Välkommen till det sextionde numret av Mullskönt, eller Vårdtecknet som företrädaren. år.

Transkript

1 MULLskönt

2 ur ordboken: mull ra verb ~de ~t Ordled: mullr-ar Subst.: mullrande; muller ge ifrån sig dovt dundrande ljud {bullra}: åskan ~de i fjärran Hist.: sedan 1727; ljudhärmande; jfr sv. dial. morla mullra; vråla MULLskönt Ordled: mull-skön-t en publikation utgiven av Mullsjö folkhögskolas kamratförbund. Tidigare kallad Vårdtecknet. Hist.: sedan 2005 mull sork subst. ~en ~ar Ordled: mull sork-en en större, svartbrun sork som lever vid vatten och simmar bra {syn. vattensork} Hist.: sedan 1762 MULLskönt 2010 ORGAN FÖR MULLSJÖ FOLKHÖGSKOLA OCH DESS KAMRATFÖRBUND ÅRGÅNG 60 I redaktionen: IT-klassen, Ulf Petersson och Mats Eriksson Ansvarig utgivare: Tell-Inge Leandersson Bilder: Ulf Petersson m fl Mullsjö folkhögskola MULLSJÖ telefon / fax / Plusgirokonto MULLskönt har producerats av redaktionen med hjälp av skolans datorer och dataprogrammen i Adobe Creative Suite CS4 Välkommen till det sextionde numret av Mullskönt, eller Vårdtecknet som företrädaren hette under många år. Sedan något år är tryckprocessen borta och tidningen ges bara ut i pdf-format. För inte så länge sedan levererades fotografier och text till tryckeriet som satte det hela och tryckte. Sedan kom datorerna och allt mer kunde göras av oss själva. Text och layout kunde ordnas i Adobe Pagemaker och nu görs det i Adobe Indesign. Bilder kunde fixas i Photoshop utan inblandning av tryckeriet. Arbetet har varit en del i undervisningen i många år, tidigare som en del i Fritidsledarnas utbildning och nu IT-klassens. IT-eleverna har arbetat med att ta fram bilder och att anpassa dem till tidningsformatet, vi har anpassat texter vi fått in och gjort layout. Alltihopa har sedan sparats i pdf-format. I årets nummer får du möta rektorn som gick i pension och den nytillträdde rektorn. Mycket bilder från året blir det givetvis, och en del texter om vad som hänt. En stor del av tidningen är, och har alltid varit, dokumentation som skolans styrelse tar fram. Sidorna innehåller skolans verksamhetsberättelse. Klassbilderna är ju också ett stående inslag och någonting att åerkomma till många gånger. Var det så vi såg ut... Jaså det var så hon hette... Mycket jobb har lagts ner i färdigställandet av tidningen och ett stort tack till IT-klassen för ett gott jobb! 2

3 Rektorsbyte på folkhögskolan Ingen har undgått att märka det - skolan har fått en ny rektor. Vi ställde fem frågor till den förre och till den nye rektorn: Håkan Söderlund år 2. Att få en långsiktig positiv utveckling på verksamhet, ekonomi och fastigheter. Att få alla elever och medarbetare och känna sig värdefulla och uppskattade. 3. Det har varit spännande med gäster utifrån som delat med sig inte bara av allmän kunskap utan också bjudit på sig själva som Håkan Nesser, Björn Hellberg, Magdalena Forsberg och Janeric Johansson. 1 Hur länge har du varit rektor? 2 Vad är svårast med arbetet? 3 Nämn något spännande möte. 4 Varför ska man välja folkhögskola? Tell-Inge Leandersson 5 Vad ska du göra i morgon? 1. I Mullsjö sedan 1 augusti förra året. Innan dess var jag biträdande rektor på Hjo folkhögskola sedan millenieskiftet. Var dessutom tillfördnad som rektor där under ett knappt år. 2. Att fatta obekväma beslut. Jag vill och tror alla om gott egentligen, så det är lite jobbigt när man ibland måste gå emot någon. Sedan har man ju alltid det där med att ekonomin ska gå ihop Ett av de mer spännande var en sjukskriven polis som ringde fel. Han skulle till komvux för att han blev tokig på att gå hemma och inget göra utan tänkte läsa historia eller något, Så hamnade i folkhögskolans växel och gick sedan bibellinjen i Hjo, kom tillbaka i polisyrket och som jag något år senare träffade och han undrade om vi inte tillsammans kunde starta en polisförberedande linje tillsammans på Hjo folkhögskola. Han hade försökt få till en sådan utbildning under flera år med olika utbildningsanordnare. Vi sydde ihop utbildningen på några månader och nu är den etablerad. Det är också spännande med alla de f.d. elever som vid spontana möten berättar om sina härliga och betydelsefulla år på Mullsjö folkhögskola. 4 Folkhögskola är inte bara kunskapinhämtning utan en mångfald av upplevelser och möjligheter som berikar tillvaron och livet. Genom engagerad personal och deltagare men utan formella kursplaner så blir varje läsår en spännande resa med oftast ett väldigt positivt resultat. 5. Visa villa SmartBo på skolan för en grupp synpedagoger från Värmlands landsting. På kvällen ska jag se J-södra spela fotoll och vinna över Öster. 4. Det ovan nämnda kan ju vara ett skäl: Det är korta beslutsvägar. Vi kan dessutom snabbt förändra, kasta om kursinnehåll och anpassa oss efter det innevarande årets elever eftersom vi själva bestämmer innehåll i alla kurser. Som elev kan jag därför få stort utrymme att lära mig det jag vill och utvecklas på ett individuellt plan. Dessutom tror jag att man aldrig ångrar ett eller två år på folkhögskola. Jag vet inte hur många gånger jag hört människor säga: Året på folkhögskola, det var det bästa i livet. Det unnar jag många att få uppleva, Tids nog hinner man ta itu med allvaret på högskola eller arbetsliv. 5. Få i ordning på allt inför avslutningen på fredag, sedan börja arbetet med nästa läsår på allvar. Om du med imorgon menar semestern så skulle jag vilja läsa en deckare i en solstol utanför husvagnen med paus för ett dopp i sjön Örlen varje trekvart. 3

4 60 år på Mullsjö För 60 år sedan onsdagen 5 oktober startade Mullsjö folkhögskola. Den dagen hölls upprop för skolans första vinterkurs. Man planerade för 25 elevplatser, men fick 50 ansökningar! Lärare och personal ansträngde sig till det yttersta för att ta emot alla sökande, men tvingades ändå säga nej till 10 st! Under första året lånade man lokaler av Svenska Alliansmissionens (SAM) pastorsutbildning i Kortebo. Namnet var då Kortebo folkhögskola. Planerna på en folkhögskola hade funnits under flera år och en grupp bildats för att förbereda starten. Det blev Bernhard och Gun Toftgård, som fick uppdraget att starta skolan, anställa personal, rekrytera elever och ge skolan en inriktning. Bernhard Toftgård hade redan 1934 genomfört en mindre kurs för de teologistuderande på Kortebo i bla svenska, engelska och geografi. Syftet var att ge dessa en bredare allmänbildning. Detta kan sägas vara begynnelsen till Mullsjö folkhögskola. Det skulle dock dröja till 1949 innan folkhögskolan startades på riktigt. Under mellantiden arbetade Bernhard bla på Mellansels folkhögskola i Ångermanland. När Alliansmissionens Ungdomsförbund (SAU) vid slutet av 1940-talet köpte Björksätergården i Mullsjö, blev den en naturlig samlingsplats för ungdomar, såväl sommar som vinter. Det var främst pastorn Enock H Skooglund och överläraren Gunnar A:son Annby inom SAM, som stödde tanken på en folkhögskola. Skooglund hade varit i USA ett antal år och blivit inspirerad av alternativa utbildningsvägar. Även den legendariske missionsföreståndaren Viktor Johansson ivrade för planerna på en folkhögskola för SAM. Bernhard Toftgård blev skolans förste rektor. Hustrun Gun blev skolans husmor. Hon var utbildad textillärare och intresserade sig för skolans utsmyckning. Gun började också undervisa eleverna i estetiska ämnen. Denna verksamhet växte efter hand till Konst & formkursen. Paret Toftgård arbetade på skolan till 1976, då Berhard gick i pension. För Bernhard och många fler hägrade tanken på en egen folkhögskola, knuten till Svenska Alliansmissionen. Olika lämpliga platser undersöktes, tex Taberg, Vetlanda och Holsbybrunn. Eftersom Svenska Alliansmissionen var uppdragsgivare, blev Jönköping ett naturligt val för placeringen. Staten var dock ovillig att utbetala statsbidrag till fler skolor i Jönköpings län, varför den redan nästa läsår flyttade till Mullsjö i Skaraborgs län. 4

5 Villa Smartbo Ett projekt för dövblindas självständiga boende Projektet Villa Smartbo som ska möjliggöra självständigt boende för dövblinda närmar sig mållinjen. Allt fler visar intresse för att se på hur tekniska hjälpmedel kan underlätta för den som har dubbla funktionshinder. Larm för om vattnet rinner över i badrum, signal om någon ringer på dörren osv. När projektet nu har kommit nästan fram till målet är det dags att visa upp Villan för intresserade besökare. Det kan vara folk från handikapporganisationer, landsting eller tekniskt intresserade. Tekniken i Villa Smartbo är utarbetad för människor med dövblindhet, men mångar av finesserna kan underlätta livet för vem som helst, och vem vet - om några år kanske tekniken sprider sig till allt fler i vanligt boende också. Gerhard Elger som är projektansvarig för Villa Smartbo diskuterar med en av brukarna med hjälp av taktil tolkning, dvs tolkning i handen. Det är filminspelning på gång. Katarina och Jane som båda varit elever på folkhögskolan visar filmteamet hur Villa Smartbo kan användas. Torbjörn Wallertz har varit projektanställd för att sköta programmeringen av huset. Det är nånga ettor och nollor som ska sitta på rätt plats om huset ska fungera. 5

6 Bakre raden: Linda Lithman Emma Carlgren Linda Stenholm Malin Hallberg Michelle Reeve Ali Torkniman Marcus Åhsberg Dan Rehnkvist Rebecca Johannesson Angelika Nordholm Annie Tidstrand Julia Tinder Emma Karlsson Främre raden: Maria Bjarnadottir Anna Liberg Heidi Bennerstål Linda Johansson Johanna Karlsson Saknas på bild: Amanda Andersson Linda Hananen Billy Nordholm Beatrice Norgren Baskursen Internationella kursen Från vänster: Gunnarsson, Pär Fällström, Johannes Wessman, Rikard Talib, Filib Berglund, Nonno Johansson, Linda Håkansson, Jonatan Käck, Viktor Stein, Andreas 6

7 IT/Webb kursen Bakre raden: Oit, Angelica Öberg, Camilla Paulsson, Jelena Jonsson, Daniel Larsson, Benjamin Svensson, Johan Fransson, Jonny Wikstrand, Patrik Främre raden: Klink, Oscar Wärnbring, Kristin Hällsten, Erik Johansson Ostermark, Pontus Westerlund, Daniel Bakre raden: Holmqvist, Leif Andersson, Elisabeth Alloh, Cecilia Lindell, Oscar Helgesson, Elina Olsson, Marlene Hammarqvist, Rickard Svensson, Malin Andersson, Sonja Karlsson, Agneta Johansson, Peter Främre raden: Kajonius, Joakim Groth, Hanna Hansson, Emelie Lundberg, Natalie O Malley, Lisa Paasikivi, Emelie Eidehall, Malin Månsson, Jianfei Hjortsöe, Jonna Bertilsson, Christoffer Saknas på bild: Eriksson, John Gyllander, Ulla Rezapoori, Mari Rydén, Johan Personlig assistentkursen 7

8 Konst och Form 1a Bakre raden: Heyne, Maya Brun, Linnéa Forsman, Ingela Johansson, Sonja Plate, Jaana Davidsson, Elin Karlsson, Helene Lund, Fredrik Främre raden: Lindh, Lovisa Cedergårdh, Malin Eriksson, Daniel Högberg, Johanna Lindstrand, Elisabeth Bakre raden: Nilsson, Eli Remäng, Gabriel Jogenvik, Eleonor Svensson, Jennie Lundell, Elin Svensson, Sara Nyström, Lisa Mogensen, Mattias Främre raden: Åberg Hellberg, Madeleine Pousette, Amanda Wallstedt, Maria Stahre, Linnéa Magnusson, Maria Saknas på bild: Nylén, Johanna Oit, Angelica Söreling, Veronica Konst och Form 1b 8

9 Bildskolan Bakre raden: Jonasson, Nina Backman, Ann-Marie Lindblom, Johan Gustafsson, Magnus Svensson, Cornelia Chung Hao, Fen Ydman, Karin Främre raden: Wennström, Joel Ottosson, Kristin Abony, Jessica Lindqvist, Sara Mogensen, Mattias Bakre raden: Skyrman, Oscar Mattsson, Elina Johansson, Emma Nylén, Emilia Kjellström, Amanda Fjell, Liv Karlsson, Daniel Claesson, Lizette Ådén, Anna Hamark, Sebastian Henriksson, Örjan Främre raden: Julin, My Gustavsson, Emma Carlheim, Caroline Magnusson, Niclas Nordström, Karolin Nordung, Ida Östberg, Jenny Saknas på bild: Wärnbring, Marie Fotoskolan 9

10 Keramikskolan Bakre raden: Johansson, Ellinor Hoffbeck, Anna Hubbe, Carolin Thulin, Malin Främre raden: Rydén, Ronja Malmborg Göransson, Karin Frank Ljungberg, Yvonne Bengtsson, Marie Saknas på bild: Cider, Karin Textilskolan Bakre raden: Edlund, Sara Stålnacke, Johanna Westlund, Elin Celander, Cecilia Ekerstam, Emelie Johansson-Jonsson, Elisabeth Främre raden: Nilsson, Eli Lindmark, Rebecca Nolkrantz, Peter Wigrup, Ida Saknas på bild: Stojkov, Vesna Winberg, Maja 10

11 Ung Tro, Vidare och Global Bakre raden: Andersson, Emelie Johansson, Sofie Magnusson, Lisa Glamheden, Sanna Cederqvist, Elin Främre raden: Enell, Maria Nordlander, Jessica Johansson, Axel Isaksson, Annie Lindberg, Elisabeth Saknas på bild: Carlson, Anna Personal Mullsjö folkhögskolas personal samlad utanför S:t Sgifrids folkhögskola, Växjö under en personalresa i augusti

12 Pepparkakshusbakningstävling På folkhögskolan arrangeras varje år en pepparkakshusbakningstävling. Tävlingen brukar vara uppskattad och många vill vara med. Idéerna brukar vara vilda och stora under början av kvällen, för att bli allt mer produktionsinriktade fram mot natten. Nästa dag kan vi alla se resultatet och rösta på bästa bidrag. 12

13 Julfest och Lucia Som traditionen bjuder kommer lucia och hälsar på oss i december varje år. Det här årets lucia med sina tärnor och stjärngossar gladde både gymnasiets och folkhögskolans elever och personal i aulan. Här är de fångade på bild alldeles efter framträdandet. Sven Löfkvist är en riktig folkhögskoleveteran. Han började som lärare på Mullsjö folkhögskola redan Fast han sedan många år är pensionerad besöker han ofta sin gamla skola. Här tillsammans med hustrun Inga-Britta vid luciafirandet. Nu är det jul igen - ringdansen började i matsalen och slutade i gymnastiksalen till gitarr och dragspel. 13

14 Our trip to Krakow The trip was planned as an ordinary touristic visit to one of the most beautiful towns in Poland.. But in the end, it was so much more than that funeral of Polish president and a volcano on Iceland made this trip really unusual and unforgettable. Wawel During our 6 day trip we visited many beautiful places at Old Town of Krakow, saw a beautiful castle Wawel; went 135 meters below the earth in salt mine at Wielichka and visited Nazi concentration camp Auschwitz. Also, we were in a middle of events during the funeral of Polish president Lech Kachinsky, who died just a week before our trip. Saints Peter and Paul s church Lech Aleksander Kaczyński Wawel Royal Castle 14

15 Krakows Stora teater Marias kyrka med sin berömda tre våningar höga altartavla. Auschwitz där över 1,5 miljoner människor mördades. Presidentens begravning. Han och 95 andra omkom i en flygolycka nära Smolensk. 15

16 Maskeraden Varje år ordnar skolans elevråd olika fester. Nästan varje år har det varit maskerad och med volontärernas hjälp blev det så även i år. Här kan ni njuta av resultatet av några studerandes fantasi och utklädningsglädje. Någonstans innanför masken finns Benjamin från IT-klassen Änglar finns i olika modeller och färger. Åtminstone svart och vitt. Anna och Klara heter änglarna. Glädjen står som synes högt i tak. Olgas kalashnikov är lyckligtvis helt ofarlig. 16

17 Musikkollage Mullsjö Folkhögskola har ett flertal tillfällen gästats av olika artister. Här är bilder på några av dem. Från Skurups folkhögskola kom duktiga musikelever och bjöd på konsert i café Bernhard. Trubaduren Magnus Beischer gav ett spritt språngande och sprudlande framträdande med smak av solsken. Hans sånger tände och engagerade folkhögskolans elever under kafferasten i skolans café. Vissångare från Gamleby folkhögskola konserterade under namnet Bandlyst 17

18 Innebandyturneringen Under stor uppslutning avgjordes höstens innebandyturnering i gymnastiksalen. Många elever hade tränat hela hösten för detta tillfälle och flera duktiga lag hade bildats, även ett lärarlag. Publiken fick uppleva en spännande kväll, internationella mot esteter och lärare mot polkagrisrandiga tjejer. Vem skulle vi heja på, vem skulle vinna, hur långt skulle lärarlaget gå - de hade ju inte tränat? Segern satt långt inne lärarna vägrade ge sig, men fick till slut se sig besegrade av det internationella laget (Olgas pojkar)! Grattis! Sebbans 6-pack Falkarna Sporty spices 18

19 Staff only Publiken hejade och kollade på lagen med spänning Elin Davidsson Vinnare i turneringen: Olgas pojkar Bröllopsyra 2010 Grattis brudparet Wessman - Hellström! Bilden från vigseln i Indien mellan Rikard Wessman (Int klass 0910) och Emma Hellström (Int klass 0405). 19

20 Vintern 2010 var ovanligt snörik i snösäkra Mullsjö. Skolan har en lång tradition av arbete med döva och synskadade elever. Varje år arrangeras ett antal Aktiveringsveckor för personer med dövblindhet. Bland kursrubrikerna kan nämnas datakunskap, kommunikation och ledarhundsförarkurs. På bilden gör en av grupperna en utflykt med ett remmalag runt Mullsjön. F.d. läraren Gunnar Johansson besökte skolan på Öppet hus. Gabriel Remäng går Basåret på Konst & formutbildningen. Under året har han ställt ut ett antal textilier med eget tryck. Eleverna i samhällskunskap på Allmän linje spelar Världshandelsspelet. 20

21 Oscar gör allt han kan för att övertyga Liv att hans banan är äkta och verkligen har vuxit i Mullsjö. Vad ska man tro? På Fotoskolan i Mullsjö är tydligen allt möjligt! Karin och Marie på Keramikskolan har under året lärt sig olika metoder för att gjuta keramik. Carin Ydman på Bildskolan tillsammans med faster Birgitta och farmor Gunnel. Carins farfar var lärare på Mullsjö folkhögskola från att skolan grundades. Från årsstämman 2009 med Inge Johansson som ordförande. 21

22 Det är alltid roligt när f.d. elever kommer tillbaka för att hälsa på. Hajar kom som flykting från Kurdistan och studerade på folkhögskolan under tre år. Under tiden på folkhögskolan fick han svenskt uppehållstillstånd. Idag försörjer han sig som internationell musiker, främst på bröllop och privata fester. På bilden är han tillsammans med lärarna Ulf Petersson, Mats Eriksson och Pär Gunnarsson. Joakim Kajonius går på utbildningen till Personlig assistent på allmän linje. Han har bl.a. börjat lära sig teckenspråk under detta läsår. Många av skolans elever är också småbarnsföräldrar. Antonia Carlsson i Baskursen här tillsammans med sin son. 22

23 Lisa, Kristin och Maria samlar sig inför vernissagen på Brunnen. Mattias Mogensen tog med basåret och gjorde en utställning på fritidsgården Brunnen i Jönköping. Helene Maria och Lisa framför några av tavlorna på utställningen. Valrörelsen 2010 började på Mullsjö folkhögskola när riksdagsman Thomas Strand och trubaduren Tomas Boström gjorde ett kort besök vid en fikarast i maj för att presentera Broderskapsrörelsen. På bilden ställer Agneta Karlsson en fråga. 23

24 Förvaltningsberättelse/Årsredovisning 1. Kalenderåret 2009 En folkhögskola lever på något sätt i en bakvänd värld gentemot samhället. När det är högkonjunktur där blir det lågkonjunktur för en folkhögskola, medan alla utbildnings-anordnare har fulla kurser när lågkonjunkturen slår till i samhället. För Mullsjö folkhögskolas del har vi kunnat se en tydlig ökning av sökande till våra kurser jämfört med de senaste åren. Mullsjö folkhögskolas verksamhet utgår från stiftelseurkundens stadgar och kursverksam-hetens omfattning följer de deltagarveckor som Folkbildningsrådet tilldelat skolan för år Nästan alla folkhögskolor, inklusive Mullsjö, har gjort fler deltagarveckor än de tilldelats från Folkbildningsrådet, vilket gjort att ingångsvärdet inte heller detta år har kunnat justeras uppåt. Vi får alltså räkna med att de deltagarveckor vi har nu förblir på en nivå som kommer vara konstant under ett antal år framöver. För Mullsjö folkhögskola, liksom för de flesta folkhögskolor, räcker inte tilldelade resurser från stat och landsting utan skolan är beroende av extra insatser i form av projektmedel, uthyrningsverksamhet samt ökad kurs- och konferensverksamhet. Ett ständigt utvecklingsarbete av skolans kurser pågår och flera idésamtal har hållits under året för att försöka sia om framtiden och hur vi tror att vårt kursutbud än bättre skall svara mot framtidens behov. Folkbildningsrådet beslut, utifrån regeringens direktiv, om att skolorna ska genomföra ett omfattande kvalitetsarbete har fortsatt utifrån de beslutade kriterierna och med tilldelade resurser. Inför kommande år ges inga extra resurser för kvalitetsarbetet eftersom skolorna då förväntas ha fått en fungerande struktur för detta arbete var ett jubileumsår. Mullsjö folkhögskola firade 60 år i oktober vid en jubileumsfest. Samtidigt hölls det en extra årsstämma med anledning av permutationsansökan. Det ekonomiska resultatet för 2009 visar på ett överskott på kronor och den totala omslutningen var kronor. 2. Styrelsen Styrelsen på Mullsjö folkhögskola har under verksamhetsåret haft 5 protokollförda sammanträden. Arbetsutskottet har också sammanträtt vid 5 tillfällen, samt mötts i samband med rekrytering av ny rektor. 24

25 Styrelsen har under år 2009 bestått av: Inge Johansson, ordförande, Ingela Fagermalm Larsson vice ordförande, Anders Bengtsson, Maria Björn Junvik, Bengt Klaesson, Mats Zackrisson, Per-Inge Eriksson, Gunno Martinsson, Tommy Nilsson, Thomas Strand, Ingrid Svedlund, Gunne Johansson, Håkan Söderlund t o m Tell-Inge Leandersson fr o m Suppleanter: Thomas Hjert, Staffan Gustavsson, Anna Sandin Sofie Hargemark Personalrepresentant: Tommy Johansson, suppleant: Kerstin Nilsson Elevrepresentant: Malin Thulin Lärarrepresentant: Mats Eriksson, suppleant: Marianne Claesson Mullsjö kommun: Henrik Jansson och Kent Oskarsson Ständigt adjungerade: Gunilla Andersson, husmor, och Sven-Olof Dahlin, administrativ chef. Styrelsens huvuduppgift är naturligtvis som vanligt att utveckla verksamhetens innehåll, förnya kursutbudet och att göra kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar av skolans olika verksamhetsområden och kvalitetssäkra verksamheten. Bland de frågor som styrelsen arbetat med utifrån denna uppgift kan nämnas: Rekrytering av ny rektor. Samtalskvällar mellan styrelse och personal. Framtagandet av en jämställdhetsplan och start av arbete med en arbetsmiljöplan. Start av kurser för långtidssjukskrivna och för 55+. Samtal med Korteboskolan och Svenska Alliansmissionen (SAM) samt Svenska alliansmissionens Ungdom (SAU) runt utbildningar och flytt av Ung Tro-utbildningen från Kortebo till Mullsjö. Utökning av kurserna på Österängen i Jönköping för framför allt studerande med invandrarbakgrund. Dessa kan nu läsa till personlig assistent där. Folkhögskolans 60 års jubileum. Revidering av organisation och organisationsplan för Mullsjö folkhögskola. Vidareutveckling av arbetet med funktionshindrade, särskilt med dövblinda. Villa SmartBo. Deltagande i EU-projekt. Beslutat om olika investeringar i storleksordningen kronor, bland annat datorer, datorprogram, bredbandsuppkoppling på Solelid, nya möbler i ett par klassrum och ventilationsinstallationer på internatet. 25

26 Utifrån registreringen till stiftelse , beteckning , och med de regler som gäller för stiftelse har styrelsen under året tvingats fortsätta arbetet med styrelsens sammansättning och arbetsformer utifrån vad stiftelseurkunden och stadgarna ger för begränsningar och möjligheter. Ansökan om permutation gällande förändring av räkenskapsår och styrelsens sammansättning inlämnades visserligen till Kammarkollegiet i januari, men avvisades för att besluten var för gamla och för att det saknades beslut från SAU:s styrelse. Under 2009 har därför nya beslut i frågan fattats av alla berörda instanser så att en ny permutationsansökan kunnat inlämnas till Kammarkollegiet i början av Kurs- och konferensverksamheten är alltmer betydelsefull i förnyelsearbetet. Genom den verksamheten kan skolan både utveckla pedagogiska metoder, nå nya målgrupper och påverka skolans intäkter. På varje styrelsesammanträde har utvecklings- och framtidsfrågor behandlats där också personalens förslag och idéer tagits till vara. 3. Byggnation och fastigheter Under året har skolans fastigheter underhållits utifrån beslutad fastighetsplan och budget. Några exempel: Installation av ett trådlöst bredband på Solelid har genomförts. Mekanisk ventilation är nu installerat på hela internatet. Alla fönster på Solelid har målats om. Trapphuset i Skogshöjden och vissa lärosalar har målats om. Duschrummet i skolbyggnaden har renoverats. Taket vid entrén till skolbyggnaden har lagats. Genom att skolan har en egen fastighetsrenoverare, kan mycket av det löpande underhållet göras enkelt och kostnadseffektivt. Medel har avsats för att göra en förprojektering av en om- och tillbyggnad av Ängsbacken och ett eventuellt uppförande av kök/matsal/uppehållsrum för våra studerande. Förslag finns framme på hur det skulle kunna se ut. Likaså finns planer för en ombyggnad av diskinlämning och matservering i Hasselbacken. Mullsjö kommun, som hyr fastigheten Björksäter av folkhögskolan för gymnasieskole-verksamhet, sade i juni 2009 upp kontraktet för omförhandling. Kommunen vill ha ett ettårigt avtal, vilket styrelsen avvisat. Konsensus och nytt avtal uppnåddes inte under 2009, utan båda parter avvaktar valet till gymnasieskolan i februari 2010 innan förhandlingar upptas igen. 26

27 4. Skolans kursverksamhet, antal studerande Vt 09 Ht 09 Allmän linje varav filial Österängen vt st / ht st Konst och Formlinjen basåret Konstskolorna, andra året Ung Tro Djupare Vt Ung Tro Vidare Ht-09 5 Ung Tro Pionjär 4 Ung Tro Global 4 6 Distansutbildning dövblinda / halvfart Distansutbildning engelska för dövblinda 4 Distansutbildning foto/bild påbyggnad / halvfart 5 Distansutbildning textil påbyggnad / halvfart 4 Keramik påbyggnad / halvfart 5 1 Villa Vita, uppdragsutbildning 7 Summa: Samarbetet med behandlingshemmet Villa Vita utanför Mullsjö låg under hösten 2009 nere pga att vi på skolan inte hade lärarresurser att sätta in. Samarbetet återupptas igen under vt Folkhögskolan undervisar klienter på behandlingshemmet i allmänna ämnen samt i skapande. Våra 55+ kurser redovisas inte som långkurser utan som kortkurser. Omfattningen på utbildningarna räknas i deltagarveckor och är beroende av kursernas längd och studietakt. En veckas heltidsstudie är en deltagarvecka. Mullsjö folkhögskola har av Folkbildningsrådet tilldelats 7138 deltagarveckor för Samma antal deltagarveckor gäller även för I deltagarveckorna är också kortare kurser inkluderade, dessa genomförs ofta som samverkanskurser. Följande redovisning ska finnas enligt folkbildningsrådets anvisning och redovisas till SCB. Samlad verksamhet i form av en sammanställning över antal: Vt -09 Ht -09 Antal korta kurser Antal långa kurser

28 allmänna kurser 8 7 särskilda kurser Antal deltagare totalt antal kvinnor antal män Antal deltagarveckor Antal personer med utländsk bakgrund, långa kurser Antal personer med funktionshinder, långa kurser Genomförda kulturprogram 8 9 Skolans kursverksamhet som är grunden och förutsättningen för folkhögskolan kan delas in i följande kategorier: A. Långkurser Antalet sökande till de olika långkurserna fick till ht 2009 ett markant uppsving. På de flesta kurser är deltagarantalet lika eller högre än planerat och förväntat. Några kurser skulle kunna ha fler deltagare, men på det stora hela är elevtillströmningen tillräcklig. Arbetet med att rekrytera tillräckligt antal studerande utifrån tilldelade deltagarveckor kräver dock både ekonomiska och personella insatser. Som alltid slutar ett antal elever några veckor in på terminen, skälen till det kan variera, som att man får jobb eller kommer in på en annan utbildning. Vi är noga med att följa upp varför man avbryter sina studier. Ett viktigt folkbildnings- och allmänbildningsinslag, liksom en viktig del i profileringen av folkhögskolan, är de gemensamma och obligatoriska samlingarna varje vecka. Sedan många år tillbaka har det två gånger i veckan varit en stunds Andrum i Grundtvigsalen, där såväl personal som elever haft möjlighet att berätta eller tala om något som legat dem varmt om hjärtat. Höstterminen 2009 infördes också en frivillig morgonbön två dagar i veckan, som besökts av mellan personer varje gång. På måndag förmiddag är det ett gemensamt informationsmöte om vad som är på gång på skolan. Detta är ett viktigt moment för en bättre skoldemokrati. Alla elever, oavsett linje, deltar varje fredag förmiddag i ämnet livsåskådning, med flera olika valmöjligheter. Också detta är en tydlig markering av skolans kristna profil. 28

29 Allmän linje På skolans långa kurser är Allmän linje indelad i fyra delar: En baskurs där man i första hand läser kärnämnen, sedan tre delar med olika inriktningar som IT, personlig assistent och internationell profil. Merparten av den lärarledda undervisningen på Allmänna linjen läses nivågrupperad. Ett antal ämnen som språk, bibel och musik erbjuds som tillval. Genom samtal med de studerande görs försök att erbjuda så individuellt anpassade studier som möjligt. Många kommer, framförallt våren, på en eller flera pröva-pådagar för att känna sig för. Det är ett viktigt led för att rekrytera till den allmänna linjen. Ett annat led är att lärarna på allmänna linjen, så långt det är möjligt, inbjuder de sökande att komma på ett personligt besök innan antagningen. Ett besök som är positivt för så väl den sökande som för folkhögskolans lärare. Konst och Formlinjen Konst och Formlinjen utbildar främst inom fyra tekniker, keramik, textil, bild och foto. Många på Konst och Formlinjen deltar också i olika tillvalsämnen som silversmide och musik. Möjlighet finns att gå ett basår där man prövar på alla de fyra teknikerna, eller också kan man gå in direkt, eller som ett andra år, på någon av profilskolorna. Alla klasser får dataundervisning i digital bildhantering på Konst och Formlinjen. Samtliga studerande på alla långkurser har tillgång till Internet, antingen i skolbyggnaderna eller på internatet, via skolans uppkoppling som förmedlas av Mullsjö kommun till ett fast pris. Som en del i skolans profilerade verksamhet gentemot huvudmannen genomförs följande Ung Tro-utbildningar: Ung Tro Vidare/Djupare Ung Tro-utbildningen, som tidigare varit förlagd till Korteboskolan, flyttade hösten 2009 till Mullsjö folkhögskola. Den farhåga som fanns om att deltagarantalet skulle sjunka i och med detta besannades dessvärre. Under hösten 2009 har kursen Ung Tro-Vidare endast haft 5 deltagare. Dessa har å andra sidan uttryckt sin glädje över att finnas i en miljö där det finns elever med olika kulturell, etnisk och religiös bakgrund. Detta har onekligen gett ytterligare en dimension till utbildningen, vars mål är att fördjupa den kristna tron och ge ökad bibelkunskap. Under hösten har det pågått ett intensivt arbete i referensgruppen för Ung Tro för att nå ut med utbildningen och många idéer och framtidstro finns. Bl a har gruppen beslutat att marknadsföra denna del av Ung Tro-utbildningen som Ung Tro-Bibel. Denna består av två delar Vidare under hösten och Djupare under våren. Kurserna kan läsas en och en eller båda efter varandra. Vid starten av vt 2010 är deltagarantalet uppe i 8. Ung Tro Global 6 elever läste, under cirka 2 månader, hösten 2009 på skolan, vilket är 2 fler än förra läsåret, som förberedelse inför en längre utlandspraktik. De studerande är under sin utlandsvistelse i Sydafrika, 29