Österlen året runt hållbara strategier för kulturell utveckling på Österlen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Österlen året runt hållbara strategier för kulturell utveckling på Österlen"

Transkript

1 Österlen året runt hållbara strategier för kulturell utveckling på Österlen Malmö Högskola Konst, Kultur och Kommunikation K3 Examensarbete Kulturproduktion Christel Molin KP06 20p VT 2008 Handledare: Kristoffer Gansing Examinatorer: Kathrine Winkelhorn, Morten Thaning och Bo Reimer

2 Abstract Inledning Uppsatsens åtaganden Projektets åtaganden Syfte och frågeställning Bakgrund Varför behövs det strategier för att skapa ett levande Österlen året runt? En politik för landsbygdsutveckling på Österlen Diskussionen om bidrag till kulturella aktiviteter Metod och disposition Metod, teori och material Kvalitativ intervju som metod Kompletterande intervjuer Metodkritik Teori Cultural Planning och den kreativa klassens framväxt Hållbara kulturella strategier på Österlen Plats som produkt Platsmarknadsföring och hållbara kulturella strategier Projektet från teori till praktik Kartläggning av kulturella aktiviteter på Österlen fem kategorier Kulturlivet på Österlen idag Kommunens roll/andra aktörer Erfarenheter av samarbete Österlens vision Lösningsförslag En arbetsgrund teori kontra verklighet Att sätta Österlen på kartan Tio nycklar till kulturinspiration en hållbar taktik för kulturell utveckling på Österlen Kommunernas roll ta kulturen på allvar! Aktörernas roll våga! Omdefiniera begreppet Österlen! Ta det stora till det lilla och gör det lilla stort! Introducera alternativ! och Utmana fungerande koncept och ta tillvara kreativiteten! Inspireras av förebildsprojekt! Samarbete för projektets skull! Kulturens givna plats! Sammanfattande reflektioner Referenser Bilagor Projektbeskrivning Kvalitativ intervjugrund för utvalda respondenter Utvalda respondenter, kort beskrivning av deras roll i kulturlivet på Österlen Synopsis till Kulturinspiration strategier för hållbar kulturell utveckling på Österlen50 1

3 Abstract This paper discusses how the cultural actors in the region of Österlen can work to develop a cultural area that works to profit the regions economy and cultural development. What tactics and strategies would be necessary for a strong cultural development at Österlen to come true? The focus of the study is on cultural planning, the rise of the creative class and the production of space and the opportunities and problems that can rise when several cultures get together, trade and industry, artists, local citizens and people working with the environment. The mapping of the cultural actors of Österlen has been gathered by qualitative interviews conducted with key persons within the cultural life at Österlen and literature studies supplement the material. The aim has been to investigate what success criteria s they work with today to provide for the public need and if these activities lead to a development of culture in the region. With development I mean a development of the existing cultural environment to become more organic and that the activities lead to economic growth. The discussion about a creative class and the role of the place regarding Österlen and its actors gives a theoretical base from which the interview material and project experiences are analysed. The analyse end in ten keys or concrete strategies for sustainable cultural development in the region Österlen for the future that is presented in the book Cultural inspiration sustainable strategies for cultural development at Österlen. In this book I also present some of the cultural actors in the area that are already working in a way that is worth presenting in this context. Language: Swedish with an English summary Keywords: Sustainable cultural development, Österlen, cultural planning, the rise of the creative class, the production of place, strategies for cultural development. 2

4 Förord Jag vill framförallt tacka alla respondenter som genom sin medverkan visat ett tydligt intresse för ämnet och vilja att bidra till en utveckling av hållbara kulturella aktiviteter på Österlen. Det är ni som gjort denna studie och detta projekt möjligt! Jag vill också tacka min handledare, Kristoffer Gansing för givande kommentarer, god kontakt och snabb respons. Samt tack till familj och vänner för stöd och uppmuntran i med- och motgång! Malmö, den 20 maj

5 1. Inledning vi vill ta det stora till det lilla och göra det lilla stort Jag läser i kultur- och livsstilsmagasinet Österlen 360 grader om en humanistiskt inriktad internatskola i England som är belägen i det natursköna böljande landskapet Hampshire. Där har matematikläraren Ashan Sen på skolan upptäckt hur undervisningen berikats av att hon gått utomhus med eleverna. Det började med att de på våren satte sig i en rosenträdgård för att göra mattelektioner, och då märkte läraren att eleverna distraherades av bladens former på rosorna, av dramatiska moln som seglade förbi och av bivaxformationer som övergetts av sina bin. Allt visade sig ha ett samband med de geometriska lagar hon lärde ut. Eleverna kunde se matematiska mönster i fjärilsvingar, i en regnbåge och i andra naturföreteelser. Istället för att avfärda detta som ett sidospår har matematikläraren idag sådana erfarenheter i centrum för sin undervisning. Kopplingen till att ta tillvara det som finns runt omkring oss och använda det för att utveckla och skapa nytt syns tydligt hos många av alla de aktörer som verkar inom Österlens kulturliv; en av dem är den ideella kulturföreningen kulturum i Hammenhög. De säger följande: vi vill ta utgångspunkt i byn och det som redan finns här. Vi vill ta det stora till det lilla och göra det lilla stort. Häri ligger en viktig del i utmaningen för de aktörer som verkar idag inom kulturlivet på Österlen för att kunna lyfta området till att vara kulturellt livskraftigt hela året. Det är lätt att stirra sig blind på att det som görs ska vara stort, påkostat och ha många besökare. Men om området är en landsbygd, vilket Österlen är, och kommunerna som verkar där tillsammans har ca invånare hela året, ska inte det lilla föraktas. Ur det lilla växer det ofta något stort, om det ges tillåtelse. Eller som en annan av aktörerna på Österlen, Emma Karp Lundström, säger om projektet Tillväxthuset; att hon och de andra som arbetar med det inspirerats av Eden Project i Cornwall, England. Eden Project är ett unikt upplevelsecentrum kopplat till klimatforskning och globalt samarbete för att höja människors medvetenhet. Hela centret är totalt miljögenomtänkt in i minsta vrå, allt har minst två eller tre funktioner, 95 % av soporna återvinns, av alla tusentals parkeringsplatser ser man bara några hundra bilar i taget. Vänlighet och omsorg in i minsta detalj skapar en atmosfär som genomsyrar hela centret. Här ser man att man kan skapa ett centrum för trädgård och miljö med ett innehåll som bär, rakt igenom alla ekonomiska kalkyler och budgetar, som skulle fungera även på en plats som Österlen. 4

6 1.1 Uppsatsens åtaganden Nyckeln till ekonomisk framgång för en stad eller landsända är ett rikt kulturliv, men ändå så är de kulturella och kreativa sektorerna inte hundraprocentigt utnyttjade som tillväxtområden i Sverige idag. 1 Generellt gäller att det finns en stor kreativ potential i samhället men att det saknas sociala och ekonomiska system för att fullt ut kunna ta tillvara denna potential. Österlen och de ansvariga politikerna i kommunerna Simrishamn, Tomelilla och Ystad anser att kulturen skulle kunna vara en basnäring. 2 Trots det är Österlen ett område som i huvudsak lever på sommaren, något som både kulturliv och näringsliv vill förändra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur de kulturella aktörer som finns idag på Österlen kan bidra till en stark kulturell utveckling av landsbygden Österlen. Kulturum i Hammenhög och Trädgårdscentrum i Kivik är då några av de aktörer som verkar som exempel för att visa på frågeställningar kring den verklighet Österlens kulturella aktörer kan ha sin utgångspunkt i. Ett viktigt steg är att försöka förstå vad kulturlivet på Österlen är, likaså vad cultural plannning och den kreativa klassens framväxt är, hur plats som produkt har en viktig roll och hur det bör kommuniceras till omgivningen. Plats som produkt har en väsentlig roll för att attrahera besökare, företag och invånare på Österlen. Att kommersialisera en plats har ekonomiska aspekter, men även en rad materiella, etiska, kulturella, ekologiska och sociala aspekter. Kommersialiseringen av Österlen påverkar relationen till övriga världen, till andra människor och relationen till naturen. Här blir diskussionen om hur platsen produceras, men också hur den konsumeras, viktig. Områdesutvecklingsmetoder som lägger vikt på samarbetet mellan sektorerna kultur, geografi/arkitektur och ekonomi blir centrala. Det är ett strategiskt och integrerat sätt att göra bruk av kulturella resurser i utvecklingen av lokalområden. En del av metoden är genomförandet av cultural mapping, där Österlens styrkor och svagheter samt kulturella resurser kartläggs och diskuteras. Låt oss börja med denna utmaning genast! 1.2 Projektets åtaganden Österlen året runt hållbara strategier för kulturell utveckling på Österlen är ett examensarbete på det tvååriga påbyggnadsprogrammet kulturproduktion vid Malmö Högskola. Utbildningen arbetar med produktionsförhållanden inom konst och kultur och ger studenterna konkreta verktyg för att kunna hantera processen från en kreativ idé till projektrealisering. Centralt i utbildningen står kulturproduktion och de processer som är knutna till utvecklingen av kulturella strategier och projekt i bred bemärkelse. 1Waltenberg Lilith SDS , Kultur är nyckeln till ekonomisk framgång 2 Österlen, benämning på slättbygden i sydöstligaste Skåne, ungefär motsvarande Simrishamns och Tomelilla kommun samt angränsande delar av Ystads kommun. Någon fast gräns för området kan inte anges. Naturen på Ö. kännetecknas av slättområden med inslag av snårskog. Naturområden av särskilt intresse är Stenshuvuds nationalpark, kontrollerad

7 En del kurser behandlar till exempel stadens kulturella utveckling, modern konst- och kulturförståelse samt kulturindustrins roll i samhällsutvecklingen. Kurser i ekonomi, organisation och kommunikation ingår också i utbildningen. Författaren, Christel Molin (f 1971), har tidigare utbildning inom konstvetenskap, kultur, pr och marknadsföring samt i produktionsledning. Under sommaren och hösten 2007 arbetade jag (författaren) som vikarierande intendent på Tjörnedala Konsthall på Österlen som drivs av Östra Skånes Konstnärsgille (ÖSKG) och fick ett starkt intresse för hur ett landsbygdsområde som Österlen ska kunna utveckla sitt kulturliv till att vara vitalt och levande året runt. I detta projekt är min roll mångsidig och ur ett helikopterperspektiv. Jag arbetar med cultural planning och diskussionen om den kreativa klassen som grundläggande perspektiv vilket förespråkar lokal förankring och delaktighet. Det innebär att min roll som kulturproducent är att arbeta med förankring på det lokala planet hos de kulturella aktörerna på Österlen. Projektets fokus är att utifrån en kartläggning och analys av de kulturella aktörer som finns idag i Simrishamn, Ystad och Tomelilla presentera tio stycken nycklar/strategier som skapar hållbara kulturella aktiviteter i framtiden. Under kartläggningen av kulturlivet i kommunerna fann jag flera projekt som är värda att lyftas ut och visas för omvärlden just på grund av sina kulturella strategier. De får verka som inspirationskälla för vart det kulturella livet på Österlen bör driva och förhoppningsvis inspirerar de andra att våga! Här föddes tanken att göra en bok, som dels presenterar de taktiker och strategier som bör användas för framtida kulturprojekt, men som också presenterar några av dessa projekt på Österlen som redan arbetar utifrån dessa strategier. Boken ska i ett första skede skickas ut till samtliga aktörer/respondenter som medverkar i denna uppsats. Här ska boken också presenteras på K3s examensutställning i Malmö och för pressen under maj Boken är en egenhändig produktion i första skedet, men tanken är att den i ett andra steg ska spridas till andra aktörer på Österlen och då ska ett samarbete vara etablerat med någon/några av dem som fick boken i det första skedet. Att jag valt att göra en bok är för att den ska kunna vara enkel att ta med sig och använda aktivt i sitt arbete med olika projekt. Efter hand som tiden går så kommer visserligen projekten som medverkar i boken att vara inaktuella, men, deras sätt att arbeta kan ändå lyftas fram som en hållbar taktik och strategi i framtiden för att vårda projekt och se till att de växer organiskt. 6

8 1.3 Syfte och frågeställning Uppsatsens syfte är att diskutera och analysera hur Österlens kulturella aktörer, då både kommunerna och andra aktörer, kan arbeta för att utveckla ett kulturellt område året runt som gagnar regionens ekonomi och kulturella utveckling. Vilka taktiker och strategier kan behövas för att en stark kulturell utveckling på landsbygden Österlen ska kunna förverkligas? Fokus i uppsatsen är övergripande på cultural planning, den kreativa klassens framväxt och plats som produkt och de möjligheter och problem som kan uppstå när flera kulturer möts; näringslivet, konstnärer, lokalbefolkning, miljöengagerade. Kartläggningen av de kulturella aktörer som verkar idag på Österlen analyseras i uppsatsen och mynnar ut i tio stycken konkreta nycklar/strategier för hur man kan skapa hållbara kulturella strategier i framtiden. 2. Bakgrund nästan komiskt med skillnaden mellan sommar- och vinterhalvåret 2.1 Varför behövs det strategier för att skapa ett levande Österlen året runt? Österlen är benämningen på slättbygden i sydöstligaste Skåne, ungefär motsvarande Simrishamn och Tomelilla kommun samt angränsande delar av Ystad kommun. Totalt bor här ca invånare året runt fördelat på ca i Simrishamn kommun, ca i Ystad kommun och ca i Tomelilla kommun. Med en och en halvtimmes bilfärd når man västra Skåne (Malmö) och med två timmars restid är man i Köpenhamn. Österlen är känt för sitt rika konstliv, samt mat och dryck, främst under sommarmånaderna. Politikerna i de olika kommunerna på Österlen anser att kulturen skulle kunna vara en basnäring på Österlen året runt men så ser det inte ut. Exempelvis Simrishamns kommun har satt som motto att vara en av Sveriges främsta kulturkommuner med kultur i mångfald med tradition och förnyelse. Det har funnits andra projekt i denna kommun, exempelvis Skeppet, en idéskiss om ett nytt, kreativt kulturcentrum i Simrishamn som inte blivit av i den utsträckning det planerades för trots goda intentioner. 3 Simrishamn räknas också som en relativt sårbar kommun då man är beroende av några stora arbetsgivare. Tre näringsgrenar dominerar antalet anställda i Simrishamns kommun under hela året: vård och omsorg, handel och kommunikation samt tillverkning och utvinning. 4 3 Examensarbete på utbildningen Kulturproduktion 2006, Johan Jeppsson, Skeppet som idéskiss. Om ett nytt, kreativt kulturcentrum i Simrishamn 4 7

9 De största företagen i kommunen är Simrishamns kommun (1600 anställda), Plastal AB (475), Närsjukvården Österlen AB (425), Region Skåne (125), Weibull Trädgård AB (125), Kiviks Musteri AB (125), Gärsnäs AB (75), Carepartner Sverige AB (75), Bror Stenkilssons Åkeri AB (75), Samhall AB (75). Fler människor pendlar ut ifrån Simrishamn än in till kommunen. Till Simrishamn pendlar man främst från Tomelilla och Ystad och från Simrishamn till Ystad, Tomelilla, Malmö, Kristianstad och Lund (i fallande ordning). 5 Dessutom är Simrishamn den kommun som tappar mest befolkning i Skåne, detta trots att Simrishamn är en inflyttningskommun. De flesta som flyttar till kommunen är 55 plus och få unga familjer flyttar dit. Det gör att det inte heller föds många barn. För de ungdomar som redan bor i kommunen är det svårt att bo kvar, dels för att det inte finns tillräckligt med bostäder för unga, och dels för att det finns för få utbildningsalternativ på orten. Även kollektivtrafiken bör utvecklas, så att det blir enklare att pendla till och från kommunen. För kommunerna Tomelilla och Ystad är befolkningen mer stabil, och i Tomelilla har man dessutom en inflyttning av barnfamiljer, att då jämföra med Simrishamn som har en övervikt på inflyttade med ålder 55 plus En politik för landsbygdsutveckling på Österlen Under 2007 har samtliga kommuner på Österlen börjat arbeta med Leaderprojektet 7 och hit har man bjudit ett stort antal konstnärer, politiker, kulturpersoner och tjänstemän för att gemensamt diskutera konstens och kulturens betydelse för regional utveckling i allmänhet och utvecklingen på Österlen i synnerhet. Många landsbygdsområden står inför stora utmaningar och EU för här en aktiv politik för landsbygdsutveckling. Politiken för landsbygdsutveckling är också kopplad till flera andra åtgärdsprogram på EU-nivå och målet är att förbättra livskvaliteten i landsbygdsområden och främja en spridning av landsbygdens ekonomi. Här konstateras en del möjligheter och hot; bland annat önskar de deltagande i Leaderprojektet att det skapas gemensamma mötesplatser för alla kommuner som ingår under Österlen. De deltagande i Leaderprojektet konstaterar också att det idag satsas framförallt på kulturella aktiviteter på ideell basis på Österlen, vilket är både en styrka och en svaghet. 5 kontrollerad Habul, Kenan Sydsvenska Dagbladet 20 feb 2008, Bättre skola ska locka barnfamiljer 7 Leader+ är ett av EU:s gemenskapsinitiativ och ska främja utveckling på landsbygden. Med utgångspunkt från lokala förutsättningar och lokala initiativ ska Leader+ stödja nyskapande metoder för utveckling och förnyelse. Vill du veta mer finns det svenska Leader+ programmet att hämta under menyval Leader i Sverige. I Sverige bedrivs Leaderarbetet inom tolv utvalda Leaderområden. 8

10 Fördelen är att dessa satsningar ofta har en väldigt stark lokal förankring, både hos det lokala näringslivet och hos befolkningen, men nackdelen är att då det är ideellt är det också beroende av eldsjälar som orkar och vill arbeta mer eller mindre gratis och aktiviteterna får ofta endast liten spridning under en begränsad period under året. Det finns också en underton av ovanifrånperspektiv från politikerna när det gäller Leaderprojektet; här finns pengar att hämta så nu måste det till samarbete! Tanken med Leaderprojektet är god; att samarbeta för att driva på utvecklingen i hembygden. Dock ställer jag mig kritisk till att man pratar om hela Österlen och dess utveckling, när det i verkligheten behövs göras mycket arbete innan aktörerna är där. Lokala aktionsgrupper med representanter från den ideella sektorn, offentliga sektorn och privata sektorn ska gemensamt ta fram en utvecklingsstrategi för ett avgränsat geografiskt område, exempelvis Österlen, eller en del av Österlen. Blir strategin godkänd av Länsstyrelsen kan därefter gruppen ta emot och godkänna ansökningar om stöd till olika projekt inom det område de arbetar med. Mitt projekt och min uppsats vill snarare visa på vikten av att först ta reda på vad som behövs på lång sikt för att Österlen ska utvecklas, samt vilka projekt som redan verkar inom området och som är värda att lyftas fram och stöttas. När det väl är gjort kommer pengafrågan och nya projekt in. Att vara kreativ är ett sätt att närma sig problem som öppnar upp för möjligheter. Det är en ram med frågor snarare än kritik, frågor som söker svar på varför det är såhär, snarare än att det alltid har varit på detta vis. Kreativitet enligt cultural planning utmanar inte bara det som redan har blivit ett problem, utan många saker som till synes verkar fungera bra. 8 Här finns förutseende och involverar en vilja till att ta risker och inte döma i förhand. Varje område bör fråga sig hur kreativa de är. Vilka speciella områden som utmärker sig inom kreativiteten. Varje plats, så även kommunerna på Österlen, har fler tillgångar inom detta område än vad som syns vid första anblicken. Utmaningen är att gå djupare och finna denna kunskap. Även om de ideella föreningar som verkar idag till synes fungerar bra, så kan problem komma att uppstå inom de närmsta åren. Många projekt drivs parallellt med andra arbeten, då det är svårt för många aktörer att få ekonomisk lönsamhet i de ideella projekten. En av respondenterna från intervjuerna svarade gällande detta ämne: jag önskar att de som satt i kulturnämnden också kom ifrån kulturlivet och var ordentligt insatta i ämnet. Idag tas mycket för givet, vi ideella aktörer får en klapp på axeln men behöver en kommun som ger mer tillbaka till oss aktörer än så. Det finns också idag ett samarbete mellan kommunerna inom SÖSK 9 men detta samarbete är inte något som kommunerna och de som arbetar med kultur själva frågat efter, utan något som politiker lagt på ovanifrån. 8 Landry Charles, (2006) The Art of City Making, s Sydöstra Skånes Samarbetskommitté, inkluderar kommunerna Simrishamn, Tomelilla, Ystad, Sjöbo och Skurup 9

11 Det gör att vid många sammankomster inom SÖSK pratas det mest om att Österlen bör utvecklas, men inga konkreta projekt kommer igång i den utsträckningen som det borde. En brist från politikernas håll är att inte förankra tanken först om vilka projekt man kan samarbeta om, och att kommunerna får konkreta verktyg att arbeta med. För Simrishamn så finns det en kulturpolitisk vision, likaså för Ystad, men Tomelilla saknar en sådan vision. Samarbete mellan kommunerna är viktigt, men det är också viktigt att här notera att förutsättningarna mellan kommunerna skiljer sig åt. Österlen består av olika kommuner och aktörerna är beroende av den kommun de tillhör. Här borde det finnas tydliga samarbeten inom SÖSK som var av kommunöverskridande natur, så att inte ett projekts möjlighet begränsas på grund av vilken kommun aktören befinner sig i, om man talar om ett projekt som är hela Österlen till gagn. Tyvärr är det så för en del av de kulturella aktörerna idag; några av de respondenter jag intervjuat säger att det finns projekt som får problem, framförallt med finansiering från kommunerna om projektet ligger på gränsen, både platsspecifikt mellan olika kommuner och med tanke på var deltagande aktörer bor. Det pratas fint om samarbete, men det levs inte alltid upp till förväntningarna från kommunernas håll utan tenderar här att bli en revirdiskussion. 2.2 Diskussionen om bidrag till kulturella aktiviteter En viktig del att nämna är också beroendet av bidrag för aktörerna till olika kulturella aktiviteter på Österlen och det som kommit upp under kartläggningen av dessa aktörer. Stiftelsen för framtida kultur har i en utredning konstaterat att bidrag i vissa fall kan motverka förnyelsearbete, då ökat stöd till en verksamhet som borde förnyas, kan bidra till att förnyelsen dröjer. Det finns också en brist hos många kulturarbetare gällande bidragsansökningar, med dålig kunskap om hur man söker bidrag vilket ger ansökningar med låg kvalité och inget bidrag till verksamheten som följd. Det finns en paradox i att många bidrag ges till projekt som avser att ge långsiktiga effekter, men bidrag är alltid av tillfällig natur. De verksamheter som kan uppfylla de långsiktiga effekterna samtidigt som de klarar en kortsiktig finansiering är kunskapsuppbyggnad, seminarieverksamhet, öppna samtal och nya nätverk. Bidragsgivning är också en slags elitism; för att kunna söka bidrag måste aktörerna först känna till att det finns bidrag att söka. Därefter ska ansökan utformas och helst ska aktören via kontaktnät påverka beslutet till hans/hennes egen fördel. Detta kräver att aktören redan är etablerad inom kulturlivet, och så är ju inte fallet med många nya aktörer. För många av Österlens ideella aktörer är det således av största vikt med nätverkande och stöd från kommunerna för att få finansiering till långsiktiga projekt. 10

12 Utbildning och kunskap inom ämnet är en annan viktig del. Det som många gånger saknas, förutom pengar, är yttre stimulans, erfarenhetsutbyte och höjd kompetens hos aktörerna. 10 Ett exempel på projekt på Österlen som inte i första hand vände sig till kommunen i Simrishamn, utan har valt att finna finansiering på egen hand, är Kivik Art Centre. Detta eftersom de arbetar med långsiktiga effekter, men i den skala de gör sina projekt räcker inte en kortsiktig finansiering. Kommunerna har under min kartläggning önskat att många aktörer såg dem mer som en samarbetspartner än en bidragsgivare, men här har kommunerna själva ett ansvar att bygga upp just andra samarbeten med aktörerna. Ses man främst som en bidragsgivare för kortsiktiga projekt måste det till arbete för att visa andra bitar kommunerna kan hjälpa aktörerna med än rena pengar. 3. Metod och disposition ett projekt som växer organiskt 3.1 Metod, teori och material Kartläggningen av Österlens kulturella aktörer genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med dels olika nyckelpersoner inom kulturlivet på Österlen och dels genom intervjuer med ett antal boende i området. Dessa boende är även engagerade i olika kulturella sammanhang och får sägas representera både de boende och de i många fall enmansföretag som det finns en stor mängd av på Österlen. Målsättningen är att undersöka vilka framgångsmetoder de kulturella aktörerna på Österlen använder sig av idag för att tillgodose de boendes behov om kulturella aktiviteter året runt, och om deras aktiviteter leder till en utveckling av kulturen i regionen. Med utveckling menar jag här dels en utveckling av det befintliga kulturlivet till att bli mer organiskt och dels ett ekonomiskt tillväxtperspektiv. Litteraturen om en kreativ klass och platsens roll för Österlen och dess aktörer ger en teoretisk bas ur vilken materialet från intervjuerna och projekterfarenheter analyseras. Här kommer också diskussionen om vad hållbara kulturella aktiviteter är och hur de påverkar de aktörer som verkar på Österlen in Kvalitativ intervju som metod I detta arbete har jag velat undersöka hur de kulturella aktörerna på Österlen inom visuell konst, musik och scenkonst, evenemang, kulturarv, turism, medier, arkitektur, stadsplanering, trädgård, livslångt lärande, kropp och själ (friskvård) och annat arbetar idag och hur det gagnar den kulturella utvecklingen. 10 Bakelien, Franzén, Predelli (2002) Utvärdering av Stiftelsen framtidens kultur s

13 Jag har valt att använda mig av tio stycken kvalitativa intervjuer eftersom jag velat få svar på hur framför hur mycket eller hur många. Eftersom jag intervjuade personer med olika erfarenheter inom kulturlivet kan jag som intervjuare ställas inför olika situationer och svar som jag inte räknat med. Jag använde mig här av en frågeguide där samtalet blev mer fritt och det gällde att kunna vara flexibel, vilket enligt Jan Trost är ett kännetecken för att en studie är kvalitativ. 11 Kvalitativa intervjuer handlar också om att försöka förstå den intervjuades sätt att tänka, bete sig eller hur han/hon uppfattar saker. Vid en intervju bör jag som intervjuare ha en lista med frågeområden som vart och ett tar upp ett större område. Mina frågeområden inför intervjuerna var följande: kulturlivet på Österlen idag, kommunens roll/andra aktörer, erfarenheter av samarbete, Österlens vision, lösningsförslag. I mitt fall har jag under dessa områden haft tydliga frågor, dock har alla varit av det öppna slaget. Det har varit den intervjuade som styrt intervjun, men frågorna under områdena har hjälpt till att samtalen inte svävat iväg utan behållit sin röda tråd. Intervjuerna har skett i samtalsform och vid varje tillfälle har jag både spelat in samtalen samt tagit anteckningar. Intervjuerna har genomförts i olika miljöer, men haft det gemensamma att de varit ostörda och att de gett de intervjuade en välbekant och trygg miljö som de känt sig avslappnade i. Uppläggen har varit snarlika, men omformulerats beroende på respondentens yrkesmässiga roll och förhållande till Österlens kulturliv Kompletterande intervjuer Jag har också skickat ut mitt frågeformulär via e-post till ytterligare ett tjugotal medlemmar i Östra Skånes Konstnärsgille. 13 Denna grupp valdes då de representerar både kulturellt aktiva i området, boende och medlemmar i en etablerad ideell förening på Österlen samt kompletterade de tio kvalitativa intervjuerna. Åtta personer valde att svara, med varierande svar. Att intervjua personer via e-post kan kritiseras då det inte går att läsa nyanser eller dylikt från de intervjuade, dock har detta vägts mot metodens sätt att skapa ett kompletterande underlag av personer som understödjer de kvalitativa intervjuerna. Sannolikheten att dessa personer skulle svara om de inte anser sig ha något att tillföra mitt arbete är liten. 14 Intressant här är att göra noteringen om att tio personer som först sagt sig vilja svara, ändrade sig när de fick frågorna. 11 Trost, Jan (1993, 1997) Kvalitativa intervjuer 12 Se bilaga kontrollerad , se även referenser 14 Trost, Jan (1993, 1997) Kvalitativa intervjuer, s

14 Någon tyckte att detta var alltför tidskrävande med öppna frågor och några ansåg att Österlens kulturliv var ointressant. En mycket intressant hållning med tanke på att dessa personer är aktiva konstnärer och konsthantverkare, medlemmar i en aktiv förening, som verkar i Österlens kulturliv. De övriga har inte ansett sig ha tid att svara Metodkritik Undersökningen har varit omfattande i hänseende till antalet intervjuer. Dock skulle antalet intervjuade som är infödda Österlenbor kunnat vara fler, resultatet nu har en stark övervikt på inflyttade Österlenbor. Eftersom examensarbetsperioden är tidsbegränsad valde jag dock att främst fokusera på att intervjua kulturellt aktiva i området för att peka på framgångsfaktorer, mer än att det skulle vara en blandning mellan infödda och ditflyttade Österlenbor som verkar kulturellt. Att jag som intervjuare och blivande kulturproducent har en positiv bild av kulturell utveckling som en av Österlens viktigaste framgångsfaktorer, precis som flertalet av mina respondenter, kan ha påverkat intervjusvaren då vi gemensamt kanske vill framhäva samma sak. Dock anser jag att det ändå fungerar i diskussionen om vilka framgångsfaktorer som finns idag, och hur de ska kunna utvecklas för framtiden. Intervjuerna har dessutom fördelen av att ligga de studerade aktiviteterna nära i tiden; samtliga intervjuade aktörer är alla aktiva i kulturlivet idag. Projektets studie förlitar sig i stor utsträckning på uttalanden från dessa respondenter. Detta kan såklart kritiseras då de antingen kan ses som en till storleken liten referensgrupp för att ligga till grund för forskning samtidigt som projektet refererar till deras uttalanden. Kritiken är relevant då konstaterande resonemang som hänvisas till en eller ett par personers uttalanden kan anses vara spekuleranden. Dock, som projektbeskrivningen till projektet Österlen året runt, och som denna uppsats bygger på, säger: projektets produkt, utredning och föreslagna strategier har inte för avsikt att konstruera en färdig lösningsmodell. Istället vill de vara en grund för ett inspirerande arbete till aktörerna på Österlen om hur Österlen året runt skulle kunna realiseras. Så länge uttalanden från respondenterna ansetts rimliga och har bekräftat projektets legitimitet och syfte behandlas de i denna rapport därefter. Respondenterna presenteras inte vid namn i den löpande texten, vilket kan diskuteras om det ger mer trovärdighet åt kartläggningen om respondenterna namnges vid citering. Dock har några respondenter velat vara anonyma i sina uttalanden, vilket jag valt att respektera. De namnges som helhet, och då området Österlen är relativt koncentrerat menar jag att det ändå finns en tydlig tyngd och legitimitet i kartläggningen utan att det förekommer exakt namngivning vid citat. Samtliga intervjuade respondenter får komma till tals i uppsatsens diskussion. 13

15 4. Teori med en blick både inifrån och utifrån 4.1 Cultural Planning och den kreativa klassens framväxt Cultural Planning är en stads- eller områdesutvecklingsmetod som lägger vikt på samarbetet mellan sektorerna kultur, geografi/arkitektur och ekonomi. Det är ett strategiskt och integrerat sätt att göra bruk av kulturella resurser i utvecklingen av lokalområden. En del av metoden är genomförandet av cultural mapping, där en plats styrkor och svagheter samt kulturella resurser kartläggs. Kartläggningen ska försöka fånga människors känslor, idéer och drömmar för området med verklighetsaspekterna (exempelvis den faktiska boendesituationen) påförda så sent som möjligt, för att den kreativa tanken ska få flöda fritt. Utifrån detta material kan så en kulturstrategi för området utvecklas. Vidare studerar man också andra genomförda projekt och tar lärdom av dem. Teoretikern Charles Landry menar att fokus på kultur också innebär att man ser lokalbefolkningen som den primära resursen för en stad eller ett områdes utveckling. Kulturella tillgångar är ett områdes råmaterial och dess värdebas. 15 För Österlens skull innebär det att ta tillvara de projekt som görs i området och att öka samarbeten mellan kultur, geografi och ekonomi. Richard Florida talar i sin bok Den kreativa klassens framväxt om framväxten av en ny social klass, den kreativa klassen, där dess identitet bygger på medlemmarnas roll som förmedlare av kreativitet. Eftersom kreativitet är drivkraften bakom ekonomisk tillväxt, blir den kreativa klassen samhällets dominerande klass. För Österlen handlar det främst om individens kompetens samt en hög värdering av mångfald och öppenhet. I en ekonomi där kreativitet är en av de viktigaste varorna blir det regioner och städer som erbjuder miljöer som är gynnsamma för kreativa människor som blir centra för tillväxt och utveckling. 16 Det blir viktigt att skapa ett människoklimat av hög klass och det finns till viss del hos kommunerna på Österlen en strategi för att bygga detta klimat, men det behövs göras mycket mer innan det går att säga fullt ut att Österlen har ett människoklimat av hög klass idag. 17 Dit kreativa människor samlas, flyttar också kunskaps- och tillväxtföretag. Det finns gott om kreativa människor på Österlen men politikerna i de olika kommunerna har inte insett möjligheterna fullt ut. Kommunerna talar om de ideella föreningarna, om eldsjälar som är av största vikt, men det finns idag ingen uttalad strategi för hur dessa ska kunna stöttas så att deras aktiviteter utvecklas och blir hållbara. 15 Landry, Charles (2000)The Creative City a toolkit for urban innovators, s.7, Florida, Richard (2001) Den kreativa klassens framväxt, s Florida, Richard (2001) Den kreativa klassens framväxt 14

16 Det pratas om vikten av kulturhus, men, det talas inte om vad detta kulturhus ska fyllas med. Ett exempel är det redan nämnda Skeppet, som var en skiss på ett kulturhus i Simrishamn som aldrig blev av så som planerat. Ett annat exempel är Ystad Konstmuseum och den turbulens som varit kring dem, 18 där kommunen inte verkar vilja satsa, trots att museet arbetar tydligt kulturstrategiskt. För att skapa hållbara aktiviteter måste det till samarbete mellan kultur, geografi och ekonomi där projekten i sig är utgångspunkten. Kommunerna skulle kunna ta till vara på de projekt som skapas ute i byarna, exempelvis i Simrishamns kommun som består av en mängd olika småbyar. Istället för att byarna avfolkas höst- och vintertid, skulle en satsning på lokaler för olika föreningar att vara i och en fungerande kollektivtrafik vara av största vikt. Som det är idag har kommunerna Tomelilla och Ystad väl fungerande kollektivtrafik till sina olika byar, men inte Simrishamn. I Tomelillas fall innebär det att kommunen skulle kunna lyfta de projekt som exempelvis görs i byarna längs tågsträckan Malmö-Tomelilla, och det faktum att tågen går ofta. Som besökare kan man kliva av i en by och uppleva ett projekt, för att någon timme senare åka vidare och uppleva något annat. För Simrishamns del måste de öka frekvensen mellan samarbeten mellan sektorerna om inte byarna ska stå öde och området då också verka vara ett sovande område på vinterhalvåret. När man arbetar med kultur kopplat till stads- eller områdesutveckling bör man ha klart för sig vad det är kultur kan bidra med och vad kultur inte kan bidra med. I detta fall fokuserar kultur på kulturella resurser, snarare än kultur som konst. 18 Politikerna i Ystad tog upp till diskussion om museet skulle säljas ut, med högljudda protester av personalen som följd. Museet som arbetar aktivt inom kulturlivet verkar inte prioriteras, och till hösten har dess chef Tomas Millroth begärt tjänstledigt som en följd av konflikten. Han menar att det inte går att driva en hållbar verksamhet med de medel han får av Ystad kommun. 15

17 Utmaningen här ligger i att bygga ett öppet och kreativt samhälle på Österlen som kan ta tillvara på den kreativa energi som finns där. Helt enkelt skapa möjligheter för att utnyttja människors kreativa förmågor. Detta bör genomsyra inte bara kulturella aktiviteter, utan även andra områden. Kommunerna måste se aktörerna och deras aktiviteter som en långsiktig investering och aktörerna måste se kommunerna som en viktigt samarbetspartner. Att fokusera på kultur och dess aktörer som en resurs gör kulturen mer fokuserad på icke handgripliga värden som följer av kulturellt arv och omfattar hela befolkningen. 19 Ofta pratar man om kulturell mångfald och här är det viktigt att poängtera att kulturell mångfald inte handlar om att utbudet ska vara för alla utan att det istället ska existera en mångfald av kulturella aktiviteter och institutioner som mer eller mindre täcker de många gruppernas behov. Det finns flera exempel på att kulturella projekt kan vara verkningsfulla med urban förnyelse och områdesutveckling. Här är kulturum i Hammenhög ett utmärkt exempel på ett kulturellt projekt som verkar för områdesutveckling och förnyelse. Likaså Tillväxthuset är ett annat utmärkt exempel. Det finns idag flera projekt på Österlen som arbetar tydligt efter cultural planning principen, däremot har kommunerna mycket att lära i sitt sätt att arbete med de kulturella resurserna. Överlag sitter kommunerna fast i kulturen från en tid som har varit och har svårt att öppna upp de sociala utrymmen som behövs för att medlemmar ur den kreativa klassen ska kunna uttrycka sina identiteter. 20 Landsbygd är inte storstad, men stadsdelarna i en stad, exempelvis Malmö, kan liknas vid byar kring en större ort på landsbygden. Malmö stad är inte bara centrum, utan alla områden staden består av, precis som Simrishamn inte bara är Simrishamn, utan alla byar runt omkring. Krympande områden eller städer är ett växande problem runt om i världen. Ofta är dock ett krympande område, som i Simrishamns fall, startpunkten för kulturell innovation. Här visar sig de projekt som i regel verkar underifrån vara starka för att lyfta området. Likaså möjligheten att ta tillvara exempelvis övergivna byggnader och låta dem bli spelplatsen för olika kulturella aktiviteter kan vara mer verkningsfullt än att bygga nya, fina kulturhus. 21 På så sätt tar man tillvara den civila kreativitet som finns, istället för att ovanifrån bestämma åt aktörerna hur de ska arbeta och organisera sig. Målet är att generera ett kontinuerligt flöde av innovativa lösningar på problem som påverkar de boendes möjligheter. För exempelvis Simrishamns del skulle detta kunna innebära att man utnyttjade någon av de byggnader som finns i hamnen till ett kulturhus alternativt såg över möjligheterna i de olika byarna runt omkring. 19 Florida, Richard (2001) Den kreativa klassens framväxt, s Ibid s kontrollerad

18 4.1.2 Den kreativa klassens arbete på Österlen Kulturella projekt har ofta en kreativ ingångsvinkel till problemlösning och kan samla människor, skapa dialog mellan olika grupper och förbättra ett områdes image. Det är dock viktigt att understryka att kultur har sina begränsningar när det kommer till ett områdes utveckling och problemlösning; grundläggande element som social klass och bostadspolitik är avgörande faktorer som inte påverkas av kultur i sig. Dock har platsen en avgörande roll och Richard Florida talar om tre viktiga beståndsdelar för en framgångsrik plats; att det finns teknologiska möjligheter, att det finns talang, det vill säga kreativt kapital, och att det finns tolerans. En plats som är fördomsfri och tolerant har en klar fördel för att attrahera olika sorters människor och för att generera nya idéer. Ofta söker aktörer lösningar på lokala problem, men det finns ingen universal lösning. Österlen måste själv finna sin lösning i den kunskap, intelligens och kreativa förmåga som finns hos dess invånare. Det gäller att krossa de som krossar, det vill säga ledare och breda strukturer av social kontroll på Österlen som får energin att riktas åt fel håll. 22 Ett framgångsrikt område har följande gemensamt: visionära individer, kreativa organisationer och en politisk kultur som delar en tydlig klargöring av målet. Att skapa en likriktning och standardisering av produkter och aktiviteter är ett hot mot den lokala identiteten och gör att städer och områden känns och upplevs lika i en negativ bemärkelse. För några representerar kulturen en sköld som försvarar mot ovälkomna förändringar, och för andra representerar kulturen en ryggrad att möta framtiden med. För Österlen finns egentligen en stor resurs, dess invånare; deras intelligens, motivation och kreativitet. Om dessa kunskaper kan utvinnas kommer också förnyelse och återväxt att följa. Med tanke på Österlen och kommunerna där, exempelvis Simrishamn, måste man bland annat ta boendesituationen i beaktande. Således bör de kulturella strategier kartläggningen mynnar ut i kompletteras med spår till andra satsningar i området. Under mina intervjuer framkom det att det finns vissa barriärer mellan den kreativa klassens värden och ambitioner gentemot de etablerade klassernas (i Österlens fall fiske och jordbruk). För att inte Österlen ska upplevas som splittrat gäller det för de ansvariga politikerna att skapa plattformar för samarbete, och motverka vi och dem. Eller som de själva säger, infödda och inflyttade Österlenbor. Den kreativa klassen finns representerad i båda läger, även om den har en stark övervikt åt de inflyttade Österlenborna. 23 Ett problem det skapar är ett visst motstånd hos de etablerade klasserna mot det som kommer utifrån gällande kulturlivet. 22 Florida, Richard (2001) Den kreativa klassens framväxt s Landry, Charles (2000) The Creative City s 3, 39, 83 17

19 Det låser politikerna till att lyfta kulturen i skolan, då skolan är ett sätt att kunna nå alla, oavsett om de är infödda eller inflyttade. Problemet blir om kultur då ses som skola, och den legitimitet som skolan ger kulturen, oavsett om den riktar sig mot de etablerade klasserna eller ej, bromsar också områdets kulturella utveckling till att flytta sig ut i samhället. 24 Ungdomar på Österlen behöver andra forum än skolan för att uttrycka sig. Det finns till viss del, men det behövs mer utrymme för egna initiativ att få ta plats. Unga människor anses i många fall vara ombytliga personer som inte ingår i ett områdes stomme. Men i den kreativa diskussionen är de viktiga av två anledningar; de arbetar länge och intensivt eftersom de är just unga och inte har någon familj att ta hänsyn till och eftersom de är unga är de ofta villiga att ta fler risker. Dessutom är det i branscher som snabbt förändras ofta de nyutexaminerade som har mest aktuella kunskaper. Ett klimat som riktar sig till de unga människorna attraherar även den kreativa klassen överlag. Medlemmar ur den kreativa klassen byter inte livsstil när de blir äldre, utan anpassar den istället och fortsätter att värdera mångfald och tolerans Hållbara kulturella strategier på Österlen Medvetenheten och intresset för kulturen som en avgörande faktor för att skapa ett hållbart samhälle har ökat. Runtom i landets kommuner pågår en rad satsningar där kulturen är en motor för att skapa en god livsmiljö. Med hållbar utveckling menas här en förbättrad levnadsstandard för människor idag samtidigt som man ser till att kommande generationer får samma möjligheter till en förbättrad levnadsstandard. Att långsiktigt bevara de kulturella tillgångar som finns på Österlen samtidigt som man bygger på dessa tillgångar. Att investera i och bygga vidare på platskvalité. Även om ärvda tillgångar, såsom naturresurser är viktiga, kan Österlen själv skapa och stärka andra tillgångar, som i detta fall konst och kultur, öppna områden och livfulla kvarter och utbildningscentra. På så sätt görs Österlen mer konkurrenskraftigt eftersom möjligheterna ökar för nya idéer att kunna påverka. Det gäller att få de boende att känna ansvar för förändringarna som sker i området och att få dem att improvisera och få saker att hända. Alla har rätt till kreativitet. Österlen och dess kommuner måste ta vara på de kreativa individerna som finns där som en samhällsresurs. Likaså blir vikten av autencitet väsentlig. Området och dess aktörer måste identifiera det värde de tillför och fokusera på vad det är som gör dem unika. De måste våga vara annorlunda istället för att vara en kopia av ett annat samhälle! Den kreativa klassens livsstil handlar till viss del om en jakt på upplevelser och att leva livet. Upplevelserna de längtar efter är de som stärker deras kreativa identiteter. 24 Ibid s Florida, Richard (2001) Den kreativa klassens framväxt s

20 Framförallt söker de stimulans på den plats de bor och de söker mer aktiva och autentiska upplevelser som de kan delta i och organisera, mer än paketupplevelser a la Disney World. Här definieras autentisk plats som en plats med äkta byggnader, äkta människor och en äkta historia. En autentisk plats har ett surr, ett ljud av aktivitet och livfullhet och denna plats byggs upp av hållbara strategier. Det är helt enkelt en platskvalité som eftersträvas och innebär den unika uppsättning attribut som definierar en plats och gör den unik Plats som produkt Att prata om plats som produkt handlar om hur platser, i detta fall Österlen, paketeras och marknadsförs i syfte att attrahera besökare, företag och invånare. Ofta kan en plats utformning ses som ett resultat av kommersiella transaktioner av olika slag. Österlens kommersialisering är en ekonomisk process, men har också materiella, etiska, kulturella, ekologiska och sociala aspekter. En kommersialisering av en plats förändrar vårt sätt att vara i världen. Teorin går ut på att få en förståelse för hur platser skapas och förändras utifrån en kommersiell logik. Österlens kommersialisering är inte bara relevant för att förstå vår omvärld, utan också central för att vi ska förstå oss själva och andra. Plats är inte ett statiskt begrepp, utan platsen blir si eller så beroende på medvetna handlingar och val. Att se plats som något som går att lokalisera i rummet, både i materiell och i symbolisk mening, är ett vanligt sätt att tänka i västerländska kulturer. Denna lokalisering, som i Österlens fall, kan sättas ut på en karta och placeras geografiskt i relation till andra platser. Genom att se på världen i olika bitar, platser, är ett ställningstagande som i första hand betonar att det också finns gränser. 27 En plats blir fokus för direkta målfokuserade handlingar och problem att brottas med. Platsen för samman alla delar som verkar där, exempelvis kulturen, och ersätter delarna med sig själv genom att förpacka dem. Platsen Österlen får på så vis representera en mängd olika delar, med olika utgång, en del positivt och annat negativt. Plats som begrepp och hur man arbetar med platsen skiljer sig åt. Hur man arbetar med platsen kan observeras, beskrivas och analyseras inom ett antal olika områden, som exempelvis stadsplanering. För Österlens del blir det viktigt att inse att platsens historia ändras konstant, och således måste aktörerna förhålla sig till nuläget. Idéer, representationer eller värden kan inte ta plats om de inte lyckas etablera sig på den plats och i den kontext de verkar Florida, Richard (2001) Den kreativa klassens framväxt s , , Ek, Richard och Hultman Johan (2007) Plats som produkt: kommersialisering och paketering s Lefebvre, Henri (1991) The production of space s

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik

Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Strategisk plan för kulturen i Örnsköldsvik Inledning Med det här dokumentet vill vi visa på kulturens 1 - kulturarvens 2 och konstarternas 3 - betydelse för ett samhälle som blickar framåt och vill växa.

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun

KULTURPOLITISKT PROGRAM. för Haninge kommun KULTURPOLITISKT PROGRAM för Haninge kommun 2015 2025 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Datum Gäller från datum Program Kulturpolitiskt program för Haninge kommun 2015-2025 2014-09-08 2015-01-01 Beslutat

Läs mer

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun!

Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vision 2025 Tillsammans skapar vi det goda livet för invånarna i Skara kommun! Vår uppgift som kommun är att skapa förutsättningar för våra invånare att vara nöjda med att leva och bo i Skara. I Skara

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik

Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik Sustainababble? Från ord till handling i stadspolitik We live today in an age of sustainababble, a cacophonous profusion [överflöd] of uses of the word sustainable to mean anything from environmentally

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad!

Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! Sammanfattning tankesmedjor Kultur gör skillnad! 10-11 september 2015 Ung kreativitet på landsbygden Vilka möjligheter finns det för unga att verka på landsbygden? Skapa tidig framtidstro genom nätverk/relationer

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen

STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS

KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS KULTUR PROJEKTET OPEN MINDS MARKARYDS Regionförbundet Södra Småland Kulturens Open Space Kosta Glascenter 2014-01-24 BAKGRUND Idédiskussion Idéskiss Hösten 2011 Förstudie Januari mars 2012 Dialogmöten

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

EU-strategi för sydöstra Skåne

EU-strategi för sydöstra Skåne EU-strategi för sydöstra Skåne 1 Vägledande riktlinjer för vårt agerande kring gemensamma EU-frågor Vad ska denna gemensamma EU-satsning leda till? Vilka effekter vill vi uppnå? Med hjälp av denna strategi

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010

VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 VARUMÄRKESPLATTFORM 2010 Introduktion 5 Bakgrund 6 Vision 7 Förflyttning 8 Löften 9 Positionering 10 Målgrupper 11 Känsla 12 Kärnvärden 14 INNEHÅLL INTRODUKTION Göteborgs hamn grundades år 1620 och är

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Film och rörlig bild

Film och rörlig bild Film och rörlig bild UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10

Ockelbo. Framtidens centrum i fokus. Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Ockelbo Framtidens centrum i fokus Marlene Hassel Svenska Stadskärnor / 2014-02-10 Hur kan vi......utveckla en ort eller stad...öka attraktiviteten...och för vem? Ockelbos situation och möjligheter? -

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner

STRATEGISK PLATTFORM. För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner STRATEGISK PLATTFORM För en växande, lönsam och hållbar besöksnäring i sydöstra Skåne: Simrishamn, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Foto denna sida: Elise Nilsson Foto omslag: Cecilia Smitt, Carolina

Läs mer

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter

a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter a White Paper by Wide Ideas En digital idésluss skapar nya möjligheter för offentlig sektor fem insikter Oavsett bransch och verksamhet så är alla organisationer i behov av utveckling och förändring. Vi

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Det mångkulturella samhället Journalnummer: 2010-68

Läs mer

Remissvar: Regional indelning - tre nya län

Remissvar: Regional indelning - tre nya län 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Tillsammans. Vår väg mot visionen

Tillsammans. Vår väg mot visionen Vision 2031 Vad är en vision? Visionen är vår gemensamma önskan om hur det ska vara att leva, arbeta och besöka Kramfors kommun i framtiden. Ett läge som utmanar, inspirerar och ger energi. Med visionen

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund

Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Skellefteå vår gemensamma identitet.

Skellefteå vår gemensamma identitet. Skellefteå vår gemensamma identitet. Vad är det speciella med platsen Skellefteå? Och varför är den frågan viktig? Det kan du läsa om i den här boken. Den beskriver den bild av Skellefteå som nu ska spridas

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck

Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Leader-kontorets anteckningar Ankomstdatum: Diarienummer: Ansökan för Leader Sjuhärads Kulturcheck Textilkonst och Sportvagnsträff Kulturcheckens namn Roland Haraldsson Sökande (Namn/Förening) 520612-5717

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken! Vision Skövde 2025 Att förverkliga en vision med gemensamma krafter Skövderegionen ska blomstra till glädje för alla invånare, besökare och verksamhetsidkare. Vi behöver en tydlig färdriktning och en gemensam

Läs mer

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa

I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa I det visionära planerandet finns ofta ett glapp mellan hur människor är och hur de borde vara. Den moderna visionen hoppas på en framtida människa (Arnstberg och Bergström 2001) Planering för framsteg

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun

Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Informations- och kommunikationspolicy för Piteå kommun Policy 2009-09-14, 120 Kommunfullmäktige

Läs mer

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010

Satsa på Eslöv. Kultur - fritid - framtid. Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Satsa på Eslöv Kultur - fritid - framtid Mål för Kultur- och fritidsnämnden t.o.m. 2010 Godkänt av Kultur- och fritidsnämnden 2008-02-07 samt antaget av kommunfullmäktige 2008-04-28 Att välja Eslöv Eslöv

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6

Innehåll. Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Kulturpolitik för Västra Götaland Antagen av regionfullmäktige 13 september 2005 1 Innehåll Mångfaldens Västra Götaland 2 Kulturens dimensioner 3 Samspel mellan olika aktörer 5 Vision för kulturen 6 Mångfald

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland

Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Projektplan - utkast Fisketurism i Gästrikland Besök www.leadergastrikebygden.se eller bli ett fan på www.facebook.com/leadergastrikebygden sidan 1 Fisketurism i Gästrikland - Projektplan Vad Vi satsar

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. 1 Näringslivsplan för Melleruds Kommun 2015-2018 I Mellerud finns cirka 9 000 invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen. Syfte och mål

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vision för Alvesta kommun

Vision för Alvesta kommun Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen

Framtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som

Läs mer

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020

Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Barn- och ungdomsdemokratiplan 2014 2020 Upprättad: 2013-11-21 Antagen av: kommunfullmäktige Datum för antagande: 2014-02-24, 6 Kontaktperson: Susanna Ward Jonsson Innehåll 1. Inledning... 3 2. Värdegrund...

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad 1 (6) Fastställd av kommunfullmäktige 2016-03-15 Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad Bakgrund 2008 fattades ett regeringsbeslut som kom att

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Kulturstrategi för Finspångs kommun

Kulturstrategi för Finspångs kommun Kulturstrategi för Finspångs kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-01-29 11 Kulturstrategi Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se Webbplats:

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer