Inledning om kommunen och översiktsplanen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning om kommunen och översiktsplanen"

Transkript

1 Inledning om kommunen och översiktsplanen

2 SKURUPS KOMMUN LANDSBYGDSKOMMUNEN Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär att jordbruket Odlingslandskapet fortfarande sätter sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Det har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar. BOENDEKOMMUNEN Beb yggelse i Skurup Skurups kommun har idag omkring invånare och befolkningen ökar med ca personer/år. Centralort är Skurup där det bor ca personer. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda har omkring 1200 invånare. Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse. Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som är ett populärt turistmål sommartid. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande. UPPLEVELSE- OCH REKREATIONSKOMMUNEN Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups kommun. De som finns ligger i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Svaneholms slott Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv.

3 NÄRINGSLIVSKOMMUNEN Skurups kommun har ett rikt näringsliv. Skurup innehar för närvarande 40:e plats i Svenskt Näringslivs (2007) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner och kommunens företag har även goda placeringar på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärsoch kreditupplysningsföretag) ranking. Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun. Janstorp Slimminge Skurup Dalaled Torsjö Villie Rydsgård Lindby Skivarp Tånebro Abbekås

4 KOMMUNFAKTA

5 SKURUPS KOMMUN I REGIONEN Skåne är en tätbefolkad region med en flerkärnig tätortsstruktur som ligger i ett attraktivt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. Detta har bidragit till att Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än personer de senaste tio åren. Därigenom har Skåne blivit en integrerad region där invånarna utnyttjar gemensamma tillgångar oberoende av kommungränserna. Skurups kommun i regionen Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur har inneburit att efterfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits till de omgivande kommunerna. En effektiv kollektivtrafik, framför allt spårbunden, bidrar till att människor i större utsträckning väljer att pendla till arbete och olika typer av aktiviteter. Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att ta sig till omgivande målpunkter i regionen bl.a. genom de upprustningar som skett av E65 de senaste åren samt via Pågatågsförbindelserna till Malmö och Ystad. Dessutom är det nära till hamnarna i Trelleborg och Ystad och till Malmö Airport vilket ger möjligheter till internationella resor och transporter. Det är dock inte så att Skurups kommun enbart drar nytta av utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna utmed kusten och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen. Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ.

6 För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är Destination Söderslätt, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området. Exempelvis så är Gåsamärkt ett projekt kommunerna emellan, för att finna gemensam kvalitetsmärkning av lokala produkter. Stortorget Båtar i Abbekås hamn

7 ÖVERSIKTSPLANEN EN NY ÖVERSIKTSPLAN För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras. Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats och kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram. Syfte Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. Innehåll I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa. Funktion Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang.

8 Ansvar I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet skall användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö. Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Program Förslag till översiktsplan Rättslig verkan Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång. Översiktsplanprocessen Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden: Sammanställning av Sammanställning av Samråd Utställning Antagande synpunkter och revidering synpunkter och revidering IIIIIIIIII IIIIIIIiiiii IIIIIIIIIIIIII Detta dokument 2 månader Fullmäktige

9 Programskedet Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun. Samrådsskedet När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda så som myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse. Utställningsskedet Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande. Antagande Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige. Fördjupningar av översiktsplanen Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade. Plan- och prövningssystemet i övrigt Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt. REGIONPLAN (eventuellt) ÖVERSIKTSPLAN (och fördjupningar) OMRÅDESBESTÄMMELSER DETALJPLANER FASTIGHETSPLANER LOV enligt Plan och bygglagen

10 Regionplan En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen. Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt. Detaljplan En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer. En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare. Fastighetsplan Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan. Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan. Bygglov, Rivningslov och marklov Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt. Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges.

11 En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Miljö- och byggnadsnämnden eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger. Förhandsbesked Förhandsbesked innebär att Miljö- och byggnadsnämnden i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet. Bygganmälan och rivningsanmälan Byggherren ska göra en anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda. Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet. Nybygge, Kv Dammen

12 Övergripande planeringsstrategier

13

14 INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som tagits fram genom samarbete på olika nivåer och som är relevanta för planeringen i Skurups kommun. HÅLLBAR UTVECKLING På en övergripande nivå syftar all planering av den fysiska miljön till att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. Begreppet hållbar utveckling formulerades 1987 i den så kallade Brundtlandrapporten och betyder att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att detta ska vara möjligt krävs ett helhetstänkande som ekologisk ekonomisk social kulturell omfattar tre inbördes beroende aspekter; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. På senare tid har även kulturell hållbarhet lyfts fram ur den sociala som en fjärde aspekt. Att begreppet fogar ihop dessa fyra områden, spänner över hela samhället och har ett långsiktigt tidsperspektiv, är dess utmärkande kännetecken. Tanken är att det hållbara tänkandet ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer, från global till lokal. Om en av de fyra dimensionerna faller bort går hållbar utveckling inte att uppnå. Därmed handlar det inte enbart om miljö- och naturskydd utan även om andra viktiga faktorer för samhällsutveckling så som demokrati, folkhälsa, bostadsbyggande osv. Det finns inte någon klart definierad samhällsstruktur som är hållbar utan hållbarhet är snarare ett mål att sträva mot och en process som myndigheter, kommuner och enskilda individer väljer att delta i. Begreppet pekar ut riktningen och ger energi till förändringsprocessen, men den talar inte om exakt vad som ska göras. Fysisk planering och strävan mot en hållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING Strategier Praktisk tillämpning INTERNATIONELLA MÅL NATIONELLA MÅL REGIONALA MÅL LOKALA / KOMMUNALA MÅL ÖVERSIKTSPLAN (och fördjupningar) DETALJPLANER OMRÅDESBESTÄMMELSER RIKTLINJER OCH REGLERING (T ex bevarandebestämmelser och tillståndsgivning)

15 Grunden för en hållbar samhällsutveckling utgörs av att planer tas fram i en demokratisk process där olika gruppers intressen beaktas och där medborgarna har möjlighet att påverka innehåll och slutresultat. För övrigt är det viktigt att formulera gemensamma mål och strategier som utgår från hållbarhetsaspekterna och fungerar som utgångspunkt för utformningen av den fysiska miljön. Planeringen sätter ramarna för människors vardagsliv genom att organisera bebyggelse, infrastruktur och service. I samband med det följer även ansvaret att finna balans mellan utvecklings- och bevarandeintressen och se till att olika miljövärden beaktas i planerna. Likaså gäller det att i planeringssammanhang göra helhetsbedömningar av föreslagna åtgärder samt att beskriva konsekvenserna av olika val. AGENDA 21 Den kanske mest kända handlingsplanen för att främja hållbar utveckling är Agenda 21 från 1992 som står för Dagordning för det 21:a århundradet. Det är inriktat på att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar vanor och beteenden så att det blir möjligt att få bukt med miljöproblemen och fattigdomen i världen. Det var i samband med Agenda 21 som det ännu aktuella begreppet Tänk globalt och handla lokalt myntades. Handlingsplanen innebär ett moraliskt åtagande för alla de länder som undertecknat överenskommelsen. HABITAT AGENDAN Habitat agendan togs fram i samband med FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul I den betonas att ekonomisk- och social utveckling samt skyddet av miljön är ömsesidigt beroende för att uppnå hållbar utveckling. Huvudtanken är att människor måste kunna utveckla kultur och civilisation samt leva och arbeta tillsammans samtidigt som kretsloppen sluts och miljöproblemen bemästras. I agendan redovisas mål, principer och åtagande samt ett globalt handlingsprogram för hur arbetet ska bedrivas. Fortfarande är den lokala nivån betydelsefull och kommunerna får en nyckelroll i genomförandet genom att förankra strategierna på en lokal nivå. Ländernas och FN:s åtaganden genom Habitat agendan ger ökad tyngd åt den lokala samhällsplaneringen.

16 NATIONELLA MÅL För att applicera de internationella målen och strategierna på en nationell nivå har olika beslut och handlingsprogram tagits fram av Sveriges riksdag och regering. Syftet är naturligtvis att stärka en långsiktigt hållbar utveckling av städer och samhällen och besluten ska beaktas i all planering. Nedan följer några av de nationella mål som ska uppmärksammas i planeringsarbetet i Skurups kommun. DEMOKRATI Det har gjorts en omfattande demokratiutredning med inriktning på hur politiken för folkstyre ska se ut på 2000-talet. Där noteras det hur den svenska demokratin tas för given och att folkbildningen i frågan är eftersatt. I utredningen konstateras att en väl fungerande demokrati varken utmärks av vare sig en stark stat eller stora kommuner utan av en stark medborgaranda som ger förutsättningar för autonomi och självstyrelse. Det är viktigt att lita på medborgarnas egen förmåga och förtydliga att varje människa är lika mycket värd. JÄMSTÄLLDHET Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. BARN OCH UNGDOMAR FN:s barnkonvention är ett viktigt instrument för regeringens nationella arbete. Målet är att barnkonventionen ska genomsyra alla beslut som rör barn. Konventionen ger alla barn och ungdomar rätt att själva uttrycka sina åsikter och dessa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barns önskningar och synpunkter är viktiga beslutsunderlag i frågor som rör närmiljö- och samhällsfrågor. I propositionen, På ungdomars villkor, lägger regeringen dessutom fram mål för en nationell ungdomspolitik som ska utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Syftet är att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva självständiga liv, ha möjlighet till inflytande och delaktighet samt att ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som en resurs. ÄLDRE I Nationell handlingsplan för äldrepolitik, redovisar regeringen mål för de äldres situation i samhället. De ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Med utgångspunkt från dessa mål kan kommuner och landsting formulera lokala och mer konkreta mål, exempelvis kvalitetsmål för äldreomsorgen.

17 TILLGÄNGLIGHET Det behövs kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. En viktig del i detta är att planera och utforma samhällets fysiska miljöer så att de är tillgängliga för funktionshindrade Det är en stor och angelägen uppgift, och i framtiden kommer den att bli än mer angelägen. Människor blir allt äldre och överlever svåra sjukdomar och skador i allt större utsträckning. Det handlar därmed om att utforma den yttre fysiska miljön på ett sätt som gör den tillgänglig och användbar för personer med olika typer av funktionshinder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en miljö som är bra för personer med fysiska nedsättningar är bra för alla. ARKITEKTUR På nationell nivå läggs stor vikt vid att arkitektur ska vara ett instrument för att människor ska kunna bygga upp en identitet och känna tillhörighet till den plats de bor på, men också för hur de ska känna delaktighet i vården av det gemensamma kulturarvet. Några av målen för det fortsatta arbetet är att kvalitet och skönhet inte bör underställas kortsiktiga ekonomiska lösningar, att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för utveckling, att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas, samt att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. BOSTÄDER Redan i den bostadspolitiska utredningen formulerades målen för svensk bostadspolitik på följande sätt: Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Eftersom bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken framhöll regeringen uttryckligen att den ska skapa förutsättningar för en ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta gör att svensk bostadspolitik väl överensstämmer med Habitat agendan. MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling och ska vara riktmärken för allt svenskt miljöarbete oavsett var och av vem det bedrivs. De beskriver det tillstånd för miljön som arbetet ska sikta mot och utgör därmed en form av vision för den framtida utvecklingen. För att kunna förverkliga denna vision har Länsstyrelserna på uppdrag av regeringen konkretiserat och anpassat de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål, som redovisar 15 av de 16 målen (Miljömål 14, Storslagen fjällmiljö, ingår inte) och viktiga åtgärder som ska bidra till att de nås. På både nationell och regional nivå utgår målen från fem grundläggande värden om att

18 främja människors hälsa, värna biologisk mångfald, ta tillvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurser. De 15 målen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Skurups kommun antog lokalt miljöhandlingsprogram, som närmare förklarar innebörden i de olika målen och visar hur kommunen avser att arbeta för att nå dem. FOLKHÄLSOARBETET I SKURUPS KOMMUN BAKGRUND Både inom och utanför Sveriges gränser har olika instanser lyft fram att befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Det råder en internationell samsyn om att ett förebyggande folkhälsoarbete är ett väsentligt bidrag till ett hållbart välfärdssamhälle. Det var den parlamentariskt sammansatta statliga utredningen, Nationella Folkhälsokommittén, som lade grunden till de nationella folkhälsomålen som riksdagen antog 2003 och som vidare inspirerat folkhälsoarbetet i regioner, landsting och kommuner. Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer. Vissa kan man inte göra något åt, exempelvis det biologiska arvet. Strukturella faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat kan påverkas av politiska beslut så som bostadsplanering, trafikmiljö, utbudet av alkohol och tobak, arbetsmiljöer och arbetets organisation. Andra bestämningsfaktorer kan hänföras till människors levnadsvanor som kost, motion, rökning, alkohol och andra droger. Det övergripande målet i de nationella fastställda målområden för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Speciellt angeläget är att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

19 Påverkbart SKÅNE Det regionala uppdraget och målen, Folkhälsan i Skåne regional strategi , är att i Skåne öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa och att öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val. Utifrån de nationella målen och ohälsosituationen i Skåne koncentreras det regionala folkhälsoarbetet till fem fokusområden med målsättningar. Inom samtliga fokusområden ska delaktighet, inflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar genomsyra arbetet. Fritt efter Haglund, Svanström m fl. Ej påverkbart Nationella målområden för folkhälsan; 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtförhållanden 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande SKURUP Skurups kommun arbetar för tillfället (2008) med att ta fram lokala folkhälsomål som tar utgångspunkt i de nationella och regionala målen. För att uppnå ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs ett tvärsektoriellt, gränsöverskridande arbetssätt samt ett långsiktigt perspektiv. Viktiga lokala samarbetspartners är föreningar, organisationer, samfund, näringsliv och andra myndigheter. I Skurup liksom övriga Sverige har folkhälsoarbetet lång tradition. Skillnaden nu mot då är att sedan 2003 och i, Den Nya Folkhälsopolitiken, finns klart uttalade mål för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik framtid för hela befolkningen. Delaktighet och inflytande i samhället är ett av de viktigaste folkhälsomålen och en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa. I Skurup finns en stark viljeyttring att demokratin skall vara levande för att medborgarna aktivt skall delta i demokratiska arbetsformer på olika nivåer. Exempel på detta är Barn- och ungdomsfullmäktige där

20 de unga ges möjlighet att aktivt påverka utvecklingen i skolan och samtidigt få inblick och kunskap om demokratiska processer. Det finns ytterligare kanaler för invånare i Skurup att göra sin stämma hörd, för att medverka och påverka i beslutsprocesser. Alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att lägga fram sk. medborgarförslag direkt till kommunfullmäktige. För att vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet har invånarna även möjligheter att fylla i ett synpunktsblad med åsikter. Genom olika råd som bl.a. Byalags-, Pensionärs- och Föreningsråd finns ytterligare påverkansmöjligheter. Dessutom har kommunfullmäktige antagit att antal policy och handlingsprogram med målsättningar om delaktighet och inflytande. Därtill kan läggas ytterligare ett antal antagna dokument med ett tydligt folkhälsoperspektiv som styrker kommunens vilja om att invånarna ska må bra, som bl.a. policy mot våld och droger, policy mot mobbing eller annan kränkande behandling m.m. För att hålla dokumentens intentioner, mål och syften levande finns det inom kommunen anställda som arbetar som bl.a. drogsamordnare, informationsansvarig, miljö- och folkhälsostrateg och utvecklingsledare för kultur. Nuläge Enligt rapporten Folkhälsoprofiler i Skåne 2006, som är en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt, ligger antalet anmälda brott, låginkomsttagare, inrapporterade arbetsskador och buller från trafik under eller till och med långt under genomsnittet i Skåne. Det är också färre i kommunen än genomsnittet som känner osäkerhet i bostadsområdet. Hälsoproblemen i Skurup är likartade med övriga Skåne, förutom inom vissa områden där viss data tyder på att läget är sämre ställt i Skurup än genomsnittet i Skåne. För till exempel kvinnor/flickor är det rökning, övervikt, obehörighet till gymnasieskolan/inte har eftergymnasial utbildning samt skador från olycksfall och våld samt självtillfogad skada (gäller åldrarna 0-17 år) som märks tydligt. Över genomsnittet för männen är bland annat antalet överviktiga, som säger sig ha spänt arbete med höga krav och liten möjlighet att styra sitt eget arbete, har svagt stöd från överordnade, har låg tillit (anser att man inte kan lita på de flesta människor), har skador (0-17 år) och inte har eftergymnasial utbildning. Framtid För att uppnå målet i Strategi för hållbar utveckling i Skurups kommun arbetar man med att integrera folkhälsoarbetet med miljömålsarbetet. Lokala miljömål antogs och ligger nu som grund för det fortsatta arbetet. Ett rådgivande organ, Miljö- och folkhälsoråd, ska inrättas med delegater som innehar centrala befattningar i sin organisation. Genom tillsättandet ges en god följsamhet till att tagna beslut uppnås. Miljö- och folkhälsorådet ska representeras av ledamöter från politiska partier, kommunens förvaltningar, annan offentlig verksamhet, samfund, organisationer och föreningar.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN

2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN 2 FRAMTIDSFRÅGOR FÖR KOMMUNEN Kommunstyrelsen fastställer varje år en befolkningsprognos som utgör underlag för all planering i kommunen. En befolkningsprognos görs också för mindre geografiska områden

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram SLUTRAPPORT 2010-07-12 Länsstyrelsen i Skåne län Miljöavdelningen 205 15 Malmö Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvårdsprogram Projektets namn: Naturvårdsprogram Kontaktperson på kommunen:

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Upphävande av Avstyckningsplan 3

Upphävande av Avstyckningsplan 3 Dnr 0450/08 Antagandehandling 2014-10-16 PLANBESKRIVNING Upphävande av Avstyckningsplan 3 i Stenungsund Stenungsunds kommun Västra Götalands län Upphävande av avstyckningsplan 3 2(9) PLANBESKRIVNING HANDLINGAR

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö

datum 2013-12-12 Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö datum 2013-12-12 diarienummer 2013-00307 Dp 5318 PLANBESKRIVNING Detaljplan för del av fastigheten VÄSTERBOTTEN 9 i Fosie i Malmö INLEDNING DETALJPLANENS SYFTE Syftet med detaljplanen är att göra det möjligt

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

historisk utveckling BILD lokalisering funktionellt strukturellt visuellt nulägesbeskrivning

historisk utveckling BILD lokalisering funktionellt strukturellt visuellt nulägesbeskrivning BILD historisk utveckling lokalisering funktionellt strukturellt visuellt nulägesbeskrivning 1.1 LOKALISERING REGIONEN Landskap Rydsgård ligger i Skurups kommun i södra delen av Skåne. En stor del av

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2014 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by.

Östra Karup. Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. Östra Karup Vid foten av Hallandsåsen bor du granne med ett naturreservat men också nästgårds till kommunikationer i en växande by. ÖSTRA KARUP 2 Fotograf: Mette Ottosson, mettesfoto.blogg.se BÅSTADS KOMMUN

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist

Bjuvs kommun. Grupp 10. Anna Andersson. Jenny Ekberg. Anders Fex. Marianne Lindkvist Bjuvs kommun Grupp 10. Anna Andersson Jenny Ekberg Anders Fex Marianne Lindkvist Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Demografi... 4 Fördelning av yrken inom kommunen... 4 Inkomst...

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Örsjö 1:63, Skurups kommun asdf BESLUT 1(5) 2012-09-26 Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Enheten för samhällsplanering Anna-Mary Foltýn 040-25 27 21 Kommunfullmäktige Skurups kommun 274 80 Skurup Överprövning av beslut att

Läs mer

Nya PBL: s uppbyggnad

Nya PBL: s uppbyggnad Nya PBL: s uppbyggnad 2010-08-09 Den nya plan- och bygglagen har delvis fått en ny struktur där bestämmelserna delas in i sexton kapitel. 1 kap. Syfte, innehåll och definitioner Ingen kommentar. 2 kap.

Läs mer

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten

Länsstyrelsens roll vid urban förtätning. Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten Roger Lind Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samhällsbyggnadsenheten En statlig myndighet med lång historia Inrättades av Axel Oxenstierna, år 1634 Landshövding tillsattes som högsta chef Idag, 21 länsstyrelser

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling

Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27. Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen. Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Handläggare: Job van Eldijk, tfn 010 615 33 17 Dnr 2012.108/211 Antagandehandling Ändring av detaljplan för Magra, Bostäder vid Furulundsvägen Tillägg till Planbeskrivning 2012-08-27 1 1. Inledning Syfte

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

1. Så här fungerar en kommun

1. Så här fungerar en kommun LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 1. Så här fungerar en kommun Organisation och påverkan I Sverige finns 290 kommuner som har till uppgift att ta tillvara gemensamma intressen för dem som lever

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Måltidspedagogik i vardagen

Måltidspedagogik i vardagen Hanna Sepp, FD Måltidspedagogik i vardagen Upplägg Folkhälsomål Miljökvalitetsmål Läroplan & allmänna råd för pedagogisk omsorg Känt Gott 1 Folkhälsomål 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö

som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö 2011 03 04 Dp 5156 BESKRIVNING som tillhör detaljplan för fastigheten MILANO 7 i Innerstaden i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser, genomförandebeskrivning, fastighetsförteckning

Läs mer

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE

SYFTE OCH BAKGRUND TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING 2012-10-25 ENKELT PLANFÖRFARANDE 1(8) Ändring av detaljplan för Område vid Lågedammsbadet för bowling, bad och gym (Hörby 41:5, del av, och Bergshamra 1, del av) Hörby kommun, Skåne län SYFTE OCH BAKGRUND Syfte Syftet med ändringen av

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

395 Antagandehandling. Detaljplan för Granen 5 Ronneby kommun, Blekinge län PLANBESKRIVNING. HANDLINGAR Planen består av följande handlingar: Ronneby kommun, Blekinge län Idrottsplats Gymnasieskola/ sporthall Blekan Fotbollsplan/ Brunnsparken Översiktskarta, planområdet markerat med rött PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Planen består av följande handlingar:

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79

Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Tekniska förvaltningen Mark- och exploateringskontoret Byggnation av bostäder i Stångby 1(5) Bygga nya bostäder i Stångby Dnr 15/79 Lunds kommun vill undersöka vilket intresse det finns av att bygga bostäder

Läs mer

Bredbandsstrategi 2012

Bredbandsstrategi 2012 1 (5) Antagen av kommunstyrelsen 2013-01-15 5 Bredbandsstrategi 2012 Bredbandsstrategins syfte Syftet med en bredbandsstrategi för Mörbylånga kommun är att skapa en gemensam målbild samt att belysa utvecklingsbehoven

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun

Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun 2014-11-11 1 Antagen av kommunfullmäktige 2014-xx-xx Förslag, daterat 2014-11-11 Bredbandsstrategi för Malung-Sälens kommun Bakgrund Regeringen har tagit fram en ny bredbandsstrategi för Sverige, med det

Läs mer