Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner"

Transkript

1 kommunala basfakta för folkhälsoplanering Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Karin Melinder statens folkhälsoinstitut

2 kommunala basfakta för folkhälsoplanering Hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Karin Melinder statens folkhälsoinstitut

3 statens folkhälsoinstitut 2003:49 issn: isbn: x författare: karin melinder språkgranskning: anna hass, expressiva karta: statens folkhälsoinstitut och metria umeå design: sandler mergel tryck: sandvikens tryckeri, sandviken 2003

4 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 3 Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 English summary 6 Inledning 7 Definitioner 9 Kommunala basfakta för folkhälsoplanering 14 Kommungruppsindelning 15 Skillnader mellan kommuner 17 Mått på ohälsa 17 Bakgrundsfakta om kommungrupperna 18 Ekonomisk och social trygghet 19 Utbildning 20 Delaktighet och inflytande i samhället 20 Trygga och goda uppväxtvillkor 21 Arbetslivet 22 Levnadsvanor 23 Mönster bland bestämningsfaktorerna 25 Specialanalys av förortskommuner 28 Förklaringar till skillnader i ohälsotal och medellivslängd 29 Avslutning 32 Bilaga 1 Svenska kommunförbundets indelning i kommungrupper 33

5 4 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Förord Statens folkhälsoinstitut har tagit fram kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Syftet är att underlätta kommunernas planering och uppföljning av folkhälsoinsatser. Kommunala basfakta för folkhälsoplanering finns på institutets webbplats, där de presenteras i faktablad med färdiga tabeller, och i en databas med statistik som går att bearbeta. I Kommunala basfakta för folkhälsoplanering presenteras statistik utifrån sex områden som är centrala för människors hälsa: ekonomisk och social trygghet delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor arbetslivet sunda och säkra miljöer levnadsvanor Våren 2003 presenterades Kommunala basfakta för folkhälsoplanering i en Atlas över Sveriges kommuner där data presenterades i kartform. I denna rapport har en analys gjorts av de data som ingår i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. I analysen har olika kommungrupper jämförts. Dessa kommungrupper är storstad, förortskommun, större stad, medelstor stad, industrikommun, landsbygdskommun, glesbygdskommun, övrig större kommun och övrig mindre kommun. Databasen Kommunala basfakta för folkhälsoplanering kommer att kompletteras år från år framåt och med motsvarande data från tidigare år för att möjliggöra trendbeskrivningar. Databasen kommer också att kompletteras med uppgifter från en nationell folkhälsoenkät som planeras för 2004 i samarbete med ett flertal landstings- och regionområden. Tillsammans med flera andra databaser om bestämningsfaktorer och levnadsförhållanden bygger Statens folkhälsoinstitut upp en informationscentral för att kunna fullgöra vårt uppdrag att utvärdera den nya folkhälsopolitikens utveckling och för vetenskapliga sambandsanalyser. Rapporten har skrivits av med dr Karin Melinder. Värdefulla synpunkter på rapporten har lämnats av bl.a. Peeter Fredlund, Marianne Granath, Johan Hallqvist och Anders Schaerström. Christer Hogstedt Chef för avdelningen för folkhälsovetenskap Gunnar Ågren Generaldirektör

6 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 5 Sammanfattning I denna rapport analyseras olika mått på ohälsa och olika faktorer som kan tänkas påverka hälsan, så kallade bestämningsfaktorer. Analysen har gjorts på en grupperad, kommunal nivå där olika typer av kommuner, kommungrupper, har jämförts. Kommungrupperna är storstad, förortskommun, större stad, medelstor stad, industrikommun, landsbygdskommun, glesbygdskommun, övrig större kommun och övrig mindre kommun. Analysen visar att det finns skillnader mellan kommungrupper liksom mellan till exempel män och kvinnor. Vilken kommungrupp man bor i förklarar en tredjedel av skillnaden i ohälsotal och en femtedel av skillnaden i medellivslängd för både män och kvinnor. Den kommungrupp som generellt har flest bra värden är förortskommunerna, medan glesbygdskommunerna har de sämsta värdena. Storstadskommunerna har antingen bra eller dåliga värden. Både män och kvinnor har högst ohälsotal i glesbygdskommunerna, men männen har höga ohälsotal även i storstäderna. För både män och kvinnor är medellivslängden låg i glesbygden och i storstäderna. Vissa variabler har en tydlig stadsgradient: ju större stad desto högre grad av den aktuella variabeln. Detta gäller till exempel andelen i åldern år, andelen brott, andelen aborter och relationen mellan låg- och höginkomsttagare. Familjer med tre eller fler barn ökar ju mer glesbebyggda kommunerna är, medan andelen utrikesfödda minskar. Av dödsorsakerna har ischemisk hjärtsjukdom en glesbygdsgradient den är vanligast i glesbygden och landsbygden, och minst vanlig i förortskommunerna och i storstäder och större städer. Den alkoholrelaterade dödligheten är däremot vanlig både i storstäderna och i glesbygdskommuner. Mäns självmord är vanligast i gles- och landsbygdskommuner, medan kvinnors är vanligast i storstadskommunerna. Här analyseras också i vilken utsträckning skillnaderna mellan kommungrupper kan förklaras av olika befolkningssammansättning. Förortskommunernas positiva situation verkar kunna förklaras av vilken befolkning som finns i de olika kommungrupperna. En del av den dåliga situationen för glesbygdskommunerna kan också förklaras av åldersammansättningen och den ekonomiska nivån, men att bo i en glesbygdskommun har också har en betydelse i sig.

7 6 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner English summary During 2002 the National Institute of Public Health in Sweden has constructed Basic public health statistics for local authorities, (BPHS) (http://www.fhi.se). The aim of BPHS is to facilitate the public health planning and follow-up public health initiatives by municipalities. BPHS contains statistics divided according to a number of areas of major significance to people s health, determinants of health. The statistics cover economic and social welfare, involvement in and influence upon society, safe and favourable conditions for growing up, healthy and safe environments and products, healthier working life and life habits alcohol, tobacco etc. All statistics were drawn from national population registers, covering all the municipalities in Sweden. An analysis has been made using data from BPHS. Comparisons were made after types of municipalities. These are metropolitan, suburban, large, medium-sized, industrial, rural, sparsely populated, other medium-sized and other small municipalities. Health and the determinants of health show distinct patterns according to municipality type. There are differences between men and women and between specific age-groups. The suburban and the sparsely populated municipalities are extremes. Suburban municipalities have the best health and sparsely populated municipalities the worst health. Even after controlling for age, income, workrelated conditions etc. the ill health of sparsely populated municipalities remains, while the good health in suburban municipalites does not. Some variables have an urban gradient the bigger a city, higher is the level of variable. This holds for the proportion of people aged years, crimes, abortions and the proportion between high income earners and low income earners. Families with three or more children are more common in sparsely populated municipalities, while the proportion that was born outside Sweden decreases in rural and sparsely populated municipalities. Among causes of death ischemic heart disease is more common in sparsely populated areas and least common in suburban areas and cities. Alcohol related deaths, however, are common both in metropolitan municipalities and in sparsely populated municipalities. Male suicides are more common in sparsely populated municipalities, while female suicides are more common in metropolitan municipalities. An analysis is also made of the extent to which the differences between types of municipalities might be explained by differences in the populations, age, socio-economic conditions etc. The positive situation in suburban municipalities seems to be explained by the composition of the population. Partly the bad situation in sparsely populated municipalities is explained by age and economic situation, but living in a sparsely populated municipality also seems to have an impact in itself.

8 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 7 Inledning Det finns sedan långt tillbaka en tradition av att beskriva det regionala hälsoläget i Sverige. I vilken mån beskrivningarna har sammanställts har dock varierat. Provinsialläkarna gav redan 1822 ut årliga rapporter om läget i länet för hälsa, hygien och sociala förhållanden. Rapporterna sammanställdes av Sundhetskollegiet från Provinsialläkarna ersattes senare av länsläkarna. Även dessa skrev årsberättelser som skickades in till Socialstyrelsen. Årsberättelserna redovisades inte utan användes till att få en allmän uppfattning av hälsoproblem i landet. I början på 1980-talet ersattes länsläkarsystemet av de samhällsmedicinska enheterna på landstingen. De samhällsmedicinska enheterna har gjort regionala folkhälsorapporter, som byggt på både registerdata och folkhälsoenkäter. Någon sammanställning av dessa rapporter har dock inte gjorts. På 1980-talet började man redovisa hälsoläget länsvis. I Hur mår Sverige? 1 redovisas ULF-frågor (undersökning av levnadsförhållanden) på länsnivå. I rapporten framförs att regionala jämförelser bör göras med viss försiktighet, bland annat på grund av intervjuarpåverkan och att ULF-undersökningen ger begränsade möjligheter till studier av långvariga sjukdomar. Man anser att det finns klara regionala skillnader för högt blodtryck, hjärtsjukdomar och ryggsjukdomar. De norra länen hade högre förekomst av högt blodtryck och hjärtsjukdomar, och glesbygdslänen mer ryggsjukdomar. Den första nationella folkhälsorapporten kom I denna redovisas skillnader mellan län. Man konstaterar att de mest urbaniserade och de mest glesbebyggda länen har den högsta dödligheten i landet. I 1991 års folkhälsorapport 3 konstateras att i storstäderna och i de större kommunerna längs Norrlandskusten och i Syd- och Mellansverige är människor förhållandevis friskare än de som bor i avfolkningsbygderna i de norra och inre delarna av Norrland samt i glesbygdsområden i Götaland och Svealand (s. 49). I 1994 års folkhälsorapport 4 kommenteras utvecklingen av de regionala skillnaderna. Männen i norra glesbygden har haft en mindre gynnsam utveckling än i andra områden. För kvinnorna har skillnaderna minskat. I 1997 års folkhälsorapport 5 framhålls att skillnaderna mellan kommuner är större än mellan länen. Mått med betydande regionala skillnader var andel med långvarig sjukdom av olika slag, andel barn med låg födelsevikt och andel förtidspensionärer. I 2001 års folkhälsorapport 6 konstateras kortfattat att medellivslängden är högre i sydväst och i Stockholms och Uppsala län än i nordligare län. Detta ansågs bero på bland annat selektionsfenomen som föranletts av en sviktande arbetsmarknad. (s. 38). I den första sociala rapporten som kom nämns inte regionala skillnader, däremot bostadssegregation. Social rapport gjorde en speciell analys av storstäder. I Social rapport 2001 beskrivs den regionala obalansen utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv. Den mest positiva utvecklingen under1990-talet har Jönköpings och Kronobergs län haft. De har därigenom kommit ikapp Stockholms län. Norrlandslänens negativa situation har försämrats ytterligare. 1 Spri rapport 82. Hur mår Sverige? Ohälsa och vårdutnyttjande i Sverige undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) som underlag för planering. Spri, Stockholm, maj Folkhälsorapport Socialstyrelsen redovisar 1987:15. Stockholm Folkhälsorapport SoS-rapport 1991:11. Stockholm Folkhälsorapport SoS-rapport 1994:9. Stockholm Folkhälsorapport SoS-rapport 1997:18. Stockholm Folkhälsorapport Stockholm Social rapport SoS-rapport 1994:10. Stockholm Social rapport Socialstyrelsen. Linköping 2001.

9 8 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Socialstyrelsen har redovisat olika sjukdomsmönster på kommunnivå. Den första rapporten gällde cancerfall och förlossningsutfall och kom År 1995 presenterade Socialstyrelsen Hur mår Sverige?, en databas med uppgifter om hälso- och sociala förhållanden på läns- och kommunnivå. År 2000 kom Att följa och analysera självmord 10. Där redovisas självmord och självmordsförsök efter län men också efter kommuntyp och kommun. Man visar både att det finns skillnader mellan olika kommuntyper och mellan könen. Kvinnor i storstäder och män i glesbygdskommuner begår flest självmord. En del av Sveriges nationalatlas som kom ut år 2000 handlade om folkhälsa och sjukvård 11. I denna beskrivs de geografiska skillnaderna för hjärt- och kärlsjukdom, diabetes och olika cancerformer. I atlasen finns begreppet Säg mig var du bor och jag kan säga hur du mår. Statistiska centralbyrån har mycket statistik som är uppdelad på kommunnivå. I analyser använder de sig av indelningen i H-regioner (Stockholm, Göteborg/Malmö, södra mellanbygden, norra tätbygden och norra glesbygden). På motsvarande sätt har Svenska kommunförbundet tagit fram en indelning i kommungrupper (se s. 15). I en artikel i Läkartidningen 12 analyseras medellivslängden för män och kvinnor på länsnivå, utifrån demografiska, socioekonomiska, livsstilsrelaterade och arbetsrelaterade faktorer. Man fann att medellivslängden var lägst hos kvinnor i traditionella industriområden, där hjärt- och kärlsjukdomar dominerar sjukdomspanoramat, medan medellivslängden hos män var lägst i storstäder, där självmord och alkoholrelaterade sjukdomar är vanligare. Som visats har de flesta analyserna gjorts på länsnivå. Syftet med rapporten är att analysera vilka skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller ohälsa och ohälsans bestämningsfaktorer. Rapporten vänder sig till politiker och tjänstemän som vill veta mer om sin egen kommun och hur den relaterar till andra kommuner. 9 Cancerfall och förlossningsutfall i Sveriges kommuner. Socialstyrelsen, PM 145/ Att följa och analysera självmord. EpC-rapport 2000:2. 11 Folkhälsa och sjukvård. Sveriges nationalatlas. Almquist & Wiksell, Uppsala Läkartidningen 2001, 10: Molarius A., Janson S. Regionala skillnader i medellivslängd i Sverige.

10 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 9 Definitioner Här definierar vi de begrepp som används i rapportens tabellhuvuden. Aborter Antalet aborter per kvinnor i åldern år Värdet är ett femårsmedelvärde. Medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Alkoholförsäljning Försäljningen av alkohol i antalet liter alkohol per invånare över 15 år Försäljningen avser Systembolaget AB:s försäljning i butiker, i liter under år Försäljningsvolymerna för spritdrycker, vin och starköl är omräknade till liter 100-procentig alkohol per kommuninvånare 15 år och äldre. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Alkoholrelaterad dödlighet Antalet alkoholrelaterade dödsfall per invånare 15 år och äldre , medelvärde. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak registreras enligt ICD-klassifikationssystemet ICD-10 (Injuries and Causes of Death) och omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, levercirrhos, alkoholförgiftning och olycksfall. Medräknade diagnoser är (ICD-10) F10, G31.2, G62.1, I42.6, K29.2, K70, T51+X45, T51+X65, 291, 303, 305.0, 357.5, 425.2, 535.3, , E , E Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Arbetslösa Andelen öppet arbetslösa i åldern år. Mars Öppet arbetslösa är de som registreras i kategorierna 11 Arbetslösa, platsförmedlingsservice; 12 Arbetslösa, vägledningsservice och 13 Arbetslösa, erbjuden samt väntar på beslutad åtgärd. Statistiken över arbetssökande framställs från ett register som förs av Arbetsmarknadsstyrelsen. Uppgifterna hämtas kontinuerligt från de registerkort som arbetsförmedlingarna upprättar för varje arbetssökande. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. Arbetsskador Antalet anmälda arbetsskador per sysselsatta i åldern år Arbetsskador inkluderar både arbetsolycksfall och arbetssjukdomar. Källa: Arbetsmiljöverket, ISA-registret. Barn per personal Antalet barn per årsarbetare i kommunal förskola Antalet anställda som arbetar med barn (exklusive städ- och kökspersonal samt personal som medverkar i arbetet genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder) har omräknats till årsarbetare med hjälp av tjänstgöringsgraden. Arbetsledares schemalagda arbetstid i barngrupp har räknats med. Källa: Skolverket. Behöriga till gymnasiet Andelen behöriga till gymnasieskolan. Vårterminen Denna andel beräknas av dem som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Elever som lämnat årskurs 9 utan slutbetyg ingår således. För att en elev ska vara behörig till gymnasieskolan krävs minst betyget godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik. Källa: Skolverket.

11 10 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Brott Antalet anmälda brott per invånare Medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Vissa brott ingår inte på kommunnivå, på grund av att brott under resor och brott utomlands inte har kunnat registreras. Uppgifter om dessa finns dock på läns- och riksnivå. År 2001 var de drygt 6 procent av totalt anmälda brott för riket. Bland brott ingår även lätta brott, till exempel trafikförseelser. Källa: Brottsförebyggande rådet. Eftergymnasial utbildning Andelen med eftergymnasial utbildning i åldern år Uppgifterna gäller avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Källa: SCB, Utbildningsregistret. Fattiga kommuner Kvoten mellan andelen låginkomsttagare och andelen höginkomsttagare. Kvoten kan sägas vara ett fattigdomsmått. Ju högre siffra desto större fattigdom i ett område. Det finns då många låginkomsttagare och få höginkomsttagare. Värdet 2 anses vara en fattigdomsgräns. Kvoten är däremot inget ojämlikhetsmått. En kommun kan få ett lågt värde om det finns både många höginkomsttagare och många låginkomsttagare. Se förklaringarna för respektive gräns nedan. Flerbarnsfamiljer Andelen familjer med 3 eller fler barn, av alla barnfamiljer. Födelseland Andelen födda i Sverige, OECD-länderna, Finland, Sydeuropa, Östeuropa och övriga länder (utomeuropeiska) Till födda i Sverige räknas personer födda inom riket, oavsett om föräldrarna är födda i eller utanför riket. Indelningen utgår från rapporten Födelselandets betydelse en rapport om hälsan hos olika invandrargrupper i Sverige. Rapporten är utgiven av Statens folkhälsoinstitut. Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Förgymnasial utbildning Andelen med enbart grundskoleutbildning i åldern år Uppgifterna gäller avslutade utbildningar i det reguljära utbildningssystemet. Källa: SCB, Utbildningsregistret. Förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i åldern år. December Som förtidspensionärer räknas personer med deltidspension samt personer med sjukbidrag. Endast förtidspensionärer bosatta i riket ingår. Källa: Riksförsäkringsverket. Förvärvsarbetande Andelen förvärvsarbetande i åldern år Som förvärvsarbetande räknas alla personer som hade avlönat arbete minst en timme per vecka under november månad. Tillfälligt frånvarande ingår också bland de förvärvsarbetande, om de haft en kontrolluppgift med lön under året. Sysselsättningen bestäms genom information från de kontrolluppgifter som arbetsgivarna varje år lämnar till skattemyndigheterna, och genom information om företagarinkomster från taxeringsregistret. Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik. Höginkomsttagare Andelen över höginkomstgränsen. Höginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst, som de 20 procent av de manliga inkomsttagarna i riket som har högst inkomst, ligger över. Gränsen varierar således mellan olika år, och har beräknats utifrån männens inkomst. Kvinnor har oftare deltidsarbete, därför har vi valt att inte ha med kvinnor. Höginkomstgränsen var kronor år Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum.

12 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 11 Högskoleutbildad personal i barnomsorgen Andelen anställda med högskoleutbildning av årsarbetare i förskolan. Källa: Skolverket. I arbetsmarknadsåtgärder Andelen i arbetsmarknadsåtgärder i åldern år I arbetsmarknadsåtgärder ingår bland annat följande åtgärder: arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, aktiviteter inom vägledning och platsförmedling, förstärkt anställningsstöd, start av näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering, datortek, ungdomsgaranti, kommunalt ungdomsprogram och allmänt anställningsstöd. Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen. Inkomst ensamstående Disponibel medianinkomst för ensamstående Anges i 1000-tals kronor. Ensamstående är alla ej sammanboende, med eller utan barn, samt ogifta sammanboende utan gemensamma barn. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag. Uppgiften gäller befolkningen den 31 december Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik. Inkomst familjer 20+ Disponibel medianinkomst för familjer där hushållsföreståndaren är minst 20 år gammal Anges i 1000-tals kronor. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag. Uppgiften gäller befolkningen den 31 december Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik. Inkomst för par med barn Disponibel medianinkomst för gifta par som bor tillsammans samt ogifta sammanboende med gemensamma barn. Anges i 1000-tals kronor. Paren har minst ett hemmavarande barn yngre än 18 år Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag, till exempel barnbidrag eller bostadsbidrag. Uppgiften gäller familjer enligt befolkningen den 31 december Källa: SCB, Totalräknad inkomst och förmögenhetsstatistik. Ischemisk hjärtsjukdom, dödlighet Antalet döda i ischemisk hjärtsjukdom per invånare 15 år och äldre Värdet är ett femårsmedelvärde för Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Lungcancer, dödlighet Antalet döda i lungcancer per invånare 15 år och äldre , medelvärde. Diagnoserna C34 och 162 (ICD-10) samt medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Låg födelsevikt Antalet födda med födelsevikt under gram per födda. Treårsmedelvärde Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Låginkomsttagare Andelen under låginkomstgränsen. Låginkomstgränsen definieras som den sammanräknade inkomst, som de 20 procent av de manliga inkomsttagare i riket som har lägst inkomst, ligger under. Gränsen varierar således mellan olika år, och har beräknats utifrån männens inkomst. Kvinnor har oftare

13 12 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner deltidsarbete, därför har vi valt att inte ha med kvinnor. Låginkomstgränsen var kronor år Källa: Socialstyrelsen, Epidemiologiskt centrum. Medellivslängd Återstående medellivslängd vid födelsen , genomsnitt. Källa: SCB, Befolkningsstatistik. Ohälsotal Ohälsotalet för personer i åldern år Ohälsotalet uttrycker ohälsodagar per person och år. Summan av antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension eller sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning och dagar med förebyggande sjukpenning divideras med summan av antalet sjukförsäkrade och förtidspensionärer. De första 14 dagarna av en sjukperiod betalades av arbetsgivaren och ingår därför inte. Källa: Riksförsäkringsverket. Rökande gravida Andelen rökande blivande mödrar Värdena gäller dem som skrev in sig på mödravårdscentral Uppgifterna avser endast graviditeter som lett till förlossning, inte missfall före vecka 28 eller aborter. Källa: Socialstyrelsen, Medicinska födelseregistret. Serveringstillstånd Antalet serveringstillstånd per invånare 15 år och äldre. Den 31 december Uppgifterna avser de restauranger som har rätt att servera alkoholdrycker till allmänheten. Serveringstillstånd med rätt att enbart servera i slutna sällskap är inte inkluderade. Kommunen, som prövar serveringstillstånd, har skyldighet att rapportera sina beslut till FHI. Uppgifterna bygger på denna rapportering. Källa: Statens folkhälsoinstitut. Självmord Självmord i antalet döda per invånare 15 år och äldre , medelvärde. Värdet gäller säkra suicider X60 X64 enligt ICD-10. Medelfolkmängden för personer 15 år och äldre har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Skador, dödlighet Antalet döda i skador och förgiftningar per invånare , femårsmedelvärde. Värdet gäller diagnoserna V01 Y89 enligt ICD-10. Antalet döda avser från födelsen och framåt. Medelfolkmängden har använts i beräkningarna. Källa: Socialstyrelsen, Dödsorsaksregistret. Valdeltagande kommun Andelen röstande i kommunalvalet av de röstberättigade Med röstberättigade menas personer som är inskrivna i röstlängden. Källa: SCB, Allmänna valen Valdeltagande riksdag Andelen röstande i riksdagsvalet av de röstberättigade Med röstberättigade menas personer som är inskrivna i röstlängden. Källa: SCB, Allmänna valen 1998.

14 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 13 Ålder Andel i respektive åldersgrupper. Uppgifter om befolkningens ålder hämtas ur befolkningsregistret, som är en kopia av skattemyndigheternas personregister, och som förnyas successivt med förändringsrapporter om födelser, dödsfall, flyttningar, giftermål, skilsmässor och medborgarskapsbyten. Källa: SCB, Befolkningsstatistik.

15 14 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Kommunala basfakta för folkhälsoplanering I denna jämförelse mellan kommuner används data från den första versionen av Kommunala basfakta för folkhälsoplanering (se Utgångspunkten för denna är Nationella folkhälsokommitténs förslag i slutbetänkandet Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan 13, som har blivit proposition och beslutats av riksdagen. I slutet av 2003 beräknas en ny reviderad version bli färdig. Utifrån kommitténs förslag på folkhälsomål tar Kommunala basfakta för folkhälsoplanering upp sex bestämningsområden: ekonomisk och social trygghet delaktighet och inflytande i samhället trygga och goda uppväxtvillkor arbetslivet sunda och säkra miljöer levnadsvanor (alkohol, tobak med mera) Dessa bestämningsfaktorer skall mätas med hjälp av olika indikatorer. Att ta fram dessa indikatorer är ett utvecklingsarbete som för närvarande pågår på Statens folkhälsoinstitut. För att ge möjlighet till jämförelser har endast statistik som finns för samtliga kommuner i landet tagits med i Kommunala basfakta för folkhälsoplanering. Syftet med rapporten är att analysera vilka skillnader som finns mellan Sveriges kommuner vad gäller ohälsa och ohälsans bestämningsfaktorer. Rapporten vänder sig till politiker och tjänstemän som vill veta mer om sin egen kommun och hur den relaterar till andra kommuner. 13 Hälsa på lika villkor nationella mål för folkhälsan. SOU 2000:91. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stockholm 2000.

16 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 15 Kommungruppsindelning Analysen görs i första hand på kommungrupp, vilket innebär att det är olika typer av kommungrupper som jämförs, inte enskilda kommuner. Kommungruppsindelningen har gjorts av Svenska kommunförbundet, som delar in Sveriges kommuner i nio grupper efter strukturella egenskaper som till exempel befolkningsstorlek och näringslivsstruktur. Vilka kommuner som tillhör vilka kommungrupper redovisas i bilaga 1. Kommungrupperna är: Storstad (Stockholm, Göteborg, Malmö) Kommun med en folkmängd som överstiger invånare. Förortskommun (36 kommuner. Exempel är Botkyrka, Danderyd, Kungsbacka, Vellinge.) Kommun där mer än 50 procent av nattbefolkningen pendlar till arbetet i någon annan kommun. Det vanligaste utpendlingsmålet skall vara en storstad. Större stad (26 kommuner. Exempel är Eskilstuna, Jönköping, Uppsala, Umeå.) Kommun med invånare samt med mindre än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn. Medelstor stad (40 kommuner. Exempel är Alingsås, Katrineholm, Motala, Skövde.) Kommun med invånare, med tätortsgrad över 70 procent samt med mindre än 40 procent av nattbefolkningen inom industrisektorn. Industrikommun (53 kommuner. Exempel är Bengtsfors, Gnosjö, Hällefors, Trollhättan.) Kommun med mer än 40 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom industrisektorn och som inte är glesbygdskommun. Landsbygdskommun (30 kommuner. Exempel är Båstad, Laholm, Ovanåker, Svalöv, Vara.) Kommun med mer än 6,4 procent av nattbefolkningen sysselsatta inom jord- och skogssektorn och som inte är glesbygdskommun. Glesbygdskommun (29 kommuner. Exempel är Arjeplog, Härjedalen, Sorsele, Åre, Överkalix.) Kommun med mindre än 5 invånare per kvadratkilometer och mindre än invånare. Övrig större kommun (31 kommuner. Exempel är Bollnäs, Hedemora, Simrishamn, Timrå.) Övrig kommun med invånare. Övrig mindre kommun (41 kommuner. Exempel är Eda, Hammarö, Kil, Trosa.) Övrig kommun med mindre än invånare. I figur 1 visas var i Sverige de olika kommungrupperna finns. Observera att de förorter som administrativt hör till storstäderna ingår i dessa. Till exempel tillhör Bromma och Rinkeby Stockholms kommun och därmed en storstad, medan däremot Täby och Botkyrka är egna förortskommuner.

17 16 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner Storstad (3) Förortskommun (36) Större stad (26) Medelstor stad (40) Industrikommun (53) Landsbygdskommun (30) Glesbygdskommun (29) Övr. större kommun (31) Övr. mindre kommun (41) Figur 1. Kommungrupper.

18 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 17 Skillnader mellan kommuner I tabellerna nedan visas medelvärdet i olika kommungrupper. De totaler som redovisas är medelvärdet för kommuner, inte individer. Mått på ohälsa En redovisning av olika former av ohälsa för män och kvinnor ges i tabell 1 och 2. ohälsotalet för åldrarna år medellivslängden alkoholrelaterad dödlighet per invånare dödlighet i lungcancer per invånare dödlighet i skador och förgiftningar per invånare självmord antal döda per invånare dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom per invånare Tabell 1. Mått på ohälsa, män (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Ohälsotal Medel- Alkoholrel. Lungcancer, Skador Självmord Ischemisk livslängd dödlighet dödlighet dödlighet hjärtsjuk., dödl. Storstäder 42, ,7 68,5 67,7 20,9 336,2 Förortskommuner 32, ,8 44,1 44,8 14,3 221,4 Större städer 39,5 76,5 37,4 49,6 58,0 19,1 337,8 Medelstora städer 41,6 76,2 38,9 50,8 65,5 21,3 395,4 Industrikommuner 40 76,2 35,6 53,2 70,9 23,7 436,6 Landsbygdskommuner 42 76, ,1 68,8 24,2 467,6 Glesbygdskommuner ,5 46,3 101,5 28,8 539,9 Övriga större kommuner 42 76,5 38,9 50,9 69,3 21,3 412,4 Övriga mindre kommuner 42,8 76,4 35, ,8 23,3 420,8 Total 41,5 76,3 37,3 49,3 68, ,9 Tabell 2. Mått på ohälsa, kvinnor (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Ohälsotal Medel- Alkoholrel. Lungcancer, Skador Självmord Ischemisk livslängd dödlighet dödlighet dödlighet hjärtsjuk., dödl. Storstäder 55,6 81,0 15,8 43,2 45,91 11,8 282,5 Förortskommuner 48,6 82,0 8,7 27,7 24,6 6,6 152,3 Större städer 58,7 81,6 8,1 27,0 34,8 8,0 259,4 Medelstora städer 60,6 81,4 8,6 30,0 35,4 7,4 307,9 Industrikommuner 62,7 81,2 6,3 29,6 33,8 7,3 327,6 Landsbygdskommuner 59,2 81,4 8,7 26,5 36,5 8,5 335,4 Glesbygdskommuner 75,9 80,5 9,5 28,0 43,8 5,9 362,9 Övriga större kommuner 62,6 81,4 7,1 30,2 34,4 7,3 309,1 Övriga mindre kommuner 62,7 81,2 9,5 25,4 33,1 6,3 312,9 Total 61,2 81,3 8,3 28,3 34,3 7,2 296,7 Tabellerna visar att både män och kvinnor har de högsta ohälsotalen i glesbygdskommuner och de lägsta i förortskommuner. Männen har de näst högsta ohälsotalen i storstäderna, medan kvinnorna

19 18 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner har dem i industrikommuner och övriga mindre kommuner. Generellt är kvinnornas ohälsotal högre. Medellivslängden ger en liknande bild, förutom att kvinnornas medellivslängd är högre än männens. Både män och kvinnor har lägst medellivslängd i glesbygdskommuner och högst i förortskommuner. Storstäderna har låg medellivslängd, för männen lika låg som i glesbygdskommuner. Övriga kommungrupper har ungefär lika medellivslängd, för kvinnorna drygt 81 år och för männen drygt 76 år. Männen har högre tal än kvinnorna i alla de fem diagnoserna, död i alkoholrelaterad diagnos, lungcancer, skador, självmord och ischemisk hjärtsjukdom. För både alkoholdöd och död i lungcancer utmärker sig storstäderna med höga tal. Vad gäller skadedödlighet utmärker sig glesbygdskommunerna för höga tal, för både män och kvinnor. Kvinnorna har högst tal i storstäderna. Lägst tal har förortskommunerna. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst för självmorden. Männen har höga tal i gles- och landsbygdskommuner och låga tal i förortskommuner, större städer och storstäder, medan kvinnorna har höga tal i storstäder och låga i glesbygd, mindre kommuner och förortskommuner. Dödligheten i ischemisk hjärtsjukdom, slutligen, är låg i storstäder med dess förortskommuner och även i större städer. Högst nivå finns i glesbygdskommuner och landsbygdskommuner. Bakgrundsfakta om kommungrupperna Här presenteras data som ger en bild av befolkningen i de olika kommunerna. Andelen i olika åldersgrupper redovisas i tabell 3. Gruppen år kan ses som den mest arbetsföra kategorin; före dess studerar många, vid 55 börjar många bli förtidspensionerade. Tabell 3. Åldersfördelning Kommun Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män 65 år Kvinnor 65 grupp 0 24 år 0 24 år år år år år och äldre år och äldre Storstäder 29,1 27,1 47,4 43,1 10,4 10,1 13,2 19,7 Förortskommuner 33,3 30,8 42,1 42,1 12,9 12,6 11,7 14,4 Större städer 31,7 29,6 41,9 39,2 12,0 11,8 14,3 19,3 Medelstora städer 30,4 28,1 39,9 37,8 13,1 12,7 16,6 21,4 Industrikommuner 29,9 28,0 39,2 37,0 13,4 13,0 17,5 22,1 Landsbygdskommuner 30,2 28,5 38,0 36,4 13,4 12,5 18,5 22,6 Glesbygdskommuner 28,1 26,6 37,2 34,2 13,3 12,9 21,4 26,3 Övriga större kommuner 30,1 27,9 38,9 37,2 13,3 12,7 17,6 22,1 Övriga mindre kommuner 30,5 28,6 38,9 37,2 13,4 12,8 17,2 21,4 Total 30,5 28,5 39,6 37,7 13,1 12,6 16,8 21,2 Störst andel personer i åldern 0 24 år finns i förortskommunerna och de större städerna, och minst andel i glesbygdskommunerna och storstäderna. Störst andel personer i åldern år finns i förortskommuner och storstäder, och minst i glesbygdskommuner och landsbygdskommuner. Andelen som är i åldern år följer samma mönster som kommungrupperna: ju större stad, desto fler i åldern år. Större städer har större andel än medelstora städer, som i sin tur har större andel än övriga större städer, och så vidare. Andelen som är 65 år och äldre har motsatt mönster. Störst andel som är 65 år och äldre finns i glesbygdskommuner och landsbygdskommuner, medan minst andel finns i förortskommuner. I tabell 4 redovisas hur stor andel som är födda i olika länder. Indelningen följer den som gjorts i Födelselandets betydelse, som nyligen givits ut av Statens folkhälsoinstitut (Rapport 2002:29).:

20 hälsan och dess bestämningsfaktorer i olika typer av kommuner 19 födda i Sverige, i OECD-land (förutom de som ingår i övriga grupper), i Finland, i Sydeuropa, i Östeuropa och i övriga länder (utom Europa). Tabell 4. Födelseland, andel (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Sverige OECD-länder Finland Sydeuropa Östeuropa övriga länder (utom Europa) Storstäder 79,4 3,0 1,8 2,6 4,2 8,9 Förortskommuner 87,5 2,6 2,8 0,9 1,8 4,4 Större städer 90,0 1,6 1,9 1,0 1,7 3,9 Medelstora städer 92,0 1,6 1,9 0,9 1,3 2,1 Industrikommuner 90,0 2,2 3,0 1,1 1,8 1,8 Landsbygdskommuner 95,0 1,7 1,0 0,5 0,8 1,0 Glesbygdskommuner 95,5 1,4 1,8 0,1 0,3 0,9 Övriga större kommuner 93,0 1,7 2,0 0,6 1,3 1,5 Övriga mindre kommuner 92,6 2,6 2,4 0,4 0,8 1,2 Total 91,7 2,0 2,2 0,7 1,3 2,1 Tabellen visar att störst andel invånare födda i annat land än Sverige finns i storstäderna, följt av förortskommunerna, större städer och industrikommuner. Storstäderna har också högst andelar i alla invandrargrupper, förutom födda i Finland. Högst andel födda i Finland har industrikommunerna. Ekonomisk och social trygghet Ekonomisk och social trygghet tillhör de mest grundläggande samhälleliga förutsättningarna för människors hälsa. En stark samhällsgemenskap som präglas av solidaritet mellan människor anses vara själva grunden för en god hälsa på lika villkor. Det finns ett tydligt samband mellan folkhälsan och ekonomisk trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och samhörighet i hela samhället. Indikatorer kopplade till ekonomisk och social trygghet är uppgifter om inkomst, utbildning och brottsligheten i ett område. I tabell 5 visas olika mått på ekonomisk situation och brottslighet. Tabell 5. Ekonomisk och social trygghet (Definitioner se sidan 9) Kommungrupp Låginkomst- Högin- Fattiga Inkomst Inkomst en- Inkomst Brott tagare komst- kommuner par med samstående, familjer tagare barn minst ett 20+ barn <18 år Storstäder 24,1 24,1 1,1 304,5 161,3 147, Förortskommuner 16,1 30,4 0,6 342,1 174,8 206, Större städer 19,9 18,8 1,1 300,6 161,5 156, Medelstora städer 19,2 15,3 1,3 295,8 160,2 162, Industrikommuner 16,6 12,6 1,4 292,7 159,5 164, Landsbygdskommuner 24,4 9,7 2,6 283,0 159,5 156, Glesbygdskommuner 30,6 8,2 4,0 281,6 157,8 147, Övriga större kommuner 20,2 13,8 1,6 292,1 160,8 162, Övriga mindre kommuner 21,3 13,1 2,0 290,4 159,6 166, Total ,3 1,34 297,6 161,7 165, Som synes finns det en högre andel höginkomsttagare i förortskommuner och olika stora städer än i landsbygds- och glesbygdskommuner, medan övriga kommuner ligger däremellan. För andelen låginkomsttagare är mönstret det motsatta, förutom att det finns en relativt stor andel låginkomst-

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 266 90-94 6 403 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 564 90-94 2 665 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad SÖDERTÄLJE Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2002 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 39 850 90-94 39 763 943 507 90-94 906 960 4 513 681 90-94

Läs mer

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år

Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år Folkhälsodata; Ekonomiska och sociala förutsättningar 1 Utbildningsnivå, eftergymnasial utbildning 25-44 år Andel i procent av befolkningen i åldersgruppen 25-44 år 21 37,13 31,3 31,64 27,9 22 38,65 32,26

Läs mer

Folkhälsan i Twincities

Folkhälsan i Twincities Folkhälsan i Twincities - Utvecklingen över tid Erik Gjessing Forskningsarbete under praoperiod Handledare: Professor Tomas Faresjö Höstterminen Sammanfattning Om man jämför olika indikatorer på folkhälsa

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 höst MARIESTAD Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 911 90-94 11 888 786 976 90-94 782 482 4 691 668

Läs mer

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst

Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Skillnader i hälsotillstånd för olika grupper med hänsyn till inkomst Karin Melinder Folkhälsovetare. Med dr. Statens Folkhälsoinstitut, 831 40 Östersund. E-post: karin.melinder@fhi.se. www.folkhalsatillitjamlikhet.se.

Läs mer

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006

Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 2006 Hälsan och dess förutsättningar i Västerbottens län år 26 Underlag för folkhälsonämnderna FoUU-staben januari 26 U Janlert Innehållsförteckning Sidan Förklaringar 3 Spindeldiagram utan könsuppdelning 4

Läs mer

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2010 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 687 90-94 5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 80-84 70-74 70-74 70-74 60-64

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar

Motion om tillsättande av en kommunal kommission för jämlik hälsa - remissvar HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-04-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Hur mår Umeborna? + Bättre än riket. - Sämre än riket. Utredningar & rapporter nr 2 Nov 2009. Referent: Li-Fang Xu, Annalena Löfgren

Hur mår Umeborna? + Bättre än riket. - Sämre än riket. Utredningar & rapporter nr 2 Nov 2009. Referent: Li-Fang Xu, Annalena Löfgren Utvecklingsavd/Stadsledningskontoret Hur mår Umeborna? Nov 29 + Bättre än riket s genomsnitt Valdeltagande Sysselsättning i åldersgrupp(25-64) Öppen arbetslöshet Anmälda brott Med högskoleutbildning i

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer