Styrelsens rapporter till stämman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Styrelsens rapporter till stämman"

Transkript

1 Styrelsens rapporter till stämman ÅM B: DEMOKRATIUPPDRAGET Stämmans beslut: - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, samt - att godkänna de föreslagna stadgeändringarna - att godkänna den tidsplan som styrelsen föreslår för det fortsatta arbetet - att styrelsen bjuder in medlemmar och lokalavdelningar i processen av Reglementets utformning till följd av demokratiuppdraget - att orden ideell resursperson i stadgarna byts ut mot medlem (Se proposition angående demokratiuppdraget) ÅM : STRATEGI FÖR LÄGRE LÅNEKOSTNAD OCH DÄRMED ÖKAT MEDLEMSANTAL Stämmans beslut: - att uppdra åt styrelsen att ta fram pedagogiskt och enkelt informationsmaterial med syfte att jämföra JAK-bankens och andra bankers lån. I jämförelsen ska alla kostnader (låneavgift, låneinsats, efterspar, eventuell ränta etc.) framgå samt ideologiska och organisatoriska för- och nackdelar. Arbetet med att ta fram ett informationsmaterial enligt uppdraget från stämman har pågått under året och levereras rykande färskt till stämman. Syftet är att dels beskriva JAK Medlemsbank; hur vår verksamhet fungerar och de värderingar vi står för. Dels att erbjuda en möjlighet att jämföra oss med andra banker. Styrelsen hoppas att detta material på ett bra sätt kan visa på vilka sätt är valet för den som önskar en rättvis, hållbar, räntefri bank.

2 ÅM : EFFEKTIVISERA BANKVERKSAMHETEN MED HJÄLP AV IDEELLA RESURSPERSONER OCH EN WEBBPLATTFORM Stämmans beslut: att JAK inför ett konkret och enkelt system för information om vad som görs och som behöver göras. Styrelsen har arbetat med frågan om hur ideella resurspersoner som så önskar kan bli ett mer aktivt stöd i den dagliga verksamheten på JAK. Tanken är att ta fram en chat-funktion kopplad till hemsidan som medlemmar på sikt ska ha möjlighet att hjälpa till att bemanna. I och med att vårt stöd till medlemsverksamheten är på sparlåga under de närmaste 2 åren finns begränsade möjligheter att erbjuda utbildning och stöd till medlemmar som är intresserade av att delta. Tidsplanen för detta är därför: Vår 2015: Vår nystartade funktion Medlemsservice testar att använda sig av chatlösningen. Höst 2015: Om Medlemsservice är nöjda med den tekniska lösningen tittar vi vidare på om och när ideella resurspersoner kan stötta upp med bemanningen av funktionen. ÅM : JAK SKA VARA EN MOTOR I ATT STIMULERA TILL ATT DET KOMMER FRAM NYA SAKER INOM DEN SEKTOR SOM BYGGER PÅ DEN ALTERNATIVA EKONOMIN Stämman beslutade: att JAK ska fungera som en arena för alternativa idéer inom hållbar och etisk ekonomi, för att utveckla verksamheter som är relaterade till JAK, t.ex. pensionssparande, som inte just nu ryms inom JAK. Inom JAKs medlemsverksamhet finns ett stort intresse och engagemang för alternativa idéer inom hållbar, etisk ekonomi och lokal ekonomi. Detta ser vi både på lokal nivå i våra lokalavdelningar, liksom vid våra riksarrangemang. Lokalavdelningarnas verksamhet JAK skapar mötesplatser lokalt. Alla grundkurser och de flesta informationsmöten som sker på lokal nivå syftar till att folkbilda inom området ekonomi och ofta lokal och alternativ ekonomi. Från riksorganisationens sida har huvuduppdraget länge varit att stötta alla dessa lokala initiativ. I och med att medlemsverksamheten sätts på sparlåga under två år kommer personalstödet att vara mycket begränsat. Lokalavdelningarnas budget ligger däremot fast. När människor får möjlighet att träffas och prata om privatekonomi, samhällsekonomi, global och lokal ekonomi föds nya idéer samtidigt som man skapar förutsättningar för att jobba med en lokal ekonomisk utveckling. Lokalt aktiva JAK-medlemmar ingår i nätverk, bland annat omställningsrörelsen, och blir ofta inbjudna att prata om och ekonomi i olika sammanhang.

3 JAK-skolan På varje JAK-skola uppmärksammas lokal ekonomi och alternativa idéer inom hållbar och etisk ekonomi. I november 2014 behandlades bland annat ämnena pensionssparande med anknytning till lokal ekonomi, kooperativa bostadsformer och alternativa betalningssystem. JAK-stipendier Två gånger per år delas stipendier ut av. Ofta syftar studierna som är föremål för ansökningarna till att undersöka förutsättningar för lokal ekonomi liksom alternativa idéer inom hållbar och etisk ekonomi. Stipendiaterna bjuds in till JAK-skolor för att presentera sina studier. Webb-portal om lokal ekonomi Arbetet med en portal för lokal ekonomi på hemsidan är påbörjat. Portalen kommer att fyllas med: - JAKs eget arbete för att främja en lokal ekonomi; stödsparande, goda exempel, mötesplatserna i lokalavdelningarna, lokala aktiviteter osv - länkar till andra organisationer och nätverk som främjar en lokal ekonomi - länkar till intressanta uppsatser och annan litteratur - länk till det nygamla forumet Schyst ekonomi, där det finns möjligheter att diskutera sina erfarenheter och idéer om lokal ekonomi Arbetet med innehåll i portalen påbörjades i slutet av 2014 och en prototyp finns nu klar. Portalen planeras vara igång under första halvåret ÅM : HUR JAK STÖDJER LOKAL EKONOMISK UTVECKLING Stämman beslutade: att förstärka och förtydliga JAKs arbete för en lokal ekonomisk utveckling, i enlighet med motionens inriktning. Se rapport angående ÅM : JAK ska vara en motor i att stimulera till att det kommer fram nya saker inom den sektor som bygger på den alternativa ekonomin. ÅM : JAKS STRATEGI Stämman 2013 beslutade med anledning av motion nr 16 JAKs strategi att JAK ska ha en inriktning att verka för en monetär omläggning/omställning. Stämman 2014 beslutade därefter med anledning av motion nr 10 JAKs vision om räntefri ekonomi och monetär reform att ge styrelsen i uppdrag att konkretisera vad JAKs inriktning för en monetär omställning är och tydliggöra hur den är en del av JAKs långsiktiga målsättning.

4 Tankarna om ett nytt penningsystem är inte nya, och har varit en del av JAK sedan starten i Danmark Det är på senare tid som frågan om penningreform har lyfts på olika håll och uppdraget har lämnats till styrelsen att konkretisera JAKs ställning i frågan. Styrelsen har inom sig utsett en kommitté som har arbetat med frågan, som också har lyfts vid JAK-skolor under 2013 och Definition av begreppet pengar I ekonomisk teori definieras penningmängden enligt ett flertal gradvis vidare definitioner där de viktigaste är M0 och M3. Den snävaste definitionen kallas M0, eller den monetära basen och utgör allmänhetens innehav av sedlar och mynt. Den bredare definitionen kallas M3 och utgörs av M0 plus inlåningen i banksystemet. Eftersom de mesta pengarna i vår ekonomi är bankpengar är M3 ett centralt mått. Om M3 växer kraftigt innebär det att bankerna tillför ekonomin likviditet genom ökade krediter. I Sverige är M3 det mest använda penningmängdsmåttet. Svårigheter i det nuvarande penningsystemet Styrelsen ser en rad systemfel och svagheter i det nuvarande penningsystemet: Bristen på demokratisk styrning av hur pengar skapas. Sedlar och mynt, som utgör omkring 5 % av den samlade penningmängden (M3) och ges ut av Riksbanken på uppdrag av regeringen. Bankpengar, som utgör omkring 95 % av penningmängden, är elektroniska pengar, som ges ut av de privata bankerna. Det finns ingen demokratisk styrning över de elektroniska pengarna. De skapas av privata företag (banker) som har till uppgift att tjäna så mycket som möjligt på sin rätt att skapa samhällets pengar. Bristen på kontroll över penningmängden medför att det uppstår stora svängningar i samhällets ekonomi. Ekonomin växer tills en bubbla uppstår. Bubblan avlöses av en avmattning och avtagande ekonomisk aktivitet. Riksbanken har tidigare försökt undvika ekonomiska svängningar genom att ändra räntan, men det har visat sig sakna verkan. De elektroniska bankpengarna ges ut i form av lån som ska förräntas. Detta krav på ränta medför att ekonomin måste växa exponentiellt (större ökning varje år). Kravet på ekonomisk tillväxt kan med tiden inte motsvaras av en verklig produktionsökning och då uppstår istället inflation. Räntan på lån medför ökad kapitalkoncentration hos allt färre personer (se bl.a. Thomas Pikettys Kapitalet i det 21:a århundradet ). Klyftor mellan fattiga och rika ökar. I det globala perspektivet ser det likadant ut, att de rika länderna blir rikare samtidig som de fattiga länderna blir allt fattigare, vilket bl.a. skylls på räntorna som betalas av skuldsatta, fattiga länder till rikare länder. Lösningsförslag Det finns redan en del förslag till en penningreform för att undgå nackdelarna med det nuvarande penningsystemet. Bland annat finns det ett väldokumenterat förslag från Positive Money och en ny version Chicago-planen från 30-talets kris som har fått återse dagens ljus. Styrelsen anser inte att något av nämnda förslag är optimala. Däremot menar styrelsen att när JAK skall argumentera för en penningreform, ska den innehålla följande delar:

5 Penningskapandet ska ske på demokratisk grund det gäller för såväl sedlar och mynt som elektroniska pengar. Pengar ska skapas utan krav på ränta. De privata bankerna får inte bli så stora att de hotar samhällsekonomin. Det betyder att systemhotande banker ska delas upp i flera mindre banker. Det är styrelsens uppfattning, att för att lyfta frågan om penningreform i JAK är det avgörande, att medlemmarna har en förståelse för, varför det ska genomföras en monetär omställning, och därmed vad som är fel med det nuvarande penningsystemet. Denna fråga kan gärna lyftas på kurser, JAK-skolor, i lokalavdelningar och i Grus & Guld. Först när medlemmarna har en klar förståelse av problemet, kommer de ha förståelse för genomförandet av en reform. Styrelsen föreslår ett tillägg i JAKs reglemente med en formulering om JAKs syn på monetär reform (se proposition angående justeringar av reglementet). ÅM : KONTANTHANTERING Stämman beslutade: att JAK uttalar sitt stöd för att bibehålla sedlar och mynt, samt att styrelsen får i uppdrag att i folkbildningsarbetet kommunicera vägar för kontanthantering och alternativa betalningssystem. Styrelsen lämnade en rapport angående kontanthantering till stämman I rapporten hänvisades till en då pågående utredning som regeringen initierat om kontanthantering. Utredningen har slutförts och lämnade sitt slutbetänkande Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) i augusti Utredningen föreslår dels att Riksbanken ska få det övergripande ansvaret för kontanthanteringen i Sverige, dels ny lagstiftning för att reglera uppräkningsverksamheten och ställa krav på densamma. Utredningen tar inte ställning till kontanternas framtid men skriver: I de framtidsscenarios som tagits fram av forskare förutspås [ ] en framtid där svenska sedlar och mynt används ytterst marginellt eller är helt avskaffade. Enighet råder dock om att kontanter under överskådlig framtid kommer att finnas kvar och behöver hanteras på ett effektivt sätt. Effektiva kontanthanteringssystem minskar kostnaderna och miljöbelastningen samtidigt som sårbarheten i samhället minskar. Styrelsen föreslår att en formulering om kontanthantering inkluderas i JAKs reglemente (se proposition angående justeringar av reglementet) och har för avsikt att vid lämpligt tillfälle under året lyfta frågan om finansiell infrastruktur. Utöver detta höll styrelsen ett pass om alternativa valutor på JAK-skolan i november.vid passet gjordes en genomgång av problematiken kring ett kontantfritt samhälle och det presenterades en lista över utvalda representativa alternativa valutor, från sedelvalutor till elektroniska kryptovalutor.

6 ÅM : PENSIONSSPARANDE Stämman beslutade: att styrelsen gör en utredning om alternativt pensionssparande och beaktar förslaget i denna motion, att styrelsen ska involvera medlemmarna i arbetet genom tex seminarier och workshops, samt att styrelsen ska rapportera i Grus & Guld samt på hemsidan om hur arbetet fortlöper Motionärens förslag var att göra eftersparandet till ett pensionssparkonto (IPS-konto) på JAK med möjlighet till skatteavdrag. Styrelsen har tittat på en modell för hur det skulle kunna fungera. En viktig del av ett särskilt pensionssparande är dock avdragsrätten som är sänkt och på väg att fasas ut. Vi har vidare låtit genomföra en utredning kring vilka externa regelverk som är relevanta samt vilka kostnader en pensionslösning kan medföra. Utredningen visar att det skulle kosta 450 tkr och innebära en del utveckling internt. Att uppställa krav på att medlemmarna tar ett lån för att kunna ta del av IPS (t.ex. genom att produkterna paketeras tillsammans) kan dessutom strida mot sundhetskravet eftersom medlemmen binder upp sitt sparande och samtidigt blir förpliktigad att återbetala ett lån. Styrelsen har konstaterat att JAK inte har råd att gå vidare med detta. Ett pass kring pensionssparande hölls vid JAK-skolan i november Styrelsen tar frågan med sig i utvecklingen av våra spar- och låneformer, där olika varianter av bundet sparande kan vara intressanta, särskilt när vi har möjligheter till flexibelt eftersparande på plats. ÅM , MOTION NR 5: EFTERSPARFRITT LÅN OCH INFORMATION SOM UNDERLÄTTAR FÖR INVESTERINGAR I SMÅ SOLCELLSANLÄGGNINGAR Stämman beslutade: att uppdra åt styrelsen att satsa på sparfria lån för energieffektiviseringar och investeringar av förnyelsebar energi, samt att JAK informerar om lånet samt om demokrati och miljöaspekter av distribuerad förnyelsebar energi i tillgängliga kanaler. erbjuder nu sparfria lån enligt följande kriterier: Lån beviljas för juridiska personer som är medlemmar och har samma värdegrund som JAK. Företaget eller organisationen har ett eget organisationsnummer (enskild firma kan inte söka) Lånen ska användas till miljöinvesteringar, lokal utveckling och småföretagande, och verksamhet som är i linje med JAKs värderingar som de uttrycks i reglementet. Ansökan ska kompletteras med ett brev, med argument för varför ansökan görs och på vilket sätt lånet stämmer överens med JAKs värderingar. I övrigt gäller samma krav på kreditbedömning som för andra företag och organisationer (förutom kravet på bundet sparande)

7 ÅM , MOTION NR 6: JAK-MEDLEMMAR SKALL FÅ MÖJLIGHET TILL FULL SPARPOÄNG PÅ FÖRSPARANDE, ALLTSÅ MÖJLIGHET TILL FÖRSPARANDE MED SPARFAKTOR 1,0 Stämman beslutade: att stämman skall ge styrelsen i uppdrag att ge medlemmarna möjlighet till försparande med full sparpoäng på sätt som styrelsen finner lämpligt. Styrelsen har under året vid möten och seminarier arbetat aktivt med att se över hur vårt sparlånesystem på bästa sätt kan användas för att stötta vår idé om räntefri ekonomi och kunna erbjuda olika låneprodukter utan att rucka på grundläggande värderingar. I nuläget skulle en sparfaktor 1.0 på allt försparande riskera att få negativa konsekvenser på sikt.. Det skulle innebära att obalansen mellan utgivna sparpoäng och de sparpoäng som tas tillbaka till banken genom lån hela tiden skulle öka. Detta på grund av att inlåningen är större än utlåningen och så har varit under lång tid. När sparpoängbalansen blir större och större riskerar det att vid en likviditetsbristsituation innebära att medlemmar blir missnöjda med de små lånebelopp de erbjuds, trots att de har samlat stora mängder sparpoäng. En annan konsekvens kan vara att banken står utan bundet sparande om medlemmar med många sparpoäng ger bort dem till andra medlemmar som då slipper efterspara. Detta är för banken negativt då vi lånar ut pengar på upp till 40 år med pengar som kan tas ut efter 30 dagar. Att det hela tiden finns en stor andel bundet sparande är en viktig trygghet för vår banks långsiktiga stabilitet. Dagens system kräver därför att en sparfaktor sätts som reducerar antalet utgivna sparpoäng. Styrelsen arbetar aktivt med frågan om flexibiliteten i vårt sparlånesystem, för att kunna hitta lösningar som ger medlemsnytta, är rättvisa och upprätthåller ett långsiktigt hållbart system. I februari uppdrog styrelsen åt VD att genomföra en utredning om sparlånesystem 2.0. Utredningen handlar om att titta på hur ett sparlånesystem skulle se ut om vi byggde det från grunden idag. Det är ett sätt att söka nya lösningar utan att göra stora och alltför snabba förändringar av nuvarande system. Ett av ingångsvärdena i utredningen är att erbjuda full sparpoäng på sparande. Utredningen beräknas vara klar under andra kvartalet Parallellt med detta arbete sker utvecklingen av nuvarande sparlånesystem där styrelsen även fortsättningsvis tar med sig frågan om på vilket sätt balans mellan försparande och eftersparande sker på ett rättvist och hållbart sätt.. ÅM , MOTION NR 8: BYGG BOSTÄDER! Stämman beslutade: att styrelsen utreder möjligheten att utforma lånealternativ som underlättar byggandet av bostäder, samt att det ges utrymme på JAK-skolan för att lära sig om kooperativa bostadsformer.

8 Styrelsen har under året lagt stort fokus på diskussion kring utveckling av sparlånesystemet och utveckling av nya låneprodukter. Däribland möjlighet till eftersparfrihet, givet att medlemmen uppfyller ett antal kriterier. Syftet är dels att underlätta för fler att kunna ta ett lån i JAK och dels att uppmuntra hållbara alternativ. Om ett byggprojekt följer kriterierna för att få eftersparfrihet, dvs att det är en miljömässigt hållbar satsning, finns det goda möjligheter att ansöka om ett sådant lån hos JAK, så länge det rör sig om max 10 % av det egna kapitalet (dvs idag knappt 9 miljoner kronor). I mars beslutade styrelsen även att erbjuda eftersparfrihet under de första 5 åren för bolån (lån med fastighet som säkerhet), över kronor. Ett pass har hållits på JAK-skolan om kooperativa bostadsformer. ÅM , MOTION NR 10: JAK:S VISION OM RÄNTEFRI EKONOMI OCH MONETÄR REFORM Stämman beslutade: att ge styrelsen i uppdrag att konkretisera vad JAKs inriktning för en monetär omställning är och tydliggöra hur den är en del av JAKs långsiktiga målsättning Se rapport angående ÅM : JAKs strategi ÅM , MOTION NR 12: LIVSLÅNGA LÅN FÖR ATT MINSKA JAK- KUNDENS UPPLEVDA RÄNTA Stämman beslutade: att ge styrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna med sparfrihet i lägre eller högre grad Styrelsen har under året lagt stort fokus på diskussion kring utveckling av sparlånesystemet och utveckling av nya låneprodukter. Däribland möjlighet till eftersparfrihet, givet att lånet uppfyller ett antal kriterier. Vid styrelsemötet i mars beslutade styrelsen även att införa tidsbegränsade eftersparfria bolån (lån med fastighet som säkerhet). I och med den utveckling av sparlånesystemet som pågår kommer också möjligheterna att öka till mer flexibla lösningar på eftersparande, dvs att kunna efterspara mer eller mindre i olika perioder samt att kunna få ut delar av det bundna sparandet tidigare. Dessa möjligheter kommer att kunna erbjudas med start under

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Antalet låneansökningar har varit stort de senaste veckorna. Även utlåningen har börjat ovanligt bra med många

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 24 januari 2015

Referat från styrelsemöte den 24 januari 2015 Referat från styrelsemöte den 24 januari 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Arbete pågår för att söka ett ombud i RIX vad gäller avveckling. Det innebär en för oss avsevärt mindre kostnad

Läs mer

Strategi för lägre lånekostnad och därmed ökat medlemsantal

Strategi för lägre lånekostnad och därmed ökat medlemsantal Strategi för lägre lånekostnad och därmed ökat medlemsantal Stämman 2012 beslutade att ge styrelsen i uppdrag att ta fram pedagogiskt och enkelt informationsmaterial med syfte att jämföra JAK-bankens och

Läs mer

Proposition angående demokratiuppdraget

Proposition angående demokratiuppdraget Proposition angående demokratiuppdraget STYRELSEN FÖRESLÅR ATT STÄMMAN BESLUTAR - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, - att godkänna de föreslagna stadgeändringarna,

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 16 juni 2013

Referat från styrelsemöte den 16 juni 2013 Referat från styrelsemöte den 16 juni 2013 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Cicci Andersson, ledamot Uffe Madsen, ledamot Núria Albet Torres, ledamot

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 6-7 mars 2015

Referat från styrelsemöte den 6-7 mars 2015 Referat från styrelsemöte den 6-7 mars 2015 Årsredovisning 2014 Stf VD Karin Frejarö föredrog ärendet. Årsredovisningen inkl. förvaltningsberättelsen skrivs under i sin helhet av styrelsens ordinarie ledamöter

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 27-28 augusti 2010

Referat från styrelsemöte den 27-28 augusti 2010 Referat från styrelsemöte den 27-28 augusti 2010 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Johan Oppmark, VD Lotta Friberg, ledamot Jonas Löhnn, ledamot Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans hus, Skövde den 18-19 april 2015

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans hus, Skövde den 18-19 april 2015 Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i Kyrkans hus, Skövde den 18-19 april 2015 1 Val av mötesordförande och två justeringspersoner samt rösträknare Stämman öppnades av styrelsens ordförande Lotta

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Styrelsens yttranden till inkomna motioner

Styrelsens yttranden till inkomna motioner Styrelsens yttranden till inkomna motioner MOTION NR 01 EFTERSPARFRITT FÖR PÅGÅENDE LÅN TILL FÖRENINGAR OCH STIFTELSER I stället för att söka ett nytt lån, som skall vara eftersparfritt, borde föreningar

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK Medlemsbank har drygt 39 000 medlemmar över hela Sverige.

Läs mer

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005

Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 Delårsrapport för perioden 1 januari 31 augusti år 2005 (belopp inom parantes avser samma period föregående år där inget annat anges) Allmänt Såväl inlåning som utlåning har ökat. Ökningstakten i försparandet

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 10 december 2011

Referat från styrelsemöte den 10 december 2011 Referat från styrelsemöte den 10 december 2011 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Cicci Andersson, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Johan Sandwall,

Läs mer

Budget för JAK Medlemsbank 2015

Budget för JAK Medlemsbank 2015 Budget för 2015 Fastställd av styrelsen i december 2014. Rapporteras till stämman 2015. JAK MEDLEMSBANK ÖVERGRIPANDE Övergripande rammålsättningar för budgeten 2015 är: - Att trots en extremt låg räntenivå

Läs mer

Referat från styrelsens telefonmöte den 9 november 2010

Referat från styrelsens telefonmöte den 9 november 2010 Referat från styrelsens telefonmöte den 9 november 2010 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Johan Sandwall, ledamot Lotta Friberg,

Läs mer

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 26-27 april 2014

Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 26-27 april 2014 Protokoll fört vid ordinarie föreningsstämma i ABF-huset, Stockholm den 26-27 april 2014 1 Val av mötesordförande och två justeringspersoner samt rösträknare Stämman öppnades kl 10.00 av styrelsens ordförande

Läs mer

Referat från styrelsens möte 1 september 2013

Referat från styrelsens möte 1 september 2013 Referat från styrelsens möte 1 september 2013 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Cicci Andersson, ledamot Uffe Madsen,

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

STADGAR FÖR JAK MEDLEMSBANK

STADGAR FÖR JAK MEDLEMSBANK STADGAR FÖR JAK MEDLEMSBANK Stadgarna stadfästes av Regeringen den 18 december 1997. Ändringar registrerades den 13 april 1999, 13 maj 2002, 17 december 2004, 13 juni 2005, 23 april 2009, 2015-06-25. 1

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 3-4 december 2010

Referat från styrelsemöte den 3-4 december 2010 Referat från styrelsemöte den 3-4 december 2010 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande (deltog på distans) Johan Oppmark, VD Johan Sandwall, ledamot Lotta Friberg, ledamot

Läs mer

STADGAR FÖR JAK MEDLEMSBANK OBS! GÄLLER FÖRST EFTER ÄNNU ETT BESLUT PÅ STÄMMA

STADGAR FÖR JAK MEDLEMSBANK OBS! GÄLLER FÖRST EFTER ÄNNU ETT BESLUT PÅ STÄMMA STADGAR FÖR JAK MEDLEMSBANK OBS! GÄLLER FÖRST EFTER ÄNNU ETT BESLUT PÅ STÄMMA 1 FIRMA Föreningens firma är JAK Medlemsbank. 2 ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHET Föreningen ska främja medlemmarnas ekonomiska intressen

Läs mer

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid

En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid En andel i Ekobanken är en investering i en positiv framtid Nu ska vi utveckla Ekobanken ytterligare ett steg in i framtiden. Målet är att erbjuda fler banktjänster till alla kunder i banken. Var med och

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 6 december 2014

Referat från styrelsemöte den 6 december 2014 Referat från styrelsemöte den 6 december 2014 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Prognostiserade siffror per 31 oktober visar ett positivt resultat före kreditförluster om ca 158 tkr. Budgetuppföljning

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

Arbetet med att ta fram nya foldrar har påbörjats. Den som har synpunkter på hur de ska utformas, kan lämna dessa i JAK Forum.

Arbetet med att ta fram nya foldrar har påbörjats. Den som har synpunkter på hur de ska utformas, kan lämna dessa i JAK Forum. Referat från styrelsemötet den 21 maj 2006 Styrelsemötet hölls på Scandic Hotel Billingen i Skövde. VD, Johan Oppmark, rapporterade bl a att förtidsinlösen på lån var fortsatt stor även i april. Dock kunde

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 18 februari 2011

Referat från styrelsemöte den 18 februari 2011 Referat från styrelsemöte den 18 februari 2011 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Johan Sandwall, ledamot Lotta Friberg, ledamot

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 23 maj 2015

Referat från styrelsemöte den 23 maj 2015 Referat från styrelsemöte den 23 maj 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Kapitaltäckning Snart börjar den av Finansinspektionen (FI) aviserade kontracykliska kapitalbufferten att påverka

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 4-5 december 2009

Referat från styrelsemöte den 4-5 december 2009 Referat från styrelsemöte den 4-5 december 2009 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot, vice ordförande Sten-Inge Kedbäck, ledamot Jonas Löhnn, ledamot Lotta

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 8-9 oktober 2010

Referat från styrelsemöte den 8-9 oktober 2010 Referat från styrelsemöte den 8-9 oktober 2010 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Birgitta Harsbo, vice ordförande Johan Oppmark, VD Jonas Löhnn, ledamot Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer,

Läs mer

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1

PROPOSITION #1. Kompletterande förslag - Motion #1 PROPOSITION #1 Kompletterande förslag - Motion #1 Ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i värdegrunden Motivering motion #1: Denna motion föreslår att ändra definitionen av ekonomisk hållbarhet i

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08.

Den onda cirkeln. - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället. Nils Fagerberg. Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08. Den onda cirkeln - om penningsystemets skadliga inverkan på samhället Nils Fagerberg Statsbiblioteket i Västerås 2012-03-08 Ulvsåkra www.ekologiskekonomi.se Upplägg 18.00 Problemanalys - samhällsekonomins

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 23 oktober 2009

Referat från styrelsemöte den 23 oktober 2009 Referat från styrelsemöte den 23 oktober 2009 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Sten-Inge Kedbäck, ledamot Mårten Hermansson, ledamot Jonas Löhnn, ledamot

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Protokollsmall vid bildande av LA

Protokollsmall vid bildande av LA 24 ATT STARTA EN LOKALAVDELNING (LA) 24:1 Starta en LA 7101.35 Protokollsmall vid bildande av LA 7101.50 24:2 Arbetsordning för LA 8001.7 24:3 Ansökan LA 7003 24:5 Fullmakter 7101.38 Exempelblankett Fullmakt

Läs mer

Svar på motion Satsa på sociala företag!

Svar på motion Satsa på sociala företag! YTTRANDE Tyresö kommun 2012-01-16 Socialförvaltningen 1 (5) Åsa Linge Utredare Dnr 2011/SN 0179 001 Socialnämnden Svar på motion Satsa på sociala företag! Förslag till beslut - Kommunstyrelse/kommunfullmäktige

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé

Folkuniversitetets verksamhetsidé folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

Närvarande. Demokratiuppdraget. Styrelsereferat JAK Medlemsbank 2014-03-08

Närvarande. Demokratiuppdraget. Styrelsereferat JAK Medlemsbank 2014-03-08 Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Sandwall, ledamot Johannes Kretschmer, ledamot Cicci Andersson, ledamot Uffe Madsen, ledamot Ali Hamidian, ledamot Núria Albert Torres,

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

Grupp Skövde-Skara Inlämning nr 2 Marie Gillberg Sara Karlsson

Grupp Skövde-Skara Inlämning nr 2 Marie Gillberg Sara Karlsson 1 JAK Medlemsbank JAK Medlemsbank är en öppen, demokratisk organisation som ägs och styrs av sina medlemmar med föreningsstämman som högsta beslutande organ. Vi bedriver kooperativ bankverksamhet med räntefri

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(5) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Datum Koppling till övrig styrdokumentation 1.0 Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten Riktlinjer

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande för Kalmar länsbygderådet Eva Svensson förklarar medlemsmötet för öppnat.

1 Mötets öppnande Ordförande för Kalmar länsbygderådet Eva Svensson förklarar medlemsmötet för öppnat. Länsbygderådet Protokoll Medlemsmöte Länsbygderådet i Kalmarlän 2010-11-29 Plats: Forum Oskarshamn 1 Mötets öppnande Ordförande för Kalmar länsbygderådet Eva Svensson förklarar medlemsmötet för öppnat.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan - 2016-1 Inledning Hela Sverige ska leva Sjuhärad är kanske viktigare än någonsin. I och med en ny omvärld, nya utmaningar och nya möjligheter har vår organisation en mycket viktigt roll

Läs mer

Imageundersökning 2004

Imageundersökning 2004 Imageundersökning 2004 - Sveriges riksbank T-110746 Sveriges Riksbank: Temo AB: Madelene Sandgren Gun Pettersson Elinor Tilander Datum: 2004-12 - 01 Sida 2 Innehållsförteckning Kort sammanfattning av resultaten

Läs mer

Denna riktlinje ska hållas tillgänglig för bankens kunder och allmänhet. FN:s Global Compact 10 grundprinciper, innebär att deltagande företag ska:

Denna riktlinje ska hållas tillgänglig för bankens kunder och allmänhet. FN:s Global Compact 10 grundprinciper, innebär att deltagande företag ska: 1 (6) 1) Syfte Syftet med denna riktlinje är att beskriva hur Roslagens Sparbank (banken) avser att ta samhällsansvar och skapa förutsättningar för ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Syftet är

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden

2013-05-07 Sida 1 av 6. Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 1 av 6 Förbundsstyrelsens förslag till strategisk målbild Jakten i framtiden 2013-05-07 Sida 2 av 6 Inledning Jakten på framtiden har under 2012 och 2013 inneburit ett omfattande arbete,

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 4-5 juni 2010

Referat från styrelsemöte den 4-5 juni 2010 Referat från styrelsemöte den 4-5 juni 2010 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Sten-Inge Kedbäck, ledamot Lotta Friberg, ledamot Johan Sandwall, ledamot

Läs mer

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv

Folkuniversitetets verksamhetsidé. Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetets verksamhetsidé Att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv Folkuniversitetet för ett rikare liv Folkuniversitetets idé är att kunskap, förståelse

Läs mer

Styrelsereferat från den 4 september 2009

Styrelsereferat från den 4 september 2009 Styrelsereferat från den 4 september 2009 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Mårten Hermansson, ledamot Sten-Inge Kedbäck, ledamot Jonas Löhnn, ledamot

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso.

Motion #1. Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Motion #1 Ändra fotnoten hur ung definieras Denna motion föreslår att ändra fotnoten som definierar en ung i föreningen PUSH Sverige. Motionen har lämnats in av Johanna Lakso. Mötet föreslås att i kapitel

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104)

Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) N2011/559/ITP TSG 2011-87 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet - E-legitimationsnämnden och Svensk E-legitimation (SOU 2010:104) Transportstyrelsen ställer

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst

Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Verksamhetsplan 2013 Friluftsfrämjandet Region Öst Innehållsförteckning Bakgrund Sid 3 Mission Sid 3 Vision Sid 3 Uppdrag Sid 3 Regionens övergripande ansvar Sid 4 Varumärkesutveckling och marknadsföring

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor

att fastställa medlemsavgiften för enskilda medlemmar till 250 kronor Medlemsavgifter Förslag till avgifter 2016 Styrelsen föreslår stämman att fastställa de anslutna hembygdsföreningarnas medlemsavgifter till SHF till 13 kronor per medlem i de till de regionala hembygdsförbunden

Läs mer

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun

Bidragsreglemente för ideell. fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Bidragsreglemente för ideell fritidsverksamhet i Nordmalings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-12-16 126 Innehållsförteckning 1 Målsättning... 3 2 Allmänna villkor... 3 3 Föreningsregister...

Läs mer

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic

Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic Förslag på ändringar av stadgar för Global Picnic 1 Firma Föreningens firma är Global Picnic. 2 Ändamål och verksamhet Föreningen ska främja medlemmarnas intresse genom att bedriva aktiviteter som är förknippade

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund.

Motion till riksdagen: 2014/15:2528. Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt. Förslag till riksdagsbeslut. Bakgrund. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2528 av Valter Mutt och Annika Lillemets (MP) Beredskap för utebliven ekonomisk tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen

Läs mer

Styrelsereferat 2012:16

Styrelsereferat 2012:16 Styrelsereferat 2012:16 Tid: Söndag den 20 januari 2013, kl 08:00-14:30 Plats: Sätra Brunn Närvarande Lotta Friberg, ordförande Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Sammy Almedal, vice VD Johannes

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Motion nr 14 till JAK Medlemsbanks föreningsstämma 2012

Motion nr 14 till JAK Medlemsbanks föreningsstämma 2012 Motion nr 14 till JAK Medlemsbanks föreningsstämma 2012 JAK Medlemsbanks budskap 1. Värdegrund/vision 2. JAK som förening och bank 3. Måldokument 4. Strategier för medlemsvärvning och kommunikation 5.

Läs mer

Ansvarstagande ekonomiska system

Ansvarstagande ekonomiska system Ansvarstagande ekonomiska system - ekonomins roll i det hållbara samhället Nils Fagerberg Ekologisk ekonom och jägmästare 14-04-24 Hantverksskolan Dacapo Utmaningarna Två sidor av hållbar samhällsutveckling:

Läs mer

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem

Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (9) Utlysning av forskningsmedel: Ett resilient betalningssystem samhällsskydd och beredskap PM 2 (9) Innehållsförteckning Utlysning av forskningsmedel:

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Stadgar för Kraftkällan Antagna på årsmöte den 1 juni 2015

Stadgar för Kraftkällan Antagna på årsmöte den 1 juni 2015 Stadgar för Kraftkällan Antagna på årsmöte den 1 juni 2015 1) Grundläggande a. Namn Föreningens namn är Kraftkällan. b. Säte Kraftkällans säte är den ort där förvaltningen förs. c. Organisationsform Kraftkällan

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

STÖD OCH BIDRAG FÖR FÖRENINGAR I HÖRBY KOMMUN

STÖD OCH BIDRAG FÖR FÖRENINGAR I HÖRBY KOMMUN Kultur och Fritidsnämnden 2013-01-01 STÖD OCH BIDRAG FÖR FÖRENINGAR I HÖRBY KOMMUN Antagen av kultur och fritidsnämnden den 13/11 2013 och börja gälla 2013-01-01. Hörby kommun 242 80 Hörby Tel: 0415-182

Läs mer

JAK Medlemsbank. Medlemsundersökning. oktober - november 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN

JAK Medlemsbank. Medlemsundersökning. oktober - november 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN JAK Medlemsbank Medlemsundersökning oktober - november 2014 GENOMFÖRD AV ENKÄTFABRIKEN Innehållsförteckning Bakgrund....3 Sammanfattande NMI....4 NMI Uppdelning....5 Förklaring åtgärdsmatris....6 Del 1:

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS

OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS OMVÄRLDEN HAR FÖRÄNDRATS Ekonomi känns ofta obegripligt och skrämmande, men med små åtgärder kan du få koll på din ekonomi och ta makten över dina pengar. Genom årens gång har det blivit allt viktigare

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling.

PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012. Se bifogad handling. PROPOSITION 2013:1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Se bifogad handling. Distriktsstyrelsen föreslår Distriktsårsmötet att: fastställa verksamhetsberättelsen 2012 PROPOSITION 2013:2 Preliminär verksamhetsplan

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB

ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB ÄGARDIREKTIV FÖR HALMSTADS STADSNÄT AB Organisationsnummer 556532-6187 Bolagets syfte Halmstads Stadsnät AB skall enligt bolagsordningen ha till föremål för sin verksamhet att anskaffa, äga och förvalta

Läs mer

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k

Framställan om vissa ändringar i lagen(1988:1385) om Sveriges riks ban k Till riksdagen SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 O0 Fax +46 8 21 05 31 registrator@riksbank.se www.riksbank.se DNR 2003-1035-DIR Framställan om vissa ändringar

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Riktlinjer för ägarstyrning

Riktlinjer för ägarstyrning 1(6) Riktlinjer för ägarstyrning Dokumenthistorik: Version Beslutad Koppling till övrig styrdokumentation 2015:1 2016:1 2015-12-11 Förslag Riktlinjer för intern styrning och kontroll Riktlinjer för placeringsverksamheten

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 14-15 januari 2011

Referat från styrelsemöte den 14-15 januari 2011 Referat från styrelsemöte den 14-15 januari 2011 Närvarande KarinMalin Ekström, ordförande (deltog på distans) Jonas Löhnn, vice ordförande Johan Oppmark, VD Birgitta Harsbo, ledamot Johan Sandwall, ledamot

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Extern medelsförvaltning årsrapport 2012

Extern medelsförvaltning årsrapport 2012 1(5) Extern medelsförvaltning årsrapport 2012 Ärendet Marknadsvärdet av den externa medelsförvaltningen ökade totalt med 10,53 miljoner kronor under år 2012 vilket motsvarar 6,7 % på det förvaltade kapitalet.

Läs mer