Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS

Transkript

1 1 (4) Lokalt kollektivavtal i Borgholms kommun Förnyelse Arbetsmiljö och Samverkan FAS Utgångspunkt samverkan Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering, jämställdhet och mångfald i arbetslivet har en avgörande betydelse för verksamhetens resultat och utveckling. För utveckling krävs en målinriktad process där alla är delaktiga. En fungerande samverkan förutsätter kommunikation mellan såväl de olika delarna i organisationen som mellan chefer och medarbetare på arbetsplatsen. Det är väsentligt att de fackliga representanterna ges möjlighet till kommunikation med sina medlemmar. Samverkan är en naturlig del av den löpande verksamheten som inkluderar såväl anställda och ekonomi som organisationsfrågor. Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML) och lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (FML) utgör den rättsliga grunden för samverkanssystemet. Detta kompletteras med Diskrimineringslagen och LAS. Den centrala överenskommelsen mellan parterna, FAS-05, utgör grunden för lokala avtal om samverkan, medbestämmande och arbetsmiljö. På lokal nivå ska samverkansavtalet utveckla och anpassa de centrala parternas syn inom Hälsa och arbetsmiljö innefattande Företagshälsovård, Kompetensutveckling och Rehabilitering. Detta kan göras via överenskommelser i den centrala samverkansgruppen och eller via utarbetande av riktlinjer/rutiner. Mål Samverkan ska ge förutsättningar för ett positivt arbetsklimat samt en god hälsa och arbetsmiljö där inflytande, delaktighet och utveckling är en rättighet för alla medarbetare. Syfte FAS-avtalet ska underlätta samverkan mellan parterna och öka medarbetarnas möjlighet till delaktighet. FAS-avtalet ska understödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller medborgarnas krav på effektivitet, service och kvalitet. FAS-avtalet ska syfta till att integrera hälsa, arbetsmiljö, medbestämmande och verksamhetsfrågor.

2 2 (4) FAS-avtalet ska ständigt omprövas, förändras och anpassas till den praktiska verkligheten. Samverkan förutsätter en dialog mellan arbetsgivare, medarbetare och deras fackliga företrädare om verksamhet, måluppfyllelse och resurser. För att uppnå en väl fungerande samverkan bör följande förutsättningar vara uppfyllda: tydliga mål för verksamheten klargjord arbetsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän en organisation med tydlig delegering av uppdrag, uppgifter och befogenheter ledarskap med en helhetssyn på verksamhet, anställda, organisation och resurser en vilja att fatta beslut i samverkan ett samverkansavtal som följer och löpande anpassas till organisation och beslutsnivåer Delaktighet i budgetprocessen Samverkanssystemet Utgångspunkten för samverkan är att så många frågor som möjligt behandlas av dem som direkt berörs i sitt arbete. Medarbetarens inflytande är basen för samverkanssystemet, varför arbetsplatsträffen är av avgörande betydelse för samverkan. På övriga nivåer i organisationen ska samverkan ske mellan arbetsgivarföreträdare och fackliga företrädare i samverkansgrupper. Det finns beroende mellan medarbetaren, arbetsplatsen och organisationen i sin helhet. Kommunikationen mellan de olika nivåerna i samverkanssystemet har därför avgörande betydelse. Ledordet för samverkan är kommunikation. Frågor som i första hand inte behandlas i samverkanssystemet är individuella personalärenden, anställningsärenden och löner. Medarbetarnivå Varje medarbetare ska ha möjligheter och förutsättningar att påverka utformningen av sitt eget arbete. I medarbetarens rättigheter ingår påverkan av den egna arbetssituationen. Medarbetaren ska medverka i förändringsarbete och verka för en god hälsa och arbetsmiljö. Detta ska bland annat uppnås genom att medarbetarsamtal hålls minst en gång/år och dokumenteras. Där ska bland annat ingå medarbetarens arbetsmiljö och kompetensutvecklingsfrågor.

3 3 (4) Lönesamtal ska hållas i enlighet med de överenskommelser som görs för varje avtalsområde och förvaltning med koppling till den aktuella lönerevisionen. Arbetsplatsträff arbetsplatsnivå Syftet med arbetsplatsträffar är att skapa ett forum för dialog mellan medarbetare och chef för att gemensamt arbeta med utveckling, planering och uppföljning av arbetet inom det egna området. Hälso- och arbetsmiljöaspekten ska integreras i verksamheten Arbetsplatsträffar ska hållas i naturliga och organisatoriska arbetsgrupper normalt en gång i månaden, dock minst sex gånger per år om omständigheterna så kräver. Arbetsplatsträffen ska bl.a. innehålla uppföljning, planering och utveckling av det löpande arbetet, hälso- och arbetsmiljöaspekter, information om verksamheten och personalpolitiska frågor samt gällande policies. Kallelse med dagordning ska normalt skickas ut till deltagarna en vecka före mötet. Ärende som tas upp vid sittande bord kan diskuteras men beslut i tas först vid nästa möte såvida parterna inte enas om annat. Arbetsplatsträffen dokumenteras med minnesanteckningar vilka arbetstagare och arbetsgivare ska kunna ta del av inom en vecka från aktuellt möte. Varje förvaltning gör upp ett övergripande schema för sina arbetsplatsträffar. Fråga som inte kan lösas i samverkan på arbetsplatsnivå kan, om någon av parterna önskar, hänskjutas till förvaltningsnivån. Samverkansgrupp förvaltningsnivå Samverkansgrupp ska knytas till beslutsnivåerna i verksamheten och ansluta till linjeorganisationen. Syftet är att skapa forum för en dialog mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationernas företrädare där parterna har gemensamt ansvar för att aktualisera frågor om verksamhetens utveckling, hälsa och arbetsmiljö. Samverkansgrupp skall tillika vara skyddskommitté enligt AML kap6 9. Den ska vara policyskapande i hälso- och arbetsmiljöfrågor. Den ska planera, kontrollera och följa upp hälso- och arbetsmiljöförhållanden, SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete) inklusive företagshälsovårdsverksamhet samt arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamheten. Samverkansgruppen ska hantera information och utbildning om hälsa och arbetsmiljö. Dessa uppgifter ska integreras med övriga verksamhetsfrågor. Samråd i samverkansgruppen på förvaltningsnivå ersätter information och förhandling enligt MBL 11 och19. Vid oenighet i samverkansgrupp på förvaltnings- och central nivå har den fackliga organisationen rätt att inom 7 dagar efter avslutat samverkansmöte påkalla lokal resp. central förhandling enligt MBL 14. Det gäller också berörd facklig organisation som saknar primärrepresentation.

4 Om lokal part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL eller AML. 4 (4) Samverkansgruppsmöte hålls minst fyra gånger per år. Samverkansgruppen fungerar då också som skyddskommitté. Kallelse med dagordning skickas ut senast en vecka före mötet. Mötena dokumenteras med protokoll som justeras av de fackliga parterna. Protokollet ska vara klart senast inom en vecka från mötet. Inom respektive förvaltning överenskommes om vilken representation man ska ha från arbetsgivar- respektive den fackliga sidan. Central samverkansgrupp övergripande nivå Den centrala samverkansgruppen ska vara ett forum där arbetsgivaren och de fackliga parterna tar upp frågor av långsiktig och övergripande karaktär för verksamheten som t ex organisations-, budget/ekonomi-, målsättnings-, ledarskaps-, policy-, och informationsfrågor. Övergripande förhandlingsfrågor (t ex kommunens budget) tas också upp via den centrala samverkansgruppen. Syftet är också att göra det möjligt för personalen att genom sina företrädare delta i planerings- och beslutsprocessen samt överblicka och följa upp verksamheten inom kommunen. Den centrala samverkansgruppen ska följa upp samverkansavtalet och även ta upp övergripande hälso- och arbetsmiljöfrågor som t ex sjukfrånvaro, rehabiliterings- och anpassningsfrågor och företagshälsovårdsfrågor. Samråd i centrala samverkansgruppen ersätter information och förhandling enligt MBL 11, 19 och 38. Vid oenighet i samverkansgrupp på förvaltnings- och central nivå har den fackliga organisationen rätt att inom 7 dagar efter avslutat samverkansmöte påkalla lokal resp. central förhandling enligt MBL 14. Det gäller också berörd facklig organisation som saknar primärrepresentation. Om lokal part finner att en fråga inte lämpar sig för behandling i samverkanssystemet tillämpas MBL eller AML. Centrala samverkansgruppsmöten hålls minst fyra gånger per år. Central samverkansgrupp ersätter nuvarande fackligt samråd och central arbetsmiljökommitté. Deltagare i den centrala samverkansgruppen är de som ingår i nuvarande fackligt samråd, dvs. samtliga fack som har kollektivavtal och lokala företrädare. Från arbetsgivarsidan deltar kommunchef, personalchef och ekonomichef. Dessutom adjungeras vid behov ytterligare sakföreträdare. Återrapportering från centrala samverkansgruppen gör via samverkansgrupperna på förvaltningsnivå. Implementering I samband med att samverkansavtalet införs ska lämpliga informationsinsatser göras till chefer och övriga anställda.

5 5 (4) Giltighetstid Överenskommelsen gäller tillsvidare from med en ömsesidig uppsägningstid på sex månader. En partsgemensam uppföljning görs senast ett år efter samverkansavtalets införande. Borgholm Lars H Frick kommunchef Krister Kronzell personalchef Glenn Holmberg Kommunal Therese Åhlander SKTF Anna-Lena Fagerberg Vårdförbundet Carina Tabbert DIK Ola Holgersson LR Solveig Andersson Lärarförbundet Ulf Andersson Skolledarna Helene Werthwein Naturvetareförbundet Gunilla Björkenstam FSA Anna-Lena Ekholm Psykologförbundet