SVF-21 INVERKAN AV VIBRATIONER PA VARMEVAXLARTUBER. LITTERATURUNDERSÖKNING. BOddvingochJMfibtrg. Stucwvfk, Nyköping Ms)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SVF-21 INVERKAN AV VIBRATIONER PA VARMEVAXLARTUBER. LITTERATURUNDERSÖKNING. BOddvingochJMfibtrg. Stucwvfk, Nyköping Ms)"

Transkript

1 SVF-21 INVERKAN AV VIBRATIONER PA VARMEVAXLARTUBER. LITTERATURUNDERSÖKNING BOddvingochJMfibtrg Stucwvfk, Nyköping Ms)

2 Influence of vibrations on neat-exchange»" tubes. A literature Sunrary: Curing tm? last few years vibrations in heat-excnar.ce"" t^ses r ave become a no re and more serious problem due to mcre2;ea derar.ds for higher capacities of such components, which, fo^ e.-a^c-'.^, are included in nuclear power plants. 'hese vibrätwns, which are nos t f reauent}y induced b. vorte^ snedaing in the flow around the tubes, may sometimes cause inract fretting on the tubes and/or baffles wher? they are in contact with each other. Fretting nay occur when two S'i^aces -"UD aca^nst 'racft other under rhe influence of a vibrating r -over Ti ent,..re-c: *." amplitudes ars ratner small <nsn ;. Some laboratory experiments nave been reported with a combined impact and sliding novement, which is supposed to take Dlace in ^eat exchangers. The influences of the clearance oetween the tube and baffle-hole surfaces, pressure normal to the contact surface, amplitude, frequency, time, atmosphere (alsc wate*-; have been investigated for various material combinations. The finish of the tube and baffle-hole surfaces as well as the shape of the latter may also have an influence on the fretting phenonfn.n. However, any results from research on this matter have not been found in the literature so far. There are always difficulties in translating the above mentioned laboratory resous into real operating conditions. In order to be able to judge whether a given heat exchanger might be subject to vibrational damages or not a few researchers have derived correlations between different flow-, design- anc material parameters. That, on the basis of the design and actual operating condition^ calculated value of such a correlation, will then indicate the risk of damages due to tube v ; brat ions.

3 Inverkan av vidrationer po värrneväxlartuber Utteraturundersokn i na Sarmanfattmng Vibrationer hos varmeväxiartubei har pe senare t»d bl ; vit -tt s accentuerat problem, vilket sammanhänger ned krav r.~, i^ade ".' e^ hos komponenterna i t ex kärnkraftverk. Dessa tubvibrationer, son oftast induceras av virvel avlosn'nc ' det strötxiande mediet omkring tuberna, leder ibland till naterialnotninr vid kontakt tub-bärolät. Denna nötning (eng. "fretting") uprkcmtner da tvä ytor glider mot varandra under inverkan av en vibrations""örelse, varvid glidningsafiplituderna är mycket snå ( 0.26 mrrj. Experiment har gjorts ned en kombination av stöt- och clidringsrcrelse, y? 1 ket torde vara fallet i vämev.ixlare. Inverkan av ipel.^eilan tub och halkant, normaltryck, amplitud, frekvens, varaktighet, atmosfär (d'ven vatten) har undarsökts för olika maten al kombi nationer. Ytbeskaffenheten hos tuben och halkanten liksom formen hos den sistnämnda torde även ha inverkan pä nötningen, men några undersökningar häröver har ej hittills rapporterats. Att översätta ovannämnda lanoratorieresultat till verkliga driftförhållanden torde alltid innebära svårigheter. För att kunna bedöma, oren given värmeväxlare kan utsättas för vibration r.skador, har nägra forskare 'jppstäilt relationer mellan strömnings-, konstruktions- och material parametrar. De*, på grundval av konstruktionen och aktuella driftsfall fraroraknade värdet av en sådan korrelation far utvisa, om apparaten befinner sig i eller utanför riskzonen vad gäller vibrationer.

4 Litteraturundersökning angående vibrationer i tub- [^ RiJ värmeväxlare och därav förorsakade skador AE.RL-1S41 /4H B Odd\ ing c* n Samman: I for^hnji-ind»- rapport redovisa?, en undersökning v* rif.-i litteratur om vibrationer Oih d^-.tv förorsakade h-v. «' ":' r eller sk nior i tubv.i'rmevaxlare. som pä.s r.tre ar utkommit i okande omfattning. Att antalet havcn-.t okat kraftigt hanger samm<»n rri'd kravet pa allt högre pr- j-tarul (kapacitet Sirömriingshastighoto r. et< ) hos ' ' rrnt-v;ix!."i re och anh ' i komponenter, som ingår i t ex k-irnk r iitve rk. Sildan a haver'*: r far oiu>. svara ekonomisk i kons-k>. < rs. r p. ; i grund av Lin^a driftavbrott och kan i värsta fail ; upphov till svara löijriskador i andra delar, t ex en reaktor. Vibrationerna ho? tuberna, som Sr det känsligast»- konstruktionselementet, induceras ofta av strömningen genom virvelavlösning. Det finns numera teoretiskt och experimen-! tellt underlag för att bestämma frekvensen hos säd m virvelavlösning, och det gäller då i första hand att göra konstruktionen sådan, att tubernas egenfrekvens ligger tillräckligt längt från nämnda frekvens. i Men ofta har vibrationer andra orsaker och kan aldrig helt undvikas, och då är problemet hur sma rörelser hos en tub i bärplåtshilen vid kontakten med hälkanten påverkar materialet (nötning -utmattning). Detta problem utgör tyngdpunkten i denna undersökning. Teoretiska och experimentella undersökningsresultat redovisas betr inverkan av bärplåtsdelning. spel mellan tub och hålkant i bärplåten, axialkraft i tuben o s v på vibrationsbilden, medan däremot undersökningar hur vibrationerna i sin tur påverkar materialet i tub och bärplåt är mera sparsamma. Speciellt en rapport innehåller dock värdefulla resultat betr inverkan av amplitud, frekvens och tubhålspel på materialnötningen. Däremot finns inget undersökt om inverkan av ytornas beskaffenhet (ytfinhet, form etc). Detta Ar en intern ropoort, te IHB 521.

5 ATOMENERGI AE-RL-1541 ii Relationer mellan olika strömnings» och konstruktions» parametrar har uppställts av olika forskare, och med utgångspunkt från värdet pt sådana relationer kan konstruktören bedöma, huruvida en konstruktion ligger i eller utanför riskzonen, vad gäller vibrationer. Några exempel ges på inträffade skador och haverier samt metoder att förhindra sådana. Det rekommenderas att noggrant följa den litteratur som kommer mer och mer på detta område, bevaka symposier o dyl samt att ha kontakt med forskningsinstitutioner och industrier. Värdet av laboratoriemässiga försök kan diskuteras, men kännedom om olika material i nötningshänseende under inverkan av i detta sammanhang aktuella parametrar skulle onekligen kunna vinnas genom sådana. Matningar på apparater i drift (vibrationer, ljudnivå, tryckfall) kan vara av värde för att förebygga eller upptäcka början till större haverier.

6 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL Innehållsförteckning sid 1. Inledning t 2. Orsaker till tubrörelser i värmeväxlare Strömnings induce rade vibrationer, Strouhaltal Vibrationer till följd av utifrån kommande impulser 5 3. Tubernas egen svängningar och faktorer som påverkar dessa Inverkan av bärplåtdelning Inverkan av spel i bärplåtsh len Inverkan av axialkraft i tuberna Krafter vinkelrätt mot tuberna Hydrodynamisk (virtuell) massa Parameterkorrelationer för bedömning av risken för tubvibrationer Thorngrens kriterium [ 27j Coit's Peake's fe Lohmeiers kriterium [28] Erskine's och Waddington's kriterium [43] Övriga kriterier Några exempel på vibrations skador och metoder att förhindra sådana Experimentella undersökningar 6.1 Experiment vid Sulzer 6.2 Experiment vid AECL (Atomic Energy of Canada Ltd) Resultat Slutsatser och rekommendationer Referenser 28 Tabeller, figurer

7 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL I. Inledning Föreliggande rapport utgör en resume av litteratur orr«vibrationer hos v.*rmevåxlartub»-r c<. h d*- eventuella t tubjskador. scm kan Lit följden av sådan.:-. vibrationer. Problemet har frär. industrins sid;-. pr< - citerats till vad som händer vid kontakten me-ilan tub 01 h b.trpiat. d.t r ssotningsf'-norrun kan upptr-.d.: eller m«-d andra ord hur inverkar spel. yttinhet. halkantens utformning, aniiggmngst ryck. material, korrosion. vibration3-amplitud och -frekvens pa dess.* :~»T.cm<'r-? Denna studw- har dirior koncentrerats till sådan befintlig litteratur, som p.i något satt h.tr nar.i samband m«-d detta probiftn. Beträffande vibr.it:onir och dara\ :"orani«-daa haverier av nämnda slag i varmevaxi.ire h^r det hittills varit ratt knappt med informerande itteratur. men en hel del har börjat komma fram på senare tid. mtc minst : samband med att allt flera kärnkraftverk tas i drift. Även frän exempelvis kemiska industrin rapporteras okat c.ntal vanmevaxlarhaverier pg» okade prestanda ffloden. hastigheter) hos komponenterna. Inom kraftindustrin synas ånggeneratorer vara mest utsatta for skador, men även betr kondensorer och förvärmare finns risker, speciellt i samband med (lokalt) höga stromnm^shastigheter. En mycket ingående undersökning av befintlig litteratur onr» svängningar i värmeväxlare har gjorts av STAL-LAVAL Turbin AB, Finspång, se ( i]. Troligen i$.r man räkna med såsom ofrånkomligt att värmeväxlartubsr alltid rör sig i bärplåtshålen med ett stundom komplext stöt-glidningsförlopp (2, 29]. Sådana rörelser kan orsakas av det strömmande mediet eller av utifrån kommande impulser (t ex via rörledningar) (40, 49). Vad man konstruktivt får inrikta sig pä är att undvika resonans. I anger nr i referenslistan

8 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL Z. Orsaker till tubrörelser i värmeväxlare 2. 1 Strömnings induce rade vibrationer, Strouhaltal Vid ett mediums strömning kring tuber överföres energi från mediet via turbulens och virvlar till vibrationsrörelser hos tuberna. Den elementära mekanismen är den med vitis frekvens fortgående avlösningen av virvlar bakom en tvä ran strömmad tub (Karmånska virvelgatan). Denna frekvens bestämmes av Strouhals tal enligt f. d w med f = virvelavlösningsfrekvensen d w - tubdiametern - strömningshastigheten För en ensam tub är S = 0.2 vid Re = , vilket synes vara väl belagt genom experiment [ 23 mfl]. Vid ett tubknippe blir förhållandena annorlunda. För den ensamma tuben kan det vara värt att observera, att dess svängningsamplitud är obetydlig vid virvelfrekvensen = - tubens egenfrekvens (alltså ingen resonans) 4], Max amplituden erhålles vid f och 1.5 ggr egenfrekvensen, parallellt med resp vinkelrätt mot strömnings riktningen. Detta har Du pin» experiment visat [4], men motsägande resultat anges i många arbeten, där resonans säges uppträda i närheten av virvelfrekvensen. Vid Re > (s k kritiska värdet) inträffar ändringar i virvelavlösningsförloppet[3]. Vid Re» ökar virvelfrekvensen omedelbart efter Re,. för att sedan snabbt gå mot noll. Vid Re > ^ återkommer virvelavlösningen (s k transkritiska området), och dess frekvens är här proportionellt högre än i underkritiska området [ 5]. Inom transkritiska området uppger Ro»hko Strouhaltalet vara konstant och = 0. 27, Enligt [ 6, 7,8) sammanfaller f och tubens egensvängningstal, då i närmar sig det senare och är alltså konstant inom

9 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL ett visst hastighetscmråde. Då hastigheten okas over en viss grans, återgår f till det ursprungligt sambandet med S (sk "lock-in"-effekt). Vi skall ej vidare uppehålla oss vid en enstaka tub, utan i stället studera fenomenen i dett tubknippe. På grund avtubernas ömsesidiga inverkan samt växelverkan meå strömningen blir vibrationsbilden mycket komplicerad. Svängningarna kan vara av i huvudsak tre olika slag fria svängningar, pätvungna. stokastiska svängningar (brus). Dessutom kan akustiska svängningar äga rum. Strouhal-tal«'t for tubknippen har undersökts av Chen och visas i fig 1 för zirk-zackställda resp paralldistäilda tuber 9. 10]. Det är en funktion av tubdelningen i både longitudinell och transversell led. Endast om tubdelningen i en tubrad, vinkelrätt mot strömningsriktningen, är > 2 a 3 tubdiametrar, kan man betrakta virvelgatorna bakom tuberna som alstrade av en ensam tub. En sådan gles tubplacering torde höra till undantagna i normala värmeväxlare, varför diagrammen (fig 1) torde vara mycket användbara vid konstruktionsarbetet för att bestämma virvel avlösningsfrekvensen. Denna får ej ligga nära tubernas egenfrekvens, då risk för resonans föreligger. Även König och Gregorig samt Clasen och Gregorig [il, 12] presenterar samband mellan Strouhaltal och tubdelning för zick-zackställda resp parallellställda tuber (fig 2). Avvikelsen gentemot Chens resultat förklaras i huvudsak bero på försöks- och mättekniska svårigheter. För konaensorer föreslår 2J ett Strouhaltal för de yttre tuberna i tubplanet, medan för de innerst belägna tuberna föreslås Sebald och Nobles [2] anser dock, att vibrationer relaterade till Karmån-virvlar knappast fört kommer i kondensorer, utan att i stället höga trömningshastigheter (ibland = ljudhastighet) ger dynamiska krafter, som orsakar vibrationer. Det betonas, att kondensortuber vibrerar under alla driftförhållanden och att såväl fria som påtvungna svängningar äger rum.

10 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL-lMl Pätvungna svängningar kan vara antingen rescnanta eller icke resonanta. beroende pä störkrafternas spektrum. Fria svängningar har den elastiska strukturens egenfrekvens. Livesey och Dye [ 13, 42] har i vindtunnel undersökt rörelsemönstret hos enskilda tuber i en tubrad vinkelrätt mot strömningsriktningen. Vid försök med enbart två tuber bredvid varandra erhölls S{ tronhals tal) vid förhållandet gapet mellan tuberna (G)/tubdiametern (D) > 1.4 eller samma som för en ensam tub. Vid G/D < 1 erhölls två skilda vibrations-moder: vid lägre strömningshastigheter var svängningarna fasförskjutna, medan vid högre hastigheter de var i fas och tuberna ständigt parallella. I ett annat försök undersöktes 12 tuber bredvid varandra med 1" delning eller G/D = Vibrationer ägde rum inom området > S > 0. 26, motsvarande 1640 «- Re < Som förut erhölls två olika vibrationer: fasförskjutna vid låga hastigheter för två närliggande tuber, medan vid högre hastigheter samtliga tuber vibrerade i fas. Vid de högsta hastigheterna syntes dock de fasförskjutna vibrationerna återkomma och bli den dominerande formen. Vid vissa hastigheter erhölls blandade svängningar, t ex i grupper om tre tuber vibrerade de båda yttertubema fasförskjutna och vinkelrätt mot strömningsriktningen, medan mitt-tuben vibrerade i strömningsriktningen, eller också som yttertubema i fas, medan mitt-tuben hade en cirkulär rörelie. Den övervägande rörelseriktningen var dock vinkelrätt mot strömningsriktningen i samtliga försök. Slutsatsen blir att tuberna i en värmeväxlare med spel i skärmplåtarna har ett komplicerat rörelsemonster, som förmodligen mera i detalj måste kartläggas för att man närmare skall kunnj penetrera nötningsfenomenet, se ref [29].

11 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL En ingående undersökning av tubens rörelser har gjorts i 14]. bl a med hjälp av oscilloskyp i en experimentuppställning. Här framhålles också att Karman-vi rvelavlösning endast är en av många orsaker till vibrationer; övriga orsaker är turbulenta tryckvariationer i tubknippet, dynamiska tryckkrafter (höga hastigheter), sk jet switch-mekanism, dvs bildning av strålar nedströms en tubrad, vilka växelvis står ihop och gärisär. Sambandet mellan turbulent kraftspektrum och tubarrangemang med avseende pä vibrationer diskuteras i i 15j, speciellt i samband med gasströmning i ångpannor. Ett plottat samband mellan ett modifierat Strouhaltal. avseende fluktuerande turbulenskrafternas frekvens, och en relation mellan tubdiameter och -delning återges. Avgörande för uppkomsten av vibrationer med större amplitud i samband med turbulens är låg dämpning vid vissa frekvenser i strukturen. Inverkan av fluktuerande krafter pga höggradig turbulens diskuteras också i [451 med utgångspunkt från prov gjorda på högtrycksförvärmare. 2.2 Vibrationer till följd av utifrån kommande Tubvibrationer kan även orsakas på annat sätt än genom strömningen i själva apparaten. Rent mekaniskt kan vibrationer överföras genom anslutande rörledningar innehållande ventiler och annan armatur, se [49] Här rapporteras om tubvibrationer i en mellanövcrhcttarc. där impulserna (mekaniska eller aerodynamiska) troligen alstrats i fuktavskiljarna. Även via höljen kan vibrationer överföras till tubknippet t ex turbinvibrationer till kondensorn. Sebald och Nobles [2] anser dock pä grundval av gjorda mätningar på kondensorer, att dylika vibrationer ej är v sådan omfattning att de kan orsaka tubskador.

12 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL Akustiska vibrationer i anslutande rörkretsar och deras siimverkan med stromningsinducerade vibrationer i värmeväxlarna (CO? -gas) har undersökts matematiskt och experimentellt i [40] ("värmeväxlarnas sang" i Chin on Ill-reaktorn). 3. Tubernas e^ensvängningar och faktorer som påverkar dessa Egensvängningarna for en given tub innehållande ett visst fluidum, bestämmes av: material, bär plåtdelning, jämn eller ojämn sådan, spel tub-bärplåtshål, axiell kraft i tuben (pga temperaturspänningar), bärplåttjocklek, anliggningstryck i bärplätshålen. Dessutom inverkar det omgivande mediet genom dess sk virtuella (hydrodynamiska) massa, dvs en del av mediet tankes förbundet med tuben och deltar i dess svängningar. Undersökningar på kondensortuber redovisas i [ Z]. Som väntat resulterar en tätare bärplåtplacering i en ökad egenfrekvens och framförallt mindre amplitud hos tuberna. Inverkan av osymmetriskt placerade b irplåtar har undersökas på en tub stödd av 7 bärplåtar. Det praktiska värdet av ojämn bärplåtdelning anges som tvivelaktigt, d;fc skillnaden i både frekvens cch amplitud inte blev särskilt stor, även om en viss ökad dämpning kan uppnås. af Geijerstam [ 16] har undersökt mekaniskt alstrade vibrationer hos rör på stöd med olika delningar. Han fann för rör upplagt på tre stöd, att dellängderna bör förhålla sig minst som 4:3 för att dämpningen skall bli nämnvärt bättre än vid lika delning. Frekvensen hos röret bestäms dä av vilken del, som anslås (svängningarna åstadkoms genom slag med en träklubba). Vid uppläggning på fyra stöd erhölls en mycket kraftig dämpning vid dellängdförhållandet 3:4:3. Vid

13 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL flera än fyra stöd (prov gjordes med fem stöd) befanns att varannan dellängd bör vara lång och varannan kort för erhållande av bästa dämpning. Ge ij er siarn beräknar vidare matematiskt svängningsformen för en stav på tre stöd med dellängdiörhållandet 6.5:8.5, varvid vidstå^nde svängningsform ernå Hes. Obs! att den kortare delens amplitud blir större än den längre delens. Detta kan synas eg -nomligt och frågan ställs, om en sådan svängning kan vara möjl.g. Även på andra håll har dock visats, att mycket komplexa svängningsformer kan uppkomma vid flera stödpunkter [44,45]. Härvidlag har tubens lagringssätt stor betydelse. Lee [ 17, 18] diskuterar olika bärplätsavstånd i samband med U-tuber. Teoretiskt kommer han fram till att, räknat från tubplåten (där tuberna är inspända), bärplåtdelningen skall avtaga monotont, för att man skall erhålla maxima) egenfrekvens hos tuberna. Vridstyvheten har inverkan på egenfrekvens en hos U-tuber, då dessa svänger i plan vinkelrätt mot bojarnas plan. I regel har sådana svängningar lägre frekvens än svängningar i bojarnas plan. Beräkning av egenfrekvenser hos U-tuber med olika bärplåtdelning har gjorts med finit-element-teknik av Pick och Elliot [44]. Även inverkan av spelen i bärplåtshålen har undersökta av dessa författare, se nästa kapitel. För att möjliggöra montering av tuberna måste ett tillräckligt stort, positivt spel finnas mellan tuberna och bärplåten. När tuberna vibrerar finns alltså risk för nötning av tub- och/eller plåtmaterialet. Denna nötning påverkas bl a av den stötkraft varmed tuben stöter mot bålkanten under vibrationerna.

14 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL-154! Pick och Elliut J44J har beräknat stötkraften för en tub. ii spänd i ena ^ndan och den andra fri med stoppa re på ömse sidor om tuben, med hjälp av finit-element-teknik. Man har då bortsett från lokala deformationer dos tubväggen och stopparna under stöten. Det konstaterades att en stöt i själva verket består av en serie (t^å eller flora) korta stötar tätt efter varandra mot stopparna. Det torde vara av väsentlig betydelse att närmare kartlägga ett sådant sammansatt förlopp i samband med studium av nötningsfenomenet, jtofr (29]. Chen, Rosenberg och Wambsganss j 19] har teoretiskt undersökt vibrationer hos en balk, upplagd pä tre stöd med spel i det mellersta stödet. De använder en bilinjär matematisk modell med problemet uppdelat i två regimer. Den en i regimen har amplituden mindre än spelen vid mittstödet (»topparna) varvid grundtonen för en fritt upplagd balk erhålles. I den andra regimen begränsas amplituden av stopparna vid mitistödet, vilket blir ett extra tandvillkor. Den matematiska behandlingen är omständlig, och hänvisning görs till verk om icke linjär systemanalys (20). På grundval av de erhållna amplitude ma görs även beräkningar av transversalkrafter och böjpåkänningar. Numeriska resultat presenteras för en balk av ovan beskrivet slag med jämnt utbredd, pulserande belastning. Så länge den störande kraftens amplitud ar liten, vibrerar baiken med sin grundton som om mellanstödet ej funnes. Vid stor storkraftamplitud blir svängningarna desamma som vid lagring på tre stöd (utan spel). Vid mellanliggande atnplituder visar förloppet diskontinuiteter inom vissa frekvensområden: när störfrekvensen ökar, ökar vibrationsamplituden upp till ett visst värde vid en viss frekvens, där den språngvis faller till värdena för stora störamplituder och fortsätter efter denna kurva vid ytterligare frekvensökning. Om störfrekvensen äter minskar kommer ett språng tillbaka till den ursprungliga kurvan att ske vid en lägre frekvens. Fig 3 visar detta fenomen. (R/e är ett mått på medelamplituden hos störfunktionen.)

15 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL Vikten av att noga känna randvillkoren, dvs lagringssätt eller inspänningsgrad betonas i [ 19]. Detsamma gäller dynamiska strömningskrafter, dvs lift-koefficienten C, (se nedan). Det torde i praktiken ställa sig mycket svårt att bestämma dessa data för en värmeväxlare. De'.ta arbete bör kunna ge ett värdefullt bidrag vid bedömning av hur måttoleranser hos tub och hål inverkar på nötningen. Sebald och Nobles [2] har experimentellt undersökt inverkan av spel i bärpjåtshåjen. För en tub med 1 9 mm ytterdiameter (3/4") har följande diametrala spel undersökts: ö. 0.25, 0.5 och 0.75 mm. Följande ilata har bestämts: frekvens (F) vid max amplitud (resonans), frekvensområde (FO) med signifikant amplitud omkring resonanspunkten samt max amplitud (A ). Dessutom har även amplituden långt utanför resonans (AUR) bestämts. Mätningarna har gjorts på ett spann närmast tubplåten, i vilket tuben är inspänd. I bärplåten betraktas den som inspänd vid spelet = 0. Resultat: spel mm F Hz FO Hz ^tnax mm AUR mm Tublagring inspänd i båda ändar inspänd - lagrad 0, i r _ t r m Man ser tydligt inspänningsgradens betydelse. Med ökande apel sjunker resonansfrekvensen kraftigt. Frekvensbandet för signifikant amplitud breddas kraftigt, dä in spänn ing en i bärplåten släpper, men är sedan rätt oberoende av spelet. Detsamma gäller i stort sett A Amplituden hos icke-resonanta svängningar ökar kontinuerligt med spelet.

16 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL Thompson [ 3) jämför resonansfrekvenserna (F) med den beräknade egonfrekvensen (grundfrekvensen) 1 i 2 V w E I g w i = eiasticitetsmodellen - tubtvärsnittets tröghetsmoment = jordaccelerationen = massa av tub med innehåll per längdenhet = ostödd längd K. = för tub, inspänd i ena ändan och lagrad i den andra samt enligt [21] gällande min värdet för grundfrekvensen hos en balk lagrad på flera stöd och insptnd i ändarna. K. = för tub inspänd i båda ändar samt gällande max värdet för grundfrekvensen hos ovan nämnda balk. Dessa båda värden ger beräknade grundfrekvenser = 29 resp 43 Hz, dvs ung motsvarande max spel och O-spel i den experimentella undersökningen. TEMA [22] rekommenderar spel =0.4 mm, vilket alltså kan antas ge en frekvens, som motsvarar medelvärdet mellan dessa båda beräknade värden. Enligt dessa resultat är det alltså väsentligt att ha så litet spel som möjligt i bärplåtshålen, dels för att erhålla hög egenfrekvens med liten amplitud inom ett smalt frekvensband hos tuberna, dels för att hålla nere amplituden hos de icke-resonanta vibrationer, som (förmodligen alltid) förekommer. Experiment har också visat [29] att nötningen av tuben i bärplåtshålen ökar med större spel.

17 AKTIFBOLAGET ATOMENERGI AE-RL-1541 ii av axialkraft i tuberna På grund av att olika delar i en värmeväxlare har olika temperatur, finns alltid möjligheter til! axif-lia krafter i tuberna. Sebald och Nobles j 2] har experimentellt undersökt även hur detta inverkar på vibrationerna. Undersökningen gjordes med ca 1400 N i dragning och lika stor kraft i tryck. Egenfrekvenserna vid max amplitud blev resp 30 Hz. Vid axialkraft = 0 blev motsvarande frekvens Hz. Egenfrekvensen ökar alltså med ökande dragkraft och minskar med ökande tryckkraft i tuben. Man fann också en tendens till breddning av frekvensområdet med signifikant amplitud vid ökande tryckkraft i tuben. Lentz [31) tar analytiskt hänsyn till inverkan av axiellt trvck i tuberna. 2._4 IS-i^llzj-yi^slFJi L t _ni. t _ tu.^ej"ii a _ Dynamiska tryckkrafter från det mot tuberna strömmande mediet bidrar till att ge ett visst anliggningstryck i bärplåtshålen C/ch kan därigenom påverka tubernas egensvängningar. Ett högre anliggningstryck bör verka i samma riktning som en högre grad av inspänning och vice versa. Dessutom har detta tryck direkt samband med vårt problem, därigenom att nötningen av tub eller bärplåt är intimt avhängigt av detsamma. Den resulterande kraften tankes sammansatt av två komponenter, en i strömnings riktningen och en vinkelrätt mot denna. Dessa kraftkomposanter kan då beräknas enligt F_. = C n A fr ( i strömn riktningen; resp 2 F- = C, A -^ ( _ _ strömn riktningen) Cn C]_ A = drag-koefficienten (= motståndskoefficienten) = lift-koefficienten = projicierade arean = dynamiska trycket

18 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL Chen 10, 24} har teoretiskt och experimentellt undersökt C. och fått fram samband enligt fig 4 för en viss tubgeometri. En rad andra författare anger olika värden, i stort sett från 0.2 till 1.7 [2]. Steinman [25] föreslår C, = 1.9 C_ vid låga Reynolds tal. Vid höga Re föreslår Sebald & Nobles att kraftbestämningen grundas på motståndskoefficienten C D i stället för C., eftersom tuberna kan vibrera i ett obestämt antal plan genom sin längdaxel. En i (2] på detta sätt gjord beräkning visar att avsevärda krafter och böjpåkänningar kan uppkomma i en tub på grund av dynamiska trycket. Man har härmed också en möjlighet att uppskatta anliggningstrycket i bärplåtshålen, utgående från den beräknade utböjningen F L 3 y = 3I4 - f ' (fritt lagrad tub) eller y = 384 EI (inspänd tub) L El = längd mellan två bärplåtar = tubens böj styvhet Gerlach och Dodge [8] har samlat värden på liftkoefficienten C. från olika författare. De inför en sk effektiv kraftkoefficient C, definierad av ^ C =P.C d 2 k e e där X - tubens vibrationsamplitud d = " ytte rdiam eter L = " längd Q = dynamisk förstärkningsfaktor k = fjäder styvhet Den sk reducerade effektiva kraftkoefficienten C e = C e (rj-- j (w = hastighet vid max \ 0/ amplitud)

19 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL kan sedan skrivas / w \ C = C e I. Re, P, geometri! \ W o / vilket återges i diagram. Denna metod har visat sig användbar i fråga om vibrationer i bälgar, och det hävdas att de grundläggande strömningsfenomenen i sådana är desamma som vid värmeväxlartuber. ^._5 Hydrodynamisk (virtuell) massa Om tätheten hos mediet omkring tuberna icke är försumbar i jämförelse med tätheten hos tub-innehåll, måste en del av detta medium inkluderas i tubens massa, för att därmed ta hänsyn till de hydrodynamiska krafternas inverkan på vibrationerna. I [26] anges hur denna masse beräknas för en tub i ett tubknippe. 4. Parameterkorrelationer för bedömning av risken för tubvibrationer I brist på tillförlitligt underlag för att med säkerhet kunna eliminera vibrationsrisker vid konstruktion av tubvärmeväxlare har några författare bildat relationer av strömnings- och konstruktionsparametrar. Utgående från värdet på dessa relationer kan man erhålla kriterier, huruvida konstruktioner befinner sig i eller utanför riskzonen. Detta kallas även för maximala hastighetsmetoden, då man vid bedömningen utgår från max hastigheten omkring tuberna. Tborngren bildar en relation, vars värde ger det sk "Baffle-type Damage Number" BD "VmV«

20 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL vilket gäller tubskador pga nötning mot tubplåtarna. Dess värde ber vara <- 1 för att inte skador skall uppstå. En annan relation, det sk "Col los ion-type Damage Number" N ^ y2 U \ gäller skador pga sammanstötning mellan närliggande tuber. (Härvid antages att tubernas max utböjning över skrider hälften av fria avståndet mellan tuberna.) N. < 1 för undvikande av sammanstötningsskador. D - tubens ytterdiameter d = " innerdiameter A m - '" tvärsnittsarea B Gj E Fg L S m V = bärplåtens tjocklek - min avstånd mellan tuberna = elastici»etsmodulen för tuberna - faktor för spelet i barplåtei = tublängd mellan bärplåtar = max tillåten utmattningspåkänning = hastighet omkring tuberna. = mediets täthet Av 13 redovisade värmeväxlare hade alla med N eller DU 1 vibrations skador av något slag (8 st). Resten med N RD, N-j. < 1 var felfria. 4._2 En liknande relation bildas av desaa författare med ett sk "Severity number" S -- - V - 2 K D - logaritmiska dekrementet K -- tubernas styvhet»parameter (N/m/m) övriga beteckningar som ovan.

21 AKTIEBOLAGET ATOMENERGI AE-RL rör en jämnt belastad tub, lagrad i ändarna blir.. ii>4 El l\ - -' '~"7 5 L tubtvärsnittets yttröghetsmoment (S har alltså dimensiont-n längd). Detta ger S - konst x El Genom att jämföra S-värdet iör apparater som icke haft vibrationsskador med värdet för sådana som haft dylika skador kan ett max tillåtet gränsvärde på S erhållas. Jämförelser har gjorts på ett 30-tal kondensorer av samma konstruktion. Oet rekommenderas att S 2" och som säker gräns ("critical severely") anges S =1.7' S bör beräknas vid svåraste driftförhållanden (max c V ) 4._3 Exskinejt^ochj^aflding^s ton js Jkr it erium J[ 43j Dessa författare har undersökt 19 skadefall, av vilka 16 endast lade tubskador vid bärplåtarna, medan övriga 3 dessutom hade skador på grund av sammanslagning av närliggande tuber. Detta trots att N fid och N. var <. 1 (enligt Thorngrens korrelationer). Slutsatsen lärav är att det är nötningen vid bärplåtarna ("baffle damage") som är kritisk. Författarna menar att Thorngrens kriterium ej är säkert vid medier med låg täthet (gaser), och därför prövas en korrelation, där tätheten ingår. Man fann att sambandet där t* = mediets viskositet, p = tätheten, bildar gränsen mellan säker xon och riskzon, se fig 5.

------------ -------------------------------

------------ ------------------------------- TMHL09 2013-10-23.01 (Del I, teori; 1 p.) 1. En balk med kvadratiskt tvärsnitt är tillverkad genom att man limmat ihop två lika rektangulära profiler enligt fig. 2a. Balken belastas med axiell tryckkraft

Läs mer

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper

Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Jämförelse av ventilsystems dynamiska egenskaper Bo R. ndersson Fluida och Mekatroniska System, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköping, Sverige E-mail: bo.andersson@liu.se Sammanfattning

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Vibrerande verktyg och maskiner

Vibrerande verktyg och maskiner Korta fakta Vibrerande verktyg och maskiner En skakande upplevelse... Vibrerande verktyg och maskiner Vibrerande verktyg innebär risk för ohälsa. Mest känt är risken för vita fingrar. Även neurologiska

Läs mer

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p)

1. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (1p) Problem Energi. a) I en fortskridande våg, vad är det som rör sig från sändare till mottagare? Svara med ett ord. (p) b) Ge en tydlig förklaring av hur frekvens, period, våglängd och våghastighet hänger

Läs mer

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg. TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg. TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16 CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Tillämpad mekanik 412 96 Göteborg TME055 Strömningsmekanik 2015-01-16 Tentamen fredagen den 16 januari 2015 kl 14:00-18:00 Ansvarig lärare: Henrik Ström Ansvarig lärare besöker

Läs mer

Mätningar med avancerade metoder

Mätningar med avancerade metoder Svante Granqvist 2008-11-12 13:41 Laboration i DT2420/DT242V Högtalarkonstruktion Mätningar på högtalare med avancerade metoder Med datorerna och signalprocessningens intåg har det utvecklats nya effektivare

Läs mer

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27

Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet. Skrivet av: Hans Beijner 2003-07-27 Poler och nollställen, motkoppling och loopstabilitet Skrivet av: Hans Beijner 003-07-7 Inledning All text i detta dokument är skyddad enligt lagen om Copyright och får ej användas, kopieras eller citeras

Läs mer

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten.

OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. Speed of light OBS: Alla mätningar och beräknade värden ska anges i SI-enheter med korrekt antal värdesiffror. Felanalys behövs endast om det anges i texten. 1.0 Inledning Experiment med en laseravståndsmätare

Läs mer

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige

Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige Transformator konferens Stavanger 2009-2-2/4 Sammanställning av kunskapsläget I Vattenfall och utvecklingen I Sverige 1 2006-11-14 kl.00:20 The Transformer fire at Ringhals During the night until Tuesday

Läs mer

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse

1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse 1.3 Uppkomsten av mekanisk vågrörelse För att en mekanisk vågrörelse skall kunna uppstå, behövs ett medium, något som rörelsen kan framskrida i. Det kan vara vatten, luft, ett bord, jordskorpan, i princip

Läs mer

Simulering och reglerteknik för kemister

Simulering och reglerteknik för kemister Simulering och reglerteknik för kemister Gå till http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm och gå igenom några av följande exempel. http://techteach.no/kybsim/index_eng.htm Följ gärna de beskrivningarna

Läs mer

Riskhantering. med exempel från Siemens

Riskhantering. med exempel från Siemens Riskhantering med exempel från Siemens Gunnel Sundberg Riskhantering Riskidentifiering Riskvärdering Riskåtgärdsplanering Riskbemötande 1 Siemens Industrial Turbomachinery AB R&D, sales, design, manufacturing,

Läs mer

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst.

FMEA-Grunder. FMEA kan användas vid flera olika tillfällen vid framtagning av en produkt/tjänst. FMEA-Grunder Historik. 1957 uppfann man arbetssättet/metoden med FMEA (Failure Mode and Effect Analysis, feluppkomst och effektanalys.) Det var komplexiteten och snabbheten inom den tekniska utvecklingen

Läs mer

8. Skaderisker och komplikationer

8. Skaderisker och komplikationer 8. Skaderisker och komplikationer Sammanfattning Skador och komplikationer har observerats i samband utprovning och användande av hörapparater. Skador av allvarlig natur är dock sällsynta. En allvarlig

Läs mer

Material, form och kraft, F11

Material, form och kraft, F11 Material, form och kraft, F11 Repetition Dimensionering Hållfasthet, Deformation/Styvhet Effektivspänning (tex von Mises) Spröda/Sega (kan omfördela spänning) Stabilitet instabilitet Pelarknäckning Vippning

Läs mer

Grundläggande aerodynamik, del 5

Grundläggande aerodynamik, del 5 Grundläggande aerodynamik, del 5 Motstånd Totalmotstånd Formmotstånd Gränsskiktstypens inverkan på formmotstånd 1 Motstånd Ett flygplan som rör sig genom luften (gäller alla kroppar) skapar ett visst motstånd,

Läs mer

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5 Fysik (TFYA14) Fö 5 1 Fö 5 Kap. 35 Interferens Interferens betyder samverkan och i detta fall samverkan mellan elektromagnetiska vågor. Samverkan bygger (precis som för mekaniska vågor) på superpositionsprincipen

Läs mer

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör)

STORSEMINARIET 3. Amplitud. frekvens. frekvens uppgift 9.4 (cylindriskt rör) STORSEMINARIET 1 uppgift SS1.1 A 320 g block oscillates with an amplitude of 15 cm at the end of a spring, k =6Nm -1.Attimet = 0, the displacement x = 7.5 cm and the velocity is positive, v > 0. Write

Läs mer

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF 2015-04-08 ÅF - Division Infrastructure Skandinaviens ledande aktörer inom samhällsbyggnad AO Ljud och Vibrationer

Läs mer

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna

CorEr. Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna CorEr Boden Energi AB utför prov med CoreEr i sopförbrännigspanna År 2007 startade Boden Energi AB sin senaste sopförbränningspanna av typen Roster, levererad av B&W Volund. Pannan förbränner cirka 50

Läs mer

FMN140 VT07: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum

FMN140 VT07: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum Johan Helsing, 20 februari 2007 FMN140 VT07: Beräkningsprogrammering Numerisk Analys, Matematikcentrum Projektuppgift Syfte: att träna på att skriva ett lite större Matlabprogram med relevans för byggnadsmekanik.

Läs mer

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar

9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.2 Kinetik Allmän plan rörelse Ledningar 9.43 b) Villkor för att linan inte skall glida ges av ekv (4.1.6). 9.45 Ställ upp grundekvationerna, ekv (9.2.1) + (9.2.4), för trådrullen. I momentekvationen,

Läs mer

Triflex. Triflex 1. Dimensioner

Triflex. Triflex 1. Dimensioner Triflex Triflex 1 Triflex 1 dämparen utvecklades för vibrationsdämpning för medeltunga till tunga maskiner för att skydda maskiner och elektronik ifrån vibrationer. Konstruktionen av dämparen tillgodoser

Läs mer

Laboration i Geometrisk Optik

Laboration i Geometrisk Optik Laboration i Geometrisk Optik Stockholms Universitet 2002 Modifierad 2007 (Mathias Danielsson) Innehåll 1 Vad är geometrisk optik? 1 2 Brytningsindex och dispersion 1 3 Snells lag och reflektionslagen

Läs mer

på långa, okopplade löpskovlar i För lågtrycksturbiner 4 ABB Tidning 5/1997

på långa, okopplade löpskovlar i För lågtrycksturbiner 4 ABB Tidning 5/1997 Optisk vibrationsmätning under drift på långa, okopplade löpskovlar i lågtrycksturbiner Med kombikraftverkens ökade popularitet blir det allt vanligare med stora lågtrycksångturbiner. Kraven på denna turbintyp

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

SVENSKA. Spiralformade låsringar Vågfjädrar

SVENSKA. Spiralformade låsringar Vågfjädrar SVENSKA www.smalley.com Spiralformade låsringar Vågfjädrar är Smalley Vad är Smalley Vad Företagets historia Smalley Steel Ring Company grundades 1918 och var från början en leverantör av kolvringar för

Läs mer

Planerad station, Misterhult.

Planerad station, Misterhult. RAPPORT 1 (11) Handläggare Inger Wangson Nyquist Tel +46 (0)10 505 84 40 Mobil +46 (0)70 184 74 40 Fax +46 10 505 30 09 inger.wangson.nyquist@afconsult.com Datum 2012-10-12 Svenska Kraftnät Anna-Karin

Läs mer

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4

Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ1015 Tentamenstillfälle 4 IHM Kod: Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7 hp Kurskod: HÖ115 Tentamenstillfälle 4 Datum 213-11-7 Tid 4 timmar Kursansvarig Susanne Köbler Tillåtna hjälpmedel Miniräknare Linjal

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt

Var i en nöjespark får man uppleva de starkaste krafterna? Enligt Ann-Marie Pendrill & David Eager Studsmattematte fritt fall och harmonisk svängningsrörelse Studsmattor finns i många trädgårdar och lekplatser. Under studsandet rör man sig huvudsakligen i vertikalled

Läs mer

Civilingenjörsexamen

Civilingenjörsexamen / har avlagt Civilingenjörsexamen has been awarded the Degree of Master of Science in Engineering utfärdat/issued 1 april 2010 av rektor vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH by the President of the Royal

Läs mer

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar

Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Dokumentrevision 1.0, januari 2011 Gobius 1- överfyllnadsskydd för septiktankar Installationsanvisning Börja här 1. Kontrollera att alla delar finns med i förpackningen. (1 sensor, 1 panel, 1 kontrollenhet

Läs mer

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring

Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Lektion 7: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Reynolds tal är ett dimensionslöst tal som beskriver flödesegenskaperna hos en fluid. Ett lågt värde på Reynolds

Läs mer

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra:

Vår hörsel. Vid normal hörsel kan vi höra: Vår hörsel Vår hörsel är fantastisk! Vid ett telefonsamtal kan vi med hjälp av det första eller två första orden oftast veta vem som ringer Vid normal hörsel kan vi höra: från viskning till öronbedövande

Läs mer

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå

SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011. Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå SFOR-kurs Aspenäs herrgård 6 8 april 2011 Lars Öhberg, MD, PhD Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ljud definieras som tryckvariationer i luft, vatten eller annat medium. Det mänskliga örat uppfattar

Läs mer

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar

Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns

Läs mer

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30

Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad. Jessica Benson & Oskar Räftegård Karlstad 2014-09-30 Geoenergi REGEOCITIES i Karlstad Jessica Benson & Oskar Räftegård SP Karlstad 2014-09-30 Grundläggande om geoenergi Byggnadens värmebehov Fastighetsgräns KÖPT ENERGI Användning Återvinning Behov Energiförlust

Läs mer

5 ÅRS GARANTI Midea M idea nordic nordic v är v M är epu M Mpska M t pska alog t alog 2012

5 ÅRS GARANTI Midea M idea nordic nordic v är v M är epu M Mpska M t pska alog t alog 2012 5 ÅRS GARANTI Midea nordic värmepumpskatalog 2012 nordic värmepumpskatalog 2012 Midea Design Series 5.05 20 db 5 ÅRS GARANTI Premier Nordic Premier Nordic Heatpump Heatpump Premier Nordic Premier Nordic

Läs mer

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank

Solpaneler. Solpanelssystem: Solpanelssystemet består av: Solpanel Regulator Batteribank Solpaneler Solpanelen är en anordning som omvandlar solenergin till elektricitet. Solljuset absorberas av solcellsmaterialet därefter sparkas elektroner ut ur materialet, dessa leds i en externkrets och

Läs mer

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING

LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING LABORATION 1 AVBILDNING OCH FÖRSTORING Personnummer Namn Laborationen godkänd Datum Labhandledare 1 (6) LABORATION 1: AVBILDNING OCH FÖRSTORING Att läsa före lab: Vad är en bild och hur uppstår den? Se

Läs mer

Stenciler för rätt mängd lodpasta

Stenciler för rätt mängd lodpasta Stenciler för rätt mängd lodpasta WHITE PAPER Högprecisionsetsad, steppad stencil från HP Etch där stencilen är tjockare på de blanka områdena och tunnare på de matta. Notera att det är möjligt att tillverka

Läs mer

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01

LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 LUFTKONDITIONERING VÄRMEPUMP Manual Trådlös Fjärrkontroll Typ MR-CH01 MR-CH01 D99272R1-2011-12-20 - DB98-29971A(1) 1(14) Med reservation för ändring Innehåll Tr å d l ö s f j ä r r k o n t r o l l - Kn

Läs mer

Allmänt om flygbuller

Allmänt om flygbuller Allmänt om flygbuller Mikael Liljergren, Swedavia Innehåll Grundläggande akustik, storheter och begrepp Bullerberäkningsmetod Variation av ljudnivå Lämnande utflygningsväg vid 70 db(a) Teknikutveckling

Läs mer

Mätning av fokallängd hos okänd lins

Mätning av fokallängd hos okänd lins Mätning av fokallängd hos okänd lins Syfte Labbens syfte är i första hand att lära sig hantera mätfel och uppnå god noggrannhet, även med systematiska fel. I andra hand är syftet att hantera linser och

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR

FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR FÖRBERED UNDERLAG FÖR BEDÖMNING SÅ HÄR Kontrollera vilka kurser du vill söka under utbytet. Fyll i Basis for nomination for exchange studies i samråd med din lärare. För att läraren ska kunna göra en korrekt

Läs mer

SoundPod. Bärbar Bluetooth ljudförstärkare för små enheter

SoundPod. Bärbar Bluetooth ljudförstärkare för små enheter SoundPod Bärbar Bluetooth ljudförstärkare för små enheter Beskrivning Soundpod är en ljudförstärkare med Bluetooth som används till apparater när det behövs ett förstärkt ljud för att kommunicera. Det

Läs mer

Flödesmätare Ultraljud DMTFB med Clamp On sensorer

Flödesmätare Ultraljud DMTFB med Clamp On sensorer Egenskaper För alla typer av vätskor och flytande gaser Utanpåliggande sensorer, ingen påverkan på flödet Kraftfull flödesmätare med enkelt handhavande Kompakt format Flödeshastighet -12-12 m/s Temperaturområde

Läs mer

NORDIC PP inomhus avloppssystem

NORDIC PP inomhus avloppssystem NORDIC PP inomhus avloppssystem Denna produkt är anpassad till Branschregler Säker Vatteninstallation. Leverantören garanterar produktens funktion om branschreglerna och monteringsanvisning följs. Pipelife

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 2 1 (8) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING 2 1 (8) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning i fukt, metod A och B ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet, men även

Läs mer

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä

Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Konkurrenskraftiga träbroar för framtiden Evenstad bro, Norge och Kristoffer Karlsson Mål en del av vision NS-1 (NRA) Bygga och leva med trä Målet omfattar utveckling av byggnadsteknik med avseende på:

Läs mer

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING

FÖRSVARSSTANDARD FÖRSVARETS MATERIELVERK 1 1 (11) MILJÖPROVNING AV AMMUNITION. Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING 1 1 (11) Grupp A26 MILJÖPROVNING AV AMMUNITION Provning med elektromagnetisk puls, EMP ORIENTERING Denna standard omfattar metodbeskrivningar för provning av ammunition. Främst avses provning av säkerhet,

Läs mer

PT 100 / 500 / 1000 PRODUKTINFORMATION

PT 100 / 500 / 1000 PRODUKTINFORMATION PT 100 / 500 / 1000 temperaturgivare används vid mycket exakta temperaturmätningar. Den linjära funktionen resistans/temperatur förenklar många elektroniska applikationer. Temperaturövervakning av lagerhus

Läs mer

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd?

E-strängen rör sig fyra gånger så långsamt vid samma transversella kraft, accelerationen. c) Hur stor är A-strängens våglängd? Problem. Betrakta en elgitarr. Strängarna är 660 mm långa. Stämningen är E-A-d-g-b-e, det vill säga att strängen som ger tonen e-prim (330 Hz) ligger två oktav högre i frekvens än E-strängen. Alla strängar

Läs mer

LEGO Energimätare. Att komma igång

LEGO Energimätare. Att komma igång LEGO Energimätare Att komma igång Energimätaren består av två delar: LEGO Energidisplay och LEGO Energilager. Energilagret passar in i botten av energidisplayen. För att montera energilagret låter du det

Läs mer

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013

Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Systemlösnings presentation del 1. JP Walther AB 2013 Vattenburen energi för egnahem/vannburen varme för bolig och hyttan Värmesystem med vattenmantling Ger möjlighet till *Förbrukarvatten/tappvarmvatten

Läs mer

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar

Filtrering av matningsspänningar för. känsliga analoga tillämpningar 1-1 Filtrering av matningsspänningar för -5-6 -7-8 känsliga analoga tillämpningar SP Devices -9 215-2-25-1 1 4 1 5 1 6 1 7 1 8 1 Problemet Ibland behöver man en matningsspänning som har extra lite störningar

Läs mer

UHI-mätningar i Göteborg

UHI-mätningar i Göteborg UHI-mätningar i Göteborg Av Kajsa Olandersson En rapport i kursen Miljökunskap klass NV3 Läsåret 12/13 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Mätningar gjordes för att undersöka om skillnader i temperaturen

Läs mer

Foma 5500 / 6800. Från 2005

Foma 5500 / 6800. Från 2005 Foma 5500 / 6800 Från 2005 1 Ute enheten 5500 / 6800 1. Funktioner 1.1 kommunikation med inne enhet: mottar signaler från inne enheten som styr kompressorfrekvens. Ute enhetens fläkt och 4-vägs ventil

Läs mer

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Optik, F2 FFY091 TENTAKIT Datum Tenta Lösning Svar 2005-01-11 X X 2004-08-27 X X 2004-03-11 X X 2004-01-13 X 2003-08-29 X 2003-03-14 X 2003-01-14 X X 2002-08-30 X X 2002-03-15 X X 2002-01-15 X X 2001-08-31

Läs mer

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II

Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Föreläsning 5 Att bygga atomen del II Moseleys Lag Pauliprincipen Det periodiska systemet Kemi på sidor Vad har vi lärt hittills? En elektron hör till ett skal med ett kvanttal n Varje skal har en specifik

Läs mer

Original instructions VMT TRVS SDM24 ST23024 ... 17 ... 24 ... 31 ... 38 ... 45

Original instructions VMT TRVS SDM24 ST23024 ... 17 ... 24 ... 31 ... 38 ... 45 Original instructions VMT TRVS SDM24 ST23024 SE... 3 GB... 10 NO... 17 DE... 24 ES... 31 FR... 38 NL... 45 VMT Diagram TRVS The valve size for water applications can be defined using the diagrams below.

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt

Vinkelupplösning, exempel hålkameran. Vinkelupplösning När är två punkter upplösta? FAF260. Lars Rippe, Atomfysik/LTH 1. Böjning i en spalt Kursavsnitt Böjning och interferens Böjning i en spalt bsin m m 1,... 8 9 Böjning i en spalt Böjning i cirkulär öppning med diameter D Böjningsminimum då =m Första min: Dsin 1. 10 11 Vinkelupplösning,

Läs mer

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m Problem. Utbredning av vattenvågor är komplicerad. Vågorna är inte transversella, utan vattnet rör sig i cirklar eller ellipser. Våghastigheten beror bland annat på hur djupt vattnet är. I grunt vatten

Läs mer

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet

Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings Universitet Datum för tentamen 2014-08-20 Sal (1) Om tentan går i flera salar ska du bifoga ett försättsblad till varje sal och ringa in vilken sal som

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Top Level. Giacomello. Det universella nivåglaset. Nivåglas

Top Level. Giacomello. Det universella nivåglaset. Nivåglas Giacomello Det universella nivåglaset Top Level Nivåglas Parmab Drivelement AB www.parmab-drivelement.se tel: 08-520 175 45 Box 144 info@parmab-drivelement.se fax: 08-520 188 12 149 22 Nynäshamn 2 Top

Läs mer

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982

Om Wideco Sweden AB. Wideco Sweden AB startades1982 Om Wideco Sweden AB Wideco Sweden AB startades1982 Idag är vi 11 anställda som tillsammans har mer än 35 års erfarenhet av läckagedetektering/lokalisering på fjärrvärme-, fjärrkyla- och industriella rör.

Läs mer

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare

SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING. Additiv. Typer av förtjockare SMÖRJFETTER SAMMANSÄTTNING Smörjfett består av en eller flera basoljor som gjorts halv-fasta genom att man tillsatt en förtjockare. Ofta tillsätts även additiver för att få önskade egenskaper. Basoljorna

Läs mer

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1

Växelriktare SVENSKA KRAFTNÄT. TEKNISK RIKTLINJE 2014-08-14 TR02-09-6-1 utg 4 VAR BETECKNING TR02-09-6-1 SVENSKA KRAFTNÄT ENHET, VERKSAM HETSOMRÅDE NK, JCpntrollanläggning VAR BETECKNING TR02-09-6-1 DATUM SAMRAD 2014-08-14 APS,NS, DP TEKNISK RIKTLINJE tyira (pr* UTGÅVA 4 TD FASTSTÄLLD Växelriktare Uppdateringar

Läs mer

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09

Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot. Självstyrda bilar. Datum: 2015-03-09 Teknikprogrammet Klass TE14A, Norrköping. Jacob Almrot Självstyrda bilar Datum: 2015-03-09 Abstract This report is about when you could buy a self-driving car and what they would look like. I also mention

Läs mer

RULLPOLERING S.C.A.M.I.

RULLPOLERING S.C.A.M.I. S.C.A.M.I. Katalog 2011 2 Rullpolering är en plastisk bearbetning. Genom rullens tryck omfördelas material plastiskt och därmed uppnås en god ytjämnhet. Bearbetningen reducerar dessutom porer och repor

Läs mer

Upptäck Mono EZstrip Family

Upptäck Mono EZstrip Family Upptäck Mono EZstrip Family Unik (MIP) Maintenance In Place teknik! Titta på demonstrationer på smartphone: Fördelar med produktfamiljen EZstrip Maintenance In Place Snabbt och enkelt byte av förbrukningsdelar,

Läs mer

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser

1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser 1. Allmänt vågrörelser mekaniska vågrörelser Definition En mekanisk vågrörelse utgörs av en regelbundet upprepad (periodisk) störning i en del av ett medium (material) som fortplantas (utbreder sig) genom

Läs mer

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik

Detaljplan för skola, kontor och bostad, Stenung 106:7, 3:84 och 105:7. Vibrationsmätningar från trafik RAPPORT 1 (8) Handläggare Johan Hässel Tel +46 (0)10 505 84 27 Mobil +46 (0)70 184 74 27 Fax +46 31 74 74 74 johan.hassel@afconsult.com Datum 2012-05-10 Sweco Architects AB Magnus Larsson Gullbergs Strandgata

Läs mer

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1

Formelsamling finns sist i tentamensformuläret. Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Ämnesområde Hörselvetenskap A Kurs Akustik och ljudmiljö, 7,5hp Kurskod: HÖ1004 Tentamenstillfälle 1 Datum 2011-06-01 Tid 4 timmar Kursansvarig Åsa Skagerstrand Tillåtna hjälpmedel Övrig information Resultat:

Läs mer

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner

Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Avancerade metoder 1(7) Avancerade metoder för planering och uppföljning av betongkonstruktioner Slutrapportering av SBUF-projekt nr 11015 med rubricerad titel. Sammanfattning Aktuellt forskningsprojekt

Läs mer

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Solar cells 2.0 Inledning Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1. Figure 2.1 Utrustning som används i experiment E2. Utrustningslista (se Fig. 2.1): A, B: Två solceller C: Svart plastlåda

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook.

Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics Handbook. CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA 2009-01-13 Teknisk Fysik 14.00-18.00 Sal: V Tentamen i Optik för F2 (FFY091) Lärare: Bengt-Erik Mellander, tel. 772 3340 Hjälpmedel: Typgodkänd räknare, Physics Handbook, Mathematics

Läs mer

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov.

Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Hörapparatbatterier, urladdningskurvor och strömbehov. Om en extern enhet så som en minimottagare ansluts till en hörapparat så kan det ibland visa sig uppstå funderingar kring strömförbrukning. Detta

Läs mer

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter Föreläsning 2 01-01-5 1 Föreläsning esistans i ledare ρ = A ρ = ledarens resistivitet l = ledarens längd A = ledarens tvärstittsarea A = π r d = π 4 ρ Copyright 003 by Pearson Education, Inc. pper Saddle iver, New Jersey

Läs mer

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare.

Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. ÅRSSTÄMMA REINHOLD POLSKA AB 7 MARS 2014 STYRELSENS FÖRSLAG TILL BESLUT I 17 Beslut om bolaget skall gå i likvidation eller driva verksamheten vidare. Styrelsen i bolaget har upprättat en kontrollbalansräkning

Läs mer

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046)

Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Systemkonstruktion Z3 (Kurs nr: SSY-046) Tentamen 23 oktober 2008 em 14:00-18:00 Tid: 4 timmar. Lokal: "Väg och vatten"-salar. Lärare: Nikolce Murgovski, 772 4800 Tentamenssalarna besöks efter ca 1 timme

Läs mer

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets?

Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Växlar - Underhålls strategi slipning av växlar - Med eller utan rörlig korsnings spets? Varför Växel slipning? -Växlar genererar en störning i tåg gången => Utmattnings skador, RCF -Dynamisk belastnings

Läs mer

4S en etablerad samarbetsplattform. Vad gör 4S, och vart är 4S på väg?

4S en etablerad samarbetsplattform. Vad gör 4S, och vart är 4S på väg? 4S en etablerad samarbetsplattform. Vad gör 4S, och vart är 4S på väg? Helikoptern Under tiden: Innovationsupphandling Upphandling av i förväg okända lösningar på ett definierat problem Tidplan: FÖRBEREDELSER

Läs mer

Tubvärmeväxlare. Tubvärmeväxlare från Alfa Laval är kompakta och mycket temperatureffektiva. Vi har två typer som är utformade för VVS-tillämpningar:

Tubvärmeväxlare. Tubvärmeväxlare från Alfa Laval är kompakta och mycket temperatureffektiva. Vi har två typer som är utformade för VVS-tillämpningar: Kapitel 12 1 Alfa Laval Group 2 Värme- och kylapplikationer från Alfa Laval 3 Användningsområden 4 Teorin bakom värmeöverföring 5 Produktsortiment 6 Packningsförsedda plattvärmeväxlare 7 Lödda plattvärmeväxlare

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

1 Förberedelseuppgifter

1 Förberedelseuppgifter LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA MATEMATIKCENTRUM MATEMATISK STATISTIK LABORATION 2 MATEMATISK STATISTIK FÖR B, K, N, BME OCH KEMISTER; FMS086 & MASB02 Syfte: Syftet med dagens laborationen är att du skall: bli

Läs mer

3. Metoder för mätning av hörförmåga

3. Metoder för mätning av hörförmåga 3. Metoder för mätning av hörförmåga Sammanfattning Förekomst och grad av hörselnedsättning kan mätas med flera olika metoder. I kliniskt arbete används oftast tonaudiogram. Andra metoder är taluppfattningstest

Läs mer

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD

Rör i bostadshus. Miimu Airaksinen, TkD Rör i bostadshus Miimu Airaksinen, TkD Antal av bostadshus i Finland 2 Renvationspotential i bostadshus 3 Läckage Läckage i rör spiller vatten och skadar strukturerna 30 m 3 /år sytråd Hålets storlek 300

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering

Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Effekt från beteende- och fysisk faktor på vibrationsexponering Bakgrund Varje dag utsätts miljontals arbetstagare för kroppsvibrationer (helkroppsoch handarm vibrationer). För att förebygga och minska

Läs mer

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte

Ljud. Låt det svänga. Arbetshäfte Ljud Låt det svänga Arbetshäfte Ljud När ljudvågorna träffar örat börjar trumhinnan svänga i takt vi hör ett ljud! Trumhinnan Ljud är en svängningsrörelse. När ett föremål börjar vibrera packas luftens

Läs mer

1 st givare med 2 meter kabel, ansluten till signalmottagare som i sin tur är ansluten till en EX-barrier med 5 meter kabel.

1 st givare med 2 meter kabel, ansluten till signalmottagare som i sin tur är ansluten till en EX-barrier med 5 meter kabel. Oljeavskiljarlarm 1 st givare med 2 meter kabel, ansluten till signalmottagare som i sin tur är ansluten till en EX-barrier med 5 meter kabel. 1 st Larmcentral (display), 1 st 220V strömadapter, 1 st påse

Läs mer

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat PM 1 (6) Handläggare Paul Appelqvist Tel +46 (0)10 505 60 24 Mobil +46 (0)70 184 57 24 Fax +46 10 505 00 10 paul.appelqvist@afconsult.com Datum NV Nordisk Vindkraft AB Johan Roger Lilla Bommen 1 411 04

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer