PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND"

Transkript

1 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2013 Kandidatarbete 2013:32

2

3 KANDIDATARBETE 2013:32 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, 2013

4 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND PER AHLGREN, HÅKAN HAGLUND 2013 Kandidatarbete/ Institutionen för bygg- och miljöteknik, Chalmers tekniska högskola 2013:32 Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management Chalmers tekniska högskola Göteborg Telefon: Omslag: Yrkesarbetare utför ett slipersbyte under A-skydd. Detta kan läsas mer om i kapitel 3. Chalmers reproservice/ Institutionen för bygg- och miljöteknik Göteborg 2013

5 Attityder och dess betydelse vid olyckor En observationsstudie av säkerhet på järnväg Kandidatarbete inom Civilingenjörsprogrammet Väg- och vattenbyggnad PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Institutionen för bygg- och miljöteknik Avdelningen för Construction Management Chalmers tekniska högskola Sammanfattning Det här är ett kandidatarbete som behandlar problematiken med att det sker olyckor vid driftoch underhållsarbete vid järnväg trots att det finns ett regelverk som behandlar de flesta situationer som kan uppstå. Ett av problemen kan vara att individer som arbetar inom denna farliga miljö ibland inte tar hänsyn till de regler som finns på grund utav en felaktig attityd till säkerhet. Syftet med detta arbete är att undersöka dessa psykologiska faktorer som kan leda till en osäker arbetsmiljö. Arbetet bedrevs genom ett kvalitativt metodval med en deltagande observationsstudie, där yrkesarbetare följdes under deras arbete. Detta utfördes tillsammans med en litteraturstudie rörande attityder och säkerhetskultur. De observationer som gjordes ledde till en diskussion som jämförde och analyserade observationerna mot litteratursstudien. Ifrån denna diskussion drogs sedan slutsatser från de viktigaste punkterna. Slutsatserna kommer kunna bidra till en förståelse för hur en förbättrad säkerhet vid underhållsarbete på järnväg kan uppnås. Nyckelord: Säkerhet, attityder, järnväg, säkerhetskultur i

6 Attitudes and their effects on accidents An observational study on railway safety Bachelor thesis in Engineering Programme Building and Civil Engineering PER AHLGREN HÅKAN HAGLUND Department of Civil and Environmental Engineering Division of Construction Management Chalmers University of Technology Abstract This bachelor thesis deals with the problem that there are accidents in the operation and maintenance work at the railway even though there is a framework that addresses most situations that may occur. One of the problems might be that the individuals who work in this dangerous environment sometimes ignore the rules because of an incorrect attitude towards safety. The purpose of this thesis is to examine these psychological factors that may lead to an unsafe work environment. This thesis was conducted through a qualitative methodology with an unstructured observational study, where railway workers were followed during their work. This was done along with a literature study on attitudes and safety culture. The observations that were made led to a discussion where the observations were compared and analyzed with the literature study. A conclusion was made from the most important points of the discussion. These findings will contribute to an understanding of how an improved safety during maintenance work on the railway can be achieved. Key words: Safety, attitudes, railway, safety culture ii

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... i Abstract... ii Förord... v 1 Inledning Skandinavisk infrastrukturkompetens Trafikverket Mål och syfte Frågeställningar Avgränsningar Metod Litteraturstudie Observationsstudie Analys och diskussion Arbetsprocess Litteraturstudie Säkerhetskultur Så utvecklas en säkerhetskutur Att ändra en säkerhetskultur Att mäta säkerhetskultur Attityder Definition av attityder Attityders funktion Formande av attityder Attityder och beteende Förändring av attityder Attitydmätning Observationsstudie Utbildning Utbildningsdag ett teoretisk genomgång Utbildningsdag två praktisk tillämpning Dagbok Observationsdag ett iii

8 3.2.2 Observationsdag två Observationsdag tre Analys och diskussion Metodval Säkerhet och attityder Arbetsledarens roll Säkerhetstekniska åtgärder och föreskrifter Summering Slutsatser Referenser iv

9 Förord Detta kandidatarbete har skrivits på avdelningen Construction Management på institution Byggoch miljöteknik vid Chalmers Tekniska Högskola. Ett stort tack riktas till vår handledare på Chalmers, Pim Poleise och till Trafikverket genom Håkan du Rietz. Göteborg, juni 2013 Per Ahlgren, Håkan Haglund v

10

11 1 Inledning Säkerhetsarbetet på järnväg har under en lång tid bestått av förbättring av det regelverk som anger hur man får utföra arbeten på järnväg (Trafikverket, 2011). Detta arbete är inte tillräckligt då olyckor fortsätter att inträffa trots det tydliga regelverk som finns. Det finns teorier som hävdar att för ytterligare minskning av olyckor krävs andra tillvägagångssätt (Törner, 2008). Törner hävdar att säkerhet inte bara bygger på säker utrustning och säkra procedurer utan även på ett säkert agerande och rätt attityd till säkerhet hos individer. Säkra attityder hos individer påverkas av sociala och psykologiska faktorer tillsammans med hur den tekniska omgivningen ser ut och fungerar. För att kunna påverka dessa faktorer har Trafikverket med ledning av Håkan du Rietz efterfrågat en studie som identifierar de attityder som kan medföra ökat risktagande och minskad hänsyn till de säkerhetsföreskrifter som finns. 1.1 Skandinavisk infrastrukturkompetens Skandinavisk infrastrukturkompetens är ett projekt vars syfte är att utforska och säkerställa beställarens krav på kompetens hos leverantören vid utförande av kritiska arbeten (Skandinavisk infrastrukturkompentens, 2012). Under perioden har Trafikverket, Statens Vegvesen och Jernbaneverket som mål att skapa en gemensam kravbild inom Skandinavien. Denna ska fungera som en modell och kommer att ligga till grund för certifiering och förvaltning av kraven. Det vill säga de övriga krav som beställaren kräver utöver den vanliga yrkeskompetensen. Dessa ytterliga kompetenser kan till exempel vara attityd, beteende och säkerhet. Ambitionen är att detta på sikt ska öka attraktionskraften till branschen samt öka utnyttjandegraden för investerade pengar. Ett av de prioriterade områdena är säkerhetsarbete på och i närhet av spårområde. 1.2 Trafikverket Trafikverket är en myndighet som bildades 2010 och bedriver verksamheten som tidigare bedrevs av Banverket och Vägverket (Trafikverket, 2013) Deras övergripande uppdrag är att skapa ett tillgängligt Sverige där de har som vision att alla kommer fram i tid, färdas tryggt och att allt präglas av miljömedvetenhet. Under många år har det pågått en avreglering inom infrastruktursektorn som i stora drag har lett till att många nya entreprenörer har kommit in och skapat en konkurrenssituation mot de tidigare myndighetsdelarna som bedrev liknande verksamhet. Trafikverket är en produkt av denna avreglering som skapades när många företag slogs ihop. Trafikverket är beställare av i stort sett alla infrastrukturprojekt som rör transport i Sverige (Trafikverket, 2013). De har genom många medarbetare med lång erfarenhet från arbete både som yrkesarbetare och arbetsledare dokumenterat många olyckor och tillbud som de tror beror på felaktiga attityder 1. De har utifrån detta utformat en hypotes om att attityder till säkerhet är en bidragande faktor vid olyckor och tillbud. 1 Möte med Håkan du Rietz, Trafikverket

12 1.3 Mål och syfte Syftet med arbetet är att undersöka om attityden till säkerhet hos yrkesarbetare som utför driftoch underhållsarbete på eller i närhet av spårområde i västra Sverige är en bidragande faktor till arbetsplatsolyckor. Det syftar också till att identifiera de oönskade attityder gällande säkerhet som existerar inom yrkesgruppen. Målsättningen med kandidatarbetets är att ge svar på om attityden till säkerhet hos yrkesarbetare som utför drift- och underhållsarbete på eller i närhet av spårområde i Sverige är en faktor vid arbetsplatsolyckor. Det har också som mål att redovisa de attityder som kan ha negativ inverkan på säkerheten vid sådana arbeten. 1.4 Frågeställningar För att få en förståelse för hur attityder kan påverka säkerheten vid den ovan beskrivna typen av arbete behöver följande frågor besvaras: Vad är en attityd? Hur formas attityder och är det möjligt att ändra på dem? Vad har yrkesarbetare för attityd till säkerhet? Vilka attityder är negativa för säkerheten vid arbete på eller i närhet av spårområde? 1.5 Avgränsningar Denna rapport valde att fokusera på attityden till säkerhet hos de som arbetar i spårområde med drift- och underhållsarbete. De arbeten som valdes att observeras skedde under A-skydd och involverade främst slipersbyten. 1.6 Metod Utifrån de problem som identifierades i bakgrunden och det syfte som formulerades valdes en kvalitativ metod i form av en litteraturstudie och en deltagande observationsstudie (Bryman, 2008). Metoden valdes för att, genom observationsstudien, undersöka ifall hypotesen, som Trafikverket formulerade, stämmer samt få underlag till en diskussion och analys där observationerna jämfördes med litteraturstudien. Från dessa jämförelser drogs flera slutsatser som kopplade till syftet Litteraturstudie Det första som behövdes göras innan undersökningen kunde inledas var en litteraturstudie för att ge grundläggande kunskap om vilken befintlig forskning som redan finns inom området rörande säkerhet och attityder. Det som gjordes först var att leta information där sökfrasen safety AND attitudes användes i Chalmers biblioteks och Göteborgs universitetsbiblioteks olika sökmotorer. Utifrån sökresultaten hittades en tidsskrift, Safety Science, med artiklar som bland annat behandlade säkerhet och attityder som en del av begreppet säkerhetskultur. Vissa av dessa artiklar var relevanta för studien och har används för att beskriva begreppet säkerhetskultur. Då syftet med arbetet var att behandla attityder och då begreppet säkerhetskultur innehåller mer än bara de 2

13 socialpsykologiska faktorer, med attityder som en stor del, fortsatte sökningen av litteratur. Detta genom att följa de referenser i artiklarna som endast behandlade attityder. Dessa referenser ledde i sin tur till annan litteratur där bland annat böckerna Attitudes and Attitude Change av Bohner och Wänke (2002), The psychology of attitudes av Eagly och Chaiken (1993) innehöll relevant information. Litteratursökningsprocessen kan följas i figur 1. Figur 1. Litteratursökningsprocessen Observationsstudie I detta arbete användes en deltagande observationsstudie som metod för att samla in data (Bryman, 2008). En deltagande observationsstudie innebär att individerna som följs observeras noggrant och att beteenden och skeenden antecknas utifrån observatörens egna intryck. Under dessa observationstillfällen togs i enlighet med Golds klassifikationsmodell, se figur 2, en roll som observatör-som-deltagare. Studien pågick under tre arbetsdagar och innebar att yrkesarbetare inom drift- och underhållsarbete på järnväg observerades med avsikt att finna beteenden som bidrog till en osäker arbetsmiljö. De arbeten som följdes skedde under A-skydd, se avsnitt 3.1, på både hårt- och mindre hårt trafikerade sträckor. Under observationstillfällena fördes kontinuerligt dialog med yrkesarbetarna. Fältanteckningar fördes om de observationer som gjordes samt om de kommentarer som framgick under dialogerna. Anteckningarna sammanställdes vid slutet av varje dag. Figur 2. Golds klassifikationsmodell. 3

14 1.6.3 Analys och diskussion Då kvalitativa undersökningar renderar stora mängder information måste någon form av metod användas för att sortera och urskilja de väsentliga delarna av informationen (Bryman, 2008). Detta genomfördes genom att de observationer som var mest relevanta sorterades ut. Dessa analyserades och diskuterades sedan genom en jämförelse med litteraturstudien Arbetsprocess Det som gjordes först var att genom handledningsmöten med både Trafikverket och institutionen på Chalmers formulera en problemställning som skulle ligga till grund för arbetet. Utifrån denna problemställning och Trafikverkets hypotes utarbetades sedan ett syfte för att undersöka ifall hypotesen stämde. En metod från boken Samhällsvetenskapliga metoder av Bryman (2008) användes för att samla in de data som krävdes för att ge svar på syftet. Efter att ha utformat metoden behövdes en förståelse för vad attityder är och hur de fungerar skapas. Detta ledde till en litteraturstudie som undersökte den befintliga litteraturen om attityder. Litteraturstudien fortlöpte parallellt med observationsstudien där yrkesarbetare följdes under deras arbete på järnväg. För att få utföra observationsstudien var en utbildningen BASÄVISTA, se avsnitt 3.1, tvungen att genomföras. Efter att observationsstudien hade genomförts analyserades innehållet från denna och en slutsats kunde dras. Hela arbetsprocessen kan skådas i figur 3. Figur 3. Arbetsprocess. 4

15 2 Litteraturstudie Litteraturstudien kommer behandla begreppet säkerhetskultur som i stora drag beskriver en organisations hantering av säkerhet. Den kommer beröra huruvida detta är viktigt för att minska olyckor och i vilken grad den går att påverka. Studien kommer även beskriva vad attityder är och hur dessa skapas och kan påverkas. 2.1 Säkerhetskultur För att förhindra att olyckor inträffar kan företag hantera problemet på olika sätt. Det kan vara genom tekniska lösningar eller att jobba med människan och det psykologiska (Choudhry, et al., 2007). Oavsett hur arbetet för en säkrare arbetsmiljö ser ut så utvecklar det företagets säkerhetskultur positivt. Det finns inga riktlinjer för hur en företagskultur ska beskrivas och ingen direkt accepterad modell som beskriver hur en god säkerhetskultur kan uppnås. Det finns många olika teorier där säkerhetskultur beskrivs på olika sätt och i detta arbete har en teori där attityder och värderingar ligger som grund valts. The safety culture of an organisation is the product of individual and group values, attitudes, perceptions, competencies, and patterns of behaviour that determine the commitment to, and the style and proficiency of, an organisation s health and safety management. Organisations with a positive safety culture are characterised by communications founded on mutual trust, by shared perceptions of the importance of safety, and by confidence in the efficacy of preventative measures. (Farrington-Darby, et al., 2005, s.40) Säkerhetskulturen inom en organisation är produkten av individuella och gemensamma värderingar, attityder, uppfattningar, kompetenser och beteendemönster som avgör engagemanget till, och förståelsen för, organisationens hälso- och säkerhetsarbete. Organisationer med en positiv säkerhetskultur kännetecknas av kommunikation som bygger på ömsesidig tillit, en gemensam förståelse för vikten av säkerhet och en positiv inställning för effekten av förebyggande säkerhetsarbete. (Fritt översatt från engelska), (Farrington-Darby, et al., 2005, s.40) Begreppet säkerhetskultur beskriver i princip hur säkerhet prioriteras inom organisationen. Detta reflekteras i de val som görs där säkerhet vägs mot effektivitet och kostnadsfrågan (Farrington-Darby, et al., 2005). Begreppet uppkom först år 1987 i OECD Nuclear Agency report som berörde Tjernobyl olyckan 1986 (Cooper, 2000). På grund av den föreslagna kopplingen mellan säkerhetskultur och stora olyckor började hög-risk industrier undersöka huruvida denna kultur bidrog till olyckor Så utvecklas en säkerhetskutur Som ett väl etablerat företag vill man att sina anställda ska trivas och känna sig säkra på jobbet. För att detta ska bli sanning måste alla företag där säkerhet är en hög prioritering jobba på att utveckla sin säkerhetskultur. De huvudfaktorer som berör utvecklandet av en positiv säkerhetskultur är ledningen (Cox och Cheyne, 2000), handledning (O'Dea och Flin, 2001), individuella och beteendemässiga faktorer (Cooper, 2000; Geller, 1999 och Vuuren, 2000), kommunikation (Brown, et al., 2000), regler och föreskrifter (HSE, 1997) samt rapportsystem 5

16 (Brown, et al., 2000). Detta innebär att för att en god säkerhetskultur ska kunna bildas måste säkerhet vara någonting som prioriteras högt uppe i organisationens hierarki (Rundmo och Hale, 2003). Om attityden angående säkerhet hos styrelsen prioriteras lägre än attityden till, till exempel, lönsamhet kommer de anställda influeras av detta och säkerhetskulturen kommer att påverkas negativt. I en organisation är det viktigt att alla agerar utefter samma ideal och grundtankar och det är därför viktigt att det finns en fungerande kommunikation. Detta gör så att samma information sprids till alla parter, att de kan ta del av företagskulturen och agera utefter den Att ändra en säkerhetskultur Om en organisation anser att deras säkerhetskultur är ett problem och att det måste ske en åtgärd så måste detta problem i första hand identifieras (Farrington-Darby, et al., 2005). En metod för att bearbeta problemet måste arbetas fram och implementeras. Om problemet ligger hos beteendet kan en åtgärd vara att genomföra beteendebaserade program, ställa upp mål eller genom olika belöningar. Det är viktigt i denna metod att alla får ta del av det säkerhetsarbete som görs och komma med synpunkter. Säkert beteende kan förstärkas genom träning och instruktioner (Choudhry, et al., 2007). Det är dock viktigt att kommunikation sker på ett sådant sätt att arbetsuppgifter inte läggs fram så att det låter enklare och snabbare att göra dem på ett riskfyllt sätt än att göra dem på ett säkert sätt. Om så är fallet kommer de anställda i större utsträckning att negligera de säkerhetsregler som finns. För ett företag är det kostsamt om anställda skadar sig så i det långa loppet är det ekonomiskt att satsa på säkerhet Att mäta säkerhetskultur Det finns många sätt att mäta säkerhetskulturen i ett företag. Det vanligaste är genom kvalitativa metoder där observationer eller intervjuer genomförs (Choudhry, et al., 2007). Det går också att använda sig av en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder där säkerhetskulturen delas upp i tre delar. Den beteendemässiga aspekten behandlas genom att vara ute i fält och observera. De situationsanpassade delarna kan undersökas genom att kolla på till exempel strukturen i organisationen och hur rutiner hanteras. Den psykologiska aspekten undersöks oftast genom kvantitativa enkäter där arbetarnas allmänna syn på säkerhets lyfts. Ett sätt att analysera den information som samlats in är att just dela upp begreppet säkerhetskultur i tre olika delar där informationen samlas in på olika sätt och vägs mot varnadra (Cooper, 2000). De tre metoderna analyseras systematiskt både enskilt och jämförs sedan med de andra metoderna som visas i figur 4. Figur 4. En modell över hur säkerhetskultur kan analyseras. 6

17 2.2 Attityder Studerandet av attityder, mätningen av dem och hur de påverkar vårt beteende har varit en central del av den socialpsykologiska forskningen sen tidigt 1900-tal (Forgas, 2010). Eftersom det rör sig om forskning om det mänskliga psyket har det ännu inte presenterats några entydiga svar på vad attityder är och varför de finns. I detta kapitel kommer det därför presenteras och förklaras några olika teorier som existerar inom den forskning som finns presenterad idag Definition av attityder Det har länge debatterats inom den socialpsykologiska forskningen om hur attityder skall definieras (Forgas, 2010). Olika definitioner har använts och kasserats men 1993 presenterade Alice H. Eagly och Shelly Chaiken, i boken The Psychology of Attitudes, den definition som nu går att finna i nästan all litteratur. An attitude is a psychological tendecy that is expressed by evaluating a particular entity with some degree of favor or disfavor. (Eagly och Chaiken, 1993, s. 1) En attityd är en psykologisk tendens som uttrycks genom att utvärdera en specifik enhet med någon grad av fördelaktighet eller ofördelaktighet. (Fritt översatt från engelska)(eagly och Chaiken, 1993, s. 1) Den psykologiska tendensen i definitionen syftar på det interna tillstånd en person kan befinna sig i under lång tid eller bara för en kort stund och den utvärderande processen sammanfattar alla olika sätt som det går att utvärdera något på (Eagly och Chaiken, 1993). Den specifika enheten i definitionen syftar på ett attitydobjekt som kan vara vad som helst man kan ha åsikter kring. Det kan vara konkret (ex. en bil), abstrakt (ex. feminism), specifika enheter (ex. min penna) och grupper av enheter (ex. blyertspennor). Beteenden (ex. spela fotboll) och grupper av människor (ex. socialdemokrater, muslimer) kan också fungera som attitydobjekt. Den utvärderande processen vilar på tre grundkomponenter, affektion, kognition och uppträdande (Forgas, 2010). Affektiva komponenter är de som syftar på de behagliga eller obehagliga känslor som associeras med attitydobjektet. Kognitiva komponenter är föreställningar eller kunskap om attitydobjekt, och slutligen är de uppträdande komponenterna hur man agerar mot attitydobjektet. En attityd kan bestå av alla dessa delar men behöver inte göra det (Bohner, 2002). En attityd kan dessutom vara mer eller mindre dominerad av någon av komponenterna. En person kan, som exempel, i sin attityd mot godis ha en positiv utvärdering genom den affektiva komponenten för att godis smakar gott samtidigt som den har en negativ utvärdering genom den kognitiva komponenten eftersom att godis bara innehåller socker. Huruvida personen äter godis eller inte kommer då bero på vilken av komponenterna som personen tycker är viktigast i just det ögonblicket som godiset presenteras i. En annan viktig del att förstå är att en attityd inte existerar förrän individen har träffat på attitydobjektet (Eagly och Chaiken, 1993). Först när individen stött på attitydobjektet på något sätt, läst om det, ätit det, eller fått höra talas om det kan den utvärderande processen ta vid och en attityd formas. Attityder är också baserade på olika attribut som man kan tillskriva attitydobjektet (Gilbert, Fiske and Lindzey, 1998). Exempelvis kan en vegetarians syn på kött delvis bero på att personen 7

18 tror att äta kött ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, delvis att personen tycker synd om djur som slaktas och delvis att personen tycker att kött smakar illa. Attityden mot att äta kött är då sammansatt av alla dessa utvärderingar Attityders funktion En socialpsykologisk forskare, Daniel Katz, lade 1960 fram en teori om vilka olika funktioner attityder har för människor (Eagly och Chaiken, 1993). Enligt honom har attityder fyra olika funktioner vilka är en kunskapsfunktion, en praktisk funktion, en självförsvarande funktion samt en värderingsuttryckande funktion. En attityd kan vara baserad på en eller flera av dessa funktioner. Kunskapsfunktionen fungerar som ett schema, vilket betyder en kognitiv struktur av organiserad tidigare kunskap från erfarenheter vid specifika situationer (Eagly och Chaiken, 1993). Erfarenhet av tidigare attitydobjekt skapar associationer till olika attribut som sedan lagras i denna kunskapsstruktur vilket sedan guidar individen i vilka attityder som kommer skapas i dess medvetande. Någon som aldrig hört talas om vad björnar är kommer att vara tvungen att skapa en attityd mot björnar vid sitt första möte med en. Personen kommer i sitt snabba beslut identifiera olika attribut på björnen, vassa tänder, klor på tassarna och dess storlek. Dessa kopplas tillbaka till tidigare upplevelser av dessa attribut på andra djur och attityden mot björnen kommer med största sannolikt bli negativ och individen kommer fly därifrån. Enkelt kan man säga att kunskapsfunktionen skapar en simpel struktur för att organisera och hantera en annars väldigt komplex och otydlig värld (Bohner, 2002). Att ha en attityd mot olika attribut som ett objekt kan ha sparar mycket tid och energi mot att behöva skapa sig en ny bild av hur man ska förhålla sig till det varje enskild gång man på något sätt stöter på objektet (Pratkanis, 1989). Den praktiska funktionen innebär att attityder får personer att maximera belöningar och minimera straff i sin omgivning (Eagly och Chaiken, 1993). Detta tolkas som att individer håller positiva attityder mot sådant de associerar med njutning och negativa attityder mot sådant de associerar med lidande. Attityder som har en självförsvarande funktion skyddar en individs självbild från en i vissa fall obehaglig verklighet (Eagly och Chaiken, 1993). Exempel på sådana attityder kan vara de som tar sig uttryck i främlingsfientlighet och rasism, de som skyddar ens självbild genom att nedvärdera andra utomstående grupper av människor. Värderingsuttryckande attityder ger individer möjligheten att uttrycka sina personliga värden och självuppfattningar (Eagly och Chaiken, 1993). På detta sätt kan de förstärka och bekräfta sina egna värderingar Formande av attityder Det finns två sätt att se på hur attityder formas (Bohner, 2002). Båda dessa är accepterade inom den socialpsykologiska forskningen där den ena inte utesluter den andra (Eagly och Chaiken, 1993). Det ena sättet är att de grunder som vi väljer att forma våra attityder på är nedärvda i vårt arvsanlag (Bohner, 2002). Människan är genetiskt inställd till att forma vissa attityder. Exempel på detta kan vara vilken sorts mat vi tycker om eller vilka dofter vi avskyr och håller oss 8

19 borta ifrån. Denna syn förespråkar att attityder är stabila konstruktioner som inte förändras nämnvärt under en längre tidsperiod. Det andra sättet att se på hur attityder formas är som tillfälliga konstruktioner (Bohner, 2002). Det innebär att i varje ny situation som attitydobjektet introduceras kommer individen vara tvungen att bilda en ny attityd mot objektet med just de förutsättningar som finns för stunden. En teori som har presenterats för att beskriva formandet av attityder kallas för The expectancy value model (Eagly och Chaiken, 1993). Den centrala idén som denna teori kretsar kring är att attityder formas beroende på vilka föreställningar som finns om attitydobjektet. Föreställningarna representeras då av summan av förväntade värden som kan tillskrivas de attribut som är kopplade till attitydobjektet. De förväntade värdena utgörs av en förväntningskomponent och en värderingskomponent där förväntningskomponenten är den subjektiva bedömningen ifall attitydobjektet har attributet eller inte och värderingskomponenten är värderingen av attributet. Detta kan beskrivas genom en funktion som ser ut som följer: Attityd = Σ Förväntning X Värdering Exempelvis kan en person se på löpning som något som ger bättre hälsa men är jobbigt och ansträngande. Dessa två attribut kommer då representeras av den subjektiva bedömningen att löpningen har dessa attribut samt hur de värderas av personen. Det finns många teorier om hur attityder formas och på grund av forskningens breda användande av termen attitydförändring sammanfaller dessa ofta med de teorier som beskriver hur attityder förändras (Eagly och Chaiken, 1993). Därför kommer fler att presenteras i avsnitt Attityders förändring Attityder och beteende Det råder delade meningar om huruvida attityder och beteenden är sammankopplade på ett direkt sätt (Forgas, 2010). Det finns studier som visar en klar koppling mellan attityd och beteende medan andra har visat att förhållandet kan vara helt motsatt, det vill säga att attityden beror på beteendet. Ett problem är att beteenden har setts som något enkelt och direkt medan attityder alltid setts som något svårt och komplext. Det är inte helt sant och beteenden kan i många fall vara mer komplexa än de attityder som ska förutsäga dem. Det är viktigt, när kopplingen mellan attityder och beteenden undersöks, att skilja på attityder mot objekt och attityder mot beteenden (Forgas, 2010). Det är exempelvis inte säkert att en attityd mot en fest (ett objekt) kan förutsäga huruvida en person kommer att gå på den (ett beteende). Det är också viktigt att skilja på beteenden i mer generella termer (att titta på fotboll) och i mer specifika termer (att gå på en fotbollsmatch). En av teorierna som lagt fram för att beskriva förhållandet mellan attityder och beteenden är The theory of reasoned action (Forgas, 2010). I den förklaras mänskligt beteende som något som styrs av intentioner vilket är en persons benägenhet att utföra ett givet beteende. Dessa intentioner styrs i sin tur av attityder och subjektiva normer. Subjektiva normer är hur viktigt en person tror att dennes omgivning tycker det är att personen ska utföra detta beteende. Om en 9

20 person accepterar att dess nära vänner skulle uppfatta ett agerande med en negativ syn är det mindre troligt att den skulle utföra det. Denna modell har dessvärre kritiserats för sina begränsningar i att förutse beteenden där annat än bara personens egen vilja styr utgången (Eagly och Chaiken, 1993). Beteenden som kräver färdigheter, skicklighet, möjligheter eller samarbete med andra individer går därför inte att helt förutsäga med utgångspunkt från denna modell. Det är också viktigt att tiden mellan den uppmätta intentionen och själva beteendet är så liten som möjligt för att på ett korrekt sätt kunna bedöma hur det påverkar. På grund av kritiken mot The theory of reasoned action skedde en vidareutveckling av den med tillägget av en yttre variabel, upplevd beteendekontroll (Eagly och Chaiken, 1993). Denna teori kallas för The theory of planned behavior, som beskrivs i figur 5. Den yttre variabeln tar i beaktning hur svårt eller enkelt en person upplever att det är att utföra ett specifikt beteende. En person är mer benägen att utföra ett beteende om den upplever att det är enkelt att utföra det. Upplevd beteendekontroll är i sin tur baserad på föreställningar om hur troligt det är att personen har förutsättningarna och möjligheterna den tror krävs för att utföra beteendet. Denna variabel förmedlas ofta genom intention men kan, då den upplevda kontrollen helt reflekterar den verkliga kontrollen, kopplas direkt till det framtida beteendet, se figur 5. Figur 5. Hur de olika variablerna samverkar i Theory of Planned behavior. Bägge dessa teorier är bra på att förutse olika beteenden (Forgas, 2010). Enligt dessa teorier krävs dock ett visst mått av överläggande innan beteendet sker, det vill säga att personen tar i beaktning andras åsikter, möjlighet att lyckas och så vidare. Detta går tvärs emot många beteenden som sker spontant. Dessa beteenden styrs visserligen till viss del av intentioner men till största delen bestäms de av automatiska processer helt frikopplade från intentionerna. Det är väldigt stor skillnad på att exempelvis röka en cigarett och att sluta röka, något som i många fall kräver ett genomtänkt beslut. De beteenden som sker spontant är ofta de som bygger på mycket tidigare erfarenheter. Om en person rökt under en längre tid kommer det beteendet att ha normaliserats för personen och när denne ska röka kommer inte beslutet kräva stor överläggning och ske mer spontant. Detta kan sättas i kontrast mot en person som ska röka för första gången. Den personen kommer överlägga all information som finns till för att ta ett genomtänkt beslut. Huruvida beteenden påverkar attityder har diskuterats i en av de mest citerade teorierna inom attitydforskningen (Eagly och Chaiken, 1993). Den kallas för Theory of cognitive dissonance och 10

21 presenterades 1957 av Leon Festinger. I den förklaras att människors inre bilder av deras kunskap, attityder, attitydrelevanta beteenden, beslut och åtaganden tenderar att existera i harmoni med varandra. Ifall något skulle inträffa som skulle skapa disharmoni motiverar det kognitiva förändringar för att återställa harmoni. Detta kan enklast beskrivas som att ifall en persons agerande och attityder hamnar i konflikt med varandra uppstår ett obehagligt känslotillstånd hos personen, dissonans. För att lösa denna konflikt måste antingen attityden eller beteendet förändras för att återigen hamna i konsonans med varandra. Ett exempel på detta kan vara rökning hos en person som vet om att rökning orsakar cancer. Antingen kan personen välja att sluta röka, det vill säga ändra sitt beteende, eller så kan personen välja att förringa sambandet mellan rökning och cancer, det vill säga förändra sin attityd Förändring av attityder Ett av de stora områdena inom attitydforskningen rör huruvida attityder förändras och ifall denna process i sådana fall kan påverkas (Forgas, 2010). Det har blivit allmänt accepterat att attityder inte är helt statiska och att de kan förändras med tiden. Attityderna kan förändras på grund av många olika anledningar som övertalning, ny information och effekten av en persons egna attityd-relevanta beteenden (Eagly och Chaiken, 1993). Det finns många olika teorier om hur attityder kan förändras och de berör många olika aspekter av attitydforskningen (Eagly och Chaiken, 1993). De som kommer presenteras i detta avsnitt bygger alla på principen att attityder formas och förändras i takt med att ny information om attitydobjekten fås. De kan handla om allt från hur övertalande meddelanden ska levereras på bästa sätt, till hur olika meddelanden mottas beroende på vilket humör personer är på. En huvudindelning av teorierna om attitydförändring har skett i två olika sorters teorier. De ena ger språkliga förklaringar till olika mekanismer eller processer involverade i förändringar av attityder och de kallas gemensamt för processteorier. De andra förklarar med hjälp av matematiska modeller hur människor kombinerar och integrerar de olika signaler som finns tillgängliga för dem och de kallas för kombinatoriska teorier. En kombinatorisk teori bygger på en av de tidigare presenterade teorierna om attityders formation, Expectancy value model (Eagly och Chaiken, 1993). För att skapa en förändring av attityden till mer fördelaktig måste summan av de förväntade värdena mot attitydobjektet vara mer positiv än det var innan förändringsförsöket. På samma sätt måste summan vara mer negativ för att skapa en mindre fördelaktig attityd. Detta görs genom att ändra föreställningarna personen har om attitydobjektet och detta kan ske i den subjektiva bedömningen om objektet har ett attribut eller inte, hur dessa attribut värderas eller i båda. Om en person har en föreställning om att kaffe gör en pigg och att detta är viktigt för denne skulle en förändring av personens attityd kunna ske genom att övertyga personen om att kaffe inte alls är uppiggande. Processteorierna är mer specifikt utvecklade för att beskriva hur övertalande meddelanden mottas och bearbetas hos mottagaren (Eagly och Chaiken, 1993). Detta skiljer sig från de kombinatoriska modellerna som bättre kan anpassas till vilken situation som helst där personen får ny information om attitydobjektet. Den klassiska frågan för de som forskat kring övertalning presenterades av Lasswell 1948 och har varit. 11

22 Who says what to whom in what channel with what effect? (Eagly och Chaiken, 1993, s. 257) Vem säger vad till vem i vilket medium med vilken effekt? (Fritt översatt från engelska)(eagly och Chaiken, 1993, s. 257) För att förstå hur övertalande effekter av meddelanden fungerar arbetade McGuire fram en modell som föreslår att effekten kan ses som produkten av sex olika informations-bearbetnings steg (Eagly och Chaiken, 1993). Dessa är presentation, uppmärksamhet, förståelse, samtycke, lagring och beteende. För att bättre förklara detta måste meddelandet för det första presenteras för mottagaren och för det andra måste mottagaren uppmärksamma det. Det är sedan viktigt att meddelandets argument förstås och att mottagaren godkänner och samtycker med dem för att någon attitydförändring ska ske. Om denna förändring ska vara bestående över en längre tid måste den förändrade attityden lagras i mottagarens minne och till sist måste även personen agera i linje med sin nya attityd. McGuire påpekade att om något av dessa steg misslyckas kommer kedjan av processteg att brytas och ingen förändring av attityden kommer ske. Olika intressanta vinklingar av attitydförändring skedde genom ett brett forskningsprogram på Yale University under och 1960-talet (Eagly och Chaiken, 1993). En av vinklingarna lyfte rollen av incitament som en medierande variabel i attitydförändring. För att en person skall ändra sin attityd mot ett attitydobjekt måste den tro att det finns positiva konsekvenser av att göra det. Dessa incitament kan vara rent ekonomiska eller fysiska, som ökad förmögenhet eller bättre hälsa. De kan också vara mer abstrakta som social acceptans, respekt från viktiga personer eller meddelandets informationsvärde. Incitamenten spelar en stor roll i att förstå hur meddelandet tas emot beroende på vem som säger det. En experts utlåtande väger tyngre än en icke-experts och detta beror på att det är större chans att en experts utlåtande är sant och att det är självförstärkande att hålla sanna föreställningar och attityder. Att förkunnanden av högt uppskattade och prestigefyllda kommunikatörer är mer attitydförändrande än meddelanden från lågt socialt stående individer följer på samma logik. En annan intressant vinkling lyft av samma forskare är hur rädsla eller känslomässig spänning kan öka möjligheten att förändra attityder (Eagly och Chaiken, 1993). Deras syn på det var att rädsla eller känslomässig spänning har funktionen av ett tillstånd som orsakar en form av störning hos personen som motiverar en förändring. Till följd av detta kommer alla kognitiva eller beteenderelaterade svar som tar bort denna störning eller bidrar till dess reduktion att förstärkas. Forskarna påpekade att rädsla kunde bidra till att få mottagarna att acceptera ett meddelandes rekommendationer om den lyfte ett hot som var tillräckligt stort för att skapa denna störning. Efter detta skulle kommunikatorns rekommendationer få mottagarnas känslomässiga spänning att minska och de skulle acceptera rekommendationerna. Det var dock viktigt att vara medveten om att ifall rädslan som väckts blivit för stor kommer den att verka kontraproduktivt för kommunikatorns övertalningsförmåga. Detta då de efterföljande rekommendationerna inte kommer lyckas minska den känslomässiga spänningen som uppstått. Den svåra balansgången i rädslokontrollen ledde fram till en mer utarbetad modell av Leventhal 1970 (Eagly och Chaiken, 1993). Parallel response model bygger på att hotsignalerna i rädsloframkallande budskap startar två separata processer, riskkontroll och rädslokontroll. 12

23 Riskkontroll är en kognitiv process som motiveras av mottagarens vilja att avvärja faran. Den innehåller både en bedömning av farans allvarlighet och effekten av eventuella beteenden som skall hantera faran. Rädslokontroll motiveras däremot av framkallandet av rädslan och involverar valet och utförandet av olika beteenden som förbättrar otrevliga affekter. Det kan vara saker som att undvika hotsignaler eller att utföra aktiviteter som dämpar känslan av utomstående hot. Med sin teori ville Leventhal påvisa att de två processerna sker självständigt och att riskkontrollen, som ledde till anpassningsbart agerande, inte nödvändigtvis behövde ske för att mottagaren var rädd. En annan forskare, Rogers, jobbade vidare utifrån samma tankebana men minskade inflytandet av framkallad rädsla (Eagly och Chaiken, 1993). I sin teori Protection motivation Theory arbetade han fram en modell med två skilda funktioner. Den första är en positiv funktion som tar i beaktning upplevd allvarlighet av hotet, upplevd sårbarhet, åtgärdens effektivitet samt den upplevda känslan mottagaren har att denne kan utföra åtgärden. Den andra funktionen är negativ och tar i beaktning den upplevda kostnaden av de anpassade åtgärderna och de upplevda fördelarna med de missanpassade åtgärderna. Om då den positiva funktionen blir större kommer attityden ändras mot den rekommenderade och tvärtom ifall den negativa blir större Attitydmätning Ett av de stora problemen som rör attityder är att de inte är direkt observerbara (Eagly och Chaiken, 1993). Attityder som utvärderande tendenser visar sig som öppna reaktioner eller indikatorer i de tre komponenterna kognitiv, affektiv eller uppträdande. Detta har gjort att flera olika metoder har skapats för att kunna mäta attityder hos individer. Ett av problemen med mätningen har varit att det inte går att fråga någon direkt om dess attityd då detta kan få den att omvärdera attityden. Ett annat problem är att i vissa fall har individen en stor förståelse för vilken attityd som skall visas för forskarna för att framställa sig själv bättre. Därför måste i dessa fall syftet med mätningen döljas på något sätt. En av dessa metoder är skapad av forskaren Likert på 1930-talet (Eagly och Chaiken, 1993). Han skapade en metod av summerade bedömningar där en stor samling av punkter valda för deras relevans till attitydobjektet bedöms av en mottagare. Dessa punkter är vanligtvis påståenden om föreställningar och beteenden eller affektiva reaktioner mot attitydobjektet. Punkterna presenteras för mottagaren så att denna får välja mellan olika alternativ som visas i figur 6. Mottagaren väljer det alternativ som passar bäst och resultaten för varje punkt omvandlas till ett siffervärde vanligtvis mellan -2 och 2. Alla siffervärden summeras sedan ihop för att få fram en summa som visar på mottagarens attityd. Figur 6. Exempel på hur påståenden kring attitydobjekt bedöms enligt Likerts metod. 13

24 En annan metod som tagits fram är en semantisk differential modell som är den mest populära inom attitydmätningen idag (Eagly och Chaiken, 1993). I den mäts attityden med hjälp av en serie bipolära adjektivsskalor. Försökspersonen ombeds placera sin position på en mellan två stycken bipolära adjektiv (exempelvis bra och dåligt), se figur 7. Ifall personen inte tycker att något av adjektiven beskriver attitydobjektet tillräckligt eller om de är irrelevanta ombeds de kryssa i mitten på skalan. Till den grad de tycker att adjektivet passar attitydobjektet skall de kryssa närmre det adjektivet på skalan. På samma sätt som i Likerts metod omvandlas svaren till siffervärden som sedan summeras för att visa på mottagarens attityd. Figur 7. Exempel på bedömning av ett attitydobjekt (choklad) enligt semantisk differential modell. 14

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Säkerhetskultur i en organisation

Säkerhetskultur i en organisation Säkerhetskultur i en organisation Jan Skriver Resilience AB jan.skriver@resilience.se 2013-04-23 1 Innehåll Vad innebär begreppet säkerhetskultur? Hur skapar man en bra säkerhetskultur? Hur kan man mäta

Läs mer

Råd och. skyddsanvisningar

Råd och. skyddsanvisningar Råd och skydds- Råd anvisningar och skyddsanvisningar för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde för dig som ska arbeta inom Banverkets spårområde Arbetsmiljölagen Utdrag ur arbetsmiljölagen 3 kapitlet

Läs mer

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur

SÄKERHETSKULTUR. Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur SÄKERHETSKULTUR Transportstyrelsens definition och beskrivning av viktiga aspekter för god säkerhetskultur 2 3 Begreppet säkerhetskultur började diskuteras på allvar i samband med utredningen av kärnkraftsolyckan

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Säkerhetskultur i Skanska Sverige

Säkerhetskultur i Skanska Sverige Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Säkerhetskultur i Skanska Sverige 29 oktober 2008 Det här är vad vi gör Vi utvecklar, bygger och underhåller den fysiska miljön för människor att bo, arbeta

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka

Trafikbestämmelser för järnväg. Modul 6 Fara och Olycka Trafikbestämmelser för järnväg Modul 6 Fara och Olycka TDOK 2015:0309 Giltig från och med 1 mars 2016 2 6 Fara och Olycka TDOK 2016:0044-6 Fara och olycka 3 Detta är modul 6 Fara och olycka i Trafikverkets

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Kunsten å formidle et budskap

Kunsten å formidle et budskap Kunsten å formidle et budskap Kan vi få folk til å endre atferd? Hvordan kan vi kommunisere sikkerhet? Peter Modin Department of Philosophy modin@kth.se Konsten att förmedla ett budskap Kan vi få folk

Läs mer

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion

Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion EXAMENSARBETE 2006:019 HIP Kommunikation vid bygg- och anläggningsproduktion Arbetsplatsplanering MONIKA JOHANSSON LINNÉA LUNDBERG HÖGSKOLEINGENJÖRSPROGRAMMET Projektingenjör Luleå tekniska universitet

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL

KOMMUNIKATION ATT SKAPA ETT BRA SAMTAL KOMMUNIKATION Detta dokument tar upp kommunikation, feeback och SMART:a mål, som ska verka som ett stöd under utvecklingssamtalet. Kommunikation är konsten att förmedla tankegångar, information och känslor

Läs mer

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll

Professionella samtal. verktyg för effektiv kontroll Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk

Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom humanistiska programmet språk Ungdomsspråk i spanska bloggar Elevens idé Calle är genuint språkintresserad. Han har studerat spanska,

Läs mer

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Glasbergets förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef Lena Schmidt förskollärare

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE

Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Resultat- och utvecklingssamtal MEDARBETARE Namn: Datum: 2 Resultat- och utvecklingssamtal Syfte Resultat- och utvecklingssamtalet är en viktig länk mellan organisationens/enhetens mål och medarbetarens

Läs mer

Spridning av säkrare praxis

Spridning av säkrare praxis Spridning av säkrare praxis Arbetsmaterial VEM? VARFÖR? VAD? NÄR? HUR? Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besöksadress: Hornsgatan 20 Tel: 08-452 70 00 Fax: 08-452 70 50 E-post: info@skl.se

Läs mer

Att planera bort störningar

Att planera bort störningar ISRN-UTH-INGUTB-EX-B-2014/08-SE Examensarbete 15 hp Juni 2014 Att planera bort störningar Verktyg för smartare tidplanering inom grundläggning Louise Johansson ATT PLANERA BORT STÖRNINGAR Verktyg för smartare

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Anden Förskolan Andens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter

Läs mer

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på optimal kommunikation i en PU-process Min syn på optimal kommunikation i en PU-process KN3060 Produktutveckling med formgivning Mälardalens högskola Anders Lindin Inledning Denna essä beskriver min syn på optimal kommunikation i en produktutvecklingsprocess.

Läs mer

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe?

Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Titel: Strävan efter medarbetarengagemang: Choklad, vanilj eller jordgubbe? Av Bill Sims, Jr. Ärligt talat så har vi allvarliga problem med säkerhetskulturen, Bill. Det är verkligen en märklig upplevelse

Läs mer

Idéskrift för en säkrare arbetsmiljö i livsmedelsindustrin till både arbetsgivare och arbetstagare

Idéskrift för en säkrare arbetsmiljö i livsmedelsindustrin till både arbetsgivare och arbetstagare Riskfyllda arbeten skall matchas med en hög säkerhetsnivå Hur kan vi påverka säkerheten? Det tekniska perspektivet behöver kompletteras med en god säkerhetskultur Säkerhet skapas i samverkan mellan människor

Läs mer

Pussel DISC/Morot Kombination

Pussel DISC/Morot Kombination Pussel DISC/Morot Kombination Kommunikation Exempel på agenda för första coaching mötet ID: 72955 Ensize International AB Analysdatum: 2012-06-14 Tid: 14 minuter Utskriftsdatum: 2013-09-23 Ensize International

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte

JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas

Läs mer

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt

Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt Föreläsning 6: Analys och tolkning från insamling till insikt FSR: 1, 5, 6, 7 Rogers et al. Kapitel 8 Översikt Kvalitativ och kvantitativ analys Enkel kvantitativ analys Enkel kvalitativ analys Presentera

Läs mer

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem 2009-2010 Bikupans fritidshems likabehandlingsplan 2009-2010 Den 1 april 06 trädde en ny lag i kraft; Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg

Säkerhetskultur. Kort introduktion. Teori, metoder och verktyg Säkerhetskultur Kort introduktion Teori, metoder och verktyg 1 Innehåll: 1. Sambandet mellan människa, teknik och organisation 2. Introduktion till begreppet säkerhetkultur 3. Grundläggande förutsättningar

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig

o jag gillar mig själv, och har en god o jag känner mig lugn inför andra. o jag respekterar mig själv och jag är tydlig Guide-formulär. Kryssa för de påståenden du tycker stämmer in på dig själv. De nivåer där du mest har kryssat i till vänster behöver du fokusera mer på, de nivåer där du har kryssat i mest till höger,

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24

ETIKPOLICY. Reviderad 2009-08-24 ETIKPOLICY Reviderad 2009-08-24 Målsättning Värderingar avgör hur vi förhåller oss till varandra. De är grunden för vårt välbefinnande, hur vi kommunicerar med omvärlden och det konstnärliga resultatet.

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö Henrik Gustafsson 2011 Att motivera genom att framkalla rädsla kan fungera i ett kortare perspektiv för att få människor att genomföra

Läs mer

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1 Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1. Hantera information Avses vanligtvis att vara förtrogen med den information och de regler som gäller inom områden som djurhållning, park, utearbete

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 6 kap. i skollagen. De har ersatt den tidigare

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Arbetsmiljöarbete och motivation

Arbetsmiljöarbete och motivation Arbetsmiljöarbete och motivation Teoretisk översikt och konstruktion av ett frågeformulär Mattias Åteg, Ing-Marie Andersson, Greg Neely, Gunnar Rosén, Jonas Laring och Olle Nygren arbetslivsrapport nr

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., 2014-11-06

Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., 2014-11-06 Svåra eller nödvändiga samtal Olle Persson, Psykologiska inst., 2014-11-06 Typexempel: oönskade beteenden; ge besked Om handledning Självinsikt Kontinuerlig återkoppling och självobservation Att tänka

Läs mer

Chefsprofilen Sammanställning av resultat

Chefsprofilen Sammanställning av resultat Chefsprofilen Sammanställning av resultat Namn: Allan Allansson Läsanvisning Om Chefsprofilen Chefsprofilen används som ett stöd för utveckling av det egna ledarskapet. Profilen mäter beteenden som i ledarskapsforskning

Läs mer

Skanska Sverige. Arbete med eller nära spänning skall utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person, se kompetenskrav.

Skanska Sverige. Arbete med eller nära spänning skall utföras av, eller under ledning av, en för arbetet ansvarig person, se kompetenskrav. 1 (6) 1. Allmänt Arbete i närheten av och med elledningar är en vanlig och farlig situation för oss, endera väl synlig luftledning eller som ledning under mark. Nedan finns beskrivet arbetssättet som ska

Läs mer

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola

Lika behandlingsplan. Hanna Förskola Lika behandlingsplan Hanna Förskola 2015-2016 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 3 Hanna förskolas likabehandlingsplan 4 Definitioner 4 Mål 5 Åtgärder 6-7 Till dig som förälder!

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier?

Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Hur kommunicerar vi risker med antibiotikaresistenta bakterier? Livsmedelsverkets Seminarium Antibiotiksresistenta bakterier i mat Uppsala, 8 December 2014 Britt-Marie Drottz Sjöberg brittds@svt.ntnu.no

Läs mer

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport.

ArbetsrelateratDNA. Daniel Brodecki. Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Daniel Brodecki Här är ditt ArbetsrelateratDNA i form av en rapport. Detta är ett underlag som visar vad som är viktigt för dig och hur du kan använda din potential på ett optimalt sätt. Ett ArbetsrelateratDNA

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef

Trygghetsplan för Förskola och pedagogisk omsorg i Linghem Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Fastställd av Förskolechef Trygghetsplan 2016-06-09 för Förskola och pedagogisk omsorg i Plan mot diskriminering och kränkande behandling Giltighetstid för denna plan: 2016-06-01 2017-12-31 Fastställd av Förskolechef Kristina Hellman

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Almviks förskola 2015-2016 Inledning Almviks förskolas plan mot

Läs mer

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige

Öresund: olycksfallsskador i betongelementfabrikerna Sverige Skador/10 000 arbetsår 2013-09-03 Tar man risker - eller får man dem? Om individ, organisationsklimat och säkerhet Marianne Törner Forskningsledare Säkerhet, organisation och ledarskap, Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö

Webbmaterial. Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Webbmaterial Konflikt! ska det vara något att bråka om? sven eklund jörgen fältsjö Instruktion handlingsplan för konflikträdda Syftet med denna handlingsplan är att på ett enkelt sätt, utan förberedelser,

Läs mer

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström

Återkopplingsrapport M A S T E R P E R S O N A N A L Y S I S. Rapport för: Mattias Söderström Rapport för: Mattias Söderström Denna rapport är resultatet av din Master Person Analysis. Avsikten är en tydlig och korrekt summering av dina svar från formuläret. Dina testresultat kommer att användas

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET

Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET Odla säkerhetskultur RÄTT INSTÄLLNING GÖR HALVA JOBBET SÄKERHETSKULTUR HANDLAR OM ATTI- TYDER TILL RISKER Säkerhetskultur betecknar förhållningssätt och attityder som en organisation och dessa anställda

Läs mer

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Ansvarig för planen: Erja Svensson, förskolechef Vår

Läs mer

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen

Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Underlag 1 (5) Datum Rikspolisstyrelsen 2012-09-20 HR-avdelningen Diarienr (åberopas vid korresp) HR-704-317/11 Kompetensprofil för nyutbildad polis samt profil för antagning till polisutbildningen Bakgrund

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Personalpolitiska rutiner Sid 1 av 5 RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER Dessa rutiner och metoder är ett komplement till personalpolitiska riktlinjer

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Plan mot diskriminering & kränkande behandling Plan mot diskriminering & kränkande behandling Förskolan Fasanen Tyrestavägen Förskolan Fasanens Plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår:

Läs mer

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet 2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet Ordet gemenskap står för någonting positivt och djupt mänskligt. VI människor är sociala varelser, flockdjur. Flocken ger oss gemenskap och tillhörighet,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete

Vägledning. Vägledning till guidade turer i fjällen. Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning Vägledning till guidade turer i fjällen Förebyggande säkerhetsarbete Vägledning till guidade turer i fjällen förebyggande säkerhetsarbete Konsumentverket 2014 Ansvarig handläggare: Kerstin Jönsson

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

Rödluvans förskola 16-17

Rödluvans förskola 16-17 Rödluvans förskola 16-17 Förskolans främjande insatser Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde. Förebyggande åtgärder Vi fortsätter att använda vår

Läs mer

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård

Hundlära En grund att se från, av Mikael Wilmarsgård 1 Hundlära En grund att se från, av Förstärkning genom belöning, korrigering och förväntan är vägarna vi använder i traditionellträning. Men vad förstärker vi egentligen? Beroende på vart, när och hur

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun

Information. Utvecklingssamtal. Enköpings kommun Information Utvecklingssamtal Enköpings kommun Utvecklingssamtal i Enköpings kommun Till dig som är chef: Medarbetarna är den viktigaste resursen i organisationen. Hur våra verksamheter ser ut och fungerar

Läs mer

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback?

Psykologi 11.3.2009. 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? Psykologi 11.3.2009 1. Hur påverkas inlärning av positiv och negativ feedback? För 1 3 poäng krävs att skribenten förstår att inlärning är en process som grundar sig på dels förändringar i hjärnan och

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Förskolan Dal-Jerk Vision På förskolan Dal-Jerk förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling. Förskolans

Läs mer