Inledning om kommunen och översiktsplanen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inledning om kommunen och översiktsplanen"

Transkript

1 Inledning om kommunen och översiktsplanen

2 SKURUPS KOMMUN LANDSBYGDSKOMMUNEN Skurups kommun ligger mellan ås och hav utmed kusten i södra delen av Skåne. Kommunen är känd för att vara Nils Holgerssons hembygd och en stor del ingår i det bördiga åkermarksbälte som sträcker sig längs Skånes syd- och västkust. Det innebär att jordbruket Odlingslandskapet fortfarande sätter sin tydliga prägel på landskapet och ger kommunen dess speciella landsbygdskaraktär. Trakterna genomgick övergripande förändringar i samband med Rutger Mackleans skiftesreformer i slutet av 1700-talet och det var då odlingslandskapet fick det utseende det har än idag. Det har bidragit till att landskapsbilden kännetecknas av framför allt böljande åkrar, pilalléer och utspridda gårdar. BOENDEKOMMUNEN Beb yggelse i Skurup Skurups kommun har idag omkring invånare och befolkningen ökar med ca personer/år. Centralort är Skurup där det bor ca personer. Övriga större tätorter i kommunen är Rydsgård och Skivarp som båda har omkring 1200 invånare. Skurup och Rydsgård ligger utmed järnvägen mellan Malmö och Ystad och i anslutning till väg E65. Orterna har kvar bebyggelsestruktur och tegelarkitektur från mitten av 1800-talet då samhällena expanderade i samband med järnvägsutbyggnaden. Denna bebyggelse ger orterna mycket av deras identitet och i Skurup har den klassats som riksintresse. Längre söderut ligger Skivarp med sin pittoreska bymiljö och längst i söder ligger kustsamhället Abbekås, med knappt 700 invånare, som är ett populärt turistmål sommartid. Runt om i kommunen ligger många småorter kvar. De utgör resterna av äldre jordbrukssamhällen och är idag viktiga för att hålla landsbygden levande. UPPLEVELSE- OCH REKREATIONSKOMMUNEN Kusten utmed Östersjön och dess vidsträckta sandstränder attraherar både boende och besökare. I inlandet finns det några mindre sjöar och flera åar och vattendrag som sträcker sig från Romeleåsens sluttningar i norr ner till sydkusten. Det finns få större skogsområden i Skurups kommun. De som finns ligger i norr på Romeleåsens sydsluttning och kring Svaneholms slott. Svaneholms slott Eftersom skogsmiljöerna är få är de väldigt betydelsefulla både ur naturvårds- och rekreationssynpunkt. Sammantaget har Skurups kommun en väldigt varierad landskapsbild med stora natur- och kulturvärden som erbjuder goda möjligheter för boende, rekreation och friluftsliv.

3 NÄRINGSLIVSKOMMUNEN Skurups kommun har ett rikt näringsliv. Skurup innehar för närvarande 40:e plats i Svenskt Näringslivs (2007) ranking av företagsklimatet i 290 kommuner och kommunens företag har även goda placeringar på Företagarnas och UC:s (Sveriges ledande affärsoch kreditupplysningsföretag) ranking. Kommunens fördelaktiga läge i Öresundsregionen, den höga servicenivån och låga kommunalskatten ger företagen bra förutsättningar för lyckade etableringar i Skurups kommun. Janstorp Slimminge Skurup Dalaled Torsjö Villie Rydsgård Lindby Skivarp Tånebro Abbekås

4 KOMMUNFAKTA

5 SKURUPS KOMMUN I REGIONEN Skåne är en tätbefolkad region med en flerkärnig tätortsstruktur som ligger i ett attraktivt geografiskt läge med närhet till Köpenhamn och de stora marknaderna i norra Tyskland och Polen. Detta har bidragit till att Skåne på senare år utvecklats i snabb takt och befolkningen har ökat med mer än personer de senaste tio åren. Därigenom har Skåne blivit en integrerad region där invånarna utnyttjar gemensamma tillgångar oberoende av kommungränserna. Skurups kommun i regionen Ökad rörlighet på arbetsmarknaden, hårt tryck på bostadsmarknaden samt utbyggnaden av kollektivtrafik och infrastruktur har inneburit att efterfrågan på bostäder och verksamheter inte längre bara riktas mot Malmö och de största tätorterna utan har även spridits till de omgivande kommunerna. En effektiv kollektivtrafik, framför allt spårbunden, bidrar till att människor i större utsträckning väljer att pendla till arbete och olika typer av aktiviteter. Utvecklingen innebär stora fördelar för Skurups kommun. Från att ha haft en negativ befolkningsutveckling under 1990-talet har nu trenden börjat vända och allt fler söker sig till kommunen. En viktig anledning är att det är lätt att ta sig till omgivande målpunkter i regionen bl.a. genom de upprustningar som skett av E65 de senaste åren samt via Pågatågsförbindelserna till Malmö och Ystad. Dessutom är det nära till hamnarna i Trelleborg och Ystad och till Malmö Airport vilket ger möjligheter till internationella resor och transporter. Det är dock inte så att Skurups kommun enbart drar nytta av utvecklingen i Skåneregionen utan tillför även en hel del. I kommunen finns natur- och kulturmiljöer som är betydelsefulla i ett regionalt perspektiv, bl.a. Romeleåsen, sandstränderna utmed kusten och Rutger Mackleans skifteslandskap. Dessutom är odlingsmarken i kommunen av väldigt hög kvalitet och jordbruket bidrar till livsmedelsförsörjningen i regionen. Det som möjligen skulle kunna hota Skurup kommuns utvecklingsmöjligheter är den ökande regionala konkurrensen. Detta beroende på att efterhand som infrastrukturen och pendlingsmöjligheterna förbättras i hela Skåne ökar möjligheterna för dem som flyttar till Skåne eller från de större tätorterna att välja andra kommuner än Skurup. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att profilera och lyfta fram kommunen som ett attraktivt boende- och verksamhetsalternativ.

6 För att skapa samverkan kring regionala frågor har Region Skåne tagit fram ett utvecklingsprogram. Där har kommuner, myndigheter, näringslivet, universitet och högskolor samt organisationer och individer deltagit för att formulera gemensamma visioner, mål och handlingsplaner för den regionala utvecklingen i Skåne. Ett annat regionalt projekt är Destination Söderslätt, som är ett samarbete mellan fyra av Sveriges sydligaste kommuner; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, som syftar till att marknadsföra och sprida information om det gemensamma geografiska och kulturella området. Exempelvis så är Gåsamärkt ett projekt kommunerna emellan, för att finna gemensam kvalitetsmärkning av lokala produkter. Stortorget Båtar i Abbekås hamn

7 ÖVERSIKTSPLANEN EN NY ÖVERSIKTSPLAN För att skapa beredskap inför den framtida utvecklingen och kunna hantera de idéer, krav, möjligheter och hot som dyker upp behöver Skurups kommun en ny översiktsplan. Den gällande översiktsplanen är från 1992 och har fyllt en viktig funktion under de gångna åren men behöver nu en översyn och revidering. En hel del av innehållet är fortfarande aktuellt och den nya översiktsplanen kommer till viss del att baseras på den gamla. I vissa avseenden har 1992 års översiktsplan brister och behöver uppdateras. Dessutom har lagstiftningen förändrats, bl.a. har Plan- och bygglagen (PBL) reviderats och Miljöbalken (MB) tillkommit och det har naturligtvis betydelse för översiktsplanens innehåll och utformning. Redovisningstekniken har också utvecklats och kartor och bilder kan idag presenteras på ett mer lättläst och tydligt sätt, något som också bidrar till att en ny översiktsplan för Skurups kommun ska tas fram. Syfte Alla kommuner ska, enligt PBL, ha en aktuell översiktsplan som omfattar hela kommunens yta. Syftet med översiktsplanen är att redovisa kommunens ställningstagande för hur mark- och vattenområden ska användas och hur den fysiska miljön ska utvecklas och bevaras. Innehåll I översiktsplanen presenteras grunddragen i kommunens syn på användningen av mark- och vattenområden. Kommunen ska förespråka en användning som i första hand beaktar allmänna intressen och därmed inte enskilda personers önskemål. Likaså ska det framgå vilken användning kommunen prioriterar vid avvägning mellan olika allmänna intressen. I översiktsplanen redovisas de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas i planeringen samt hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och iaktta gällande miljökvalitetsnormer. Det ska tydliggöras hur den byggda miljön i kommunen ska utvecklas och bevaras. Avslutningsvis ska planens konsekvenser gå att utläsa. Funktion Översiktsplanen har flera funktioner både teoretiskt och praktiskt. På en övergripande nivå är planen och planprocessen ett verktyg för att främja demokrati och medborgarinflytande. Intentionerna är att skapa medvetenhet om de processer som har betydelse för samhällsutvecklingen och ge invånarna möjlighet att påverka kommunens framtid. För detta har översiktsplanen en viktig funktion genom att formulera och redovisa gemensamma visioner och övergripande mål för hur kommunen avser att utvecklas på lång sikt. Mer konkreta användningsområden för planen är att skapa beredskap för framtida förändringar samt att säkerställa olika typer av bevarandevärden inom kommunen. Likaså har planen en betydelsefull uppgift vid helhetsbedömningar eftersom den gör det möjligt att betrakta olika typer av lokaliserings- och markanvändningsförslag och dess konsekvenser i ett större sammanhang.

8 Ansvar I Sverige är det kommunerna som ansvarar för den fysiska planeringen genom det så kallade kommunala planmonopolet. Det innebär att kommunen har självständig rätt att bestämma över hur marken och vattnet skall användas i den egna kommunen och avgör därmed om, när och för vilka ändamål planering ska ske. Planmonopolet ger kommunen möjligheter att styra samhällsutvecklingen samtidigt som det ger skyldigheter att göra avvägningar mellan enskilda och allmänna intressen samt att ta ansvar för kvaliteten i bebyggelse och miljö. Översiktsplanarbetet bedrivs av kommunens planeringsansvariga på uppdrag av kommunfullmäktige. Minst en gång under varje mandatperiod ska fullmäktige ta ställning till översiktsplanens aktualitet. Program Förslag till översiktsplan Rättslig verkan Översiktsplanens innehåll och förfarande regleras i 4:e kapitlet PBL samt i MB. Själva planen är inte juridiskt bindande men ger betydelsefull vägledning gällande mark- och vattenanvändningen och ligger till grund för kommunens och andra myndigheters beslut. Dessutom är den ett viktigt underlag för andra rättsverkande planer som detaljplaner och områdesbestämmelser samt i vissa fall för bygglovsprövning och annan tillståndsgivning. Eftersom en översiktsplan inte är juridiskt bindande, utan snarare en politisk viljeinriktning, kan innehållet inte överklagas. För den som vill påverka planens innehåll gäller det därför att utnyttja de möjligheter till inflytande som ges under planprocessens gång. Översiktsplanprocessen Processen ska präglas av öppenhet och insyn. Det ska finnas möjlighet för myndigheter, kommuninvånare och andra berörda att lämna synpunkter under arbetets gång. Översiktsplanprocessen brukar delas in i olika skeden: Sammanställning av Sammanställning av Samråd Utställning Antagande synpunkter och revidering synpunkter och revidering IIIIIIIIII IIIIIIIiiiii IIIIIIIIIIIIII Detta dokument 2 månader Fullmäktige

9 Programskedet Inledningsvis upprättar kommunens planerare ett program som beskriver de ämnen och frågor som bör tas upp i översiktsplanen. Innehållet kan revideras eller kompletteras efter diskussioner mellan kommunens politiker, tjänstemän och invånare. Programarbetet mynnar sedan ut i ett planförslag som utgör den första versionen av den nya översiktsplanen. Denna process genomfördes under 2005 i Skurups kommun. Samrådsskedet När ett förslag till översiktsplan har tagits fram ska samråd hållas. Syftet är att kommunen ska presentera planförslaget och dess motiv och innebörd samt inhämta synpunkter gällande planen. Alla berörda så som myndigheter, organisationer, grannkommuner, intresseföreningar och allmänhet får möjlighet att ta del av planhandlingarna genom utskick eller via kommunens hemsida. De inkomna synpunkterna sammanställs och kommenteras sedan av kommunen i en så kallad samrådsredogörelse. Utställningsskedet Det reviderade översiktsplanförslaget ställs sedan ut för offentlig granskning under minst två månaders tid. Då kan alla intresserade titta på förslaget och tycka till om det. Länsstyrelsens (statens) synpunkter framförs i ett granskningsyttrande. Antagande Efter att planen eventuellt arbetats om ytterligare en gång antas den av kommunfullmäktige. Fördjupningar av översiktsplanen Översiktsplanen ska utformas så att den ger tydlig vägledning och information till kommuninvånare, myndigheter och enskilda. Om det krävs en ökad detaljeringsgrad kan fördjupningar av översiktsplanen göras antingen för en del av kommunen eller för ett tematiskt område. De baseras naturligtvis på översiktsplanen och dess intentioner men innehåller mer information och blir mer detaljerade. Plan- och prövningssystemet i övrigt Det svenska plan- och bygglovssystemet regleras i PBL. Det finns möjlighet att upprätta ett antal olika planer på skilda nivåer för att styra bland annat bebyggelseutveckling och tillståndsgivning i kommunen. Här presenteras de vanligaste planerna och några av de begrepp som berör lov- och anmälningsplikt. REGIONPLAN (eventuellt) ÖVERSIKTSPLAN (och fördjupningar) OMRÅDESBESTÄMMELSER DETALJPLANER FASTIGHETSPLANER LOV enligt Plan och bygglagen

10 Regionplan En regionplan kan upprättas när frågor som rör mark- och vattenanvändningen behöver lösas i ett större sammanhang. Ofta ingår flera kommuner med liknande förutsättningar. En regionplan ger riktlinjer för beslut om både översiktsplaner och mer detaljerade planer. Områdesbestämmelser Områdesbestämmelser kan upprättas för områden utan detaljplan för att säkerställa översiktsplanens syften. De kan vara ett alternativ till detaljplan för att bevara värdefulla miljöer men också för att ge handlingsberedskap inför önskvärda framtida förändringar i markanvändningen. Områdesbestämmelser behöver bara reglera någon eller några frågor ur översiktsplanen. Bestämmelserna är bindande för bygglovsprövning men ger ingen garanterad byggrätt. Detaljplan En detaljplan är en juridiskt bindande plan som fungerar som ett kontrakt mellan kommunen och markägarna eftersom den anger vilken mark- och vattenanvändning som är tillåten i det aktuella området. Planen ligger till grund för bygglovsprövning och styr förutom markanvändningen även bebyggelseutformning och i vissa fall exploateringsgrad. Kommunen ska, enligt PBL, upprätta detaljplaner vid större bebyggelseförändringar, vid ny sammanhängande bebyggelse och för enstaka nya byggnader som har stor påverkan på sin omgivning. En detaljplan kan också upprättas för att reglera bevarandet av historiskt värdefulla bebyggelsemiljöer. En detaljplan har alltid en angiven genomförandetid som ger markägaren garanterad byggrätt men om planen inte ändras eller ersätts fortsätter den att gälla tills vidare. Fastighetsplan Vid behov kan en fastighetsplan upprättas i ett område med detaljplan. Fastighetsplanen innehåller bestämmelser om markens indelning i fastigheter och om servitut, ledningsrätt och liknande särskilda rättigheter samt bestämmelser om gemensamhetsanläggningar. Eftersom fastighetsplanen reglerar fastighetsrättsliga frågor biträder lantmäteriet vid upprättandet av en sådan plan. Bygglov, Rivningslov och marklov Tillstånd för att bygga, riva eller göra vissa markåtgärder lämnas av kommunens myndighetsnämnd för miljö och byggnad i form av bygglov, rivningslov eller marklov. Bygglov behövs för att bygga nytt, bygga till eller för att ändra en byggnads funktion eller dess yttre utseende på ett väsentligt sätt. Kommunen kan besluta om minskad eller utökad bygglovsplikt för okänsliga respektive känsliga områden. Rivningslov krävs för att riva byggnader inom område med detaljplan eller i vissa fall med områdesbestämmelser. Rivningen kan omfatta hela byggnaden eller delar av den. Marklov behövs för schaktning eller fyllning för att avsevärt ändra markens höjdläge inom område med detaljplan. Det kan även behövas marklov för trädfällning eller skogsplantering i ett sådant område. Motsvarande krav kan gälla platser som omfattas av områdesbestämmelser. Lov för tillfällig åtgärd kan ges om åtgärden är tillfällig och permanent lov inte kan ges.

11 En ansökan om bygglov, rivningslov eller marklov görs normalt skriftligen och ställs till Miljö- och byggnadsnämnden eller byggnadsinspektören i den kommun där fastigheten ligger. Förhandsbesked Förhandsbesked innebär att Miljö- och byggnadsnämnden i ett tidigt skede prövar om det är lämpligt att bygga på den tilltänkta platsen (lokaliseringsprövning). Syftet är att byggherren ska få ett första besked för att kunna fortsätta planeringen av bygget. Nämnden är då bunden av sitt ställningstagande om bygglovsansökan inkommer inom två år. Frågor om den yttre utformningen prövas i samband med bygglovet. Bygganmälan och rivningsanmälan Byggherren ska göra en anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden innan vissa byggnads- eller ändringsarbeten påbörjas. Detta ska ske minst tre veckor innan arbetena startar. Till anmälan skall fogas en beskrivning av projektets art och omfattning. Nämnden får på detta sätt möjlighet att bl.a. ta ställning till om byggsamråd behövs och kan förbereda sin tillsyn av byggprojektet. Rivningsanmälan krävs generellt för rivning av byggnad eller delar av byggnad. Det är byggherren som ska göra anmälan till Miljö- och byggnadsnämnden minst tre veckor innan rivningen påbörjas. Samtidigt ska en rivningsplan lämnas in om nämnden inte bestämmer annorlunda. Nämnden kan på detta sätt förbereda sin tillsyn av projektet och bilda sig en uppfattning om hur byggherren tänker ta hand om rivningsmaterialet. Nybygge, Kv Dammen

12 Övergripande planeringsstrategier

13

14 INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som tagits fram genom samarbete på olika nivåer och som är relevanta för planeringen i Skurups kommun. HÅLLBAR UTVECKLING På en övergripande nivå syftar all planering av den fysiska miljön till att försöka skapa en långsiktigt god och hållbar livsmiljö. Begreppet hållbar utveckling formulerades 1987 i den så kallade Brundtlandrapporten och betyder att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. För att detta ska vara möjligt krävs ett helhetstänkande som ekologisk ekonomisk social kulturell omfattar tre inbördes beroende aspekter; ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. På senare tid har även kulturell hållbarhet lyfts fram ur den sociala som en fjärde aspekt. Att begreppet fogar ihop dessa fyra områden, spänner över hela samhället och har ett långsiktigt tidsperspektiv, är dess utmärkande kännetecken. Tanken är att det hållbara tänkandet ska integreras i all verksamhet och på alla nivåer, från global till lokal. Om en av de fyra dimensionerna faller bort går hållbar utveckling inte att uppnå. Därmed handlar det inte enbart om miljö- och naturskydd utan även om andra viktiga faktorer för samhällsutveckling så som demokrati, folkhälsa, bostadsbyggande osv. Det finns inte någon klart definierad samhällsstruktur som är hållbar utan hållbarhet är snarare ett mål att sträva mot och en process som myndigheter, kommuner och enskilda individer väljer att delta i. Begreppet pekar ut riktningen och ger energi till förändringsprocessen, men den talar inte om exakt vad som ska göras. Fysisk planering och strävan mot en hållbar utveckling HÅLLBAR UTVECKLING Strategier Praktisk tillämpning INTERNATIONELLA MÅL NATIONELLA MÅL REGIONALA MÅL LOKALA / KOMMUNALA MÅL ÖVERSIKTSPLAN (och fördjupningar) DETALJPLANER OMRÅDESBESTÄMMELSER RIKTLINJER OCH REGLERING (T ex bevarandebestämmelser och tillståndsgivning)

15 Grunden för en hållbar samhällsutveckling utgörs av att planer tas fram i en demokratisk process där olika gruppers intressen beaktas och där medborgarna har möjlighet att påverka innehåll och slutresultat. För övrigt är det viktigt att formulera gemensamma mål och strategier som utgår från hållbarhetsaspekterna och fungerar som utgångspunkt för utformningen av den fysiska miljön. Planeringen sätter ramarna för människors vardagsliv genom att organisera bebyggelse, infrastruktur och service. I samband med det följer även ansvaret att finna balans mellan utvecklings- och bevarandeintressen och se till att olika miljövärden beaktas i planerna. Likaså gäller det att i planeringssammanhang göra helhetsbedömningar av föreslagna åtgärder samt att beskriva konsekvenserna av olika val. AGENDA 21 Den kanske mest kända handlingsplanen för att främja hållbar utveckling är Agenda 21 från 1992 som står för Dagordning för det 21:a århundradet. Det är inriktat på att människor och organisationer på alla nivåer i samhället ändrar vanor och beteenden så att det blir möjligt att få bukt med miljöproblemen och fattigdomen i världen. Det var i samband med Agenda 21 som det ännu aktuella begreppet Tänk globalt och handla lokalt myntades. Handlingsplanen innebär ett moraliskt åtagande för alla de länder som undertecknat överenskommelsen. HABITAT AGENDAN Habitat agendan togs fram i samband med FN:s konferens om boende, bebyggelse och stadsutveckling i Istanbul I den betonas att ekonomisk- och social utveckling samt skyddet av miljön är ömsesidigt beroende för att uppnå hållbar utveckling. Huvudtanken är att människor måste kunna utveckla kultur och civilisation samt leva och arbeta tillsammans samtidigt som kretsloppen sluts och miljöproblemen bemästras. I agendan redovisas mål, principer och åtagande samt ett globalt handlingsprogram för hur arbetet ska bedrivas. Fortfarande är den lokala nivån betydelsefull och kommunerna får en nyckelroll i genomförandet genom att förankra strategierna på en lokal nivå. Ländernas och FN:s åtaganden genom Habitat agendan ger ökad tyngd åt den lokala samhällsplaneringen.

16 NATIONELLA MÅL För att applicera de internationella målen och strategierna på en nationell nivå har olika beslut och handlingsprogram tagits fram av Sveriges riksdag och regering. Syftet är naturligtvis att stärka en långsiktigt hållbar utveckling av städer och samhällen och besluten ska beaktas i all planering. Nedan följer några av de nationella mål som ska uppmärksammas i planeringsarbetet i Skurups kommun. DEMOKRATI Det har gjorts en omfattande demokratiutredning med inriktning på hur politiken för folkstyre ska se ut på 2000-talet. Där noteras det hur den svenska demokratin tas för given och att folkbildningen i frågan är eftersatt. I utredningen konstateras att en väl fungerande demokrati varken utmärks av vare sig en stark stat eller stora kommuner utan av en stark medborgaranda som ger förutsättningar för autonomi och självstyrelse. Det är viktigt att lita på medborgarnas egen förmåga och förtydliga att varje människa är lika mycket värd. JÄMSTÄLLDHET Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Det innebär bl.a. en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt frihet från könsrelaterat våld. BARN OCH UNGDOMAR FN:s barnkonvention är ett viktigt instrument för regeringens nationella arbete. Målet är att barnkonventionen ska genomsyra alla beslut som rör barn. Konventionen ger alla barn och ungdomar rätt att själva uttrycka sina åsikter och dessa ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Barns önskningar och synpunkter är viktiga beslutsunderlag i frågor som rör närmiljö- och samhällsfrågor. I propositionen, På ungdomars villkor, lägger regeringen dessutom fram mål för en nationell ungdomspolitik som ska utgå från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och levnadsvillkor. Syftet är att ungdomar ska ha goda förutsättningar att leva självständiga liv, ha möjlighet till inflytande och delaktighet samt att ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande ska tas tillvara som en resurs. ÄLDRE I Nationell handlingsplan för äldrepolitik, redovisar regeringen mål för de äldres situation i samhället. De ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag, kunna åldras i trygghet, bemötas med respekt samt ha tillgång till god vård och omsorg. Med utgångspunkt från dessa mål kan kommuner och landsting formulera lokala och mer konkreta mål, exempelvis kvalitetsmål för äldreomsorgen.

17 TILLGÄNGLIGHET Det behövs kraftfulla insatser för att personer med funktionshinder ska få rätt till full delaktighet, ett värdigt bemötande och möjligheter att själva bestämma över sina liv. En viktig del i detta är att planera och utforma samhällets fysiska miljöer så att de är tillgängliga för funktionshindrade Det är en stor och angelägen uppgift, och i framtiden kommer den att bli än mer angelägen. Människor blir allt äldre och överlever svåra sjukdomar och skador i allt större utsträckning. Det handlar därmed om att utforma den yttre fysiska miljön på ett sätt som gör den tillgänglig och användbar för personer med olika typer av funktionshinder. Sammanfattningsvis kan det konstateras att en miljö som är bra för personer med fysiska nedsättningar är bra för alla. ARKITEKTUR På nationell nivå läggs stor vikt vid att arkitektur ska vara ett instrument för att människor ska kunna bygga upp en identitet och känna tillhörighet till den plats de bor på, men också för hur de ska känna delaktighet i vården av det gemensamma kulturarvet. Några av målen för det fortsatta arbetet är att kvalitet och skönhet inte bör underställas kortsiktiga ekonomiska lösningar, att arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för utveckling, att kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas, samt att intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. BOSTÄDER Redan i den bostadspolitiska utredningen formulerades målen för svensk bostadspolitik på följande sätt: Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Eftersom bostadspolitiken är en väsentlig del av välfärdspolitiken framhöll regeringen uttryckligen att den ska skapa förutsättningar för en ekonomiskt, socialt, kulturellt och ekologiskt hållbar utveckling. Detta gör att svensk bostadspolitik väl överensstämmer med Habitat agendan. MILJÖKVALITETSMÅL Sveriges riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål med syftet att till nästa generation kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Målen tydliggör den ekologiska dimensionen i begreppet hållbar utveckling och ska vara riktmärken för allt svenskt miljöarbete oavsett var och av vem det bedrivs. De beskriver det tillstånd för miljön som arbetet ska sikta mot och utgör därmed en form av vision för den framtida utvecklingen. För att kunna förverkliga denna vision har Länsstyrelserna på uppdrag av regeringen konkretiserat och anpassat de nationella målen till den regionala nivån. Resultatet är Skånes miljömål, som redovisar 15 av de 16 målen (Miljömål 14, Storslagen fjällmiljö, ingår inte) och viktiga åtgärder som ska bidra till att de nås. På både nationell och regional nivå utgår målen från fem grundläggande värden om att

18 främja människors hälsa, värna biologisk mångfald, ta tillvara kulturhistoriska värden, bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt att trygga en god hushållning med naturresurser. De 15 målen är: 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Giftfri miljö 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10. Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13. Ett rikt odlingslandskap 15. God bebyggd miljö 16. Ett rikt växt- och djurliv Skurups kommun antog lokalt miljöhandlingsprogram, som närmare förklarar innebörden i de olika målen och visar hur kommunen avser att arbeta för att nå dem. FOLKHÄLSOARBETET I SKURUPS KOMMUN BAKGRUND Både inom och utanför Sveriges gränser har olika instanser lyft fram att befolkningens hälsa är en betydelsefull resurs och ett grundläggande villkor för en positiv samhällsutveckling. Det råder en internationell samsyn om att ett förebyggande folkhälsoarbete är ett väsentligt bidrag till ett hållbart välfärdssamhälle. Det var den parlamentariskt sammansatta statliga utredningen, Nationella Folkhälsokommittén, som lade grunden till de nationella folkhälsomålen som riksdagen antog 2003 och som vidare inspirerat folkhälsoarbetet i regioner, landsting och kommuner. Människors hälsa påverkas av en rad bestämningsfaktorer. Vissa kan man inte göra något åt, exempelvis det biologiska arvet. Strukturella faktorer som sammanhänger med hur samhället är organiserat kan påverkas av politiska beslut så som bostadsplanering, trafikmiljö, utbudet av alkohol och tobak, arbetsmiljöer och arbetets organisation. Andra bestämningsfaktorer kan hänföras till människors levnadsvanor som kost, motion, rökning, alkohol och andra droger. Det övergripande målet i de nationella fastställda målområden för folkhälsoarbetet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. Speciellt angeläget är att folkhälsan förbättras för de grupper som är mest utsatta för ohälsa.

19 Påverkbart SKÅNE Det regionala uppdraget och målen, Folkhälsan i Skåne regional strategi , är att i Skåne öka förutsättningarna för en förbättrad, mer jämlik och jämställd hälsa och att öka förutsättningarna för medborgarnas hälsosamma val. Utifrån de nationella målen och ohälsosituationen i Skåne koncentreras det regionala folkhälsoarbetet till fem fokusområden med målsättningar. Inom samtliga fokusområden ska delaktighet, inflytande, ekonomisk och social trygghet samt trygga och goda uppväxtvillkor för barn och ungdomar genomsyra arbetet. Fritt efter Haglund, Svanström m fl. Ej påverkbart Nationella målområden för folkhälsan; 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtförhållanden 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande SKURUP Skurups kommun arbetar för tillfället (2008) med att ta fram lokala folkhälsomål som tar utgångspunkt i de nationella och regionala målen. För att uppnå ett framgångsrikt folkhälsoarbete krävs ett tvärsektoriellt, gränsöverskridande arbetssätt samt ett långsiktigt perspektiv. Viktiga lokala samarbetspartners är föreningar, organisationer, samfund, näringsliv och andra myndigheter. I Skurup liksom övriga Sverige har folkhälsoarbetet lång tradition. Skillnaden nu mot då är att sedan 2003 och i, Den Nya Folkhälsopolitiken, finns klart uttalade mål för att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik framtid för hela befolkningen. Delaktighet och inflytande i samhället är ett av de viktigaste folkhälsomålen och en av de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för en god folkhälsa. I Skurup finns en stark viljeyttring att demokratin skall vara levande för att medborgarna aktivt skall delta i demokratiska arbetsformer på olika nivåer. Exempel på detta är Barn- och ungdomsfullmäktige där

20 de unga ges möjlighet att aktivt påverka utvecklingen i skolan och samtidigt få inblick och kunskap om demokratiska processer. Det finns ytterligare kanaler för invånare i Skurup att göra sin stämma hörd, för att medverka och påverka i beslutsprocesser. Alla som är folkbokförda i kommunen har rätt att lägga fram sk. medborgarförslag direkt till kommunfullmäktige. För att vidareutveckla det pågående kvalitetsarbetet har invånarna även möjligheter att fylla i ett synpunktsblad med åsikter. Genom olika råd som bl.a. Byalags-, Pensionärs- och Föreningsråd finns ytterligare påverkansmöjligheter. Dessutom har kommunfullmäktige antagit att antal policy och handlingsprogram med målsättningar om delaktighet och inflytande. Därtill kan läggas ytterligare ett antal antagna dokument med ett tydligt folkhälsoperspektiv som styrker kommunens vilja om att invånarna ska må bra, som bl.a. policy mot våld och droger, policy mot mobbing eller annan kränkande behandling m.m. För att hålla dokumentens intentioner, mål och syften levande finns det inom kommunen anställda som arbetar som bl.a. drogsamordnare, informationsansvarig, miljö- och folkhälsostrateg och utvecklingsledare för kultur. Nuläge Enligt rapporten Folkhälsoprofiler i Skåne 2006, som är en översikt av indikatorer relaterade till de nationella folkhälsomålen för Skånes kommuner och sjukvårdsdistrikt, ligger antalet anmälda brott, låginkomsttagare, inrapporterade arbetsskador och buller från trafik under eller till och med långt under genomsnittet i Skåne. Det är också färre i kommunen än genomsnittet som känner osäkerhet i bostadsområdet. Hälsoproblemen i Skurup är likartade med övriga Skåne, förutom inom vissa områden där viss data tyder på att läget är sämre ställt i Skurup än genomsnittet i Skåne. För till exempel kvinnor/flickor är det rökning, övervikt, obehörighet till gymnasieskolan/inte har eftergymnasial utbildning samt skador från olycksfall och våld samt självtillfogad skada (gäller åldrarna 0-17 år) som märks tydligt. Över genomsnittet för männen är bland annat antalet överviktiga, som säger sig ha spänt arbete med höga krav och liten möjlighet att styra sitt eget arbete, har svagt stöd från överordnade, har låg tillit (anser att man inte kan lita på de flesta människor), har skador (0-17 år) och inte har eftergymnasial utbildning. Framtid För att uppnå målet i Strategi för hållbar utveckling i Skurups kommun arbetar man med att integrera folkhälsoarbetet med miljömålsarbetet. Lokala miljömål antogs och ligger nu som grund för det fortsatta arbetet. Ett rådgivande organ, Miljö- och folkhälsoråd, ska inrättas med delegater som innehar centrala befattningar i sin organisation. Genom tillsättandet ges en god följsamhet till att tagna beslut uppnås. Miljö- och folkhälsorådet ska representeras av ledamöter från politiska partier, kommunens förvaltningar, annan offentlig verksamhet, samfund, organisationer och föreningar.

Övergripande planeringsstrategier

Övergripande planeringsstrategier Övergripande planeringsstrategier 17 18 INTERNATIONELLA MÅL Nedan redovisas en sammanfattning av några av de mål och handlingsplaner som är relevanta för planeringen i Skurups kommun HÅLLBAR UTVECKLING

Läs mer

Översiktsplan för Skurups kommun

Översiktsplan för Skurups kommun 1 Översiktsplan för Skurups kommun Planförfattare: Jennie Andersson Gulistan Batak Ida Brogren Britt Marie Ohlsson Jeanette Petersén Robert Werner Kartingenjörer: Mikael Hugg Henrik Larsson Medverkande

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Översiktsplan för Skurups kommun

Översiktsplan för Skurups kommun 1 Översiktsplan för Skurups kommun Planförfattare: Jennie Andersson Gulistan Batak Ida Brogren Britt Marie Ohlsson Jeanette Petersén Robert Werner Kartingenjörer: Mikael Hugg Henrik Larsson Medverkande

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering

3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6 Miljömål och sociala mål i fysisk planering 3.6.1 Miljömål Agenda 21 är FN:s handlingsprogram för hållbar utveckling. Programmet är ett globalt samarbete som anger mål och riktlinjer för att uppnå

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun 1/5 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-06-16 73 Gäller fr o m: 2015-01-01 Myndighet: Diarienummer: Nämnden för hållbart samhälle KS/2013:43-0092 Ersätter: Folkhälsoplan beslutad av kommunfullmäktige 2010-02-22

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Gällande planer och policys

Gällande planer och policys Planförutsättningar Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet. Planen

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z

Hälsokonsekvensbedömning i planering. Henry Stegmayr 061129 LST Z Hälsokonsekvensbedömning i planering Henry Stegmayr 061129 LST Z Definition av HKB En kombination av metoder genom vilka politiska beslut, program eller projekt bedöms utifrån sina möjliga effekter på

Läs mer

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning Folkhälsoplan Sjöbo kommun Inledning Världshälsoorganisationen, WHO definierade 1946 begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och ej endast frånvaro

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd.

ÖVERSIKTSPLAN 2035 ÄNGELHOLMS KOMMUN. Samråd. ÖVERSIKTSPLAN 2035 Samråd ÄNGELHOLMS KOMMUN FOLDER www.engelholm.se/op2035 2(32) HUVUDDRAGEN I ÖVERSIKTSPLAN Den nya översiktsplanen är ett strategiskt dokument, en vision över den framtida utvecklingen

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Regionala och mellankommunala frågor

Regionala och mellankommunala frågor Regionala och mellankommunala frågor 235 236 REGIONALA OCH MELLANKOMMUNALA FRÅGOR Många frågor inom offentlig verksamhet har ofta en kommunöverskridande karaktär och måste lösas i samförstånd med andra

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Strategiskt folkhälsoprogram

Strategiskt folkhälsoprogram Kommunledning Folkhälsoplanerare, Therese Falk Fastställd: 2014-11-03 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 Strategiskt folkhälsoprogram 2015-2020 2/10 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning...

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

ANTAGEN KF 2012-06-18 118

ANTAGEN KF 2012-06-18 118 ANTAGEN KF 2012-06-18 118 2 (5) INLEDNING Folkhälso- och Trygghetsplanen omfattar alla kommunmedborgare i Borgholm och utgör grunden för ett framgångsrikt och långsiktigt arbete med folkhälso- och trygghetsfrågor.

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande

Läs mer

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39.

VISION OCH MÅL DEL 2. ViISION OCH MÅL. Sida. Vad är egentligen en översiktsplan? 38. Mål 39. Stolthet och attraktivitet 39. DEL 2 Vad är egentligen en översiktsplan? 38 Mål 39 Sida ViISION OCH MÅL Stolthet och attraktivitet 39 Vision 41 Värdegrund och nyckelord 41 VISION OCH MÅL Vellinge Översiktsplan 2010 med utblick mot 2050

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP

JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet

Läs mer

5.7 Gällande planer och policys

5.7 Gällande planer och policys Planförutsättningar 5.7 Gällande planer och policys Planer enligt PBL Områden med detaljplan eller områdesbestämmelser Detaljplan reglerar var, hur och för vilket ändamål man får bygga inom planområdet.

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017

Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 nternati Program för personer med funktionsnedsättning 2013-2017 Antaget av Kommunfullmäktige den 11 april 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy handlingsplan riktlinje uttrycker värdegrunder

Läs mer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer

INLEDNING. Vad är en översiktsplan? Planprocessen. Miljökonsekvensbeskrivning. Översiktsplanen ska vara aktuell. Översiktsplanen och andra planer INLEDNING 7 Plan- och bygglagen (PBL ): Kap 3 2 Översiktsplanen ska ange inriktningen för den långsiktiga utvecklingen av den fysiska miljön. Planen ska ge vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan.

Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. Checklista som beslutsunderlag för prövning enligt planoch bygglagen 4 kap 34, om detaljplanen kan antas få betydande miljöpåverkan. BEDÖMNINGSOBJEKT: Detaljplan för område väster om Gamla Faluvägen i

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Antagen Laga Kraft

Antagen Laga Kraft Områdesbestämmelser för del av Stödstorp 2:1 m fl. Vaggeryds kommun Antagen 2015-04-28 79 Laga Kraft 2015-05-27 Bakgrund och syfte Områdets läge framgår av bilden föregående sida. Marken utgörs av tallmo

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 241 242 SYFTE OCH INNEHÅLL Översiktsplanens innebörd och vilka som kan inträffa vid genomförandet ska kunna utläsas utan svårighet. Därför görs en konsekvensbeskrivning vars

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal

Mål och inriktning för folkhälsoarbetet. Gott liv i Mölndal Gott liv i Mölndal! Mål och inriktning för folkhälsoarbetet Gott liv i Mölndal 1 Innehåll Vår vision 2 Strategiskt arbete för hälsa och social hållbarhet 3 Mål och inriktning 4 Mål i sammanfattning 5 Delaktighet,

Läs mer

Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum)

Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Program SKÄRPIPLÄRKAN 1 (Sandsbro centrum) Nya ägare till Sandsbro centrum vill utveckla området genom att bl.a. riva en del av befintlig byggnad och bygga ett nytt bostadshus. Mellan 20-25 nya lägenheter

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga?

Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Vilka nationella politiska mål påverkar barn och unga? Regionernas roll? Nationella styrdokument Ungdomspolitiken Barnrättspolitiken Alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun 1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa

Del 1. Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Del 1 Vad är folkhälsa? Nationella mål Definitioner Ojämlik hälsa Grundlagen har hälsoaspekter * Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) F 4.2 VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN 2013 1 INLEDNING Nämndsplanen är grundad på dokumentet Övergripande mål och riktlinjer 2011-2014, fastställt av Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1

PLANBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING. 1 Dnr:KS-SA.2013.66. Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 1 Detaljplan för fastigheten köpmannen 3 och del av Valdemarsvik 3:1 Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. PLANBESKRIVNING 2 Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR 3 2 PLANPROCESSEN- EN ÖVERSIKT AV NORMALT

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vision centrumutveckling

Vision centrumutveckling Vision centrumutveckling Habo kommun Antagandehandling 2013-11-28 1. Bakgrund Bostadsförsörjningsplan blir en centrumutvecklingsplan År 2010 beslutade kommunstyrelsen i Habo att kommunen skulle ta fram

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vad är en översiktsplan och hur går det till?

Vad är en översiktsplan och hur går det till? 228 Vad är en översiktsplan och hur går det till? 9. VAD ÄR EN ÖP? 229 VAD ÄR EN ÖVERSIKTSPLAN? Den kommunövergripande översiktsplanen är ett viktigt strategiskt dokument. Planen medverkar till en gemensam

Läs mer

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN

VOKALEN 3 TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING. tillhörande ändring av detaljplan 496 för. Vallås, HALMSTADS KOMMUN TILLÄGG TILL PLANBESKRIVNING ANTAGANDEHANDLING tillhörande ändring av detaljplan 496 för VOKALEN 3 Vallås, HALMSTADS KOMMUN Enkelt förfarande KS 2012/0346 Kommunstyrelsen 2012-11-27 Plan Ä 49 K Samhällsbyggnadskontoret

Läs mer

Prata framtidens Sävar med oss!

Prata framtidens Sävar med oss! Prata framtidens Sävar med oss! Fördjupad översiktsplan för Sävar Umeå kommun arbetar med en fördjupad översiktsplan för Sävar. Översiktsplanen ska visa hur Sävar kan komma att se ut och utvecklas i framtiden.

Läs mer