Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner"

Transkript

1 kommunala basfakta för folkhälsoplanering Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Karin Melinder statens folkhälsoinstitut

2 kommunala basfakta för folkhälsoplanering Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Karin Melinder statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:49 issn: isbn: x författare: karin melinder språkgranskning: anna hass, expressiva karta: statens folkhälsoinstitut och metria umeå design: sandler mergel tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 3 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 English summary 6 Inledning 7 Definitioner 9 Kommunala basfakta för folkhälsoplanering 14 Kommungruppsindelning 15 Skillnader mellan kommuner 17 Mått på ohälsa 17 Bakgrundsfakta om kommungrupperna 18 Ekonomisk och social trygghet 19 Utbildning 20 Delaktighet och inflytande i samhället 20 Trygga och goda uppväxtvillkor 21 Arbetslivet 22 Levnadsvanor 23 Mönster bland bestämningsfaktorerna 25 Specialanalys av förortskommuner 28 Förklaringar till skillnader i ohälsotal och medellivslängd 29 Avslutning 32 Bilaga 1 Svenska kommunförbundets indelning i kommungrupper 33

5 4 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Förord Statens folkhälsoinstitut har tagit fram kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Syftet är att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoinsatser. Kommunala basfakta för folkhälsoplanering finns på institutets webbplats, där de presenteras i faktablad med färdiga tabeller, och i en databas med statistik som går att bearbeta. I Kommunala basfakta för folkhälsoplanering presenteras statistik utifrån sex områden som är centrala för människors hälsa: ekonomisk och social trygghet delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor arbetslivet sunda och säkra miljöer levnadsvanor Våren 2003 presenterades Kommunala basfakta för folkhälsoplanering i en Atlas över Sveriges kommuner där data presenterades i kartform. I denna rapport har en analys gjorts av de data som ingår i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. I analysen har olika kommungrupper jämförts. Dessa kommungrupper är storstad, förortskommun, större stad, medelstor stad, industrikommun, landsbygdskommun, glesbygdskommun, övrig större kommun och övrig mindre kommun. Databasen Kommunala basfakta för folkhälsoplanering kommer att kompletteras år från år framåt och med motsvarande data från tidigare år för att möjliggöra trendbeskrivningar. Databasen kommer också att kompletteras med uppgifter från en nationell folkhälsoenkät som planeras för 2004 i samarbete med ett flertal landstings- och regionområden. Tillsammans med flera andra databaser om bestämningsfaktorer och levnadsförhållanden bygger Statens folkhälsoinstitut upp en informationscentral för att kunna fullgöra vårt uppdrag att utvärdera den nya folkhälsopolitikens utveckling och för vetenskapliga sambandsanalyser. Rapporten har skrivits av med dr Karin Melinder. Värdefulla synpunkter på rapporten har lämnats av bl.a. Peeter Fredlund, Marianne Granath, Johan Hallqvist och Anders Schaerström. Christer Hogstedt Chef för avdelningen för folkhälsovetenskap Gunnar Ågren Generaldirektör

6 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 5 Sammanfattning I denna rapport analyseras olika mått på ohälsa och olika faktorer som kan tänkas påverka hälsan, så kallade bestämningsfaktorer. Analysen har gjorts på en grupperad, kommunal nivå där olika typer av kommuner, kommungrupper, har jämförts. Kommungrupperna är storstad, förortskommun, större stad, medelstor stad, industrikommun, landsbygdskommun, glesbygdskommun, övrig större kommun och övrig mindre kommun. Analysen visar att det finns skillnader mellan kommungrupper liksom mellan till exempel män och kvinnor. Vilken kommungrupp man bor i förklarar en tredjedel av skillnaden i ohälsotal och en femtedel av skillnaden i medellivslängd för både män och kvinnor. Den kommungrupp som generellt har flest bra värden är förortskommunerna, medan glesbygdskommunerna har de sämsta värdena. Storstadskommunerna har antingen bra eller dåliga värden. Både män och kvinnor har högst ohälsotal i glesbygdskommunerna, men männen har höga ohälsotal även i storstäderna. För både män och kvinnor är medellivslängden låg i glesbygden och i storstäderna. Vissa variabler har en tydlig stadsgradient: ju större stad desto högre grad av den aktuella variabeln. Detta gäller till exempel andelen i åldern år, andelen brott, andelen aborter och relationen mellan låg- och höginkomsttagare. Familjer med tre eller fler barn ökar ju mer glesbebyggda kommunerna är, medan andelen utrikesfödda minskar. Av dödsorsakerna har ischemisk hjärtsjukdom en glesbygdsgradient den är vanligast i glesbygden och landsbygden, och minst vanlig i förortskommunerna och i storstäder och större städer. Den alkoholrelaterade dödligheten är däremot vanlig både i storstäderna och i glesbygdskommuner. Mäns självmord är vanligast i gles- och landsbygdskommuner, medan kvinnors är vanligast i storstadskommunerna. Här analyseras också i vilken utsträckning skillnaderna mellan kommungrupper kan förklaras av olika befolkningssammansättning. Förortskommunernas positiva situation verkar kunna förklaras av vilken befolkning som finns i de olika kommungrupperna. En del av den dåliga situationen för glesbygdskommunerna kan också förklaras av åldersammansättningen och den ekonomiska nivån, men att bo i en glesbygdskommun har också har en betydelse i sig.

7 6 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner English summary During 2002 the National Institute of Public Health in Sweden has constructed Basic public health statistics for local authorities, (BPHS) (http://www.fhi.se). The aim of BPHS is to facilitate the public health planning and follow-up public health initiatives by municipalities. BPHS contains statistics divided according to a number of areas of major significance to people s health, determinants of health. The statistics cover economic and social welfare, involvement in and influence upon society, safe and favourable conditions for growing up, healthy and safe environments and products, healthier working life and life habits alcohol, tobacco etc. All statistics were drawn from national population registers, covering all the municipalities in Sweden. An analysis has been made using data from BPHS. Comparisons were made after types of municipalities. These are metropolitan, suburban, large, medium-sized, industrial, rural, sparsely populated, other medium-sized and other small municipalities. Health and the determinants of health show distinct patterns according to municipality type. There are differences between men and women and between specific age-groups. The suburban and the sparsely populated municipalities are extremes. Suburban municipalities have the best health and sparsely populated municipalities the worst health. Even after controlling for age, income, workrelated conditions etc. the ill health of sparsely populated municipalities remains, while the good health in suburban municipalites does not. Some variables have an urban gradient the bigger a city, higher is the level of variable. This holds for the proportion of people aged years, crimes, abortions and the proportion between high income earners and low income earners. Families with three or more children are more common in sparsely populated municipalities, while the proportion that was born outside Sweden decreases in rural and sparsely populated municipalities. Among causes of death ischemic heart disease is more common in sparsely populated areas and least common in suburban areas and cities. Alcohol related deaths, however, are common both in metropolitan municipalities and in sparsely populated municipalities. Male suicides are more common in sparsely populated municipalities, while female suicides are more common in metropolitan municipalities. An analysis is also made of the extent to which the differences between types of municipalities might be explained by differences in the populations, age, socio-economic conditions etc. The positive situation in suburban municipalities seems to be explained by the composition of the population. Partly the bad situation in sparsely populated municipalities is explained by age and economic situation, but living in a sparsely populated municipality also seems to have an impact in itself.

8 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 7 Inledning Det finns sedan långt tillbaka en tradition av att beskriva det regionala hälsoläget i Sverige. I vilken mån beskrivningarna har sammanställts har dock varierat. Provinsialläkarna gav redan 1822 ut årliga rapporter om läget i länet för hälsa, hygien och sociala förhållanden. Rapporterna sammanställdes av Sundhetskollegiet från Provinsialläkarna ersattes senare av länsläkarna. Även dessa skrev årsberättelser som skickades in till Socialstyrelsen. Årsberättelserna redovisades inte utan användes till att få en allmän uppfattning av hälsoproblem i landet. I början på 1980-talet ersattes länsläkarsystemet av de samhällsmedicinska enheterna på landstingen. De samhällsmedicinska enheterna har gjort regionala folkhälsorapporter, som byggt på både registerdata och folkhälsoenkäter. Någon sammanställning av dessa rapporter har dock inte gjorts. På 1980-talet började man redovisa hälsoläget länsvis. I Hur mår Sverige? 1 redovisas ULF-frågor (undersökning av levnadsförhållanden) på länsnivå. I rapporten framförs att regionala jämförelser bör göras med viss försiktighet, bland annat på grund av intervjuarpåverkan och att ULF-undersökningen ger begränsade möjligheter till studier av långvariga sjukdomar. Man anser att det finns klara regionala skillnader för högt blodtryck, hjärtsjukdomar och ryggsjukdomar. De norra länen hade högre förekomst av högt blodtryck och hjärtsjukdomar, och glesbygdslänen mer ryggsjukdomar. Den första nationella folkhälsorapporten kom I denna redovisas skillnader mellan län. Man konstaterar att de mest urbaniserade och de mest glesbebyggda länen har den högsta dödligheten i landet. I 1991 års folkhälsorapport 3 konstateras att i storstäderna och i de större kommunerna längs Norrlandskusten och i Syd- och Mellansverige är människor förhållandevis friskare än de som bor i avfolkningsbygderna i de norra och inre delarna av Norrland samt i glesbygdsområden i Götaland och Svealand (s. 49). I 1994 års folkhälsorapport 4 kommenteras utvecklingen av de regionala skillnaderna. Männen i norra glesbygden har haft en mindre gynnsam utveckling än i andra områden. För kvinnorna har skillnaderna minskat. I 1997 års folkhälsorapport 5 framhålls att skillnaderna mellan kommuner är större än mellan länen. Mått med betydande regionala skillnader var andel med långvarig sjukdom av olika slag, andel barn med låg födelsevikt och andel förtidspensionärer. I 2001 års folkhälsorapport 6 konstateras kortfattat att medellivslängden är högre i sydväst och i Stockholms och Uppsala län än i nordligare län. Detta ansågs bero på bland annat selektionsfenomen som föranletts av en sviktande arbetsmarknad. (s. 38). I den första sociala rapporten som kom nämns inte regionala skillnader, däremot bostadssegregation. Social rapport gjorde en speciell analys av storstäder. I Social rapport 2001 beskrivs den regionala obalansen utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Den mest positiva utvecklingen under1990-talet har Jönköpings och Kronobergs län haft. De har därigenom kommit ikapp Stockholms län. Norrlandslänens negativa situation har försämrats ytterligare. 1 Spri rapport 82. Hur mår Sverige? Ohälsa och vårdutnyttjande i Sverige undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) som underlag för planering. Spri, Stockholm, maj Folkhälsorapport Socialstyrelsen redovisar 1987:15. Stockholm Folkhälsorapport SoS-rapport 1991:11. Stockholm Folkhälsorapport SoS-rapport 1994:9. Stockholm Folkhälsorapport SoS-rapport 1997:18. Stockholm Folkhälsorapport Stockholm Social rapport SoS-rapport 1994:10. Stockholm Social rapport Socialstyrelsen. Linköping 2001.

9 8 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Socialstyrelsen har redovisat olika sjukdomsmönster på kommunnivå. Den första rapporten gällde cancerfall och förlossningsutfall och kom År 1995 presenterade Socialstyrelsen Hur mår Sverige?, en databas med uppgifter om hälso- och sociala förhållanden på läns- och kommunnivå. År 2000 kom Att följa och analysera självmord 10. Där redovisas självmord och självmordsförsök efter län men också efter kommuntyp och kommun. Man visar både att det finns skillnader mellan olika kommuntyper och mellan könen. Kvinnor i storstäder och män i glesbygdskommuner begår flest självmord. En del av Sveriges nationalatlas som kom ut år 2000 handlade om folkhälsa och sjukvård 11. I denna beskrivs de geografiska skillnaderna för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och olika cancerformer. I atlasen finns begreppet Säg mig var du bor och jag kan säga hur du mår. Statistiska centralbyrån har mycket statistik som är uppdelad på kommunnivå. I analyser använder de sig av indelningen i H-regioner (Stockholm, Göteborg/Malmö, södra mellanbygden, norra tätbygden och norra glesbygden). På motsvarande sätt har Svenska kommunförbundet tagit fram en indelning i kommungrupper (se s. 15). I en artikel i Läkartidningen 12 analyseras medellivslängden för män och kvinnor på länsnivå, utifrån demografiska, socioekonomiska, livsstilsrelaterade och arbetsrelaterade faktorer. Man fann att medellivslängden var lägst hos kvinnor i traditionella industriområden, där hjärt- och kärlsjukdomar dominerar sjukdomspanoramat, medan medellivslängden hos män var lägst i storstäder, där självmord och alkoholrelaterade sjukdomar är vanligare. Som visats har de flesta analyserna gjorts på länsnivå. Syftet med rapporten är att analysera vilka skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller ohälsa och ohälsans bestämningsfaktorer. Rapporten vänder sig till politiker och tjänstemän som vill veta mer om sin egen kommun och hur den relaterar till andra kommuner. 9 Cancerfall och förlossningsutfall i Sveriges kommuner. Socialstyrelsen, PM 145/ Att följa och analysera självmord. EpC-rapport 2000:2. 11 Folkhälsa och sjukvård. Sveriges nationalatlas. Almquist & Wiksell, Uppsala Läkartidningen 2001, 10: Molarius A., Janson S. Regionala skillnader i medellivslängd i Sverige.

10 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 9 Definitioner Här definierar vi de begrepp som används i rapportens tabellhuvuden. Aborter Antalet aborter per kvinnor i åldern år Värdet är ett femårsmedelvärde. Medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Alkoholförsäljning Försäljningen av alkohol i antalet liter alkohol per invånare över 15 år Försäljningen avser Systembolaget AB:s försäljning i butiker, i liter under år Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till liter 100-procentig alkohol per kommuninvånare 15 år och äldre. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Alkoholrelaterad dödlighet Antalet alkoholrelaterade dödsfall per invånare 15 år och äldre , medelvärde. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak registreras enligt ICD-klassifikationssystemet ICD-10 (Injuries and Causes of Death) och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, levercirrhos, alkoholförgiftning och olycksfall. Medräknade diagnoser är (ICD-10) F10, G31.2, G62.1, I42.6, K29.2, K70, T51+X45, T51+X65, 291, 303, 305.0, 357.5, 425.2, 535.3, , E , E Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Arbetslösa Andelen öppet arbetslösa i åldern år. Mars Öppet arbetslösa är de som registreras i kategorierna 11 Arbetslösa, platsförmedlingsservice; 12 Arbetslösa, vägledningsservice och 13 Arbetslösa, erbjuden samt väntar på beslutad åtgärd. Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av Arbetsmarknadsstyrelsen. Uppgifterna hämtas kontinuerligt från de registerkort som arbetsförmedlingarna upprättar för varje arbetssökande. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per sysselsatta i åldern år Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret. Barn per personal Antalet barn per årsarbetare i kommunal förskola Antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp har räknats med. Källa: Skolverket. Behöriga till gymnasiet Andelen behöriga till gymnasieskolan. Vårterminen Denna andel beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Källa: Skolverket.

11 10 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Brott Antalet anmälda brott per invånare Medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Vissa brott ingår inte på kommunnivå, på grund av att brott under resor och brott utomlands inte har kunnat registreras. Uppgifter om dessa finns dock på läns- och riksnivå. År 2001 var de drygt 6 procent av totalt anmälda brott för riket. Bland brott ingår även lätta brott, till exempel trafikförseelser. Källa: Brottsförebyggande rådet. Eftergymnasial utbildning Andelen med eftergymnasial utbildning i åldern år Uppgifterna gäller avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Källa: SCB, Utbildningsregistret. Fattiga kommuner Kvoten mellan andelen låginkomsttagare och andelen höginkomsttagare. Kvoten kan sägas vara ett fattigdomsmått. Ju högre siffra desto större fattigdom i ett område. Det finns då många låginkomsttagare och få höginkomsttagare. Värdet 2 anses vara en fattigdomsgräns. Kvoten är däremot inget ojämlikhetsmått. En kommun kan få ett lågt värde om det finns både många höginkomsttagare och många låginkomsttagare. Se förklaringarna för respektive gräns nedan. Flerbarnsfamiljer Andelen familjer med 3 eller fler barn, av alla barnfamiljer. Födelseland Andelen födda i Sverige, OECD-länderna, Finland, Sydeuropa, Östeuropa och övriga länder (utomeuropeiska) Till födda i Sverige räknas personer födda inom riket, oavsett om föräldrarna är födda i eller utanför riket. Indelningen utgår från rapporten Födelselandets betydelse en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Rapporten är utgiven av Statens folkhälsoinstitut. Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Förgymnasial utbildning Andelen med enbart grundskoleutbildning i åldern år Uppgifterna gäller avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Källa: SCB, Utbildningsregistret. Förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i åldern år. December Som förtidspensionärer räknas personer med deltidspension samt personer med sjukbidrag. Endast förtidspensionärer bosatta i riket ingår. Källa: Riksförsäkringsverket. Förvärvsarbetande Andelen förvärvsarbetande i åldern år Som förvärvsarbetande räknas alla personer som hade avlönat arbete minst en timme per vecka under november månad. Tillfälligt frånvarande ingår också bland de förvärvsarbetande, om de haft en kontrolluppgift med lön under året. Sysselsättningen bestäms genom information från de kontrolluppgifter som arbetsgivarna varje år lämnar till skattemyndigheterna, och genom information om företagarinkomster från taxeringsregistret. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Höginkomsttagare Andelen över höginkomstgränsen. Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst, som de 20 procent av de manliga inkomsttagarna i riket som har högst inkomst, ligger över. Gränsen varierar således mellan olika år, och har beräknats utifrån männens inkomst. Kvinnor har oftare deltidsarbete, därför har vi valt att inte ha med kvinnor. Höginkomstgränsen var kronor år Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum.

12 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 11 Högskoleutbildad personal i barnomsorgen Andelen anställda med högskoleutbildning av årsarbetare i förskolan. Källa: Skolverket. I arbetsmarknadsåtgärder Andelen i arbetsmarknadsåtgärder i åldern år I arbetsmarknadsåtgärder ingår bland annat följande åtgärder: arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, förstärkt anställningsstöd, start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering, datortek, ungdomsgaranti, kommunalt ungdomsprogram och allmänt anställningsstöd. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. Inkomst ensamstående Disponibel medianinkomst för ensamstående Anges i 1000-tals kronor. Ensamstående är alla ej sammanboende, med eller utan barn, samt ogifta sammanboende utan gemensamma barn. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag. Uppgiften gäller befolkningen den 31 december Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik. Inkomst familjer 20+ Disponibel medianinkomst för familjer där hushållsföreståndaren är minst 20 år gammal Anges i 1000-tals kronor. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag. Uppgiften gäller befolkningen den 31 december Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik. Inkomst för par med barn Disponibel medianinkomst för gifta par som bor tillsammans samt ogifta sammanboende med gemensamma barn. Anges i 1000-tals kronor. Paren har minst ett hemmavarande barn yngre än 18 år Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag. Uppgiften gäller familjer enligt befolkningen den 31 december Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik. Ischemisk hjärtsjukdom, dödlighet Antalet döda i ischemisk hjärtsjukdom per invånare 15 år och äldre Värdet är ett femårsmedelvärde för Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Lungcancer, dödlighet Antalet döda i lungcancer per invånare 15 år och äldre , medelvärde. Diagnoserna C34 och 162 (ICD-10) samt medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Låg födelsevikt Antalet födda med födelsevikt under gram per födda. Treårsmedelvärde Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Låginkomsttagare Andelen under låginkomstgränsen. Låginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst, som de 20 procent av de manliga inkomsttagare i riket som har lägst inkomst, ligger under. Gränsen varierar således mellan olika år, och har beräknats utifrån männens inkomst. Kvinnor har oftare

13 12 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner deltidsarbete, därför har vi valt att inte ha med kvinnor. Låginkomstgränsen var kronor år Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Medellivslängd Återstående medellivslängd vid födelsen , genomsnitt. Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Ohälsotal Ohälsotalet för personer i åldern år Ohälsotalet uttrycker ohälsodagar per person och år. Summan av antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension eller sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning divideras med summan av antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. De första 14 dagarna av en sjukperiod betalades av arbetsgivaren och ingår därför inte. Källa: Riksförsäkringsverket. Rökande gravida Andelen rökande blivande mödrar Värdena gäller dem som skrev in sig på mödravårdscentral Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning, inte missfall före vecka 28 eller aborter. Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Serveringstillstånd Antalet serveringstillstånd per invånare 15 år och äldre. Den 31 december Uppgifterna avser de restauranger som har rätt att servera alkoholdrycker till allmänheten. Serveringstillstånd med rätt att enbart servera i slutna sällskap är inte inkluderade. Kommunen, som prövar serveringstillstånd, har skyldighet att rapportera sina beslut till FHI. Uppgifterna bygger på denna rapportering. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Självmord Självmord i antalet döda per invånare 15 år och äldre , medelvärde. Värdet gäller säkra suicider X60 X64 enligt ICD-10. Medelfolkmängden för personer 15 år och äldre har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Skador, dödlighet Antalet döda i skador och förgiftningar per invånare , femårsmedelvärde. Värdet gäller diagnoserna V01 Y89 enligt ICD-10. Antalet döda avser från födelsen och framåt. Medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Valdeltagande kommun Andelen röstande i kommunalvalet av de röstberättigade Med röstberättigade menas personer som är inskrivna i röstlängden. Källa: SCB, Allmänna valen Valdeltagande riksdag Andelen röstande i riksdagsvalet av de röstberättigade Med röstberättigade menas personer som är inskrivna i röstlängden. Källa: SCB, Allmänna valen 1998.

14 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 13 Ålder Andel i respektive åldersgrupper. Uppgifter om befolkningens ålder hämtas ur befolkningsregistret, som är en kopia av skattemyndigheternas personregister, och som förnyas successivt med förändringsrapporter om födelser, dödsfall, flyttningar, giftermål, skilsmässor och medborgarskapsbyten. Källa: SCB, Befolkningsstatistik.

15 14 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Kommunala basfakta för folkhälsoplanering I denna jämförelse mellan kommuner används data från den första versionen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (se Utgångspunkten för denna är Nationella folkhälsokommitténs förslag i slutbetänkandet Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan 13, som har blivit proposition och beslutats av riksdagen. I slutet av 2003 beräknas en ny reviderad version bli färdig. Utifrån kommitténs förslag på folkhälsomål tar Kommunala basfakta för folkhälsoplanering upp sex bestämningsområden: ekonomisk och social trygghet delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor arbetslivet sunda och säkra miljöer levnadsvanor (alkohol, tobak med mera) Dessa bestämningsfaktorer skall mätas med hjälp av olika indikatorer. Att ta fram dessa indikatorer är ett utvecklingsarbete som för närvarande pågår på Statens folkhälsoinstitut. För att ge möjlighet till jämförelser har endast statistik som finns för samtliga kommuner i landet tagits med i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Syftet med rapporten är att analysera vilka skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller ohälsa och ohälsans bestämningsfaktorer. Rapporten vänder sig till politiker och tjänstemän som vill veta mer om sin egen kommun och hur den relaterar till andra kommuner. 13 Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. SOU 2000:91. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm 2000.

16 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 15 Kommungruppsindelning Analysen görs i första hand på kommungrupp, vilket innebär att det är olika typer av kommungrupper som jämförs, inte enskilda kommuner. Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska kommunförbundet, som delar in Sveriges kommuner i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Vilka kommuner som tillhör vilka kommungrupper redovisas i bilaga 1. Kommungrupperna är: Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommun (36 kommuner. Exempel är Botkyrka, Danderyd, Kungsbacka, Vellinge.) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad. Större stad (26 kommuner. Exempel är Eskilstuna, Jönköping, Uppsala, Umeå.) Kommun med invånare samt med mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Medelstor stad (40 kommuner. Exempel är Alingsås, Katrineholm, Motala, Skövde.) Kommun med invånare, med tätortsgrad över 70 procent samt med mindre än 40 procent av nattbefolkningen inom industrisektorn. Industrikommun (53 kommuner. Exempel är Bengtsfors, Gnosjö, Hällefors, Trollhättan.) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun. Landsbygdskommun (30 kommuner. Exempel är Båstad, Laholm, Ovanåker, Svalöv, Vara.) Kommun med mer än 6,4 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom jord- och skogssektorn och som inte är glesbygdskommun. Glesbygdskommun (29 kommuner. Exempel är Arjeplog, Härjedalen, Sorsele, Åre, Överkalix.) Kommun med mindre än 5 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Övrig större kommun (31 kommuner. Exempel är Bollnäs, Hedemora, Simrishamn, Timrå.) Övrig kommun med invånare. Övrig mindre kommun (41 kommuner. Exempel är Eda, Hammarö, Kil, Trosa.) Övrig kommun med mindre än invånare. I figur 1 visas var i Sverige de olika kommungrupperna finns. Observera att de förorter som administrativt hör till storstäderna ingår i dessa. Till exempel tillhör Bromma och Rinkeby Stockholms kommun och därmed en storstad, medan däremot Täby och Botkyrka är egna förortskommuner.

17 16 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Storstad (3) Förortskommun (36) Större stad (26) Medelstor stad (40) Industrikommun (53) Landsbygdskommun (30) Glesbygdskommun (29) Övr. större kommun (31) Övr. mindre kommun (41) Figur 1. Kommungrupper.

18 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 17 Skillnader mellan kommuner I tabellerna nedan visas medelvärdet i olika kommungrupper. De totaler som redovisas är medelvärdet för kommuner, inte individer. Mått på ohälsa En redovisning av olika former av ohälsa för män och kvinnor ges i tabell 1 och 2. ohälsotalet för åldrarna år medellivslängden alkoholrelaterad dödlighet per invånare dödlighet i lungcancer per invånare dödlighet i skador och förgiftningar per invånare självmord antal döda per invånare dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom per invånare Tabell 1. Mått på ohälsa, män (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Ohälsotal Medel- Alkoholrel. Lungcancer, Skador Självmord Ischemisk livslängd dödlighet dödlighet dödlighet hjärtsjuk., dödl. Storstäder 42, ,7 68,5 67,7 20,9 336,2 Förortskommuner 32, ,8 44,1 44,8 14,3 221,4 Större städer 39,5 76,5 37,4 49,6 58,0 19,1 337,8 Medelstora städer 41,6 76,2 38,9 50,8 65,5 21,3 395,4 Industrikommuner 40 76,2 35,6 53,2 70,9 23,7 436,6 Landsbygdskommuner 42 76, ,1 68,8 24,2 467,6 Glesbygdskommuner ,5 46,3 101,5 28,8 539,9 Övriga större kommuner 42 76,5 38,9 50,9 69,3 21,3 412,4 Övriga mindre kommuner 42,8 76,4 35, ,8 23,3 420,8 Total 41,5 76,3 37,3 49,3 68, ,9 Tabell 2. Mått på ohälsa, kvinnor (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Ohälsotal Medel- Alkoholrel. Lungcancer, Skador Självmord Ischemisk livslängd dödlighet dödlighet dödlighet hjärtsjuk., dödl. Storstäder 55,6 81,0 15,8 43,2 45,91 11,8 282,5 Förortskommuner 48,6 82,0 8,7 27,7 24,6 6,6 152,3 Större städer 58,7 81,6 8,1 27,0 34,8 8,0 259,4 Medelstora städer 60,6 81,4 8,6 30,0 35,4 7,4 307,9 Industrikommuner 62,7 81,2 6,3 29,6 33,8 7,3 327,6 Landsbygdskommuner 59,2 81,4 8,7 26,5 36,5 8,5 335,4 Glesbygdskommuner 75,9 80,5 9,5 28,0 43,8 5,9 362,9 Övriga större kommuner 62,6 81,4 7,1 30,2 34,4 7,3 309,1 Övriga mindre kommuner 62,7 81,2 9,5 25,4 33,1 6,3 312,9 Total 61,2 81,3 8,3 28,3 34,3 7,2 296,7 Tabellerna visar att både män och kvinnor har de högsta ohälsotalen i glesbygdskommuner och de lägsta i förortskommuner. Männen har de näst högsta ohälsotalen i storstäderna, medan kvinnorna

19 18 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner har dem i industrikommuner och övriga mindre kommuner. Generellt är kvinnornas ohälsotal högre. Medellivslängden ger en liknande bild, förutom att kvinnornas medellivslängd är högre än männens. Både män och kvinnor har lägst medellivslängd i glesbygdskommuner och högst i förortskommuner. Storstäderna har låg medellivslängd, för männen lika låg som i glesbygdskommuner. Övriga kommungrupper har ungefär lika medellivslängd, för kvinnorna drygt 81 år och för männen drygt 76 år. Männen har högre tal än kvinnorna i alla de fem diagnoserna, död i alkoholrelaterad diagnos, lungcancer, skador, självmord och ischemisk hjärtsjukdom. För både alkoholdöd och död i lungcancer utmärker sig storstäderna med höga tal. Vad gäller skadedödlighet utmärker sig glesbygdskommunerna för höga tal, för både män och kvinnor. Kvinnorna har högst tal i storstäderna. Lägst tal har förortskommunerna. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst för självmorden. Männen har höga tal i gles- och landsbygdskommuner och låga tal i förortskommuner, större städer och storstäder, medan kvinnorna har höga tal i storstäder och låga i glesbygd, mindre kommuner och förortskommuner. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom, slutligen, är låg i storstäder med dess förortskommuner och även i större städer. Högst nivå finns i glesbygdskommuner och landsbygdskommuner. Bakgrundsfakta om kommungrupperna Här presenteras data som ger en bild av befolkningen i de olika kommunerna. Andelen i olika åldersgrupper redovisas i tabell 3. Gruppen år kan ses som den mest arbetsföra kategorin; före dess studerar många, vid 55 börjar många bli förtidspensionerade. Tabell 3. Åldersfördelning Kommun Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 65 år Kvinnor 65 grupp 0 24 år 0 24 år år år år år och äldre år och äldre Storstäder 29,1 27,1 47,4 43,1 10,4 10,1 13,2 19,7 Förortskommuner 33,3 30,8 42,1 42,1 12,9 12,6 11,7 14,4 Större städer 31,7 29,6 41,9 39,2 12,0 11,8 14,3 19,3 Medelstora städer 30,4 28,1 39,9 37,8 13,1 12,7 16,6 21,4 Industrikommuner 29,9 28,0 39,2 37,0 13,4 13,0 17,5 22,1 Landsbygdskommuner 30,2 28,5 38,0 36,4 13,4 12,5 18,5 22,6 Glesbygdskommuner 28,1 26,6 37,2 34,2 13,3 12,9 21,4 26,3 Övriga större kommuner 30,1 27,9 38,9 37,2 13,3 12,7 17,6 22,1 Övriga mindre kommuner 30,5 28,6 38,9 37,2 13,4 12,8 17,2 21,4 Total 30,5 28,5 39,6 37,7 13,1 12,6 16,8 21,2 Störst andel personer i åldern 0 24 år finns i förortskommunerna och de större städerna, och minst andel i glesbygdskommunerna och storstäderna. Störst andel personer i åldern år finns i förortskommuner och storstäder, och minst i glesbygdskommuner och landsbygdskommuner. Andelen som är i åldern år följer samma mönster som kommungrupperna: ju större stad, desto fler i åldern år. Större städer har större andel än medelstora städer, som i sin tur har större andel än övriga större städer, och så vidare. Andelen som är 65 år och äldre har motsatt mönster. Störst andel som är 65 år och äldre finns i glesbygdskommuner och landsbygdskommuner, medan minst andel finns i förortskommuner. I tabell 4 redovisas hur stor andel som är födda i olika länder. Indelningen följer den som gjorts i Födelselandets betydelse, som nyligen givits ut av Statens folkhälsoinstitut (Rapport 2002:29).:

20 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 19 födda i Sverige, i OECD-land (förutom de som ingår i övriga grupper), i Finland, i Sydeuropa, i Östeuropa och i övriga länder (utom Europa). Tabell 4. Födelseland, andel (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Sverige OECD-länder Finland Sydeuropa Östeuropa övriga länder (utom Europa) Storstäder 79,4 3,0 1,8 2,6 4,2 8,9 Förortskommuner 87,5 2,6 2,8 0,9 1,8 4,4 Större städer 90,0 1,6 1,9 1,0 1,7 3,9 Medelstora städer 92,0 1,6 1,9 0,9 1,3 2,1 Industrikommuner 90,0 2,2 3,0 1,1 1,8 1,8 Landsbygdskommuner 95,0 1,7 1,0 0,5 0,8 1,0 Glesbygdskommuner 95,5 1,4 1,8 0,1 0,3 0,9 Övriga större kommuner 93,0 1,7 2,0 0,6 1,3 1,5 Övriga mindre kommuner 92,6 2,6 2,4 0,4 0,8 1,2 Total 91,7 2,0 2,2 0,7 1,3 2,1 Tabellen visar att störst andel invånare födda i annat land än Sverige finns i storstäderna, följt av förortskommunerna, större städer och industrikommuner. Storstäderna har också högst andelar i alla invandrargrupper, förutom födda i Finland. Högst andel födda i Finland har industrikommunerna. Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet tillhör de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa. En stark samhällsgemenskap som präglas av solidaritet mellan människor anses vara själva grunden för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan folkhälsan och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och samhörighet i hela samhället. Indikatorer kopplade till ekonomisk och social trygghet är uppgifter om inkomst, utbildning och brottsligheten i ett område. I tabell 5 visas olika mått på ekonomisk situation och brottslighet. Tabell 5. Ekonomisk och social trygghet (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Låginkomst- Högin- Fattiga Inkomst Inkomst en- Inkomst Brott tagare komst- kommuner par med samstående, familjer tagare barn minst ett 20+ barn <18 år Storstäder 24,1 24,1 1,1 304,5 161,3 147, Förortskommuner 16,1 30,4 0,6 342,1 174,8 206, Större städer 19,9 18,8 1,1 300,6 161,5 156, Medelstora städer 19,2 15,3 1,3 295,8 160,2 162, Industrikommuner 16,6 12,6 1,4 292,7 159,5 164, Landsbygdskommuner 24,4 9,7 2,6 283,0 159,5 156, Glesbygdskommuner 30,6 8,2 4,0 281,6 157,8 147, Övriga större kommuner 20,2 13,8 1,6 292,1 160,8 162, Övriga mindre kommuner 21,3 13,1 2,0 290,4 159,6 166, Total ,3 1,34 297,6 161,7 165, Som synes finns det en högre andel höginkomsttagare i förortskommuner och olika stora städer än i landsbygds- och glesbygdskommuner, medan övriga kommuner ligger däremellan. För andelen låginkomsttagare är mönstret det motsatta, förutom att det finns en relativt stor andel låginkomst-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun Karin Melinder

Stress i stan och övervikt i glesbygden? Om samband mellan människors hälsa och typ av boendekommun Karin Melinder 6 Östadkulle Vårgårda Åsarp Kättilstorp 80 E0 8 Ljung Annelund Trädet Sandhem Fagerhult 95 Gränna Örserum Lövekulle Bodarna Norsesund Alingsås 4 Borgstena 8 Älmestad 46 Blidsberg Dalum Mullsjö Furusjö

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN

KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN KOMMUNDEL 3: BRANDBERGEN/RAMSDALEN/SVARTBÄCKEN 3.1 3.2 3.1=Ramsdalen/Svartbäcken 3.2= Innehåll Befolkningssammansättning och boende.. 77 Sysselsättning 79 Möjlighet till kunskap och utbildning. 1 Ungdomars

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Välfärdsredovisning 2011

Välfärdsredovisning 2011 Välfärdsredovisning 2011 Förord Välfärdsredovisningen är en bred beskrivning av kommunbefolkningens levnadsvillkor och hälsa ur ett välfärdsperspektiv, hur levnadsvillkoren skiljer sig mellan olika områden

Läs mer

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013

Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Ungdomsarbetslöshet Samling för social hållbarhet 6/11 2013 Jens Sandahl, Analysavdelningen jens.sandahl@arbetsformedlingen.se Sammanfattning av budskap Ungdomar är ingen homogen grupp Ungdomsarbetslösheten

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun Ängelholms kommun Kommunledningskontoret Enheten för samhällsplanering och utveckling Folkhälso- och

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas Innehåll

Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas Innehåll Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas Innehåll Definitioner, kommentarer och källor Folkhälsodata och FolkhälsoAtlas... 1 Bakgrundsfakta... 4 Folkmängd 31 december... 4

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Lokalt välfärdsbokslut

Lokalt välfärdsbokslut Arboga kommun 2007 Antagen av kommunfullmäktige den 20 december 2007, 177 Innehåll 1 Inledning 6 2 Bakgrund 8 2.1 Syfte... 8 2.2 Metod... 8 Organisation... 9 Uppföljning... 9 2.3 Nationella mål för folkhälsan...

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg.

En bra start i livet. - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i Varberg. En bra start i livet - En sammanställning av barns och ungdomars uppväxtvillkor i. VARBERGSNÄMNDEN APRIL 213 INNEHÅLL INLEDNING... 1 DEMOGRAFI... 4 FAMILJENS FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 BARN OCH UNGAS TANDHÄLSA...

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar Kommunkontoret Innehåll Jämförande matriser, välfärdsfaktorer i urval på stadsdelsnivå

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Separation mellan föräldrar

Separation mellan föräldrar 54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen

Läs mer

Sammanfattning ! " # "!$ #! $#" ##" ## #! "!! ' #"! ( "! "#"""!) ##!$ !* "! +#" #" #, -.! '/ &"! ) # &"!!0!/12113456121131

Sammanfattning !  # !$ #! $# ## ## #! !! ' #! ( ! #!) ##!$ !* ! +# # #, -.! '/ &! ) # &!!0!/12113456121131 Kartläggning Vingåker.doc Sammanfattning " # "$ # $#" ##" ## # % &""" " ' #" ( " "#""" ) ##$ ""#" * " +#" #" #, -. '/ &" ) # &" 0 /12113456121131 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1 Inledning...

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Långtidssjukskriven och sedan?

Långtidssjukskriven och sedan? ARBETSMILJÖ Långtidssjukskriven och sedan? uppföljning av 260 000 långtidssjuka Författare: Sten Gellerstedt Arbetslivsenheten Förord Omfattande förtida pensionering, hög arbetslöshet och ökande längd

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige

Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Sven-Olof Isacsson med.fak. Lunds Universitet, Sverige Professor emeritus i Socialmedicin. Invärtesmedicinare,kardiolog, allmänmedicinare Ordförande i Kommission för ett Socialt Hållbart Malmö(2010-2013).

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län maj 2015 Färre övergångar till arbete I maj 2015 påbörjade 1 195 personer av samtliga som var inskrivna

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015

Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Maria Lycke Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Kalmar län september 2015 Färre övergångar till arbete I september 2015 påbörjade 1 028 personer av samtliga som

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Folkmängd* Antal personer, år 1968-2007. Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007

Folkmängd* Antal personer, år 1968-2007. Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007 7 Folkmängd* Antal personer, år 1968-2007 män kvinnor *Folkmängd avser förhållandena 31 december aktuellt år Befolkningen i Sörmland ökade under år 2007 Befolkningen i Sörmland ökade något för varje år

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

INTEGRATION: RAPPORT 5. Integration. utrikes födda i pensionsåldern. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden INTEGRATION: RAPPORT 5 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Integration utrikes födda i pensionsåldern I N T E G R A T I O N : R A P P O R T 5 Integration utrikes födda i pensionsåldern Statistiska

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer

Läs mer

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014

Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 Uppföljnings- och utvärderingsplan till Handlingsplan för det alkohol- och drogförebyggande arbetet i Jönköpings län 2009-2014 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSPLAN Innehållsförteckning Inledning...3 Indikatorer...4

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1449 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar...

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning

STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning STATISTIK OM ÖREBRO KOMMUN En sammanställning Befolkning och befolkningsförändringar, utbildningsnivå, arbetsmarknad, inkomster m.m. Underlag från Statistiska Centralbyrån, SCB, om inte annat anges Promille

Läs mer