Landskapsbilder: N-A Andersson; Konsertbild: SommarRock; Valborgsbål: Svedala kommun; Workshopbild A Ranger & K Westerberg

Transkript

1 Leader d l Landskapsbilder: N-A Andersson; Konsertbild: SommarRock; Valborgsbål: Svedala kommun; Workshopbild A Ranger & K Westerberg Utvecklingsstrategi för Leader Söderslätt mellan 2008 och 2013 I Leader Söderslätt ingår Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner samt delar av stadsdelarna söder om yttre ringvägen i Malmö stad. 1

2 Förord Det dokument du nu håller i handen är resultatet av en samverkansprocess mellan aktörer från ideell, offentlig och privat sektor. Aktörerna har alla anknytning till det område som föreslås bilda Leaderområde Söderslätt, det vill säga kommunerna Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge, samt delar av stadsdelarna söder om yttre Ringvägen, så som Oxie (delar av Lockarps församling), Limhamn-Bunkeflo (förutom Bunkeflostrand), samt församlingarna Klagshamn Västra Klagstorp, Tygelssjö vång och Tygelsjö by, Husie med södra Sallerup församling i Malmö stad. Dokumentet utgör en ansökan till Länsstyrelsen i Skåne Län. Ansökan handlar om att få bilda ett Leaderområde och arbeta med lokal landsbygdsutveckling genom Leadermetoden. Dokumentet är också ett arbetsdokument för den ideella förening som ska ansvara för det lokala Leaderarbetet och för de aktörer som vill delta genom att söka projektbidrag. Processen som lett fram till dokumentet har letts av två oberoende processledare, Anna Ranger och Karin Westerberg, genom SLU Alnarp. Leader kommer från franskan och syftar på en metod för landsbygdsutveckling. Grundbulten i Leadermetoden är trepartssamverkan, det vill säga att ideell, privat och offentlig sektor tillsammans utvecklar sin bygd. Detta görs konkret genom att man först gemensamt analyserar förutsättningarna för sin bygd och formulerar en övergripande utvecklingsstrategi. Utifrån denna strategi kan sedan lokala aktörer gå samman för att ansöka om medel för konkreta landsbygdsutvecklingsprojekt. Leadermetoden innebär därmed ett nytt sätt att fördela medel för landsbygdsutveckling. Pengar förflyttas från den statliga nivån och Länsstyrelsen ner till den lokala ideella föreningen. Föreningen är öppen för alla som bor och verkar inom Leaderområdet. Med den gemensamma utvecklingsstrategin som grund beslutar föreningen i samråd med Länsstyrelsen om vilka lokala projekt som kan tilldelas medel ur den gemensamma kassan. Det traditionella förfarandet att fördela medel kommer dock att finnas parallellt. Det kommer därmed fortfarande att vara möjligt för enskilda aktörer att söka bidrag direkt från stat eller Länsstyrelse för den egna verksamheten. Att sätta samman denna ansökan och sända in den för bearbetning av Länsstyrelsen är det första ledet i Leader-arbetet. När ansökan beviljas av Länsstyrelsen i Skåne Län, kan den ideella föreningen bildas och projektmedel fördelas. Om du vill ha mer information om Leader kan följande webbadresser vara bra ingångar: Information om Leader Söderslätt: Information om Leader i Skåne: Information om Leader i Sverige: Exempel på lyckade Leaderprojekt: 2

3 Innehåll Förord...2 Innehåll...3 Inledning...5 Leader Söderslätt...5 Lokala projekt...6 Nationella och internationella nätverk och samarbeten...7 Vägen fram till ansökan om bildande av Leader Söderslätt...7 A: ANALYS...9 Inledning...9 Leader Söderslätt: några basfakta...9 SWOT-analysen...12 Styrkor och möjligheter...12 Svagheter och hot...13 SWOT-analysen i korthet...15 B: LAG-GRUPPEN...17 Bildandet av en ideell förening...17 Föreningen Leader Söderslätt...17 Medlemskap i föreningen Leader Söderslätt...18 Föreningens årliga stämma...18 LAG (Lokal AktionsGrupp)...18 Arbetsutskott / AU...18 Kansli...20 Verksamhetens genomförande...20 Informationsspridning genom IT...20 Projektens uppföljning och utvärdering...22 Budget...22 C: LEADEROMRÅDE SÖDERSLÄTT...23 Områdets geografiska läge...23 Gränser och gränsöverskridande samverkan...24 Gränsöverskridande samverkan med angränsande Leaderområden...24 Samverkan kring havs- och kustfrågor...25 Samverkan på regional och nationell nivå...25 Samverkan på internationell nivå...26 Områdets landskapskaraktärer...26 Sammanbindande faktorer inom olika delar av Leader Söderslätt...29 D: UTVECKLINGSSTRATEGI...32 Inledning...32 Hur ska strategin användas...32 Grundläggande mål för landsbygdsutvecklingen 32 Hållbar utveckling..32 Jämställdhet 32 Integration.32 Barn och ungdomsperspektiv 32 Tillgänglighet.33 Fem strategiska utvecklingsteman...34 TEMA 1: Att stärka förutsättningarna för ett gott liv på bygden...34 TEMA 2: Att visa omsorg om och utveckla landskapet och dess kännetecken...36 TEMA 3: Att stärka förutsättningarna för företagsamhet

4 TEMA 4: Att utveckla starka relationer till staden...40 TEMA 5: Att utveckla besökarnas Söderslätt...43 Bedömning av projekt...43 Prioritering av inkomna projekt.44 Värdering av projektidéer..45 Bilaga 1 Förstudiens processupplägg...52 Bilaga 2 Studieresa till Skottland, oktober

5 Inledning I det här avsnittet introducerar vi Leaderområde Söderslätt och beskriver den process som lett fram till vår ansökan. Vi beskriver kortfattat vilka faktorer som binder samman oss som bor och verkar inom området samt vilka tidigare samverkansprojekt som inspirerat oss att arbeta tillsammans inom Leader. Leader Söderslätt Den här ansökan syftar till att bilda Leaderområde Söderslätt. Ansökan grundar sig på ett gemensamt arbete mellan aktörer inom ideell, offentlig och privat sektor i ett område som omfattar kommunerna Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge samt delar av södra Malmö. Leaderområde Söderslätt omfattar därmed ett något större område än vad som traditionellt brukar benämnas Söderslätt. Vi menar dock att det finns flera faktorer som binder samman aktörerna inom detta utvidgade området och som motiverar ett samarbete inom Leader. Viktigast av dessa är en gemensam upplevelse av områdets starka relationer till de urbana områdena i sydvästra Skåne och södra Öresundsregionen. Hela Leaderområde Söderslätt faller inom benämningen storstadsnära landsbygd, ett faktum som skapar specifika förutsättningar för landsbygdsutvecklingen. Staden erbjuder stora möjligheter till utbildning och arbete, rekreation och konsumtion för oss som bor och verkar på landsbygden. Samtidigt kan landsbygden erbjuda varor, tjänster, rekreation och upplevelser för stadens invånare. Närheten till staden innebär också att viktiga frågor kring markanvändning, tillgänglighet och ekologisk hållbarhet sätts i fokus. Ytterligare en viktig länk mellan aktörerna inom Leaderområde Söderslätt är de många samverkansprojekt över kommun- och sektorsgränser som redan finns etablerade, inte minst när det gäller landskapsbevarande insatser, rekreation och turism. Inom den offentliga sektorn inleddes redan år 2003 ett samarbete mellan fyra av de fem kommuner som nu utgör det föreslagna Leaderområde Söderslätt; Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge kommuner. Det ursprungliga syftet med samverkansarbetet var att utveckla en turistdestination kallad Destination Söderslätt, där de skilda kommunernas egna verksamheter samt stöd till besöksnäringen kunde samordnas. Denna interkommunala samverkan har på ett naturligt sätt också lett till ett bredare samverkansarbete, med besöksnäring, turism och upplevelser i fokus. Samarbete har skett mellan kommunerna och intressenter inom närings-, kultur-, och föreningslivet. Destination Söderslätt har på så sätt inneburit dels en nära samverkan mellan kommunerna och dels en bredare trepartssamverkan inom området. Som en fjärde part, vid sidan av kommunerna, näringslivet och den ideella sektorn, har Internationella Miljöinstitutet vid Lunds Universitet deltagit för att säkra att akademisk kunskap tillförs utvecklingsarbetet. 5

6 Lokala projekt Trots att Söderslätt inte tidigare har varit ett Leaderområde har mycket av samarbetet i området varit uppbyggt enligt den metod med trepartssamverkan och underifrånperspektiv som Leader förespråkar. Erfarenheterna visar tydligt att ingen part ensam kan skapa de förutsättningar som krävs för att genomföra en positiv utveckling av landsbygden. Istället har det ofta varit näringslivet eller den ideella sektorns pågående projekt eller idéer som kommunerna har kunnat stötta. Några av de projekt och verksamheter som på så sätt uppkommit är: Cykel- och vandringsleder på Söderslätt Gemensam infrastruktur i form av cykel- och vandringsleder har etablerats. Det finns ett stort intresse för och ett stort behov av sådana vägar ut i landskapet. Det här arbetet har kommit en bit på väg, men förstudien visar tydligt att detta är ett område som behöver utvecklas och marknadsföras bättre. Både vi som bor och verkar inom området och invånarna i de angränsande storstadsområdena är viktiga målgrupper. Nätverk mellan attraktioner, mat- och övernattningsställen längs lederna har skapats. Förstudien visar dock att det behövs fler sådana nätverk för att utveckla verksamheten ytterligare. Söderslättsmärkt ett lokalt produktmärke Söderslättsmärkt utgör sedan ett par år tillbaka vårt lokala produktmärke. Syftet med produktmärket är att synliggöra varor och tjänster som produceras på Söderslätt, att minska miljöbelastning genom kortare transporter samt att stärka Söderslätts identitet. Ursprungligen initierades produktmärket av ett utvecklingsprojekt inom NUTEK:s program Lokal NäringslivsUtveckling (LNU) mellan åren Nu arbetar kommunerna tillsammans med näringsliv och enskilda intressenter med att utvidga märkningssystemet till att omfatta fler branscher. Sedan Söderslättsmärkt initierades har medlemstillströmningen varit mycket god. Hittills har över 100 verksamheter, företag och organisationer anslutit sig. Medlemmarna representerar företagare/intressenter inom boende, besöksnäringen, kulturliv och ideella sektorn på Söderslätt. Alla som är intresserade kan också finna information om märket och medlemmarna samt ta kontakt med föreningen via webbadressen Hemsidan har därmed fungerat både som en medlemsportal och som en informationsportal. Medlemmarna i Söderslättsmärkt har också träffats kontinuerligt för att diskutera kommande aktiviteter och utvecklingsprojekt. Söderslättsmärkt är idag relativt etablerat men det finns ett påtagligt behov av analys och samordning vad gäller tillgång och efterfrågan på lokala produkter, framför allt inom livsmedelsproduktionen. Ett logistiskt system för uppsamling och leverans av lokala varor på Söderslätt saknas också och behöver utredas för att kunna införas på bästa sätt. Dessutom finns ett stort intresse av att koppla samman medlemmar inom Söderslättsmärkt med aktörer inne i Malmö för att öka marknaden för varor och tjänster från Söderslättsområdet. Skånsk mat matkultur på hjul: Detta projekt, som bl.a. finansierats av LRF, växte utifrån traditionen med äggakags-servering under somrarna i Smygehuks hamn. Serveringen startades och drevs av ett antal LRF-kvinnor och för att verksamheten skulle kunna fortsätta byggdes ett mobilt och godkänt kök äggaboden. Från detta mobila kök serveras nu äggakagor under somrarna. Under resten av året hyrs boden ut och olika livsmedelsproducenter tar den med sig runt om i Skåne för att sprida kunskap om skånska livsmedel och erbjuda skånska maträtter. 6

7 Gemensamt informationsmaterial Både för oss som bor och verkar inom Leaderområde Söderslätt och för de som besöker oss är det viktigt att kunna få information om lokala aktiviteter och attraktioner. För att visa upp vad vi gemensamt har att erbjuda har kommunerna i samverkan med ideell sektor och näringsliv tagit fram en broschyr som är tänkt att fungera som aptitretare inför turer inom Söderslättsområdet. Årligen uppdateras och trycks också en karta över området. Genom söderslättssamarbetet inom Destination Söderslätt finns också tryckta guider till Söderslätts natur- och kulturarv. Det finns dock ett behov av att kunna uppdatera sådana guider när nya aktiviteter, leder eller informationspunkter utvecklas. På Söderlätt går det också att uppleva sevärdheter på landsbygden via guidning i mobiltelefonen. Sådana informationspunkter finns spridda över hela området. Det finns dock stor potential att utveckla IT-lösningar ytterligare, inte minst för att underlätta samordning och samverkan mellan olika aktörer i landskapet. Nationella och internationella nätverk och samarbeten Genom nationella och internationella nätverk har olika aktörer inom Söderslätt också etablerat samverkan med andra Leaderområden nationellt och internationellt. Leaderområde Söderslätt ingår i det skånska Leader-nätverket och kommer att ta aktiv del i nätverkets arbete. Under förstudien har också kontakt etablerats med Leader SÖSK-Ystad, inte minst på grund av diskussionen om gränsdragningen mellan dessa Leaderområden. Kontakt har också etablerats med Leader Sommenbygd, som genom sin ordförande har fungerat som bollplank under förstudien och kommer att finnas med som mentor under det fortsatta arbetet. En del av de projekt som beskrivs ovan har haft en koppling till internationella samverkansprojekt inom EU och ibland specifikt med andra europeiska Leaderområden (t.ex. projekt kring vandringsleder). Särskilt har det etablerats ett utbyte av erfarenheter och projekt mellan aktörer på Söderslätt och aktörer inom Leaderområdet East Fife i Skottland. Vägen fram till ansökan om bildande av Leader Söderslätt Förstudien initierades av Oxie Härads Hembygdsförening, Vellinge Falsterbonäsets företagargrupp samt kommunerna Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Under förstudiens gång har även delar av Malmö stad knutits till samarbetet. Den aktiva fasen av förstudien inleddes under september Information om Leader och möjligheterna att delta i strategiutvecklingen har sedan dess spritts via kommunernas hemsidor, etablerade nätverk, annonser i lokalmedia samt via personliga kontakter. En lokal portal för Leaderarbetet har upprättats på hemsidan Initialt har tio nyckelaktörer samt de två oberoende processledarna deltagit i en studieresa till Leaderområdet East Fife i Skottland. Studiebesöket har inneburit en etablering av kontakter på Söderslätt samt ett utbyte av erfarenheter kring Leaderarbetets praktik med aktörerna i East Fife. Resan har också resulterat i möjliga samverkansprojekt under den kommande Leaderperioden (för mer information om studiebesöket i Skottland, se bilaga 2). Efter studieresan har en serie om totalt 6 möten genomförts. Information om mötena har löpande spridits via befintliga nätverk, hemsidor och annonser till ett stort antal ideella organisationer och företag. De inledande två mötena syftade till att ge grundläggande information om Leader och i dessa har sammanlagt 75 personer som representerade såväl näringsliv som offentlig och ideell sektor deltagit. Bland dessa har omkring 45 personer valt att delta vid något eller i alla senare möten. Dessa möten har organiserats som interaktiva workshops kring skilda teman. Deltagarna har i de flesta fall varit representanter för olika organisationer, men också enskilda aktörer med intresse för Söderslätts utveckling har deltagit. 7

8 De 6 mötena under hösten 2007 har resulterat i en SWOT-analys för Söderslättsområdet samt i de 5 strategiska teman som bygger upp Leader Söderslätts strategi (se vidare avsnitt D. Utvecklingsstrategi). Ett flertal förslag på hur en ideell förening ska bildas och organiseras har också framkommit, liksom beskrivningar av Leaderområdets karaktär och gränser. Resultatet från mötena sattes sedan samman av de oberoende processledarna till ett utkast till ansökan. Under januari och februari 2008 har detta utkast varit ute på bred remiss hos enskilda aktörer, föreningar, föreningsnätverk, företag, branschorganisationer samt inom den kommunala verksamheten. Remissvaren har sammanställts av processledarna och sänts ut till alla som på något sätt varit i kontakt med processen. Under remisstiden har de oberoende processledarna även fungerat som stödpersoner. Olika grupper som velat ha mer information om Leader eller velat diskutera utkastet har kunnat engagera processledarna för mer specifika möten och workshops. 4 sådana möten har hållits under remisstiden. Förstudien avslutades så i slutet av februari genom en öppen avslutande workshop till vilken alla som någon gång deltagit i arbetet bjöds in. Under mötet finslipades ansökans slutliga formulering. Deltagarna på mötet valde också en interimistisk styrelse (för det vidare arbetet inom LAG, se del B. LAG) och processledarna överlämnade högtidligen ansvaret för den fortsatta processen till denna. Totalt sett har c:a 110 aktörer från ideell sektor samt näringsliv, samt 20 aktörer från kommunerna deltagit någon gång under arbetet (via möten, e-post, brev eller telefonkontakt). I de flesta fall har dessa aktörer varit både boende och verksamma i området och haft kontakter inom såväl företag som föreningar. Detta har inneburit att det har funnits en god spridning ut i lokalsamhället och att ett starkt nätverk skapats som grund för det kommande arbetet inom den ideella föreningen. 8

9 A: ANALYS Inledning För att kunna arbeta med landsbygdsutveckling krävs en god bild av de förutsättningar för utveckling som finns inom området. I det här avsnittet presenteras grundläggande fakta om området som hjälper oss att skapa en bild av vårt område. Vidare presenteras den SWOT-analys som genomfördes under förstudien. Analysen bygger på diskussioner mellan aktörer från ideell, offentlig och privat sektor och visar områdets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Med denna som utgångspunkt kan vi skapa långsiktiga och genomförbara strategier för landsbygdsutvecklingen inom Leaderområde Söderslätt. Den gemensamma strategi som utvecklats under förstudien (se vidare delen D. Utvecklingsstrategi) vilar på grundläggande basfakta om området samt en gemensam analys. De basfakta som presenteras har framför allt tagits fram av de kommunala organisationerna, men även ideella föreningar och näringslivsrepresentanter har bidragit med information. Analysen har arbetats fram under förstudiens möten mellan offentliga, ideella och privata aktörer. SWOT-analysen har sedan granskats och kompletterats under den remissomgång som genomfördes i förstudiens slutfas. Leader Söderslätt: några basfakta Leaderområde Söderslätt omfattar områden i 5 kommuner; Malmö, Skurup, Svedala, Trelleborg och Velllinge. Skurup, Svedala och Vellinge ingår i sin helhet. För Trelleborgs del ingår landsbygden och tätorterna utom Trelleborgs stad. Från Malmö stad ingår stadsdelarna söder om Ringvägen såsom Oxie (delar av Lockarps församling), Limhamn-Bunkeflo (förutom Bunkeflostrand) samt församlingarna Klagshamn, Västra Klagstorp, Tygelsjö vång och Tygelsjö by, Husie med Södra Sallerups församling. Hela området är beläget inom Region Skåne och organiseras under Länsstyrelsen i Skåne Län. Hela Leaderområde Söderslätt faller under begreppet storstadsnära landsbygd och påverkas i allt högre grad av de urbana områdena kring Malmö, Lund och Köpenhamn. Detta innebär att det urbana livet på många sätt påverkar oss som lever och verkar inom området. Samtidigt erbjuder landsbygden bostadsnära rekreation och möjligheter att ta del av varor, tjänster och upplevelser för stadsborna. Öresundsregionens snabba utveckling innebär också att det sker en jämn och hög inflyttning till hela området. Leaderområde Söderslätt har totalt invånare varav bor på landsbygden eller i tätorter mindre än 3000 invånare. Inflyttningen till området är relativt hög och är jämt fördelad geografiskt. Befolkningens könsfördelning motsvarar genomsnittet i landet. Medelvärdet för den del av invånarna som är födda utomlands är 10%. Vid närmare granskning visar det sig dock att åldersgruppen år är klart underrepresenterade medan åldersgruppen åringar är överrepresenterade. Parhushåll med eller utan barn står för 70% av hushållen. Att ungdomar lämnar området är också något som har uppmärksammats i förstudien. Några av anledningarna till utflyttningen är att många unga vill 9

10 genomföra eftergymnasiala studier och att storstadslivet lockar. Många flyttar dock tillbaka när de bildar familj och landsbygden upplevs som attraktiv för många barnfamiljer. Det gäller inte bara de som har en anknytning hit utan också för dem som vill bo på landsbygden utan att ha allt för långt till staden. En annan tendens är att familjer där barnen flyttat hemifrån också väljer att flytta från området och in till staden. När det gäller olika typer av boende inom området är variationer i utbudet begränsat, över 85% av de bostadsformer som erbjuds är äganderätter dominerat av småhus, något som kan påverka utflyttningen av både yngre och äldre. Näringslivet domineras av ett stort antal en- eller fåmansföretag inom tjänstesektorn. Kunderna finns framför allt bland Öresundsregionens större företag. Jord- och skogsbruksverksamheten är central för området och här finns Sveriges högst klassade åkermarker. Näringen påvisar en trend där mindre enheter slås samman och det har påpekats att det finns behov av diversifiering och stöd till generationsväxling inom jord- och skogsbruksföretagen. Servicen i de fem ingående kommunerna håller en hög kvalitet inom skola, vård och omsorg. Brukarna har både kommunala och privata alternativ att välja mellan. När det gäller gymnasieutbildning finns gymnasier såväl i Malmö som i Trelleborg, samt ett gymnasium i vardera Svedala och Vellinge tätorter. Förstudien har visat att det finns ett behov av ökad samordning inom såväl privat som offentlig barnomsorg. Det finns också ett intresse för nya lösningar där t.ex. jord- och skogsbruket kan erbjuda nya arenor för daghems- och undervisningsverksamhet. Förstudien pekar också på att de lokala gymnasierna upplevs som oerhört viktiga, inte enbart för möjligheten att utbilda sig lokalt, utan också för att hitta nya möjligheter att stanna kvar och vara verksamma inom området. Att ytterligare stärka relationerna mellan gymnasieutbildningarna och närsamhället är därför önskvärt, inte minst vad gäller entreprenörskap, jord- och skogsbruk och för området traditionella hantverk. Pendlingen in till Malmö, Lund och Köpenhamn är en viktig faktor för områdets attraktivitet och för möjligheterna att skapa fungerande vardagsliv och goda förutsättningar för företagande. Idag är pendling med bil det vanligaste färdsättet att ta sig inom området samt fram och tillbaka till staden. De allmänna kommunikationerna domineras av busslinjer, men pågatågstrafiken mellan Malmö och Ystad, som går via Svedala och Skurup, är också en viktig del av områdets kommunikationsnät. Områdets tillgång till hamnar och flygplatser är också viktig för mobiliteten, inte minst för företagandet inom området. Förstudien har dock visat att det finns behov av utökade allmänna kommunikationer, både för oss som bor och verkar i området och för de som vill besöka oss. Att minska beroendet av biltransporter både för privat bruk och för företagens logistik är också en viktigt för att minska transporternas långsiktiga miljöpåverkan. Landskapet inom Leaderområde Söderslätt är mycket varierande, vilket innebär att olika delar av området ställer olika krav på vård av kultur- och naturvärden. Samtidigt erbjuder de olika landskapstyperna många möjligheter till upplevelser och attraktioner för både oss som bor och verkar här och för dem som besöker området. Landskapet innebär också möjligheter till olika former av företagande inom t.ex. besöksnäringen, men också inom basverksamheter som jordoch skogsbruk samt fiske. En viktig del av områdets naturresurser utgörs av den högt klassade åkermarken. Detta är av stor betydelse för det lokala jordbrukets produktivitet. Samtidigt finns dessa marker i områden som är attraktiva ur andra synpunkter för byggnation av nya hus eller bostadsområden, för rekreation och friluftsintressen, kanske också för produktion av nya grödor som kan förändra användningen av marken. Konkurrensen om marken är därför en viktig fråga för många, ibland motstående, intressen inom Leaderområde Söderslätt. Även om dessa frågor i första hand måste bearbetas genom de traditionella planeringsinstrumenten, försöker vi lyfta frågan också i Leader Söderslätts utvecklingsstrategi (se Del D. Utvecklingsstrategi). 10

11 Basfakta i korthet Leader Söderslätt i sammanfattning: Omfattar områden i 5 kommuner: Hela Skurups Svedala, Vellinge kommuner, Trelleborg kommun utom centralorten samt delar av stadsdelarna söder om yttre Ringvägen såsom Oxie (delar av Lockarps församling), Limhamn-Bunkeflo (utom Bunkeflostrand), samt församlingarna Klagshamn, Västra Klagstorp, Tygelsjö vång och Tygelsjö by, och Husie med södra Sallerups församling i Malmö stad. Invånarantal: Kommun Antal inv. totalt Antal inv. i tätorter större än 3000 inv. Skurup Svedala Trelleborg Vellinge Centralorter i området: Malmö, Skurup, Svedala, Trelleborg och Vellinge. Ingående del av Malmö stad Ligger i Region Skåne och organiseras under Länsstyrelsen i Skåne Län. Hela området är att betrakta som storstadsnära landsbygd. Totalt: Underlag för nationell finansiering (totala invånarantalet minus antalet invånare i tätorter större än 3000 inv.) Områdets yta: 902 km 2. Antal invånare inom Leaderområdet (exkl. tätorter större än 3000 inv.): personer. Genomsnittlig befolkningsmängd: 110 inv./km 2. In- och utflyttning: I samtliga kommuner är inflyttningen större än utflyttningen. Befolkningens åldersfördelning: 65% av befolkningen tillhör åldersgruppen år. Befolkningens könsfördelning: 50/50. Invandring: 10% av befolkningen är födda i annat land än Sverige. Utbildningsnivå: 31% av befolkningen har eftergymnasial utbildning. Hushållsstruktur: Parhushåll står för 70% av hushållsstrukturen. Bostadsformer: 78% äger sin egen bostad. 11

12 SWOT-analysen Den SWOT-analys som presenteras här fokuserar områdes nuläge och de förutsättningar som finns för vidare utveckling. SWOT är ett engelskt uttryck som utläses strengths (styrkor), weaknesses (svagheter), opportunities (möjligheter) och threats (hot). En sådan analys visar därmed vilka starka sidor som Leaderarbetet kan bygga vidare på, vilka behov av utveckling och förändring som finns lokalt, var det finns potential till ny utveckling men också vilka hot som finns. Den SWOT-analys som presenteras här bygger på lokala aktörers upplevelser och erfarenheter. Den har arbetats fram under förstudiens workshops och möten samt fördjupats genom remissomgången. Styrkor och möjligheter Områdets styrkor och möjligheter handlar om vilka befintliga strukturer och processer som kan stödja vidare utveckling samt vilka möjligheter det finns för nya inriktningar och initiativ. Områdets lokalisering med nära relationer till flera urbana områden är en viktig förutsättning för vardagslivet på Söderslätt och för utvecklingen av befintliga och framtida verksamheter. Denna närhet till staden gör att området upplevs som attraktivt vilket leder till en stigande befolkningskurva i hela området. Leaderområde Söderslätt utgör också ett viktigt rekreationsområde och besöksmål för stadsbor inte minst i Malmö-Lundområdet, men också i Köpenhamnsområdet och där bortom. Rörligheten underlättas av tillgången till hamnar och flygplatser inom eller i områdets närhet. Närheten till staden skapar också mängder av möjligheter för nya initiativ; utökad samverkan med högskolor och universitet; samverkan med organisationer och aktörer i staden, skapande av produkter och tjänster som tilltalar stadens invånare, möjligheten att erbjuda storstadsnära rekreation och rehabiliterande miljöer. En annan styrka är de samarbeten och projekt som redan är etablerade. Under årens lopp har flera nätverk mellan aktörer inom olika sektorer skapats. Samverkansprojekt har lett till erfarenheter och verktyg som kan underlätta arbetet inom ramarna för Leader. Det finns därmed stora möjligheter att nyttja de erfarenheter och idéer som finns för att skapa samverkan mellan parter inom flera olika områden t.ex. näringslivsutveckling och entreprenörskap, kulturverksamhet, landskapsvård, utbildningsverksamhet, kulturminnesvård och besöksnäringen. Jord- och skogsbruk, liksom fiske och andra näringar som bygger på nyttjandet av landskapet, är viktiga för landsbygdsutvecklingen inom Leaderområde Söderslätt. Dessa näringar har präglat det sociala livet och näringslivet inom området och bidragit till landskapets karaktär. Inom området finns Sveriges högst klassade åkermark (klassning 8-10). Också den del som har lägre klassning är ur ett svensk perspektiv av mycket hög kvalitet. Jord- och skogsbruket utgör därmed en viktig näring i området och idag finns ett stort kunnande, stabila branschorganisationer, en hög grad av livsmedelsproduktion och en högteknologisk infrastruktur. Åkermarkens kvalité och jord- och skogsbrukets näringar skapar också möjligheter för nya initiativ; diversifiering till nya produkter, en ökad grad av förädling, en mer lokal marknad, möjligheter att öka graden av ekologiska produkter, möjligheten att öka graden av odling för energiändamål. Det finns också ett intresse av att utveckla samverkan mellan lokalsamhälle, lantbruksföretag och besöksnäringen genom t.ex. initiativ inom energiområdet eller genom att lantbrukets tomma byggnader tas till bruk för sociala verksamheter. Samverkan mellan mindre turistentreprenörer och lantbruksföretag kan också öppna upp nya vägar ut i landskapet och stärka tanken om sammanhängande röda trådar. 12

13 Landskapet i sig utgör en viktig styrka i området. Den varierande karaktären, med tydliga och kända punkter, erbjuder oss som verkar och bor på Söderslätt en alldeles speciell hembygd. Den ger också förutsättningarna för bostadsnära rekreation och för många ideella och privata verksamheter inom Leaderområde Söderslätt. Här finns flera kända och uppskattade attraktioner och naturområden; som t.ex. de stora godsen, flera skyddade naturområden, lokala museer, Falsterbonäsets världskända fågelområden. Det finns därmed stora möjligheter att öka landskapets betydelse för t.ex. rekreation, turistverksamhet, lärande och utbildning. Svagheter och hot Som vi beskrivit ovan har det redan etablerats ett flertal samverkansprojekt mellan parterna i området. Under förstudien lyftes dock en svaghet fram; dessa samverkansprojekt leder för sällan till mer långsiktiga samverkansorgan eller gemensamma utvecklingsstrategier. Detta innebär att många upplever sig arbeta ensamma, utan att kunna ta del av varandras kompetenser och erfarenheter. Detta är bl.a. kännbart inom ideell sektor, där det finns få arenor för att mötas, bli synliga för varandra och hitta samverkansmöjligheter. Det samma gäller för aktörer inom besöksnäringen, där det finns få paraplyorganisationer och där det därför är svårt att erbjuda helhetslösningar till besökare. Inom näringslivet i stort saknas det stöd och mentorskap för diversifiering och nyföretagande. När det gäller jord- och skogsbruksföretagen har förstudien pekat på ett behov av kompetensstärkande utbildning som stöder jordbrukaren i hans/hennes roll som företagare, entreprenör och arbetsgivare. Det kan handla om t.ex. spets- och vidareutbildningar inom t.ex. växtodling, trädgårdsnäring och skogsbruk. Här kan samverkan mellan jord- och skogsbrukets företagare och lokala naturbruksgymnasium och studieförbund vara ett viktigt komplement i utbildningsfloran. En utökad samverkan med regionens högskolor är också en viktig utvecklingsväg. Ur ett mer socialt och övergripande landsbygdsutvecklingsperspektiv saknas det också gemensamhetslokaler och arenor där vi kan föra samtal kring landsbygdsutvecklingen och gemensamma projekt. Ett hot mot områdets utveckling är att våra ungdomar flyttar härifrån. Orsakerna till utflyttningen är flera: avsaknad av möjligheter att bo kvar och bedriva högre studier (på grund av bristfälliga kommunikationer och inte tillräckligt väl fungerande Internet), få bostäder för unga, alltför lite stöd i eget företagande, i föreningssamverkan samt brist på lokaler och aktiviteter för unga. Detta innebär ett hot både mot utvecklingen i stort och ett hot direkt mot näringsliv och ideell sektor i samband med generationsskifte. Under förstudien har också bristen på infrastruktur i form av bredband, cykel- och gångbanor samt väl fungerande allmänna kommunikationer lyfts fram. Bristen på goda kommunikationer leder till bilberoende, vilket har ekonomiska konsekvenser utöver den negativa miljöpåverkan det medför. Jord- och skogsbrukets struktur och effektivitet är en stor styrka för området. Det finns dock ett behov av att ytterligare ta till vara och utveckla den natur- och kulturvårdande aspekt som finns inom näringen. Under förstudien har flera aktörer även lyft fram behovet av att hitta nya kreativa sätt att förena ett högproduktivt jord- och skogsbruk med ökad tillgänglighet till landskapet, ökad ekologisk odling och fler lokala marknader för näringens produkter. Förändringar inom jord- och skogsbruket har stor påverkan på hela områdets miljötillstånd. Erfarenhetsutbyte, kunskaps- och kompetensutveckling är viktiga faktorer för att utveckla det miljöarbete som redan pågår inom näringen. 13

14 Den högt klassade jordbruksmarken är en viktig resurs för området, samtidigt som trycket på mark för ny bebyggelse, rekreation, rehabilitering och infrastruktur ökar. Det finns också ett behov av att öka tillgängligheten till landskapet och i viss mån öka andelen allemansrättslig mark i olika delar av området. Samtidigt måste detta göras i samråd och samverkan, så att inte högklassig åkermark utnyttjas utan noggranna övervägningar. Här finns ett stort behov av samordning och gemensamma strategiska prioriteringar. I många fall måste denna diskussion föras mellan t.ex. markägare, projektägare och kommuner inom ramen för traditionella planeringsstrukturer, men vi menar att detta också är viktiga frågor att lyfta i Leader Söderslätts utvecklingsstrategi (se del D. Utvecklingsstrategi). Alla vi som bor och verkar inom Leaderområde Söderslätt, men också alla som besöker området, påverkar områdets miljötillstånd. Under förstudiens gång har miljötillståndet inom området lyfts fram och detta diskuteras också i Det skånska landsbygdsprogrammet. Flera av problemen handlar om negativa förändringar som kan påverka både hälsa och natur. Hit hör t.ex. luftföroreningar och buller, men också kusterosion och stigande havsnivåer samt landskapets och havets biologiska mångfald. Klimatförändringar utgör också en fara på flera olika sett, bl.a. genom risken för smittbildning inom växtodling och djurhållning. För att komma till rätta med problem som dessa krävs samverkan och samförstånd mellan aktörer, inte minst i ett område där trycket på landskapet är så stort som inom Leaderområde Söderslätt. 14

15 SWOT-analysen i korthet Styrkor Områdets lokalisering; man bor på landet men ändå centralt. Nära till storstäder som Malmö och Köpenhamn, nära till universitet och högskola, nära till flygplatser och hamnar. Från Söderslätt är man inom c:a 90 minuters resväg granne med 10 miljoner människor. Områdets starka relationer till staden där boende och verksamma inom området har möjligheter att nyttja stadens fördelar medan stadens invånare har möjligheten till upplevelser och rekreation inom området. Det finns flera pågående samarbeten som bl.a. ger erfarenheter av och verktyg för framgångsrik samverkan mellan parter och över gränser. En god grundläggande service framför allt inom vård och omsorg skapar förutsättningar för ett fungerande vardagsliv. Det finns ett starkt föreningsliv med både många aktiva och en bredd av verksamheter. Området upplevs ha en god entreprenörskultur och småföretagarkompetens. Här finns också en påbörjad etablering av ett lokalt produktmärke Söderslättsmärkt. Det finns över 8000 registrerade småföretag i området. Området är expansivt med stor efterfrågan på bostäder och där boendet upplevs som tryggt. Inflyttningen är hög och jämn i hela området. Landskapets starka kännetecken tillsammans med omväxlande karaktär skapar identitet och lockar besökare. Flera unika hållpunkter i landskapet som t.ex. Falsterbonäsets fågelområden, de stora godsen, flera lokala museer, flera välbesökta naturområden. Sveriges bästa jordbruksmark som format landskapet och ger grunden för expansivt jordbruk, brett kunnande inom lant- och skogsbruk samt ger en hög grad av lokal livsmedelsproduktion. Här finns starka konstnärstraditioner, området har länge varit känt för sitt specifika ljus och för sina vida vyer. Här finns flera fungerande konstnärsföreningar och nätverk och en fungerande konstrunda. Svagheter Många ideella verksamheter och företag upplever att det finns få gemensamma organisationer och få gemensamma strategier. Dessutom saknas möjligheter till stöd och lärande när nya verksamheter ska startas eller gamla förändras. Inflyttningen till området är hög men ojämnt spridd mellan åldersgrupper. Många ungdomar lämnar området. Bostadsstrukturen, starka by-traditioner samt betoningen på jord- och skogsbruk kan också göra det svårt för vissa grupper att bosätta sig och komma in i den sociala gemenskapen i området. Trots närheten till Lunds universitet (med Lunds tekniska högskola) och Malmö högskola är relationerna till forskarvärlden få och graden av samverkan mellan lokala aktörer och forskare liten. Få mötesplatser och aktivteter för ungdomar gör det svårt för unga att stanna i området och ta aktiv del i dess utveckling. I området finns få gemensamhetslokaler samt få krogar, restauranger eller liknande etablissemang. Detta försvårar sociala kontakter, nätverksbyggande och gemensamt utvecklingsarbete. Det sätt på vilket landskapet nyttjas för t.ex. jord- och skogsbruk innebär att andelen allemansrättslig mark är liten, något som leder till låg grad av tillgänglighet. Bristande infrastruktur framför allt när det gäller bredband, allmänna kommunikationer samt gångoch cykelvägar hindrar ett fungerande vardagsliv, möjligheter till företagande och hemarbete inom området samt leder till bilberoende. Bilberoende, energianvändning, jordbrukets produktionsformer och storskalig turism leder till föroreningar och en utarmning av den biologiska mångfalden samt bidrar till de globala klimatförändringarna. Vattenkvalitén samt kusternas miljötillstånd bör utvecklas. Potentialen i rena kuster med varierande utbud av aktivteter och upplevelser bör tas till vara bättre. Jordbrukets struktur och förutsättningar, samt bristande tillgång till stöd och kunskapsutveckling innebär låg grad av ekologisk odling och därmed få lokalt producerade eko-produkter. Möjligheter Söderslätt eller söder om landsvägen är etablerade uttryck som kan utvecklas vidare i och med ett utvidgat Leaderområde. Med hjälp av en traditionell och etablerad benämning kan Leaderarbetet leda till en stärkt identitet och nya möjligheter att marknadsföra området. De korta avstånden till flera storstadsregioner ger möjligheter att erbjuda storstadsnära rekreation och unika upplevelser för besökare både på dagsbasis och för längre vistelser. Hot Otydliga lokala regler, dålig tillgång till uppbackning och rådgivning samt svaga sammanbindande organisationer försvårar utvecklingen av såväl föreningslivet som näringslivet. Om inte infrastrukturen i form av bredband, allmänna kommunikationer samt cykel- och gångvägar förbättras, kan dyrare bränsle leda till minskad rörlighet och minskad besöksnäring. Den höga graden av markexploatering i samverkan 15

16 Det finns stor potential att utveckla livsmedelsproduktionen och den lokala förädlingsindustrin, att förbättra tillgången på lokala produkter och öka andelen ekologiska produkter. Det finns stor potential att öka den lokala energiproduktionen. Jord- och skogsbrukets obrukade lokaler ger goda möjligheter att etablera nya verksamheter och skapa gemensamhetslokaler. Närheten till högskolor och universitet samt skolverksamheter inom området ger stora möjligheter att skapa attraktiva studievägar lokalt. Det finns stort intresse för och stor potential att utveckla bostadsnära rekreation samt turistnäringen genom att knyta samman små entreprenörers verksamheter och öppna upp vägar ut i landskapet. Lokala odlings-, hantverks- och byggtraditioner ger goda möjligheter att skapa kurs- och utbildningsverksamheter. med bristande lokal samordning kring markanvändningen riskerar att förändra landskapsbilden så att dess unika karaktärer går förlorade och konflikter uppstår. Bristen på offentliga lokaler och samverkansarenor där lokal utveckling kan diskuteras kan leda till konflikter mellan olika intressen och grupper. En bristande samordning av kommunal men också privat barnomsorg och skola kan leda till brist på omsorgsplatser vilket kan försvåra för barnfamiljer att stanna eller flytta till området. Om trenden med ungdomars utflytt inte bryts innebär det ett hot mot tillgången på kompetens, nya idéer och nya generationer inom ideell sektor och näringsliv. Inom vissa områden försvårar gällande lagar och förordningar utvecklingen av det lokala näringslivet. Fortsatt negativ klimatutveckling kan innebära en förändrad landskapsbild och ett hot mot odlingsförutsättningarna. Bristande åtgärder när det gäller föroreningar av vattendrag och havsmiljöer kan hota fiskenäringen och besöksnäringen. 16

17 B: LAG-GRUPPEN Det lokala Leader-arbetet organiseras i form av en ideell förening som vi föreslår ska kallas Föreningen Leader Söderslätt. Denna förening är öppen för alla som är intresserade av att arbeta med landsbygdsutveckling och som bor eller är verksamma inom Leaderområde Söderslätt. I det här avsnittet presenteras hur föreningen kan organiseras och arbeta, men avsnittet lämnar också utrymme för anpassning till praktiken när arbetet väl sätts igång. Bildandet av en ideell förening Som huvudman för genomförandet av arbetet med Leader inom Leaderområde Söderslätt kommer en ideell förening med öppet medlemskap att bildas. Vi föreslår att föreningen kallas Föreningen Leader Söderslätt. Föreningens grund är dess medlemmar och det är genom medlemmarnas engagemang och aktiva deltagande som Leaderarbetet får en stark lokal förankring. Det trepartsnätverk som etablerats i arbetet med förstudien kommer att utgöra en självklar start för föreningen. Medlemskap kommer också att kunna sökas via Leader Söderslätts lokala hemsida (som är under utveckling via och via Leader Söderslätts kansli. När förstudien avslutades i februari 2008 valdes en interimsstyrelse om 6 aktörer ur det nätverk som uppkommit genom förstudiearbetet. I interimsstyrelsen finns representanter från ideell, offentlig och privat sektor och dessa är jämt fördelade över hela det geografiska området. Här finns kompetenser och erfarenheter som passar överrens med Leader Söderslätts utvecklingsstrategi (se vidare under D. Utvecklingsstrategi). Också Landsbygdsprogrammets horisontella perspektiv har varit en viktig referenspunkt i sammansättningen, det vill säga beaktande av kön, ålder och etnicitet samt kompetenser inom områden som lärande, miljö och hållbar utveckling. Interimsstyrelsens uppgift är att ansvara för inlämnandet av en komplett ansökan till Länsstyrelsen. Under tiden som Länsstyrelsen bedömer ansökan ska interimsstyrelsen fungera som kontaktpersoner för aktörer inom Leaderområde Söderslätt, men också gentemot Länsstyrelsen och andra Leaderområden. Interimsstyrelsen ansvarar vidare för att ta fram förslag på stadgar samt kalla till ett konstituerande möte för bildande av den ideella föreningen. Under det konstituerande mötet väljs en verkställande arbetsgrupp, som vi kallar LAG. Det är sedan LAG som utifrån sin sammansättning utser föreningen styrelse. På det konstituerande mötet upprättas även stadgar, budget och övriga verksamhetsmål i enlighet med föreliggande ansökan. Föreningen Leader Söderslätt Under förstudien har diskussionerna om organiseringen av Föreningen Leader Söderslätt varit en viktig del av arbetet. I detta stycke presenteras hur vi menar att föreningen kan organisera sig och arbeta. Eftersom Leader-metoden är ny för oss som deltagit i förstudien lämnar vi dock öppet för interimsstyrelsen och föreningens konstituerande möte att förändra denna struktur om det skulle uppkomma behov av detta. Vi föreslår också att föreningens organisation och arbete utvärderas 17

18 under föreningens årliga stämmor, så att arbetet efter hand kan anpassas till de praktiska behoven och bli så effektivt som möjligt. Medlemskap i föreningen Leader Söderslätt Föreningens medlemmar utgör föreningens bas och deltar i föreningens arbete genom den årliga stämman. Rätt att vara medlem i föreningen Leader Söderslätt har varje enskild aktör som är boende eller på annat sätt verksam inom Leaderområde Söderslätt. Information om föreningens bildande och möjligheten att bli medlem kommer till en början att spridas via det nätverk som etablerats under förstudien, via kommunernas informationsmedier, via massmedia och via hemsidan När föreningen har bildats och ett kansli etablerats kommer kansliet ansvara för informationsinsatser och frågor kring medlemskap. Medlemskap kommer då att kunna sökas via föreningens hemsida eller direkt via kansliet. Under förstudien har inte deltagarna kommit fram till något förslag kring eventuell medlemsavgift. Istället menar vi att detta är en fråga för interimsstyrelsen att fundera över när de formulerar förslag på stadgar för föreningen, samt för det konstituerande mötet vid föreningens bildande. Föreningens årliga stämma Föreningens årliga stämma är föreningens högsta beslutande organ. Röstberättigad vid föreningens stämma är föreningens medlemmar. Varje medlem har en röst. Förstudien föreslår att föreningens stämma ansvarar för att: fatta beslut kring eventuella förändringar av Leader Söderslätts utvecklingsstrategi; fatta beslut kring eventuella förändringar i föreningens organisering; granska verksamhetsberättelser och årsbokslut samt upprätta verksamhetsplan och årsbudget; utse en LAG-grupp som utgör föreningen styrelse och föreningens verkställande organ. Förslag på stämmans övriga innehåll och organisering kommer att tas fram av interimsstyrelsen i deras förslag på stadgar. Stadgarna kommer sedan antas under föreningens konstituerande möte. Stämmans innehåll och organisation bör också utvärderas vid kommande stämma. LAG (Lokal Aktions Grupp) LAG utgör föreningens styrelse och därmed dess verkställande organ. Sammansättningen av LAG fastställs av medlemmarna på föreningens årliga stämma. En ledamot i LAG sitter på två år. Inval sker dock varje år, så att halva gruppen byts ut årsvis. Vi föreslår dock att det inte ska finnas någon övre gräns för antalet gånger en LAG-medlem kan väljas. LAG sammanträder ca. fyra gånger per år och sätts samman ur föreningens medlemmar så att det: från varje kommuns geografiska område utses 1 representant för varje part (offentlig sektor, ideell sektor samt näringslivet). I valet av lokala representanter ska hänsyn tas till god representation vad gäller kön, ålder och etnicitet, samt så att de kompetenser och erfarenheter som behövs för att möta kraven i Söderslätts utvecklingsstrategi finns med; från varje kommuns geografiska område utses 1-2 ungdomsrepresentanter. I valet av lokala representanter ska hänsyn tas till jämn könsfördelning. De ungdomar som väljs bör också ha en relation till relevanta ungdomsverksamheter inom det geografiska området; 18

19 direkt från föreningen utses 4 representanter oavsett geografisk tillhörighet. Kriteriet för val av dessa är att de ska besitta kompetenser och erfarenheter som är viktiga för LAGgruppens arbete med utvecklingsstrategin. Viktiga kompetenser som bör finnas ibland LAG s representanter är: - Intresse av att utveckla landsbygden - God kännedom om områdets förhållande - Breda kontaktytor - Internationella kontaktytor - Samarbetsförmåga - Kunna se saker i helhetsperspektiv - Kopplingar till föreningar och organisationer - Koppling till utbildning inom skola, högskola och universitet - Kontakter inom forskning och utveckling - Kunskap om EU-stöd och EU-samordning I sin totala sammansättning skall LAG uppfylla Leaders krav på föreningens verkställande organ: Minst 30% av medlemmarna ska representera ideell sektor (förslagsvis 9 personer). En aktör som också driver en aktiv näringsrörelse och/eller är representerad i något branschorgan med lokal anknytning kan inte utses som representant för ideell sektor (men väl som representant för privat sektor); Minst 30% av medlemmarna ska representera privat sektor (förslagsvis 9 personer); Minst 40% av medlemmarna ska representera offentlig sektor (förslagsvis 11 personer). Könsfördelningen mellan representanterna måste vara minst 40/60%. Representanterna måste komma från hela det geografiska området som utgör Leader Söderslätt. LAG ansvarar för att: ta ställning till vilka ansökningar om utvecklingsprojekt som ska tilldelas bidrag. Godkända projekt skickas därefter till Länsstyrelsen för slutlig granskning innan genomförandet kan börja. Till sin hjälp har LAG föreningens styrelse/au som bereder beslutsunderlag; utvärdera, kvalitetssäkra och utveckla föreningens arbete samt Leader Söderslätts utvecklingsstrategi; årligen välja ett AU på 5 personer som speglar arbetsgruppens (AU) sammansättning. AU Föreningens arbetsutskott består av 5 personer som väljs årligen av LAG bland LAG:s medlemmar. AU ansvarar för: att stötta föreningen, LAG samt kansliet i strategiska frågor och beredning av projektansökningar; ekonomistyrning och administrativ styrning; det operativa ansvaret för kansliets organisering, personal, lokaler. Bland annat föreslås att styrelsen på delegation kan besluta om projektbudgettilldelning på mindre än kr.; AU förbereder tillsammans med verkställande tjänsteman underlag för beslut om projekt. Vi föreslår att au och kansli i samverkan sammanfattar projektansökningar för att 19

20 Kansli underlätta LAG:s arbetsbörda (målet är att medlemmar av LAG inte ska tyngas av arbete, men ändå få en god överblick över inkomna projektansökningar). Till sin hjälp har föreningen ett kansli som föreningens styrelse ansvarar för. Kansliets arbetsuppgifter är bl a: administration och samordning av föreningens, LAG:s och au:s arbete; stöd till au, LAG och medlemmarna; registrering och hantering av medlemskap samt inkomna projektansökningar; stöd och hjälp till projektägare fram till beslut; marknadsföring och information; kontaktskapande med andra Leaderområden och relevanta landsbygdsutvecklingsprocesser; arkivering. Leader-kontoret ska vara en öppen och lättillgänglig plats för områdets människor och organiseras med en verksamhetsledare (VL) och en administratör. Dessa ska vara väl insatta i vad Leadermetoden innebär och fungerar och vara ansiktet utåt för LEADER Söderslätt. VL ska även vara insatt i övriga stödformer inom LBU för att vid ärendeberedning snabbt kunna avgöra om annan stödform än Leader kan vara aktuell. Kansliets personal ska i sitt dagliga arbete vara anträffbara och kunna svara på frågor från personer med projektidéer, ordna och kalla till informations- och samordningsmöte för intresserade av landsbygdsutveckling och kunna hjälpa till med att starta upp och etablera projekt. VL ska tillsammans med lokala aktörer öka aktiviteten i ideella föreningar, företag, bygdens organisationer och hos enskilda människor. VL ska också bereda ärenden och tillsammans med LAG besluta om vilka projekt som ska skickas vidare för prövning hos Länsstyrelsen. Administration och ekonomihantering sköts av den administratör som har kompetens att förvalta offentliga medel. Denna ansvarar för mottagande och vidarebefordran av rekvisitioner, ekonomisk uppföljning, slutredovisning av projekt samt övrig dokumentation i samband med hantering av projektansökningar och Leader-verksamheten. Viktiga kompetenser för Leader-kansliets personal bör vara; - Vara utåtriktade och lättförståeliga - Social kompetens - Stor samarbetsförmåga - Vara intresserade av utvecklingsarbete - Vara entusiastisk och ha positiv grundsyn - Självständigt kontaktsökande och ha intresse av att jobba ute i fält - Kunna marknadsföra, sälja och stödja LEADER - Vara strukturerade och ordningsamma - Kunna hantera projektansökningar och redovisningar - Ha kunskap om Leader och övriga EU-stöd former - Ha kunskap om att förvalta offentliga medel 20