Det könade landskapet Umeå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det könade landskapet Umeå"

Transkript

1 Det könade landskapet Umeå Reviderad version 2014

2 Innehåll Förord 3 Inledning 5 JÄMSTÄLLDHET 6 Vad jämställdhetspolitik 6 Hur Jämställdhets integrering 6 Jämställdhet och Intersektionalitet 6 Stödstrukturer för jämställdhet 7 Jämställdhetsminister vid Utbildningsdepartementet 7 Från JÄMO till DO 7 Särskilt sakkunnig i jämställdhet en i varje län 7 Lokalt jämställdhetsarbete 7 Ett jämställt Europa? 8 DELMÅL 3 OBETALT ARBETE 24 Från vaggan till graven ett jämställdhets perspektiv från föräldrapenning till äldreomsorg 24 Förädrapenning 24 Hushållstyp 25 Omsorg om äldre 26 Socialtjänsten jobbar jämt 26 Jämställd hälsa 27 Ohälsotal 27 Sjuk- och aktivitetsersättning 27 Riskfaktorer ohälsa 28 Kultur och fritid 29 Challenging power 29 Vem besöker bibliotek? 29 Vem besöker fritidgårdar? 29 Mönster är möjliga att bryta! 30 Vem idrottar? 30 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE 9 Kommunfullmäktige 9 Kommunstyrelsen 10 Avhopp i politiken Umeå Förtroendeuppdrag i kommunala facknämnder och kommundelsnämnder 11 Kommunala bolag 13 Egna företagare 13 Ett samhälle för kvinnor och män 14 DELMÅL 4 MÄNS VÅLD MOT KVINNOR 32 s våld mot kvinnor 32 Könsrelaterat våld 32 Förebyggande arbete 34 Centrum mot våld 34 Kvinno- och tjejjourer 35 Prostitution och människo handel för sexuella ändamål 35 DELMÅL 2 EKONOMI 15 Förvärvsarbete 16 Horisontell och vertikal könssegregering 16 Umeås könssegregerade arbetsmarknad 17 Inkomst 18 Lön 19 s och mäns arbets marknadsanknytning 19 Penssionssparande med ett jämställdhetsperspektiv 19 I stormens öga? 20 Utbildning 20 Avslutning 36 Ordlista 37 Omslagsfoto: Copyright Vybild.se/fotograf Henke Olofsson. All rights reserved. 2

3 Förord Vår ambition har varit och är att Umeå kommun ska vara ledande i världen när det gäller att på riktigt utmana och förändra makten och skapa ett jämställt samhälle. Det är med den utgångspunkten som vi har arbetat och det är delresultatet av det arbetet som presenteras i den här rapporten. Vi vet att jämställdhet är ett aktivt val, det är något som görs. Väljer vi inte att synliggöra, påpeka, kritisera, problematisera så väljer vi ojämställdhet. Vill vi att alla kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma förutsättningar att påverka sitt sammanhang och sitt samhälle såväl som att få bestämma över sina egna liv så måste vi alltid komma ihåg att jämställdhet liksom ojämställdhet är något som görs, det är ett aktivt val att tänka annorlunda, att utmana och att förändra. Att utmana makten handlar också om att utmana oss själva och våra egna positioner och föreställningar kring hur ett jämställdhetsarbete ska bedrivas, vad det är att bryta normer och utmana maktordningar. Det ska vi fortsätta göra. Med denna uppdaterade rapport vill vi visa på det arbete som vi genomfört och som vi är oerhört stolta över men det är framför allt ett kunskapsunderlag som ska fungera som ett verktyg för att lära mer, diskutera och fortsätta jämställdhetsarbetet, hur ser det ut för kvinnor och män i Umeå 2014? Som det stod i den första upplagan av denna rapport som publicerades 2009; Med kunskap, vilja och mod har vi stora möjligheter att nå det av kommunfullmäktige satta målet: Att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Umeå 1 september 2014 Tamara Spiric ordförande jämställdhetsutskottet Eric Bergner vice ordförande jämställdhetsutskottet 3

4 4

5 Inledning Umeå kommun har under lång tid arbetat med jämställdhetsfrågor på ett strategiskt och banbrytande sätt. Umeå kommun har under lång tid arbetat med jämställdhetsintegrering och med särskilda satsningar för att synliggöra och problematisera, omformulera problembeskrivningar och bredda analysen. Bland annat har under de senaste åren den ekonomiska ojämställdheten som råder mellan kvinnor och män och som är synlig såväl lokalt som nationellt synliggjorts, liksom representation av kvinnor och män på scen. Det könade landskapet Umeå beskriver jämställdhetsläget i Umeå kommun utifrån Sveriges jämställdhetspolitiska mål och delmål. Det övergripande målet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Detta ska uppnås genom fyra delmål: 1. Makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet 4. s våld mot kvinnor ska upphöra Rapporten visar hur kön spelar roll i det politiska och sociala landskap som Umeå kommun utgör, i Umeås könade landskap, och innehåller resultat och jämförande siffror som belyser kvinnors och mäns situation. Det handlar om att uppmärksamma vem som får vad och på vilka villkor inom kommunen. En jämställd medborgarservice är målet och att vara en attraktiv arbetsplats för kvinnor och män. Det uppnås genom att analysera befintlig statistik med ett jämställdhetsperspektiv och att använda resultatet till att ändra ojämställda villkor. Det är centralt att veta vilka livsvillkor kvinnor och män har i kommunen för att på riktigt kunna skapa förutsättningar för alla medborgare att utvecklas utifrån sina egna förhoppningar och inte styras av stereotypa föreställningar om kön. Umeå har goda möjligheter att vara en jämställd kommun. Det finns ett stort engagemang och en vilja att utmana och bryta maktordningar. Alla verksamheter i Umeå kommun ska arbeta för en jämställd medborgarservice och för att uppnå det av kommunfullmäktige satta målet att Umeå kommun ska skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 5

6 Foto: Kristina Larsson JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet Vad jämställdhetspolitik Jämställdhet är ett politiskt mål som betyder att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhetspolitikens syfte är att omfördela makt och resurser genom att förändra de strukturer som omgärdar och begränsar kvinnors och mäns möjligheter. Det handlar också om att förändra de sociala och kulturella normer kring kön som vi tillskriver kvinnor och män på grund av deras biologiska kön. Forskning med fokus på makt bör ligga till grund för allt jämställdhetsarbete. Det finns en mängd vetenskapliga studier som beskriver och analyserar kön som en strukturerande och starkt kategoriserande variabel i samhället som påverkar fördelningen av makt och resurser. I jämställdhetsarbetet är det samtidigt viktigt att komma ihåg att kvinnor och män inte är homogena grupper. De nationella jämställdhetspolitiska målen som finns i inledningen och återkommer genom hela rapporten fastslogs Hur Jämställdhetsintegrering Regeringen beslutade redan 1994 att strategin för hur den svenska jämställdhetspolitiken ska genomföras är jämställdhetsintegrering. Jämställdhetsintegrering är en politisk strategi för att uppnå ett jämställt samhälle. Strategin innebär kortfattat att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. I praktiken kan det innebära att till exempel uppmärksamma de faktorer som påverkar vilka insatser som erbjuds kvinnor och män när det gäller vård och omsorg eller skillnader i möjligheter och förutsättningar att förena förvärvsarbete och familjeliv. Med hjälp av könsuppdelad statistik kan kvinnors och mäns villkor synliggöras. Analysen bör i sin tur användas för att ta fram förslag på åtgärder för att komma tillrätta med den skeva könsordningen samt för att utforma mål och strategier för ett långsiktigt jämställdhetsarbete. Jämställdhet och Intersektionalitet Kön är en kategori som har en starkt sorterande funktion i samhället men det finns även fler kategorier som spelar in för varje människa. Att kön är utgångspunkt i rapporten beror på att kön är så starkt normerande att det har betydelse i de allra flesta sammanhang. Intersektionalitet är ett begrepp och förhållningssätt som syftar till att påminna om att det förutom kön finns fler andra kategorier som också har betydelse för hur makt och resurser 6

7 fördelas och återskapas. En intersektionell analys belyser komplexa relationer mellan kön, etnicitet, sexualitet, funktion etc. Genom ett intersektionellt perspektiv ses en situation ur flera aspekter. Ofta används de sju diskrimineringsgrunderna till hjälp för att analysera hur en individ står i förhållande till normen, men många andra normer så som klass, arbete, bostadsort påverkar också maktstrukturer i vårt samhälle. Det går inte att enbart titta på hur en norm påverkar en individ eller en grupp utan flera normer kan samverka på ett sätt som man kanske först inte tänker på. Normer påverkar människors möjligheter och handlingsutrymme i ett visst sammanhang. I olika situationer spelar alltså olika normer olika roll, för samma person. Stödstrukturer för jämställdhet nationellt, regionalt och lokalt De nationella jämställdhets politiska målen Det övergripande målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Under det övergripande målet följer fyra delmål som också ligger till grund för indelningen av denna nulägesrapport: En jämn fördelning av makt och inflytande och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. s våld mot kvinnor ska upphöra och män, flickor och pojkar ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsminister vid Utbildningsdepartementet Jämställdhetspolitiken är organiserad under Utbildningsdepartementet. Där finns en jämställdhetsminister som fungerar som ett stöd i jämställdhetsarbetet för de övriga departementen. Jämställdhetsfrågorna har en budget som används till insatser runt om i landet. Just nu är det t ex 18 myndigheter i Sverige som har ett särskilt uppdrag att arbeta med jämställdhetsintegrering. Nationella sekretariatet för genusforskning har fått i uppdrag av regeringen att erbjuda stöd till myndigheterna. I uppdraget ingår att erbjuda stöd i planering och genomförande av jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten. Sekretariatet ska också samordna kompetenshöjande insatser, anordna forum för erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, identifiera och sprida lärande exempel samt sammanställa resultat av de berörda myndigheternas arbete. Portalen jämställ.nu fungerar som en plattform för stödet. Sedan 2010 har regeringen arbetat med att ta fram indikatorer som ska underlätta uppföljning av jämställdhetsarbete. Indikatorerna utgår ifrån jämställdhetsmålen och det finns flera likheter mellan det som efterfrågas där och det material som finns i den här rapporten. 2 Från JÄMO till DO Från och med 2009 finns en Diskrimineringsombudsman för samtliga diskrimineringsgrunder vid en gemensam myndighet 3. Särskilt sakkunnig i jämställdhet en i varje län Vid varje länsstyrelse ska det finnas en särskild sakkunnig för frågor om jämställdhet. Lokalt jämställdhetsarbete Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå Kommun Umeå kommuns övergripande jämställdhetspolitiska mål är: Att skapa förutsättningar för att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Umeå kommuns strategi 4 för jämställdhetsarbete fastställer de övergripande riktlinjerna för kommunens jämställdhetsarbete och skall fungera som ett verktyg för verksamheterna i deras arbete för att nå det av kommunfullmäktige satta jämställdhetsmålet. Strategin fokuserar framförallt på det externa jämställdhetsarbetet, gentemot brukare och medborgare i kommunen. Jämställdhetsutskott I Umeå kommun finns sedan 1994 ett jämställdhetsutskott, ett utskott direkt under kommunfullmäktige. Ledamöterna är valda av kommunfullmäktige och är kommunfullmäktigeledamöter. Utskottet sammanträder cirka tio gånger per år. Till utskottet finns en tjänsteperson kopplad med ansvar för de strategiska jämställdhetsfrågorna. Projekt Ledningskraft (Umeå kommun, september 2011 november 2013) Projekt Ledningskraft var ett kommunövergripande projekt som syftade till en fördjupning och utveckling av jämställdhetsperspektivet i kommunens verksamheter samt styr- och ledningssystem. Projektet finansierades av Sveriges kommuner och landsting inom program för Hållbar Jämställdhet. En utgångspunkt i projektet var ett genom ett processnära stöd arbeta för att implementera kommunens antagna strategi för jämställdhetsarbete. Detta gjordes genom bland annat utbildningsinsatser i samverkan med Umeå centrum för genusstudier, erfarenhets- 1 Makt att forma samhället och sina egna liv - nya mål i jämställdhetspolitiken prop. 2005/06:155 2 DS 2013:37 Ett uppföljningssystem för jämställdhets politiken 3 4 Strategi för jämställdhetsarbete i Umeå kommun går att hitta på JÄMSTÄLLDHET 7

8 Foto: Jennie Branden JÄMSTÄLLDHET utbyten och workshops med chefer och nyckelpersoner. De främsta resultaten av utvecklingsarbetet var en ökad tydlighet och styrning av jämställdhetsarbetet som gav avtryck i styrdokumenten, en fördjupad genuskunskap och medvetenhet i organisationen, metodutveckling och förbättrade rutiner samt skapandet av lärandeprocesser och forum för reflektion och samverkan kring jämställdhetsarbete i organisationen. Jämställdhet och hållbar utveckling Hållbar utveckling handlar om att skapa en utveckling där de gemensamma resurserna fördelas rättvist, medvetet och på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Det finns tre olika dimensioner av hållbar utveckling en social, en ekonomisk och en miljömässig. Umeå kommun arbetar med alla tre delar medan jämställdhet framförallt är en del av den sociala dimensionen, samtidigt som det finns tydliga könade aspekter inom både den ekonomiska och den ekologiska dimensionen. De tre dimensionerna är lika betydelsefulla och ömsesidigt beroende av varandra. Först när vi ser helheten och arbetar med alla tre dimensioner kan vi tala om en hållbar utveckling. Ett jämställt Europa? CEMR:s deklaration om jämställdhet CEMR Council of European Municipalities and Regions är de europeiska kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation. CEMR:s deklaration om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå är ett politiskt verktyg för att arbeta med jämställdhet. Umeå kommun undertecknade deklarationen Deklarationen innehåller sex principer samt råd om hur deklarationen kan tillämpas. Deklarationen omfattar även trettio artiklar som utförligt beskriver jämställdhetsarbete. Tanken är att kommuner och landsting i egenskap av stora arbetsgivare och ansvariga för medborgarservice har ett stort ansvar för jämställdhet. CEMR-deklarationens sex principer är: Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande rättighet. För att jämställdhet ska uppnås är det nödvändigt att bekämpa alla former av diskriminering, som kan ha olika grunder. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle. Att avskaffa stereotypa könsroller är en förutsättning för att uppnå jämställdhet. Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i alla verksamheter i kommuner och regioner är nödvändigt för att uppnå jämställdhet. Tillräckligt finansierade handlingsplaner och program är nödvändiga verktyg för att främja jämställdhet. 8

9 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Foto: Kristina Larsson Makt och inflytande Utgångspunkten för det första delmålet i regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. niskors tillgång till makt och inflytande påverkas av en rad faktorer såsom arbete, utbildning, sociala nätverk och ekonomiska förutsättningar. Sverige har i internationell jämförelse en relativt jämn könsfördelning på beslutande positioner inom framför allt politiken. Samtidigt befinner sig män generellt sett på högre positioner än kvinnor i både politiken och arbetslivet, de har bättre arbetsmiljö, bättre arbetsvillkor, högre löner och således mer makt över samhällets ekonomi och utveckling. Den jämställdhetspolitiska ambitionen inom området makt och inflytande har till stor del handlat om att förbättra kvinnors representation i beslutsfattande organ. En jämn fördelning av kvinnor och män i beslutsfattande positioner är ett viktigt verktyg för att uppnå en jämn fördelning av makt och inflytande. Att enbart fokusera på jämställdhet i form av numerär representation innebär dock en förenklad bild av vad en jämn fördelning av makt och inflytande handlar om. Jämställdhet har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Medan de kvantitativa aspekterna inom området makt och inflytande handlar om att skapa en jämn könsfördelning så handlar de kvalitativa aspekterna om att både kvinnors och mäns erfarenheter, kunskaper och värderingar behöver tas tillvara och tillåtas påverka samhällsutvecklingen. 1 Kommunfullmäktige Det är viktigt med delaktighet i den lokala politiken. Flera röster behöver höras för att lokalsamhället ska kunna formas så att så många som möjligt trivs där. Det har visat sig att med bredare representation kommer fler frågor och perspektiv på dagordningen. och män har olika erfarenheter av samhället och kan därför bidra med olika kunskaper och erfarenheter. Eftersom Umeå och Sverige har en starkt könssegregerad arbetsmarknad, lyfter kvinnor och män olika frågor. När kvinnor kommer in i politiken blir det också mer ljus på frågor om reproduktiv hälsa, sexualiserat våld, representation, barnomsorg och jämställdhet. tenderar också att betrakta den offentliga sektorn som mer betydelsefull än vad män gör. 2 Andelen kvinnor i kommunfullmäktige, bland såväl ordinarie som ersättare, uppgår 2014 till 40 procent. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan Fördelningen ligger dock fortfarande inom spannet procent, vilket definieras som en formellt jämställd könsfördelning. 3 Denna kvantitativa definition av formell jämställdhet har dock problematiserats. I betänkandet Kön, makt och statistik gjordes en genomlysning av könsfördelningen av maktpositioner i Sverige som visar att andelen kvinnor systematiskt ligger nära den undre gränsen på 40 procent medan andelen män med samma systematik ligger nära den övre gränsen på 60 procent. Utredningen tolkar det som en anpassning med minsta möjliga marginal till de politiska kraven på numerär jämställdhet. Utredarna föreslår därför att en jämställd fördelning istället bör definieras som en fördelning där inget av könen är över- eller underrepresenterat. 4 1 SCB, På tal om kvinnor och män, Gustafsson Annette, Könsmakt och könsbaserade intressen, 2008, Göteborg: Göteborgs universitet 3 SCB, På tal om kvinnor och män, SOU, Kön, makt och statistik. Betänkande om kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället, Statens offentliga utredningar, 2007, Stockholm: Fritze 9

10 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Kommunfullmäktige ordinarie ledamöter Umeå 2013 Antal Total könsfördelning 40% 60% S M C V FP MP KD AP Källa: Umeå kommun Kommunfullmäktige ersättare Umeå 2013 Antal Total könsfördelning 40% 60% 0 S M C V FP MP KD AP Källa: Umeå kommun Kommunstyrelsen Även i kommunstyrelsen i Umeå kommun är fördelningen formellt jämställd år 2013, med 40 procent kvinnor och 60 procent män både för ordinarie ledamöter och för ersättare. Könsfördelningen i kommunstyrelsen 2013 Antal och könsfördelning (%) Total könsfördelning 40% 60% 0 Ordinarie ledamöter Ersättare Källa: Umeå kommun 10

11 Avhopp i politiken Umeå Det är fler kvinnor än män som hoppar av sina politiska uppdrag i Umeå kommun (lämnar uppdrag under mandatperioden). Mellan hoppade 22 procent av de förtroendevalda kvinnorna av sina uppdrag medan motsvarande siffra för män var 17 procent 5. Avhoppen behöver utredas. Varför lämnar främst kvinnor sina förtroendeuppdrag? Det finns anledning att se över politikens villkor. Är det möjligt att få ihop arbetsliv och familjeliv med politiska uppdrag? Vad är det som bestämmer när möten ska hållas och så vidare? Varje parti har ett ansvar att granska och utveckla sin verksamhet med ett jämställdhetsperspektiv om ambitionen är att attrahera såväl kvinnor och män till uppdrag. Tidskriften Dagens Samhälle tar upp problemet som ett nationellt bekymmer men skriver också att det ännu inte finns studier om avhoppen. Däremot är det känt från tidigare undersökningar att många slutar av privat skäl: hälsa, ålder, familjeförhållanden, nytt jobb, flytt från kommunen. Artikeln i Dagens Samhälle hänvisar till en rapport från SCB om folkvaldas villkor som visar att politiska skäl varit helt eller delvis avgörande för fyra av tio avhoppare. Den undersökningen gällde avhopp från valet 2010 fram till sommaren Mönstret att kvinnor och unga hoppar av i större utsträckning än män och äldre har varit tydligt länge. Läget just nu på nationell nivå är att nästan hälften bland de yngsta (under 30 år) hoppat av, jämfört med snittet på 20 procent. I gruppen år, som är överrepresenterad i politikerkåren, har bara 15 procent slutat i förtid. Förtroendeuppdrag i kommunala facknämnder och kommundelsnämnder Andelen kvinnor och andelen män varierar mellan olika politiska sakområden. Forskning har visat att representation av kvinnor ofta är högre i nämnder som hanterar sociala frågor som exempelvis vård och omsorg, medan män är överrepresenterade i nämnder med fokus på teknik, miljö, fastigheter och trafik. 6 Det finns en tendens till en könsstereotyp uppdelning där kvinnor dominerar kultur- och sociala nämnder medan män dominerar teknik- och stadsbyggnadsnämnder. 7 Totalt faller könsfördelningen mellan ledamöter och ersättare i facknämnder och kommundelsnämnder i Umeå kommun inom ramarna för en formellt jämställd fördelning då andelen kvinnor är 44 procent, vilket är en ökning sedan Hur fördelningen mellan kvinnor och män ser ut varierar mellan olika nämnder. Exempelvis finns nämnder där andelen kvinnor bland de ordinarie ledamöterna är så låg som 18 procent, samtidigt som det finns nämnder där andelen kvinnor är närmare 70 procent. I fem av nämnderna är kvinnors del av mandaten under 40 procent och i två nämnder överstiger kvinnors andel av mandaten 60 procent. När det gäller fördelningen mellan könen inom olika politiska sakområden kan det konstateras att könsfördelningen är jämn bland de ordinarie ledamöterna i för- och grund-, kultur-, samt miljö- och hälsoskyddsnämnden medan kvinnor är överrepresenterade i socialnämnden och underrepresenterade i tekniska-, byggnads-, fritids-, överförmyndaroch gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden. Underlaget visar att det finns könsstereotypa mönster i den politiska arbetsfördelningen mellan kvinnor och män. En förändring som går att se sedan 2008, och som bör noteras, är att i fem av tio nämnder har representationen av kvinnor bland de ordinarie ledamöterna sjunkit märkbart, i vissa fall upp till 22 procent. Det är endast i två nämnder som andelen kvinnor har ökat och där är den högsta ökningen ca nio procent. Underlaget visar att när det gäller ersättare till ledamöter i kommunens nämnder så finns det lika många kvinnor som män medan när det gäller ordinarie ledamöter så är antalet kvinnor precis inom ramen för fördelningen där kvinnorna precis når upp till 40 procent. Det betyder att även om representationen av kvinnor blivit bättre så är män fortfarande överrepresenterade vad gäller ordinarie ledamöter. I Umeå kommuns nämnder är det följande fördelning kvinnor respektive män på ordförandeposter: De nämnder där kvinnor är ordförande är: Byggnadsnämnden, för- och grundskolenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, valnämnden, Holmsund/Obbola kommundelsnämnd samt Hörnefors kommundelsnämnd. De nämnder där män är ordförande är: Fritidsnämnden, gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden, kulturnämnden, tekniska nämnden, Överförmyndarnämnden samt Sävar kommundelsnämnd. Jämställdhetsutskottet består av sju ordinarie ledamöter samt sju ersättare. Bland de ordinarie är fyra kvinnor och tre män och fördelningen av ersättare är fyra kvinnor och tre män. Ordförande för Jämställdhetsutskottet i Umeå kommun är en kvinna. 5 Umeå kommun (2013), egna beräkningar 6 SCB (2011) Förtroendevalda i kommun och landsting 7 SOU (2007) Kön, makt och statistik. Betänkande om kvinnor och män på maktpositioner i det svenska samhället. Statens offentliga utredningar 2007: Stockholm: Fritze 8 Augusti 2014 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE 11

12 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Förtroendeuppdrag i kommunala nämnder ordinarie ledamöter Umeå 2013 Könsfördelning (%) Valnämnd Överförmyndarnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd För- och grundskolenämnd Socialnämnd Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Fritidsnämnd Byggnadsnämnd Teknisk nämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Sävar kommundelsnämnd Källa: Umeå kommun Förtroendeuppdrag i kommunala nämnder ersättare Umeå 2013 Könsfördelning (%) Valnämnd Överförmyndarnämnd Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnd För- och grundskolenämnd Socialnämnd Kulturnämnd Miljö- och hälsoskyddsnämnd Fritidsnämnd Byggnadsnämnd Teknisk nämnd Holmsund-Obbola kommundelsnämnd Hörnefors kommundelsnämnd Sävar kommundelsnämnd Källa: Umeå kommun 12

13 e 64% Kommunala bolag En del av den kommunala demokratin och verksamheten är de kommunala bolagen. De kommunala bolagen ägnar sig bland annat åt fastighetsförvaltning, kommunal service och kulturell verksamhet. En genomgång av de kommunala bolagsstyrelserna har gjorts. En trend som håller i sig är att männen dominerar i de kommunala bolagen i Umeå som representanter på de exekutiva posterna. Värt att notera är att på vice ordförandeposterna 20% finns det lika antal kvinnor och män inom bolagen. Egna företagare 80% Fler män än kvinnor driver egna företag. Det är också betydligt fler män än kvinnor som driver bolag i aktiebolagsform. Det är vanligare att kvinnor startar företag i mindre skala och börjar som exempelvis enskild firma. Umeå kommun har deltagit i aktiviteter som syftar till att främja kvinnor som företagare och ändra bilden av vem som är företagare/entreprenör. Några insatser har varit mentorprogram, finansieringslösningar och kompetensutveckling. Detta för att skynda på processen att få fler kvinnor som väljer att starta företag. Det finns även exempel på projekt som undersökt företagandets villkor för kvinnor respektive män. Att granska villkoren med ett jämställdhetsperspektiv är en viktig del i arbetet med att hitta möjligheter för kvinnor och män att 50% 50% 21% starta, driva och utveckla företag på lika villkor. Och att möjliggöra företag inom många olika branscher oavsett 79% kön. Det är positivt att andelen kvinnor som är företagare har ökat och stigit några procent men det är fortfarande gruppen män som dominerar. Styrelsordförande Vice ordförande Verkställande direktör DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Ledningen i de kommunala bolagen Umeå 2013 Könsfördelning (%) Styrelse 36% Styrelsordförande 1% Vice ordförande Verkställande direktör 64% are B Not: De bolag som ingår i redovisningen är: AB Bostaden i Umeå, Kompetensspridning i Umeå AB, Visit Umeå AB, Västerbottens Museum AB, Väven AB, Umeå Vatten och Avfall UMEVA, UKF Software AB, Umeå Parkerings Egenföretagare AB UPAB, Umeå Hamn AB, Hörnefors Företagscentra AB, Umeå Folkets Husförening U.P.A, Umeå Energi AB, Infrastruktur i Umeå AB (INAB), Umeå kommunföretag, Kulturhuvudstadsbolaget i Umeå AB. Källa: Umeå kommun Egna företagare Umeå 2011 Könsfördelning (%) Företagare i eget AB Egenföretagare Styrelse Styrelsordförande Vice ordförande Källa: Statistiska centralbyrån, kommunfakta Företagare i eget AB Egenföretagare Verkställande direktör 13

14 DELMÅL 1 MAKT OCH INFLYTANDE Foto: Copyright Malin Grönborg, All Rights Reserved. Ett samhälle för kvinnor och män självklart eller svårt? Jämställdhet är en central aspekt av samhällsplaneringen, exempelvis när bostadsområden, service och kollektivtrafik planeras. Det handlar om att kvinnor och mäns resmönster ser olika ut vad gäller vem som åker bil och när, nyttjande av kollektivtrafik, i vilken utsträckning kvinnor och män hämtar och lämnar på förskola bland annat beroende på var och när kvinnor och män arbetar och vilka ekonomiska förutsättningar som finns. Det innebär att kvinnor och män har olika erfarenheter av samhällsplanering. Var busslinjer, livsmedelsaffärer, förskolor och arbetsplatser ligger är viktiga frågor att diskutera ur ett jämställdhetsperspektiv. En annan aspekt av samhällsplanering är trygghet. och män upplever det offentliga rummet på olika sätt och kvinnor upplever mer otrygghet än män. 9 Detta begränsar handlingsutrymme och känslan av tillträde till det offentliga rummet. En medvetenhet om kvinnors och mäns olika livsvillkor och erfarenheter är en viktig del i hur staden planeras. Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt I de fördjupade översiktsplanerna för Umeå 2011 finns sex strategiska överväganden för Umeås tillväxt utpekade varav ett är att all planering ska genomsyras av öppenhet, demokrati och jämställdhet. Det offentliga rummet ska utvecklas så att alla, flickor och pojkar, kvinnor och män kan vistas där på lika villkor. Jämställd stadsdelspassage Lev! Umeå kommun har under senare tid genomfört tydliga insatser för jämställdhet i det offentliga rummet. Ett landmärke i dagens Umeå är den passage som binder samman centrala staden med stadsdelen Haga. Passagen är till för gångtrafikanter och cyklister och används av såväl resenärer som Umeåbor. Passagen är närmare 80 meter lång och går under en väg samt några järnvägsspår. Den här passagen har planerats med ett jämställdhetsperspektiv för att säkerställa att den blir tillgänglig för kvinnor och män under dygnets alla timmar. Det har resulterat i att passagens gestaltning varit i fokus i alltifrån dess öppningar som är breda med stort ljusinsläpp, möjlighet till uppgång i mitten av tunneln och rundade hörn för att öka överskådligheten genom tunneln med flera konkreta utformningsdetaljer. Gestaltningen av passagen är ett resultat av ett jämställdhetsperspektiv i planeringen. Det könade landskapet guidad busstur i Umeå Umeå har en historia som spelar roll för det jämställdhetsarbete som drivits genom åren. Det finns byggnader, funktioner, organisationer och personer som betytt en hel del för Umeås jämställda utveckling. I syfte att ge en tydlig bild av att historien spelar roll och att den hela tiden kan fortsätta skrivas togs det fram en busstur som tog olika grupper runt till olika betydelsefulla platser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Platserna är alltifrån universitetet, fotbollsarenan, förskolor som jobbar genusmedvetet osv. Den här turen har gett stor effekt och bidrar till att synliggöra vikten av beslut och fysiska platser och staden som spelplats för ojämställdhet och arbete med att utmana normer och strukturer, genomfört arbete och kvarstående problematik. 9 Listerborn, Carina (2002) Trygg stad: Diskurser om kvinnors rädsla i forskning, policyutveckling och lokal praktik. Göteborg: Chalmers tekniska högskola. Se även trygg väg hem, Umeå kommun. 14

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Ledning och styrning

Ledning och styrning Ledning och styrning för jämställdhetsintegrering på riktigt Långsiktighet Systematik Integrering i det ordinarie Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Delegationer Stadsledningskontoret Valberedning Stadsrevisionen

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete

Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Systematiskt lärandestyrt förbättringsarbete Jämställdhet och förbättringsarbete Varför ska vi jobba med jämställdhetsintegrering? En kortfattad beskrivning av varför det är bra att gifta ihop jämställdhets-

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Vägar till ett längre arbetsliv

Vägar till ett längre arbetsliv Vägar till ett längre arbetsliv Petter Odmark Analyschef, Jobba längre är bra, - men varför är det bra? - hur långt är långt? - och vem jobbar hur länge? En analys på yrkesgruppsnivå av tidigt utträde

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Örebro läns strategi för jämställdhet. 2013-2016 Publ. nr. 2013:8

Örebro läns strategi för jämställdhet. 2013-2016 Publ. nr. 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016 Publ. nr. 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016 Foto: Christer Pöhner och Mostphotos Framtagen av: Länsstyrelsen i Örebro län, 2013 Inledning

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013

Deltid i Norden. NIIK 22 oktober 2013 Deltid i Norden NIIK 22 oktober 2013 Maria Hemström Hemmingsson Delegationen för jämställdhet i arbetslivet maria.hemstrom@regeringskansliet.se Part-time work, gender and economic distribution in the Nordic

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Strategi för ett jämställt Örebro

Strategi för ett jämställt Örebro PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Strategi för ett jämställt Örebro År 2016 2025 Örebro kommun 2015-09-22 Ks 424/2014 orebro.se 2 PROGRAM Uttrycker värdegrund och önskvärd utveckling av

Läs mer

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen

Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen Eskilstuna kommuns arbete med CEMR-deklarationen - från internationell deklaration till lokal praktisk verksamhet. Cecilia Boström, kommunstrateg jämställdhet Eskilstuna kommun Målsättning: Att bli Sveriges

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo.

Tjänsteskrivelse. Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014. 2014-09-10 Vår referens. Malin Björk Sekreterare. Malin.Bjork4@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Malin Björk Sekreterare Tjänsteskrivelse Malin.Bjork4@malmo.se Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014 SOFV-2014-1512 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

Från statistik till analys och förbättring

Från statistik till analys och förbättring Från statistik till analys och förbättring Svensk jämställdhetspolitik Vad? Politik Jämställdhetspolitiska mål Svensk jämställdhetspolitik utgörs av de jämställdhetspolitiska målen. De innefattar ett övergripande

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Handlingsplan europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå

Handlingsplan europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå Handlingsplan för arbetet år 2013 2015 med den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen) Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Regionala styrdokument

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman

Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Möjligheternas Mark dit når vi tillsamman Handlingsprogram 2011-2014 Socialdemokraterna i Mark Frihet är grunden för att du ska ha ett gott liv och kunna ta vara på möjligheternas Mark men friheten ska

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer