 personer per år 10

18 (SLS, publicerad , tillgänglig ). Livbojar, livbåtar, kastlinor och annan utrustning bör finnas nära till hands vid offentliga badplatser och friluftsanläggningar. Kommunen ska bekosta livräddande utrustning och ansvara för att den är i användbart skick (SLS, 1998). I studien från SLS 2005 framgår att åtta av tio barn i lågstadiet (årskurs ett till tre) kan ta sig fram 25 meter i vattnet. Endast fyra av tio lågstadieelever känner till förlängda armen, det vill säga hur de kan hjälpa en person i vattnet som är i nöd. Vidare framgår det i SLS studie 2005 att det i mellanstadiet endast är 27 % av eleverna som kan utföra mun-mun metoden samt 35 % som kan utföra momentet stabilt sidoläge. (SLS publicerad 2005, tillgänglig ). I Sverige anses bröstsimsbentag vara det lämpligaste simsättet vid livräddning. Först när ett barn är i sju till tio års ålder, är de motoriskt mogna för att kunna utföra benrörelserna i bröstsim. Barn som i tidig ålder lär sig att simma frisim, fjärilsim eller ryggsim har lättare att sedan kunna tillämpa vinklade fötter som krävs vid bröstsim. Orsaken till detta är att barnets kropp har lätt sig att anpassa till vattnets motstånd och bärkraft (Sjödin, 2004). 4.3 Vattenvana I vattenvana ingår att ha respekt för vattnet. Ett barn får bara vara ensamt på badhuset om det kan simma 200 meter samt följa de badregler som finns och ta ansvar för sig själv (Sjödin, 2004). Grunden för att lära sig simma är att eleven har en god vattenvana (Sjödin, 2008). Vattenvana förvärvas genom att vistas i miljöer, där vattenlekar och vattenövningar förekommer. Mindre barn kan träna vattenvana genom doppövningar, blåsa bubblor, hopp från kant, respektive trampolin samt, flyt- och glidövningar (Svenska simförbundet, , tillgänglig ). Moment som ingår i begreppet vattenvana är bubbla, doppa, glida, flyta, hoppa samt rotera (Sjödin, 2004). Vattnets tryck påverkar öronen och befinner sig simmaren tre till fyra meter under vattnet, kan det vara nödvändigt att göra en tryckutjämning för att inte få ont i öronen. I simundervisningen kan eleven lära sig att bli trygg i vattnet genom att stegvis träna sig att gå runt i bassängen, få vatten sprutat i ansiktet, doppa ansiktet i vattnet, hålla huvudet under vattnet, låta vattnet rinna i ansiktet utan att torka bort det med händerna eller bli rädd (Irgens & Madsen, 2005). Belysningen i simhallen kan påverka simmarnas trygghet. En mörk simhall kan verka skrämmande för de badande medan en väl upplyst simhall känns trygg. En simmare 11

19 med god syn har lättare att känna sig trygg och säker i vattnet. En person som vanligtvis använder glasögon får en reducerad syn i simhallen och kan behöva simglasögon med styrka för att uppnå optimal trygghet i vattnet (Dansk Svømmeunion, 2005). Förebyggande utbildning i simkunskap som ges till yngre barn medför att säkerheten vid vatten ökar. Med ökande åldrar avtar nyttan av säkerhetsfrämjande undervisning. Tonåringar är mindre mottagliga för säkerhetsfrämjande kunskap (Terzidis, Koutroumpa, Skalkidis, Matzavakis, Malliori, Frangakis, Discala & Petridou, 2007, tillgänglig ). Vattenvana och simkunnighet är en bra livförsäkring för alla individer och ger möjlighet till vattenglädje och bad tillsammans med andra. Att vara simkunnig innebär att i vatten kunna behärska sin kropp utan flythjälpmedel och därför bör vattenvana övas utan flythjälpmedel (Sjödin, 2004). Många muskler i kroppen aktiveras genom vattenträning och det är även skonsamt för leder. I varmt vatten blir kroppen mer avslappnad medan kallt vatten kan påverka nervimpulserna, vilket kan ge omedvetna reflexrörelser. Simundervisningen bör anpassas till vattnets temperatur för att inte skapa obehag hos eleven (Sjödin, 2008). 4.4 Simmärken Simmärken är ett bevis på kunskap i simfärdighet och vattenvana. Syftet med simmärken är att bilda delmål, det vill säga eleven måste klara av olika moment. Det krävs en kontrollant som är minst 16 år gammal och som har kunskaper om simmärkesbestämmelserna för att en elev ska erhålla ett simmärke (Sjödin, 2008). Promotion är en högtidlig avslutning på en del simskolor, där provtagarna som tagit kandidaten eller något magistermärke får i samband med detta simma med pillöv- eller eklövskransar. Vattentemperaturen vid märkestagning får inte understiga 17 grader eftersom barn och ungdomar inte klarar kyla lika bra som vuxna (Svenska Simförbundet, uppdaterad , tillgänglig ). 4.5 Socioekonomiska faktorer och religionstillhörighet relaterat till barnens simkunnighet Simkunnigheten har minskat i Sverige, vilket påvisas i flera undersökningar. I en del områden är simkunnigheten lägre än 50 %. Svenska Simförbundet menar att det finns skolor och kommuner som inte tar sitt ansvar för att eleverna ska kunna klara av målen i läroplanen (Svenska Simförbundet, 2006). Diverse tester visar att graden av simkunnighet skiljer sig 12

20 mellan olika samhällsgrupper. Det finns barn med invandrarbakgrund samt socialt utsatta barn som aldrig fått lära sig att simma. I grundskolans läroplan finns målsättningen att varje elev som slutar femte klass ska kunna simma och livrädda (Renhammar, 2005). Enligt SLS är simkunnigheten lägre hos de barn som har föräldrar med låg inkomst eftersom de inte har råd att låta sina barn gå i simskola (Nyman, tillgänglig ). I högre socioekonomiska skolor som till exempel i Limhamn-Bunkeflo kan 80 % av barnen simma medan andra skolor som till exempel i Rosengård är endast 20 % av eleverna simkunniga. Religionen samt kulturen kan utgöra en viktig roll för om barnet får lov att lära sig simma. Det finns föräldrar med en viss religionstillhörighet som inte låter sina barn simma. Orsaken till detta är att föräldrarna inte tillåter sina barn klä av sig nakna eller se andra vuxna nakna (Nyman, tillgänglig ). Det är angeläget att det finns simundervisning för barn med annan kulturell bakgrund men det förekommer även svårigheter att nå alla. Problem som kan uppkomma är till exempel kvinnor som är rädda för att till exempel exponera sin kropp och för vissa även förbud att bada offentligt (SLS, 1998). Generellt har idrotten en viktig funktion för det så kallade socialisationsprocessen det vill säga i vilka normer, värderingar och livsstil som barn och ungdomar integrerar sig med. Vidare lärs sociala och kulturella värden in genom en kulturproducerande funktion som kan ha ett avgörande om barnen är simkunniga (Bremberg 2003). Idrotten påverkas av landets infrastruktur. I skolans regi ska alla individer ha likvärdiga villkor oavsett ras, religion, politisk uppfattning, ekonomisk eller social status (Johansson, 2006). Både svenska och internationella studier visar att människors både fysiska och psykiska hälsa är beroende av individens inkomst. Dålig ekonomi kan ha en negativ innebörd för hälsan eftersom inkomsten påverkar valet av fritidsaktiviteter. Således kan ekonomin ha betydelse för barnens möjlighet att få simundervisning (Johansson, 2006). Vidare visar svenska undersökningar att vårdnadshavares inkomst och ekonomiska tillgångar inverkar på barnens hälsoutveckling (Bremberg 2003). Enligt Johansson (2006) innebär Bourdieus huvudtes att valet av idrott fyller ett socialt behov (Johansson, 2006). Inom idrotten finns olika grenar som erbjuder olika förhållningssätt till den egna kroppen och fysisk förmåga, vilka i sin tur är anpassade i olika grader till de sociala klasserna habitus. En undersökning visar att val av aktivitet hos ungdomar påverkas av ekonomiska förutsättningar. Den övre samhällsklassen ägnar mer tid till motion, rekreativ idrott och hälsosam livsföring, vilket tilldelar ett socialt värde (Engström, 1987). 13

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11 SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11 Detta dokument är tänkt att fungera som en hjälp till lärare i årskurs 1-9. Under hösten 2011 reviderades skolans läroplan och

Läs mer

Svenska Simförbundets simmärken

Svenska Simförbundets simmärken Svenska Simförbundets simmärken Baddaren Grön Dopprov: Märkestagaren ska doppa hakan och båda öronen fem gånger. Bubbelprov: Märkestagaren ska andas in, hålla andan och blåsa ut i vattenytan med hakan

Läs mer

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 -

Ännu inte under delmålet 100. 107 människor drunknade 2008 Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning 350 - 300 - 250 - 200 - 150 - Drunkningsolyckor Ännu inte under delmålet 100 107 människor drunknade Enligt Svenska Livräddningssällskapets, SLS, sammanställning har 107 personer omkommit i vattenoch isolyckor under. Det är fyra fler

Läs mer

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg.

I början är det viktigt att eleven bottnar där övningarna ska göras. Detta för att eleven ska känna sig trygg. Simlinjen i Skolan Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. Svenska Simförbundet trycker mycket på vattenvana som grunden när man ska lära sig att simma. Vi vill

Läs mer

Säkerhet vid bad med barngrupp

Säkerhet vid bad med barngrupp Säkerhet vid bad med barngrupp Ta med till badet! Bada ofta och säkert Att bada är bra för barns utveckling. Det ger inte bara nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter, det är också

Läs mer

En tävling som alla vinner på

En tävling som alla vinner på 2012/2013 En tävling som alla vinner på Att kunna simma är både roligt och livsviktigt. Därför har Svenska Simförbundet och E.ON startat Skolsimmet som är en tävling för alla skolor med elever i årskurs

Läs mer

Simning och livräddning

Simning och livräddning Simning och livräddning Simkunnig är den som faller i vattnet, får huvudet under ytan och efter att ha tagit sig upp till ytan, på djupt vatten simmar 200 m i en följd, varav 50m ryggsim." Bakgrunden till

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga.

Övningar och tester. Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Övningar och tester Dessa kan genomföras av medföljande skolpersonal med de elever som av simlärarna bedömts simkunniga. Genomförs i samråd med simlärarna. Övningarna på sid 2 genomförs hemma på egna skolan.

Läs mer

En Bad- och vattensäker kommun.

En Bad- och vattensäker kommun. En Bad- och vattensäker kommun. Emmaboda kommuns handlingsprogram för en bad o vattensäker kommun inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Reviderad 2011-02-09. 1 Innehåll Styrdokument för arbete med

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering

Idrott och hälsa Friluftsliv, allemansrätt och orientering Friluftsliv, allemansrätt och orientering Har kännedom om allemansrätten. Vet gränserna för skolans område. Kan orientera sig på skolgården med hjälp av en enkel karta. Har kunskap om lämplig klädsel i

Läs mer

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET 1898 Detta är Svenska Livräddningssällskapet Vi består av 24 länsförbund samt lokala föreningar inom länsförbunden. Ett fåtal länsförbund har anställd personal men de flesta

Läs mer

SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn vår populära sommarsimskola.

SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn vår populära sommarsimskola. SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn vår populära sommarsimskola. Våra badplatser: Karlskär, Lundhagen, Kärsgatan (förmiddagar), Mörby

Läs mer

SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn i vår populära sommarsimskola.

SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn i vår populära sommarsimskola. SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare samt sommargäster att anmäla era barn i vår populära sommarsimskola. Våra badplatser: Karlskär, Lundhagen, Mörby (förmiddagar) Stockby

Läs mer

Maxa. din simträning. NY BOK beställ idag

Maxa. din simträning. NY BOK beställ idag Maxa din simträning NY BOK beställ idag Älska att simma Oavsett om du simmar i motionssyfte eller har tävlingsambitioner vill du känna att du utvecklas - orka lite längre, simma lite fortare. Tanken med

Läs mer

Kan jag verkligen simma?

Kan jag verkligen simma? Kan jag verkligen simma? - en jämförelse mellan skattad och faktiskt simförmåga bland elever i årskurs 6 Erik Ahlgren & Daniela Broström GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN Självständigt arbete på avancerad

Läs mer

Vägledning för badanläggningar

Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Vägledning för badanläggningar Konsumentverket 2013 Ansvarig handläggare: Maria Lindstedt Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 3 1. Bakgrund... 4 2. Säkerhet vid

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

NKK. 2015:2 hälsar välkommen till en ny termin. Kursinformation för Simskolegrupperna: Baddaren 1 Baddaren 2 Pingvinen 1 Pingvinen 2 Hajen 1 Hajen 2

NKK. 2015:2 hälsar välkommen till en ny termin. Kursinformation för Simskolegrupperna: Baddaren 1 Baddaren 2 Pingvinen 1 Pingvinen 2 Hajen 1 Hajen 2 NKK 2015:2 hälsar välkommen till en ny termin Kursinformation för Simskolegrupperna: Baddaren 1 Baddaren 2 Pingvinen 1 Pingvinen 2 Hajen 1 Hajen 2 Medley-Teknikskola Medley-Teknikskola Forts. Teknikskolor

Läs mer

Effektrapport. Denna rapport är fastställd av styrelsen 2014-11-30. Vad vill er organisation uppnå?

Effektrapport. Denna rapport är fastställd av styrelsen 2014-11-30. Vad vill er organisation uppnå? Dokumentnamn FRII, Effektrapport G1 Dokumentägare Ordförande Dokumentansvarig/attest Generalsekreteraren Dokumenttyp Publicering Internt och hemsida Omfattar Svenska livräddningssällskapet riksorganisation

Läs mer

Verksamhetsplan 2015. SS04 vision, mål, strategier och organisation. 2015-03-30 Jonas Hägerhäll

Verksamhetsplan 2015. SS04 vision, mål, strategier och organisation. 2015-03-30 Jonas Hägerhäll Verksamhetsplan 2015 SS04 vision, mål, strategier och organisation 2015-03-30 Jonas Hägerhäll Sammanfattning I detta dokument presenteras SS04 organisation, vision, mål och strategier för att uppnå målen.

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(7) Förskoleklass Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få inblick i de grovmotoriska grundformerna Åla, krypa, springa, slå kullerbytta, gå balansgång, klättra,

Läs mer

Redovisning föräldraundersökning simskola 2013

Redovisning föräldraundersökning simskola 2013 2013-08-02 1 (6) RAPPORT FRN 2013/108 Redovisning föräldraundersökning simskola 2013 Under tiden 4 14 mars 2013 genomförde idrotts- och fritidsenheten en föräldraundersökning för simskolan. Både föräldrar

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i idrott och hälsa i grundskolan 3.4 IDROTT OCH HÄLSA Fysiska aktiviteter och en hälsosam livsstil är grundläggande för människors välbefinnande. Positiva upplevelser av rörelse

Läs mer

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik.

Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. IDROTT & HÄLSA Centralt innehåll Ämnet idrott och hälsa delas in i tre arbetsområden. Komplexa rörelser i lekar, spel, och idrotter, inomhus och utomhus, samt danser och rörelser till musik. Styrketräning,

Läs mer

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Kupol En studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa Vad är Kupol? Skolan är en viktig miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden. Vad som påverkar elevers studieresultat och

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

Vuxensimning Våren 2015

Vuxensimning Våren 2015 Vuxensimning Våren 2015 Ansvarig Christina Hörbäck E-post ica@varbergssim.se Telefon kansli 0340-673507 Hemsida www.varbergssim.se Vuxencrawl Nybörjare Vt 2015 Start & Avslut Alt 1: v 3-6 Start 13/1 &

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Drunkningsförebyggande arbete. Kommunenkät 2010

Drunkningsförebyggande arbete. Kommunenkät 2010 Drunkningsförebyggande arbete Kommunenkät 2010 2 MSB:s kontaktperson: Christian Söder, 010-240 54 10 Publikationsnummer MSB237 ISBN 978-91-7383-120-8 3 Förord I Sverige drunknar cirka 100 personer varje

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Badvett. Barnens Livräddningsskola 1. Lärarhandledning till BADVETT

Badvett. Barnens Livräddningsskola 1. Lärarhandledning till BADVETT Badvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 1 Lärarhandledning till BADVETT 1 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper

Läs mer

Frånvaro och ledighet

Frånvaro och ledighet Juridisk vägledning Reviderad april 2013 Mer om Frånvaro och ledighet Vårdnadshavaren ska kontaktas samma dag en elev är frånvarande utan giltigt skäl Även elever i frivilliga skolformer som gymnasieskolan

Läs mer

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet.

Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Hur har ditt sommarlov varit? Rapport från Majblomman om kommunernas ansvar för barnen under sommarlovet. Juni 2010 / Rapport 2010:22 Vi skulle på läger med simning. Alla kunde åka förutom jag. Sommarlovet

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09

EXTERNAL ASSESSMENT SAMPLE TASKS SWEDISH BREAKTHROUGH LSPSWEB/0Y09 EXTENAL ASSESSENT SAPLE TASKS SWEDISH BEAKTHOUGH LSPSWEB/0Y09 Asset Languages External Assessment Sample Tasks Breakthrough Stage Listening and eading Swedish Contents Page Introduction 2 Listening Sample

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falköpings kommun Förskolan Fyren Stenstorp 2015/2016 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Fyren i Stenstorp Lagstiftning Förskolan

Läs mer

Vuxensimning Våren 2015

Vuxensimning Våren 2015 Vuxensimning Våren 2015 Ansvarig Christina Hörbäck E-post ica@varbergssim.se Telefon kansli 0340-673507 Hemsida www.varbergssim.se Vuxencrawl Nybörjare Vt 2015 Start & Avslut Alt 1: v 3-6 Start 13/1 &

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Vuxensimning Hösten 2014

Vuxensimning Hösten 2014 Vuxensimning Hösten 2014 Ansvarig Christina Hörbäck E-post ica@varbergssim.se Telefon kansli 0340-673507 Hemsida www.varbergssim.se Vuxencrawl Nybörjare & Avslut Alt 1: v 38-41 16/9 & avslut 9/10 2 ggr/vecka

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Vuxensimning Hösten 2015

Vuxensimning Hösten 2015 Vuxensimning Hösten 2015 Ansvarig Christina Hörbäck E-post ica@varbergssim.se Telefon kansli 0340-673507 Hemsida www.varbergssim.se Vuxencrawl Nybörjare Ht 2015 & Avslut Alt 1: v 39-42 22/9 & Avslut 15/10

Läs mer

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet!

Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet! Varmt välkomna till SK Ägirs baby- och minisim på Sollidenbadet! Adress: Sollidenvägen 64A (Skulle entrén och/eller korridoren vara låsta är koden för att komma in 1416) När ni kommer in genom huvudentrén

Läs mer

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se)

Nyhetsbrev: Socialt entreprenörskap - Idrott (SEidrott.se) Nyhetsbrev nr 2: 28 maj 2015 Att studera socialt entreprenörskap medför att vi som forskare blir en del av någon annans entreprenörskap. De sociala entreprenörerna berättar om problem i samhället och om

Läs mer

Björknäs Simfritids. Ett alternativt fritids i hemma-miljö. Saltsjö-Boo 2010-11-21

Björknäs Simfritids. Ett alternativt fritids i hemma-miljö. Saltsjö-Boo 2010-11-21 Björknäs Simfritids Ett alternativt fritids i hemma-miljö Saltsjö-Boo 2010-11-21 Verksamhetsidé och Vision för Björknäs Simfritids 1. Verksamhetsidé: Björknäs Simfritids är ett privat alternativ till Skolans

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling Plan mot kränkande behandling för Bygdsiljums förskoleklass, skola och fritidshem Läsåret 2013/2014 Bygdsiljums skola tillämpar barn- och elevskyddslagen (2006:67). Det är enligt lagen en rättighet för

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23

Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Skolutflykt glädje eller ångest? Rapport från Majblomman om dolda avgifter i skolan. Juni 2010 / Rapport 2010:23 Dolda avgifter i skolan tvingar barn att stanna hemma I skollagen står det tydligt att skolgång

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson

Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Vilken typ av aktiviteter inom fritidsfältet önskar ungdomar i Stockholms stad att det ska satsas på? -Stig Elofsson Förord Forskningsenheten vid idrotts- och kulturförvaltningarna genomför kontinuerligt

Läs mer

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Skolförvaltningen Skolkontoret Helena Johansson, Nämndsekreterare 0171-526 15 helena.johansson1@bildning.habo.se Avgifter och indirekta kostnader i Håbo kommuns förskolor och skolor

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

Damir Music & Christopher Grimberg

Damir Music & Christopher Grimberg Malmö högskola Lärarutbildningen Idrottsvetenskap Examensarbete 15 högskolepoäng En undersökning om förkunskaper inom första hjälpen hos lärare och elever i ämnet idrott och hälsa A study on knowledge

Läs mer

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen

ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen WTÖALA K O M M U N S T Y R E L S E ink 2015-02- 02 far. kte+ovfr^ 75 Ronjabollen 1. Varför startade ni projektet och vad ville ni åstadkomma? Ronjabollen startades för att vi på TRIS såg och ser än idag

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013

Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 1(6) Barn- och utbildningsnämnden Skolpeng utomlands förslag till regler från och med januari 2013 Ärendet Förvaltningen föreslår att regler för skolpeng utomlands fastställs. s förslag till beslut Barn-

Läs mer

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige

Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Blivande och nyblivna föräldrars uppfattningar om munhygien och tandvård före och efter immigration till Sverige Masteruppsats (ej examinerad) av Kasra Katibeh F.d. student vid Folkhälsovetenskapliga programmet,

Läs mer

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010

SE2010-0376 Malmöpanelen 5. Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 Malmöpanelen 5 Malmö stad December 2010 1 Innehållsförteckning 1. Information om undersökningen s 3-7 2. Resultat s 8-30 Sommarscen Malmö s 9-16 Valet s17-25 Öka cyklandet s26-27 Förskolor s28-30 3. Vägning

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2012

Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2012 1(7) 2012 07 26 Resultat av kundundersökning Malenbadet i Båstad 2012 Inledning Malenbadet är ett utomhusbad i Båstad och anläggningen är öppen från 1 juni 31 augusti. Malenbadet besöks årligen av mellan

Läs mer

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II

Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II Evaluation Ny Nordisk Mat II Appendix 1. Questionnaire evaluation Ny Nordisk Mat II English version A. About the Program in General We will now ask some questions about your relationship to the program

Läs mer

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell

Uppsala Universitet Instutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Matematik 2, Ht 2014 Tilde Henriksson, Hannah Kling, Linn Kristell Del 1: Pedagogisk planering a) Vi har gjort två lektionsplaneringar med fokus på tvådimensionella geometriska figurer för årskurs 1-3. Utifrån det centrala innehållet i Lgr11 för årskurs 1-3 ska eleverna

Läs mer

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience

Här kan du checka in. Check in here with a good conscience Här kan du checka in med rent samvete Check in here with a good conscience MÅNGA FRÅGAR SIG hur man kan göra en miljöinsats. Det är egentligen väldigt enkelt. Du som har checkat in på det här hotellet

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

VÄLKOMNA TILL. Simskola. Babysimskola - Simskola 0-7 år Babymassage 0-1 år Barn HLR 0-13 år. Vattenbubblan är ansluten till

VÄLKOMNA TILL. Simskola. Babysimskola - Simskola 0-7 år Babymassage 0-1 år Barn HLR 0-13 år. Vattenbubblan är ansluten till VÄLKOMNA TILL Simskola Babysimskola - Simskola 0-7 år Babymassage 0-1 år Barn HLR 0-13 år Vattenbubblan är ansluten till Vattenbubblan Jag som driver Vattenbubblan heter Carina Norén. Jag är född och uppvuxen

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Vilken vård du får avgörs av var du bor

Vilken vård du får avgörs av var du bor Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans

Läs mer

Båtvett. Barnens Livräddningsskola 2. Lärarhandledning till BÅTVETT

Båtvett. Barnens Livräddningsskola 2. Lärarhandledning till BÅTVETT Båtvett Lärarhandledning Barnens Livräddningsskola 2 Lärarhandledning till BÅTVETT 1 Lära för livet Barnens Livräddningsskola finns för att tidigt ge barn rätt attityd till och grundläggande kunskaper

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut ein Skolinspektionen 2014-12-15 Leksands kommun Rektorn vid Siljansnäs skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Siljansnäs skola i Leksands kommun Skolinspektionen, Box 23069,

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer