I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik.

Transkript

1 I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Uppgiften består av tre delar 1. GATTACA 2. Att ta reda på 3. Nya Biologins svåra frågor. Siktar du på E gör du 1-3 Siktar du högre gör du alla delarna Uppgifterna lämnas i via mail eller löspapper (tänk på att skriva läsligt) senast fredag v 8. Lycka till /Karin 1

2 Innehåll Länktips... 2 (1) Genetik uppgift till filmen Gattaca... 3 (2) Genetik uppgift: Att ta reda på... 4 (3) Den nya biologins svåra frågor... 5 Ordbok... 7 Länktips

3 (1) Genetik uppgift till filmen Gattaca Uppgiften är uppdelad i två avsnitt: ett E och ett C/A avsnitt. Den bygger till viss del på filmen: Gattaca som är en framtidsfiction. Har du inte sett filmen är uppgiften svår att göra. Den sista frågan kan man lösa oavsett om man sett filmen eller ej. E a) Ge exempel på vad som kunde ge en genprofil(dna-profil) b) Hur kunde de veta vilka personer de tog prover av? Var identiteten säkrare än dagens ID-kort? c) Hur blev icke gudsbarn egentligen till? C/A a) Vincent bytte identitet. Gjorde han rätt eller fel? Varför? Vilken konsekvens fick det för Jerome? b) Vilka människotyper representerade Vincent, Jerome och Irene? Vem har bäst förutsättningar att klara sig? c) Filmen visade en kanske extrem framtid och producenten är klart mot de möjligheter som genetisk forskning kan ge. (Tänk på att detta med kloning och val av gener på labb redan görs på djur!) Vad tycker DU och hur bör framtidens människa (dvs. DU) agera för att samhället ska utvecklas åt det håll DU vill? Svara på löspapper och tänk på att skriva läsligt så du inte missar något för att jag inte ser vad det står. Har du tänkt skriva dina svar på dator så maila över det istället för att slösa papper. 3

4 (2) Genetik uppgift: Att ta reda på 1. Vilka två faktorer formar en individs egenskaper? 2. Var i cellen finns våra arvsanlag? 3. Nämn ett annat ord för arvsanlag 4. Vad är DNA? 5. Vilka bokstäver finns i det genetiska alfabetet? 6. Vad består byggstenarna av i proteiner? 7. Vad använder kroppen proteiner till? 8. Vad är en mutation? 9. Vilken sorts celldelning ger upphov till vanliga celler i kroppen? 10. Vad kallas den celldelning som ger upphov till ägg och spermier? 11. Hur stor del av våra anlag får vi från vår mamma respektive 12. pappa? 13. Vad avgör om det blir en pojke eller en flicka vid befruktningen? 14. Vad utmärker dominanta respektive vikande anlag? 4

5 (3) Den nya biologins svåra frågor Copyrigt: Vetenskapsrådet och Henrik Brändén. Allt mångfaldigande för kommersiella ändamål förbjudet. Får fritt kopieras för undervisning i skola och högskola så länge denna notering förblir synlig. Här kommer en sammanställning av några viktiga etiska och samhälleliga frågor som den nya biologin reser. Dessa frågor kan användas som utgångspunkt för egna arbeten eller grupparbeten, där elever samlar material och fördjupar sig i en fråga. En möjlighet är att de sedan ges möjlighet att berätta om sin fråga och sina funderingar kring dem för kamrater som arbetat med en annan fråga. Vid ett samarbete med filosofiämnet kan en nyttig övning vara att man systematiskt undersöker sin fråga ur ett pliktetiskt, sinnelagsetiskt respektive konsekvensetiskt perspektiv. Vid samarbete med religionsämnet kan man fråga sig vad olika religioner lägger frö synpunkter på frågan. 1. Välja och designa barn. De moderna bioteknikerna gör det redan idag möjligt att gentesta foster och tidiga embryon, för att kunna välja bort dem som bär på gener, som skulle kunna ge ett barn svåra sjukdomar. Allt eftersom vi lär oss mer om våra gener kommer man även att lära sig testa en rad olika gener som påverkar sannolikheten för andra egenskaper i stil med risk för hjärtinfarkt, risk för astma, kroppslängd eller koncentrationsförmåga. Med tiden kommer man kanske också att lära sig komplettera ett sådant testande av gener med att kunna föra in nya gener i befruktade ägg eller tidiga embryon. Detta reser en rad frågor: Är det rätt att använda sådana metoder för att välja och designa vilka gener och egenskaper våra barn ska ha? Vilka egenskaper kan det i så fall vara rätt att påverka? Ska staten sätta upp regler eller ska varje förälder få bestämma själv? Är svaren på dessa frågor desamma för fosterdiagnostik, embryodiagnostik och tillförsel av nya gener (zygotisk genterapi)? 2. Vem ska få se dina gener? Det blir allt enklare och billigare att utföra gentester, och allt eftersom vi lär oss mer om människans gener hittar vi allt fler gener som sjukvården skulle kunna ha anledning att undersöka hos oss: För att hitta dem som har en högriskgen, men där man kan trycka ner den förhöjda risken med en enkel behandling, medicinering eller ändrad livsstil. Eller för att välja eller dosera medicin. Men vem ska i så fall ha rätt att få reda på resultaten av sådana tester? Försäkringsbolag? Blivande arbetsgivare? Staten? Släktingar och vänner? Två hypotetiska exempel kan föra frågan närmare gymnasieelevers verklighet: - Om man hittar en gen som ger hög risk för ett hjärtproblem, som gör att hjärtat får svårt att klara häftig ansträngning, ska man använda tester av sådana gener för att sortera bort dem med högriskgener från fotbollslag, friidrottstävlingar mm? - Om man hittar en gen som ger hög risk för cancer om man arbeta med vissa kemikalier, ska man använda sådana tester för att hindra ungdomar att komma in på utbildningar som leder till arbeten där man ofta kommer i kontakt med sådana kemikalier? Exempelvis utbildningar i biomedicin, kemi eller konstutbildningar? 3. Genmodifierad mat för vem? Är genmodifierade växter och djur i jordbruket bra eller dåligt? Vilka möjligheter reser teknikerna? Vilka risker för de med sig? Och vem kan få nytta av tekniken? Vad kan den betyda för konsumenter? För bönder i den rika delen av världen? För bönder i tredje världen? 5

6 4. Har vi rätt förändra andra varelsers gener? Det finns en mängd nyttoskäl för att föra in nya gener i olika levande varelser (forskning, tillverka mediciner som annars inte skulle kunna framställas, nyttigare grödor, nya råvaror etc.). Men många känner starka principiella invändningar mot att man för in nya gener i olika levande varelser att detta skulle vara att leka gud eller att sätta sig upp mot en naturlig ordning. Så har vi människor rätt att ta makten över andra varelsers arvsanlag och flytta gener fram och tillbaka över artgränserna? Beroende på vad man svarar: Varifrån kommer i så fall den rätten? /Vem eller vad förbjuder oss? Finns det undantag? Kan den som principiellt är för tekniken se några sammanhang där det borde vara tabu att föra in nya gener? Kan den som är mot se några fall när fördelarna är så stora att det trots allt vore försvarbart? 5. Klona människa? De allra flesta forskare och läkare är av två skäl ense om att vi inte ska försöka klona (Dollyklona) människa idag: Dels är teknikerna så trubbiga att risken för missfall och missbildningar är orimligt stor, dels finns en misstanke om att klonade däggdjur inte får ett normallångt liv. Men kanske man i framtiden lär sig klona utan risk för missbildningar och förtidig död. Ska vi i så fall tillåta kloning av människa? Till exempel för att hjälpa par som inte kan få barn på annat sätt? Vad har man för skäl till att vara för/mot? Innebär kloning att man devalverar människovärdet? Hur ser man i så fall på naturliga enäggstvillingar? Hur skulle vi tycka och känna om vi levde i ett samhälle där kloning var accepterat, där man mötte mammor med klonade barn i kön till snabbköpskassan, där grannar skaffade klonade barn, där klasskompisar var klonade? 6. Embryonala stamceller o terapeutisk kloning. Många läkare och forskare hoppas att man ska kunna utveckla metoder att behandla flera olika sjukdomar med transplantationer av celler som bildats från celler tagna från ett embryo, som klonats från den människa som behöver transplantation. Detta kräver dock dels att man skapar klonade mänskliga embryon, som om de placerades in i en livmoder skulle kunna utvecklas till nya människor, genetiskt identiska med den som behöver transplantation. Dels att sådana embryon förstörs/dödas. Runt om i världen arbetar forskare nu med att försöka lära sig göra detta. Är det önskvärt? Är det rätt att skapa klonade mänskliga embryon för att utnyttja dem till att bota sjuka? Vilket värde har ett embryo som ännu inte inplanterats i en livmoder? 6

7 Ordbok Allel gen, finns i olika varianter, två olika av varje sort Aminosyra proteiner byggs upp av aminosyror. I proteiner finns 20 olika sorters aminosyror. Arvsanlag en individs uppsättning av gener, det vill säga beskrivning av olika proteiner. Cell livets minsta enhet. Ett utrymme, omslutet av ett membran, som innehåller en komplett uppsättning arvsanlag för sin art, plus de proteiner och andra ämnen som cellen behöver för att överleva. Codominans Båda allelernas fenotyp syns, ex vissa blodgrupper DNA Det kemiska ämne (molekyl) som bär våra arvsanlag. Dominant Krävs bara en allel för viss fenotyp Enzym Protein som utför (katalyserar) en kemisk reaktion. Exempelvis är alla de proteiner som utför olika steg i ämnesomsättningen enzymer. Fenotyp Hur individen ser ut, utifrån givna genotyper Gen del av DNA som beskriver ett protein Genbank Samling av växter eller frön. Dessa skapas för att bevara en stor mångfald av olika varianter och sorter av de grödor som används i jordbruket, samt av deras vilda släktingar. Genmodifiering Att föra in nya gener i en levande varelse (organism) eller att på annat sätt förändra dess arvsanlag. Genom En levande varelses hela uppsättning av arvsanlag. Genotyp hur genen ser ut, DNA sekvens Gentest Test för att undersöka vilken variant en individ har av någon gen. GMO förkortning för Genmodifierad organism. Heterozygot 2 olika alleler Homozygot 2 lika alleler Inkomplett dominans Den recessiva fenotypen påverkar den dominanta Könskromosomer De kromosomer som bestämmer en individs kön. Mutation Förändring i arvsanlagen. Polygenisk ärftlighet Antalet alleler påverkar en kvantitativ fenotyp, t ex hudfärg. 7st alleler för hudfärg, mörka eller ljusa. Protein Molekyl som utför nästan all aktivitet som sker i levande varelser. Består av byggstenar som kallas aminosyror. Recessiv Krävs två alleler för att få en viss fenotyp Ribosomer Cellens proteinfabriker, små kroppar inne i cellerna som utför hopfogning av byggstenar (aminosyror) till nya proteiner. Sekvens Ordningsföljd av byggstenar i en molekyl. En DNA-molekyls sekvens är dess ordningsföljd av bokstäverna A, T, G och C. Stamcell Cell som inte är färdigspecialiserad och som då den delar sig bildar dels en ny stamcell, dels en cell som utvecklas vidare mot någon av de celltyper som utför olika arbetsuppgifter i kroppen. P-generation Föräldrarna; F1-generation första barngenerationen; F2- generationen F1 korsade med varandra, deras barn 7