ORGAN FOR NORGES RASEDUEFORBUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGAN FOR NORGES RASEDUEFORBUND"

Transkript

1 ORGAN FOR NORGES RASEDUEFORBUND Nr årgang Duevennen

2 Svensk Duavelsförenings organisation Ordförande och domaransvarig: Lars-Olof Välemark, Blåkullagatan 25 B, SE Helsingborg tel +46 (0) , Mobiltel +46 (0) , Vice ordförande: Per-Erik Larsson, Carl Cervins väg 10, Nyvång, tel +46 (0) , Sekreterare: Karl Mattsson, Nortagene gård, Hisings Kärra, tel +46 (0) , Kassör: Marie-Louise Rydén, Blentarpsvägen 38, Blentarp, tel +46 (0) , (0) , SDF:s PlusGiro Ringförvaltare: Ossian Sigmund, Byavägen 12, Äsperöd, tel +46 (0) PlusGiro: (ange Ossian Sigmund som betalningsmottagare vid betalning av ringar). Redaktör och ansvarig utgivare: Börje Duvell, Valhallavägen 12, Jönköping, tel +46 (0) , (sommarbostad +46 (0) ), +46 (0) , Vaccin: Sten Rahnslid, Sven Brocksgatan 4A, Ängelholm, tel +46 (0) Materialförvaltare: Magnus Calitta, tel +46 (0) , +46 (0) Medlemsavgift: 225:- senior, 125:- junior. Odlarregisteravgift 50:- per 4 införanden. Norsk Rasedueforbund Innhold: Svensk rasduvekultur - en återblick side 3 Was nun, alter Schwede? side 9 Svensk kråsduva! side 12 Sven Heige side 15 Noterat side 16 Norsk tummelt anno 2010 side 18 Ad. Den norske tummelt side 20 Modena nytt side 21 Duehus i betongbygg side 22 Unger dør i reiret side 23 Gammel årgang side 24 En annerledels avlsmetode side 25 Innbydelse til Landsutstillingen 2011 side 26 Invit. til Halsnøy oktober 2010 side 27 Høstutstillingen 2010 side 28 Annonser / diverse side 29 Kassörens ruta side 30 Forsiden: Svensk Tumlett, röd 1.0, 96p. Uppfödare Per-Erik Larsson Høstutstillingens beste i Norsk Tomler, hvit 0.1. Eier Svein Harald Vikse. Foto: Jørgen E. Stoff til Duevennen nr må være tilsendt redaktør innen 1. november 2010 E-post: Formann: Johan Ebeltoft Madlavegen 85, 4009 Stavanger Tlf / Mob Viseformann: Kåre John Larsen Hop, 5307 Ask Tlf Kasserer: Arthur Kallevik Kvevegen 17, 5517 Haugesund Tlf / Mob Sekretær: Jørgen Eljervik 5596 Markhus Mob Redaktør: Jørgen Eljervik NRF s formann Johan Ebeltoft FOTO: Jørgen E. SDF s formann Lars-Olof Välemark Duevennen

3 Svensk rasduvekultur - en återblick Begynnelsen Intresset och kärleken för duvan i Sverige har långa rötter ner i 1800-talet och framförallt i Skåne med sin närhet till det danska moderlandet. Särskilt på gårdarna i slättbygderna fladdrade duvor som höll till i lådor på ladugårdsväggarna eller i andra utrymmen och gav lite sovel som omväxling i kosthållet. Likaså inne i städerna på bakgårdarna bland stallar, verkstäder och uthus. Allt under enkla förhållanden - till ordnad duvhållning var steget långt. För de flesta människor var ju dagen fylld av långt och hårt arbete för uppehället och det var inte många förunnat att ha tid, ork och möjligheter till att ägna sig åt vad vi idag kallar fritidsintressen eller hobbys. Och dessutom ansågs det som hållningslöst att göra något som inte var för nyttans skull utan kun for lyst. Att ha duvor och glädjas över dem var ju bara liebhaberei, detta fina tyska ord för att ha någonting kärt. Lyckligtvis fanns det några handlingskraftiga män med visioner och goda kontakter med danska duvmän som gick samman om duvan i Malmö och bildade SDF, Svensk Duvavelsförening, den 24 april De lyckades redan första året trumma ihop 54 medlemmar. SDF:s förste ordförande blev fabrikören Victor Elmqvist i Malmö och medlemmarna var överlag burgna män: slottsherrar, godsägare, grosshandlare och andra företagare, ungefär som i ordenssällskapen. Men ändå ingen ren herrklubb - inte mindre än fem kvinnor varav fyra adelsdamer, hade också tagit duvan till sina hjärtan! Flera av dessa pionjärer var också engagerade i den tidigare bildade Malmöhus läns Fjäderfäavelsförening, som t.ex. dess ordförande friherre W. von Schwerin på Skarhult. Malmöutställningen 1905 Redan året därpå, mitt i högsommaren 1905, drog dessa djärva pionjärer igång SDF:s och landets första duvutställning i tennishallen på Malmö Idrottsplats. Sammanlagt 143 duvor visades upp och utställningen gjorde trots sina brister succé med 2500 besökare på söndagen. Burarna hade lånats av den danska föreningen Duevennen liksom de tre domarna, herrar Grønlund, Høpfner och Nielsen. En överdådig representation med supé och middag under två dagar i Kungsparken följde, med högtidstal, välgångsönskningar och skålar som utbringades för det nyfödda SDF. Redan från början var SDF starkt engelskorienterat och gick in för klassystemet redan på denna utställning. Och klokt nog avstod man från att ställa ut djuren parvis, vilket förekom på sina håll. I burarna satt inte mindre än 11 carrier från tre utställare samt bagdetter, dragoner, show-homer och indianer i vårtduvegruppen. Vidare visades tre romare, några engelska krävduvor, en norwich krävduva och några brünner, en röd och två isabeller. Där fanns påfågelduvor, peruker och tre vita kineser samt en turbit, egyptisk kråsduva, engelsk owl och satinett. Maltes och huhnschecken var också representerade liksom strutsduvor, sannolikt strasser. I färgduvegruppen fanns endast svaber, gimpel och svala. Av de representerade raserna ser man att SDF:s dåtida kontakter huvudsakligen var västorienterade. Skattumlare kunde ses i svart, rött, gult och Duevennen

4 blått - både danska och engelska sida vid sida. Grejser och enfärgad dansk tumlare var med liksom kalotter, mohrenkopftumlare, stralsunder, braunschweiger och engelsk benbefjädrad tumlare. - Och den svenska tumletten lyste naturligtvis med sin frånvaro - den var ju ännu inte någon utställningsduva. Och mer än 100 år senare kan vi bara konstatera att med denna lyckade premiärutställning lade det nybildade SDF grunden för svensk duvsport överhuvudtaget - brevduvevännerna bröt sig så småningom ur SDF och bildade 1917 sitt eget och snart mångdubbelt större förbund med samma spridning i de gamla danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge samt Göteborg. Men det är en annan historia. Den svenska tumletten På gårdarna ute på slätten och inne på bakgårdarna i Lund och Malmö fanns sedan slutet på 1800-talet en variant av de tumlande duvor som förekom runtom i Europa. Mest iögonfallande var teckningen, kronan och benbefjädringen. Dessa tommeletter samlades in och togs om hand av några framsynta duvmän, framförallt i Malmö, som trots meningsskiljaktigheter kunde ena sig om en standard och bilda Svenska Tumlettklubben redan De nöjde sig inte med en kompromiss mellan andra tumlarraser utan lade fast en standard för en mycket särpräglad duva med många inbyggda, nästan omöjliga genetiska motsättningar: En lågställd, bredbröstad duva i kombination med en lång och smal hals och på denna ett kort markerat huvud som samtidigt skall ha en lång och tunn näbb. Och därtill en omöjlig teckning med vitt skägg ihop med vit stjärt i stället för färgad, som t.ex. på braunschweig bärtchen-tumlaren. Redan detta gjorde ju att ytterst få ungar blev användbara i aveln och många gav upp och började med någon lättare ras i stället. Men tillräckligt många envisa och skickliga duvgubbar höll ändå fast i tumletten och blev kärnan i tumlettklanen i Malmö-Arlöv, främst bagaren och tumlettkjesaren Tage Larsson. Den store visionären bland dem var bankmannen Karl Rosenqvist i Kvarnby som på 20-talet förfinade standardbilden och spikade kursen för den moderna tumletten som blev kronjuvelen i svensk duvodling. Mellankrigstiden Under tiden efter första världskriget var det inte bara tumlettodlingen som växte fram och tog form. Kontakterna med prisdomarna från både England och kontinenten och framförallt Danmark ledde till en omfattande import av dyra och värdefulla avelsdjur i de andra europeiska duvraserna. Nils A.T. Ahlbom i sin duvgård. En känd svensk duvman från denna tid var den myndige bryggmästaren Nils A.T. Ahlbom i Halmstad. Med sina importer från Tysklands främste duvman, dr. Trübenbach i Chemnitz lade han grunden till den berömda svenska isduvestammen som bidrog till att isduvan efter kriget kunde häm- Duevennen

5 ta sig på kontinenten. Han var även en stor odlare av peruker och påfågelduvor. Ohjälpligt förblindad av Stortyskland förblev dock Ahlbom en kontroversiell person i SDF. - En som vägrade att lägga bort titlarna med honom var för övrigt den unge Gunnar Nordqvist. Gunnar behärskade duvgenetiken till fulländning och otaliga duvvarianter såg dagens ljus i duvslagen som rymde tusentalet djur. För eftervärlden framstår nog den vitsköldade kinesen som hans läckraste skapelse. Även i tumlettaveln blev Gunnar banbrytande och den stora tumlettsamlingen i alla varianter på Stenänga fick en enorm betydelse för vår nationalras och dess utveckling. Det är vemodigt att tänka på att en stor del av den odlarmöda som lagts ner på tumletten idag är oåterkalleligen förlorad. - Skattecknade eller vitsköldade tumletter återskapar man verkligen inte i en handvändning! Sic transit etc. Kineskejsaren och amanuensen Gunnar Nordqvist håller kineslektion på Stenänga i Sjöbo sommaren 1971 för engelske nunnemästaren George Chapman och vår nutida duvprofessor och blå tumlettmästare Ingo Renz i mitten. Foto: Karl Mattsson Gunnar Nordqvist I början av det glada 20-talet drogs en skolknatte i Malmö in i duvkretsarna där och såg de stora elefanterna dansa i Möllevången. Snart hjälpte han själv till med att stampa takten och blev så småningom Sveriges störste duvodlare någonsin: Gunnar Nordqvist. Även Gunnar kom i kontakt med Altmeister Trübenbach, som var här och dömde och med kineser från honom fick han fart på kinesaveln på Stenänga, som efter kriget skulle bli känt och normgivande för utvecklingen av den moderna kinesen världen över. Lådvis med kineser gick till Tyskland och de andra duvländerna. SDF:s Grand Old Man Bertil Harrison på trappan till sitt älskade Pärlstänket i Klörup utanför Trelleborg. Foto: Berit Harrison Bertil Harrison I slutet på 30-talet dök en ung student från Göteborgstrakten upp hos duvgubbarna inne i Lund. Det var Bertil Harrison med sitt brinnande intresse för rasduvor och som hade Danmarks store duvkung och skriftställare Kai R. Dahl som sin husgud. Duevennen

6 Man fick snart klart för sig att här var mannen som skulle ta hand om SDF:s tidskrift och bli en samlande kraft i det då ganska turbulenta SDF. Och med Bertils lysande redaktörskap inleddes en glanstid för SDF som skulle bestå under nästan fyra decennier efter kriget, då medlemsantalet närmade sig 400. Med åren växte hans duvbibliotek till världens största och det finns idag intakt i Lunds Universitetsbibliotek. Hans kontaktnät kom att omfatta många av världens ledande duvmän och det är ingen överdrift att påstå att Bertil var den främste kännaren och skildraren av den internationella rasduvekulturen och dess historia. År ut och år in producerade Bertil en duvtidskrift av världsklass som var en glädje att få i brevlådan varje månad. - En enastående arbetsprestation med tanke på att Bertil samtidigt var hårt ansträngd som VD i en stor svensk branschorganisation och dessutom också redaktör för dess månadstidning! Men säll är den lycka som varar beständigt! På 70-talet blev nämligen Bertil alltmer pressad och kom tidvis i dröjsmål med tidskriften. En missnöjesaktion bakom ryggen på honom blev till sist för mycket - bitter och besviken lämnade han 1977 både tidskriften och SDF. Bestörtningen blev allmän - och aldrig har så få skadat SDF så mycket! Och SDF:s veteran och stöttepelare Kuno Granberg i Malmö hade annars förtjänat ett bättre eftermäle. Så kom det sig att allt det som pensionären Bertil skulle ha berikat oss och rasduvekulturen med aldrig sattes på pränt. Henry Hansson Från och med 50-talet blev den kloke, lågmälde och generöse gentlemannen Henry Hansson på Kungstorps gård vid Sundet Henry Hansson på Kungstorp var vår store internationelle prisdomare. Här synar han en klassis engelsk carrier som han dömt till bästa vårtduva på National Show i Doncaster, Foto: Donald Wm Bruce. en av SDF:s stora auktoriteter både som duvodlare, prisdomare och i SDF:s styrelse. Henry hade Danmark inom synhåll i horisonten och däröver uppfattades han med viss rätt som en av de egna och vännerna där var minst lika många som på denna sidan Sundet. Han tillhörde tidigt den inre kretsen i DRF med Kai R. Dahl i spetsen och var en ständigt anlitad och respekterad prisdomare även där. Och det var ingen tillfällighet att Kai R. Dahl gick igenom duvorna på utställningarna med just Henry. Henry ingick också i den första danska delegationen till England och Harrogate i början på 60-talet på initiativ av deras enastående hövding Haakon Højberger. Även vi i Sverige fick sedan stor glädje av de kontakter som då knöts. Som erkänsla för sin skicklighet fick Henry den utomordentliga äran att som utlänning Duevennen

7 Kineskejsaren II - Per-Alfred Nilsson på Bååthsgården i Skytts Vemmerlöv ovanför Trelleborg. Foto: Jan Heldal få döma på Englands Nationalutställning 1986 och t.o.m. döma Best-in-Show Som duvodlare blev Henry vida berömd framförallt för sina indianer, sedan han räddat den sista stammen som överlevde kriget hos sølvsliber Larsen i Slagelse. Likaså var hans egypter oslagbara. Henrys och Kerstis gästfria Kungstorp var liksom Gunnar Nordqvists Stenänga och Per-Alfred Nilssons Bååthsgården högborgarna i svensk rasduvekultur och här hämtade många duvvänner från när och fjärran inspiration och duvor. Per-Alfred Nilsson I slutet av 40-talet var tumletten, kinesen och meffikan, som blev den svenska kråsduvan, de vanligaste rasduvorna nere i Skåne. Så kom det sig att den unge Per-Alfred på Bååthsgården fick upp ögonen för kinesen och så småningom drogs in i kraftfältet kring Gunnar Nordqvist på Stenänga i Sjöbo. De berömda blå kineserna i Sjöbo kom med åren att trängas allt hårdare av de gula och röda på Bååthsgården. Bertil Harrison slog tidigt fast att de blå inte hade lika bra bröststruktur men väl den ädla typen. Några decennier senare hade Per nära nog fulländat sina kineser i alla delar - en genial odlarprestation med djärva kors- Duevennen

8 ningar med t.ex. peruker och king! Mängder av dessa berömda kineser delade Per frikostigt ut i Europa och tack vare detta har den skandinaviska kinesmodellen från Bååthsgården slagit igenom även i Tyskland. Detta fick vi för övrigt bekräftat av Theo Schneider i Stavanger i vintras. Glädjande nog har några av våra yngre odlare nere i Skåne inspirerats av Per och gått in för kineser liksom i Danmark och Norge. - Ett unikt tillfälle för dessa lärjungar att vid läromästarens fötter redan från början komma in i aveln med den ädla kinesen på högsta nivå! Liksom Gunnar Nordqvist har Per skrivit in sig i tumletthistorien - han övertog nämligen Tage Larssons gula och röda tumlettstam på 60-talet och gav den en rejäl skjuts framåt. Och idag är de röda och gula tumletterna i goda händer hos flera odlare bl.a. hos Börje Duvell och Lars-Olof Välemark. Per-Erik Larsson Bild in här. Text: Vår sentida storodlare Per-Erik Larsson i Nyvång utanför Helsingborg med sina ljuvliga märkiska skator. Foto: Bengt Nordstrand Redan som liten lintott i slutet på 40-talet var Per-Erik omfladdrad av duvor hemma på gården i nordvästskånska Bosarp. - Den gode svaberodlaren Nils Lindell i grannskapet kunde inte gärna förutse att han med dessa duvor skulle göra denne påg till en kronisk duvfantast och med tiden en av våra största duvmän - den förste som är Svensk Mästare både i brevduvor och rasduvor. Och därtill lika skicklig uppfödare av dvärghöns som millefleur och phönix. Ingen har väl någonsin härjat så svårt i prislistorna som Per-Erik - och detta i ett 20-tal duvraser! Tyngdpunkten har han lagt på enfärgade danska tumlare, norwich, koppargimplar och först nu de magnifika pomrarna och pigmy inte att förglömma. Med sin duvblick och livslånga erfarenhet har han snabbt blivit avelsspecialist i varenda ras i den stora duvanläggningen på tomten. Och som flitig resenär är han suveränt uppdaterad i de flesta duvraserna både i Danmark och Tyskland, där han respektfullt kallas Der grosse Blonde. Men tyvärr vägrar Per-Erik att greppa domarstaven. Nuläget Lyckligtvis föll inte SDF sönder och samman efter Bertil Harrisons oväntade avhopp 1977 och krisen därpå. Nya krafter kom till och det bar vidare. Tidskriften togs omhand av först Bo Samuelsson en kort tid och därefter av den internationelle Börje Duvell, som nu i mer än 25 år med sitt brinnande duvintresse och uthållighet i högsta grad bidragit till att stärka SDF - tidskriften är ju dess ryggrad. I slutet av 80-talet drog den resolute skolmannen Lars-Olof Välemark in i SDF som en frisk fläkt och buren av visioner tog han snart ledningen och blev för några år sedan ordförande. Han slog upp dörrarna till kontinenten och genom sina förnämliga researrangemang och odlar- och domarkontakter såg han till att vi blev en del av den stora duv- och fjäderfägemenskapen ute i Europa - en stimulans utan like. SDF har också turen att som kassör få Marie-Louise Rydén, som är en entusiastisk och kvalificerad kraft i styrelsen. Med dessa båda vid tömmarna är SDF på rätt väg. Men en efter en stiger de äldre av och nya måste kliva på så att vagnen kan rulla vidare mot nya horisonter. Karl Mattsson Duevennen

9 Was nun, alter Schwede? Av Remco de Koster för Geflügel-Börse. Översättning Börje Duvell. (Beträffande rubriken: Se kommentaren om denna längre ner i texten.) Sedan 2007 upptar den tyska rasduvestandarden även den svenska tumletten. Att den svenska tumletten nu godkänts som ras i Tyskland gläder mig mycket, då denna ras har ett unikt och annorlunda utseende. Så måste väl också ledningen för det tyska förbundet ha sett saken, ty beslutsprocessen i samband med europautställningen i Leipzig 2006 gick bra. Ändå saknades under förra året den svenska tumletten helt på de stora utställningarna (i Tyskland /anm. BD). Det är synd alter Schwede (gamle svensk) att Du gör Dig så sällsynt. Detta beklagas desto mer, då denna ras väl med åren även i sitt hemland förlorat mycket terräng. Fram till 1970 fanns det fortfarande många odlare i rasen, men till följd av en generationsväxling befinner sig rasen i en kris, berättar Ingo Renz i en artikel 1993, som också återgetts i Geflügel-Börse. I en upplaga av Geflügel-Börse utgiven 1963, nämns att 118 djur utställts på en svensk nationalutställning, att jämföra med nationalutställningen i Sverige 2008, då 32 djur visades av fem odlare. Ändå ville man med utställningen understryka att det var 100 år sedan specialklubben för svensk tumlett bildades. Tillbakagången stämmer till eftertanke och ett ökat internationellt intresse för den vackra svenska tumletten borde bara främja rasens utveckling och stimulera de svenska odlarna, som före generationsväxlingen var många fler, i avelsarbetet med sin nationalras. Givetvis är Sverige ett litet rasduveland, men odlarna höll förr större stammar, som med åren också blivit allt färre i de olika slagen. Den svenska tumlettens vagga stod i den sydsvenska provinsen Skåne, som fram till det sjutton- Svensk tumlett, gul 1,0. Uppfödare Per-Alfred Nilsson. Foto D. Duus de århundradet tillhörde Danmark. Här, och framförallt i och omkring staden Lund, hölls rasen med sin säregna teckning, på skånska helt enkelt tumlare. Djuren var dock inte enhetliga i sin typ och ögonfärgen kunde exempelvis vara gul eller pärlfärgad hade man fått en standard och 1908 bildades specialklubben för den svenska tumletten. Tidigt fanns den karaktäristiska tumletteckningen i de fyra färgerna svart, blått, gult och rött. Denna sydsvenska tumlares närhet till Danmark - Köpenhamn ligger på andra sidan Öresund bara någon mil från Lund - och således nära de danska tumlarna, vilket ledde till att det direkt efter andra världskrigets slut uppstod nya teckningsvarianter (omkring 1950 var det runt tjugo och under sextiotalet kunde rasen ses i 25 till 30 olika teckningsvarianter). Idag finns det fortsatt många färgslag med bibehållen vit teckning. Intressant nog finns det foton på svarta skattecknade tumletter som till sin form, hållning och huvudform påminner mig om den skattecknade rumänska skäggtumlaren. Och vem förvånar sig över att det i ett svenskt slag, förutom tumletter, också odlas denna rumänska ras? Duevennen

10 Det finns fortfarande trogna odlare av svensk tumlett. Det finns också svenska personligheter som ständigt försett sina landsmän med de aktuella nyheterna från rasduvevärlden i Mellaneuropa. En sådan personlighet var Bertil Harrrison, vars berömda samling av duvlitteratur numera återfinns på universitetsbiblioteket i Lund. Börje Duvell är inte heller obekant, eftersom han rest mycket runt om i Europa och idag är redaktör för Svensk duvavelsförenings tidskrift. Han berättade för mig att rasen blivit sällsynt och att han själv och en annan odlare i rasen, Lars-Olof Välemark, vid en ungdjursdemonstration gett bort över 30 djur. Med andra ord så ser det inte så lysande ut för den svenska nationalrasen, men man är medveten om bevarandet av denna vackra tumlare. Den svenska specialklubben för tumletten har omkring 25 medlemmar. Den svenska tumletten är medelstor och det iögonfallande är i synnerhet dess låga ställning, långa hals samt långa slag- och stjärtfjädrar. Detta förmedlar ett motsatsförhållande som är ytterst tilltalande. Halsen är lätt inskuren och leder fram till det runda huvudet med den välutvecklade pannan, som genom den långa näbben och den eleganta inskurna halsen får sitt runda ideal att se ytterst uttrycksfullt ut. Men det skall understrykas att halsen nertill harmoniskt följer upp det önskade kraftiga bröstet och smalnar av rejält och upptill nästan framstår som tunn. Om så är fallet blir också halsens inskärning tydlig. Tre huvudattribut bör ytterligare framhållas: pärlögonen skall i en profilstudie vara placerade mitt i huvudet. Beroende på färgslaget varierar irisnyansen, fastän denna eftersträvas så ren som möjligt. Ögonen omges av fina ljusa ränder, vilka skall vara avskilda från huvudets fjäderdräkt. Den vita skäggteckningen sträcker sig cirka 1 cm från undernäbben och det skall under- Huvudstudie av Svensk tumlett strykas att sett från sidan skall en smal färgad strimma skilja ögat från skäggteckningen. Skäggformen och storleken på denna kan vara olika mellan individer, vilka olikheter dock begränsas i det att skäggets storlek inte får bli för stor. Det tredje attributet är den lilla nätta rundhuvan med tydliga och väl utvecklade rosetter. Denna huva är lågt placerad så att huvans överkant inte är högre än hjässans högsta punkt. Detta är också tydligt beskrivet i den tyska standarden, men på standardbilden är kappan högre än hjässan och står upp över denna. Standardteckningen visar inte den typiska svenskhuvan, vilken skall ligga tätt mot bakhuvudet. Totalintrycket av den svenska tumletten är en långsträckt och vågrät duva. Bröstet är kraftfullt och skall inte dras upp för att understryka rasens låga ställning. De korta benen understryker ytterligare lågställdheten. Fot- och tåbefjädringen är kort och får inte var lång. Fotbefjädringen skall vara tät och sluten. Låren är knappt synliga med kort befjädring och gamfjädrar saknas därför. Man ser gärna en tät benställning för att benen inte skall framträda allt för markerat under den lågställda burna kroppen. Den svenska tumletten skall ha rings- Duevennen

11 finns det många fler färger och teckningar som blå utan band, blåhamrade, silverhamrade, gul- och rödbandade, gul- och rödhamrade, isabellfärgade, askiga, skäcktecknade i svart, blått, rött och gult och stänkiga i grått, blått och brunt. Vad som inte är så känt är att rasen också odlas enfärgat i vitt, blått, svart, rött och gult. Svensk tumlett röd. Uppfödare Per-Erik Larsson torlek 8. Fjädern skall ligga tätt till kroppen för att kroppslinjerna skall framträda väl. De långa slagfjädrarna ligger lätt på de långa stjärtfjädrarna och har genom nämnda lågställdhet nära till golvet. Kardinalpunkter i svensk tumlett är den lågställda, men välbalanserade långa figuren, det fulla bröstet och den långa, slanka och inskurna halsen. Vidare det korta, runda huvudet med en fin och lång näbb. I bedömningen är helhetsintrycket vad avser formen och ställningen viktigast, följt av huvudet, halsen, färgen, teckningen och ögonfärgen samt till sist fotbefjädringen. Den svenska tumletten ser man oftast i de fyra huvudfärgerna svart, blått, rött och gult. De blå visas för närvarande i god kvalité, inte minst genom de avelsinsatser Ingo Renz, Klippan utfört. Därefter följer de gula och röda medan de svårodlade svarta blivit mer sällsynta. Alla dessa tumlettecknade har en mättad färg i fjäderdräkten. Som tidigare nämnts har det under åren tillkommit flera färg- och teckningsvarianter. Medan den tyska standarden upptar blå, silver, dun, svart, gul och rött, Tidigare har jag nämnt de skattecknade. Men ärligt talat vill jag understryka att de skäggtecknade med sina vita stjärtar och slagfjädrar är rasens profiler. De enfärgade har säkerligen uppstått genom inkorsningar av andra raser. Tumletteckningen skall ha 7 till 10 vita slagfjädrar och man eftersträvar likhet på båda vingarna avseende antalet vita slagfjädrar även om olikheter beträffande antalet vita slagfjädrar är tillåtet som ex. 7/7, 7/8 och 7/9 till 8/8, 8/9, 8/10 och 9/9, 9/10 samt 10/10. Man eftersträvar också vit underrygg med en rak avskiljning från den färgade ryggen. Kommentar Det finns all anledning att säga tack till författaren Remco de Koster och Geflügel-Börse för att de skrivit och publicerat denna artikel om svensk tumlett med anledning av att svensktumletten godkändes i Tyskland Ett antal odlare i Mecklenburg-Vorpommern, med Erwin Fleischer i spetsen, har odlat och ställt ut rasen där i syfte att få den godkänd i Tyskland. De förtjänar också allt vårt tack för denna kulturinsats i dessa gamla svenska provinser, som alltjämnt bland historieorienterade inbyggare kallas Südschweden. Begreppet alter Schwede kommer från trettioåriga kriget beroende på att Friedrich Wilhelm I anställde erfarna svenska soldater som utbildare i sin här, då han ansåg dessa vara skickliga soldater. Begreppet betecknar oftast idag att någon är en pålitlig gammal vän, men kan också beteckna att man blivit besviken på vännen. Motsvarande tyskarnas ofta återkommande uttryck Freundchen om någon gammal bekant, som gjort dem lätt besvikna. BD Duevennen

12 Svensk kråsduva! Hur står det till egentligen? Av P. G. Larsson Jo tack bra, skulle man gärna vilja svara, men tyvärr, det finns för få seriösa odlare. Faktiskt inte fler än att de kan räknas på ena handens fingrar. Numera utställs ett 20-tal djur på våra utställningar jämfört med upptill 85 stycken i slutet av 1980-talet. Dock har kvalitén knappast varit högre än dagens och redan ett par tillkommande nya anhängare skulle kunna betyda mycket för att säkerställa utvecklingen. Genom duvhistorien vet vi att det funnits vita kråsduvor med färgad vingsköld sedan urminnes tider, både på kontinenten och i Sverige och Danmark. Först 1956 blev den s.k. gammeltyska kråsduvan godkänd som ras i Tyskland och något därefter, 1963, fick vår svenska kråsduva status som ras. Den dök upp första gången på en svensk utställning 1961, alltså redan innan den officiellt existerade! Det var Bernt Bjurklint som visade svensk kråsduva utom tävlan. Då hade nämligen kråduveentusiasten Karl Rosenqvist tagit initiativ och skissat på hur vi skulle forma den i Sverige. Att man inte ville acceptera den tyska standardidén rakt av stod snabbt klart. Detta framgår tydligast genom att studera Rosenqvists skickligt utförda standardbild med överdrivet markerade drag, som är något av en genial karikatyr. Ett ideal som blir ytterst svårt att uppnå, men man förstår hur Rosenqvist har tänkt och det är gott nog att avla efter. Den gammaltyska kråsduvans standard beskriver en gammal typ utan just markanta raskaraktärer, en i mitt tycke förenklad variant av den svenska. Om Svensk tumlett och Göteborgstumlare har haft sina mesta anhängare längs västkusten så har den svenska kråsduvan haft sitt starkaste fäste på Österlen. Av de som där ägnat sig åt rasen utmärker sig framför allt Nils-Erik Nilsson, Erik Larsson, Nils Glifberg, Per-Åke Olsson, Janne Engström, Bengt Nilsson, Göran Olsson, Ossian Siegmund och Ivan Andersson. Andra som förstått finessen med Svensk kråsduva är Carl Törnqvist, Per-Alfred Nilsson, Birger Nilsson, Bo Samuelsson, Ragnar Jönsson, Leif Wingren, Clas Jansson, Bengt Jönsson, Stig Jönsson, Sten Jönsson och Allan Bergström. Den senare har mest koncentrerat sig på färgförbättring och bedömning. Duvor av gammal meffiketyp finns fortfarande utspridda på många håll. Dessa duvor är förvisso också mycket trevliga att hålla, väl lämpade för nybörjare, då de är tacksamma i aveln och duktiga som friflygare. För att närma sig standardidealet krävs emellertid mera styrning i aveln i form av tålamod, känsla och planering. Det behövs dock inte något större antal djur för att nå framgång. Nils Glifberg t.ex. framavlade ofta toppdjur från en liten stam och Bo Samuelsson lyckades redan som tonåring att med stor fingertoppskänsla vinna på våra utställningar, vilket kröntes med rasens första championat på 1970-talet. Den danske kråsduvemannen Robert Jensen yttrade följande under en utställning 1968: Det är en ras som är både lätt och svår att bedöma. Svår därför att de flesta djuren var så lika varandra och lätt därför att de var så långt ifrån standardbilden. Vid den tiden skall vi komma ihåg att det var frågan om duvor med höga kronor som nuddade burtaket, sylvassa näbbar som om de passerat en pennvässare och kroppar så klena att de kunde köras genom en glasstrut utan beröring. Sedan dess har det onekligen hänt en del i positiv riktning. Det viktigaste är nog att man förkortat och breddat duvan, ibland på bekostnad av färgen. Vi får inte glömma att det är lättare att uppnå en god typ om man inte behöver ta hänsyn till färgen och omvänt en oklanderlig färg och teckning är lättare att nå om man inte lägger någon större vikt vid typen. Det är intres- Duevennen

13 sant att se hur vissa domare prioriterar huvudet, andra figuren, ytterligare andra en allroundtyp, d.v.s. ett djur som inte nödvändigtvis är i topp i något avseende men som uppfattas som bäst i genomsnitt. Personligen tycker jag man skall sikta in sig på den tredje kategorin. Jag hade nyligen ett samtal med Clas Janson gällande god grundtyp. På jubileumsutställningen visade han några utsökta djur som tydligt signalerade ett närmande till standarden. Rundade fylliga huvuden, korthet i figur, ganska uppresta och dessutom i fin färg. Jag uttryckte min uppskattning och Clas replikerade att han var nöjd men att det föll ut väldigt många högst medelmåttiga djur på ett enda framstående. Jag förstår att det är svårt att få fram ett vinnardjur, men svårigheten att permanenta en stabil grundtyp har jag svårare att inse. För att åter anknyta till den gammeltyska kråsduvan så finner man alltid flera djur av god svensktyp på deras utställningar. Särskilt i f.d. Västtyskland är rasen lokalt ganska vanlig. På deras årliga specialutställning utställs djur. Då skall vi komma ihåg att tyskarna inte eftersträvar den svenska modellen, utan dylika duvor förmodligen är ett resultat av inkorsning med andra raser. Om så är fallet vore det något att ta efter i större utsträckning här hemma. Något är redan gjort. Sålunda framställde Per-Alfred Nilsson fina kråsduvor med bl.a. hjälp av shortface tumlare, Clas Janson har använt lackkråsduva i färgsyfte och Göran Olsson visade nyligen en vinnare i form av en kraftig blå hanne som var fallen efter Svensk kråsduva och Engelsk modena 2:a generationen. Det har tyvärr inte skrivits mycket om Svensk kråsduva. Bertil Harrison ägnade den inte något större intresse men läs gärna Bo Samuelssons artikel från vår tidskrifts septembernummer 1979 som fokuserar på genetik eller den utmärkta skildringen från december 1986 författad av rasens störste missionär, Per-Åke Olsson. Standardbild för Svensk kråsduva STANDARD FÖR SVENSK KRÅSDUVA URSPRUNG: Sverige där den är känd från talet. Odlad efter standard sedan HELHETSINTRYCK: Mycket kort, kraftig och lågställd kråsduva med fylligt, högt buret bröst. Runt huvud med krona. Stora mörka ögon och medellångt näbb. Välutvecklat krås. HUVUD: Sett från sidan cirkelrunt med hög panna och hjässa. Högsta punkten ligger över ögat. Framifrån brett. KRONA: Duvan är försedd med rundkrona som omsluter nacken och avslutas med små rosetter vid vardera örat. Översta randen av kronan syns något lägre än översta punkten på den höga hjässan. Kronan skall nedåt halsen utvecklas till en kraftig man. ÖGA: Stort, mörkt och placerat mitt i huvudet. Ögonringarna smala, släta och bleka. NÄBB: Konformat och ljust. Längd mm. Näbbens längd skall vara sådan att det möjliggör för duvan att mata sina egna ungar. Näbbvårtor svagt utvecklade samt ljusa. Duevennen

14 HALS: Halsen skall vara kort och bred med välutvecklat strupskinn. KRÅS: Stort och fjäderrikt. BRÖST: Brett, fylligt och högt buret. RYGG: Bred över skuldrorna, smalnande och sluttande baköver. VINGAR: Korta, tätt liggande till kroppen och vilande på stjärten. STJÄRTEN: Kort och sammanhållen. BEN: Korta och obefjädrade. FJÄDERDRÄKTEN: Välutvecklad och slutande till kroppen. FÄRG: Svart, askig, röd, gul, blå, silver, samt hamrade, vitbandade och laserade i dessa färgslag, rödbandade, gulbandade och blå obandade. Färgen skall vara ren, klar och mättad. TECKNING: Vingskölden skall vara tecknad allt annat vitt. De vita slagfjädrarna skall vara 7-9 med helst lika antal på båda vingarna. Vingbogarna skall vara färgade. GROVA FEL: Saknar krås. Tunn, lång och smal figur. Vågrät hållning. Saknar strupskinn. MINDRE FEL: Klent huvud. Svag panna. Platt hjässa. Hängande vingar. För högt eller för lågt ansatt krona. Stora rosetter. BEDÖMNINGSORDNING: Helhetsintryck - Figur och hållning - Huvud - Krås - Näbb, ögon, krona och hals - Färg - Teckning. RINGSTORLEK: 7 Blekingeveteraner med toppduvor Veterantrion Uno och Artur Johansson och Gösta Östergren Blå ungduvor hos Birger Svarta ungdjur hos Bengt Nordstrand Artur Unos lovande modeneshona Duevennen

15 Sven Heige Sven Heige finns inte längre ibland oss. Redan 1946 blev han medlem i SDF. Närheten till mästerodlaren Edmund Holst hemma i Kullabygden gjorde att Sven kom att följa i dennes fotspår när det gällde att odla förstklassiga friséer av mycket hög internationell standard. Av honom lärde Sven sig också hantverket att sköta de för rasen så karaktäristiska långa lockarna. Många av Svens friséer har funnit vägen ut i Europa. Så hade ingen mindre än Stefan Kellermanns världsberömda stam av friséer i Augsburg blod från Svens djur. Under 60-talet stod våra svenska friséer jämte givetvis våra kineser och isduvor mycket högt i kurs ute i Europa. Namnen Heige och Holst var inga okända namn för dem som uppskattade friséduvor. Sven höll också svarta svenska tumletter och en hel del högflygare. Sven besatt en sällsynt förmåga att skapa en god atmosfär varhelst han drog fram. Det var angeläget för honom att också kommunicera med ungdomarna. Han lyssnade på alla och förstod alltid att det är nödvändigt att även de unga blir sedda. Många är de ynglingar som stannade kvar i rasduvesporten tack vare att Sven blev deras mentor. Sven var alltid generös med gåvor till SDF, till sin avdelning och ständigt bjöd han på näringsrik frukt vid SDF:s utställningar och samlingar. Alla kände sig välkomna i Svens gemenskap. Det sista året tillbringade Sven med en bruten hälsa i Halland, där flera av hans Hedersmannen Sven Heige släktingar bor. Sven går in i många SDF:ares minne som mysgubben vi alla kommer att sakna vid våra utställningar och samlingar. Vila i frid Sven! Alla Dina vänner i SDF genom Börje Duvell Duevennen

16 Noterat Duvallergi II I förra numret beskrev jag hur ett litet otyg till bakterie tvingade bort mig från allt vad duvor och fjäderfä heter i slutet på 70-talet. Jag fick lunginflammation flera gånger om året efter allergireaktioner av stöv från duva, katt, häst, mögel o.s.v. Orsaken visade sig vara generande enkel - enligt blodprovet klamydiabakterier, som är ett stort släkte. Idag vet vi att det är klamydier och inte virus som förorsakar ornithos och papegojsjuka. Klamydierna kapslar harmlöst in sig i lungcellerna (alveolerna) där de kan vegetera i decennier. De aktiveras av allergireaktioner och går då till bred attack med lunginflammation som följd. Botemedlet i mitt fall var en 20-dagars kur med Ery-Max (Erythromycin). Sedan snart två år har jag varken haft någon lunginflammation eller några nämnvärda allergireaktioner. Det är möjligt att allergiker lättare smittas via fåglar än andra - sällsynt är det i vart fall. Och mellan människor smittar dessa fågelklamydier lyckligtvis aldrig enligt forskningen. K.M. Den norska tumlaren har nu blivit så ädel att tyskarna slår in den på sina ostpreussiska werfer - och det med framgång. Sålunda har tumlarmästaren och sverigebekantingen Fredy Rosenthal fått fram enastående werfer med norskt inslag som den i Sverige ingalunda okände Jan Oksnes försett honom med. Att detta inte utlöst allmän begeistring kan vi förstå - werfern är ju en av nationalklenoderna österifrån. Spårade indianer I Sverige fanns under många år indianer av engelsk typ i en mycket hög kvalité. Djur överfördes ett par gånger till bl.a. rasens hemland, England. Allan Lindberg, Henry Hansson, Sven Karlsson och nu senast Per Perssons indianer hade klass. När Per gick bort skingrades hans uppfödning av Indianer och Carrier. Josip Pekanovic i Sombor, Serbien, som odlat indianer under en 40 års tid har mödosamt kunnat samla in ett 20 tal djur från Pers stam från olika odlare runt om i Europa. Josip besökte i samband med sina affärsresor till Sverige flera gånger under 60- och 70-talet nämnda odlare. Tidskriften kommer vid senare tillfälle presentera Josip och hans omfattande indianavel. Vi har här nöjet att visa bilder på några av Josips indianer. Börje Fredrik Nilsson, familjefadern och trädgårdsmästaren på Annehill i Klörup har varit på Bååthsgården och hämtat kineser för att känna på rasen. Nu är han helt charmad av dem och 40 ungar har det blivit till skillnad från strasserna och pappa Arnes loduvor, där just de allra bästa krånglat i aveln. Sussexhönsen och de andra stora raserna har han fått rejäl massa på och i de stora f.d. svinstallarna kryllar det av zoologiskt småliv i Louises goda vård. K.M. Detaljstudie av indianhuvud Kan en traditionell redskål ge en missformad benhållning? Ja, jag har gjort erfarenheten att ungefär 3 % av de ungar som vuxit upp hos mig de senas- Duevennen

17 Vita indianer i Josips slag te två åren p.g.a. av de traditionella konkava redskålarna fått en felaktig benhållning. Ungarna försöker i sin iver rikta benen i sidled och klättra upp för redskålens väggar och så blir benhållningen fel, menar jag. Samma erfarenhet har Birger Ottossson gjort med sina pigmys och har numera skippat skålarna för att lägga ut ett par tegelstenar i redfackets ena hörn och därigenom fått en genomgående riktig benställning på sina ungdjur; något som jag nu också funderar på att göra. Vore tacksam att få veta om fler gjort samma erfarenheter. Förvisso är redskålarna enklare att hålla rena! Börje Bussresan till Erfurt Det finns platser kvar på bussresan till Erfurt november med mer än duvor! Hör av dig till L-O Välemark +46 (0) snarast. TILL SALU En stam Norska Tumlare i rött, svart och vitbrokigt. Även korsningsdjur mellan. Longface och Norsk Tumlare. Totalt ca 25 djur. Mattias Andreasson, Skurup, tfn. +46 (0) TILL SALU För minskat duvbestånd säljs Engelsk Modena samt Orientalisk kråsduva i blondinett, silverett och bluett. 2 st. transportlådor - ej till stora raser. Lars Sjöstedt, Anderslöv, tfn. +46 (0) Kallelse till årsmöte söndagen den 7 november kl i Landskrona Folkets hus. SDF håller årsmöte i Landskrona Folkets hus söndagen den 7 november kl Namn på ombud sänds in till sekreteraren Karl Mattsson. Välkommen! SDF:s styrelse genom / L-O Välemark / Ordförande Årsmöte i TRELLEBORGSAVDELNINGEN Trelleborgsavdelningen avhåller årsmöte den 18 oktober kl hos Fåglarna i Tygelsjö. Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast den 4 oktober per brev eller mejl till OBS! Vaccinet skall hämtas denna dag. Välkomna! STYRELSEN Ystad-Österlenavdelningens möten under OBS! Torsdagskvällar kl i klubblokalen Klondyke 21 oktober Årsmöte Välkomna! Styrelsen Duevennen

18 Norsk Tomler anno 2010 Av Jan Heldal For første gang har det vært mulig å dømme Norsk Tomler i Danmark, Norge og Sverige i løpet av samme sesong - faktisk innenfor 4 uker. Dertil var det noen uker tidligere anledning til å studere bedømmelsen av rasen i Leipzig der den ble godkjent etter det tyske systemet. For å ta det siste først hadde Rainer Dammers stilt ut 12 NT i gul, rød og sort til godkjennelse. Dommer var formannen i Europaforeningens dueseksjon, Dr. Werner Lüthgen. Han tildelte duene mellom 90 og 94 poeng og NT er dermed godkjent for utstilling i Tyskland. Duene var på det jevne, men en ung, gul hun var av meget god kvalitet. Hun hadde flott figur og holdning, gode sokker, fine øyne og var sterk i nebb og panne. Hun ville hevdet seg helt i toppen i Norge, og var uten tvil sesongens beste gule NT. Vi er Rainer Dammers og Jan Oksnes stor takk skyldig for det store arbeidet de har gjort i forbindelse med godkjenningen i VDT. Det har de senere årene flere ganger blitt eksportert NT til Tyskland. I alle fall noen av disse har vært brukt til å tilføre tyske raser mer livskraft og egenskaper det har vært naturlig å låne fra NT. Dette er i utgangs- punktet positivt, men når det gjelder Østpreussisk Werfer frykter både vi og oppdrettere i Tyskland at Tyskland at denne skal bli en kopi av Norsk Tomler. Vi har sett vinnerduer i Werfer som helt tydelig er avlet på NT, og som i type har vært mye mye nærmere NT enn Werfer. Professor Axel Sell i spesialklubben for den Østprøysiske Werfer fortalte at han heller ikke ønsket at de to rasene skulle få de samme karakteristiske særegenheter. Forventningen er nå at tyske oppdrettere fatter større interesse for Norsk Tomler, og at det kan det kan etableres en stabil stamme i Sentraleuropa. Til DRFs 56. Nationalutstilling i Fredericia var det møtt 21 NT fra to utstillere. Kvaliteten på mange av duene var god, men kondisjon Til venstre: Gul, ung hun, 92 poeng. 58. VDT utstilling, Leipzig, desember Utstiller og oppdretter: Rainer Dammers, Bad Bramstedt, Tyskland. Foto: JanH Gul, ung hun, 95 poeng. 56. Nationaludstilling, Fredericia, januar Utstiller og oppdretter: Ejgil Clausen, Nørre Åby, Danmark. Foto: JanH (spesielt i sokker og pynting) var mangelvare på de fleste. Preben Holm viste en god rød han (96) som dog hadde et avgjort ønske om kraftigere figur. En fin hvit hun fra Ejgil Clausen hadde dessverre for dårlige rosetter til å nå helt opp. Samme utstiller hadde en ung, gul hun med fin holdning og goe sokker. Kronen (kappen) ønskes imidlertid mer fremavhvelvet og hodet bedre rundet uten flathet på issen. Da nebbet (spesielt undernebbet) var for svakt stoppet denne på 95 poeng. I Danmark er det flere oppdrettere med godt avlsmateriale. Rådet mitt er å ta opp mange unger, sortere hårdt og sørge for god kondisjon til utstillingene. Med de gode forbindelser Ejgil og hans venner har til Norge er det bare et spørsmål om tid før det står en topp Norsk Tomler på en dansk utstilling. Duevennen

19 Det svenske forbundet hadde lagt årets nasjonalutstilling til Gøteborg i det flotte Naturhistoriske museum. Med tanke på at Götaland har tilhørt Norge i 608 av de siste 1000 år, så er det ikke til å undres at vi nordmenn føler oss hjemme i byen og området. Svensk raseduesport ser ut til å være inne i en positiv utvikling, og i mange raser har våre venner i øst duer av god kvalitet. Dette gjelder også Norsk Tomler, til tross for at det kun var en utstiller. Mattias Andreasson stilte 8 NT i rødt, gult, gultigret, hvit og sort. 3 eldre hanner (hvit, sort og rød) var gode typer, men manglet på enkelte punkter og stoppet alle på 95 poeng. Best ble en rød hun med flott figur, gode sokker, godt nebb og fine øyne. Bare en litt lav krone med for lavt ansatte rosettter var ønsket som gjorde at hun stoppet på 96 poeng. likevel, en flott due og en verdig vinner. I Norge var Landsutstillingen i Stavanger sesongens viktigste og med flest påmeldte Norske Tomlere. De hvite står sterkt, og det er en utfordring for dommeren å få en klar linje i bedømmelsen med de gode og ensartede dyrene fra dyktige oppdrettere som Haukås og Vikse. De sorte er antallsmessig i tilbakegang, og bare to utstillere er et varsko om at noe må gjøres for å bygge opp igjen varianten som for noen år siden var den sterkeste sammen med de røde. I rødt var både antall utstillere og duer doblet i forhold til i sort. For første gang på mange år manglet duene fra Bjørn Rikter Svendsen. Både oppdretteren og duene var sterkt savnet. Gunnar Brandal har sakte, men sikkert bygget opp en god stamme og dominerte - ikke minst i eldre hanner. Fem utstillere i gule lar seg høre. Det var jevnt i toppen, men sørlendingen Geir Erling Birkeland viste en fin, ung hun som vant med 96 poeng. I denne fargen er det flere oppdrettere som har gode dyr, og det er ikke lett å tippe vinneren på forhånd. De båndete Norske Tomlerne (blå, perlet, rød og gulbåndet) har holdt en varierende kvalitet og fremgangen har vært moderat. Nå virker Eldre, rød hun, 96 poeng. SDFs Nationalutställning, Gøteborg, januar Utstiller og oppdretter: Mattias Andreasson, Skurup, Sverige. Foto: JanH det endelig som om vi kan stå foran et positivt gjennombrudd. Flere oppdrettere satser på de båndete, og dette gir resultater. Fremst denne gangen var vel Ole Kjell Løvås med 4x95 i blå med bånd. Her skal det bli spennende å følge utviklingen. Norsk Tomler seiler i medvind med en velfungerende spesialklubb, flere dyktige spesialoppdrettere og et godt samarbeid mellom de mest aktive. Midt i september hadde gruppe vest et treff i Haugesund med 13 deltagere. Det er forhåpentligvis et varsel om at interessen holder seg stabil og kan hende er økende? Når det gjelder Danmark og Sverige er det viktig at Norsk Tomler Klubb følger opp de som viser interesse. Deltagelse fra Sverige på NT-treff i Østfold burde kan hende gå an å få til? Duevennen

20 Ad. Den norske tummelt Fra Berit Harrison, enken etter den eminente svenske redaktør Bertil Harrison, har jeg mottatt flere brev fra Brevene er stilet til Bertil fra Lorentz Lyngaas, Richard Peterson og Knut Norman Larsen, alle prominente norske rasedueoppdrettere. Berit har hatt et stort arbeid med å sortere Bertils omfattende arkiv, og vi er takknemlige for den viktige dokumentasjonen hun har gitt oss. Lorentz Lyngaas refererer tydeligvis til en artikkel Bertil har skrevet om NT i det svenske tidsskriftet og skriver: Hva de anfører om NT har nok mye for seg, - rasen er i alle fall gammel her i landet. Jeg har selv oppdrettet NT gjennom ca. 30 år og har vel i dag landets eldste stamme. Det er heldigvis lykkes meg å bevare noen få dyr gjennom krigsårene, men nå trengs det friskt blod for å unngå overdreven innavl. Våre NT er i høy grad i slekt med Werferen, også kalt Østpreusseren, og den er sannsynligvis for lenge siden blitt bragt hit til landet på norske seilskip i fart på Danzig (dagens Gdansk) og Kønigsberg (hovedstad i den gamle tyske provins Østpreussen og het under Sovjet-tiden Kaliningrad). Skipsfarten på, og samkvemmet med disse byene var jo overordentlig livlig. Den lille, tamme og fortrolige Werferen med den fabelaktige tomle-evne tiltrakk seg nordmennenes oppmerksomhet, og var nettopp noe å bringe med seg hjem til Norge. Så har der i tidens løp nå og da kommet Werfere hit til landet. Den som sist importerte rasen var, så vidt jeg vet, den meget kjente duesportsmann marinekaptein S. J. Foss som for øvrig utstilte sin vakre samling tomlere på Jubileumsutstillingen i Oslo i Werferen er etter hvert blitt mer lokalpreget og den norske tomlers standard avviker da også på flere punkter fra Werferens. Det har vært påstått, dog fra mindre kompetent hold, at NT skulle nedstamme fra en hollandsk due. Denne påstanden holder jeg for å være uriktig. Så langt vår avdøde venn i Tønsberg. I boken Alles über Rassetauben Oertel +Spörer 2002, får Lyngaas støtte for sitt syn om slektskapet mellom de to raser. Her hevdes det at opprinnelsen er i de nordiske land og at rasen er blitt foredlet i Østpreussen. Boken slår fast at det er nært slekskap mellom Werfer og NT, og at de har samme opprinnelse. Det pekes videre på den amerikanske slektning som der borte heter Russian Tumbler. JanH Norsk tomler hvit. Eier Svein H. Vikse. Samme due som på framsiden. FOTO: Jørgen E. Duevennen

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet

Examensutställning av Erik Betshammar Konstnärligt masterprogram Högskolan för fotografi, Göteborgs universitet Som om de här försöken att hårt pressa ditt huvud mot mitt bröst att tejpa samman våra händer att be dig balansera mina dagböcker på din rygg skulle förändra bevara något. Examensutställning av Erik Betshammar

Läs mer

Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini

Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Liten Satin Liten Satin Danska: Lille Satin Finska: pieni satiini Viktskala Allmänna bestämmelser sidan 34. Norska: Liten Satin Ungdjur För ungdjur anges en idealvikt i förhållande till åldern som ger

Läs mer

Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL

Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL Virkad / heklet kofta / jakke & väst / vest i SILENZIO Broderi i ANCHOR TAPISSERIE ULL Garn: Silenzio 50% akryl, 25% ull, 25% alpaka, 1 n = 50 g, 60 m Anchor Tapisserie ull: 100% ull, 1 docka/dukke = 10

Läs mer

Soft Step. NO: Øvelser

Soft Step. NO: Øvelser Soft Step NO: Øvelser Her får du en komplett trening av styrke, stabilitet, utholdenhet, bevegelighet, koordinasjon, kroppskontroll og en flott kroppsholdning! 1 Magemuskulatur, stabilitet i bekken og

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Vad lär ni eleverna? 2

Vad lär ni eleverna? 2 Vad lär ni eleverna? 2 I Nämnaren nr 14/2 redovisar Ankar Jylltorp ett exempel på hur elever i åk 7 behandlar ett matrecept, dels under en lektion i hemkunskap, dels på lektioner i matematik. Eleverna

Läs mer

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden

Bilaga 2 Vedlegg 2. Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och. Vedtekter. for Norsk-svenske reinbeitenemnden. Norsk-svenske overprøvingsnemnden 1 Bilaga 2 Vedlegg 2 Stadga för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden Inledande bestämmelser 1 Denna stadga innehåller närmare bestämmelser för Svensk-norska renbetesnämnden

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM DET VAR MIN TUR N.R.3 SOM EN GOD VENN,MED SAMME ROM OG MINE FAVEORITTHESTER SOM VAR RESEVERT KUN MEG.

Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM DET VAR MIN TUR N.R.3 SOM EN GOD VENN,MED SAMME ROM OG MINE FAVEORITTHESTER SOM VAR RESEVERT KUN MEG. Namn: JENS SKJERDAL Resa: MEXIKO Datum: 1601 TIL 2701 2013 Kommentar mottagande: - Kommentar boende: - Kommentar maten: - Kommentar om ridningen: - Kommentar om hästarna: - Kommentar omhändertagande: -ETTERSOM

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

PINSCHER. (Deutscher Pinscher)

PINSCHER. (Deutscher Pinscher) Grupp 2 FCI-nummer 184 Originalstandard 2007-03-06 FCI-Standard 2007-04-18; tyska SKKs Standardkommitté 2007-06-13, ändrad 2008-08-26 PINSCHER (Deutscher Pinscher) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige

Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Avtale mellom Norsk Kennel Klubb og Svensk Kennel klubb som regulerer medlemsklubbenes jakttrening i Sverige Bakgrunn Mange norske fuglehundklubber tilsluttet Norsk Kennel Klubb (NKK) benytter seg av det

Läs mer

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion

Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Unga ledare i Världens bästa idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och vill delta lite mer i idrottsaktiviteter. Idrottens behov av ledare är tillgodosett,

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Team Söråker Vi kommer fra Söråkers skola Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 1 jente og 6 gutter. Vi representerer Söråkers skola

Läs mer

ENGELSK SETTER (English Setter)

ENGELSK SETTER (English Setter) Grupp 7 FCI-nummer 2 Originalstandard 1987-06-14 FCI-Standard 1987-06-14; engelska SKKs Standardkommitté 1995-06-20, ändrad 2004-09-01 ENGELSK SETTER (English Setter) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR.

Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori SOM BAKGRUND FÖR FÖRSTÅELSE AV KVALITETER BAKOM VALET AV SÅNGER OCH I FÖRHÅLLANDE TILL BÖN SAMMAN MED BARN OCH FÖRÄLDRAR. Anknytningsteori, Relation Gemenskap Kommunikation Bön Sång Gud

Läs mer

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund)

NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Grupp 5 FCI-nummer 242 Originalstandard 1997-09-18 SKKs Standardkommitté 1998-05-26 (Ändrad nov. 2000) NORSK ÄLGHUND GRÅ (gråhund) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970

Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 1 Georg Karlsson och hans lanthandel. Referat ur artikel i Norrtälje tidning 4 augusti 1970 Avskrivet av Bertil Malmfält 2012-11-16 Georg Karlsson har samlat ihop olika varor till butiken i mer än trettio

Läs mer

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano)

MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Grupp 5 FCI-nummer 234 Originalstandard 1999-08-09 FCI-Standard 1999-08-09; spanska och engelska SKKs Standardkommitté 2002-06-05 MEXIKANSK NAKENHUND (Xoloiztcuintle - perro sin pelo mexicano) Nordisk

Läs mer

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27

THAI RIDGEBACK DOG. Grupp 5. FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 Grupp 5 FCI-nummer 338 Originalstandard 2003-05-26 FCI-Standard 2004-02-25; engelska SKKs Standardkommitté 2004-10-27 THAI RIDGEBACK DOG Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30

Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Femtonde efter trefaldighet, endast ett är nödvändigt, Matteus kapitel 11:28-30 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Kirsti Paajanen Resa: Rom-Tuscia Datum: 140419-26 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: Urgammal, superartig man som hade bemödat sig lära namnen på oss alla. Fint!

Läs mer

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu)

JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Grupp 5 FCI-nummer 262 Originalstandard 1987 FCI-Standard 1999-06-16; engelska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 JAPANSK SPETS (Nihon Supittsu) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05

Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Navn:Kuzonga s Cheriff Rase: Rhodesian Ridgeback Født: 26/6-05 Mentalbeskrivning (MH) Svenske Schäferhundklubben, Uddevalla Mentalbeskriver: Anna Carin Andersson 31.mars 2007 1a. Hälsning 1b. Samarbete

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion

Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Nya modeller i Världens Bästa Idrottsregion Vad är Världens bästa idrottsregion? Det är en region där alla invånare önskar och kan delta lite mer i idrottsaktiviteter. Där idrottens behov av ledare är

Läs mer

FIRST LEGO League. Västerås 2012

FIRST LEGO League. Västerås 2012 FIRST LEGO League Västerås 2012 Presentasjon av laget Problemlösarna Vi kommer fra Hallstahammar Snittalderen på våre deltakere er 12 år Laget består av 10 jenter og 12 gutter. Vi representerer Lindboskolan

Läs mer

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började med att ta alla de mått som vi kunde tänkas behöva. För att få en större yta att nyttja bestämmer vi oss snabbt för att plock bort en av

Läs mer

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Världens bästa helg. Unge Ledere 8-10 april 2011. EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Världens bästa helg Unge Ledere 8-10 april 2011 EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden Helgen begynte med gaver og teambuilding Vi lyssnade till och dansade med Karin Fevaag Larsen

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet?

8. Vad tyckte du om informationsmaterialet från Häst & Sport Resor?: mycket bra Finns det något vi borde förbättra i informationsmaterialet? Namn: Tone Resa: Spanien - Barcelona - Weekend Datum: 23.-25. mai 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -ble møtt av hyggelige representanter på flyplassen til avtalt

Läs mer

FIRST LEGO League. Härnösand 2010

FIRST LEGO League. Härnösand 2010 FIRST LEGO League Härnösand 2010 Presentasjon av laget Bredgårdsskolan Vi kommer fra Strömsund Snittalderen på våre deltakere er 11 år Laget består av 6 jenter og 6 gutter. Vi representerer Strömsunds

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari

barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari barnhemmet i muang mai söndag28 januari - onsdag 28 februari Det har gått en hel månad sedan sist, vi ber om ursäkt för detta. Tiden har bara flugit iväg då det är lite mer jobb med 46 barn än med, som

Läs mer

Kundutvärdering (Helena Håkansson)

Kundutvärdering (Helena Håkansson) Kundutvärdering (Helena Håkansson) Avresedatum: 2016 07 10 Destination: Spanien, Ronda Dressyr intensiv, vecka Hur blev du mottagen vid ankomsten? Hur var boendet jämfört med dina förväntningar? Hur var

Läs mer

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara? Av Marie Hansson Ju mer man börjar tänka på vad en slalomingång innebär, desto mer komplicerat blir det! Det är inte lite vi begär att hundarna ska lära sig och hålla

Läs mer

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115

Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO. 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 Monteringsanvisning Sikkerhetsnett PRO Säkerhetsnett PRO 4,3m. Art. 626 105 3,6m. Art. 626 115 MONTERINGSDELER MONTERINGSDELAR Del nr. Beskrivelse Antall Antall til 4,3m. til 3,6m. A Stolpe, øvre del 6

Läs mer

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS

JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS JOHANNES KÄNNER IGEN JESUS ANDRA SÖNDAGEN UNDER ÅRET (ÅR A) (19 JANUARI 2014) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 1:29-34 Nästa dag såg han Jesus komma, och han sade: Där är Guds lamm som tar bort världens synd.

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism

Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism Motorcykeln övervann avstånden och ledde till långväga turism 17 januari 2013 Bilen övervann avstånden och öppnade möjligheter till vidsträckta resor runtom i vårt land och omvärlden, men för många män

Läs mer

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough))

COLLIE, LÅNGHÅRIG. (Rasnamn i hemlandet: Collie (Rough)) Grupp 1 FCI-nummer 156 FCI-standard på engelska publicerad 2012-11-22 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2012-10-08 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2013-02-13

Läs mer

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union

Grupp 2 AFFENPINSCHER Nordisk Kennel Union Grupp 2 FCI-nummer 186 FCI-standard på tyska publicerad 2009-09-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKKs arbetsgrupp för standardfrågor 2012-11-21

Läs mer

Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare. Om du gör som du alltid gjort

Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare. Om du gör som du alltid gjort Falkenbergsortens Ryttarförening Mental träning för tävlingsryttare 15 september 2015 Presentera dig för din granne, om ni inte redan känner varandra. Berätta varför du kommit hit idag. Om du gör som du

Läs mer

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Nell 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade på morgonen. Fåglarna kvittrade och solen lyste. Jag gick ut ur den trasiga fula dörren. Idag var det en vacker dag på gården. Jag satte mig på gräset vid min syster.

Läs mer

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur)

ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Grupp 5 FCI-nummer 289 Originalstandard 2000-10-25 FCI-Standard 2000-11-29; engelska SKKs Standardkommitté 2001-12-06 ISLÄNDSK FÅRHUND (Íslenskur fjárhundur) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns.

Du kan göra alla asanas i den ordning jag har här, eller välj ut några du vill göra, beroende på hur mycket tid du har och hur din kropp känns. Yoga hemma Att göra asanas regelbundet hemma är ett bra sätt att få ut mer av yogan. För att du lättare ska komma igång har jag skrivit ner en sekvens med asanas jag brukar göra på mina klasser och som

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union

Grupp 5 KAI Nordisk Kennel Union Grupp 5 FCI-nummer 317 FCI-standard på engelska publicerad 1999-06-16 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1994-12-20 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-18 KAI Nordisk

Läs mer

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11)

Jes 6: 1-2a, 3-8, 1 Kor 15: 1-11, (kortare: 1 Kor 15:3-8,11) 5. Söndagen under året (år C) (10 februari 2013) Fiskfångsten: Följ mig! Tidsram: 20-25 minuter. Luk 5:1-11 Fiskfångsten. De första lärjungarna En gång när han stod vid Gennesaretsjön och folket trängde

Läs mer

Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson

Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Rapport "Provfiske efter signalkräftor i Stora Le 2006" Lillerud 2006-10-10 Tomas Janson Hushållningssällskapet i Värmland Projektledare Astacus EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

PETIT BLEU DE GASCOGNE

PETIT BLEU DE GASCOGNE Grupp 6 FCI-nummer 31 FCI-standard på franska publicerad 1998-02-02 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1996-01-24 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2011-04-27 PETIT BLEU DE

Läs mer

Livsfrågor i ord och bild från Lillholmsskolans nior. Träd

Livsfrågor i ord och bild från Lillholmsskolans nior. Träd Livsfrågor i ord och bild från Lillholmsskolans nior Träd Träddikt I somligas ögon så ses föremål som livlösa, de existerar ej, de är endast prylar som skall underlätta för mig och dig. Men vad händer

Läs mer

Nordiska museets julgransplundring 2006

Nordiska museets julgransplundring 2006 Nordiska museets julgransplundring 2006 Sånglekar2 När vi sjunger och dansar kring granen håller vi liv i en väldigt gammal tradition som är känd i varje fall från början av 1600-talet. Den äldsta uppgiften

Läs mer

CESKYTERRIER (Cesky Terrier)

CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 246 Originalstandard 1996-02-19 FCI-standard 1996-02-19; engelska SKKs Standardkommitté 1997-05-28 CESKYTERRIER (Cesky Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015

Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015 Kallblodig unghästutställning På Gävletravet, söndagen den 6/9-2015 Arrangörer: Sleipner Gävle Dagens Domare är Camilla Röste Pris 10kr TIDSPROGRAM FÖR DAGEN 08:00 Inskrivningen öppnar 2014 års Best In

Läs mer

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09

MUDI. Grupp 1. FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 Grupp 1 FCI-nummer 238 Originalstandard 2004-11-09 FCI-Standard 2004-11-22; tyska SKKs Standardkommitté 2005-06-09 MUDI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk Kennel Klub

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig

sjuk trött svag ful orakad smutsig orolig tråkig ledsen hungrig en-ord Ett-ord Plurar Adjektiv Adjektiv + Substantiv Adjektiv beskriver hur något är eller ser ut. Jag är en stor man. Jag äter ett stort äpple. Jag äter stora äpplen. Jag är en liten man. Jag äter ett

Läs mer

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01

BERNER SENNENHUND. Grupp 2. FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 Grupp 2 FCI-nummer 45 Originalstandard 2003-03-25 FCI-Standard 2003-05-05; tyska SKKs Standardkommitté 2004-09-01 BERNER SENNENHUND Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

Produktkatalog. Plugger og hetter - DBI

Produktkatalog. Plugger og hetter - DBI Produktkatalog Plugger og hetter - DBI Tommy Håkonsen Markedssjef Telefon: +47 64 83 46 00 Telefon dir.: +47 64 83 46 04 Telefaks: +47 64 83 46 01 Mobil: +47 90 04 59 04 tommy.hakonsen@ivar-holte.no Ragnar

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Vårkänslor. Aktuellt. //Sandra

Vårkänslor. Aktuellt. //Sandra Vårkänslor Nu har väl ändå sista snön rasat ut, eller? Nu vill i alla fall jag och kaninerna ha vår, sol och värme! Våren bjuder på en mängd aktiviteter i klubben, några av dem kan du se mer av längre

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog)

SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Grupp 1 FCI-nummer 88 Originalstandard 1987-06-27 FCI-Standard 1987-06-24; engelska SKKs Standardkommitté 1997-09-02 SHETLAND SHEEPDOG (Shetland Sheepdog) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundarxktarfélag

Läs mer

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela

Det finns en röd tråd. Kanske så tunn att den knappt syns. Den tunna tråden syns bara med ord. Den tunna tråden är alla tankar som följt med hela Den hårda attityden slog mot huden. Stenhård. Den kvävde lungorna som desperat försökte undvika den smutsiga luften. Cykelturen hade varit ansträngande och den varma kroppen började kylas ned. Fanns det

Läs mer

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté

KOOIKERHONDJE. Grupp 8. FCI-nummer 314 Originalstandard FCI-Standard ; engelska SKKs Standardkommitté Grupp 8 FCI-nummer 314 Originalstandard 1989-03-10 FCI-Standard 1990-01-31; engelska SKKs Standardkommitté 1995-09-12 KOOIKERHONDJE Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands Norsk

Läs mer

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union

Grupp 7 POINTER Nordisk Kennel Union Grupp 7 FCI-nummer 1 FCI-standard på engelska publicerad 2009-10-28 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-07-28 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2010-09-14 POINTER Nordisk

Läs mer

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Isländsk svenska och svensk isländska Þórarinn Eldjárn Sprog i Norden, 1995, s. 59-62 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive Nordisk språksekretariat

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse)

VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Grupp 1 FCI-nummer 347 Originalstandard 2002-11-26 FCI-Standard 2002-12-18; engelska SKKs Standardkommitté 2003-10-08 VIT HERDEHUND (Berger blanc suisse) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag

Läs mer

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK

CESKOSLOVENSKÝ VLCIAK Grupp 1 FCI-nummer 332 FCI-standard på tyska publicerad 1999-09-03 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 1999-09-03 Översättning fastställd av SKKs Standardkommitté 2009-02-19 CESKOSLOVENSKÝ

Läs mer

GRÅTT, BLÅTT & SILVER

GRÅTT, BLÅTT & SILVER GRÅTT, BLÅTT & SILVER Kristina Sahlström, kennel Dandy-Lion s Silver storpudelvalp Blå storpudelvalp Det är nog många som, i likhet med mig, tycker att silver är den kanske vackraste pudelfärgen av alla.

Läs mer

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND

DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Grupp 2 FCI-nummer 356 FCI-standard på engelska publicerad 2009-05-19 FCI-standard fastställd av FCI General Committee 2009-03-26 Översättning fastställd av SKK/DKK 2006-12-12 DANSK-SVENSK GÅRDSHUND Nordisk

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10

Tunadalskyrkan TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 1 Tunadalskyrkan 160918 TEMA Att vara lärjunge del 2. Bön Luk 11:9-10 Mobiltelefoner är en bra uppfinning. Man har den alltid med sig, har man en nyare telefon kan man också ansluta till internet och hitta

Läs mer

Interzoo 2004. Världens största zoofackmässa

Interzoo 2004. Världens största zoofackmässa Världens största zoofackmässa Interzoo 2004 Text och foto: Kjell Fohrman V ä r l d e n s s t ö r s t a z o o f a c k m ä s s a g å r a v s t a p e l n v a r t a n n a t å r i Nürnberg, Tyskland - årets

Läs mer

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby

Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Shiba Karlsson Text:Birgit Hillerby Att Sverige fick sin givna plats på världskartan när det gäller Shiba kan vi alla tacka Bror och Inga Karlsson för, grundarna till kennel Manlöten. Rasen var i många

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

HELIGA TREFALDIGHETS DAG

HELIGA TREFALDIGHETS DAG HELGA TREFALDIGHETS DAG (ÅR C) (26 MAJ 2013) Tidsram: 20-25 minuter. Joh 16:12-15 HELIGA TREFALDIGHETS DAG Sanningens ande Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han

Läs mer

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS

GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Grupp 7 FCI-nummer 107 Originalstandard 1964-05-06; franska FCI-Standard 2000-03-03; franska SKKs Standardkommitté 2002-03-20 GRIFFON D ARRET À POIL DUR / KORTHALS Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29

PULI. Grupp 1. FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 Grupp 1 FCI-nummer 55 Originalstandard 2000-04-06 FCI-Standard 2000-09-13; tyska SKKs Standardkommitté 2003-10-08, ändrad 2004-03-29 PULI Nordisk Kennel Union Dansk Kennel Klub Hundaræktarfélag Íslands

Läs mer

Trivs jävligt bra på firman jag är nu, men måste pendla 8,5 mil varje dag och det börjar tära på mig.

Trivs jävligt bra på firman jag är nu, men måste pendla 8,5 mil varje dag och det börjar tära på mig. Jobba i Norge, någon med erfarenheter från detta? Postad av Joakim Pettersson - 24 jul 2011 22:09 Hej! Trivs jävligt bra på firman jag är nu, men måste pendla 8,5 mil varje dag och det börjar tära på mig.

Läs mer

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier)

STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Grupp 3 FCI-nummer 76 Originalstandard 1987-06-24 FCI-Standard 1998-01-20; engelska SKKs Standardkommitté 2003-04-25 STAFFORDSHIRE BULLTERRIER (Staffordshire Bull Terrier) Nordisk Kennel Union Dansk Kennel

Läs mer

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband.

Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Sommarträning Enkla, roliga och effektiva övningar med eller utan gummiband. Enkelt att ta med på semestern! Övningarna framtagna av: Karin Jönsson, leg. Kiropraktor och Emilie Svedberg, lic Personlig

Läs mer

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen?

Tid på magen. Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis. Varför behöver bebisar tid på magen? Tid på magen Aktiviteter som hjälper dig att placera, bära, hålla och leka med din bebis Colleen Coulter, P.T., D.P.T., Ph.D., P.C.S., Dulcey Lima, C.O., O.T.R./L., Orthomerica Products Inc. Tid på magen-programmet

Läs mer

Eftertext Glömda Stigar. Kungen läste meddelandet om igen och rynkade på pannan. Inpräntat på pergamentsbiten stod det skrivet, i klarrött bläck:

Eftertext Glömda Stigar. Kungen läste meddelandet om igen och rynkade på pannan. Inpräntat på pergamentsbiten stod det skrivet, i klarrött bläck: Eftertext Glömda Stigar Kungen läste meddelandet om igen och rynkade på pannan. Inpräntat på pergamentsbiten stod det skrivet, i klarrött bläck: Det åligger en Stålmod att se till så att Loward inte startar

Läs mer