Utbildning i svenska för invandrare

Transkript

1 Utbildning i svenska för invandrare vuxenutbildningen

2 Beställningsadress: Fritzes kundservice Stockholm Tel: Fax: e-post: ISBN: Omslagsfoto: Matton/Björn Nordien Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: Tryckt hos ett klimatneutralt företag Edita, Västerås 2013

3

4 Utbildning i svenska för invandrare

5

6 Innehåll Inledning 4 Utbildningens syfte, mål och utformning 5 Syfte och mål 6 Dokument som styr utbildningen 7 En likvärdig utbildning 9 Systematiskt kvalitetsarbete 9 Utformning av utbildningen 10 Diskutera 15 Utbildningens innehåll 17 Studievägar och kurser 18 Läs- och skrivinlärning 19 Stöd på modersmålet 19 Arbetsplatsförlagt lärande 20 Bedömning och betygsättning 21 Validering 24 Prövning 24 Diskutera 25 Individen i utbildningen 27 Utbildningens utgångspunkt 28 Den individuella studieplanen 28 Studie- och yrkesvägledning 30 Individanpassning 31 Möjlighet att påverka 32 Diskutera 33 Samverkan 35 Samverkan mellan skolformer 36 Samverkan med andra aktörer 36 Diskutera 39

7 Inledning Detta material vänder sig främst till ansvariga och verksamma inom utbildning i svenska för invandrare och utbildning motsvarande utbildning i svenska för invandrare. Materialet kan dock med fördel också användas av andra som vill ha kunskap om skolformen. Syftet med materialet är att ge information om och stöd för utvecklingen av skolformen utbildning i svenska för invandrare. I materialet ingår frågeställningar som läsaren kan reflektera över och som kan fungera som underlag för diskussioner inom verksamheterna samt utgöra en grund för utveckling utifrån gällande bestämmelser. Texterna tar sin utgångspunkt i flera av de dokument som reglerar vuxenutbildningen och innehåller hänvisningar till olika författningar. Det underlättar att läsaren har tillgång till de styrdokument som är aktuella. Formuleringar som är hämtade direkt från styrdokumenten är genomgående kursiverade i texten. 4 utbildning i svenska för invandrare

8 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Utbildningens syfte, mål och utformning utbildning i svenska för invandrare 5

9 Utbildning i svenska för invandrare är en skolform inom skolväsendet. Tillsammans med särskild utbildning för vuxna och kommunal vuxenutbildning utgör utbildning i svenska för invandrare skolväsendets skolformer inom vuxenutbildningen. VUXENUTBILDNINGEN Kommunal vuxenutbildning Grundläggande nivå Gymnasial nivå Särskild utbildning för vuxna Grundläggande nivå Gymnasial nivå Utbildning i svenska för invandrare Utbildning i svenska för invandrare Syfte och mål Utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna personer med annat modersmål grundläggande kunskaper i svenska språket. I utbildningen ska eleven få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. Eleven ska få språkliga redskap för kommunikation och ett aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. Utbildningen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga, att kunna kommunicera både muntligt och skriftligt på svenska utifrån sina behov. 1 Vidare ska utbildningen ge vuxna invandrare som saknar grundläggande läs- och skrivfärdigheter möjlighet att förvärva sådana. Målet med utbildning i svenska för invandrare definieras i skollagen (2010:800): Målet för utbildning i svenska för invandrare är att vuxna invandrare ska stödjas och stimuleras i sitt lärande inom utbildning i svenska för invandrare. De ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. 2 I kursplanen specificeras och konkretiseras målet för utbildningen ytterligare. Målet som definieras i kursplanen karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga och delas upp i de sju punkterna nedan. 1 Förordning (SKOLFS 2009:2) om kursplan för utbildning i svenska för invandrare, senaste ändring SKOLFS 2012: kap. 2 skollagen 6 utbildning i svenska för invandrare

10 Målet för utbildning i svenska för invandrare är att eleven ska utveckla sin förmåga att läsa och skriva svenska, sin förmåga att tala, samtala, läsa, lyssna och förstå svenska i olika sammanhang, ett gott uttal, sin förmåga att använda relevanta hjälpmedel, sin förmåga att anpassa språket till olika mottagare och situationer, insikter i hur man lär sig språk, samt inlärnings- och kommunikationsstrategier för sin fortsatta språkutveckling.3 Dokument som styr utbildningen Det finns flera styrdokument som reglerar utbildning i svenska för invandrare. Här nedan återfinns några av dem. Dessa utgör dock inte all reglering på området. De som arbetar inom utbildning i svenska för invandrare behöver vara förtrogna med och ha tillgång till dessa dokument. Huvudmannen ska se till att lärare och annan personal har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för skolväsendet. 4 Det är också dessa dokument som till stor del utgör grund för detta material. Skollagen (2010:800) Skollagen innehåller generella bestämmelser för alla skolformer och grundläggande bestämmelser för de olika skolformerna. I 22 kap. behandlas särskilt utbildning i svenska för invandrare. I 24 kap. finns bestämmelser om särskilda utbildningsformer, däribland utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare som anordnas av folkhögskolor och Kriminalvården. 5 Riksdagen beslutar om skollagen. Förordning (2011:1108) om vuxenutbildning Förordning om vuxenutbildning innehåller bestämmelser för samtliga skolformer inom vuxenutbildningen och konkretiserar skollagens bestämmelser. De sju kapitlen behandlar olika bestämmelser för utbildning inom vuxenutbildningen. Kapitel 5 behandlar specifikt utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare för intagna i kriminalvårdsanstalt. Kapitel 6 behandlar anordnare, däribland folkhögskolor, som fått tillstånd att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg i vuxenutbildning. Regeringen beslutar om förordning om vuxenutbildning. 3 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare 4 2 kap. 34 skollagen 5 24 kap skollagen utbildning i svenska för invandrare 7

11 Förordning (SKOLFS 2012:101) om läroplan för vuxenutbildningen, Lvux12 I Lvux12 beskrivs verksamheternas uppdrag och värdegrund samt övergripande mål och riktlinjer för arbetet rörande kunskaper, utbildningsval, bedömning och betyg samt rektorns ansvar. Lvux12 gäller för hela vuxenutbildningen som ligger inom skolväsendet samt motsvarande utbildning som bedrivs enligt 5 kap. och 6 kap. i förordning om vuxenutbildning. Regeringen beslutar om förordning om läroplan för vuxenutbildningen. Förordning (SKOLFS 2009:2) om kursplan för utbildning i svenska för invandrare 6 Kursplanen anger vilka kunskaper i svenska eleven ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen i de olika kurserna. Kursplanen innehåller avsnitten utbildningens syfte, utbildningens mål och karaktär, utbildningens uppbyggnad, läs- och skrivinlärning, bedömning och kunskapskrav. Regeringen beslutar om kursplan för utbildning i svenska för invandrare. Kursplanen för utbildning i svenska för invandrare finns översatt till flera olika språk. Alla översättningar finns på Skolverkets webbplats. Dokumenten hänger ihop Dokumenten som nämns ovan skapar en struktur och en systematik. De kan användas självständigt men reglerar gemensamt förutsättningarna och målen för verksamheten. Skollagen är överordnad de andra styrdokumenten. Lärare, skolledare och annan skolpersonal behöver använda alla styrdokumenten. För en lärare räcker det exempelvis inte att planera undervisningen utifrån kursplanen, utan planeringen behöver också utgå från Lvux12. Dessutom behöver läraren känna till de bestämmelser i skollagen och förordningen om vuxenutbildning som berör verksamheten. Verksamheten ska präglas av målen i kursplanen liksom de övergripande målen i skollagen, förordningen om vuxenutbildning och läroplanen, och därmed behöver varje dokument läsas och förstås i ljuset av helheten. Huvudmannaskap för utbildning i svenska för invandrare För utbildning i svenska för invandrare är det kommunen som är huvudman. För utbildning motsvarande utbildning i svenska för invandrare som anordnas av Kriminalvården är staten huvudman. Folkhögskolor eller enskilda utbildningsanordnare kan, efter att från Skolinspektionen fått tillstånd att sätta 6 Senaste ändring SKOLFS 2012:13 8 utbildning i svenska för invandrare

12 betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg, vara huvudman för utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare. En likvärdig utbildning För att skapa en likvärdig utbildning finns i styrdokumenten nationella mål och riktlinjer uppsatta. Utbildningen kan utifrån dessa organiseras olika, eftersom den vänder sig till elever med olika bakgrund och mål och utgångspunkten för utbildningen ska vara elevens behov och förutsättningar. I Lvux12 står det: en likvärdig utbildning innebär inte att undervisning ska utformas på samma sätt överallt eller att verksamheternas resurser ska fördelas lika mellan eleverna. Hänsyn ska tas till de enskilda elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. 7 För skolformens utformning i en kommun är kommunstorlek samt hur arbetsmarknaden och övrigt utbildningsutbud ser ut exempel på faktorer som kan påverka. Antalet elever i inom utbildning i svenska för invandrare i kommunerna varierar, mellan en handfull upp till flera tusen, vilket ger skilda förutsättningar för de olika kommunerna. I vissa kommuner utgör flyktingar den största gruppen medan det i andra kommuner är en större del invandrare, exempelvis anhöriga till personer redan bosatta i Sverige. I somliga kommuner dominerar en enda språkgrupp bland eleverna, i andra utgör eleverna en språkligt heterogen grupp. Samma ansvar för tillhandahållande av utbildning i svenska för invandrare gäller för alla kommuner i landet trots olika förutsättningar. Systematiskt kvalitetsarbete Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet 8 inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. 9 Kravet innebär att huvudmän och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Som stöd i detta arbete kan Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet 10 användas. När Skolinspektionen år 2010 gjorde sin kvalitetsgranskning Svenskundervisning för invandrare (sfi) en granskning av hur utbildningen formas efter 7 Lvux12, kapitel 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund 8 4 kap. skollagen 9 4 kap. 5 skollagen 10 Skolverket (2012) Skolverkets allmänna råd med kommentarer om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet utbildning i svenska för invandrare 9

13 deltagarnas förutsättningar och mål 11 poängterades vikten av genomlysning och uppföljning inom skolformen eftersom den påverkas av varierande antal elever, olika samverkanspartners och politiska beslut. I koppling till detta betonades också vikten av att det finns tydligt uppställda uppdrag och mål att utvärdera i verksamheten, speciellt vad gäller individanpassning och möjlighet till elevinflytande. För att utbildning i svenska för invandrare ska ge elever möjligheter att maximalt utveckla sina kunskaper och kompetenser i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällsliv och främja sin personliga utveckling finns olika vägar och samarbetsmöjligheter i verksamheten. I Skolinspektionens kvalitetsgranskning från år poängteras för att höja kvaliteten att lärare inom utbildning i svenska för invandrare behöver en särskild kompetens och förmåga för att skapa flexibilitet i utbildningen. Den kompetens som lyfts som särskilt viktigt är att lärarna är språkdidaktiskt kunniga och att de har kompetens att undervisa vuxna. Kvalificerad och kontinuerlig kompetensutveckling lyfts i linje med detta som viktiga delar för att höja kvaliteten i utbildningen. Utformning av utbildningen Utbildning i svenska för invandrare ska rikta sig till elever med olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål. 13 I skollagen betonas också att utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. 14 Detta är därmed grunden för utformandet av utbildningen och organisationen runt denna. Utgångspunkt i elevens behov och förutsättningar Eleverna bär med sig värdefulla kunskaper och erfarenheter och det är därför angeläget att dessa tidigt tas tillvara hos var och en som ska studera. Ansvaret för detta vilar på dem som leder och genomför utbildningsinsatserna, så att eleven blir utgångspunkten för hur utbildningen utformas och hur utvecklingen av verksamheten sker. Elevens tidigare erfarenheter och behov blir en grund för planeringen samt påverkar hur utbildningen sedan behöver läggas upp. 11 Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:7, Svenskundervisning för invandrare (sfi) en granskning av hur utbildningen formas efter deltagarnas förutsättningar och mål 12 Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2011:6 Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisning för invandrare 13 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare kap. 2 skollagen 10 utbildning i svenska för invandrare

14 Rätt till utbildning Rätt att delta i utbildning i svenska för invandrare har den som saknar sådana grundläggande kunskaper i svenska språket som utbildningen syftar till att ge. Rättigheten gäller för den som är bosatt i landet, från och med andra kalenderhalvåret det år han eller hon fyller 16 år. Ingen övre åldersgräns definieras i skollagen. 15 Hemkommunen är skyldig att erbjuda utbildning i svenska för invandrare för den som har rätt att delta. 16 Rätten att delta i utbildning gäller från det datum personen folkbokförs i landet, förutsatt att övriga villkor är uppfyllda. Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt och kunna påbörjas inom tre månader om det inte finns särskilda skäl. För personer som omfattas av lagen om etableringsinsatser ska kommunen aktivt verka för att de ska kunna påbörja sin utbildning i svenska för invandrare inom en månad från det att de anmält sig till utbildningen. 17 Framförhållningen och strategier i kommunen är ett sätt att vara förberedd för att kontinuerligt ta emot nya elever och flexibelt möta det föränderliga behovet. Det kan inom den egna kommunen finnas hinder som behöver undanröjas för att möjliggöra start av utbildningen. Brist på tillgång till barnomsorg är ett exempel på något som kan försena utbildningsstarten. Om en elev har antagits till en kurs har han eller hon också rätt att fullfölja kursen. Studierna kan dock upphöra om eleven saknar förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen eller annars inte gör tillfredställande framsteg. Huvudmannen beslutar om detta. Om det finns särskilda skäl ska det dock finnas möjlighet för eleven att återuppta studierna. 18 Aktiv rekrytering Det är kommunens ansvar att se till att alla som har rätt till utbildning inom utbildning i svenska för invandrare får möjligheten att delta. Kommunen ska aktivt verka för att personer som har rätt till utbildningen får information om detta och samtidigt motivera dem att delta i utbildningen. 19 För att eleverna ska kunna börja utbildningen så snart som möjligt har uppsökande verksamhet betydelse. Skolinspektionen tar i sin riktade tillsyn av skolformen från år 2011 upp vikten av ett aktivt, uppsökande förhållningssätt och en uppföljning av detta för att eleven ska kunna göra ett medvetet val om att påbörja studier. 20 I varje kommun kan det finnas skäl att diskutera och 15 Se vidare 22 kap skollagen för reglering om rätten till utbildning kap. 11 skollagen kap. 11 skollagen kap skollagen kap. 12 skollagen 20 Skolinspektionen rapport: Riktad tillsyn inom området svenskundervisning för invandrare, dnr :2855 utbildning i svenska för invandrare 11

15 utforma en strategi för hur man tar sig an det uppsökande arbetet för att nå de personer som har rätt till utbildningen. I arbetet med att strukturera detta kan samverkan ske även med andra aktörer, exempelvis andra myndigheter, institutioner, föreningar eller övriga kontaktytor som individerna möter. Det kan i detta arbete också underlätta för många nyanlända att information om utbildning i svenska för invandrare finns översatt till olika språk och att informationen ges både muntligt och skriftligt. Bestämmelser som påverkar utformningen Nedan följer några av de bestämmelser som påverkar utformning av och organisationen för verksamheter som bedriver utbildning i svenska för invandrare. Utbildningen ska bedrivas kontinuerligt under året. 21 Utbildningen ska finnas tillgänglig så snart som möjligt efter det att en rätt till utbildning i svenska för invandrare har inträtt. 22 Elever ska därmed kunna starta och avsluta sina studier vid olika tidpunkter. Elever läser också de olika kurserna olika snabbt vilket medför att de påbörjar och avslutar kurser kontinuerligt. I kursplanen för utbildning i svenska för invandrare står det att utbildningen ska, med utgångspunkt från individens behov, kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter t.ex. arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. I förordningen om vuxenutbildning står det att utbildningen ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet. 23 Elever ska därför ges möjligheten att kunna kombinera sin utbildning med andra aktiviteter såsom arbete, praktik eller andra kurser, utifrån sina behov och förutsättningar. Utbildning i svenska för invandrare kan påbörjas från och med andra kalenderhalvåret det år då eleven fyller 16 år. 24 Elever inom utbildningen är därmed i olika åldrar och olika stadier i livet. Utbildningen ska inte kosta något för eleven. I skollagen står det att: Utbildningen ska vara avgiftsfri och eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra lärverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning. Det får dock förekomma enstaka inslag som kan medför en obetydlig kostnad för eleverna. 25 Verksamheterna behöver beakta detta i sin utformning av verksamheten kap. 25 förordning om vuxenutbildning kap. 11 skollagen 23 1 kap. 3 förordning om vuxenutbildning kap. 13 skollagen kap. 5 skollagen 12 utbildning i svenska för invandrare

16 För att uppfylla kraven ovan och andra krav som ställs på verksamheten kan ett alternativ vara att samverka med andra närliggande kommuner för att anpassa utbildningen till de specifika behov och förutsättningar som varje elev har. Hela regioner kan dra nytta av att samverka och samplanera utbildningsinsatserna. Läraren För att vara behörig att undervisa inom utbildning i svenska för invandrare ska läraren ha något av följande: en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans åk 7 9 eller med inriktning mot arbete i gymnasieskolan om examen omfattar ämnet svenska som andraspråk (enligt bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100), en äldre examen än som avses i punkt 1 och som är avsedd för undervisning i ämnet svenska som andraspråk, eller en utbildning som ger behörighet att bedriva undervisning som lärare, om han eller hon kompletterat sin behörighet med ytterligare ämnesstudier om minst 30 hp (eller motsvarande) i ämnet svenska som andraspråk. 26 Utbildning i svenska för invandrare på folkhögskola Kommuner har ansvar för att utbildning i svenska för invandrare erbjuds dem som har rätt till det i kommunen. Folkhögskolor kan dock anordna utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare. För att göra detta krävs att de har getts rätt att sätta betyg, anordna prövning samt utfärda betyg och intyg 27 av Skolinspektionen. Införandet av att folkhögskolor skulle kunna bedriva utbildning som motsvarar utbildning i svenska för invandrare syftade till att öka den enskildes valfrihet. Folkhögskolans form och pedagogik ansågs också kunna vara ett alternativ till den kommunala utbildningen. 28 En person kan börja studera vid en folkhögskola efter att ha anmält detta till hemkommunen. Hemkommunen behöver förklara eleven behörig att delta i utbildningen. Folkhögskolan ska i sin tur förklarat sig ha för avsikt att ta emot den sökande. Elevens hemkommun blir då skyldig att, inom vissa ramar, ersätta folkhögskolan för utbildningskostnaderna kap. 33 förordning (2011:326) om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor kap. 11 skollagen samt 6 kap. 1 förordning om vuxenutbildning 28 Prop. 2009/10:68 Svenskundervisning för invandrare i folkhögskola kap skollagen utbildning i svenska för invandrare 13

17 I förordning om vuxenutbildning regleras vad ersättningen ska avse, nämligen sådant som 1. undervisningen, 2. lärverktyg, 3. administration, 4. lokaler, och 5. studie- och yrkesvägledning kap förordning om vuxenutbildning 14 utbildning i svenska för invandrare

18 Diskutera Nedan finns ett antal frågor. Utgå från styrdokumenten och diskutera hur ni kan utveckla verksamheten. Frågorna är av allmän karaktär och diskussionerna kan med fördel i flera fall fördjupas och konkretiseras i relation till hur ni skulle agerat eller tänkt i specifika situationer med specifika elever. 1. Elever inom utbildning i svenska för invandrare ska ges möjlighet att utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbets- och samhällsliv samt att främja sin personliga utveckling. Hur arbetar ni med att stödja och stimulera era elever för att de ska utveckla sina kunskaper och sin kompetens i relation till målet? Hur kan ni utveckla arbetet med utvärdering och uppföljningar för att se i vilken grad målen uppnås? 2. Utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. Hur organiseras utbildning i svenska för invandrare i er kommun och er verksamhet idag? Hur kan utbildningen utvecklas för att möta de behov och förutsättningar som olika elever har? 3. Utbildning i svenska för invandrare karaktäriseras av att eleven ska få lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk. På vilka sätt arbetar ni så att eleven ges möjlighet att utveckla ett funktionellt andraspråk? 4. På vilket sätt arbetar er kommun aktivt med att söka upp och motivera de personer som har rätt till utbildning i svenska för invandrare? Hur ser ni att aktivt uppsökande bäst kan göras så att alla de som har rätt till utbildningen också nås av information om det? 5. Hur arbetar ni i er verksamhet med ett systematiskt kvalitetsarbete? Hur utvärderar lärare, elever och rektor kvaliteten i utbildningen? Vilket underlag behöver samlas in och analyseras för att förbättra utbildningen? Vilka mötesplatser behövs för att föra samtal om planering av utbildningen, arbetssätt och undervisningsmetoder? utbildning i svenska för invandrare 15

19

20 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Utbildningens innehåll utbildning i svenska för invandrare 17

21 I kursplanen beskrivs utbildningen med att utbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Utbildningen ska ge språkliga redskap för kommunikation och aktivt deltagande i vardags-, samhälls- och arbetsliv. 31 Studievägar och kurser Utbildning i svenska för invandrare består av tre studievägar (1, 2 och 3) och fyra kurser (A, B, C och D). Studieväg 1 vänder sig till personer som är analfabeter eller kortutbildade medan studieväg 3 vänder sig till elever som är mer vana att studera. Varje studieväg utgörs av två kurser vardera. Studieväg 1 består av kurs A och B. Studieväg 2 består av kurs B och C. Studieväg 3 består av kurs C och D. Kursplanen är på detta sätt strukturerad utifrån tre ingångar och tre utgångar. Efter varje studieväg och varje kurs kan eleven avsluta utbildningen men intentionen är, enligt kursplanen, att alla elever ska ges möjlighet att studera till och med kurs D oavsett vilken studieväg eleven påbörjar sina studier inom. Progressionen inom utbildning i svenska för invandrare tydliggörs genom kunskapskraven i de fyra kurserna A D A B C D Beroende på studieväg kan kurs B och kurs C, vara antingen nybörjarkurser eller fortsättningskurser. Kursen får därmed olika utformning beroende på vald studieväg men också beroende på elevens förutsättningar, behov och kunskaper i svenska vid kursens början. Studietakt och planering av kursen påverkas också av att kurserna är del av olika studievägar, eftersom de riktar sig till elever med olika bakgrund. Oavsett vilken studieväg kursen är del av och 31 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare 18 utbildning i svenska för invandrare

22 om kursen är nybörjarkurs eller fortsättningskurs är dock kunskapskraven på kursen desamma. Avvikelser från kursplanen För elever med utvecklingsstörning får nödvändiga avvikelser göras från kursplanen. Den enskildes behov och förutsättningar är utgångspunkt för utbildningen och också vägledande för utformningen av utbildningen i dessa fall. 32 Läs- och skrivinlärning I samhället krävs läs- och skrivkunnighet i många situationer och förutsätts också i de roller och situationer en vuxen befinner sig i. Elever, framför allt de som börjar på studieväg 1, kan vara i behov av läs- och skrivinlärning under hela studietiden. Detta kan gälla såväl analfabeter som elever med kort skolbakgrund och elever som är läs- och skrivkunniga men inte behärskar det latinska alfabetet. Läs- och skrivinlärningen kan pågå under hela den tid som eleven studerar inom utbildning i svenska för invandrare och får ske på elevens modersmål eller annat språk vid behov. Läs mer om läs- och skrivinlärningen i kursplan för utbildning i svenska för invandrare. 33 Stöd på modersmålet Läs- och skrivinlärningen får som nämnt ske på elevens modersmål eller vid behov på annat språk. Skolinspektionen visar i sin kvalitetsgranskning av skolformen från 2010 att stöd på modersmålet också i utbildningen i stort skulle kunna få goda effekter på språkinlärningen och ge goda möjligheter till inflytande. Både lärare och elever i olika kurser inom utbildningen framhåller i Skolinspektionens granskning att modersmålsstödet är betydelsefullt för språkutvecklingen, underlättar förståelsen och får positiva effekter på språkinlärningen. 34 Stöd på modersmålet kan exempelvis ske genom kontinuerlig studiehandledning i olika former. I kvalitetsgranskningen som Skolinspektionen gjorde år 2011 återkommer hur modersmål kan stödja inlärningen i svenska. Det beskrivs att en beprövad väg för elever med kort tidigare utbildning, samt elever som inte har automatiserade läs- och skrivfärdigheter är att lära sig läsa och skriva också på sitt 32 2 kap. 14 förordning om vuxenutbildning 33 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare. Läs mer om litteracitet kopplat till utbildningen i: Franker, Qarin (2011): Litteracitet och visuella texter: Studier om lärare och kortutbildade deltagare i sfi. Stockholms universitet. 34 Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2010:7 utbildning i svenska för invandrare 19

23 modersmål och att få fortsatt möjlighet att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter parallellt både på modersmålet och på svenska. 35 Dialogen blir då central i alfabetiseringsprocessen och att kunna kommunicera på sitt modersmål gagnar därmed undervisningen. Språkinlärning och alfabetisering sker integrerat. Tal och skrift kopplas samman och stödjer varandra. Arbetsplatsförlagt lärande Utbildning i svenska för invandrare ska karaktäriseras av att eleven utvecklar en kommunikativ språkförmåga. Ett sätt att stödja detta är att inkludera arbetsplatsförlagt lärande som en del av utbildningen. Eleven kan i det arbetsplatsförlagda lärande använda språket i autentiska situationer, vilket kan stödja den övriga språkinlärningen. Det är av vikt att säkerställa att det arbetsplatsförlagda lärandet ger eleven möjligheter till kommunikation och att träna sin svenska i arbetsrelaterade situationer för att det ska gynna elevens språkutveckling och leda till målen för utbildningen. 36 Det arbetsförlagda lärandet kan också vara en möjlighet för eleven att kombinera olika former av språkinlärning för att nå sitt mål. Utbildning i svenska för invandrare syftar bland annat också specifikt till att ge vuxna sådana kunskaper i svenska språket som de behöver för att delta i arbetslivet vilket också kan tillgodoses med hjälp av arbetsplatsförlagt lärande. I skollagen uttrycks att huvudmannen genom samarbete med Arbetsförmedlingen ska verka för att eleven inom utbildning i svenska för invandrare ges möjlighet att öva det svenska språket i arbetslivet. 37 Rektor kan besluta om att hela eller delar av studierna kan förläggas till en arbetsplats. 38 Hur stor del av studierna som arbetsplatsförläggs är individuellt och bör ingå i elevens individuella studieplan. Det viktiga är att lärande sker på arbetsplatsen och att det följer målen för utbildningen eleven studerar. Om arbetsplatsförlagda lärandet är en del av en kurs inom utbildning i svenska för invandrare gäller kursplanen med utbildningens mål och kursens kunskapskrav också den del som arbetsplatsförläggs. Eleven ska ha en handledare på arbetsplatsen, men det är läraren som sätter betyg på kursen. Detta förutsätter ett nära samarbete mellan arbetsplats och vuxenutbildning. Handledaren som utses ska vara någon som har nödvändiga kunskaper och erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara 35 Skolinspektionen kvalitetsgranskning rapport 2011:6 36 Läs mer i Sandwall, Karin (2013): Att hantera praktiken Om sfi-studerandes möjligheter till interaktion och lärande på praktikplatser. Göteborgs universitet.(regleringarna av arbetsplatsförlagt lärande trädde i kraft efter att denna avhandlings undersökning gjorts.) kap. 7 skollagen 38 2 kap. 27 förordning om vuxenutbildning 20 utbildning i svenska för invandrare

24 lämplig. 39 På det arbetsplatsförlagda lärandet ställs samma krav som på utbildningen i helhet. Det arbetsplatsförlagda lärandet är en del av utbildningen och för att denna del ska hålla en hög kvalitet behöver det specificeras för både eleven och handledaren hur eleven i det arbetsplatsförlagda lärandet ska fokusera på utbildningens innehåll och nå kursens kunskapskrav. Det kan underlätta för arbetsplatsen om man från skolans sida är tydlig med vilka delar av kursen som fokus ligger på under det arbetsplatsförlagda lärandet samt vilka språkliga förmågor som eleven förväntas utveckla där. Handledaren i sin tur behöver löpande kommunicera till skolan hur det går för eleven på arbetsplatsen. När arbetsplatsförlagt lärande ingår i utbildningen är det en del av en kurs och utbildningens mål, kursens innehåll och kunskapskrav är utgångspunkt också för den del som är arbetsplatsförlagd. Eleven kan dock även utanför kursens och utbildningens ram gagnas av andra språkutvecklande aktiviteter, till exempel praktik av olika slag, språkcaféer eller liknande, för att pröva sina kunskaper i svenska i autentiska situationer och diskutera frågor av intresse i en annan kontext. Bedömning och betygsättning Utgångspunkten för bedömningen är, enligt kursplanen för utbildning i svenska för invandrare, elevens förmåga att använda det svenska språket på ett begripligt sätt i olika syften, i vardags-, samhälls- och arbetsliv. 40 Kunskapskraven är formulerade utifrån aspekterna: hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion, muntlig produktion samt skriftlig färdighet. Kunskapskraven anger de kunskaper som krävs för respektive betyg. Bedömningen ska vara en helhetsbedömning av elevens språkliga förmåga och vad eleven faktiskt klarar av språkligt. De fem aspekterna ska inte ses fristående från varandra, utan ger tillsammans helhetsbeskrivningar av vilka kunskaper som krävs för respektive betygssteg. Korrektheten i språket ska relateras till innehållslig och språklig komplexitet. Betyg Betyg ska sättas efter varje avslutad kurs, det vill säga efter kurserna A D. 41 Betygen A E står för godkända resultat och F står för icke godkänt resultat. Inom den del av utbildningen som gäller läs- och skrivinlärning sätts inte betyg. 42 För varje kurs som betygsätts finns nationellt fastställda kunskapskrav 39 2 kap. 28 förordning om vuxenutbildning 40 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare kap. 19 skollagen 42 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare utbildning i svenska för invandrare 21

25 på nivåerna A, C och E. Betygen sätts utifrån lärarens bedömning av elevens kunskaper i förhållande till dessa. 43 Grunden för planeringen av elevens utbildning är den individuella studieplanen som ska innehålla uppgifter om den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 44 Bedömningen sker vid kursens slut, men eleven har rätt att löpande få information om sin kunskapsutveckling och hur denna kan förbättras samt på vilka grunder betyget sätts. 45 Om en elev inte nått upp till ett godkänt resultat då en kurs är avslutad ska betyg F sättas. 46 Ett betyg kan förutom att visa elevens kunskapsnivå vid kursens utgång också vara ett instrument för att följa upp kvaliteten i undervisningen. En elev inom utbildning i svenska för invandrare har ofta tillägnat sig kunskaper i svenska språket innan utbildningen startar och tillägnar sig även kunskaper under det att utbildningen pågår också utanför ramen för undervisningen. I läroplanen står det uttryckt att läraren vid betygssättning ska beakta även sådana kunskaper som en elev har tillägnat sig på annat sätt än genom den aktuella undervisningen, och utifrån de nationella kunskapskrav som finns för respektive kurs allsidigt utvärdera varje elevs kunskaper. 47 Om det finns särskilda skäl, såsom funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska nå ett visst kunskapskrav, får läraren bortse från enstaka kunskapskrav eller enstaka delar av kunskapskrav vid betygsättningen. 48 I propositionen till skollagen framgår att med särskilda skäl avses exempelvis en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är tillfälliga och som utgör ett direkt hinder för att eleven ska kunna [...] nå ett visst kunskapskrav. 49 Om betygsunderlag saknas på grund av elevens bristande deltagande ska betyg inte sättas på kursen. 50 Skolverket har tagit fram stödmaterial för bedömning och betygsättning, som kan tjäna som underlag för diskussioner och utveckling av det pedagogiska arbetet med att sätta betyg kap. 21 skollagen 44 2 kap. 16 förordning om vuxenutbildning 45 3 kap. 15 skollagen kap. 20 skollagen 47 Lvux12, avsnitt 2.3 Bedömning och betyg kap. 22 skollagen 49 Prop. 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, s kap. 23 skollagen 51 Läs mer i Skolverket (2011) Kunskapsbedömning i skolan, Skolverket (2012) Betygsskalan och betygen B och D och Samtal på gång, se 22 utbildning i svenska för invandrare

26 Nationella slutprov Lärare ska inom utbildning i svenska för invandrare använda nationella slutprov. 52 I och med att utbildningen bedrivs kontinuerligt behöver också de nationella slutproven kunna göras kontinuerligt under året. De nationella slutproven syftar till att stödja läraren vid betygssättning och är också ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna ska vara så enhetliga som möjligt över landet. Även om proven är obligatoriska att använda efter kurs B, kurs C och kurs D ska de inte ses som ett examensprov utan som ett bedömningsunderlag. Avsikten är inte heller att ett prov på en viss kurs ska göras flera gånger. Resultaten från proven i utbildning i svenska för invandrare ska utgöra ett stöd vid betygssättning tillsammans med all tillgänglig information läraren har om elevens kunskaper. 53 Det nationella slutprovet består av olika delprov som prövar kursplanens alla fem aspekter; hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion och muntlig produktion samt skriftlig färdighet. Provuppgifterna bygger till sitt innehåll på att kunna läsa och förstå texter, att tala, förstå tal samt skriva om olika ämnen som har anknytning till vardags-, arbets- och samhällsliv. Provet bygger på ett eller flera teman och är uppdelat i olika delar som är inriktade på de olika aspekterna. Eftersom proven är konstruerade så att bedömningen från de olika delproven vägs samman till ett helt provbetyg går det inte att välja ut delprov från olika prov och sätta ihop till ett nytt prov. Även om det i provet tas fram delprovsbetyg så ska betyg för kursen inte sättas på de separata aspekterna. För elever med funktionsnedsättning som inte är av tillfällig natur kan det behövas viss anpassning vid genomförande av de nationella slutproven. Anpassning för dessa elever behöver föregås av en omsorgsfull analys med hänsyn tagen till vad proven prövar och elevens förutsättningar. Se Skolverkets webbplats för mer information. Intyg En elev som studerat inom en kurs inom utbildning i svenska för invandrare kan, förutom genom betyg, få sina kunskaper dokumenterade på annat sätt om så önskas. 54 I de fall eleven har avslutat kursen kan ett intyg om genomgången kurs utfärdas. I de fall kursen inte är avslutad kan eleven få ett intyg på förvärvade kunskaper. Intyg kan därmed vara ett komplement till betyg och även vara aktuellt efter en validering eller innan en kurs har avslutats om eleven då önskar att få sina kunskaper dokumenterade, exempelvis vid flytt. I propositionen till skollagen betonas att det bör vara särskilt betydelsefullt med doku kap. 10 förordning om vuxenutbildning 53 Lvux12, avsnitt 2.3 Bedömning och betyg kap skollagen utbildning i svenska för invandrare 23

27 mentation i form av ett intyg istället för ett betyg när det handlar om kunskaper i svenska språket. 55 Företrädare för arbetslivet, vid exempelvis en anställningssituation, kan ibland få ut mer information ur ett intyg än ett betyg. Huvudmannen ansvarar för att eleverna informeras om möjligheten att få sina kunskaper dokumenterade i ett intyg och det är sedan rektorn som utfärdar intyg. 56 Validering Vuxna har kunskaper inom ämnen genom erfarenheter av olika slag. Lärande kan till exempel ha skett i olika former av tidigare utbildning, arbetsliv eller vardagsliv. Validering är då av stor betydelse för att kunna anpassa utbildningen. Validering innebär ett erkännande och en dokumentation av elevens tidigare kunskaper. Skollagen definierar validering på följande sätt: Med validering avses en process som innebär en strukturerad bedömning, värdering, dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens som en person besitter oberoende av hur de förvärvats. 57 Valideringen kan resultera i att ett intyg skrivs. Vid validering inom utbildning i svenska för invandrare berörs kunskaper i svenska men eleven kan ha andra kunskaper och kompetenser som kan valideras inom andra kurser. I samband med studieplaneringen och kartläggning är validering av elevens kunskaper, kompetens och förmågor central. För att studierna ska bli så effektiva som möjligt kan fokus läggas på det eleven inte redan kan. Läs mer om validering i Skolverkets stödmaterial Validering inom vuxenutbildningen. 58 Prövning Inom utbildning i svenska för invandrare har individen rätt att genomgå prövning också om han eller hon har fått betyg på kursen tidigare. Prövning är ett kontrollerande där kunskaper bedöms i förhållande till uppställda kunskapskrav i kursplanen och prövningen resulterar i ett betyg. 59 Individen har rätt att få ett intyg, även om betyg utfärdas. Prövningen är kostnadsfri om eleven efter avslutad kurs inom utbildning i svenska för invandrare eller motsvarande utbildning inte har nått upp till nivån för betyget E Prop. 2009/10:165, s kap skollagen kap. 26 skollagen 58 Läs mer i Skolverket (2013) Validering inom vuxenutbildningen kap skollagen 60 1 förordning (1991:1124) om avgifter för prövning inom skolväsendet 24 utbildning i svenska för invandrare

28 Diskutera Nedan finns ett antal frågor. Utgå från styrdokumenten och diskutera hur ni kan utveckla verksamheten. Frågorna är av allmän karaktär och diskussionerna kan med fördel i flera fall fördjupas och konkretiseras i relation till hur ni skulle agerat eller tänkt i specifika situationer med specifika elever. 1. Utbildning i svenska för invandrare kan utformas på olika sätt. Utgångspunkten är den enskildes behov och förutsättningar och detta blir därmed vägledande för utformningen. Studievägar och kurser samt läs- och skrivinlärning är olika delar av utbildningens utformning och innehåll. Hur arbetar ni med att bedöma vilken studieväg och vilka kurser som är lämpliga för olika elever? Vilken betydelse har studievägarna för möjligheten till individualisering? Hur utformar ni läs- och skrivinlärningen för att möta de behov eleverna har? 2. Stöd på modersmålet nämns i avsnittet som ett sätt att stödja eleven inom utbildning i svenska för invandrare. På vilka sätt kan modersmålsstöd användas för att stödja utbildningen? 3. Arbetsplatsförlagt lärande kan ingå i elevens utbildning och som en del av kurserna inom utbildning i svenska för invandrare. Vilken betydelse och funktion har arbetsplatsförlagt lärande i den verksamhet ni arbetar? Hur kan lärare synliggöra vilket innehåll och vilka kunskapskrav i kursen som eleverna strävar mot i det arbetsplatsförlagda lärandet så att det blir en integrerad del av kursen? Hur kan läraren arbeta tillsammans med handledaren för att stödja elevens språkutveckling? 4. Hur arbetar ni i er verksamhet med att säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning? 5. Validering är ett sätt erkänna elevens tidigare kunskaper. Hur tas elevens tidigare kunskaper tillvara i er verksamhet? På vilket sätt skulle formerna för validering kunna utvecklas i er verksamhet? utbildning i svenska för invandrare 25

29

30 UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Individen i utbildningen utbildning i svenska för invandrare 27

31 Eleverna inom utbildning i svenska för invandrare har olika livserfarenheter, kunskaper och förmågor. Deras utbildningsbehov varierar liksom deras behov av studieformer och innehåll. Varje individ har olika kortsiktiga och långsiktiga mål. Individanpassning och flexibilitet vad gäller utbildningens utformning är centralt för att eleven ska kunna nå sitt mål på ett för honom eller henne optimalt sätt. Flexibilitet kan handla om plats, tid, studietakt, studieform och sätt att lära för att möjliggöra för den vuxne att kunna kombinera studier med exempelvis arbete eller studier inom andra skolformer. Kunskaper och kompetens som den vuxne har med sig ska kunna tillgodoräknas i syfte att förkorta studietiden. I sammanhanget blir därmed arbetet med att upprätta och vid behov revidera den vuxnes individuella studieplan centralt. Studieplanering och samarbeten med och kring den enskilde eleven kan leda till att elevens mål nås snabbare. Det alla elever inom skolformen har gemensamt är att de behöver utveckla sina kunskaper i svenska språket. I texten nedan behandlas några olika perspektiv på att se till individen inom utbildningen. Utbildningens utgångspunkt Utgångspunkten och grunden för planering och genomförande av utbildningen är individen. Några utdrag ur styrdokumenten som beskriver detta är: Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsättningar. 61 Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. 62 Utbildningen ska planeras och utformas tillsammans med eleven och anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål. 63 Den individuella studieplanen En individuell studieplan ska upprättas för varje elev. Planen ska utgå från elevens behov och förutsättningar och innehålla den enskildes utbildningsmål och planerad omfattning av studierna. 64 Den individuella studieplanen är ett planeringsunderlag för eleven och skolans personal. Planen, som ska vara känd kap. 2 skollagen 62 Lvux12, avsnitt 2.1 Kunskaper 63 Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare kap. 10 skollagen 28 utbildning i svenska för invandrare

32 av elev, lärare och annan personal, kan vid behov revideras. I propositionen till skollagen betonas att det för en effektiv utbildning i svenska för invandrare är viktigt med en helhetsbild av individens kunskaper, förutsättningar och målsättning med studierna i svenska. 65 Den individuella studieplanen ska utarbetas i samverkan med eleven. Eleven ska också erbjudas studie- och yrkesvägledning med information om möjligheter till fortsatta studier, arbetslivets kompetens- och rekryteringsbehov samt studieekonomiska förutsättningar. 66 I Lvux12 uttrycks också att eleverna behöver få information inför utbildningens start, en väl utformad introduktion i utbildningen och stöd att formulera mål med studierna. 67 Elever har olika individuella mål för studierna. Det kan till exempel handla om att göra sig mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden eller studier för personlig utveckling. Dessa mål påverkar vad eleven behöver lära sig inom utbildning i svenska för invandrare men också inom ramen för andra kurser. När den individuella studieplanen upprättas görs det i samverkan med eleven en planering av studierna utifrån mål och i vilken omfattning studierna kan bedrivas. För att eleven ska nå sitt mål kan den individuella studieplanen behöva innehålla kurser från olika skolformer. Utbildningen i svenska för invandrare ska utformas så att eleven har möjlighet att kombineras språkinlärningen med studier inom andra skolformer inom skolväsendet, till exempel kommunal vuxenutbildning på grundläggande respektive gymnasial nivå och särskild utbildning för vuxna på grundläggande respektive gymnasial nivå. 68 Studie- och yrkesvägledning utifrån den enskildes behov avser att ge eleven ett underlag för att formulera mål och också få en bild av hur vägen till målet kan se ut. Centralt vid utformade av studieplanen är elevens mål och studiernas omfattning såväl som intressen, kunskaper och erfarenheter men också om utbildningen kombineras med exempelvis förvärvsarbete eller övriga studier. I kursplanen står det att en kartläggning av elevens kunskaper, förutsättningar och vad som i övrigt kan ha betydelse för möjligheterna att uppfylla kraven är utgångspunkt för bedömningen av på vilken nivå en elev ska börja sina studier. Detta kan göras genom ett utökat kartläggningsarbete kopplat till den individuella studieplanen. Kartläggningsarbetet kan exempelvis innehålla en ytterligare inventering av individens egna önskemål och planer, yrkes- och arbetslivserfarenhet, samt studieerfarenheter. Studiebakgrunden är exempelvis en faktor vid planeringen av studierna avseende valet av studieväg. Kartläggningen är också ett sätt att ta reda på elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper 65 Prop. 2009/10:165, s kap. 16 förordning om vuxenutbildning 67 Lvux12, avsnitt 2.4 Rektorns ansvar 68 1 kap. 3 förordning om vuxenutbildning utbildning i svenska för invandrare 29

33 och långsiktiga mål vilket utbildningen ska anpassas efter, enligt kursplanens skrivningar. Elevens egna tankar kring och förväntningar på utbildningen står i relation till information om studiernas innehåll och upplägg, vilket också kan vara en del av arbetet. Behov av stöd, exempelvis stöd på modersmålet, är också delar att diskutera med eleven i anslutning till utbildningens början. Studieplanering och kartläggning kan sedan ske kontinuerligt under hela utbildningstiden. Om dessa följs upp ges möjligheter för eleven att komplettera både studieplaneringen och kartläggningen i takt med att nya förmågor erövras, till exempel genom arbetsplatsförlagt lärande och arbete eller annan utbildning. Eleven kan också sätta upp nya mål och därför behöva revidera sin individuella studieplan. Studieplaneringen och kartläggningen görs tillsammans med eleven. En del av eleverna har kontakt med exempelvis en etableringshandläggare som har hjälpt honom eller henne att upprätta en etableringsplan, se vidare i avsnitt Samverkan, s. 37 om etableringsinsatser. Elevens delaktighet i planeringarna medför att planerna kan stödja varandra. Skolverket har publicerat stödmaterial för den individuella studieplanen, som kan tjäna som underlag för diskussioner och utveckling av denna. 69 Studie- och yrkesvägledning Precis som inom övriga skolväsendet, ska eleverna inom utbildning i svenska för invandrare ha tillgång till vägledning för vidare studier eller yrkesverksamhet utifrån sitt behov. 70 I läroplanen står det: genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behov av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse för eleven. 71 Både den redan antagna som den blivande eleven ska ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. 72 Studie- och yrkesvägledningen kan se ut på olika sätt. Elevgruppen inom vuxenutbildningen är heterogen. Detta kan ställa extra krav på arbetet med att kartlägga behov och urskilja mål med utbildningen samt vägen dit. Det kan också vara så att elever behöver stödjas eller stimuleras med att studera inom olika skolformer samtidigt eller att kombinera studier med förvärvsarbete. Stöd behövs även i de fall där eleven antingen är studieovan eller har förutsättningar att nå målen snabbare. 69 Läs mer i Skolverket (2012) Individuell studieplan inom vuxenutbildningen kap. 29 skollagen 71 Lvux12, avsnitt 2.2 Utbildningsval arbete och samhällsliv 72 2 kap. 29 skollagen 30 utbildning i svenska för invandrare

34 Individanpassning Individanpassningen av undervisningen är central inom utbildningen då den riktar sig till elever med olika erfarenheter, livssituation, kunskaper och studiemål. Utbildningen ska anpassas till elevens intressen, erfarenheter, allsidiga kunskaper och långsiktiga mål som det står i kursplanen. 73 Eleverna har också olika modersmål och är i olika åldrar. En del elever har tidigare inte gått i skolan medan några har en lång skolbakgrund bakom sig. En del elever har arbetat medan några ännu inte varit ute på arbetsmarknaden. Utbildning i svenska för invandrare är uppbyggd med olika studievägar för att anpassas till individer med olika bakgrund. Vissa elever är dessutom i behov av att få undervisning inriktad mot läs- och skrivinlärning parallellt med sina studier om de inte fått utveckla detta under tidigare skolgång. Att anpassa till tidigare arbete kan till exempel ske genom att undervisningen har en viss yrkesinfärgning. Kraven på flexibilitet och anpassning till olika individer är grundläggande för utbildningen. Det innebär att eleverna kan nå sina mål och också utbildningens mål genom olika studieformer, studietakt och arbetssätt. Att erbjuda studier på ett flexibelt sätt kan få avgörande betydelse för många individer som arbetar eller är föräldralediga, eller som av andra skäl är i behov av detta. I läroplanen står det: flexibilitet ska alltid eftersträvas när det gäller utbildningen och att det kan handla om genomförande, tid, studietakt, studieform och sätt att lära. 74 Beroende på ålder och livssituation kan eleven ha olika behov som påverkar utformningen av utbildningen. Under utbildningens gång kan studierna behöva anpassas till elevens skiftande behov. Inom utbildning i svenska för invandrarer ska det vara möjligt för en elev att studera under hela året om han eller hon önskar och behöver det. 75 Det innebär också att det ska finnas möjligheter att påbörja och avsluta studierna när som helst under året. Att kunna kombinera sina studier inom utbildning i svenska för invandrare med andra aktiviteter eller kurser är en annan del som är grund för individanpassning och ett sätt att möte elevens behov. I kursplanen för utbildning i svenska för invandrare står det att utbildningen ska kunna kombineras med förvärvsarbete eller andra aktiviteter, t.ex. arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. I förordningen om vuxenutbildning står det att utbildning i svenska för invandrare ska utformas så att den enskildes studier kan kombineras med studier inom andra skolformer inom skolväsendet Förordning om kursplan för utbildning i svenska för invandrare 74 Lvux12, kapitel 1. Vuxenutbildningens uppdrag och värdegrund 75 2 kap. 25 förordning om vuxenutbildning 76 1 kap. 3 förordning om vuxenutbildning utbildning i svenska för invandrare 31