MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT CECILIA UDDÉN, ROBIN OLIN, NILS HORNER, GINNA LINDBERG

Transkript

1 MED VÄRLDEN SOM ARBETSFÄLT CECILIA UDDÉN, ROBIN OLIN, NILS HORNER, GINNA LINDBERG DE FICK DRÖMJOBB I SYMFONIORKESTERN KÄNDA RADIORÖSTER PORTRÄTT LISA SYRÉN, EHSAN NOOROZI M FL 2011:2 EKOTS HJÄRTA KÄNN PULSEN BAKOM KULISSERNA SÅ VÄLJER VI LÅTAR

2 12-18 DEC 2011 musikhjälpen.se 2011 Sveriges Radio är det medieföretag som har störst förtroende hos svenska folket. Vi sänder året runt, ca timmar radio i 45 kanaler med 400 program. SVERIGES RADIO INTE BARA PÅ SVENSKA Vi sänder program på engelska, arabiska, kurdiska, persiska och somaliska. Vardagar i P2 i hela Sverige, samt över Stockholmsområdet på FMfrekvensen 89,6. Samtliga språk har också en nyhetstjänst på webben. MINORITETSSPRÅK MED EGNA KANALER Finska, tornedalsfinska och samiska har en särställning med egna webbkanaler: SR Sisuradio och SR Sápmi. Sveriges Radio sänder även på minoritetsspråket romani i P2 samt på 89,6 över Stockholmsområdet. ANSVARIG UTGIVARE Jan Petersson, direktör för enheten Analys och kommunikation REDAKTÖR/PROJEKTLEDARE Ulrica Bengtsdotter/Sveriges Radio ART DIRECTOR Stefan Viterstedt/ Sveriges Radio Grafisk formgivning: Rinman Design FOTO Mattias Ahlm/Sveriges Radio, Stina Gullander/Sveriges Radio, Johan Ljungström/Sveriges Radio m fl SKRIBENTER Johan Abrahamsson, Cecilia Djurberg, Augustin Erba, Charlotte Frykman, Tomas Jordan, Gunilla Kinn, Maria Lekteus, Jenny Lindeborg, Mia Sahl, Robert Stjernberg, Alfred Skogberg, Helena Strömblad, Cecilia Uddén, Isabella Winberg, Anna-Lena Walmsley m fl TRYCK Ineko AB SVERIGES RADIO LYSSNA OCH LÄS! Det här är vår egen tidning som förstås handlar om radio och om dem som gör programmen. Följ med bakom kulisserna! Nästan hälften av det ni hör i Sveriges Radio är musik. Läs om hur det går till när musikredaktörerna på P3 väljer låtar. Tre musiker berättar också hur de fick drömjobbet i Sveriges Radios Symfoniorkester en av Europas bästa i sitt slag. Nyheter är förstås också en bärande del i tablåerna. Vi gläntar på dörren till Ekots innersta, den så kallade jouren. Marianne Hasslow som du ofta hör i sändningarna, tar med oss på ett arbetspass. Möt också utrikeskorrespondenterna som rapporterar från världens alla hörn: Cecilia Uddén, Ginna Lindberg, Nils Horner och Robin Olin. Lisa Syrén, som sänder klassikern Ring så spelar vi i P4, är nog den programledare i Sveriges Radio som har flest lyssnare. Läs porträttet av henne och av Malmöprofilen Ehsan Noorozi m fl. Allt i vårt utbud hittar du på Ulrica Bengtsdotter, redaktör ulrica.bengtsdotter@ Välkommen! 3

3 INNEHÅLL INNEHÅLL 08 MUSIKREDAKTÖRERNA älskar musik och väljer låtar 34 GINNA LINDBERG gillar Washington D.C. 11 JENNY LINDEBORG skriver dagbok från P4 Blekinge 36 NILS HORNER reser nästan jämt 12 EKOREDAKTIONEN bjuder in dig bakom kulisserna 15 ALLTID NYHETER är Sveriges Radios nya kanal för webb och mobil 40 TOMAS JORDAN skriver om sitt möte med sorgen på norska Utøya 42 STINA OSCARSON vill berätta om samtiden i Radioteatern 16 P3 NYHETER skapar programmen tillsammans med lyssnarna 18 EHSAN NOOROZI blev headhuntad till radio från teaffär 20 LISA SYRÉN regerar i P4 med klassikern Ring så spelar vi 22 LISA WALL undrar hur hon ska presentera Beethovens femma 24 RANDI MOSSIGE-NORHEIM berättar om den osminkade verkligheten 26 LIGGA MED P3 pratar rakt på sak om sex 28 UTRIKESKORRESPONDENTERNA finns på plats där det händer 30 CECILIA UDDÉN gör revolutionsradio 32 ROBIN OLIN träffar unga i hela världen OMSLAGSBILD Utrikeskorrespondenterna Cecilia Uddén, Robin Olin, Nils Horner, Ginna Lindberg. Foto Mattias Ahlm RADIO FÖR DE SMÅ Barnradio sänds i P4. Här finns sagor, serier, musikprogram och reportage för de yngsta lyssnarna. För de äldre barnen finns till exempel P4 Junior som sänder nyheter och nöje. MAGISKA SKRINET Förstår du lite finska, kan du prata lite romani, eller vill du lära dig mer samiska? I det magiska skrinet på /barn/magiskaskrinet hittar du berättelser för barn på Sveriges fem minoritetsspråk. Och så kan du lära dig 10 ord på varje språk och lyssna på Radioapan som testar språken! UNG TEATER Unga Radioteatern är till för alla som gillar både radio och teater på en gång. Spännande serier och mycket att lyssna på, speciellt för barn mellan 9 och 12 år. Unga Radioteatern sänds förutom i P4 också i P1 på sommaroch jullov. SAGOSKATT PÅ BARNWEBBEN På Sveriges Radios barnwebb finns all barnradio samlad. Här kan man lyssna på program man missat, gå i Radioapans radioskola, spela spel och mycket mer. Alltid på väg: Robin Olin, Sveriges Radios ungdomskorrespondent. Foto Stina Gullander 44 SVERIGES RADIO finns på alla plattformar 46 AUGUSTIN ERBA funderar kring medier och publiken 47 SVERIGES RADIOS SYMFONIORKESTER fyller 75 år 48 KARL THORSSON lever för flyg och klassisk musik 50 KATARINA AGNAS har fått drömjobbet i orkestern 52 MALIN WILLIAM OLSSON är violinisten som gillar utlandsturnéer 54 JULKALENDERN spelas in mitt i sommaren 56 SOCIALA MEDIER ger nya möten med publiken 58 RADIOSPORTEN satsar på kvinnliga sportkommentatorer

4 2011 För fjärde året i rad presenterar Sveriges Radio åtta exklusiva Vintervärdar som kommer att förgylla etern från juldagen till nyårsdagen. Som Sommar - fast på vintern Vi sände över timmar radio förra året. Som vi berättar i detta radiomagasin rymmer vår verksamhet allt från Lisa Syrén med Ring så spelar vi till Radiosymfonikerna, en av världens främsta symfoniorkestrar. Till synes är det en omöjlig uppgift att berätta om allt vi gör. Men möjligen berättar en ögonblicksbild mer än den allra bästa sammanfattning Fredagen den 11 februari 2011 meddelade Egyptens vice president Omar Sukiman att presidenten Hosni Mubarak avgick. Det inträffade i direktsändning i Sveriges Radio. Under flera veckor hade Cecilia Uddén, Agneta Ramberg och Nils Horner direktrapporterat från Tahrirtorget i Kairo. När Mubarak avgick var de på plats. Lyssnarna kunde följa skeendet minut för minut. Vi har medvetet prioriterat utbyggnaden av korrespondentnätet. Vi har medarbetare på plats, vilket inte bara innebär att de rapporterar från den ort där de är stationerade, de reser kors och tvärs i den delen av världen som de är satta att bevaka. Nils Horner, korrespondent i Asien, har hittills i år rest 156 dagar. Han har rest ett halvt år på ett halvår! Mot den yttre rörligheten svarar en inre rörlighet. P3-programmet Korrerapporten bygger till största delen på vår ungkorre Robin Olins TVÅ HUNDRA TUSEN TIMMAR RADIO FÖR ALLA material. Robin Olin är också ofta med i programmen P3 populär, Morgonpasset och Brunchrapporten. Alice Petrén, korrespondent i Sydeuropa men också ämneskorrespondent för migration, hörs ofta i P4. Vi tror att den kvalificerade utrikesjournalistiken är ett av våra viktigaste uppdrag i framtiden. Andra prioriterar bort utrikeskorrespondenterna. Vi höjer i stället ambitionsnivån. Mats Svegfors, vd Cilla Benkö, vice vd Journalistik 3.0 medieormen ömsar skinn är ett interaktivt webbokprojekt om medieutvecklingen, startat av Sveriges Radios vd Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö. Syftet är att väcka debatten om medieutvecklingen snarare än att berätta hur det står till. Utgångspunkten är inte bara Sveriges Radios, utan medievärlden i stort. Det handlar om journalistik, demokrati, teknik och medievanor. Det handlar om att tidens orm ömsar skinn. /p1 7

5 2011 RADIONS DOLDISAR MED KOLL PÅ MUSIK TEXT ROBERT STJERNBERG FOTO MATTIAS AHLM Måndagsmöte för P3:s musikredaktörer. Då sammanställer Karin Gunnarsson, Germund Stenhag och Linda Nordeman spellistan för kommande vecka. Vem bestämmer vilken musik som ska spelas i radio chefer eller radiopratare kanske? Sanningen ligger en bit därifrån. I själva verket är det några doldisar som kallas musikredaktörer. En grupp professionella musikälskare med lyssnarna i fokus. För 15 år sedan arbetade 13 musikredaktörer med att lägga musiken i P3 idag är de tre. Det är mycket som har förändras för Sveriges Radios musikredaktörer under det senaste årtiondet, framför allt har den digitala utvecklingen satt sina spår. De sitter högt upp i Radiohuset i Stockholm och med en utsikt över det gröna Gärdet som kan sägas vara galant. Men P3:s musikredaktörer har knappast tid att sitta och titta ut genom fönstret. Varje måndagsmorgon är det möte på redaktionen. Då samlas Karin Gunnarsson, Linda Nordeman och Germund Stenhag för att sammanställa nästa veckas spellista. Listan består av omkring 150 låtar och är uppdelad i fem segment A, B, C, D, E. Låtar som ligger på A-listan spelas cirka två gånger om dagen och låtar som ligger på E-listan spelas två tre gånger i veckan. Under måndagsmötet lyssnar de igenom veckans förslag och enas om vilka nya låtar, så kallade add-ons, som ska läggas till spellistan. De pratar om vilka låtar som ska flyttas upp eller ner och vilka som det är dags att ta bort. Under endast en dag kan det komma 80 nya låtar som alla är relevanta för VAD SOM BLIR NÄSTA STORA TREND ÄR SVÅRT ATT FÖRUTSE. SÅ SOM DET SER UT JUST NU FINNS INGA REGLER, INGA GENRER VAD SOM HELST KAN HÄNDA. P3. Av veckans samlade låtskörd väljer redaktörerna ut omkring tio var, varav omkring 15 slutligen hamnar på listan. Hyllorna på kontoret är fyllda från golv till tak med cd-skivor. I framtiden kommer det säkert att vara glesare i hyllorna eftersom merparten av alla singlar redan idag skickas i digitalt format. Det är bara albumen som fortfarande kommer via posten. Karin, Linda och Germund är eniga om att den digitala utvecklingen har underlättat deras arbete och att den är gynnsam för musikklimatet i stort. Det är inte länge sedan de fick plocka ihop skivor till veckans spellista manuellt för att skicka dem vidare per post till de olika redaktionerna runtom i Sverige. Samtidigt har hela do-it-yourselfrörelsen ökat trycket på redaktörerna. Det ges ut mer musik än någonsin och 9

6 EN MUSIKREDAKTÖR MÅSTE ÄLSKA MUSIK. ÄR MAN DESSUTOM FÖRÄLSKAD I HITMUSIK ÄR MAN I HIMLEN. pressen från skivbolag och artister är stor. Många vill bli spelade i P3 och de pockar på redaktörernas uppmärksamhet. Ett exempel är när en känd svensk artist kom ut med en ny skiva som levererades i kuvert fyllda med sand för att ge en känsla av sommarsol och strandmys. Tyvärr var skivorna repade och ospelbara. Men Karin, Linda och Germund har P3:s KARIN GUNNARSSON Ålder 34 Familj Gift med David, sonen Holger 4,5 år och en bebis på gång Bor Sköndal, Stockholm Musikfavorit just nu Foster the People, Frank Ocean, The Drums, Veronica Maggio Bästa konsertupplevelse Såg Beyoncé i Globen 2009, hon var så himla mäktig, bra, snygg och vilken röst! Hon inledde i guldkonfettiregn med Crazy in love och rundade av hela kalaset med en ståpälsversion av Halo. Puh! musikpolicy att följa. Spellistan ska rikta sig till P3:s målgrupp och den ska spegla nuet. De ska bland annat ta hänsyn till kön, genre och språk. Det får inte bli för mycket engelska, vilket inte är ett problem idag när så många artister sjunger på svenska. På A-listan ligger ofta låtar som tilltalar den breda publiken medan det längre ner på listan kan finnas mer nischad musik som till exempel mörk spindelrocksmusik. Germund började arbeta på P3 redan i mitten av 1990-talet. Några år senare började Linda och sedan Karin i början av 2000-talet. Alla tre säger att de aldrig tröttnar på att hålla koll på musikbranschen. Visst, kanske tillfälligt på en genre eller en enstaka artist, men det finns alltid något man inte har hört, alltid något nytt och spännande att upptäcka. LINDA NORDEMAN Ålder 35 Familj Sambon Peter, barnen Ted och Anton Bor Nacka, Stockholm Musikfavorit just nu Calvin Harris, The Vaccines Bästa konsertupplevelse D Angelo eller Kraftverk på cirkus Samtidigt betonar de att mycket tid går till att lyssna på dålig musik. En musikredaktör måste älska musik. Är man dessutom förälskad i hitmusik är man i himlen. Vad som blir nästa stora trend är svårt att förutse, förklarar redaktörerna. Så som det ser ut just nu finns inga regler, inga genrer vad som helst kan hända. Många vill bli spelade i P3, men redaktörerna har en musikpolicy att ta hänsyn till. Här Karin Gunnarsson och Germund Stenhag. Visste du att Grammofonarkivet är ett av de största i Europa med: cd-skivor singlar/ep lp-skivor varvare Mest spelade svenska låtar i P3 2010: Oskar Linnros Från och med nu. Läs mer om P3:s musikpolicy på Två av musikredaktörerna medverkar varje vecka i Musikguiden i P3 med Christel Valsinger som sänds lördagar kl Då presenteras veckans nya add-ons. GERMUND STENHAG Ålder 43 år Familj Sambo och två barn Bor Kungsholmen, Stockholm Musikfavorit just nu Är helt omöjligt att svara på. Försöker lyssna på det mesta och de flesta timmar jag är vaken. Ibland kan det vara irriterande för familjen. Bästa konsertupplevelse Prince på Way Out West i somras TVÄRA KAST I JENNYS PROGRAM Dagbok från Jenny Lindeborg, P4 Blekinge Jag brukar alltid känna mig glad när jag går till jobbet som programledare på P4 Blekinge. Vi är en liten, men pigg redaktion i ett litet län som löser det mesta, hjälper varandra och har roligt tillsammans. Men idag snurrade ändå ett gäng fjärilar runt i min mage. Oftast vet man inte hur programmets fyra timmar kommer att se ut när man går hem dagen innan men idag visste jag det. Först en barnfamilj från Hasslö som hade haft den smittsamma sjukdomen ehec. Och sedan, ett ungt par vars månadsgamle son, Hugo, har en obotlig och dödlig hudsjukdom som bara skulle ge honom en kort tid kvar att leva Producenten Stina Held såg rynkorna i min panna över kaffekoppen. Ja, det är tunga ämnen, men väldigt intressant. Och sedan har du ju intervjun med Jay Smith att lätta upp med Just det, intervjun med Idolvinnaren Jay Smith som skulle spela i Karlshamn den här kvällen. Fast det var bara det att under natten hade kvällstidningarna hunnit rulla upp ytterligare en historia om stjärnans drogproblem och sådant brukar få artister att plötsligt glömma bort att svara i telefon när den överenskomna intervjun ska göras. Men först gällde det att möta lille Hugos föräldrar på ett bra sätt, ställa rätt frågor och INTE tappa fattningen och börja gråta. För om programledaren gråter, vem ska då ställa frågorna och ta hand om lyssnarna? Först att göra mig sällskap i studion var familjen från Hasslö som haft ehec men blivit friska. Ehec-utbrottet i Tyskland gav dem hemska minnen om en tre månaders magsjuka som tvingade familjen att isolera sig fullständigt från omvärlden. Som småbarnsmamma vet man hur det är att härda ut en vecka men tre månader är nästan obegripligt En otroligt stark berättelse. Sedan kom då lille Hugo och hans mamma och pappa. En gosig bebis, tillsynes nöjd i sin fårskinnsfodrade babyinsats, men inlindad i bandage om alla sina små fingrar, på benen och på armarna eftersom hans hud som får blåsor vid minsta tryck mot kroppen, en mycket ovanlig sjukdom leder till döden. Vi försöker vara glada och uppskatta den tid vi har med honom istället, sa den tappra mamman och jag kände hur klumpen i min hals växte. Föräldrarnas vänner hade ordnat en biluppvisning till lille Hugos ära och för att samla in pengar till forskning om hans sjukdom. Det blev ett samtal om hur man gör det bästa av det omöjliga. Och jag lyckades hålla kvar fokus och inte börja gråta. Så var det dags att spela en låt, lite ekonyheter, låt igen och så redo för nästa utmaning, av ett helt annat slag Jay Smith. På vår Facebooksida hade jag frågat lyssnarna vad de skulle vilja fråga honom och fans i hela Blekinge svarade och skickade hälsningar till artisten som faktiskt svarade i telefon på första signalen. Jag började med att berätta om fansens gensvar på Facebook, men sedan ställde jag frågan om drogerna. Ja, jag vill helst inte prata om det, började Jay Smith, men vi tar väl det nu här då... Sedan följde en lång och stundtals lite märklig intervju om anklagelserna och inställningen till droger, fans och musik, som citerades i flera kvällstidningar dagen efter. Och både jag och lyssnarna var nog förvånade över hur öppen han faktiskt var. Ja, vad kan man säga? Allt blir inte som man tänkt sig och inte en dag är sig lik på jobbet på P4 Blekinge

7 MARIANNE HASSLOW SÄNDER FRÅN EKOTS HJÄRTA TEXT JOHAN ABRAHAMSSON FOTO MATTIAS AHLM Mellan sändningarna: Fr v Maria Gustafsson, Margareta Svensson (stående), Helena Sjöholm, Marianne Hasslow och Göran Dahlqvist diskuterar innehåll. Storstrejk i Storbritannien och anmälningar om hatbrott minskar, det är rubrikerna i Ekot klockan 12. Studioreporter Marianne Hasslow inleder ännu en nyhetsutsändning. Klockan Några timmar tidigare har arbetsdagen precis börjat. Marianne Hasslow har cyklat till jobbet på Ekoredaktionen, precis som varje arbetsdag, oavsett årstid, väder och vind. Just den här morgonen har bjudit på en klarblå himmel. Morgonmötet klockan 8.35 är försenat. Fem minuter efter utsatt tid är alla på plats i Sardinen, som konferensrummet kallas på grund av sin avlånga form. Någon muttrar om respekt för mötestider. Dagens ansvariga producent, Katarina Boive, går igenom den preliminära planeringen. Marianne Hasslow jobbar på Jouren, avdelningen som sköter nyhetssändningarna och som ser till att dagens alla nyheter fogas samman till program och når ut till lyssnarna. De värderar nyheterna och bestämmer hur mycket utrymme de ska få. Det är ett ständigt pågående arbete att sortera och sålla i det enorma flödet av händelser. Jouren sänder 35 program varje vardag, 28 på helgerna. Den är bemannad dygnet runt, året runt och finns i hjärtat av Radiohuset i Stockholm i ett luftigt kontorslandskap. På en vägg sitter svarta digitala urtavlor för olika tidszoner: Washington DC, Santiago, GMT, London, Helsingfors, Moskva, Amman, Bangkok, Peking och Johannesburg. En stor tvskärm växlar mellan de stora svenska nyhetssidorna på nätet. Det är högt i tak, öar av bord bildar grupper där varje enhet har ett ansvar och varje stol en DYGNET RUNT, ÅRET OM. STÄNDIGT BEMANNAD ÄR JOUREN LÄNKEN MELLAN DET SOM HÄNDER RUNT OM I VÄRLDEN OCH LYSSNARNA. HÄR SÄTTS DET ALDRIG SINANDE FLÖDET AV HÄNDELSER SAMMAN TILL NYHETSSÄNDNINGAR. FÖLJ MED EKOTS STUDIOREPORTER MARIANNE HASSLOW UNDER ARBETET EN HELT VANLIG FÖRMIDDAG. särskild uppgift. Där finns utrikesdesken i ständig kontakt med Sveriges Radios korrespondenter runt om i världen. Där finns riksdesken som sköter kontakterna med lokalredaktionerna. Där finns också webben samt gruppen som sköter de allra tidigaste morgonsändningarna. Studioreportrarna sitter i en egen ö tillsammans med producenterna. Efter Journalisthögskolan, via tidningsredaktioner i Gällivare och Katrineholm, hamnade Marianne Hasslow på Gotland. Jag började på Radio Gotland Jag hade jobbat på tidningar i några år och hade inget intresse för radio, jag ville vara skrivande journalist. Det var tillfälligheter som ledde till att jag började på lokalradion. Men då var det klippt, i positiv bemärkelse. Sedan dess har det bara varit radio började hon på Ekot. Jag är väldigt intresserad av samhällsfrågor och det här är världens bästa jobb. Jag gillar det direkta, att sitta och sända och göra komplicerade händelser begripliga. Hon ser det som sitt uppdrag att fånga lyssnarna, att få dem intresserade. Det handlar om språk, att välja orden med omsorg. Jag talar till ett öra, inte ett öga. Lyssnaren har bara en chans och då får det inte finnas några hinder. Sedan jag kom hit har jag aldrig haft en tanke på att byta arbetsplats, jag saknar inte att vara ute på fältet. Efter alla år tycker jag fortfarande om att sitta i studion med den gröna lampan, säger Marianne Hasslow. Efter morgonmötet sätter sig hon ner för att påbörja förberedelserna inför sin första sändning för dagen, lunchsändningen klockan tolv i P4. Kring bordet pågår diskussioner kring olika nyheter och inslag. Ovanför dörren som leder in till kontrollrummet lyser en lampa rött med texten On air. Klockan är det dags för den dagliga förmiddagsavstämningen och producenten Katarina Boive går igenom dagslistan: Vi är i London, vår reporter är ute 12 13

8 2011 Marianne Hasslow på väg in i sändning. Här också en av Ekots producenter Jon Sigtryggsson. Klockorna på väggen visar tiden i olika länder. är just i de svåra sammanhangen som ens professionalitet sätts på prov, då det gäller att hitta exakt rätt ton, säger Marianne Hasslow. Senare under sommaren sker de fruktansvärda terrorattentaten i Oslo och på Utøya i Norge och flera medier i Sverige kritiseras, däribland Ekoredaktionen, för att man inte omedelbart lade om programtablån för löpande uppdateringar. Klockan Tre minuter kvar. Marianne Hasslow sätter sig i studion och gör ett röstprov. Producenten Katarina Boive slår sig ner i kontrollrummet bredvid programassistenten och ljudteknikern. Klockan Två minuter kvar, telefonkontakt med reportern i London. Ljudkvaliteten är knackig. Det är precis på gränsen att den håller för direktsändning. Klockan Storstrejk i Storbritannien och anmälningar om hatbrott minskar, det är rubrikerna i Ekot klockan 12. Lotta Myhrén är med oss i London, berätta vad som händer? Sändningen startar. Marianne Hasslows välbekanta röst sätter igång att förmedla det senaste från världen runt omkring oss. En röst som på samma gång är saklig och inkännande. Under ett av inslagen noterar producenten att det kommer att finnas utrymme kvar i slutet av programmet eftersom intervjun från London blev lite kortare än planerat. Ett telegram med nyheter om Saab läggs till. Det finns fortfarande luft. Elva luft, säger programassistenten och syftar på antalet sekunder som behöver fyllas ut. Katarina Boive går ut med snabba steg och kommer tillbaka med ett telegram om utsläppet hos Volvo i Göteborg som hon lämnar direkt till Marianne inne i studion. I Göteborg har det varit ett utsläpp på Volvofabriken i Torslanda. Hon kortar ner telegrammet i farten och rundar av programmet exakt på sekunden när klockan slår Det var en ganska vanlig sändning, det är alltid roligt att ha med någon live, det är det bästa med radio, att kunna vara här och nu, säger Marianne Hasslow. MARIANNE HASSLOW Namn Marianne Hasslow Jobb Studioreporter, SR Ekot/nyheter Ålder 58 Utbildning Journalisthögskolan Radiovanor Förutom nyheter och aktualitetsprogrammen lyssnar jag på Stil i P1 och P3:s dokumentärer. Och så lyssnar jag på Kulturradion, är väldigt förtjust i Nya vågen och Kino bland strejkande demonstranter, hon står i Westminster och berättar hur många och så vidare. Vi är också i Aten, Rasmussen är där, vi riktar in oss på de hårdföra demonstranterna. Inslagen diskuteras och värderas. Det är konkreta frågor om nyheterna, om och när inslagen ska in i dagens sändningar, vilken prioritet och utrymme de ska få. Klockan Tänker du att vi öppnar med London? Marianne Hasslow kastar en frågande blick mot producenten. Det är väl en jättebra grej att öppna med, säger Katarina Boive. I London förbereds en stor protestdemonstration mot nya pensionsvillkor och mer än en halv miljon personer väntas gå ut i strejk. Framför datorn lyssnar Marianne Hasslow igenom alla ljudfiler och läser telegrammen som är aktuella för sändningen. Hon läser reporterns påa, påannonseringen som introducerar lyssnaren för inslaget. Materialet ändras och anpassas till hennes sätt att prata och formulera sig. Det är viktigt att det passar min mun. I den bästa av världar hinner jag lyssna på inslaget och läsa manuset. Ibland hittar jag något jag kan förbättra, hinner kanske diskutera med reportern och komma med förslag på hur det kan bli lättare att förstå, förklarar Marianne Hasslow. Hon skriver även övergångarna mellan nyheterna så att inslag kan länkas ihop ämnesmässigt. Varje program ska vara en helhet och det är studioreporterns uppgift att se till att övergångarna flyter smidigt, så att inslagen inte bara staplas på varandra. Studioreportern samarbetar med producenten, som är den som har sista ordet. Det yttersta ansvaret för sändningen har chefen för Ekot som även är ansvarig utgivare. Klockan Sedan har vi Janne, säger Katarina Boive med hänvisning till en av inrikesreportrarna. Jaja, Saab, säger Marianne Hasslow. Frågan är om Janne ska leverera något till lunchsändningen? Vi har Storbritannien, vi har Grekland, vi har USA:s krigskostnader och EU:s långtidsbudget. Det är kanske lite ont om inrikes? Vi har hatbrott, socialförsäkringen och Kd:s riksting. På Jouren finns inga fasta arbetsplatser. Personalen jobbar i skift efter ett rullande schema, det är en ständig förflyttning då varje plats är knuten till en funktion och en uppgift. För studioreportrarna är de olika stolarna kopplade till olika sändningar. För Mariannes Hasslow betyder dagens placering att det är hon som kör 12-nyheterna i P4, 13-pipet och Dagens Eko kvart i fem i P1 och P4. Pipen kallar man internt de allra kortaste nyhetssändningarna. Klockan Med drygt tjugo minuter kvar till sändning ringer Marianne Hasslow upp reportern i Storbritannien, som befinner sig i utanför parlamentet i centrala London. De diskuterar vilka frågor som ska ställas. För gänget på Jouren är det vardagsmat med plötsliga scenförändringar. Då och då händer det saker som är svåra att värja sig mot. Jag har varit med sedan Estonia, men det som berört mig mest är mordet på Anna Lindh. Jag var inkallad på kvällen, då var hon ännu inte död. Jag jobbade på natten med extrasändningar, åkte hem och sov några timmar. Sedan vaknade jag till beskedet att hon hade avlidit och då blev jag inkallad igen. Men i sändning måste jag vara professionell, vad jag eventuellt har för känslor behåller jag för mig själv. Det ALLTID NYHETER Text Johan Abrahamsson Sveriges Radio genomför nu ett stort utvecklingsprojekt och startar Alltid nyheter en renodlad nyhetskanal på webben och i mobilen. En helt ny redaktion med drygt tjugo medarbetare ska producera löpande uppdateringar från morgon till kväll. Den nya kanalen är helt digital och distribueras via internet. Det är på webben och i mobilen som Alltid nyheter kommer att kunna nå publiken. Vi tror framförallt att mobilen är en bra mottagare för den här kanalen, säger Markus Boger, ansvarig för den nya kanalen. Kanalen kan man klicka på för att snabbt få reda på vad som händer i Sverige och i världen. Sändningarna startar 3 oktober och är ett test som ska utvärderas efter fyra månader. Alltid nyheter är en talkanal utan musik med nyhetsuppdateringar varje kvart. Det stora sändningsutrymmet ger även plats för nyheter som inte ryms i FMsändningarna. -- Mer sändningstid gör att vi kan ge mer utrymme åt t ex sport, kultur- och nöjesnyheter, säger Markus Boger. Ambitionen är också att finnas ute på fältet och sända direkt där det händer. Vi ska experimentera med både formen och innehållet men också pröva olika tekniska lösningar för att ännu snabbare och enklare kunna rapportera från olika platser. Det bli material lokalt från hela landet, men även våra korrespondenter runt om i världen kommer att vara med, säger Markus Boger. Kanalen kommer att vara flexibel och anpassa sändningarna efter nyhetsläget. Vi kan sända viktiga presskonferenser i sin helhet och rensa i tablån när något stort händer. Vi vet att många vill ha ständiga uppdateringar vid händelser som terrordåden i Norge och revolterna i Egypten och Libyen. OM ALLTID NYHETER Alltid nyheter startar sina sändningar 3 oktober. Du kan lyssna via hemsidan www. och via Sveriges Radios applikation Sveriges Radio Play för smarta mobiler

9 2011 P3 NYHETER VILL ATT LYSSNARNA SKA VARA MED Text Johan Abrahamsson Foto Björn Dahlin P3 NYHETER TAR LYSSNARNA TILL HJÄLP FÖR ATT KUNNA LEVERERA BRA NYHETER. REDAKTIONENS PUBLIKREDAKTÖR, ELLEN ANDERSSON, HÅLLER FULL KOLL PÅ FACEBOOK OCH TWITTER FÖR ATT FÅNGA UPP REAKTIONER PÅ DET SOM HÄNDER. Ellen Andersson, publikredaktör för P3 Nyheter, vad gör du? Jag har koll på de sociala medierna och ser till att redaktionen får reda på vad som är på gång, vad lyssnarna skriver för kommentarer, vad som händer i bloggar och på olika forum. P3 Nyheter träffar lyssnare på Peace & Love-festivalen i Borlänge i somras. I somras var ni bland annat på festivalen Peace & Love i Borlänge, vad gjorde ni där? Vi hade ett stort P3-tält på campingen. Vi samlade in information och berättelser direkt från våra lyssnare. Det blev många samtal om det vi gör och vad en nyhet egentligen är. Besökarna fick också chansen att ställa frågor. Frågor som vi sedan tog med oss till politikerveckan i Almedalen i Visby. P3 Nyheter har ett annorlunda sätt att se på nyheter, kan du förklara? Det finns en ambition att bygga nyheter utifrån berättelser vi får från lyssnarna. Vi tror att lyssnare vet mer än 16 journalister. Det kan börja med ett tips som vi sedan följer upp. Det handlar också om att nyheterna ska vara relevanta. Vi lyssnar efter vad målgruppen tycker är viktigt och går efter det när vi bestämmer vad som är en nyhet eller inte. Vad har du mer på gång? Jag håller på att knyta unga bloggare Publikredaktören Ellen Andersson, t h intervjuas av Ehsan Noorozi, som ledde P3 debatt när redaktionen var på festival. till P3 Debatt. Det finns många som har starka röster och själva har stora nätverk. P3 Debatt finns för att visa att du kan bli lyssnad på även om du inte är journalist. Vad har du själv för bakgrund? Jag är utbildad journalist och informationsdesigner. Jag älskar lokalnyheter och att vara ute bland folk. När jag jobbade på en tidning i Arvika kunde jag få nyhetstips i kön till kassan på Ica. Att jobba med Twitter och Facebook är lite samma sak. OM P3 NYHETER P3 Nyheter är programmet som berättar vad som händer i Sverige och världen. Om du saknar något bland nyheterna har du möjlighet att själv bidra. Hör av dig och berätta vad du har varit med om. Ditt mejl eller din kommentar kan vara det som leder till en nyhet. Du kan också vara med och bidra med dina åsikter på P3 Debatt. P3 Nyheter sänder i P3 alla vardagar mellan kl 6 och kl 18. Hemsida Nyhetstips tipsap3nyheter@sr.se Facebook

10 2011 JAG KÄNNER MIG HELT LUGN MED ATT SÄNDA LIVE Text Mia Sahl Foto Julia Lindemalm berättar Sveriges Radios Ulla Svensson. Jag åkte till Malmö och scoutade nya talanger inför starten av Din gata. Jag frågade folk jag mötte vem de skulle vilja höra i radio och oberoende av varandra svarade flera människor: Ehsan! Ehsan debuterade i radion Då var han en av rösterna i och eldsjälarna bakom den nystartade storstadskanalen Din gata 100,6 i Malmö. Han tilldelades samma år Ollénpriset för att han, som juryn beskrev det: givit Sveriges radio och public service ett nytt tilltal, nytt språkbruk och ny publik. Jag känner mig helt lugn med att sända live, det kommer helt naturligt för mig, har alltid gjort. Jag trivs som fisken i vattnet i radiostudion, säger han för att förtydliga sin fallenhet för radioprat. I Malmö trivs han också, här har han bott sedan han som fyraåring kom till Sverige från Iran tillsammans med sin familj. Trots att han lämnat sitt hjärteprojekt Din gata i Malmö har han svårt att se vad som skulle kunna få honom att bryta upp och flytta från regionen. Rätt upplevt är Malmö som en buffé av folk och upplevelser som man kan äta av, jag gillar det. Men om Malmö istället börjar äta på mig, då sticker jag härifrån. Kärlek skulle också, vid närmare NÄR DEN MALMÖBASERADE STORSTADS-KANALEN DIN GATA DROG IGÅNG STARTADE OCKSÅ EHSAN NOOROZI SIN RADIOKARRIÄR. HAN HAR LÄMNAT DIN GATA NU, MEN HÖRDES I MORGONPASSET I SOMRAS. NATURBEGÅVNINGEN SOM BLEV HEADHUNTAD I SIN PAPPAS TEBUTIK, HOPPAS PÅ EN FORTSATT RADIOKARRIÄR. Att han har radioröst och kan snacka råder det inget tvivel om. Ehsan Noorozi pratar fort, mycket och gärna om flera saker samtidigt. Jobbet som programledare på Sveriges Radio fick han utan att ha sökt det. Han blev headhuntad rakt över disk när han jobbade i sin pappas teaffär i Malmö. Även i butiken pratade han med alla om det mesta, på sitt eget både säregna och malmöitiska sätt. Ehsan har en naturlig berättarförmåga, en rytm och en unik verbalitet och så är han snabb, han har perfekta direktsändaregenskaper helt enkelt, 18 eftertanke, kunna få honom att lämna hemstaden. Kärleken står ju liksom över allt annat, blir man kär så blir man dum i sitt huvud och kan flytta var som helst. I sommar har han vikarierat som fältreporter på Morgonpasset i tio veckor. Han har rest runt i Sverige, gjort jävligt bra radio och fått se delar av sitt hemland som han inte visste fanns. Dalarna gjorde störst intryck. Och vid ännu närmare eftertanke, så skulle nog en liten by i Dalarna kunna funka som Ehsans nya hemort redan nu. Hade jag haft råd hade jag flyttat till Dalarna imorgon, så jäkla vackert är det där. Ehsan har ägnat en del av tiden under sommarens sändningar åt att byta till sig grejer. Prylar som ska auktioneras ut i Musikhjälpen i december. Rättvisepatos bär han i hjärtat, det som av vänner och kollegor beskrivs som stort. Han tycker att han, precis som alla andra som hörs i media, har ett ansvar att uppmuntra folk att hjälpa andra. Förra året dubblade vi omsättningen i Musikhjälpen från året före och fick in 12,5 miljoner, men det måste gå att få in mycket mer. Vi vill komma åt julklappspengarna! Kanske kommer Ehsans röst också att liva upp P4 i höst, han har något på gång säger han, men inget är klart ännu, förhandlingar pågår. Jag sneglar mot P4, vi får se om vi kommer överens, säger han. Att lämna ungdomsradio och gå vidare till andra program ser han hur som helt som ett naturligt steg i karriären. Det är okej. Det hade ju till exempel blivit skevt om jag skulle göra ungdomsradio i tio år till, jag är ju redan för gammal för det. Efter en slitsam jobbsommar konstaterar Ehsan att han har ork och kraft kvar. Han har aldrig varit särskilt bra på att ta det lugnt, vill gärna fortsätta jobba hårt, mycket och med flera olika projekt även i höst. Jag mår bra, nästan oförtjänt bra, just nu. Sommaren har varit en kaotisk tid i mitt liv. Jag har sovit lite, slitit mycket, men träffat underbara människor och varit på fina platser. Jag är tacksam EHSAN NOOROZI Namn Ehsanolla Ehsan Ghafourian Noorozi Född I Iran 1981 Bor I Malmö sedan 1985 då han och hans familj flyttade till Sverige 19

11 2011 HON LYFTER FRAM DET GODA SAMTALET Text Helena Strömblad Foto Mattias Ahlm 20 LISA SYRÉN Namn Lisa Syrén Ålder 56 år Bor På Söder i Växjö Bakgrund 25 år på Sveriges Radio 2011 Började som nyhetsjournalist Gör på fritiden Läser mycket, drejar, målar, fixar i trädgården och spelar wordfeud! HON HAR EN SÄREGEN FÖRMÅGA ATT LYSSNA, HON VÅGAR STÄLLA DE KÄNSLIGASTE FRÅGORNA OCH FÅR DEN MEST TILLKNÄPPTA ATT ÖPPNA SIG. LISA SYRÉN, PROGRAMLEDARE I RING SÅ SPELAR VI, UTSTRÅLAR ENERGI OCH VÄRME, MEN OCKSÅ PONDUS OCH INTEGRITET. Det är skillnad på Lisa privat och programledaren Lisa, förklarar hon, lägger de långa benen i kors och kisar mot mig. Lyssnarna ser programledaren Lisa som en kompis, de känner mig. Jag får allt från dvd-filmer om eftersöket vid björnjakten till slitna svart-vita fotografier på barndomshemmet i skogen. Det här ska Lisa Syrén få se, tänker de och det är jag tacksam över. Men det går inte att vara programledare jämt. Vi träffas över en kopp kaffe i radiohuset i Lisas hemstad Växjö. På nyhetsredaktionen råder febril aktivitet. Knappt en vecka har gått sedan fredagen den 22 juli och terrordåden i Norge. Min son bor i Oslo och när jag hörde den extra nyhetssändningen om bombdådet, kastade jag mig på telefonen, berättar Lisa Syrén. Sin oro för sonen valde hon att dela med sig av till lyssnarna i lördagens Ring så spelar vi, som Lisa Syrén i samråd med SR:s ledning gjorde om. Frågepärmen lades åt sidan och telefonerna öppnades för lyssnare som ville prata om det som hänt. Jag ser det som Sveriges Radios plikt att öppna samtalsrummet och erbjuda stöd, tröst och medmänsklighet när något så oerhört inträffar. Medmänsklighet är ett ord som Lisa Syrén ofta återkommer till och hon berättar att hon sände Karlavagnen i P4 efter såväl Estonias förlisning som mordet på Anna Lindh. De 16 åren med Karlavagnen är jag tacksam över, de har gett erfarenhet. Jag är ingen kurator, men jag är intresserad av psykologi och vi har skapat ett samhälle där det finns behov av att lyfta fram det goda samtalet och det värdiga bemötandet. Det är inte okej att säga vad som helst till varandra. SR erbjuder en sober vänskap som inte snaskar runt. I och med starten av Karlavagnen 1993 blev Lisa Syréns stämma, med det glada skrattet och lätt östgötsk dialekt, snart riksbekant och älskad. Då var skjutjärnsjournalistik inne, 21 programledarna skulle vara arroganta och utmanande. Jag och Bengt Grafström erbjöd en motpol och vågade ta upp de svåraste ämnena, som självmord. Det går inte att lägga locket på, jag är övertygad om att trollen spricker när de kommer upp i ljuset. Omkring människor uppskattar Lisa Syrén att hon talat med i Karlavagnen och Ring så spelar vi. Hon fångas av den hon talar med och vågar stöta på den mest tillknäppte så att han öppnar sig. Jag är ganska bra på att knäppa upp dem, säger hon med ett finurligt leende. Det gäller att ha fingertoppskänsla och jag hör på rösten om ett skratt ligger och lurar någonstans. Ring så spelar vi, Sveriges mest avlyssnade radioprogram med runt två miljoner trogna lyssnare varje lördag, tog Lisa Syrén över år Då tänkte hon att det kunde vara roligt ett par år. Nu säger hon att hon tänker fortsätta så länge hon har något att ge och lyssnarna vill ha henne. På senare år ringer många småbarnsföräldrar, man hör barnskrik i bakgrunden. Det gläder mig, de har växt upp med Ring så spelar vi och nu ringer de själva till programmet. Lisa Syrén bjuder gärna på sig själv, men bara till en viss gräns. Alla har behov av en fredad zon, sätter du inte gränser blir du lätt uppäten. Vad gör då Lisa privat när hon är ledig från programledaruppdraget? Jag åker till min fjällby, mer än så avslöjar jag inte.

12 2011 DET ÄR GÖTT ATT VARA I P2 - HIMLEN Enligt Lisa finns det idag ingen plattform för musikjournalistik som är i klass med P2. P2 tar musiken på allvar och lyfter det som ett ämne med egenvärde. Jag vill att musiken ska vara på samma nivå som Kvart i fem-ekot. Att lyssna på konsert kan vara lika viktigt som att lyssna på en nyhetssändning. Det är tyst en kort stund sedan tillägger hon bestämt: Ja, det tycker jag!. I P2 är Lisa bland annat reporter på Mitt i musiken, producent av Miriams Jazz och värd för Folk- och Världsmusikgalan. Dessutom är hon sedan flera år programledare för Monitor, P2:s anrika elektronikaprogram. I höst ligger fokus på kvinnliga tonsättare och artister Text Charlotte Frykman Foto Johan Ljungström MUSIKJOURNALISTEN LISA WALL BESKRIVER SIG SJÄLV SOM EN RÖDHÅRIG, HÖGLJUDD, LÅNG, STARK OCH RASTLÖS KREATÖR. OCH HON GÖR VERKLIGEN INTRYCK. HENNES TAGLINE SOM FÖLJER VARJE E-POSTMEDDELANDE LYDER P2 VAR ANNARS? DET ÄR DÄR HON FÅR UTLOPP FÖR SITT BRINNANDE OCH BREDA INTRESSE FÖR MUSIK. inom genren. Efter nyår är det dags för den åttonde upplagan av elektroniska festivalen Art s Birthday på Södra Teatern i Stockholm. Variationen mellan program, genrer och roller är precis vad Lisa vill ha. Jag har radions absolut bästa jobb, jag är i extas. Förutom ett par år på kommersiell tv och Kanal 5 i London, har Lisa ägnat praktiskt taget hela sitt yrkesliv åt Sveriges Radio. Första radiojobbet var på lokalradion i hemstaden i Västerås. När hon fick erbjudandet om att leda musikprogrammet Casino i P4 lämnade hon London för Skåne. Under åren har det blivit många olika musikprogram och dokumentärer för kanalen. Intresset för musik har följt Lisa så länge hon kan minnas, och när hon var yngre sjöng hon mycket i olika körer, garageband, spelade piano och saxofon. Ett tag arbetade hon till och med som pianolärare. Hennes man är kompositör och på deras tomt i utkanten av Skurup finns en liten studio med vad Lisa beskriver som en oerhörd mängd instrument. Ibland smyger hon ut dit och spelar piano i timmar. Favoritartisten är Prince men i övrigt lyssnar Lisa på allt. Det finns dock, som hon uttrycker det, ett professionellt lyssnande och ett Lisa-lyssnande. Jag är nog en av de få som fortfarande är aktiv inom nästan alla olika genrer. Jag gör jazz lika gärna som jag gör klassiskt, eller mina små elektroniska galningar. Den röda tråden i hennes jobb och den ständiga utmaningen är paketeringen av det innehåll hon ska presentera allt från smal elektronika till kända klassiska mästerstycken: Hur fasiken ska man presentera Beethovens femma, Ödessymfonin, på ett sätt som ger stycket en ny dimension? Jag tror Beethoven hade blivit deppig om han visste hur sliten hans musik blivit, att vi knappt hör den längre för att den är så bekant. I en tillvaro som genomsyras så mycket av musik, finns det också ett behov av tystnad. Hemma får ett annat intresse näring, nämligen att odla och påta i trädgården. På fritiden är Lisa också volontär hos United Sisters, ett fryshusprojekt i Malmö. Där coachar och stöttar hon unga tjejer i olika frågor under ett års tid. Ibland är det helt enkelt dags att ge någonting tillbaka. Det är gött att vara i P2-himlen. Men jag kan inte bara vara där, för världen är inte sådan. Den är inte så vacker. LISA WALL Bor Skurup, Skåne Ålder 39 år Familj Maken Anders Wall Bakgrund TV4, Kanal 5 och Sveriges Radio Gör på fritiden Coach för unga tjejer, påtar i trädgården, tränar Kuriosa Gifte sig i Las Vegas 22 23

13 2011 RANDI MOSSIGE-NORHEIM Ålder 47 år Familj Man och två barn Bor Stockholm, Södermalm Utbildning Journalisthögskolan, Stockholm Bakgrund Var med från starten av Konflikt 2004 Har tidigare arbetat som reporter hos Efter Tre, Studio Ett och P1-morgon På fritiden Då går jag i en lerig overall på landet och röjer sly, sågar och gräver Medievanor Jag lyssnar på radiodokumentärer, läser nyhetstidningar Sedan är det där med litteratur och poesi, jag hämtar mycket intryck från den världen 24 Jag behöver inte åka särskilt långt för att kunna berätta om storpolitiska skeenden, säger Randi Mossige-Norheim, reporter på Konflikt i P1. Konflikt befinner sig i gränslandet mellan kultur och politik och försöker knyta ihop internationell debatt med den svenska vardagen. Människor som påverkats, direkt eller indirekt, av dramatiska händelser i omvärlden finns överallt, menar Randi Mossige-Norheim. Det handlar om utmarkerna och sprickorna i samhället. De skuggiga platser dit medias strålkastarljus vanligtvis inte når. Det är en drivkraft för mig att berätta historier från de områden där människor inte har någon egen röst. Jag ser det som en plikt. Det kan låta pretentiöst, men om jag inte är där, då vet jag inte hur jag ska kunna skildra vad för slags samhälle vi lever i. Hon hamnade på radion efter ett sommarvikariat på Radio Skaraborg i slutet av 1980-talet och har gjort sig känd för sina dokumentära reportage. För sitt arbete har Randi Mossige-Norheim bland annat belönats med Stora journalistpriset 2001 och Ikarospriset Hon frågar retoriskt: Om vi bara intresserar oss för dem som redan har inflytande, den politiska, kulturella och finansiella makten, hur mycket får vi då reda på om vår samtid? Mycket journalistik är dessutom byggt på konstruktioner och förutfattade meningar om hur saker och ting ligger till. I värsta fall har reportern redan tänkt ut en vinkel i förväg. Men det som finns där ute är ett oberättat och ospeglat land. Att i större utsträckning få förmedla berättelser från det andra Sverige, det skulle ge människor en helt annan bild av det land vi lever i. Hon ser det som sin uppgift att hålla fram och visa upp de orättvisor hon stöter på och fråga, ska det vara så här? Det är en journalistik som ska särskiljas från indignationsjournalistik, som när den är som sämst inte leder någonstans, menar PÅ JAKT EFTER VERK- LIGHETEN Text Johan Abrahamsson Foto Mattias Ahlm I SKUGGLANDET. DÄR INGA STRÅLKASTARE NÅR FRAM. DIT SÖKER SIG KONFLIKTS PRISBELÖNTA REPORTER RANDI MOSSIGE-NORHEIM FÖR ATT LYSSNA PÅ DEM SOM INTE HAR NÅGON SOM FÖR DERAS TALAN. hon. Men när berättandet är autentiskt och utan pekpinnar kan det vara storartat. Det är det vackraste jag vet. Det finns inget som går upp mot när det är riktigt, riktigt verkligt, det får jag kickar av. Med autentiskt menar jag att ingen har varit där och twistat åt något håll utan att det är avskalat. Det dokumentära berättandet är mitt stora ideal. Som journalistiskt verktyg är radio svårt att slå, menar hon. Med bara en liten och lätt bandspelare kan man på egen hand, utan ett medföljande team, ta sig nästan vart som helst. Det finns dessutom ytterligare en dimension. Jag älskar det skrivna ordet, men med ljud kan du suggerera lyssnaren. Med små medel kan du förflytta dig till vilka platser och sammanhang som helst. Genom ett ljud, en suck eller hur någon låter på rösten förstår du saker som inte alltid går att få fram med en skriven text. Det finns också en tjusning med etervågorna som försvinner ut i galaxerna och inte hörs mer, säger Randi Mossige- Norheim. Hon beskriver sin motivation som något närmast biologiskt, en nyfikenhet som alltid har funnits där. Det handlar om en vilja att försöka förstå. 25 Att få åka in i mänskliga psyken nästan varje dag är svindlande, det tröttnar jag aldrig på. Det är en lyx att få göra det. På frågan vad som är svårast med hennes jobb beskriver Randi Mossige- Norheim vanmakten med att vara på plats, men inte kunna hjälpa. När hon följde de vietnamesiska bärplockarna, som efter vistelsen i Sverige kom tillbaka till Vietnam utblottade och skuldsatta, slogs hon av sin maktlöshet. Jag är där som reporter för att kunna berätta om det här. Men för dem är jag en representant för ett demokratiskt och rikt land. Och visst, mina reportage kanske kan bidra till att regler ändras så att inte andra luras på samma sätt. Men jag kan inte göra något för att hjälpa dem. Jag tycker att det är fasansfullt och svårt att det här blir lagt på mig, men det är oundvikligt, säger Randi Mossige-Norheim.

14 2011 LIGGA MED P3 RAKT PÅ SAK OM SEX Text Isabella Winberg Foto Stina Gullander MEDAN ALLA VILLE #PRATAOMDET PÅ TWITTER OCH SATTE SEX PÅ KARTAN HADE LIGGA MED P3 FUNNITS PÅ WEBBEN I ETT PAR MÅNADER. Det var som en explosion av sexprogram som kom samtidigt som Ligga med P3. Det är tydligt att locket har legat på länge och det finns ett stort behov hos folk att prata om sin sexualitet, säger Julia Blomberg, producent för Ligga med P3. Det skulle bli en sexsajt för unga vuxna som kommit över var sitter kuken-nivån och som antingen hade eller ville ha ett aktivt sexliv. Tillsammans startade Julia Blomberg, Matilda Berggren och Robert Jacobsson Ligga med P3-sajten under hösten 2010 som till en början var tänkt som en webbsatsning. Vid årsskiftet 2011 började programmet även sändas i etern. Vi har utvecklats jäkligt mycket sedan vi startade, i början var vi nästan som trevande nunnor som höll på att utforska lite kring sex och relationer. Nu är vi lite mer vulgära och rakt på sak, säger programmets sex- och relationsrådgivare Robert Jacobsson. Inte PK Utgångspunkten för programmet var att det inte skulle vara politiskt korrekt, moraliserande eller exkluderande och det var så redaktionen kom fram till den raka tonen i programmet. Sex är ett känsligt ämne men vi vill att det vi pratar om ska vara igenkännbart; samtidigt vill vi öppna nya dörrar för folk att upptäcka någonting nytt, säger Ligga med P3:s programledare och bloggare Matilda Berggren. Robert Jacobsson berättar hur redaktionen i sin arbetsprocess blandar anekdoter och personliga erfarenheter med forskning för att nå en kunskapsbaserad sexualupplysning. Vi har ett stort ansvar för att vi jobbar med public service och sex och relationer. Men också på grund av att sexualupplysningen i många fall är så undermålig i skolan. Vi får en katastrofal biologilektion i högstadiet där man går igenom var ollonet sitter, men man går inte igenom funktioner och inte heller känslor och normer kring sex, säger Robert. Bort från fördomar Och vad vill lyssnarna helst att programmet ska handla om? Populärast på webben är de erotiska novellerna, med omkring klick, där lyssnarna själva kan skicka in sina fantasiberättelser. Det som folk vill höra är egentligen allt utom vaniljsex t ex BDSM (bondage, dominans, sadism, masochism). Men det finns en risk att folk känner sig exkluderade när man pratar om olika sexuella praktiker som folk inte utövar själva, menar Robert. För att komma ifrån fördomarna är det just därför viktigt för Ligga med P3-redaktionen att det är grannen eller busschauffören som hörs i inslag om att 26 vara till exempel swinger eller masochist. Fördomarna finns där och det är väldigt frustrerande när besökare på sajten skriver: Varför pratar ni så mycket om bögar? Men vi vill att programmet ska verka normbrytande och ge en ökad förståelse för alternativa livsstilar genom att visa att det är helt vanliga människor i inslagen, säger Julia. Vi får ibland skit för vårt språkbruk men vi gör det inte för att provocera utan vi använder ord som kuk och fitta för att vi tycker att det är bra ord. Mycket av kritiken vi får är just för att det är Sveriges Radio som förväntas vara så duktigt men vi väljer istället att prata rakt och ärligt om sex, säger Julia. Julia känner att de har vunnit läsarnas och lyssnarnas förtroende och hon hoppas att de kan fortsätta göra programmet i tio år till för det finns alltid mer att prata om. Programmet är väldigt eggande och har erotiska inslag. Vissa sitter nog och onanerar när de lyssnar på programmet medan andra är tokförbannade över att programmet sänds i public service. Men sex är ett ämne som aldrig tar slut. Det har nog att göra med att vi i livet alltid är på jakt efter någon eller att vi är ute att förbättra den relationen vi har eller vill ha någon ny, säger Robert. SR International är Sveriges Radios flerspråkiga kanal med uppdraget att informera om Sverige. SR International har program och en webbaserad nyhetstjänst. Var hör jag sändningarna? Varje vardag över P2 i hela Sverige, samt över Stockholmsområdets FM-frekvens 89,6. LIGGA MED P3-REDAKTIONEN Språk som SR International sänder på: engelska, arabiska, kurdiska, persiska och somaliska, samt minoritetsspråket romani som ska stödja den romska gruppens kultur och språk i Sverige. Se mer på Julia Blomberg, producent Matilda Berggren, programledare och bloggare Robert Jacobsson, sex- och relationsrådgivare Nisse Edwall, programledare Idji Maciel, producent Cissy Avrin, producent 27

15 Ginna Lindberg på The Mall i Washington inför installationen av president Barack Obama i januari I Bakgrunden Capitolium. Foto: Mattias Ahlm. Denna bild: Robin Olin är Sveriges Radios ungdomskorrespondent. Här i ett flyktingläger i Aten. UTRIKESKORRESPON- DENTERNA TAR MED DIG JORDEN RUNT Nedan till vänster: Cecilia Uddén följer revolten i Arabvärlden. Egypten,Tunisien och Libyen är några av de länder hon besökt senaste halvåret. Nedan till höger: Asien-korrespondenten Nils Horner och ekonomikorrespondenten Staffan Sonning i Japan i samband med jordbävningskatastrofen och kärnkraftsolyckan i Fukushima våren Text Johan Abrahamsson Foto Stina Gullander, Sveriges Radio MED 17 REPORTRAR UTSPRIDDA ÖVER HELA VÄRLDEN HAR SVERIGES RADIO DET STÖRSTA KORRESPONDENTNÄTET I NORDEN. DAGLIGEN FÖRMEDLAR DE ÖGONBLICKSBILDER, KOMMENTARER OCH FÖRDJUPNINGAR TILL LYSSNARNA I RADIO, MOBILEN OCH PÅ WEBBEN. MÖT KORRESPONDENTERNA CECILIA UDDÉN, ROBIN OLIN, GINNA LINDBERG OCH NILS HORNER

16 2011 JAG TYCKER BÄST OM ATT INTERVJUA ICKEKÄNDISAR Text Johan Abrahamsson Krönika Cecilia Uddén Foto Mia Gröndahl 25 JANUARI 2011 BLEV EN HISTORISK DAG I KAIRO. DET VAR DAGEN DÅ DET EGYPTISKA FOLKET INLEDDE REVOLTEN MOT HOSNI MUBARAK. CECILIA UDDÉN, SVERIGES RADIOS KORRESPONDENT I MELLANÖSTERN, VAR DÄR OCH SÅG HUR DEMONSTRATIONSTÅGEN VÄXTE PÅ GATORNA LÄNGS MED NILENS STRAND. Vad är aktuellt just nu? Regimförändringarna i området. Länder som har störtat sina ledare och länder som håller på att störta sina ledare. Den tidigare ständiga topp-nyheten från Mellanöstern Israel- och Palestinakonflikten har hamnat i skuggan av den Arabiska våren och dess följdverkningar. Vilka stora händelser och frågor ska vi vara uppmärksamma på framöver? Sökandet efter Ghaddafi. Valen i Egypten och i Tunisien. Den syriska regimens fall. CECILIA UDDÉN Namn Cecilia Uddén Geografisk bas Kairo, Egypten Uppdrag Utrikeskorrespondent, bevakar Mellanöstern, Nordafrika (med undantag för de forna franska kolonierna), från Marocko till Iran, inklusive gulfstaterna, Israel, Västbanken och Gaza Bäst och sämst med ditt jobb? Bäst är privilegiet att få beskriva historiska skeenden och hitta människor som gestaltar dessa. Det sämsta är att jag aldrig är ledig, förutom på sommarsemestern då jag har en vikarie Finns det någon vanlig missuppfattning om ditt bevakningsområde? Att man måste täcka håret i alla länder inom mitt bevakningsområde. Men det är fel, det är bara i Iran och Saudiarabien som det är ett krav. Det finns många vanföreställningar om islam. Vad minns du och tar med dig från det senaste halvårets bevakning? 25 januari i Kairo, när den egyptiska revolten blev verklighet. Drömintervju? Jag tycker bäst om att intervjua ickekändisar, som inte levererar slitna klyschor Vad reser du aldrig utan? Datorn. KRÖNIKA AV CECILIA UDDÉN Oh Farao, hur blev du så mäktig? Farao svarar: Jag mötte aldrig någon som försökte stoppa mig. Så lyder ett arabiskt ordspråk. Men för första gången på år har Farao stoppats. Hosni Mubarak ligger vitklädd på en bår, i en bur i rättsalen. Han är omgiven av sina lejonungar, sönerna Gamal och Alaa. Alla tre förnekar brott. Denna omtumlande syn, tillsammans med de episka scener som utspelade sig i Kairo under kraftmätningen mellan folket och säkerhetsstyrkorna striderna på broarna över Nilen, där folkmassor böljade fram och tillbaka i rök och dimma, där polisen tvingades backa, där tårgasampuller singlade ner i floden med en röksvans efter sig dessa scener överträffar fantasin och överskuggar för tillfället alla konstnärliga uttryck. Ingen skruvad ironi kan beskriva detta stora, sarkasmer förkrymper och egyptiska konstnärer beskriver hur de irrar omkring som dekapiterade kycklingar. Konsten mår 31 bäst av svärta och sorg och har svårt att hantera triumfatoriska ögonblick. Så den egyptiska revolutionen väntar ännu på sin raconteur, sin berättare. Det är inte ofta man är med om något som man genast inser kommer att gå till historien. Men den 25 januari i år var en sådan dag. Jag följde ett av flera demonstrationståg genom Kairo. Den första protestdagen. Ingen trodde att det skulle bli särskilt stort. Egypten är inte Tunisien, löd besserwissermantrat och jag hörde mig själv förnumstigt säga i radio att den som inbillar sig att det tunisiska upproret är början på den arabiska berlinmurens fall, ägnar sig nog åt önsketänkande. Men när tåget drog fram genom Bulaq på östra Nilstranden, där folk stod längs gatan och tittade på och demonstranterna började ropa: Ett två, var är det egyptiska folket? Wahed etneen ash shaab al masri feen? så ser jag plötsligt hur två kvinnor i svarta sjalar med tunga grönsakskorgar tittar på demonstrationen, pekar och viskar till varandra för att sedan ansluta de sig till aktivisterna. Sedan bromsar en ljusgrön buss in och passagerarna tvingar chauffören att öppna dörrarna och så väller passagerarna ut för att gå med i tåget. Instinktivt kände jag då att det här är början på något mycket större än någon av oss anat.

17 JAG SER EN ARG OCH BESVIKEN GENERATION VÄXA UPP, SÄRSKILT I SYDEUROPA Text Johan Abrahamsson Foto Stina Gullander Vad är aktuellt just nu? Jag hoppas att revolutionerna i Arabvärlden, som till stor del drivits på av unga, ska leda till något bra. Den ekonomiska krisen slår extra hårt mot unga och jag ser en arg och besviken generation växa upp, särskilt i Sydeuropa. Så håller jag ett öga på nya idéer och populärkultur på platser där det händer just nu, som Bombay och Mexico City. Vilka stora händelser och frågor ska vi vara uppmärksamma på framöver? Jag bryr mig inte så mycket om val, katastrofer och stora händelser. Jag försöker gå runt det, träffa människor och se tendenser. Det tycker jag att man ska lyssna extra efter. Bäst och sämst med ditt jobb? Det sämsta är att det blir rätt ensamt att resa själv. Det bästa är att bli polare med någon på vägen, sätta sig och ta en öl och snacka skit. Vanligaste missuppfattning om ditt bevakningsområde? Inget specifikt, men jag tycker generellt att vi i Sverige vet för lite om hur 32 livet är för unga i andra delar av världen. Svenska medier har alldeles för lite fördjupande utrikesbevakning och ofta när man porträtterar unga utomlands så är det i förenklade offerroller. Vad minns du och tar med dig från det senaste halvårets bevakning? När jag var på gränsen mellan Turkiet och Grekland, där flyktingar försöker ta sig in i EU. Många drunknar i floden när de försöker ta sig över och på stranden hittade jag en ryggsäck. Inuti låg en cd med en franskakurs. Den personen kom nog aldrig fram. Drömintervju? Just nu funderar jag på vad som får unga människor att begå handlingar som är så uppenbart onda. Fick jag chansen att vid upprepade tillfällen få intervjua Anders Behring Breivik så skulle jag ta den. Vad reser du aldrig utan? Ingenting. Jag borde svara laddaren till mobilen, men den glömmer jag alltid, så jag får köpa ny. Jag har en hel hög hemma. ROBIN OLIN Namn Robin Olin Geografisk bas Lägenhet i Stockholm, reser över hela världen Uppdrag Ungdomskorre, bevakar frågor som är identitetskapande för unga människor

18 2011 JAG STORTRIVS I POLITIKNÖRDARNAS WASHINGTON Text Johan Abrahamsson Foto Mattias Ahlm DET ÄR ETT SÅ VANSINNIGT SPÄNNANDE UPPDRAG ATT BEVAKA VÄRLDENS FRÄMSTA SUPERMAKT, SOM PÅVERKAR OSS PÅ SÅ MÅNGA SÄTT POLITISKT, KULTURELLT, EKONOMISKT. Vad är aktuellt just nu? Ekonomikrisen, den smärtsamt höga arbetslösheten, kriget i Afghanistan och förstås det kommande valet, som har alla förutsättningar att bli enormt rafflande. Kan Obama hålla sig kvar? Vem blir den republikanska utmanaren? Och vilket parti får makten i kongressen? Vilka stora händelser och frågor ska vi vara uppmärksamma på framöver? Valrörelsen inför 2012 är redan i full gång. Själva röstandet börjar strax efter årsskiftet, då varje delstat ska hålla prov- eller primärval för att välja partiernas presidentkandidater. Först ut är Iowa, som preliminärt går till val den 6:e februari. Bäst och sämst med ditt jobb? Det är ett så vansinnigt spännande uppdrag att bevaka världens främsta supermakt, som påverkar oss på så många sätt politiskt, kulturellt, ekonomiskt. Jag älskar också variationen, att få göra allt från snabba nyheter till direktsamtal och analyser. Att ena dagen få intervjua östkustliberaler och nästa dag en pistolbärande pastor i Arizona. Jag tycker dessutom att det är löjligt roligt med amerikansk politik och stortrivs i politiknördarnas Washington. Det sämsta? Det skulle väl vara att det blir lite för lite sömn i perioder. Vad minns du och tar med dig från det senaste halvårets bevakning? Scenerna i nattmörkret när jag stod utanför Vita huset, minuterna efter att Obama meddelat att Bin Laden dödats och tusentals människor strömmade ut på gatorna i centrala Washington. Drömintervju? De namnlösa elitsoldaterna som utförde attacken mot Usama Bin Laden. Jag vill veta hur deras uppdrag såg ut och vad som egentligen hände den där natten i Abbottabad. Vad reser du aldrig utan? Min bandspelare, Blackberry och laptop. Och skavsårsplåster. Journalistik kräver mycket fotarbete. Finns det någon vanlig missuppfattning om ditt bevakningsområde? Nej, ingen direkt missuppfattning, men däremot tycker jag det finns en tendens att dra alla amerikaner över en kam. Att det generaliseras för mycket. USA är ett gigantiskt land, med en fantastisk bredd. Det hoppas jag att jag lyckas spegla i min rapportering. GINNA LINDBERG Namn Ginna Lindberg Geografisk bas Washington DC Uppdrag Utrikeskorrespondent med USA som bevakningsområde 34

19 2011 JAG HAR ALLTID VÄSKAN PACKAD BÅDE PRAKTISKT OCH MENTALT Text Gunilla Kinn Foto Muhammad Bilal, Nils Horner, Staffan Sonning Nils Horner i Abottabad, Pakistan, utanför huset där Usama Bin ladin, ledaren för terrornätverket al-qaida, gömde sig. En månad efter jordbävningen i Fukushima kom vi in i en by norr om Tokyo, som låg i en zon där alla skulle ha evakuerats. Där mötte vi en kvinna som inte hade velat lämna sina hundar och sina sjukliga föräldrar, och en bonde som valt att stanna kvar med sina hästar. Det var gripande möten! Det fem minuter långa reportaget om japanska Tomoko, hennes hundar och de andra som vägrat låta sig evakueras i Tohuku-regionen sändes i P1 Morgon i april ett exempel på de ljudliga bilder från Asien som radiolyssnarna får av Nils Horner. Andra gånger låter han oss möta pakistanska familjer som drabbats av översvämningar, demonstrerande munkar i Burma eller australiensiska brandmän som tampas med skogsbränder. Jag tycker det är roligt att berätta och förmedla saker som händer, säger han. Jag gör inte så ofta intervjuer med makthavare, utan helst med vanliga människor. Det är roligare, och det blir bättre radiojournalistik. Men att enbart intervjua mannen på gatan blir fel. Jag letar efter såväl folk i slumområden som professorer, båda kan ha intressanta historier. Det har varit ett intensivt nyhetsår för Sveriges Radios Asien-korrespondent Nils Horner, som förutom jordbävningskatastrofen var med och bevakade den arabiska våren på plats. På papperet är han stationerad i Bangkok. Men i praktiken är han ständigt på resande fot, och far från HAN HAR SVERIGES RADIOS STÖRSTA BEVAKNINGSOMRÅDE OCH PENDLAR TILL NYHETSINTENSIVA LÄNDER SOM BURMA, JAPAN, AFGHANISTAN OCH PAKISTAN. NILS HORNER ÄLSKAR ATT VARA JOURNALIST OCH FÅ BERÄTTA OM DE MÄNNISKOR HAN MÖTER I VÄRLDEN OCH MEST AV ALLT GILLAR HAN ATT RAPPORTERA FRÅN REGIMFÖRÄNDRINGAR. det ena uppdraget till det andra med bandspelare, mikrofon, dator och sändningsutrustning i högsta hugg. Under resan till Fukushima fick han komplettera bagaget med en geigermätare, för att se till att han inte rörde sig i områden med för hög strålning. Resorna innebär ofta strapatser som att sova på golvet till en offentlig toalett, som Nils Horner fick göra i Japan och att röra sig i extremt osäkra områden, som i Bagdad, Kabul och Rangoon där varje steg kräver noggranna säkerhetsöverväganden Till Tokyo hade han krånglat sig med flyg från Bahrain på Arabiska halvön, där han hade vistats en tid för att bevaka upproren mot regimen. Dessförinnan var han och ett par Sveriges Radio-kolleger flera veckor i Egypten, för att rapportera om de medborgardemonstrationer som ledde till president Mubaraks fall. För en journalist är regimförändringar givande att vara med om och bevaka, när hela samhällsutvecklingen står och väger. Det är oerhört roligt! Nils Horner ser nöjd ut vid minnet av myllret av människor i Kairo, tacksamt för en reporter. Det är ju bara att sticka ut mikrofonen, så är det folk som skrattar och gråter! säger han belåtet. Radio är ett bra medium för att bidra till en djupare förståelse och samtidigt förmedla känslor. Nils Horner gillar inte att bli intervjuad och stå i centrum som person. Hans ödmjuka framtoning och sakliga rapportering har dock gjort honom till en av Sveriges mest respekterade, beundrade journalister. När det hänt något viktigt i Afghanistan, Pakistan, Indonesien eller Burma dröjer det inte länge innan Horners röst hörs i etern. När jag var liten ville jag bli journalist eller diplomat. Det var de enda logiska yrkesvalen, berättar han när vi ses i Stockholm, i Radiohusets park. Nu har jag svårt att se mig själv i 36 37

20 2011 någon annan roll än som journalist. Vägen till yrket började på Västgötademokraten och Borås Tidning, där Nils Horner fick in en fot som tonåring. Efter gymnasiet gjorde han lumpen på Värnpliktsnytt. (Tidningen lades ner av försvarsmakten häromåret, men var länge plantskola för reportrar och fotografer.) Därefter studerade han nationalekonomi och statsvetenskap och blev så riksdagsreporter för nyhetsbyrån FLT, Förenade Landsortstidningar. Världen lockade, och Nils Horner drog till först London och sedan New York. Där blev han USA-stringer frilansande korrespondent för FLT, men gjorde också reportageresor till Haiti, Kuba, Indien, Burma och Kambodja. Så började han resa till Balkan, där han fick något av ett genombrott som utrikesreporter. Våren 2000 fick lyssnarna följa med när Nils Horner under sex minuter extremt lång tid i radio i Kvart i sex-ekot fick rapportera om Slobodan Milosevics fall, direkt från Belgrad. Sedan dess har Nils Horner rykte om sig att alltid lyckas vara på plats vid dramatiska nyhetsskeenden. Handlar det om tur eller god tajmning? Nja, mer om envist tålamod, tycker han själv. Det var inte så att jag bara ramlade in i Belgrad. Snarare var det målmedvetet arbete, till exempel med att skaffa visum. Jag var ju frilansjournalist då och hade friheten att vistas länge i området, berättar han. En gång fick jag vända vid den serbiska gränsen och åka tillbaka till New York, eftersom en tullgubbe stämplade mitt visum med ogiltigt. Det var med ett stort mått envishet som jag tog mig tillbaka till Serbien igen det var ju den stora storyn i världen då. Fast visst gäller det för en utrikeskorrespondent att lyckas vara på plats i skarpa nyhetslägen. Det ingår i mitt jobb att komma iväg snabbt, att ha väskan packad både praktiskt och mentalt, säger Nils Horner. Det är klart att jag gillar att vara först när allt är fräscht och det finns stor dramatik och efterfrågan på material. Men det är också kul att komma tillbaka och följa upp nyhetsrapporteringen, när det är lugnare. Pakistan är ett av de länder han ofta får åka till med kort varsel. Redan dagen efter att det blev känt att Usama bin Laden dödats av en USA-styrka i maj kom han till staden Abbottabad där det skedde. Då gäller det att ha psykisk beredskap för att börja jobba direkt och att ha upparbetade kontakter med tolkar och chaufförer. Planeringen för Nils Horner och hans korrekolleger sker i samråd med redaktörerna hemma, främst utrikesredaktionen på Ekot. Nyhetssändningarna har högsta prioritet, därefter inslag till aktualitetsprogram som Studio Ett, Godmorgon världen och P4 Extra. I mån av tid gör korrespondenterna även inslag till radions övriga program korta reportage och lite längre dokumentärer. Med 17 anställda och frilansande korrespondenter baserade runtom i världen eller i Stockholm har Sveriges Radio den mest ambitiösa utrikesbevakningen av de svenska mediebolagen. Ja, men med det följer också ett ansvar, påpekar Nils Horner som gillar att arbeta just med radio i allmänhetens tjänst. I Sveriges Radio är det viktigt med saklighet och folkbildning. Vi ska berätta om det som inte alla andra gör, som när vi åker till Filippinerna eller Nepal även när det som sker där inte är dagens huvudnyhet. På somrarna passar Nils Horner på att arbeta några veckor i Stockholm, ofta som producent på Studio Ett därav mötet utanför Radiohuset. Jag tycker det är kul att vara i Sverige på sommaren. Det blir som en intensivkurs i det svenska samhället, för mig är ju redaktionsmötena exotiska. Nils Horner är också känd för sin nyfikenhet på ny teknik och används som Sveriges Radios försökskanin. Med hjälp av en satellitterminal kan han sända med god ljudkvalitet från nästan vilken plats som helst på jorden. Som Studio Ett direkt från Kabul (vilket han gjorde redan 2001). Då får jag vara programledare, producent, ljudtekniker och programassistent i ett. Det är ansträngande, men väldigt roligt! säger han. Tekniken har gjort jobbet enklare på många sätt. Stressen har minskat, eftersom man inte är beroende av täckning med mobiltelefonen när man kan sända via satellit. Men utvecklingen går så fort att det är svårt att hänga med allt som händer. Det är spännande, lite förvirrande och kul. Vad har du för förhoppningar inför det kommande nyhetsåret? Att få rapportera från fler regimförändringar! (Här lyser det verkligen ur Nils Horners ögon). Det vore också kul att få rapportera om demokratisering och ökad tolerans i Afghanistan och Pakistan, säger han. Att jobba för radion är som att ha en stor, vit duk som man kan måla vad man vill på. Det kvittar hur mycket man jobbar berättelserna tar ju aldrig slut. Nils Horner om att ganska få lyssnare tror att korrespondentyrket är särskilt glamouröst Nej, de hör ju man klafsar omkring i flyktingläger och besöker bestrålade zoner. Snarare är folk som hör inslagen bekymrade!... myten om Asiens århundrade Jag börjar nästan tro på den myten själv. Det är lätt att bli imponerad över de ekonomiska framsteg som gjorts i länder som Kina och Indien. Men det är viktigt att även påminna om de problem som finns med vanstyre, korruption och ojämn inkomstfördelning i de flesta asiatiska länder.... en särskild utmaning med jobbet Jag tycker att det är spännande att punktera myter. Som att Indien marscherar snabbt mot att bli en ekonomisk supermakt, medan landet i själva verket har enorma problem med fattigdom och analfabetism.... länder han inte varit i, men gärna skulle vilja rapportera från Nya Zeeland och Nordkorea! Jag är orolig för att vi missar en viktig story i Nordkorea. Vi vet inte alls omfattningen av övergrepp på oskyldiga människor, till exempel dissidenternas familjer, i lägren där. Nils Horner rapporterade från Japan när den stora jordbävningen och den efterföljande tsunamin drabbade landet.... hur han kopplar av efter arbetet Jag försöker att göra något roligt när jag reser, så att det inte bara blir jobb. Som att gå på museum när jag ändå är i Singapore, att titta på buddhistiska skulpturer jo, det finns faktiskt sådana när jag är i Pakistan, eller att gå på konsert i Operahuset när jag är i Sydney. Nils Horner om sina favoritresmål Japan Det är alltid jättekul att komma dit! Japanernas agerande efter jordbävningen var imponerande. Indien Mångfald, färgsprakande; demokrati trots alla problem. Afghanistan Intressant kultur med mycket musik vilket är tacksamt för en radiojournalist eftersom människorna är villiga att berätta om sina liv. Pakistan Rent journalistiskt en favorit, för här finns alltid stories