PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND"

Transkript

1 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2013 Kandidatarbete 2013:32

2

3 KANDIDATARBETE 2013:32 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2013

4 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND PER AHLGREN, HÅKAN HAGLUND 2013 Kandidatarbete/ Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola 2013:32 Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management Chalmers tekniska högskola Göteborg Telefon: Omslag: Yrkesarbetare utför ett slipersbyte under A-skydd. Detta kan läsas mer om i kapitel 3. Chalmers reproservice/ Institutionen för bygg- och miljöteknik Göteborg 2013

5 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management Chalmers tekniska högskola Sammanfattning Det här är ett kandidatarbete som behandlar problematiken med att det sker olyckor vid driftoch underhållsarbete vid järnväg trots att det finns ett regelverk som behandlar de flesta situationer som kan uppstå. Ett av problemen kan vara att individer som arbetar inom denna farliga miljö ibland inte tar hänsyn till de regler som finns på grund utav en felaktig attityd till säkerhet. Syftet med detta arbete är att undersöka dessa psykologiska faktorer som kan leda till en osäker arbetsmiljö. Arbetet bedrevs genom ett kvalitativt metodval med en deltagande observationsstudie, där yrkesarbetare följdes under deras arbete. Detta utfördes tillsammans med en litteraturstudie rörande attityder och säkerhetskultur. De observationer som gjordes ledde till en diskussion som jämförde och analyserade observationerna mot litteratursstudien. Ifrån denna diskussion drogs sedan slutsatser från de viktigaste punkterna. Slutsatserna kommer kunna bidra till en förståelse för hur en förbättrad säkerhet vid underhållsarbete på järnväg kan uppnås. Nyckelord: Säkerhet, attityder, järnväg, säkerhetskultur i

6 Attitudes and their effects on accidents An observational study on railway safety Bachelor thesis in Engineering Programme Building and Civil Engineering PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Department of Civil and Environmental Engineering Division of Construction Management Chalmers University of Technology Abstract This bachelor thesis deals with the problem that there are accidents in the operation and maintenance work at the railway even though there is a framework that addresses most situations that may occur. One of the problems might be that the individuals who work in this dangerous environment sometimes ignore the rules because of an incorrect attitude towards safety. The purpose of this thesis is to examine these psychological factors that may lead to an unsafe work environment. This thesis was conducted through a qualitative methodology with an unstructured observational study, where railway workers were followed during their work. This was done along with a literature study on attitudes and safety culture. The observations that were made led to a discussion where the observations were compared and analyzed with the literature study. A conclusion was made from the most important points of the discussion. These findings will contribute to an understanding of how an improved safety during maintenance work on the railway can be achieved. Key words: Safety, attitudes, railway, safety culture ii

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Abstract... ii Förord... v 1 Inledning Skandinavisk infrastrukturkompetens Trafikverket Mål och syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod Litteraturstudie Observationsstudie Analys och diskussion Arbetsprocess Litteraturstudie Säkerhetskultur Så utvecklas en säkerhetskutur Att ändra en säkerhetskultur Att mäta säkerhetskultur Attityder Definition av attityder Attityders funktion Formande av attityder Attityder och beteende Förändring av attityder Attitydmätning Observationsstudie Utbildning Utbildningsdag ett teoretisk genomgång Utbildningsdag två praktisk tillämpning Dagbok Observationsdag ett iii

8 3.2.2 Observationsdag två Observationsdag tre Analys och diskussion Metodval Säkerhet och attityder Arbetsledarens roll Säkerhetstekniska åtgärder och föreskrifter Summering Slutsatser Referenser iv

9 Förord Detta kandidatarbete har skrivits på avdelningen Construction Management på institution Byggoch miljöteknik vid Chalmers Tekniska Högskola. Ett stort tack riktas till vår handledare på Chalmers, Pim Poleise och till Trafikverket genom Håkan du Rietz. Göteborg, juni 2013 Per Ahlgren, Håkan Haglund v

10

11 1 Inledning Säkerhetsarbetet på järnväg har under en lång tid bestått av förbättring av det regelverk som anger hur man får utföra arbeten på järnväg (Trafikverket, 2011). Detta arbete är inte tillräckligt då olyckor fortsätter att inträffa trots det tydliga regelverk som finns. Det finns teorier som hävdar att för ytterligare minskning av olyckor krävs andra tillvägagångssätt (Törner, 2008). Törner hävdar att säkerhet inte bara bygger på säker utrustning och säkra procedurer utan även på ett säkert agerande och rätt attityd till säkerhet hos individer. Säkra attityder hos individer påverkas av sociala och psykologiska faktorer tillsammans med hur den tekniska omgivningen ser ut och fungerar. För att kunna påverka dessa faktorer har Trafikverket med ledning av Håkan du Rietz efterfrågat en studie som identifierar de attityder som kan medföra ökat risktagande och minskad hänsyn till de säkerhetsföreskrifter som finns. 1.1 Skandinavisk infrastrukturkompetens Skandinavisk infrastrukturkompetens är ett projekt vars syfte är att utforska och säkerställa beställarens krav på kompetens hos leverantören vid utförande av kritiska arbeten (Skandinavisk infrastrukturkompentens, 2012). Under perioden har Trafikverket, Statens Vegvesen och Jernbaneverket som mål att skapa en gemensam kravbild inom Skandinavien. Denna ska fungera som en modell och kommer att ligga till grund för certifiering och förvaltning av kraven. Det vill säga de övriga krav som beställaren kräver utöver den vanliga yrkeskompetensen. Dessa ytterliga kompetenser kan till exempel vara attityd, beteende och säkerhet. Ambitionen är att detta på sikt ska öka attraktionskraften till branschen samt öka utnyttjandegraden för investerade pengar. Ett av de prioriterade områdena är säkerhetsarbete på och i närhet av spårområde. 1.2 Trafikverket Trafikverket är en myndighet som bildades 2010 och bedriver verksamheten som tidigare bedrevs av Banverket och Vägverket (Trafikverket, 2013) Deras övergripande uppdrag är att skapa ett tillgängligt Sverige där de har som vision att alla kommer fram i tid, färdas tryggt och att allt präglas av miljömedvetenhet. Under många år har det pågått en avreglering inom infrastruktursektorn som i stora drag har lett till att många nya entreprenörer har kommit in och skapat en konkurrenssituation mot de tidigare myndighetsdelarna som bedrev liknande verksamhet. Trafikverket är en produkt av denna avreglering som skapades när många företag slogs ihop. Trafikverket är beställare av i stort sett alla infrastrukturprojekt som rör transport i Sverige (Trafikverket, 2013). De har genom många medarbetare med lång erfarenhet från arbete både som yrkesarbetare och arbetsledare dokumenterat många olyckor och tillbud som de tror beror på felaktiga attityder 1. De har utifrån detta utformat en hypotes om att attityder till säkerhet är en bidragande faktor vid olyckor och tillbud. 1 Möte med Håkan du Rietz, Trafikverket

12 1.3 Mål och syfte Syftet med arbetet är att undersöka om attityden till säkerhet hos yrkesarbetare som utför driftoch underhållsarbete på eller i närhet av spårområde i västra Sverige är en bidragande faktor till arbetsplatsolyckor. Det syftar också till att identifiera de oönskade attityder gällande säkerhet som existerar inom yrkesgruppen. Målsättningen med kandidatarbetets är att ge svar på om attityden till säkerhet hos yrkesarbetare som utför drift- och underhållsarbete på eller i närhet av spårområde i Sverige är en faktor vid arbetsplatsolyckor. Det har också som mål att redovisa de attityder som kan ha negativ inverkan på säkerheten vid sådana arbeten. 1.4 Frågeställningar För att få en förståelse för hur attityder kan påverka säkerheten vid den ovan beskrivna typen av arbete behöver följande frågor besvaras: Vad är en attityd? Hur formas attityder och är det möjligt att ändra på dem? Vad har yrkesarbetare för attityd till säkerhet? Vilka attityder är negativa för säkerheten vid arbete på eller i närhet av spårområde? 1.5 Avgränsningar Denna rapport valde att fokusera på attityden till säkerhet hos de som arbetar i spårområde med drift- och underhållsarbete. De arbeten som valdes att observeras skedde under A-skydd och involverade främst slipersbyten. 1.6 Metod Utifrån de problem som identifierades i bakgrunden och det syfte som formulerades valdes en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie och en deltagande observationsstudie (Bryman, 2008). Metoden valdes för att, genom observationsstudien, undersöka ifall hypotesen, som Trafikverket formulerade, stämmer samt få underlag till en diskussion och analys där observationerna jämfördes med litteraturstudien. Från dessa jämförelser drogs flera slutsatser som kopplade till syftet Litteraturstudie Det första som behövdes göras innan undersökningen kunde inledas var en litteraturstudie för att ge grundläggande kunskap om vilken befintlig forskning som redan finns inom området rörande säkerhet och attityder. Det som gjordes först var att leta information där sökfrasen safety AND attitudes användes i Chalmers biblioteks och Göteborgs universitetsbiblioteks olika sökmotorer. Utifrån sökresultaten hittades en tidsskrift, Safety Science, med artiklar som bland annat behandlade säkerhet och attityder som en del av begreppet säkerhetskultur. Vissa av dessa artiklar var relevanta för studien och har används för att beskriva begreppet säkerhetskultur. Då syftet med arbetet var att behandla attityder och då begreppet säkerhetskultur innehåller mer än bara de 2

13 socialpsykologiska faktorer, med attityder som en stor del, fortsatte sökningen av litteratur. Detta genom att följa de referenser i artiklarna som endast behandlade attityder. Dessa referenser ledde i sin tur till annan litteratur där bland annat böckerna Attitudes and Attitude Change av Bohner och Wänke (2002), The psychology of attitudes av Eagly och Chaiken (1993) innehöll relevant information. Litteratursökningsprocessen kan följas i figur 1. Figur 1. Litteratursökningsprocessen Observationsstudie I detta arbete användes en deltagande observationsstudie som metod för att samla in data (Bryman, 2008). En deltagande observationsstudie innebär att individerna som följs observeras noggrant och att beteenden och skeenden antecknas utifrån observatörens egna intryck. Under dessa observationstillfällen togs i enlighet med Golds klassifikationsmodell, se figur 2, en roll som observatör-som-deltagare. Studien pågick under tre arbetsdagar och innebar att yrkesarbetare inom drift- och underhållsarbete på järnväg observerades med avsikt att finna beteenden som bidrog till en osäker arbetsmiljö. De arbeten som följdes skedde under A-skydd, se avsnitt 3.1, på både hårt- och mindre hårt trafikerade sträckor. Under observationstillfällena fördes kontinuerligt dialog med yrkesarbetarna. Fältanteckningar fördes om de observationer som gjordes samt om de kommentarer som framgick under dialogerna. Anteckningarna sammanställdes vid slutet av varje dag. Figur 2. Golds klassifikationsmodell. 3

14 1.6.3 Analys och diskussion Då kvalitativa undersökningar renderar stora mängder information måste någon form av metod användas för att sortera och urskilja de väsentliga delarna av informationen (Bryman, 2008). Detta genomfördes genom att de observationer som var mest relevanta sorterades ut. Dessa analyserades och diskuterades sedan genom en jämförelse med litteraturstudien Arbetsprocess Det som gjordes först var att genom handledningsmöten med både Trafikverket och institutionen på Chalmers formulera en problemställning som skulle ligga till grund för arbetet. Utifrån denna problemställning och Trafikverkets hypotes utarbetades sedan ett syfte för att undersöka ifall hypotesen stämde. En metod från boken Samhällsvetenskapliga metoder av Bryman (2008) användes för att samla in de data som krävdes för att ge svar på syftet. Efter att ha utformat metoden behövdes en förståelse för vad attityder är och hur de fungerar skapas. Detta ledde till en litteraturstudie som undersökte den befintliga litteraturen om attityder. Litteraturstudien fortlöpte parallellt med observationsstudien där yrkesarbetare följdes under deras arbete på järnväg. För att få utföra observationsstudien var en utbildningen BASÄVISTA, se avsnitt 3.1, tvungen att genomföras. Efter att observationsstudien hade genomförts analyserades innehållet från denna och en slutsats kunde dras. Hela arbetsprocessen kan skådas i figur 3. Figur 3. Arbetsprocess. 4

15 2 Litteraturstudie Litteraturstudien kommer behandla begreppet säkerhetskultur som i stora drag beskriver en organisations hantering av säkerhet. Den kommer beröra huruvida detta är viktigt för att minska olyckor och i vilken grad den går att påverka. Studien kommer även beskriva vad attityder är och hur dessa skapas och kan påverkas. 2.1 Säkerhetskultur För att förhindra att olyckor inträffar kan företag hantera problemet på olika sätt. Det kan vara genom tekniska lösningar eller att jobba med människan och det psykologiska (Choudhry, et al., 2007). Oavsett hur arbetet för en säkrare arbetsmiljö ser ut så utvecklar det företagets säkerhetskultur positivt. Det finns inga riktlinjer för hur en företagskultur ska beskrivas och ingen direkt accepterad modell som beskriver hur en god säkerhetskultur kan uppnås. Det finns många olika teorier där säkerhetskultur beskrivs på olika sätt och i detta arbete har en teori där attityder och värderingar ligger som grund valts. The safety culture of an organisation is the product of individual and group values, attitudes, perceptions, competencies, and patterns of behaviour that determine the commitment to, and the style and proficiency of, an organisation s health and safety management. Organisations with a positive safety culture are characterised by communications founded on mutual trust, by shared perceptions of the importance of safety, and by confidence in the efficacy of preventative measures. (Farrington-Darby, et al., 2005, s.40) Säkerhetskulturen inom en organisation är produkten av individuella och gemensamma värderingar, attityder, uppfattningar, kompetenser och beteendemönster som avgör engagemanget till, och förståelsen för, organisationens hälso- och säkerhetsarbete. Organisationer med en positiv säkerhetskultur kännetecknas av kommunikation som bygger på ömsesidig tillit, en gemensam förståelse för vikten av säkerhet och en positiv inställning för effekten av förebyggande säkerhetsarbete. (Fritt översatt från engelska), (Farrington-Darby, et al., 2005, s.40) Begreppet säkerhetskultur beskriver i princip hur säkerhet prioriteras inom organisationen. Detta reflekteras i de val som görs där säkerhet vägs mot effektivitet och kostnadsfrågan (Farrington-Darby, et al., 2005). Begreppet uppkom först år 1987 i OECD Nuclear Agency report som berörde Tjernobyl olyckan 1986 (Cooper, 2000). På grund av den föreslagna kopplingen mellan säkerhetskultur och stora olyckor började hög-risk industrier undersöka huruvida denna kultur bidrog till olyckor Så utvecklas en säkerhetskutur Som ett väl etablerat företag vill man att sina anställda ska trivas och känna sig säkra på jobbet. För att detta ska bli sanning måste alla företag där säkerhet är en hög prioritering jobba på att utveckla sin säkerhetskultur. De huvudfaktorer som berör utvecklandet av en positiv säkerhetskultur är ledningen (Cox och Cheyne, 2000), handledning (O'Dea och Flin, 2001), individuella och beteendemässiga faktorer (Cooper, 2000; Geller, 1999 och Vuuren, 2000), kommunikation (Brown, et al., 2000), regler och föreskrifter (HSE, 1997) samt rapportsystem 5

16 (Brown, et al., 2000). Detta innebär att för att en god säkerhetskultur ska kunna bildas måste säkerhet vara någonting som prioriteras högt uppe i organisationens hierarki (Rundmo och Hale, 2003). Om attityden angående säkerhet hos styrelsen prioriteras lägre än attityden till, till exempel, lönsamhet kommer de anställda influeras av detta och säkerhetskulturen kommer att påverkas negativt. I en organisation är det viktigt att alla agerar utefter samma ideal och grundtankar och det är därför viktigt att det finns en fungerande kommunikation. Detta gör så att samma information sprids till alla parter, att de kan ta del av företagskulturen och agera utefter den Att ändra en säkerhetskultur Om en organisation anser att deras säkerhetskultur är ett problem och att det måste ske en åtgärd så måste detta problem i första hand identifieras (Farrington-Darby, et al., 2005). En metod för att bearbeta problemet måste arbetas fram och implementeras. Om problemet ligger hos beteendet kan en åtgärd vara att genomföra beteendebaserade program, ställa upp mål eller genom olika belöningar. Det är viktigt i denna metod att alla får ta del av det säkerhetsarbete som görs och komma med synpunkter. Säkert beteende kan förstärkas genom träning och instruktioner (Choudhry, et al., 2007). Det är dock viktigt att kommunikation sker på ett sådant sätt att arbetsuppgifter inte läggs fram så att det låter enklare och snabbare att göra dem på ett riskfyllt sätt än att göra dem på ett säkert sätt. Om så är fallet kommer de anställda i större utsträckning att negligera de säkerhetsregler som finns. För ett företag är det kostsamt om anställda skadar sig så i det långa loppet är det ekonomiskt att satsa på säkerhet Att mäta säkerhetskultur Det finns många sätt att mäta säkerhetskulturen i ett företag. Det vanligaste är genom kvalitativa metoder där observationer eller intervjuer genomförs (Choudhry, et al., 2007). Det går också att använda sig av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder där säkerhetskulturen delas upp i tre delar. Den beteendemässiga aspekten behandlas genom att vara ute i fält och observera. De situationsanpassade delarna kan undersökas genom att kolla på till exempel strukturen i organisationen och hur rutiner hanteras. Den psykologiska aspekten undersöks oftast genom kvantitativa enkäter där arbetarnas allmänna syn på säkerhets lyfts. Ett sätt att analysera den information som samlats in är att just dela upp begreppet säkerhetskultur i tre olika delar där informationen samlas in på olika sätt och vägs mot varnadra (Cooper, 2000). De tre metoderna analyseras systematiskt både enskilt och jämförs sedan med de andra metoderna som visas i figur 4. Figur 4. En modell över hur säkerhetskultur kan analyseras. 6

17 2.2 Attityder Studerandet av attityder, mätningen av dem och hur de påverkar vårt beteende har varit en central del av den socialpsykologiska forskningen sen tidigt 1900-tal (Forgas, 2010). Eftersom det rör sig om forskning om det mänskliga psyket har det ännu inte presenterats några entydiga svar på vad attityder är och varför de finns. I detta kapitel kommer det därför presenteras och förklaras några olika teorier som existerar inom den forskning som finns presenterad idag Definition av attityder Det har länge debatterats inom den socialpsykologiska forskningen om hur attityder skall definieras (Forgas, 2010). Olika definitioner har använts och kasserats men 1993 presenterade Alice H. Eagly och Shelly Chaiken, i boken The Psychology of Attitudes, den definition som nu går att finna i nästan all litteratur. An attitude is a psychological tendecy that is expressed by evaluating a particular entity with some degree of favor or disfavor. (Eagly och Chaiken, 1993, s. 1) En attityd är en psykologisk tendens som uttrycks genom att utvärdera en specifik enhet med någon grad av fördelaktighet eller ofördelaktighet. (Fritt översatt från engelska)(eagly och Chaiken, 1993, s. 1) Den psykologiska tendensen i definitionen syftar på det interna tillstånd en person kan befinna sig i under lång tid eller bara för en kort stund och den utvärderande processen sammanfattar alla olika sätt som det går att utvärdera något på (Eagly och Chaiken, 1993). Den specifika enheten i definitionen syftar på ett attitydobjekt som kan vara vad som helst man kan ha åsikter kring. Det kan vara konkret (ex. en bil), abstrakt (ex. feminism), specifika enheter (ex. min penna) och grupper av enheter (ex. blyertspennor). Beteenden (ex. spela fotboll) och grupper av människor (ex. socialdemokrater, muslimer) kan också fungera som attitydobjekt. Den utvärderande processen vilar på tre grundkomponenter, affektion, kognition och uppträdande (Forgas, 2010). Affektiva komponenter är de som syftar på de behagliga eller obehagliga känslor som associeras med attitydobjektet. Kognitiva komponenter är föreställningar eller kunskap om attitydobjekt, och slutligen är de uppträdande komponenterna hur man agerar mot attitydobjektet. En attityd kan bestå av alla dessa delar men behöver inte göra det (Bohner, 2002). En attityd kan dessutom vara mer eller mindre dominerad av någon av komponenterna. En person kan, som exempel, i sin attityd mot godis ha en positiv utvärdering genom den affektiva komponenten för att godis smakar gott samtidigt som den har en negativ utvärdering genom den kognitiva komponenten eftersom att godis bara innehåller socker. Huruvida personen äter godis eller inte kommer då bero på vilken av komponenterna som personen tycker är viktigast i just det ögonblicket som godiset presenteras i. En annan viktig del att förstå är att en attityd inte existerar förrän individen har träffat på attitydobjektet (Eagly och Chaiken, 1993). Först när individen stött på attitydobjektet på något sätt, läst om det, ätit det, eller fått höra talas om det kan den utvärderande processen ta vid och en attityd formas. Attityder är också baserade på olika attribut som man kan tillskriva attitydobjektet (Gilbert, Fiske and Lindzey, 1998). Exempelvis kan en vegetarians syn på kött delvis bero på att personen 7

18 tror att äta kött ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, delvis att personen tycker synd om djur som slaktas och delvis att personen tycker att kött smakar illa. Attityden mot att äta kött är då sammansatt av alla dessa utvärderingar Attityders funktion En socialpsykologisk forskare, Daniel Katz, lade 1960 fram en teori om vilka olika funktioner attityder har för människor (Eagly och Chaiken, 1993). Enligt honom har attityder fyra olika funktioner vilka är en kunskapsfunktion, en praktisk funktion, en självförsvarande funktion samt en värderingsuttryckande funktion. En attityd kan vara baserad på en eller flera av dessa funktioner. Kunskapsfunktionen fungerar som ett schema, vilket betyder en kognitiv struktur av organiserad tidigare kunskap från erfarenheter vid specifika situationer (Eagly och Chaiken, 1993). Erfarenhet av tidigare attitydobjekt skapar associationer till olika attribut som sedan lagras i denna kunskapsstruktur vilket sedan guidar individen i vilka attityder som kommer skapas i dess medvetande. Någon som aldrig hört talas om vad björnar är kommer att vara tvungen att skapa en attityd mot björnar vid sitt första möte med en. Personen kommer i sitt snabba beslut identifiera olika attribut på björnen, vassa tänder, klor på tassarna och dess storlek. Dessa kopplas tillbaka till tidigare upplevelser av dessa attribut på andra djur och attityden mot björnen kommer med största sannolikt bli negativ och individen kommer fly därifrån. Enkelt kan man säga att kunskapsfunktionen skapar en simpel struktur för att organisera och hantera en annars väldigt komplex och otydlig värld (Bohner, 2002). Att ha en attityd mot olika attribut som ett objekt kan ha sparar mycket tid och energi mot att behöva skapa sig en ny bild av hur man ska förhålla sig till det varje enskild gång man på något sätt stöter på objektet (Pratkanis, 1989). Den praktiska funktionen innebär att attityder får personer att maximera belöningar och minimera straff i sin omgivning (Eagly och Chaiken, 1993). Detta tolkas som att individer håller positiva attityder mot sådant de associerar med njutning och negativa attityder mot sådant de associerar med lidande. Attityder som har en självförsvarande funktion skyddar en individs självbild från en i vissa fall obehaglig verklighet (Eagly och Chaiken, 1993). Exempel på sådana attityder kan vara de som tar sig uttryck i främlingsfientlighet och rasism, de som skyddar ens självbild genom att nedvärdera andra utomstående grupper av människor. Värderingsuttryckande attityder ger individer möjligheten att uttrycka sina personliga värden och självuppfattningar (Eagly och Chaiken, 1993). På detta sätt kan de förstärka och bekräfta sina egna värderingar Formande av attityder Det finns två sätt att se på hur attityder formas (Bohner, 2002). Båda dessa är accepterade inom den socialpsykologiska forskningen där den ena inte utesluter den andra (Eagly och Chaiken, 1993). Det ena sättet är att de grunder som vi väljer att forma våra attityder på är nedärvda i vårt arvsanlag (Bohner, 2002). Människan är genetiskt inställd till att forma vissa attityder. Exempel på detta kan vara vilken sorts mat vi tycker om eller vilka dofter vi avskyr och håller oss 8

19 borta ifrån. Denna syn förespråkar att attityder är stabila konstruktioner som inte förändras nämnvärt under en längre tidsperiod. Det andra sättet att se på hur attityder formas är som tillfälliga konstruktioner (Bohner, 2002). Det innebär att i varje ny situation som attitydobjektet introduceras kommer individen vara tvungen att bilda en ny attityd mot objektet med just de förutsättningar som finns för stunden. En teori som har presenterats för att beskriva formandet av attityder kallas för The expectancy value model (Eagly och Chaiken, 1993). Den centrala idén som denna teori kretsar kring är att attityder formas beroende på vilka föreställningar som finns om attitydobjektet. Föreställningarna representeras då av summan av förväntade värden som kan tillskrivas de attribut som är kopplade till attitydobjektet. De förväntade värdena utgörs av en förväntningskomponent och en värderingskomponent där förväntningskomponenten är den subjektiva bedömningen ifall attitydobjektet har attributet eller inte och värderingskomponenten är värderingen av attributet. Detta kan beskrivas genom en funktion som ser ut som följer: Attityd = Σ Förväntning X Värdering Exempelvis kan en person se på löpning som något som ger bättre hälsa men är jobbigt och ansträngande. Dessa två attribut kommer då representeras av den subjektiva bedömningen att löpningen har dessa attribut samt hur de värderas av personen. Det finns många teorier om hur attityder formas och på grund av forskningens breda användande av termen attitydförändring sammanfaller dessa ofta med de teorier som beskriver hur attityder förändras (Eagly och Chaiken, 1993). Därför kommer fler att presenteras i avsnitt Attityders förändring Attityder och beteende Det råder delade meningar om huruvida attityder och beteenden är sammankopplade på ett direkt sätt (Forgas, 2010). Det finns studier som visar en klar koppling mellan attityd och beteende medan andra har visat att förhållandet kan vara helt motsatt, det vill säga att attityden beror på beteendet. Ett problem är att beteenden har setts som något enkelt och direkt medan attityder alltid setts som något svårt och komplext. Det är inte helt sant och beteenden kan i många fall vara mer komplexa än de attityder som ska förutsäga dem. Det är viktigt, när kopplingen mellan attityder och beteenden undersöks, att skilja på attityder mot objekt och attityder mot beteenden (Forgas, 2010). Det är exempelvis inte säkert att en attityd mot en fest (ett objekt) kan förutsäga huruvida en person kommer att gå på den (ett beteende). Det är också viktigt att skilja på beteenden i mer generella termer (att titta på fotboll) och i mer specifika termer (att gå på en fotbollsmatch). En av teorierna som lagt fram för att beskriva förhållandet mellan attityder och beteenden är The theory of reasoned action (Forgas, 2010). I den förklaras mänskligt beteende som något som styrs av intentioner vilket är en persons benägenhet att utföra ett givet beteende. Dessa intentioner styrs i sin tur av attityder och subjektiva normer. Subjektiva normer är hur viktigt en person tror att dennes omgivning tycker det är att personen ska utföra detta beteende. Om en 9

20 person accepterar att dess nära vänner skulle uppfatta ett agerande med en negativ syn är det mindre troligt att den skulle utföra det. Denna modell har dessvärre kritiserats för sina begränsningar i att förutse beteenden där annat än bara personens egen vilja styr utgången (Eagly och Chaiken, 1993). Beteenden som kräver färdigheter, skicklighet, möjligheter eller samarbete med andra individer går därför inte att helt förutsäga med utgångspunkt från denna modell. Det är också viktigt att tiden mellan den uppmätta intentionen och själva beteendet är så liten som möjligt för att på ett korrekt sätt kunna bedöma hur det påverkar. På grund av kritiken mot The theory of reasoned action skedde en vidareutveckling av den med tillägget av en yttre variabel, upplevd beteendekontroll (Eagly och Chaiken, 1993). Denna teori kallas för The theory of planned behavior, som beskrivs i figur 5. Den yttre variabeln tar i beaktning hur svårt eller enkelt en person upplever att det är att utföra ett specifikt beteende. En person är mer benägen att utföra ett beteende om den upplever att det är enkelt att utföra det. Upplevd beteendekontroll är i sin tur baserad på föreställningar om hur troligt det är att personen har förutsättningarna och möjligheterna den tror krävs för att utföra beteendet. Denna variabel förmedlas ofta genom intention men kan, då den upplevda kontrollen helt reflekterar den verkliga kontrollen, kopplas direkt till det framtida beteendet, se figur 5. Figur 5. Hur de olika variablerna samverkar i Theory of Planned behavior. Bägge dessa teorier är bra på att förutse olika beteenden (Forgas, 2010). Enligt dessa teorier krävs dock ett visst mått av överläggande innan beteendet sker, det vill säga att personen tar i beaktning andras åsikter, möjlighet att lyckas och så vidare. Detta går tvärs emot många beteenden som sker spontant. Dessa beteenden styrs visserligen till viss del av intentioner men till största delen bestäms de av automatiska processer helt frikopplade från intentionerna. Det är väldigt stor skillnad på att exempelvis röka en cigarett och att sluta röka, något som i många fall kräver ett genomtänkt beslut. De beteenden som sker spontant är ofta de som bygger på mycket tidigare erfarenheter. Om en person rökt under en längre tid kommer det beteendet att ha normaliserats för personen och när denne ska röka kommer inte beslutet kräva stor överläggning och ske mer spontant. Detta kan sättas i kontrast mot en person som ska röka för första gången. Den personen kommer överlägga all information som finns till för att ta ett genomtänkt beslut. Huruvida beteenden påverkar attityder har diskuterats i en av de mest citerade teorierna inom attitydforskningen (Eagly och Chaiken, 1993). Den kallas för Theory of cognitive dissonance och 10

21 presenterades 1957 av Leon Festinger. I den förklaras att människors inre bilder av deras kunskap, attityder, attitydrelevanta beteenden, beslut och åtaganden tenderar att existera i harmoni med varandra. Ifall något skulle inträffa som skulle skapa disharmoni motiverar det kognitiva förändringar för att återställa harmoni. Detta kan enklast beskrivas som att ifall en persons agerande och attityder hamnar i konflikt med varandra uppstår ett obehagligt känslotillstånd hos personen, dissonans. För att lösa denna konflikt måste antingen attityden eller beteendet förändras för att återigen hamna i konsonans med varandra. Ett exempel på detta kan vara rökning hos en person som vet om att rökning orsakar cancer. Antingen kan personen välja att sluta röka, det vill säga ändra sitt beteende, eller så kan personen välja att förringa sambandet mellan rökning och cancer, det vill säga förändra sin attityd Förändring av attityder Ett av de stora områdena inom attitydforskningen rör huruvida attityder förändras och ifall denna process i sådana fall kan påverkas (Forgas, 2010). Det har blivit allmänt accepterat att attityder inte är helt statiska och att de kan förändras med tiden. Attityderna kan förändras på grund av många olika anledningar som övertalning, ny information och effekten av en persons egna attityd-relevanta beteenden (Eagly och Chaiken, 1993). Det finns många olika teorier om hur attityder kan förändras och de berör många olika aspekter av attitydforskningen (Eagly och Chaiken, 1993). De som kommer presenteras i detta avsnitt bygger alla på principen att attityder formas och förändras i takt med att ny information om attitydobjekten fås. De kan handla om allt från hur övertalande meddelanden ska levereras på bästa sätt, till hur olika meddelanden mottas beroende på vilket humör personer är på. En huvudindelning av teorierna om attitydförändring har skett i två olika sorters teorier. De ena ger språkliga förklaringar till olika mekanismer eller processer involverade i förändringar av attityder och de kallas gemensamt för processteorier. De andra förklarar med hjälp av matematiska modeller hur människor kombinerar och integrerar de olika signaler som finns tillgängliga för dem och de kallas för kombinatoriska teorier. En kombinatorisk teori bygger på en av de tidigare presenterade teorierna om attityders formation, Expectancy value model (Eagly och Chaiken, 1993). För att skapa en förändring av attityden till mer fördelaktig måste summan av de förväntade värdena mot attitydobjektet vara mer positiv än det var innan förändringsförsöket. På samma sätt måste summan vara mer negativ för att skapa en mindre fördelaktig attityd. Detta görs genom att ändra föreställningarna personen har om attitydobjektet och detta kan ske i den subjektiva bedömningen om objektet har ett attribut eller inte, hur dessa attribut värderas eller i båda. Om en person har en föreställning om att kaffe gör en pigg och att detta är viktigt för denne skulle en förändring av personens attityd kunna ske genom att övertyga personen om att kaffe inte alls är uppiggande. Processteorierna är mer specifikt utvecklade för att beskriva hur övertalande meddelanden mottas och bearbetas hos mottagaren (Eagly och Chaiken, 1993). Detta skiljer sig från de kombinatoriska modellerna som bättre kan anpassas till vilken situation som helst där personen får ny information om attitydobjektet. Den klassiska frågan för de som forskat kring övertalning presenterades av Lasswell 1948 och har varit. 11

22 Who says what to whom in what channel with what effect? (Eagly och Chaiken, 1993, s. 257) Vem säger vad till vem i vilket medium med vilken effekt? (Fritt översatt från engelska)(eagly och Chaiken, 1993, s. 257) För att förstå hur övertalande effekter av meddelanden fungerar arbetade McGuire fram en modell som föreslår att effekten kan ses som produkten av sex olika informations-bearbetnings steg (Eagly och Chaiken, 1993). Dessa är presentation, uppmärksamhet, förståelse, samtycke, lagring och beteende. För att bättre förklara detta måste meddelandet för det första presenteras för mottagaren och för det andra måste mottagaren uppmärksamma det. Det är sedan viktigt att meddelandets argument förstås och att mottagaren godkänner och samtycker med dem för att någon attitydförändring ska ske. Om denna förändring ska vara bestående över en längre tid måste den förändrade attityden lagras i mottagarens minne och till sist måste även personen agera i linje med sin nya attityd. McGuire påpekade att om något av dessa steg misslyckas kommer kedjan av processteg att brytas och ingen förändring av attityden kommer ske. Olika intressanta vinklingar av attitydförändring skedde genom ett brett forskningsprogram på Yale University under och 1960-talet (Eagly och Chaiken, 1993). En av vinklingarna lyfte rollen av incitament som en medierande variabel i attitydförändring. För att en person skall ändra sin attityd mot ett attitydobjekt måste den tro att det finns positiva konsekvenser av att göra det. Dessa incitament kan vara rent ekonomiska eller fysiska, som ökad förmögenhet eller bättre hälsa. De kan också vara mer abstrakta som social acceptans, respekt från viktiga personer eller meddelandets informationsvärde. Incitamenten spelar en stor roll i att förstå hur meddelandet tas emot beroende på vem som säger det. En experts utlåtande väger tyngre än en icke-experts och detta beror på att det är större chans att en experts utlåtande är sant och att det är självförstärkande att hålla sanna föreställningar och attityder. Att förkunnanden av högt uppskattade och prestigefyllda kommunikatörer är mer attitydförändrande än meddelanden från lågt socialt stående individer följer på samma logik. En annan intressant vinkling lyft av samma forskare är hur rädsla eller känslomässig spänning kan öka möjligheten att förändra attityder (Eagly och Chaiken, 1993). Deras syn på det var att rädsla eller känslomässig spänning har funktionen av ett tillstånd som orsakar en form av störning hos personen som motiverar en förändring. Till följd av detta kommer alla kognitiva eller beteenderelaterade svar som tar bort denna störning eller bidrar till dess reduktion att förstärkas. Forskarna påpekade att rädsla kunde bidra till att få mottagarna att acceptera ett meddelandes rekommendationer om den lyfte ett hot som var tillräckligt stort för att skapa denna störning. Efter detta skulle kommunikatorns rekommendationer få mottagarnas känslomässiga spänning att minska och de skulle acceptera rekommendationerna. Det var dock viktigt att vara medveten om att ifall rädslan som väckts blivit för stor kommer den att verka kontraproduktivt för kommunikatorns övertalningsförmåga. Detta då de efterföljande rekommendationerna inte kommer lyckas minska den känslomässiga spänningen som uppstått. Den svåra balansgången i rädslokontrollen ledde fram till en mer utarbetad modell av Leventhal 1970 (Eagly och Chaiken, 1993). Parallel response model bygger på att hotsignalerna i rädsloframkallande budskap startar två separata processer, riskkontroll och rädslokontroll. 12

23 Riskkontroll är en kognitiv process som motiveras av mottagarens vilja att avvärja faran. Den innehåller både en bedömning av farans allvarlighet och effekten av eventuella beteenden som skall hantera faran. Rädslokontroll motiveras däremot av framkallandet av rädslan och involverar valet och utförandet av olika beteenden som förbättrar otrevliga affekter. Det kan vara saker som att undvika hotsignaler eller att utföra aktiviteter som dämpar känslan av utomstående hot. Med sin teori ville Leventhal påvisa att de två processerna sker självständigt och att riskkontrollen, som ledde till anpassningsbart agerande, inte nödvändigtvis behövde ske för att mottagaren var rädd. En annan forskare, Rogers, jobbade vidare utifrån samma tankebana men minskade inflytandet av framkallad rädsla (Eagly och Chaiken, 1993). I sin teori Protection motivation Theory arbetade han fram en modell med två skilda funktioner. Den första är en positiv funktion som tar i beaktning upplevd allvarlighet av hotet, upplevd sårbarhet, åtgärdens effektivitet samt den upplevda känslan mottagaren har att denne kan utföra åtgärden. Den andra funktionen är negativ och tar i beaktning den upplevda kostnaden av de anpassade åtgärderna och de upplevda fördelarna med de missanpassade åtgärderna. Om då den positiva funktionen blir större kommer attityden ändras mot den rekommenderade och tvärtom ifall den negativa blir större Attitydmätning Ett av de stora problemen som rör attityder är att de inte är direkt observerbara (Eagly och Chaiken, 1993). Attityder som utvärderande tendenser visar sig som öppna reaktioner eller indikatorer i de tre komponenterna kognitiv, affektiv eller uppträdande. Detta har gjort att flera olika metoder har skapats för att kunna mäta attityder hos individer. Ett av problemen med mätningen har varit att det inte går att fråga någon direkt om dess attityd då detta kan få den att omvärdera attityden. Ett annat problem är att i vissa fall har individen en stor förståelse för vilken attityd som skall visas för forskarna för att framställa sig själv bättre. Därför måste i dessa fall syftet med mätningen döljas på något sätt. En av dessa metoder är skapad av forskaren Likert på 1930-talet (Eagly och Chaiken, 1993). Han skapade en metod av summerade bedömningar där en stor samling av punkter valda för deras relevans till attitydobjektet bedöms av en mottagare. Dessa punkter är vanligtvis påståenden om föreställningar och beteenden eller affektiva reaktioner mot attitydobjektet. Punkterna presenteras för mottagaren så att denna får välja mellan olika alternativ som visas i figur 6. Mottagaren väljer det alternativ som passar bäst och resultaten för varje punkt omvandlas till ett siffervärde vanligtvis mellan -2 och 2. Alla siffervärden summeras sedan ihop för att få fram en summa som visar på mottagarens attityd. Figur 6. Exempel på hur påståenden kring attitydobjekt bedöms enligt Likerts metod. 13

24 En annan metod som tagits fram är en semantisk differential modell som är den mest populära inom attitydmätningen idag (Eagly och Chaiken, 1993). I den mäts attityden med hjälp av en serie bipolära adjektivsskalor. Försökspersonen ombeds placera sin position på en mellan två stycken bipolära adjektiv (exempelvis bra och dåligt), se figur 7. Ifall personen inte tycker att något av adjektiven beskriver attitydobjektet tillräckligt eller om de är irrelevanta ombeds de kryssa i mitten på skalan. Till den grad de tycker att adjektivet passar attitydobjektet skall de kryssa närmre det adjektivet på skalan. På samma sätt som i Likerts metod omvandlas svaren till siffervärden som sedan summeras för att visa på mottagarens attityd. Figur 7. Exempel på bedömning av ett attitydobjekt (choklad) enligt semantisk differential modell. 14

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen.

Man dömer sig själv efter situation, men andra dömer man bara efter handling - man vet inte situationen. När ska vi som kollegor ge varandra feedback? Generellt Det kan finnas naturliga orsaker till beteendet så man behöver kanske inte ge feedback till allt. Man måste också bedöma läget angående dagsformen

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB

Kommunikation. En aptitretare från VisVires AB Kommunikation En aptitretare från VisVires AB Inledning Vi använder ofta ganska slarvigt begreppet kommunikation, vi säger t.ex. ofta att ett beslut skall kommuniceras ut i organisationen och sedan skickar

Läs mer

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692

Beräkning med ord. -hur en dator hanterar perception. Linköpings universitet Artificiell intelligens 2 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Beräkning med ord -hur en dator hanterar perception 2010-10-03 Erik Claesson 880816-1692 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kan datorer hantera perception?... 4 Naturligt språk... 4 Fuzzy Granulation...

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL

AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL AVKODAR DIN TANKE- OCH BESLUTSSTIL Maj 29, 2015 OMDÖMES RAPPORT John Doe ID UH565474 2014 Hogan Assessment Systems Inc. SAMMANFATTNING Denna rapport utvärderar John Does omdömes- och sstil genom att analysera

Läs mer

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management

Leda i förändring. Bengt Kallenberg. Penna Human Capital Management Leda i förändring Bengt Kallenberg Penna Human Capital Management 1 Det här handlar om... Det var enklare förr? VUCA - det nya landskapet Välj synsätt Ledarstilar Kommunikation Reaktioner du kan möta Hålla

Läs mer

Gruppens psykologi. Attributionsteori

Gruppens psykologi. Attributionsteori SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Förändringens Evangelium Kelly Odell

Förändringens Evangelium Kelly Odell Kelly Odell Email: kelly@astrakan.se Tel: 070 2602605 Hemsida: www.astrakan.se och www.thinktank.se Blog: kellyodell.blogspot.com Twitter: kellyskomments 1 Förändringens Evangelium av Kelly Odell Förändringens

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB

Utveckla samarbete inom avdelningen. Utveckla samarbetet. mini workshop! i butikens ledningsgrupp. Grid International AB. Grid International AB Utveckla samarbete inom avdelningen Utveckla samarbetet mini workshop! i butikens ledningsgrupp Grid International AB Grid International AB Om ledarskap och samarbete som ger både ökat resultat och bättre

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap.

2. Den andra sanningen är att trovärdighet är grunden för ledarskap. LEDARSKAPETS SANNINGAR (Liber, 2011) James Kouzes är Barry Posner är båda professorer i ledarskap och i boken sammanfattar de det viktigaste de lärt sig efter att ha studerat framgångsrikt ledarskap i

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap

Ledarskapsstilar. Tre föreläsningar med Rune. Ledarskap. Alla i en arbetsgrupp utövar funktionen Ledarskap Tre föreläsningar med Rune Ledarskapsstilar Några tankar om att utveckla en personlig stil. TGTU04. 14 nov 2011 Rune Olsson PIE, IEI, LiU. 26 okt Ledarskapets historia > Gör studie över hur du använder

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår

Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår 1 Trafiksäkerhetsinstruktion för Eslövs kommuns spåranläggning Komplettering till JvSFS 2008:7 Bilaga 20 Sidospår Utgåva 4 -gäller fr.o.m. 2012-02-20 Kontaktfunktioner Ansvarig funktion hos infrastrukturförvaltaren:

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet

Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet Ledarens roll i kvalitetsförbättringsoch säkerhetsarbetet En genomgång av forskning Dr John Øvretveit (jovret@aol.com) Director of Research, MMC, Karolinska Institute, Stockholm Professor of Health Policy

Läs mer

Motivation och drivkrafter

Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter augusti 2015 1 Maslow, A. H. (1943) A theory of human motivation. Psychological Review, Vol 50(4), July, 370-396. http://dx.doi.org/10.1037/h0054346 2 1 Motivationsteorier -

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete

Vägledning. Vägledning till guidade turer med snöskoter. Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning Vägledning till guidade turer med snöskoter Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer med snöskoter förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Collaborative Product Development:

Collaborative Product Development: Collaborative Product Development: a Purchasing Strategy for Small Industrialized House-building Companies Opponent: Erik Sandberg, LiU Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Vad är egentligen

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-22 27 HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER INLEDNING Ånge kommun har som arbetsgivare ansvar för arbetsmiljön. Kränkande särbehandling

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap

Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap Nyckeln till att vara effektiv chef är ledarskap En del föreställningar inom beteendevetenskapen är välmenade, men faller platt till marken. De ger dig en del goda idéer att tänka på, men de ger dig inte

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Förankring, acceptans och motstånd

Förankring, acceptans och motstånd Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN!

SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN! Lektionsplanering 5 SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN! SE UPP FÖR ELEKTRICITETEN VID JÄRNVÄGEN! Läroämnen och lektioner där man gå igenom materialet Fysik och kemi (klass 5 6) Miljö- och naturkunskap

Läs mer

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014

1 Äggets utvärdering Ht 2013 Vt 2014 Äggets 1 utvärdering Ht 2013 Vt 2014 2 Fokus under året! SKA! Under höstterminen har vi fokuserat mycket på ska-arbetet och försökt hitta fungerande system för det fortlöpande arbetet. Vi använder oss

Läs mer

Trafiksäkerhetsinstruktion:

Trafiksäkerhetsinstruktion: förvaltning 1 (8) spåranläggning i Malmö förvaltning 2 (8) 1. Introduktion Detta är en del av trafiksäkerhetsinstruktionen (TRI) för sidospår vid Jernhusens godsvagnsverkstaden. 2. Beskrivning 2.1. sinstruktionens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation

Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007. Kommunikationsnivåer. Information. Kommunikation. Kommunikation. Kommunikation Firma Margareta ivarsson Vad är kommunikation? HTF i Borås 23 mars 2007 Kommunikation Kommunikation handlar inte i första hand om teknik, utan om modet att vara sig själv! Kommunikationsnivåer Information

Läs mer

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Från inlärningsteori till praktisk hundträning Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Vägledning vid elolycka

Vägledning vid elolycka Vägledning vid elolycka 2? I den här broschyren finns information om vad du behöver tänka på om en elolycka inträffar. Du får övergripande vägledning i hur du ska agera om du plötsligt befinner dig i en

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Tips om tillsynsmetodik

Tips om tillsynsmetodik MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) TILLS Frida Billström 010-2405453 frida.billstrom@msb.se Tips om tillsynsmetodik Detta PM är en sammanställning av generella tips, som kan

Läs mer

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp

Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp 2008 02 21 Identifiera kundbehov KPP306, Produkt och processutveckling, 15hp PM, Seminarie SEM1, 3hp Kapitel 4 Seminariegrupp 7 Författare: Robin Hellsing Robin Jarl Handledare: Rolf Lövgren Sammanfattning

Läs mer

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015

BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE OCH PROFESSIONELL ROLL DANIEL OLOF WIEDEL 28/5 2015 BEMÖTANDE VAD INNEHÅLLER ETT BEMÖTANDE? HUR KAN MAN PRATA OM DET? VAD UTMÄRKER ETT BRA OCH ETT DÅLIGT BEMÖTANDE VAD SKA ETT BRA BEMÖTANDE LEDA

Läs mer

Våga värdera kvalitet! Utvärdering av kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar

Våga värdera kvalitet! Utvärdering av kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar Våga värdera kvalitet! Utvärdering av kvalitet i komplexa tjänsteupphandlingar Almedalen 1 juli 2014 Varför utvärdera kvalitet? Utgångspunkt: Vi vill göra en bra affär - vill ha rätt kvalitet baserat på

Läs mer

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25

Innehåll. Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8. Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Innehåll Förord 5 Kreativitet en introduktion 7 Varför vara kreativ på jobbet? 8 Öka kreativiteten hur gör man det? 10 Människor 11 Miljö 19 Metod 25 Kreativa möten 27 Idédiamanten en strukturerad metod

Läs mer

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969

Teknik nu och då. En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Teknik nu och då En jämförelse mellan dagens teknik och den som fanns 1969 Ämne: So/ Sv Namn: Daniel Jönsson Handledare: Anna Eriksson Klass: 9 Årtal: 2009 Innehållsförteckning Framsida..1 Innehållsförteckning...2

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN

JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Lektionsplanering 1 JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN JÄRNVÄGEN ÄR ENDAST TILL FÖR TÅGEN Läroämnen och lektioner där man kan gå igenom materialet: Miljö- och naturkunskap (biologi, hälsokunskap) Nivå:

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för tredje coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen

Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen Den hemliga ingrediensen Kommunikation i produktutvecklingsprocessen En essä i kursen Produktutveckling med formgivning Charlotta Sjöström, INPRE 4, 2006-04-27 En het potatis Hans Folkesson som är chef

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Assessios guide om OBM

Assessios guide om OBM Assessios guide om OBM assessios guide om obm 1 Visioner eller finansiella mål skapar aldrig lönsamhet. Det är ett resultat av mänskligt beteende i organisationen. Det är i första linjen som resultatet

Läs mer

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete

sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete sid 1/8 mervärt normkritiskt ledarskap NORMKRITISKT LEDARSKAP Normkritiskt perspektiv på att leda och fördela arbete Främjandet av mångfald och likabehandling inom en organisation förutsätter att ledarskapet

Läs mer

Dialog Självbestämmande

Dialog Självbestämmande Självbestämmande Av 1 kap. 1 tredje stycket i socialtjänstlagen framgår det att verksamheten ska bygga på respekt för människors och integritet. 35 1699:- KÖP 36 ens innehåll en översikt Temat för dialogen

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg

Förändringsledning. Stöd & behandling. 2015-09-15 Anette Cederberg Förändringsledning Stöd & behandling Förändring It is not the strongest of the species that survives, nor the most intelligent, but the ones most responsive to change Charles Darwin, The Origin of Species,

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning.

I kaos ser man sig naturligt om efter ledning. Finn din kärna Allt fler styr med självledarskap. Självkännedom och förmågan att kunna leda dig själv gör det lättare att kunna se klart och att leda andra som chef. Självledarskap handlar om att behärska

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Trafikverket. Utbildningar, kompetenskrav och behörigheter

Trafikverket. Utbildningar, kompetenskrav och behörigheter Trafikverket Utbildningar, kompetenskrav och behörigheter Järnvägslagen om spårbeträdande 9 kap. Ordning 1 Utan infrastrukturförvaltarens eller ett järnvägsföretags tillstånd får inte någon beträda spårområdet

Läs mer

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA

Från risk till säkerhet. SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015. Maria Vigren, TYA Från risk till säkerhet Så arbetar vi med beteendebaserade säkerhetsmetoder i transportsektorn SSG Säkerhetskonferens 24 mars 2015 Maria Vigren, TYA 1:1 Från risk till säkerhet... Maria Vigren Beteendevetare

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer